Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Arbetsmiljö

Betänkande 2014/15:AU8

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
16 juni 2015

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Arbetsmiljö(pdf, 334 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2014/15:8 Arbetsmiljö

Beslut

Nej till motioner om arbetsmiljö (AU8)

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 om frågor som rör arbetsmiljö. Motionerna handlar bland annat om företagshälsovård, ett hållbart arbetsliv, systematiskt arbetsmiljöarbete samt nolltolerans mot dödsolyckor. Anledningen är bland annat att regeringen har påbörjat reformer för att förstärka arbetsmiljöarbetet.

Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Utskottets förslag till beslut
Avslag på samtliga motioner.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 17

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2015-04-16
Justering: 2015-05-28
Trycklov: 2015-06-01
Reservationer: 5
Betänkande 2014/15:AU8

Alla beredningar i utskottet

2015-04-16

Nej till motioner om arbetsmiljö (AU8)

Arbetsmarknadsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 om frågor som rör arbetsmiljö. Motionerna handlar bland annat om företagshälsovård, ett hållbart arbetsliv, systematiskt arbetsmiljöarbete samt nolltolerans mot dödsolyckor. Anledningen är bland annat att regeringen har påbörjat reformer för att förstärka arbetsmiljöarbetet.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2015-06-12
Debatt i kammaren: 2015-06-15
Stillbild från Debatt om förslag 2014/15:AU8, Arbetsmiljö

Debatt om förslag 2014/15:AU8

Webb-tv: Arbetsmiljö

Protokoll från debatten

Katarina Brännström (M)
Anf. 199 Katarina Brännström (M)

Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till vår reservation, nr 3.

I AU8 behandlar vi 24 motionsyrkanden om arbetsmiljö. Det är faktiskt en halvering av antalet jämfört med i fjol.

Arbetsmiljö är en viktig del av den arbetslinje som Moderaterna och Alliansen länge har värnat. Med en god arbetsmiljö är det fler som vill jobba, kan jobba och fortsätter att jobba, och färre slås ut från arbetsmarknaden. En av politikens viktigaste uppgifter är att se till att många fler kan arbeta mer och allt längre.

Det borde vara självklart att alla känner sig trygga och trivs på jobbet. Tyvärr är det inte alltid så. Vi vill i högre grad förebygga olyckor och tillbud än komma efter och inspektera, vilket de rödgröna prioriterar.

Mycket positivt är att det numera arbetas allt fler timmar och att allt fler människor jobbar i Sverige.

Det är också positivt att ohälsotalen har sjunkit sedan de höga rekordtalen i början av 2000-talet. Arbetsrelaterade sjukdomar är inte längre lika hotande som förr, även om vi kan se en uppgång för sjukdomar främst orsakade av psykosociala problem. På fyra år har antalet anmälningar om psykiska besvär ökat med hela 70 procent. Det är helt orimligt. Åtta av tio drabbade är kvinnor.

Det är främst inom offentlig sektor det är så här illa, alltså inom sjukvården, äldrevården, hemtjänsten med mera. Dessa områden styrs av politiker i kommuner och landsting, och dessa arbetsgivare borde verkligen ta detta på mycket stort allvar.

I internationell jämförelse har Sverige en mycket positiv utveckling. I stort sett pekar alla kurvor åt rätt håll när det gäller arbetsmiljö. Mäter vi mot antalet arbetade timmar, något som Arbetsmiljöverket har gjort sedan 1994, är det en mycket tydlig trend. Trots fler som arbetar är det färre skador.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmiljö

Som exempel år 1994 skedde 8,1 arbetsskador per miljon arbetade timmar. År 2004 hade det sjunkit till 7,7, år 2010 till 5,1 och år 2013 till 4,0. Utvecklingen är alltså positiv när det gäller arbetsolyckor och arbetssjukdomar, men den är ännu tydligare och mer positiv när det gäller antalet människor som dör på jobbet.

De senaste åren har det slagits flera rekord i antalet färre dödsolyckor, och det gläds vi alla över. År 2014 inträffade totalt 41 dödsolyckor, året före 35 och 45 år 2012. Trenden är tydlig, även om något enstaka år kan sticka ut.

Vi kan därmed konstatera att Sverige troligen har världens bästa arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete. Det är jag stolt över. Men självfallet är varje människa som skadas eller, ännu värre, dör på jobbet en för mycket. Det är en katastrof för familjen, för arbetslivet och för arbetskamraterna.

Vi har ett bra arbetsmiljöarbete i Sverige, och det ska vi vara glada över. Trots detta har kampanjer förts och utspel gjorts på detta område under Alliansens regeringsår, ibland med felaktiga siffror. Man har svartmålat arbetsmiljön, arbetsgivare och Alliansens arbete.

Ändå vet vi alla att arbetsmiljön var mycket sämre förr, att många fler skadades och att man blev sjuk på jobbet. Det värsta var att fler dog. Här kan vi verkligen säga att ingenting var bättre förr.

Herr talman! Alliansens utgångspunkt är att förhållandena i arbetslivet ska vara sådana att alla som kan arbeta ska få möjlighet till det utifrån sina egna förutsättningar.

Arbetsgivaren är skyldig att vidta alla åtgärder som krävs för att undvika att arbetstagarna utsätts för ohälsa eller olycksfall. Det gäller även trakasserier och annat som stressar i arbetslivet och som kostar samhället miljardbelopp, förutom det mänskliga lidandet för dem som drabbas.

Här är det viktigt att arbetsmarknadens parter är med och lyfter fram den psykosociala arbetsmiljön och hjälper till att hitta både orsaker och åtgärder.

Vi moderater ser positivt på att arbetsmiljöområdet är föremål för nytänkande och att man inte bara räknar pinnar i inspektioner utan även ser möjligheter inom området. Vi är positiva till att Arbetsmiljöverket numera mer aktivt driver på för att utveckla det förebyggande och systematiska arbetsmiljöarbetet i hela arbetslivet.

Jag kan konstatera att de rödgröna förra året drev igenom fem tillkännagivanden från vårt utskott till alliansregeringen på området arbetsmiljö. Nu kan vi konstatera att den rödgröna regeringen inte har följt upp dessa tillkännagivanden.

Då ville de rödgröna till exempel att utländska arbetares sjuk- och olycksfall skulle registreras i Sverige. Vartenda litet tillbud, oavsett vad det gällde, skulle anmälas och registreras hos Arbetsmiljöverket, även för utländska arbetare. Detta är inte rimligt och hade orsakat mycket byråkrati, både för företagare och arbetsgivare, för att inte tala om Arbetsmiljöverket.

Att informera och sprida kunskap så att riskerna minskas och skadliga miljöer arbetas bort, helst helt och hållet, är vår syn på ett gott arbetsmiljöarbete. Vi menar att Arbetsmiljöverket bedriver ett ambitiöst och framgångsrikt arbete för att minska arbetsrelaterade dödsfall och andra skador. För detta har vi stöd i statistiken.

En viktig markör för förbättrade arbetsförhållanden är att den faktiska pensionsåldern ökar sakta men säkert i Sverige och nu närmar sig 64 år. Allt fler arbetar allt längre, mycket tack vare gynnsammare inkomstskatt och det dubbla jobbskatteavdraget för äldre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmiljö

Det är glädjande att mer än dubbelt så många arbetar efter 65 år i dag än 2006, totalt cirka en kvarts miljon människor. Det är bara med fler som arbetar som vi kan klara framtida pensioner och välfärd.

Att många kvinnor lämnar arbetslivet tidigare än män på grund av ohälsa är helt oacceptabelt. Det påverkar inte bara samhället utan även kvinnors ekonomi och livskvalitet. Alliansregeringens uppdrag till Arbetsmiljöverket måste fortsätta, nämligen att prioritera det förebyggande arbetet och förhindra att kvinnor slås ut från arbetsmarknaden.

Här vill vi upprätta en nationell strategi för ett långt och hållbart arbetsliv. De olika riskfaktorerna för att kvinnors sjukskrivningar ökar måste utredas. Vi ser det som mycket angeläget att Arbetsmiljöverket fortsätter detta arbete.

När det gäller antalet inspektörer som en mätare på ett bra arbetsmiljöarbete gäller detta bara om inspektionerna sker på de arbetsplatser där det är mest riskfyllt. Att räkna antalet inspektioner och inspektörer har alltid varit Socialdemokraternas linje för en god arbetsmiljö, men det är inte särskilt förebyggande eller kunskapsspridande.

Ett modernt arbetsmiljöarbete bygger mer på att utnyttja modern teknik, exempelvis webbaserade verktyg som gör egenkontrollen bättre och lättare.

Alliansregeringen påbörjade ett handlingsprogram för ett bättre systematiskt arbetsmiljöarbete med det förebyggande arbetet i fokus. Vi menar att det ska vara lätt att göra rätt. Regelverket ska vara tydligt och enkelt.

Herr talman! Därför är det mycket bra att alliansregeringen gav Arbetsmiljöverket i uppdrag att rensa bland alla föreskrifter. Det nya sanktionssystem som Alliansen införde gör att många fler som bryter mot lagar och regler får sitt straff. Ett kännbart straff för dem som inte sköter sig ska inte underskattas för en bättre arbetsmiljö. Det är ett bra verktyg som används direkt av Arbetsmiljöverkets inspektorer.

Vi har i dag ett modernare sätt att jobba med arbetsmiljö, och det är jag glad över. Det är inte pengarna i budgeten som styr resultatet utan hur de används, hur effektivt man jobbar och vilken styrning man har. Det viktigaste arbetsmiljöarbetet sker alltid ute på varenda arbetsplats, inte på ett statligt verk. Det får vi aldrig glömma.

(Applåder)

I detta anförande instämde Désirée Pethrus (KD).

Magnus Persson (SD)
Anf. 200 Magnus Persson (SD)

Herr talman! Allas rätt till en trygg arbetsplats kan för många ses som en självklarhet. Men vi som jobbar med och är engagerade i frågorna vet att det inte alltid är så.

I den offentliga sektorn kan man se att en ökad arbetsbelastning ofta leder till stress och ohälsa. Man kan även se att hot och våld fortfarande förekommer på våra arbetsplatser. Vi läser om kravaller på våra akutmottagningar, och vi ser lärare som hotas och i vissa fall även misshandlas av elever och deras anhöriga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmiljö

Högt tempo, slarv, okunskap och språksvårigheter är ofta orsaken till svåra olyckor på våra byggarbetsplatser. I transportbranschen kan vi se en koppling mellan olyckor och inflödet av utländska chaufförer, som hänsynslöst utnyttjas. Det leder till att man helt struntar i svenska lagar gällande fordon och arbetstider, ett förfarande som är helt oacceptabelt.

Herr talman! Det är positivt att regeringen nu satsar på förstärkningar av Arbetsmiljöverkets anslag och att Arbetsmiljöverket bedriver ett aktivt arbete i frågan om var deras insatser kan göra störst nytta. Detta är helt i linje med Sverigedemokraternas tanke och vision, där vi också vill ge Arbetsmiljöverket fler och utökade befogenheter för att följa upp och jobba mot de problem som vi i dag ser ökar på den svenska arbetsmarknaden.

Tyvärr är många av de arbetsmiljöproblem vi ser i dag kopplade till den så kallade fria rörligheten inom EU. Här är det viktigt att inte göra avkall på våra nationella regler, framför allt nu när man håller på att arbeta fram en gemensam arbetsmiljöstrategi för EU.

Tyvärr är risken stor att en gemensam strategi försämrar villkoren på den svenska arbetsmarknaden. Man kan redan nu se att fackliga organisationer ser negativt på stora delar av den utredning som pågår.

Bland andra Europafacket, som företräder europeiska fackförbund, ser utredningen som både svag och otillräcklig. Man saknar bland annat specifika förbättringar för både hälsa och säkerhet, frågor som vi sätter högt på vår svenska agenda.

Herr talman! För Sverigedemokraterna är det självklart att det är svenska lagar och regler som ska gälla på våra arbetsplatser. Det ska definitivt inte vara förhandlingsbart.

Herr talman! Vissa uppföljningar av den nya sanktionsreformen visar enligt Arbetsmiljöverkets egna undersökningar på problem och brister. För sanktionsavgifter liksom för vite gäller i dag att om ett företag inte självmant betalar finns inga möjligheter att utomlands verkställa svenska beslut eller domar. Detta förhållande kan ställas mot möjligheten att verkställa bötesstraff enligt den gamla modellen. Har bötestraff utdömts i Sverige för ett utländskt företag finns det i dag ett internationellt samarbete som innebär att möjligheten att verkställa beslut anses goda.

Men det är inte bara Arbetsmiljöverket som ser problem med sanktionsavgifterna. Många svenska aktörer på arbetsmarknaden ser det i dag som ett orättvist förslag, då det även används för att skapa en snedvriden konkurrens på arbetsmarknaden.

Detta är något Sverigedemokraterna vill att man följer upp, då vi vägrar att se att den svenska arbetsmarknaden blir en tummelplats för oseriösa företag från Europas alla hörn.

Herr talman! Sommaren och hösten 2014 gick det upp till 50 tåg om dagen med enbart en lokförare ombord. Detta är en situation som är helt oacceptabel. Vad händer till exempel vid brand eller om lokföraren hamnar i ett chocktillstånd vid en påkörning eller blir utsatt för våld?

Arbetsmiljöverket har visserligen höjt kraven gällande ensamarbete på tåg, men det finns fortfarande kryphål som företagen utnyttjar för att pressa priserna. I stället för att skyddsombuden ska behöva vända sig till Arbetsmiljöverket för att driva fram ett förbud hos varje enskilt företag bör därför ensamarbete för lokförare förbjudas generellt för hela järnvägsbranschen när det gäller passagerartåg. Vi har ett regelverk när det gäller flygtransporter och menar att det ska vara likadant när det gäller tågtransporter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmiljö

Säkerhetsaspekten samt arbetsmiljön får aldrig vara en förhandlingspunkt när det gäller upphandlingar. Som det ser ut i dag kan det förekomma att en lokförare är ensam med flera hundra passagerare. Det är en helt oacceptabel situation, som vi ser det.

Jag vill yrka bifall till Sverigedemokraternas reservationer i betänkandet.

Annika Qarlsson (C)
Anf. 201 Annika Qarlsson (C)

Herr talman! Från början var förbättring av den fysiska arbetsmiljön arbetsmiljölagstiftningens huvudsyfte, det vill säga att man inte skulle riskera att utsättas för allvarliga skador eller dö på grund av dåliga arbetsförhållanden. År 1977 reformerades arbetsmiljölagstiftningen så att den skulle omfatta även arbetstagarnas psykiska hälsa och välmående.

Även om det nu snart är 40 år sedan är det aktuellare än någonsin. Ökningen av sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa är mycket oroande. Förändringar som påverkar är allt från ny teknik, nya arbetssätt, nya arbeten, globalisering och ökad rörlighet inom arbetskraften till ökad press på att "hinna allt" på de 24 timmar vi har och en lägre grad av stigmatisering kring psykisk ohälsa med mera.

Arbetsmiljö är ett vitt begrepp: luft, ljud, kemikalier, maskiner, arbetsmängd, arbetsinnehåll, arbetsorganisation, stress och möjlighet till återhämtning. Även de sociala behoven ingår som en del i arbetsmiljön. Arbetet ska ge tillfälle till utveckling, ny kunskap och gemenskap med arbetskamrater. Trivseln på arbetet är viktig för medarbetares hälsa, och samarbetsproblem eller mobbning påverkar såklart den psykosociala arbetsmiljön negativt. Arbetsgivaren har det huvudsakliga ansvaret för arbetsmiljön, men även arbetstagaren har ett ansvar.

Den viktigaste uppgiften för arbetsmiljöarbetet är att skapa arbetsplatser där ingen blir sjuk eller skadad av arbetet. Någon däremot? Nej! Det som skiljer är hur respektive parti vill uppnå det. Oavsett vad partirepresentanter på vänsterkanten påstår finns det inget parti som tycker att arbetsrelaterade sjukdomar, skador, olyckor eller dödsolyckor ska accepteras.

I betänkandet behandlas ett antal motionsyrkanden. Det finns än så länge inte några förslag från regeringen att ta ställning till. Det var till och med så att flaggskeppet glömdes bort i budgetpropositionen, men det arbetet har nu påbörjats.

Jag yrkar bifall till reservation 3 om kartläggning av riskfaktorer i arbetsmiljön för kvinnor och män.

Herr talman! Alliansregeringen ändrade i viss mån Arbetsmiljöverkets uppdrag, så att de även ska jobba förebyggande. De fick också i uppdrag att utveckla screening för att fokusera på var det behövs mest. Tidigare arbetssätt, som bara hade kvantitativa kontroller, lades om för att riktas mot arbetsplatser med högre risk och större behov. Tyvärr visade det sig i Statskontorets myndighetsanalys av Arbetsmiljöverket att uppdraget inte hade fått fullt genomslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmiljö

Därför krävs fortsatt utveckling av arbetsmetoder för att prioritera rätt bland riskfyllda arbetsplatser. Om resurserna tidigare räckte till 4 procent av arbetsplatserna kommer det inte - inte ens med regeringens extra tillförda medel - att vara möjligt att nå alla, oavsett hur högljudd retorik som används. Arbetet med att prioritera rätt är avgörande för ett bra utfall. Jag välkomnar det fortsatta utvecklingsarbete av kontrollerna som generaldirektören har aviserat.

Alliansregeringen startade också en stor satsning på kvinnors arbetsmiljö, kunskapsmässigt men också med riktade insatser, eftersom det var ett eftersatt område när vi tillträdde. Det är glädjande att regeringen och Arbetsmiljöverket fortsätter satsningarna på kvinnors arbetsmiljö. Det är positivt att notera att lärdomarna och erfarenheterna från det arbetet blir en utgångspunkt för det fortsatta arbetet och att kunna konstatera att Arbetsmiljöverket rapporterar om erfarenheter som de gör i det arbetet.

För att minska glappet mellan mäns och kvinnors sjukskrivningar och göra det möjligt för fler kvinnor att jobba fram till pension är det angeläget att Arbetsmiljöverket fortsätter sitt särskilda arbete med kvinnors arbetsmiljö. Det måste utvecklas verktyg för arbetsgivare för att på ett effektivt och strukturerat sätt kartlägga om och hur kvinnor och män på arbetsplatsen exponeras i olika grad för riskfaktorer för sjukskrivning, för att bryta den oroande utveckling vi ser med en ökning av sjukskrivningar.

Herr talman! Arbetet för en bättre arbetsmiljö är en del av en helhet för att kunna uppnå ett fungerande modernt arbetsliv. Förutom direkta satsningar på arbetsmiljöarbetet handlar det också om att åtgärder för att öka kvinnors möjligheter att jobba, att kunna jobba heltid och att hålla för ett helt yrkesliv samt att kvinnor även ska kunna välja arbetsgivare eller välja mellan att vara anställd eller driva företag. Det är viktigt att antalet yrkesverksamma år ökar i takt med att medellivslängden ökar, för att kunna ha en god ekonomi både individuellt och samhällsekonomiskt.

För att möta förändringar på arbetsmarknaden krävs att man regelbundet reviderar och utvecklar den nationella arbetsmiljöstrategin. Självklart ska den strategin vara anpassad till dagens arbetsliv och det vi vet om morgondagens arbetsliv samt bygga på relevant forskning. Även om politiken på området är viktig är det systematiska arbetsmiljöarbetet ute på arbetsplatserna ännu viktigare - att undersöka, genomföra och följa upp - där arbetsgivaren har sitt ansvar och arbetstagarna har hög medvetenhet och där det finns skyddsombud, som har en viktig funktion att fylla. Det är viktigt att det systematiska arbetsmiljöarbetet är en självklar och naturlig del av verksamheten.

Att säkerställa att ingen blir sjuk eller skadas på jobbet är ett oerhört viktigt arbete. Att ta det ett steg till och även jobba med friskfaktorer - det goda arbetet - är ännu bättre. Kunskapen om hur viktigt det är att trivas på jobbet, känna sig sedd, kunna påverka och se sitt eget ansvar i samarbete med kollegor får ökad uppmärksamhet. Forskningen på området ökar.

Herr talmannen, mina kollegor och er andra som lyssnar önskar jag, så här i denna ljuva sommartid, en tids återhämtning - vilket är en viktig friskfaktor. Trevlig sommar!

Ali Esbati (V)
Anf. 202 Ali Esbati (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmiljö

Herr talman! I morse läste jag ett reportage i tidningen Dagens Arbete. Rubriken på nätet är "Vem står näst på tur?" Det är en artikel som handlar om asbest och den extremt aggressiva cancerform som riskerar att drabba den som har handskats med asbest. Det visar sig att de fallen inte har minskat i Sverige. De senaste fem åren kan man snarare notera en ökning. Vi vet fortfarande inte riktigt varför och om det är en trend. Men klart är i alla fall att problemen inte har försvunnit efter skandalerna på 70-talet och totalförbudet 1982.

När hus eller skepp som innehåller asbest ska rivas eller skrotas uppstår farliga situationer som man måste hantera varsamt och med stor kunskap om risker och metoder. I artikeln i Dagens Arbete finns ett exempel på hur det kan gå till i verkligheten.

Flaggskeppet HMS Visborg ska skrotas 2013. Ett pressmeddelande går ut från det välrenommerade företag som har fått uppdraget. Det äts smörgåstårta. Allt är väl. Men när det faktiska arbetet ska genomföras är det en underentreprenör som dyker upp. Man har hyrt in personal från Polen. En arbetsmiljöinspektör kommer till platsen efter en stund. Det visar sig att underentreprenören inte ens har anmält arbetet.

"I stort sett allt som krävs för att sanera asbest saknas", för att citera artikeln. Arbetsgivaren skyller på missförstånd. Det skrivs ett inspektionsprotokoll, och arbetsgivaren försäkrar skriftligt att allt nu är åtgärdat. Kanske är det så, kanske inte. Några av dem som har sett arbetet tvivlar. Men en hel del skada är ju redan skedd.

Som varvsarbetaren Ingvar Mattisson, en av dem som var med och byggde skeppet en gång i tiden och som har sett flera av sina kamrater från 70-talet gå under i cancer senare, säger i artikeln: "Det enda jag . tänker på är hur mycket fibrer som letat sig ner i gästarbetarnas lungor."

Herr talman! I den här något omständliga inledningen finns det flera förhållanden som är typiska för arbetsmiljöarbetet. Ett sådant är bristen på uppmärksamhet.

Dagens Arbete är en fackföreningstidning - en utmärkt sådan - som har belyst arbetsmiljöproblemen i många viktiga artiklar. Också andra, liknande publikationer, uppmärksammar frågorna. Men i den bredare debatten finns det en enorm kontrast mellan arbetsmiljöproblemens vikt å ena sidan - hur många människor och hur stor del av våra liv som påverkas - och hur stor uppmärksamhet som ägnas dem å andra sidan. Skillnaderna i vems verklighet som räknas, vilka problem som väcker indignation hos beslutsfattare och nyhetsvärderare, utgör ett av många flagranta exempel på det svenska klassamhällets utformning även i dag.

Ett annat typiskt förhållande är att det farligaste arbetet delvis osynliggörs genom att läggas ut på underentreprenad och ännu mer genom att det är utstationerade utländska arbetare - personer som hyrs in - som gör jobbet. Så ser klassamhället också ut i dag. Långa kedjor med underentreprenörer gör ansvaret diffust och försvårar rent konkret ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Ett sådant handlar i allt väsentligt om handfasta rutiner, om kunskap som ska föras över på ett strukturerat sätt och om detaljer som inte får missas om man vill minimera riskerna.

En tredje aspekt som både är typisk och otypisk handlar om inspektioner. Arbetsmiljöverkets möjlighet till inspektioner har tyvärr minskat över tid, inte minst på grund av en huvudlös och drastisk budgetneddragning under högerregeringen. Det är ett av de nästan parodiskt övertydliga exemplen på den regeringens prioriteringar och syn på vems problem som räknades.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmiljö

I exemplet som jag läste upp inledningsvis blev det i alla fall en inspektion, otypiskt nog. Den fick troligen viktiga effekter, och det är bra. Men det är samtidigt ganska typiskt att inspektioner är nödvändiga. Men de kan inte vara tillräckliga. Ett effektivt arbetsmiljöarbete kräver ständig närvaro och kommunikation. De arbetande själva måste vara tillräckligt starka för att säga ifrån. Då har fackliga organisationer absoluta nyckelroller. Därför är frågor som villkoren för utstationerad arbetskraft, skillnader mellan inhyrning och fast anställning och fackets styrka rent allmänt i allra högsta grad centrala arbetsmiljöfrågor.

De åtta åren med högerregering, tyvärr också den senaste höstbudgeten som de tidigare regeringspartierna drev igenom tillsammans med Sverigedemokraterna, har varit förlorade år för arbetsmiljöarbetet på nationell nivå. Naturligtvis har det funnits massvis med krafter som har arbetat för förbättringar under de åren och som också har nått framgångar. Men från regering och riksdag har det inte varit mycket annat än nedskärningar att hämta.

En av regeringen Reinfeldts allra första åtgärder var att lägga ned Arbetslivsinstitutet, med sin framstående, arbetsplatsnära forskning. Arbetsmiljöverket fick, som jag var inne på tidigare, ta emot hårda smällar. Medan anmälningarna från skyddsombud ökade med över 60 procent sjönk antalet inspektörer med ungefär en tredjedel. Sverige är i dag långt ifrån att nå den konventionsfästa minimigräns som FN:s arbetsorganisation ILO stipulerar för antalet inspektörer. Det är pinsamt, det är dåligt och nej, det kan inte kompenseras med hjälp av webbenkäter.

Samtidigt öppnade den förra regeringen för ännu mer osäkra anställningar och ett regelverk för arbetskraftsinvandring som helt uppenbart inbjöd till riskfyllt utnyttjande av människor i en utsatt position. Dessutom har förstås den kroniska pressen på dem som jobbar inom välfärdssektorn förvärrats av skattesänkningar i 150-miljardersklassen. Pressen är för många den allra tydligaste arbetsmiljöfrågan i dag.

Också de arbetsmiljöproblem som inte handlar om plötsliga olyckor utan som är invävda i arbetets dagliga organisering följer extremt tydligt ett klass-, köns- och etnicitetsmönster. Och de problemen har i många fall vuxit. LO:s arbetsmiljöbarometer för 2014 visar till exempel att 68 procent av de kvinnliga arbetarna är uttröttade varje vecka. Det är en ökning med fem procentenheter på fyra år. Motsvarande siffra för manliga högre tjänstemän är 25 procent.

Det är hos arbetarkvinnor som man finner flest med värk i axlar och rygg. Det är där de monotona arbetsuppgifterna har vuxit. Samtidigt leder den otrygga situationen till att fler drar sig för att framföra kritiska synpunkter om sina arbetsförhållanden.

Herr talman! Arbetsmiljöfrågorna stöts och blöts varje dag på arbetsplatser runt om i Sverige. Det arbetet måste tas på allvar i regeringen och riksdagen. Jag är glad över att kunna stå här och säga att det äntligen blir annorlunda på flera områden. Det blir mer resurser till Arbetsmiljöverket, när det rödgröna budgetförslaget går igenom. Det kommer att komma mer pengar till forskning om arbetsmiljöfrågor - sådant som de borgerliga partierna och Sverigedemokraterna röstade ned.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmiljö

Det finns också äntligen en ny vilja att följa upp utnyttjandet av arbetskraftsmigranter. Migrationsverket har redan börjat agera annorlunda för att göra det svårare för skrupelfria arbetsgivare att ta in arbetare under falska förevändningar och försätta dem i en farlig beroendeställning. Det finns också positiva signaler från regeringen om en del av de regelskärpningar som vi i Vänsterpartiet länge har påtalat behovet av, till exempel att arbetserbjudande måste bli bindande. Det är nämligen precis i situationer av maktlöshet för de arbetande som de värsta arbetsmiljöfarorna ofta finns.

På andra områden finns det mycket kvar att sätta igång med. Det behövs ett förtydligande av ansvarsförhållanden vid kedjor av underentreprenörer. Det måste ske en modernisering av arbetsrätten så att de osäkra anställningsformerna mönstras ut. Det behövs inte minst omfattande investeringar i välfärdssektorn så att de som arbetar där, oftast kvinnor, inte ska behöva betala ett allt dyrare pris med sin fysiska och psykiska hälsa. Det kommer vi i Vänsterpartiet att arbeta aktivt för i många olika sammanhang. Det lugnar säkert också vår kamrat från Moderaterna som undrade över de tillkännagivanden som gavs till den förra regeringen. Vi följer nog upp dem.

Herr talman! Vi har också en reservation i det här betänkandet, reservation 4, som rör preskriptionstid för arbetsmiljöbrott. Den vill jag yrka bifall till. Men jag vill säga några ord om varför.

Låt mig ta exemplet med den fruktansvärda kalkolyckan vid Nordkalks anläggning i Luleå i november 2011. En arbetare dog. Den då 19-årige Gustaf Seppelin Solli överlevde med 55-procentiga brännskador och blev märkt för livet.

Situationen på arbetsplatsen var, som ofta i sådana sammanhang, komplicerad. De som drabbades jobbade långt ned i en kedja av entreprenörer. Dessutom handlar det om komplicerade saker som det inte är självklart att poliser och åklagare har kompetens för. Resultatet blir att den juridiska processen tar lång tid. I det här fallet ledde det till att preskriptionstiden för brottet vållande till kroppsskada eller sjukdom, som är på två år, hann passera. Alltså kan ingen ställas till svars för just det brottet.

Arbetsmiljöbrott är speciella. Det krävs en översyn av preskriptionstiderna för brotten, eftersom de får en speciell behandling och eftersom utredningarna ställer speciella krav på rättsväsendet.

Jag yrkar alltså bifall till reservation 4, som för övrigt bygger på en motion av några socialdemokratiska ledamöter. I övrigt yrkar jag bifall till utskottsmajoritetens förslag i betänkandet.

Trevlig sommar!

(Applåder)

Fredrik Malm (FP)
Anf. 203 Fredrik Malm (FP)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 3.

Centern och Folkpartiet har också ett särskilt yttrande i betänkandet.

Sverige ska ha en modern arbetsmarknad och en trygg och säker arbetsmiljö på våra arbetsplatser. Det kräver kontinuerliga satsningar från det offentliga och inte minst från näringslivet. Det kräver forskning, kunskap och regelbunden uppföljning och utvärdering. Samtidigt ska vi ha lagstiftning som skyddar arbetstagare och som ställer krav på en väl utvecklad arbetsmiljö och en fungerande vård, rehabilitering och försäkringssystem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmiljö

När industrialiseringen tog fart under 1800-talet förändrades samhället i grunden. En jättelik folkomflyttning in till städerna tog fart när storskalig produktion kunde förläggas där. Men livet var hårt. Arbetsdagarna var långa. Arbetarna betalade ett högt pris med ben, armar, värk och sjukdomar. Då saknades demokrati och fackliga rättigheter, vilket är fallet på många håll i världen fortfarande.

I dag, 150 år senare, har inte minst det svenska samhället utvecklats enormt, såväl ekonomiskt, politiskt som socialt. Vår arbetsmiljö är på ett generellt plan bland den mest utvecklade i världen i dag. Men vi har förstås stora utmaningar, vilket också har beskrivits i tidigare anföranden.

Det sker dödsolyckor på svenska arbetsplatser. Det finns trygghetsproblem. I en del yrken är risken för våld påtaglig, inte bara bland poliser och inom försvaret.

I dagens samhälle finns det också en annan sorts press på många av oss. Det gäller pressen att prestera, stressen över att känna att man inte räcker till, att inte kunna få jobb och familjeliv att gå ihop, rädslan över att inte hitta ett nytt jobb om man blir arbetslös och så vidare. Det finns en tendens till att se en hel del av dessa problem som individuella misslyckanden snarare än att de till största delen har att göra med arbetsmiljön och hur arbetsplatsen fungerar.

Under en vanlig arbetsvecka i Sverige går i genomsnitt en person till jobbet för att sedan aldrig komma hem igen. Det borde vara en självklarhet att ingen ska dö på jobbet på grund av en riskfylld arbetsmiljö. Ytterst är det fråga om samhällets anständighet.

Tack vare förebyggande arbete, forskning och tillämpning av ny kunskap har antalet dödsolyckor på arbetsplatser - sett över tid - minskat under de senaste 30 åren, men varje olycka med dödlig utgång är förstås en för mycket. Utöver den nollvision för arbetsplatsolyckor med dödlig utgång, som regeringen har aviserat, handlar det också om andra satsningar, bland annat på mer forskning, utbildning och tillsyn.

Sedan vill jag bara avsluta med en sak. Jag har följt den här debatten under ganska många år. Framför allt visar vänsterpartierna och delar av fackföreningsrörelsen i ord ett oerhört engagemang för de utländska arbetarna, papperslösa och andra som på olika sätt blir väldigt utsatta på sina arbetsplatser. Samtidigt är det nästan inte ett enda fackförbund i Sverige som välkomnar dem att bli medlemmar. Det här handlar om personer som man talar mycket om, men man är inte någonsin beredd att utfärda ett medlemskort för dem.

Då resonerar facket så här: De här personerna har inte rätt att vara i Sverige. De ska ut ur landet. Sedan går man och demonstrerar. Sanningen är att det nu finns personer här som har den största utsattheten på sina arbetsplatser.

En del av dem har tillstånd att bo i ett annat land, en del av dem har inte tillstånd att vara här, en del har kommit hit inom ramen för den reform som Vänsterpartiet kritiserade nyss, andra vet vi inte hur de har kommit hit, en del har papper, en del har inte papper. Men de har ofta en sak gemensam. De har i praktiken något som man kan kalla för någon sorts anställning. De har en plats där de jobbar och får lön ifrån, och de arbetar i den makthierarki som socialister ofta kritiserar i arbetslivet, vilket betyder att de har en chef och så vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmiljö

Vore det inte rimligt att någon människa i fackföreningsrörelsen i Sverige, som är så stor och stark, säger att dessa personer borde också omfattas av det fackliga engagemanget. I andra länder finns det många fackföreningar som ansluter papperslösa människor, men i Sverige ger man dem kalla handen. Man har i stället upprättat något slags jourtelefonlinje dit människor ska ringa.

Ska fackföreningarna vara trovärdiga borde de i så fall låta dessa människor bli medlemmar i fackföreningarna. Då skulle de kunna sätta en annan press på arbetsgivarna. De skulle kunna förbättra villkoren för dessa personer och i framtiden kanske få igenom en regulariserad arbetskraftskraftsinvandring där dessa människor fick tillstånd att bo och arbeta i Sverige. Det vore en bättre utveckling, tror jag.

Ali Esbati (V)
Anf. 204 Ali Esbati (V)

Herr talman! Jag har svårt att låta bli att begära ordet. Fredrik Malms förakt för fackföreningsrörelsen är så stort att det bubblar fram i vilken debatt det än är. I det här fallet blir det nästan parodiskt.

Om det är någon kraft i det svenska samhället som verkligen har arbetat för att de människor som utnyttjas av skrupelfria arbetsgivare ska få rätt till gemenskap och värdighet är det ju svensk fackföreningsrörelse.

Man har inte bara startat en jourtelefon, utan det finns ju ett ordentligt, organiserat och viktigt arbete för att de personer som utnyttjas ska kunna få hjälp med sina rättigheter och med att kunna få en värdigare tillvaro. Det tror jag inte att Folkpartiet har gjort särskilt mycket åt. Har ni varit med och hjälpt de fackliga organisationer till exempel här i Stockholm som har arbetat med dessa frågor?

Är ni beredda att stödja till exempel förslaget om att fixa den överenskommelse som har lett till de här problemen så att man ger rätt till den som påtalar ett utnyttjande eller andra missförhållanden att inte bli utvisad omedelbart? Det skulle ju hjälpa. Det är ett krav som bland annat LO har drivit. Skulle det kunna få stöd av Folkpartiet?

I grunden är poängen att om Fredrik Malm menar att det är rätt att värna dessa människors kollektiva rättigheter som arbetstagare, varför har ni då så envist stött en uppgörelse som har varit en så tydlig orsak till att de problemen har uppstått?

Fredrik Malm (FP)
Anf. 205 Fredrik Malm (FP)

Herr talman! Till att börja med är det sannolikt en väldigt liten andel av de här människorna som har kommit inom ramen för den reformen. Väldigt många människor som har kommit till Sverige och som arbetar på vår arbetsmarknad har kommit hit av helt andra skäl.

Det är klart att vi hade kunnat säga nej till den reformen, vilket Vänsterpartiet förespråkade. Då hade de här personerna i stället aldrig kommit hit till Sverige.

De brister som finns inom den reformen för att regularisera arbetskraftsinvandringen och i praktiken ta bort den fackliga vetorätten är i grund och botten bra. Men givetvis måste man hela tiden följa upp alla reformer. Finns det skeva ekonomiska incitament i detta? Finns det personer - som det fanns exempel på i den granskning som gjordes i Dagens Nyheter - som på olika sätt utnyttjar systemet? Det är klart att det inte ska vara tillåtet. Det är självklart att man ska utbetala de löner som man har utlovat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmiljö

Jag har inget som helst förakt för fackföreningar. Tvärtom, jag tycker att de är väldigt viktiga, så viktiga att även de som är mest utsatta på arbetsmarknaden skulle kunna få en större hjälp av dem. Jag skulle vilja se ett större fackligt engagemang för dessa människor, för jag vet att facket har förmåga och kapacitet att pressa oseriösa arbetsgivare som inte uppfyller rimliga krav.

Fredrik Sterky var väl LO:s första ordförande. Han var mycket angelägen om att alla på arbetsmarknaden skulle kunna vara medlemmar i en fackförening. Men i dag är det tydligen så att de som lever under jorden, som lever lite vid sidan om, som befinner sig på de arbetsplatser som leds av de mest ljusskygga figurerna får inte blir medlemmar i ett fackförbund i Sverige i dag. Är inte det märkligt, Ali Esbati?

Ali Esbati (V)
Anf. 206 Ali Esbati (V)

Herr talman! Detta är ju upp-och-nedvända världen. Här pratar vi om problem som i hög grad skapats av den politik som Fredrik Malm mycket entusiastiskt har förespråkat, nämligen ett system som gör det möjligt och inbjuder till ett yttersta utnyttjande av människor i nöd. Det var inte så svårt att gissa att om man kunde dra tillbaka ett arbetserbjudande, skulle det utnyttjas. Det kunde vem som helst ha talat om för er. Vi gjorde ju det. Det var många som talade om det för er. Oj, om det sedan uppstår problem får man utreda dem. Kanske fackföreningsrörelsen kan lösa detta, fackföreningsrörelsen som vi i andra fall alltid ogillar och föraktar.

Nu ska vi prata om fackföreningsrörelsens historia och referera till det tidiga 1900-talet då det var nödvändigt att slåss mot just den typen av orättvisor som högern senare gång på gång har stött. Det är ju den konkreta situationen. I den situationen är det ganska magstarkt av Fredrik Malm - det var därför som jag begärde ordet - att försöka vända på steken och fråga: Varför kan inte fackföreningsrörelsen lösa problemen?

Fackföreningsrörelsen har kommit med massvis av konstruktiva förslag. Den gör en massa saker, som jag redogjorde för tidigare, och den kommer att behöva göra ännu mer.

Kom inte och vänd på steken och säg att det är fackföreningsrörelsen som skapat problemen! Tvärtom är det den nödvändiga, grundläggande solidaritet som fackföreningsrörelsen bygger på som i det här fallet också är lösningen. Det är precis enligt de grunderna som fackföreningsrörelsen i Sverige arbetar i dag. Sedan får även riksdag och regering gärna vara till viss hjälp. Det var de inte under Fredrik Malms tid. Nu kanske det blir bättre.

(Applåder)

Fredrik Malm (FP)
Anf. 207 Fredrik Malm (FP)

Herr talman! Jag har bara lite försynt framfört tanken att det kanske inte vore helt orimligt att dessa människor också fick bli medlemmar i en fackförening. Alla andra arbetstagare får ju det. Det är personer som har en arbetsplats att gå till, de får lön, de har en chef. Däremot kan det vara andra papper som de inte har i ordning, papper på ifall de får uppehålla sig i Sverige eller inte och så vidare. Mig veterligen är fackföreningsrörelsen inte passpolis i Sverige. Mig veterligen finns det myndigheter som sköter sådant.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmiljö

I andra länder finns papperslösa som kan omfattas av det fackliga engagemanget. En person som bor i Mexiko och tar sig in och jobbar i Kalifornien kan få stöd från fackföreningar där. De har dessutom drivit upp minimilönerna på en del håll, vilket även hjälpt inhemska amerikanska arbetare att få bättre lön.

Jag noterar att man applåderar när det passionerat argumenteras för att dessa människor inte ska få vara medlemmar i en fackförening, och det förvånar mig en aning.

Avslutningsvis: Jag tror att Fredrik Sterky dog 1900, så det var inte det tidiga 1900-talet jag diskuterade utan snarare slutet av 1800-talet.

Magnus Manhammar (S)
Anf. 208 Magnus Manhammar (S)

Herr talman! Jag är mycket glad att vi har den här debatten i dag. Arbetsmiljö kan för en del låta som ett smalt ämne, men det är det sannerligen inte. Den här debatten utgår från en av de mest centrala delarna av vårt liv, nämligen vårt arbete.

För mig som socialdemokrat är arbete någonting bra. Det ger mål och struktur. Det ger mening. Vi vill och ska arbeta inte bara för att stärka företagen, få lön och skapa skatteintäkter, utan också för att det utvecklar oss som människor. Vi har faktiskt byggt hela vårt samhälle kring arbetet. Vi har organiserat vårt samhälle kring en arbetsgemenskap. I detta sammanhang är arbetsmiljöarbetet det kitt som säkerställer att arbetet får oss att må bättre, som gör att vi orkar och kan jobba ett helt arbetsliv utan att slita ut oss.

Herr talman! Arbetarrörelsen, den rörelse som jag representerar här i riksdagen, grundades just för att slå vakt om arbetet och det goda arbetslivet. Det är därför jag står här i dag. Trots att över 100 år har gått sedan vi började vårt arbete är våra paroller från början av förra seklet om goda arbetsvillkor, till exempel åtta timmars arbetsdag, åtta timmars fritid och åtta timmars vila, på många sätt lika aktuella än i dag.

Herr talman! För inte så länge sedan var Sverige världsbäst på arbetsmiljö. Genom lagstiftning, samarbete mellan parterna, forskning och ett stort engagemang av tusentals arbetsmiljöansvariga upprätthölls ett enastående arbete. En oerhört viktig del i det arbetet var Arbetsmiljöverkets insatser. Företagen visste att Arbetsmiljöverkets inspektörer kunde dyka upp för att kontrollera säkerheten på arbetsplatsen, och då skärpte de sig. Företagen fick också kontinuerlig inspiration och stöd från inspektörerna, vilket i sig stärkte det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Fram till 2006 gjordes varje år över 40 000 tillsynsbesök av drygt 360 inspektörer. Men något allvarligt hände då regeringen Reinfeldt tog över. Redan 2007, året efter valet, började den borgerliga regeringen att attackera Arbetsmiljöverket. Verket bantades rejält, och då drabbades huvudkontoret hårdast. Där jobbar experter och administratörer. Hälften av dem försvann.

Men också inspektörerna attackerades. Var fjärde fick sluta i första omgången, och därefter tvingades ytterligare inspektörer bort. På kort tid minskade antalet inspektörer med 30 procent. Det var en cynisk politik, kallblodigt genomförd av Sveriges borgerliga politiker, utförd med ideologiska skygglappar, utan någon respekt för vilka allvarliga konsekvenser det skulle få. Jag kan inte tänka mig att syftet var något annat än viljan att försämra Sveriges löntagares arbetsliv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmiljö

Herr talman! Resultaten har inte låtit vänta på sig. Under de två gångna mandatperioderna har antalet arbetsskador och arbetssjukdomar ökat. Sjukfrånvaron ökar oroväckande snabbt, särskilt bland kvinnor. Människor sliter ut sig. I stället för att arbetet bidrar till det goda livet får det en negativ inverkan. Det håller inte, för samtidigt står arbetslivet inför stora förändringar med en fortsatt ökad global konkurrens och med krav på att fler måste orka jobba längre.

För att möta utvecklingen och återigen skapa en positiv trend kommer vi i morgon att försöka sätta stopp för den skadliga borgerliga politiken genom att rösta igenom vårbudgeten, en vårändringsbudget som kommer att vända utvecklingen och verkligen ge vind i seglen då det gäller arbetsmiljöarbetet.

För det första kommer nya pengar till Arbetsmiljöverket att avsättas så att fler inspektörer kan anställas. För det andra avsätts mer pengar till de viktiga regionala skyddsombuden runt om i landet. För det tredje avsätts nya resurser för arbetslivsforskningen och det förebyggande arbetet. Med morgondagens beslut går vi äntligen mot ljusare tider.

Men, herr talman, redan i höstas hade vi i riksdagen chansen att vända utvecklingen. Det finns ett parti i riksdagen som ofta påstår sig stå upp för Sveriges arbetstagares arbetsmiljö men hittills aldrig gjort det. Inte helt oväntat heter det partiet Sverigedemokraterna. Det går inte att hitta något annat parti i Sveriges riksdag som påstår sig stå för så mycket men då det väl kommer till kritan aldrig gör något, förutom att skapa kaos och sprida hat förstås.

Herr talman! I höstas var det extra tydligt. Då hade Sverigedemokraterna chansen att påverka. I höstas stod den borgerliga nedmonteringslinjen mot den rödgröna regeringens budget med stora satsningar på arbetsmiljöområdet.

Faktum är att Sverigedemokraterna i höstas hade sitt hittills bästa tillfälle någonsin för att förbättra arbetsmiljön för Sveriges löntagare. Då låg det i Sverigedemokraternas händer om det skulle bli möjligt att avsätta 60 miljoner kronor till Arbetsmiljöverket, vilket skulle ha kommit Arbetsmiljöverket till del redan i år, 13 miljoner i extra stöd skulle ha gått till de regionala skyddsombuden, 10 miljoner skulle ha satsats på arbetsmiljöforskningen. Och miljonanslag skulle ha tillförts företagshälsovården.

Men det föll inte Sverigedemokraterna i smaken. I stället för att rösta för en förbättring, i det här fallet för Sveriges alla löntagare, valde Sverigedemokraterna att rösta emot detta.

Herr talman! Varför gjorde de det? Jo, för att Sverigedemokraterna och deras riksdagsledamot Magnus Persson, som är med i dagens debatt, egentligen inte bryr sig om arbetsmiljön. De kan rösta bort 60 miljoner till Arbetsmiljöverket med en axelryckning. För dem är det ointressant att stötta de regionala skyddsombuden eller förstärka arbetsmiljöforskningen. Jag skulle vilja fråga riksdagsledamot Magnus Persson om han vet att Sverigedemokraterna någon gång, vid något tillfälle, i riksdagen gjort något konkret som förbättrat arbetsmiljön i det här landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmiljö

Herr talman! En sak är säker. Arbetsmiljöfrågorna är alldeles för viktiga, alldeles för betydelsefulla, för vår framtid för att borgarna eller Sverigedemokraterna ska få förstöra dem. Arbetsmiljöfrågorna är mycket högt prioriterade för mitt parti och för den rödgröna regeringen.

Vi står inför stora utmaningar då det gäller arbetsmiljön, och vi kommer att ta dem på allra största allvar. Vi vill göra folk friskare, inte bestämma att de blivit friska, som den förra regeringen gjorde. Vi vill genom ett aktivt och förebyggande arbetsmiljöarbete minska den stress och den press som gör att många i dagens arbetsliv känner sig otillräckliga. Vi vet att det går, att saker och ting kan bli bättre, till och med mycket bättre, för vi har gjort det förut.

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i motionsbetänkandet gällande AU8.

(Applåder)

I detta anförande instämde Veronica Lindholm (S).

Katarina Brännström (M)
Anf. 209 Katarina Brännström (M)

Herr talman! Jag tyckte att det var en väldigt trist ton som plötsligt smög sig in i debatten om arbetsmiljö och dessutom med en lite märklig anstrykning. Det talades om cynisk politik, ideologiska skygglappar och att målet skulle ha varit att försämra svenskt arbetsliv. När man påstår något sådant är man varken hederlig eller seriös.

Vi kan ha olika sätt som vi vill jobba på, men jag är helt övertygad om att alla partier i kammaren har ett bra arbetsliv för ögonen, vill att det ska vara färre olyckor, färre dödsfall och färre som är sjukskrivna på grund av sitt arbete. Det måste vi väl ändå kunna enas om.

Skadlig borgerlig politik? Statistiken visar tydligt att kurvorna pekar åt rätt håll. Det enda jag kan hålla med om är att kvinnors sjukskrivningar ökar när det gäller psykosociala besvär. Men om man tittar över tid och beaktar antalet arbetade timmar i Sverige går alla kurvor åt rätt håll. Oavsett vilken budget vi haft och vilken regering som styrt landet har det sett ut så över tid. Då kan man inte tala om en skadlig borgerlig politik. Det har ju blivit så mycket bättre i Sverige! Vi ska vara stolta över den arbetsmiljö vi har. Den är kanske bäst i världen. Då tycker inte jag att man ska använda den sortens retorik. Det kanske går på hemmaplan, men här blir det både pinsamt och ohederligt.

Magnus Manhammar (S)
Anf. 210 Magnus Manhammar (S)

Herr talman! Det är intressant att höra Katarina Brännström beskriva verkligheten och försöka påskina att det är någon typ av retorik från min sida. Jag satt precis och läste om detta igen bara för att vara säker till hundra procent, och Arbetsmiljöverkets egna siffror visar att arbetsplatsolyckorna förra året ökade för tredje året i rad. Det är fakta, och det är kanske inte så svårt att förstå.

Det går upp och ned med arbetsplatsolyckorna. Vissa år tidigare har det faktiskt gått nedåt också. Men det har ökat. Jag skulle vilja säga att det beror på de borgerliga regeringsåren. Det har hänt väldigt mycket på arbetsmiljöområdet under de här åren, framför allt mycket dåligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmiljö

Alliansen lade ned Arbetslivsinstitutet och minskade anslagen till Arbetsmiljöverket. Man såg också till att antalet inspektörer hamnade under ILO-snittet, vilket flera har nämnt här i dag. Det är inget nytt. Faktum är att Sverige inte längre ens lever upp till FN-organet ILO:s minimistandard för vad som anses behövas för att säkra arbetsmiljön ute på företagen. Enligt ILO ska det finnas en arbetsmiljöinspektör per 10 000 anställda. I Sverige är det i dag 0,6. I Norge och Danmark är motsvarande siffra 1,85 respektive 1,78. Det är klart att en sådan politik får allvarliga konsekvenser.

Jag vill verkligen veta varför ni valde att försämra för Arbetsmiljöverket, Katarina. Varför valde ni att skära ned på detta arbete? Tycker ni att de gör ett dåligt arbete? Som Katarinas vän i Centerpartiet beskrev tidigare har ni själva ändrat möjligheten för arbetsmiljöinspektörerna att jobba förebyggande. Katarina Brännström talar mycket om det förebyggande arbetet, herr talman. Moderaterna beskriver det som att det förebyggande arbetet är det viktiga. Varför väljer man då att försämra - dels för forskningen genom att ta bort Arbetslivsinstitutet, dels för Arbetsmiljöverket? Varför gör man det?

Katarina Brännström (M)
Anf. 211 Katarina Brännström (M)

Herr talman! Det är riktigt att arbetsplatsolyckorna har ökat, men det är bara ett litet avbrott i nedgången. Statistiken visar också att mer än hälften av anmälningarna - jag har läst hela rapporten och kan den - inte har någonting att göra med någon som helst sjukskrivning eller frånvaro från arbetet. Det kan vara en liten rispa på en nagel som anmäls. Vad som helst anmäls, och det blir statistik. Det har också införts ett helt nytt anmälningsverktyg, så det är mycket lättare att göra anmälningar i dag. Man går in och gör några knapptryckningar på datorn, och så har man anmält en arbetsplatsolycka. Det ska vi komma ihåg när vi jämför statistik.

Det är inte så att det allvarligt har blivit sämre på våra svenska arbetsplatser. Det har blivit så mycket bättre tack vare det förebyggande arbetet för information och kunskap, som alliansregeringen riktade all kraft på.

Vi måste jobba modernt i dag. Vi ska inte komma efteråt och inspektera en dålig arbetsmiljö. Vi ska se till att den dåliga arbetsmiljön aldrig uppstår. Kunskap, information och ett starkt tryck på varje arbetsgivare att hålla ordning och reda, så att man vet om vad det är för skyddsregler som gäller, är det viktiga. Antalet inspektörer på ett statligt verk har ingen eller väldigt liten påverkan på arbetsmiljön. Arbetsgivarnas sätt att jobba samt sanktioner mot dem som inte sköter sig kan ha en mycket större effekt. Vänta och se tills er politik går igenom, så ska ni få se att den inte kommer att göra någon skillnad!

Magnus Manhammar (S)
Anf. 212 Magnus Manhammar (S)

Herr talman! Jag skulle vilja att Katarina Brännström träffade några av alla de skyddsombud och arbetsmiljöombud som jag träffat när jag själv varit ute på många arbetsplatser och att hon beskrev för dem att hon inte tycker att det är viktigt att inspektörerna kommer ut till deras arbetsplatser. Jag kan säga att det är en väldigt viktig del av hela deras arbete att ha det stödet och veta att det faktiskt kommer ut någon.

Efter att man skurit ned så mycket på Arbetsmiljöverket, så att antalet inspektörer och regionala kontor minskat, har Arbetsmiljöverket bara möjlighet att komma ut till de ställen där det finns stora risker. Det har gjort att det systematiska arbetsmiljöarbetet minskat. Det visar en rapport av Unionen som jag har här. Deras arbetsmiljöbarometer visar att det systematiska arbetsmiljöarbetet har minskat just för att man inte kan vara ute på alla arbetsplatser utan bara kan gå till dem där det verkligen finns risk för dödsfall eller där det till exempel finns asbest, vilket vi fick en beskrivning av här tidigare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmiljö

Jag har svårt att hitta ord för att beskriva det som borgerligheten gjort.

Katarina Brännström säger att det är mycket lättare att göra anmälningar nu och att man kan anmäla in en rispa på nageln. Min morfar var en av dem som jobbade på det varv i Karlskrona som vi fick beskrivet tidigare och där man fick asbest. Det var inte så att det anmäldes in någonting i onödan, kan jag säga, utan det är ganska hårda grejer som man anmäler in om det händer någonting.

Borgerligheten attackerar arbetsmiljöarbetet hårt. Jag uppfattar det som att borgerligheten faktiskt inte har någon arbetsmiljöpolitik. Man har egentligen ingen politik för att minska sjukskrivningarna. Man har ingen politik för att minska stressen eller dödsolyckorna på arbetsplatserna. För borgerligheten finns bara skattesänkningar, vilket var det som gjordes under de två senaste mandatperioderna. Jag skulle vilja tala om för borgerligheten att skattesänkningar inte är någon trollstav som kan trolla bort arbetsmiljöproblem eller andra samhällsproblem. Vi måste också våga säga ja till vissa saker och göra viktiga satsningar. Jag hoppas att det här inlägget kanske kan ha visat någonting av det för Katarina Brännström.

Magnus Persson (SD)
Anf. 213 Magnus Persson (SD)

Herr talman! Budgetförhandlingarna kan vi lämna därhän. Vi ville förhandla med Socialdemokraterna, men Magnus Manhammars partiledare stängde dörren. Detta hade varit en ypperlig fråga som vi kunnat samarbeta om hur bra som helst med perfekta diskussioner. Det hade varit jättebra. Men det ville inte Socialdemokraterna, så det föll.

Magnus Manhammar är ganska hård i sin retorik. Han anklagar Sverigedemokraterna och bland annat mig för att inte ha någon arbetsmiljöpolitik och för att sakna kunskaper. Jag kan tala om för Magnus Manhammar att jag har jobbat i 25 år som byggnadsarbetare. Jag är medlem i Byggnads och har varit facklig förtroendeman och skyddsombud. Jag var ute och besökte arbetsplatser när Magnus Manhammar fortfarande struttade runt i blöjorna, skulle jag tro. Den där retoriken håller inte.

Magnus Manhammar påstår att han har besökt en mängd arbetsplatser och pratat med skyddsombud. Jag har jobbat i Karlskrona kommun i över tio år, men jag har aldrig sett dig på någon arbetsplats i Karlskrona, Magnus Manhammar, inte heller på ABB, förutom 14 dagar före valet, då du stod utanför grindarna och delade ut frallor.

Jag vet inte vad du har för erfarenhet av svensk arbetsmarknad, hur du jobbat och vad du haft för sysselsättning, men jag uppfattar dig som en politisk broiler som läser dig till vad du ska göra. Jag tror inte att du har någon arbetslivserfarenhet, och du ska definitivt inte stå och döma mig för att jag inte skulle ha det.

Magnus Manhammar (S)
Anf. 214 Magnus Manhammar (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmiljö

Herr talman! Det är intressant att jag fick en kommentar om min arbetslivserfarenhet. Jag har själv jobbat på ABB - synd att vi inte träffades där! Jag var med och gjorde Polenkabeln och jobbade i dieselångorna nere i lastutrymmet. Det var ganska hårt, kan jag säga. Jag har väl det att tacka för några av de muskler jag fortfarande har.

Men jag tycker inte att vi ska diskutera min arbetslivserfarenhet i den här debatten. I stället ska vi fråga oss vad SD gjort här i riksdagen. Det var också den fråga jag ställde. Sverigedemokraterna har trots allt suttit i riksdagen sedan 2010 och har inte gjort någonting åt arbetsmiljöfrågorna. Jag vill ställa frågan en gång till Magnus Persson och hans parti Sverigedemokraterna: Har man gjort någonting konkret över huvud taget för att göra arbetsmiljön bättre i Sverige?

Faktum är trots allt att Sverigedemokraterna i höstas hade möjlighet att göra stor skillnad, som jag beskrev tidigare. Man hade inte ens behövt rösta; man kunde till och med ha lagt ned sina röster och gjort stor skillnad. Det är helt otroligt! Till och med passivt kunde man ha sett till att det blev en bättre arbetsmiljö i det här landet. Men det valde man att inte göra.

Jag ställer återigen frågan till Magnus Persson: Har Sverigedemokraterna någonsin gjort någonting konkret här i riksdagen för att förbättra arbetsmiljön i Sverige?

Magnus Persson (SD)
Anf. 215 Magnus Persson (SD)

Herr talman! Om Magnus Manhammar tar del av våra budgetförslag ser han att vi vill satsa enormt mycket pengar på bland annat Arbetsmiljöverket. Men ni ville inte diskutera med oss, Magnus Manhammar. Ni stängde dörren i ansiktet på oss. Detta är en liten del av budgeten. Det är en fråga vi kunde ha kommit överens om. Det fanns många frågor. Vi hade inte behövt komma överens om invandringspolitiken. Det fanns många andra frågor också. Men ni ville inte. Ni betedde er arrogant, eftersom ni trodde att ni skulle få stöd av ett borgerligt parti. Hade ni bjudit in till förhandlingar hade vi säkert kommit överens i dessa frågor. I vår vårbudget har vi stora satsningar på Arbetsmiljöverket. Det finns inga problem där. Vi satsar jättemycket pengar, betydligt mer än vad Socialdemokraterna gör. Den där retoriken faller alltså ganska snabbt. Har du ingenting annat att tillföra?

Magnus Manhammar (S)
Anf. 216 Magnus Manhammar (S)

Herr talman! Vi kan konstatera att Sverigedemokraterna uppenbarligen aldrig här i Sveriges riksdag gjort någonting för att förbättra arbetsmiljön i Sverige. Det kan vi konstatera av diskussionen. Det är väldigt intressant och också ett viktigt faktum att veta för väljarna inför kommande val. Sverigedemokraterna har inte ambitionen att göra någonting.

De sitter och skriver på lite egna program. Jag kan också skriva saker på min kammare. Men när det väl ska till att röstas gör de inte skillnad. Fundera en del på detta. Jag har nu ställt frågan två gånger och inte fått något svar. Sanningen är den att Sverigedemokraterna aldrig går att lita på. Det har jag bevisat tidigare här i talarstolen, och jag tänker bevisa det en gång till.

Jag har här ett potpurri av Sverigedemokraternas olika förslag när det gäller arbetsmiljön. Det är de senaste förslagen som finns här. Det är en del av de förslag som Magnus Persson här beskriver. De hänger inte riktigt så bra ihop med den svenska modellen. Men det finns en del positiva förslag. Sedan är det en del förslag som helt skulle slå hål på den svenska modellen. Men det finns några förslag på första sidan som är ganska positiva.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmiljö

Jag har här det första politiska programmet. Det är inte så långt. Det är sex sidor. Det är Sverigedemokraternas första politiska program från 1988. Där nämner de faktiskt fackföreningsrörelsen. Det är kanske inte i de mest positiva ordalag, men de nämner den ändå hyfsat. Det finns med. Sedan har vi förslag från 2006. Då driver Sverigedemokraterna att man ska avskaffa MBL, inga fler pengar till arbetsmiljö - hör och häpna! - och att minska fackets makt i samhället. Det blir lite olika.

Sedan har vi vad SD röstade emot här i riksdagen under förra mandatperioden. De röstade emot en nollvision för dödsolyckor. De röstade emot rättighet att jobba heltid. De röstade emot att arbetsskadeförsäkringen skulle göras mer jämställd.

Om man ska dra en slutsats av detta är det inte möjligt att veta vad Sverigedemokraterna tycker i frågorna. Frågan är om sverigedemokraterna själva vet vad de kommer att tycka i dessa frågor i morgon. Är arbetsmiljö viktigt? Är facket bra eller dåligt? För mig är bara en sak säker, och det är att det aldrig går att lita på Sverigedemokraterna.

(Applåder)

Marco Venegas (MP)
Anf. 217 Marco Venegas (MP)

Herr talman! Vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Människor tillbringar en stor del av sina liv på jobbet. Hur vi mår i skolan eller på jobbet är väldigt viktigt och påverkar oss i vårt vardagliga liv. Arbetsmiljön påverkar också våra förutsättningar att göra ett bra jobb. Det vi strävar efter är ett arbete som ger möjligheter till variationer, social kontakt och samarbete samt sammanhang mellan enskilda arbetsuppgifter.

De flesta människor trivs på sin arbetsplats och med sitt jobb. Men det finns tusentals människor som varje dag går till sina arbeten med en oro i kroppen. De mår inte bra av sina jobb. Vissa blir sjuka. Det kan bero på att arbetet är fysiskt tungt eller att det finns olösta konflikter som oroar och stör. Det kan leda till att människor tvingas vara hemma och sjukskriva sig. Detta är ett stort problem inte bara för den som blir sjuk utan även för arbetsgivare och samhället.

Herr talman! Enligt Försäkringskassans beräkningar kostar sjukskrivningarna samhället miljarder i form av utbetald sjukpenning och kostnader i samband med rehabilitering av de sjukskrivna. För 2013 uppgick summan till 28 miljarder totalt. Försäkringskassan tror att summan kommer att stiga till 37 miljarder totalt år 2018. Miljöpartiet vill ha ett långsiktigt hållbart arbetsliv där människor inte riskerar att slitas ut i förtid.

Herr talman! Jag är både glad och stolt över att den nuvarande regeringen satsar på arbetsmiljöarbetet. Regeringen aviserade redan i budgetpropositionen för 2015 stora satsningar på arbetsmiljöområdet. Regeringen bedriver en aktiv politik gällande att heltidsarbete ska vara en norm och deltidsarbete en möjlighet, värnande av kollektivavtal och goda arbetsvillkor samt att förhindra missbruk av tidsbegränsade anställningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmiljö

Miljöpartiet värnar den svenska modellen med kollektivavtal mellan arbetsmarknadsparter och vill att denna modell ska vara intakt. När det gäller utländska arbetare som är anställda utomlands och utstationerade i Sverige vill vi att det ska finnas avtal som gör att de får rätt till samma arbetsvillkor som personer som är anställda i Sverige.

Herr talman! Det är viktigt att förbättra den psykosociala arbetsmiljön och motverka stress, hög arbetsbelastning, otydliga arbetsuppgifter, krav på tillgänglighet efter arbetstid och så vidare. Tillsammans med arbetsmarknadsparter vill regeringen initiera ett forskningsprogram om kvinnors stressrelaterade arbetsmiljöproblem.

Herr talman! Arbetsmiljöarbete handlar inte bara om att skydda liv och hälsa utan också om att skapa en bra arbetsmiljö där människor kan utvecklas och växa med sina arbetsuppgifter. En bra arbetsmiljö är avgörande för människors välbefinnande och inte minst för Sveriges ekonomiska utveckling. Sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa ökar igen sedan 2010. I dag är psykisk ohälsa den vanligaste sjukskrivningsorsaken. Fyra av tio sjukskrivningar beror på psykisk ohälsa som ofta är arbetsrelaterad.

Herr talman! Jag är mycket positiv till att regeringen nu för en aktiv politik med målsättningen att ta itu med problemen gällande arbetsmiljö bland annat genom satsningar i 2015 års ekonomiska vårproposition. Regeringen satsar 29 miljoner mer än vad den förra regeringen gjorde. Arbetet för en bättre arbetsmiljö är en del av ett arbetssammanhang och ett steg i rätt riktning för att möta ett arbetsliv som står inför stora förändringar.

Herr talman! Dödsolyckor och arbetsskador är ett stort mänskligt lidande för de drabbade. Därför är glädjande att regeringen har gett besked om att den kommer ta fram en nollvision för dödsolyckor i arbetslivet.

(Applåder)

Désirée Pethrus (KD)
Anf. 218 Désirée Pethrus (KD)

Herr talman! Jag yrkar bifall till alliansreservationen nr 3.

Tanken med arbetsmiljöarbetet är att förebygga ohälsa och olycksfall. Alliansregeringens satsningar på arbetsmiljöinsatser handlade bland annat om att lyfta fram arbetsmiljöns potential för ökad konkurrenskraft. Friska medarbetare är en lönsam affär för arbetsgivarna och för den enskilda arbetstagaren.

I Sverige har vi under lång tid arbetat för att förbättra arbetsmiljön. Vi vet att det gynnar både arbetsgivare och arbetstagare. Ett hållbart arbetsliv är en förutsättning för att Sverige ska stå konkurrenskraftigt i framtiden. Även EU har lagt frågan om vikten av en god arbetsmiljö högt på sin agenda. Man inser att man behöver förbättra konkurrenskraften inom EU, och då måste man ha en frisk befolkning. I framtiden kommer friskfaktorer att vara en konkurrensfaktor som alla företag mer eller mindre tvingas att ta med i sina kalkyler.

Herr talman! Regeringspartierna säger nu att de vill stoppa de ökande sjukskrivningstalen. Nu är det upp till bevis. För under den tidigare socialdemokratiska regeringen förtidspensionerades 140 människor om dagen i Sverige. Det var en ohållbar utslagning av människor av höga mått.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmiljö

Många företag arbetar i dag bra med det systematiska arbetsmiljöarbete som lagen kräver. De genomför en årlig kontroll av arbetsmiljön och åtgärdar brister som finns. På bra arbetsplatser samverkar parterna på arbetsplatsen i arbetsmiljöarbetet och med Försäkringskassan och företagshälsovård.

Det systematiska arbetsmiljöarbetet ute på arbetsplatserna måste fungera. Särskilt hot och våld är viktigt att förebygga. Det är betydligt vanligare att kvinnor än män utsätts för hot och våld i arbetet. Här menar vi i Alliansen att det är synd att utskottsalliansen avstyrker ett yrkande där vi vill ha verktyg för kartläggning av riskfaktorer i arbetsmiljön för kvinnor och män och vad som orsakar sjukskrivningar. Särskilt kvinnors arbetsmiljö bör belysas mer, menar vi.

Herr talman! Alla arbetstagare ska kunna känna sig trygga på sin arbetsplats. Sett över tid har dödsolyckorna på arbetsplatserna minskat de senaste 30 åren, men de varierar något över år. Ofta följer de konjunkturcykler eller hur mycket som byggs. Det är ofta på byggprojekt som de stora och allvarliga olyckorna sker.

Varje dödsfall eller olycka är ett misslyckande, och vi måste, menar jag, ha en nollvision för dödsolyckor. Det är något som jag också har uttryckt i en motion som behandlas i betänkandet. Regeringen säger nu att man ska ta fram en sådan nollvision, och det välkomnar jag. Jag tycker att det är viktigt.

Den fråga som har varit uppe här har ju bland annat handlat om den tidigare regeringens satsningar eller icke-satsningar på Arbetsmiljöverket. När jag satt i Arbetsmiljöverkets insynsråd ökade man antalet inspektioner trots minskade anslag. Arbetsmiljöverket var också i utskottet och sa att om man skulle få lite mer medel skulle man kanske kunna göra 6 procents arbetsplatsbesök i stället för 5 procent.

Alla inser att vi inte med medel och resurser till Arbetsmiljöverket kan lösa alla problem. Företagen måste få olika stödfunktioner, kanske via internet. Arbetsmiljöverket jobbar i dag mycket mer med internet, webbaserad, och Facebook, där olika skyddsombud kan ställa frågor och så vidare. Vi kan inte bara som Socialdemokraterna leva kvar i den gamla tiden och säga att ett högre anslag ger mer pengar och att mer pengar och resurser till Arbetsmiljöverket är lösningen. Jag tror tyvärr inte det, utan vi måste hitta nya sätt att arbeta för att förbättra miljön, få företag att fungera och också för den enskildas hälsa.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 16 juni.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2015-06-16
Förslagspunkter: 8, Acklamationer: 4, Voteringar: 4

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Arbetsmiljö för ett hållbart arbetsliv

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2014/15:1537 av Elisabeth Svantesson (M),

      2014/15:953 av Johanna Haraldsson (S) yrkande 2,

      2014/15:1440 av Hannah Bergstedt (S),

      2014/15:1510 av Anna Hagwall (SD),

      2014/15:2071 av Phia Andersson (S) i denna del och

      2014/15:2440 av Désirée Pethrus (KD) yrkandena 1 och 3.
      • Reservation 1 (M, KD)
    2. Systematiskt arbetsmiljöarbete m.m.

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2014/15:2871 av Mattias Karlsson m.fl. (SD) yrkandena 8 och 9,

      2014/15:2067 av Björn Wiechel och Isak From (S) yrkandena 1 och 2,

      2014/15:2348 av Finn Bengtsson och Jan R Andersson (M) och

      2014/15:2440 av Désirée Pethrus (KD) yrkande 2.
      • Reservation 2 (SD)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (SD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S1030010
      M76008
      SD04306
      MP19006
      C19003
      V20001
      FP15004
      KD14002
      Totalt26643040
      Ledamöternas röster
    3. Nolltolerans mot dödsolyckor

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      För mer information om förslagspunkten, se ärendets PDF-dokument
    4. Företagshälsovård

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      För mer information om förslagspunkten, se ärendets PDF-dokument
    5. Kartläggning av riskfaktorer i arbetsmiljön för kvinnor och män

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2014/15:2574 av Ulf Kristersson m.fl. (M, C, FP, KD) yrkande 16.
      • Reservation 3 (M, C, FP, KD)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (KD, C, M, FP)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S1030010
      M07608
      SD43006
      MP19006
      C01903
      V20001
      FP01504
      KD01402
      Totalt185124040
      Ledamöternas röster
    6. Arbetsmiljön inom vården och omsorgen

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      För mer information om förslagspunkten, se ärendets PDF-dokument
    7. Preskriptionstiden för arbetsmiljöbrott

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2014/15:2066 av Björn Wiechel och Veronica Lindholm (S).
      • Reservation 4 (V)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 4 (V)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S1030010
      M75009
      SD43006
      MP19006
      C19003
      V02001
      FP15004
      KD14002
      Totalt28820041
      Ledamöternas röster
    8. Förbud mot ensamarbete på passagerartåg

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2014/15:2132 av Per Klarberg m.fl. (SD).
      • Reservation 5 (SD)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 5 (SD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S1030010
      M76008
      SD04306
      MP19006
      C19003
      V20001
      FP15004
      KD14002
      Totalt26643040
      Ledamöternas röster