5. Precisering av exploatörers kostnadsansvar vid uppdragsarkeologi m.m.

Arkeologi på uppdrag (Betänkande 2003/04:KRU2 Kulturutskottet)

Kulturutskottets betänkande2003/04:KRU2

Arkeologi på uppdrag

I betänkandet behandlas Riksdagens revisorers förslag
2002/03:RR11 Arkeologi på uppdrag jämte motioner väckta dels med anledning
av förslaget, dels under allmänna motionstiden hösten 2002.
Kulturutskottet
föreslår att riksdagen med bifall till vissa delar av revisorernas förslag
samt med delvis bifall till ett motionsförslag och andra delar av
revisorernas förslag skall tillkännage som sin mening för regeringen att en
utredning bör göras om den uppdragsarkeologiska verksamheten. I utredningen
skall bl.a. en analys göras av den verksamhet som bedrivs av avdelningen
för arkeologiska utredningar (UV) inom Riksantikvarieämbetet (RAÄ).
Utredningen skall ha till uppgift att lägga fram förslag om en framtida
organisation med utgångspunkt i att UV skall skiljas från RAÄ. I analysen
skall vidare ingå RAÄ:s myndighetsuppgifter och det nuvarande sambandet
mellan produktion, kompetens och metodutveckling. Utredningen bör också
avse frågor om staten som beställare av uppdragsarkeologi och om hur
organisationen skall få tillgång till vetenskaplig kompetens av hög kvalitet.
Även frågor om verksamhetens anknytning till forskarsamhället och om
nyttiggörandet av uppdragsarkeologins resultatredovisning bör ingå i
utredningsarbetet. Kostnadsutvecklingen inom området skall analyseras. Vidare
skall övervägas om ett system med auktorisation av arkeologer kan ge
tydligare krav på kompetens och förutsättningar för hög vetenskaplig
kvalitet.
Revisorernas övriga förslag samt övriga motionsförslag avstyrks
av utskottet.

1. Utredning om uppdragsarkeologin
Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet framfört om en
utredning om uppdragsarkeologin. Därmed bifaller riksdagen förslag
2002/03:RR11 punkterna 4 i denna del och 5, bifaller delvis förslag 2002/03:RR11
punkterna 1 och 2 och motion 2002/03:Kr9 och avslår motionerna 2002/03:Kr7
yrkandena 1, 2 och 7, 2002/03:Kr8, 2002/03:Kr236 yrkande 2 i denna del
och 2002/03:Kr372 yrkande 10.
Reservation 1 (m, fp, kd, c)

2. Tillämpning
av lagen (1992:1528) om offentlig upphandling vid uppdragsarkeologi
Riksdagen
avslår förslag 2002/03:RR11 punkt 3 och motion 2002/03:Kr236 yrkande 2 i
denna del.
Reservation 2 (m, fp, kd, c)

3. Konkurrens mellan momspliktig
och icke-momspliktig uppdragsarkeologi
Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr7
yrkande 4.

4. Exploatörers ansvar för upphandling av uppdragsarkeologi
Riksdagen
avslår förslag 2002/03:RR11 punkt 4 i denna del och motionerna 2002/03:Kr7
yrkande 3 i denna del och 2002/03:Kr11.
Reservation 3 (m, fp, kd,
c)

5. Precisering av exploatörers kostnadsansvar vid uppdragsarkeologi
m.m.
Riksdagen avslår förslag 2002/03:RR11 punkt 4 i denna del och motion
2002/03:Kr7 yrkandena 3 i denna del och 6.
Reservation 4 (m, fp, kd,
c)

6. Förändrad kostnadsfördelning mellan staten och exploatörer vid
uppdragsarkeologi
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr10 och 2002/03:Kr236
yrkande 2 i denna del.

7. Översyn av lagen (1988:950) om
kulturminnen
Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr7 yrkande 5.
Reservation 5 (m,
fp, kd, c)
Stockholm den 30 september 2003
På kulturutskottets
vägnar
Lennart Kollmats
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Lennart
Kollmats (fp), Kent Olsson (m), Eva Arvidsson (s), Paavo Vallius (s),
Gunilla Tjernberg (kd), Peter Pedersen (v), Nikos Papadopoulos (s), Lena
Adelsohn Liljeroth (m), Tommy Ternemar (s), Cecilia Wikström (fp), Birgitta
Sellén (c), Göran Persson i Simrishamn (s), Anna Lindgren (m), Gunilla
Carlsson i Hisings Backa (s), Rossana Dinamarca (v), Matilda Ernkrans (s)
och Johan Andersson (s).

Bakgrund
Fasta fornlämningar är skyddade enligt
kulturminneslagen (1988:950). Det är förbjudet att utan tillstånd rubba,
ta bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelse, plantering eller på
annat sätt ändra eller skada en fast fornlämning (2 kap. 6 §). Vidare
finns det i lagen bestämmelser om ingrepp i fast fornlämning i samband
med markexploatering (2 kap. 10–15 §§). Länsstyrelsen kan besluta om
särskild utredning när det är fråga om en planerad exploatering av ett
större markområde. Vidare kan myndigheten besluta om särskild undersökning
som villkor för tillstånd för en exploatör att rubba, ändra eller ta bort
en fast fornlämning. Den kan också besluta om arkeologisk förundersökning
för att en redan känd fornlämnings art och beskaffenhet skall
fastställas.
Länsstyrelsen beslutar om till vem det skall uppdras att utföra
särskild utredning (2 kap. 11 §) samt arkeologisk förundersökning och
särskild undersökning (2 kap. 13 §).
Inom Riksantikvarieämbetet finns en
särskild avdelning, avdelningen för arkeologiska undersökningar (UV), som
utför arkeologiska undersökningar. Vissa museer utför också sådana
arkeologiska utgrävningar. Det finns även några företag som är verksamma
inom området.
Riksdagen beslöt våren 1997 (prop. 1996/97:99, bet.
1996/97:KrU12, rskr. 1996/97:230) om förtydliganden i kulturminneslagen för
att klargöra att lagen (1992:1528) om offentlig upphandling (LOU) inte
skall gälla vid länsstyrelsens beslut om särskild utredning (2 kap. 11 §
andra stycket). Den skall inte heller gälla då länsstyrelsen beslutar om
arkeologisk förundersökning eller särskild undersökning (2 kap. 13 § tredje
stycket). Ett anbuds- och upphandlingsliknande förfarande får däremot
tillämpas enligt vad som anfördes i propositionen och utskottsbetänkandet.
Enligt
2 kap.14 § KML får den som utför ett arbetsföretag som berör fast fornlämning
svara för kostnaden, med vissa undantag. I den tidigare fornminneslagen
fanns bestämmelser om att ett arbetsföretag, som inte var ett allmänt
eller ett större enskilt arbetsföretag, skulle vara befriat från
kostnadsansvar. Denna bestämmelse togs bort när bestämmelserna fördes över
till KML. I stället tillkom möjligheten att få bidrag för kostnader. Denna
möjlighet regleras i förordningen (1993:379) om bidrag till kulturmiljövård.
Bidrag kan enligt förordningen lämnas för bl.a. arkeologiska undersökningar
vid bostadsbyggande och arkeologiska undersökningar vid mindre
arbetsföretag.
Vid 1998/99 års riksmöte beslöt kulturutskottet att föreslå
Riksdagens revisorer att granska tillämpningen av riksdagens beslut år
1997 om uppdragsarkeologi (KrU prot. 1998/99:20.3).
Riksdagens revisorer
beslöt senare att genomföra en större granskning benämnd Myndigheter på
marknaden (förstudie 2001/02:9). Förstudien skulle bl.a. belysa oönskade
effekter för såväl myndigheter som konkurrerande företag då myndigheter
agerar som säljare av varor eller tjänster på en öppen marknad. Granskningen
inriktades på hur några utvalda myndigheter hanterar en kombinerad affärs-
och myndighetsroll, bl.a. hur myndigheten särskiljer myndighetsrollen
från affärsrollen, hur eventuella rollkonflikter hanteras, hur uppdrags-
och affärsverksamheten påverkar de primära myndighetsuppgifterna samt hur
myndigheten agerar inför konkurrens.
Riksdagens revisorer gjorde två
delrapporter inom projektet, varav en berör kulturutskottets beredningsområde,
nämligen rapport 2002/03:3 Arkeologi på uppdrag. Efter remissbehandling
avlämnade Riksdagens revisorer det nu föreliggande förslaget till riksdagen,
2002/03:RR11 Arkeologi på uppdrag.
Huvudsakligt innehåll i Riksdagens
revisorers förslag
Enligt Riksdagens revisorers förslag 2002/03:RR11 bör
riksdagen som sin mening tillkännage för regeringen vad som anförs i
förslaget om Riksantikvarieämbetets uppgifter (avsnitt 2.1, punkt 1),
nämligen att regeringen skall utreda de närmare förutsättningarna för att
skilja den arkeologiska uppdragsverksamheten från Riksantikvarieämbetet.
Vidare
föreslår revisorerna ett tillkännagivande om staten som beställare av
arkeologi (avsnitt 2.2, punkt 2), vilket innebär att regeringen skall
tillsätta en oberoende utredning för att utforma en beställarorganisation
för uppdragsarkeologi där forskare från universitet och högskola regelmässigt
ingår.
Ett tillkännagivande föreslås om konkurrens och insyn (avsnitt
2.3, punkt 3). Det innebär att regeringen skall ompröva beslutet att
undanta uppdragsarkeologi från lagen (1192:1528) om offentlig upphandling
samt klargöra vilka moment i den uppdragsarkeologiska processen som är
myndighetsutövning respektive utövande av offentlig makt. Vidare skall
regeringen utreda förutsättningarna för att lagen om offentlig upphandling
tillämpas vid köp av arkeologiska tjänster mellan myndigheter inom samma
rättssubjekt.
Ett tillkännagivande föreslås också om kostnader för
uppdragsarkeologi (avsnitt 2.4, punkt 4), nämligen att regeringen skall
tillsätta en oberoende utredning för att utreda förutsättningarna för att
ge exploatörerna ansvaret för att upphandla arkeologiska utredningar och
undersökningar. Vidare skall regeringen utreda hur de samlade kostnaderna
för uppdragsarkeologiska undersökningar har utvecklats och hur exploatörernas
utvidgade kostnadsansvar har utfallit. Det begärs också att regeringen
skall precisera vad exploatörernas kostnadsansvar skall omfatta och vilka
ambitionsnivåer som skall gälla för t.ex. sådan publicering och sådana
vetenskapliga analyser som faller inom ramen för exploatörernas
kostnadsansvar.
Slutligen föreslår revisorerna ett tillkännagivande om utredning
av kompetenskrav och auktorisation när det gäller arkeologer inom
uppdragsarkeologin (avsnitt 2.5, punkt 5).
Ärendets beredning
Riksdagens
revisorers förslag 2002/03:RR11 avlämnades till riksdagen under våren
2003. Fem motioner väcktes med anledning av förslaget. Kulturutskottet
påbörjade i maj 2003 behandlingen av förslaget, följdmotionerna och två
motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2002/03 med avsikten att justera
ett betänkande i ärendet under hösten 2003.
Vid sammanträdet den 15 maj
2003 lämnades på utskottets begäran information om och synpunkter på
förslaget och motionerna av företrädare för Riksantikvarieämbetet,
länsstyrelserna i Stockholms och Västernorrlands län samt Arkeologikonsult.
Vid sammanträdet den 20 maj 2003 lämnades information och synpunkter av
företrädare för Societas Archaeologica Upsaliensis.

Utredning om uppdragsarkeologin
Utskottets
förslag i korthet
Riksdagen bör som sin mening tillkännage för regeringen
vad utskottet framfört om en utredning om uppdragsarkeologin.
Därmed
tillstyrker utskottet vissa delar av Riksdagens revisorers förslag i vad
avser utredning om kostnadsutvecklingen för uppdragsarkeologin och om
auktorisation av arkeologer.
Utskottet tillstyrker därvid delvis ett
motionsförslag om en utredning om uppdragsarkeologin samt revisorernas
förslag om utredning om att skilja avdelningen för arkeologiska utgrävningar
(UV) från Riksantikvarieämbetet (RAÄ) samt utredning om länsstyrelsernas
kompetens och resurser.
Utskottet avstyrker motionsyrkanden om att
riksdagen utan föregående utredning skall besluta om avskiljande av UV från
RAÄ samt motioner om formerna för forskarmedverkan i länsstyrelsernas
arbete och om vissa krav vid auktorisation av arkeologer.
Jämför reservation
1 (m, fp, kd, c).
Riksdagens revisorers förslag
Riksdagens revisorer
anger i sitt förslag 2002/03:RR11 att granskningen omfattat organisationen
och konkurrensvillkoren för uppdragsarkeologi, särskilt länsstyrelsernas
val av undersökare, samt Riksantikvarieämbetets verksamhet både som
myndighetsutövare och som utförare av uppdragsarkeologiska undersökningar.
Även arkeologisk forskning och användningen av resultaten av undersökningarna
har berörts.
Revisorerna anför att de förslag som lagts fram syftar
till
att värna fornlämningarnas skydd,
att stärka statens roll som
beställare av arkeologiska undersökningar,
att säkerställa kvaliteten i
det arkeologiska arbetet,
att öka användningen av resultaten av de
arkeologiska undersökningarna,
att förbättra insynen,
att skapa förutsättningar
för bättre konkurrens och kostnadskontroll samt
att tydliggöra
Riksantikvarieämbetets myndighetsuppgifter.
Revisorerna anser att avdelningen
för arkeologiska undersökningar (UV) bör skiljas från Riksantikvarieämbetet
(RAÄ) (yrkande 1). Med en tydlig åtskillnad mellan myndighetsutövning och
uppdragsverksamhet bör trovärdigheten öka i RAÄ:s agerande när det gäller
normgivning, uppföljning och tillsyn. Regeringen bör därför utreda dels
de närmare förutsättningarna för ett sådant åtskiljande, dels vilka
uppgifter som RAÄ respektive den arkeologiska uppdragsverksamheten skall
svara för.
Revisorerna anser att staten är en svag beställare av arkeologi.
Länsstyrelserna bör ges förutsättningar för att vid utformning av
kravspecifikationer beakta samhällets behov av ökad kunskap. Det är inte
rimligt eller effektivt att kräva att länsstyrelsernas personal skall ha
erforderlig vetenskaplig kompetens härför. Därför bör det vara en uppgift
för universitet och högskolor att tillsammans med länsstyrelserna utforma
riktlinjerna för stora arkeologiska undersökningar. Forskare bör kunna
fungera som rådgivare och stöd till länsstyrelserna och tillsammans med
länsstyrelserna ta kommandot över beställningen av arkeologiska
undersökningar
ur ett vetenskapligt perspektiv. Uppdragsarkeologin skulle därmed knytas
närmare forskningen som får insyn i verksamheten och blir aktiv mottagare
av utgrävningsrapporter. Biståndet bör ske inom ramen för universitetens
och högskolornas samverkansuppdrag, den s.k. tredje uppgiften. Då det
gäller frågan om länsstyrelsernas resurser anför revisorerna att regeringen
är oförhindrad att vid behov förstärka deras resurser, eftersom
uppdragsarkeologiska ärenden kommer slumpmässigt. En oberoende utredning bör
utforma en sådan beställarorganisation som revisorerna skisserat (yrkande
2).
Revisorerna noterar att Riksantikvarieämbetet ännu i mars 2003 inte
fått aviserat uppdrag att noga följa kostnadsutvecklingen sedan exploatörerna
år 1997 fick ansvaret även för fyndhantering och konservering. Regeringen
bör därför utreda hur de samlade kostnaderna har utvecklats och hur
exploatörernas kostnadsansvar har utfallit (yrkande 4 delvis).
Revisorerna
anför att länsstyrelsernas synsätt och rutiner då det gäller undersökarnas
kompetens varierar. Valet av undersökare motiveras inte alltid. Vidare
har frågan om huruvida s.k. regional kompetens skall krävas av undersökarna
inte något klart svar. Frågan om auktorisation av undersökande arkeologer
behöver utredas (yrkande 5). Det behöver bl.a. klargöras vilka som bör
auktoriseras, enskilda personer, undersökande organisationer, privata
företag m.fl. Andra frågor som bör klargöras är vilka krav som skall
ställas för auktorisation och vem som skall besluta om auktorisation.
Motionerna
Mot
bakgrund av de problem och frågeställningar om uppdragsarkeologin som
Riksdagens revisorer lyfter fram i sitt förslag föreslås i motion 2002/03:Kr9
(s, v, mp) att riksdagen skall begära att regeringen tillsätter en utredning
med uppgift att se över den uppdragsarkeologiska verksamheten. I motionen
nämns att utredningen bl.a. skall analysera förutsättningarna för att
skilja avdelningen för arkeologiska undersökningar (UV) från
Riksantikvarieämbetet
(RAÄ) samt närmare studera länsstyrelsernas behov av kompetens inom området
uppdragsarkeologi och behovet av auktorisation av arkeologer.
I tre
motioner tas frågan om avskiljande av UV från RAÄ upp.
Enligt motion
2002/03:Kr7 (c) bör en utförare av en verksamhet inte revidera sin egen
verksamhet. Mot denna bakgrund föreslår motionärerna att riksdagen som
sin mening skall tillkännage för regeringen att UV utan ytterligare och
fördröjande utredning skall skiljas från RAÄ:s övriga verksamhet (yrkande
1).
Även i motionerna 2002/03:Kr236 (m) yrkande 2 i denna del och
2002/03:Kr372 (fp) yrkande 10 begärs att riksdagen skall besluta om avskiljande
av UV från RAÄ. RAÄ bör renodlas till att vara en central sektorsmyndighet
utan egna genomföranderesurser. Därmed skall en mera jämlik konkurrens
skapas mellan de institutioner, företag m.fl. som gör utgrävningar på
uppdrag.
Motionärerna bakom motion 2002/03:Kr7 (c) yrkande 2 ansluter
sig till revisorernas bedömning att det behövs forskarstöd till länsstyrelserna
i deras verksamhet med uppdragsarkeologi. Motionärerna anser att organisationen
av ett sådant stöd till länsstyrelserna i deras roll som beställare bör
utredas. Forskare skall därvid även leda verksamheten för att
bättre ta
till vara samhällets intresse av kunskapstillväxt. Även samarbete mellan
utförare, museer och forskare förordas i motionen.
Vid en utredning av
frågan om auktorisation av arkeologer bör enligt motion 2002/03:Kr7 (c)
yrkande 7 hänsyn tas till att behovet av djup historisk kunskap hos
arkeologer är viktigare än s.k. regional kompetens. Samtidigt är det viktigt
att auktoriserade arkeologer samarbetar med regionala grävare som
har
kunskap om trakten, vilket kan skapa en starkare känsla för historien
bakom platsen som skall utgrävas. För att öka förståelsen från ortsbor är
det enligt motionen också av stor betydelse att ortens befolkning får
vara delaktig i utgrävningen.
Enligt motion 2002/03:Kr8 (mp) bör riksdagen
begära att regeringen skall lägga fram förslag för riksdagen om auktorisation
av arkeologer.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser – liksom
Riksdagens revisorer och motionärer – att de länge diskuterade frågorna
om den uppdragsarkeologiska verksamheten bör utredas. Det är inte
tillfredsställande att frågor inom området uppfattas som oklara av dem som är
berörda eller att organisationen med en central myndighet som dominerande
utförare av uppdragsarkeologiska undersökningar och utgrävningar delvis
har kommit att ifrågasättas.
Utskottet – som under 2002/03 års riksmöte
påbörjade behandlingen av Riksdagens revisorers förslag och motionsförslagen
– har noterat i 2003/04 års budgetproposition att även regeringen anser
att det behövs en utredning av vissa frågor inom den uppdragsarkeologiska
verksamheten (prop. 2003/04:1, utg.omr. 17 s. 27). I ett sådant
utredningsuppdrag bör enligt regeringen ingå dels att analysera
förutsättningarna
för den verksamhet som bedrivs inom RAÄ:s UV-delning, dels att föreslå en
framtida organisation med utgångspunkt i att UV skall skiljas från
RAÄ.
Utskottet anser att regeringen snarast bör tillsätta en utredning om
uppdragsarkeologi. Utskottet kan således inte tillstyrka motionsförslagen
om att riksdagen redan nu, utan utredning, skall besluta om avskiljande
av UV från RAÄ. I det följande lämnar utskottet vissa synpunkter på
utredningen om uppdragsarkeologin.
Utskottet instämmer med det som revisorerna
anför om att syftet med en utredning om uppdragsarkeologin bör vara att
värna fornlämningarnas skydd, stärka statens roll som beställare av
arkeologiska undersökningar, säkerställa kvaliteten i det arkeologiska
arbetet, öka användningen av resultaten av de arkeologiska undersökningarna,
förbättra insynen, skapa förutsättningar för bättre konkurrens och
kostnadskontroll samt tydliggöra Riksantikvarieämbetets myndighetsuppgifter.
Kvalitets-
och kostnadsaspekterna på uppdragsarkeologin har tagits upp av revisorerna,
motionärerna och regeringen. Utskottet vill påminna om att det i
kulturminneslagen sedan den 1 juli 1997 sägs att utredningar och undersökningar
inom uppdragsarkeologin skall vara av god vetenskaplig kvalitet och
genomföras till en kostnad som inte är högre än vad som är motiverat med
hänsyn till omständigheterna (2 kap. 11 och 13 §§). Detta bör självfallet
utgöra en av utgångspunkterna för utredningsarbetet.
Enligt utskottets
uppfattning bör en utredare analysera förutsättningarna för den verksamhet
som bedrivs av UV och lämna förslag beträffande en framtida organisation,
med utgångspunkt i att UV skall skiljas från RAÄ. RAÄ:s myndighetsuppgifter
och det nuvarande sambandet mellan produktion, kompetens och metodutveckling
bör ingå i analysen och övervägandena.
Utskottet anser att den kommande
utredningen också bör klarlägga de frågor som gäller staten som beställare
av uppdragsarkeologi och på vilket sätt organisationen skall få tillgång
till vetenskaplig kompetens av hög kvalitet. Anknytningen till forskarsamhället
och nyttiggörandet av uppdragsarkeologins resultatredovisning bör ingå i
utredningsarbetet.
Regeringen bör vidare låta utreda hur de samlade
kostnaderna för uppdragsarkeologiska undersökningar har utvecklats och hur
exploatörernas utökade kostnadsansvar även för fyndhantering och konservering
(KML 2 kap. 13 §) har utfallit.
Den kommande utredningens uppdrag bör
enligt utskottets mening också omfatta frågan om auktorisation av arkeologer.
Utredaren skall överväga om ett system med auktorisation kan ge tydligare
krav på kompetens och förutsättningar för hög vetenskaplig kvalitet. Därvid
behöver bl.a. klargöras vem som skall auktoriseras – personer,
organisationer
eller företag –, vilka krav på utbildning, erfarenhet och lämplighet som
bör ställas, vilket organ som skall besluta om auktorisation och vilka
befogenheter detta organ bör ha. Riksdagen bör dock inte göra något
uttalande om vilket slag av kunskap som bör krävas för auktorisation.
Utskottet
föreslår att riksdagen som sin mening tillkännager för regeringen vad
utskottet här anfört om en utredning om uppdragsarkeologi med utgångspunkt
i de problem och frågeställningar som Riksdagens revisorer har lyft fram.
Riksdagen bör vid beslutet om tillkännagivande bifalla Riksdagens revisorers
förslag 2002/03:RR11 yrkande 4 i den del som rör utredning av utvecklingen
av de samlade kostnaderna för uppdragsarkeologiska undersökningar inklusive
kostnader för fyndhantering och konservering samt yrkande 5 om auktorisation
av arkeologer. Utskottet föreslår att riksdagen samtidigt delvis bifaller
motion 2002/03:Kr9 (s, v, mp). Vidare bör riksdagen delvis bifalla
revisorernas förslag 2002/03:RR11 yrkande 1 om utredning om skiljande av UV
från RAÄ och yrkande 2 om staten som beställare av uppdragsarkeologi.
Slutligen bör riksdagen avslå motionerna 2002/03:Kr7 (c) yrkandena 1, 2
och 7, 2002/03:Kr8 (mp), 2002/03:Kr236 (m) yrkande 2 i nu aktuell del och
2002/03:Kr372 (fp) yrkande 10.
Tillämpning av lagen (1992:1528) om
offentlig upphandling vid uppdragsarkeologi
Utskottets förslag i
korthet
Riksdagen bör avslå Riksdagens revisorers förslag samt motionsförslaget
om tillämpning av lagen (1992:1528) om offentlig upphandling vid
uppdragsarkeologi.
Jämför reservation 2 (m, fp, kd, c).
Riksdagens revisorers
förslag
Regeringen bör enligt revisorernas förslag ompröva det tidigare
riksdagsbeslutet om undantag från lagen (1992:1528) om offentlig upphandling
när det gäller uppdragsarkeologin (yrkande 3). Därmed skulle en likvärdig
och rättssäker behandling och förbättrad insyn kunna åstadkommas. Det bör
klargöras vilka moment i uppdragsarkeologin som är myndighetsutövning
respektive utövande av offentlig makt. Vidare bör förutsättningarna
utredas för att tillämpa lagen om offentlig upphandling vid köp av
arkeologiska tjänster mellan myndigheter inom samma rättssubjekt.
Motionen
I
motion 2002/03:Kr236 (m) yrkande 2 i denna del begärs ett tillkännagivande
för regeringen om att lagen om offentlig upphandling skall tillämpas vid
upphandling av arkeologiska undersökningar. Vidare sägs i motionen att
privata alternativ som kan bidra till metodutveckling och rationalisering
bör uppmuntras samtidigt som starka krav bör ställas på den vetenskapliga
kvaliteten.
Utskottets ställningstagande
Av kulturminneslagen (2 kap.
11 och 13 §§) framgår att lagen (1992:1528) om offentlig upphandling inte
gäller vid sådan arkeologisk verksamhet som benämns särskild utredning,
arkeologisk förundersökning eller särskild undersökning. Dessa bestämmelser
i kulturminneslagen gäller sedan den 1 juli 1997 (prop. 1996/97:99, bet.
1996/97:KrU12, rskr. 1996/97:230). Av både propositionen och kulturutskottets
betänkande framgick att ett anbuds- och upphandlingsliknande förfarande
dock får tillämpas (bet. 1996/97:KrU12 s. 6).
Utskottet har under tidigare
år behandlat frågan om huruvida lagen (1992:1528) om offentlig upphandling
skall tillämpas vid uppdragsarkeologi. Senast vid 2001/02 års riksmöte
(bet. 2001/02:KrU19 s. 16–17) har utskottet – med hänvisning till
vad som
tidigare anförts (bl.a. i bet. 1996/97:KrU12 s. 6) – avstyrkt
motionsyrkanden
i frågan.
Utskottet har i ett föregående avsnitt av betänkandet föreslagit
att en utredning om den uppdragsarkeologiska verksamheten skall genomföras.
Det innebär bl.a. att formerna för hur uppdragsarkeologi beställs kommer
att beröras.
Utskottet anser att riksdagen inte har underlag för ett
sådant ställningstagande till frågan om huruvida upphandlingslagen skall
tillämpas vid uppdragsarkeologi som begärs i revisorernas förslag och i
motion Kr236 (m). Riksdagen bör avvakta resultaten av utredningsarbetet
innan frågan övervägs. Utskottet föreslår att riksdagen avslår revisorernas
förslag 2002/03:RR11 yrkande 3 och motion 2002/03:Kr236 (m) yrkande 2 i
nu aktuell del.
Konkurrens mellan momspliktig och icke-momspliktig
uppdragsarkeologi
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå
motionsförslaget om konkurrens mellan momspliktig och icke-momspliktig
uppdragsarkeologi.
Motionen
I motion 2002/03:Kr7 (c) yrkande 4 föreslås
att riksdagen skall tillkännage för regeringen att konkurrensen inom
uppdragsarkeologin inte är jämställd, eftersom RAÄ:s arkeologiska
uppdragsverksamhet inte är momspliktig, medan privata utgrävare är momspliktiga
och därmed tvingas lämna högre anbud.
Utskottets ställningstagande
Utskottet
vill först påminna om att frågor om momspliktighet hör till skatteutskottets
beredningsområde.
Den kommande utredningen om uppdragsarkeologi kan
resultera i förslag om ändrad organisation för beställning och utförande
av arkeologisk verksamhet. Det är därför inte möjligt att i dag göra någon
bedömning av om momspliktighet i framtiden skulle kunna ha en snedvridande
effekt på konkurrensen mellan dem som skall utföra det arkeologiska
arbetet. Riksdagen bör inte göra något sådant uttalande som begärs i motion
2002/03:Kr7 (c) yrkande 4, varför motionsyrkandet bör avslås.
Exploatörers
ansvar för upphandling av uppdragsarkeologi
Utskottets förslag i
korthet
Riksdagen bör avslå Riksdagens revisorers förslag samt motionsförslagen
om exploatörers ansvar för upphandling av uppdragsarkeologi.
Jämför
reservation 3 (m, fp, kd, c).
Riksdagens revisorers förslag
Länsstyrelserna
bör enligt revisorerna avlastas uppgiften att ansvara för upphandlingen
av arkeologitjänsterna. Upphandlingen bör därför göras av exploatörerna
själva i enlighet med av länsstyrelserna fastställda kravspecifikationer.
Endast offentliga exploatörer kan åläggas att upphandla arkeologi enligt
lagen (1992:1528) om offentlig upphandling, men revisorerna förutsätter
att privata exploatörer agerar affärsmässigt. En oberoende utredning bör
enligt revisorernas förslag utreda förutsättningarna för att ge exploatörerna
ansvaret för upphandlingen (yrkande 4 delvis).
Motionerna
Revisorernas
förslag om en oberoende utredning av frågan om att flytta ansvaret för
upphandlingen av arkeologiska undersökningar från länsstyrelserna till
exploatörerna tas upp i motion 2002/03:Kr11 (kd). Motionärerna tillstyrker
revisorernas förslag. De vill dock att riksdagen skall tillkännage för
regeringen att vid en sådan utredning bör regeringen väga in remissinstansernas
framförda oro för exploatörernas möjligheter att klara en sådan upphandling.
Motionärerna anser att staten bör få ett fortsatt inflytande över
upphandlingen och att hänsyn bör tas till mindre exploatörers brist på resurser
och kunskap för detta slag av upphandling. Enligt motion Kr7 (c) yrkande
3 i denna del bör exploatörerna åläggas att upphandla arkeologiska
utredningar och undersökningar enligt marknadsekonomiska förutsättningar.
Utskottets
ställningstagande
En utredning om uppdragsarkeologin bör självfallet
grundas på kunskap om hur det nuvarande systemet har fungerat och hur det
nuvarande regelsystemet tillämpats. Först sedan ett sådant underlag tagits
fram och sammanställts kan en bedömning göras av om det är nödvändigt att
överväga en ändrad ansvarsfördelning när det gäller beställningen och
upphandlingen av uppdragsarkeologin. Mot denna bakgrund anser utskottet
att riksdagen inte bör göra ett sådant uttalande som revisorerna föreslår
om en överflyttning av beställningsansvaret från länsstyrelserna till
exploatörerna. Det får ankomma på utredaren att göra en samlad bedömning
av länsstyrelsernas uppgifter inom uppdragsarkeologin i förhållande till
deras resurser och en bedömning av andra frågor som rör ansvaret för
beställningen av uppdragsarkeologi. Riksdagen bör avslå revisorernas förslag
2002/03:RR11 yrkande 4 i nu aktuell del. Därmed bör riksdagen även avslå
motion 2002/03:Kr11 (kd), i vilken begärs ett uttalande av riksdagen om
inriktningen av den av revisorerna föreslagna utredningen om ansvaret för
beställningen av den arkeologiska verksamheten. Riksdagen bör likaså avslå
motion 2002/03:Kr7 (c) yrkande 3 i nu aktuell del.
Precisering av
exploatörers kostnadsansvar vid uppdragsarkeologi m.m.
Utskottets förslag
i korthet
Riksdagen bör avslå Riksdagens revisorers förslag och
motionsförslagen om precisering av exploatörers kostnadsansvar vid
uppdragsarkeologi
m.m.
Jämför reservation 4 (m, fp, kd, c).
Riksdagens revisorers
förslag
Regeringen bör enligt Riksdagens revisorers förslag precisera vad
exploatörernas kostnadsansvar bör omfatta (yrkande 4 delvis). Revisorerna
anför att omfattningen av kostnadsansvaret i dag bygger på praxis och att
gränserna tänjs.
Motionen
Enligt motion 2002/03:Kr7 (c) bör en exploatör
i normalfallet åläggas att bekosta arkeologiska utredningar och undersökningar
enligt marknadsekonomiska förutsättningar (yrkande 3 i denna del). Vidare
bör kostnadsansvaret och dokumentationsbehovet vid större arkeologiska
utredningar och undersökningar utredas (yrkande 6).
Utskottets
ställningstagande
Utskottet har i det föregående föreslagit att regeringen
skall låta utreda hur de samlade kostnaderna för uppdragsarkeologin har
utvecklats och hur exploatörernas utvidgade kostnadsansvar för fyndhantering
och konservering utfallit. Med hänvisning till att undersökningens resultat
och utredningsförslaget bör avvaktas, föreslår utskottet att riksdagen
skall avslå revisorernas förslag 2002/03:RR11 yrkande 4 i den del som
avser precisering av exploatörernas kostnadsansvar samt motion 2002/03:Kr7
(c) yrkande 3 i denna del och yrkande 6.
Förändrad kostnadsfördelning
mellan staten och exploatörer vid uppdragsarkeologi
Utskottets förslag
i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslagen om förändrad kostnadsfördelning
mellan staten och exploatörer vid uppdragsarkeologi.
Motionerna
Ett
tillkännagivande från riksdagen för regeringen föreslås i motion 2002/03:Kr10
(s) om att regeringen bör överväga en ändrad kostnadsfördelning mellan
staten och exploatören vid arkeologiska undersökningar. Syftet med
motionsförslaget är att gynna bostadsbyggandet.
I motion 2002/03:Kr236 (m)
yrkande 2 i denna del föreslås att överkostnader för arkeologiska
undersökningar skall täckas med statliga bidrag eller andra bidrag. Kostnaderna
för undersökningar som krävs för att privata fastigheter skall kunna
exploateras bör enligt motionen stå i rimlig proportion till exploateringens
lönsamhet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill påminna om att
det i dag finns en möjlighet att få statsbidrag till arkeologiska
undersökningar vid bostadsbyggande och vid mindre arbetsföretag.
Med hänvisning
till kommande utredningsarbete beträffande uppdragsarkeologin anser
utskottet att riksdagen inte bör göra några sådana uttalanden om ändrad
kostnadsfördelning mellan staten och exploatörer som föreslås i motionerna
2002/03:Kr10 (s) och 2002/03:Kr236 (m) yrkande 2 i denna del, varför
riksdagen bör avslå dem.
Översyn av lagen (1988:950) om kulturminnen
Utskottets
förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslaget om översyn av
lagen (1988:950) om kulturminnen.
Jämför reservation 5 (m, fp, kd,
c).
Motionen
I motion 2002/03:Kr7 (c) begärs en översyn av kulturminneslagen
i syfte att man vid arkeologiska utredningar och undersökningar skall
prioritera utifrån en helhetssyn på samhället (yrkande 5). Motionärerna
anför att länsstyrelserna vid sina beslut skall ta hänsyn inte enbart
till behovet av arkeologisk kunskap utan även till behovet av tillväxt i
samhället.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att det inte är
motiverat att riksdagen begär en sådan översyn av kulturminneslagen som
föreslås i motion 2002/03:Kr7 (c) yrkande 5. Länsstyrelsen skall självfallet
i all sin verksamhet ha en inriktning mot att tillväxten i samhället inte
hämmas. Det är dock att märka att det i t.ex. kulturminneslagen och
miljöbalken uttrycks sådana prioriteringar av skyddet för kultur- och
naturmiljön som skall iakttas. Som inom alla samhällsområden måste således
behov av olika slag vägas mot varandra, vilket självfallet också ingår i
länsstyrelsernas verksamhet med uppdragsarkeologi. Något sådant uttalande
som begärs i motionen bör inte göras, varför motion 2002/03:Kr7 (c) yrkande
5 bör avslås av riksdagen.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden
har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i
utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Utredning
om uppdragsarkeologin, punkt 1 (m, fp, kd, c)
av Lennart Kollmats (fp),
Kent Olsson (m), Gunilla Tjernberg (kd), Lena Adelsohn Liljeroth (m),
Cecilia Wikström (fp), Birgitta Sellén (c) och Anna Lindgren (m).
Förslag
till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under
punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som anförs i reservation 1. Därmed bifaller riksdagen
förslag 2002/03:RR11 punkterna 4 i denna del och 5 och motionerna 2002/03:Kr7
yrkande 1, 2002/03:Kr236 yrkande 2 i denna del och 2002/03:Kr372 yrkande
10 och bifaller delvis förslag 2002/03:RR11 punkterna 1 och 2 och motionerna
2002/03:Kr7 yrkandena 2 och 7, 2002/03:Kr8 och 2002/03:Kr9.
Ställningstagande
Vi
anser att det är nödvändigt att en tydlig åtskillnad görs mellan den
myndighetsutövning och den uppdragsverksamhet som i dag åligger
Riksantikvarieämbetet (RAÄ). RAÄ bör vara en renodlad myndighet för sektorn utan
egna genomföranderesurser. Mot denna bakgrund bör riksdagen – utan
ytterligare och fördröjande utredning – besluta om att RAÄ:s avdelning för
arkeologiska undersökningar (UV) skall skiljas från RAÄ i enlighet med
vad som föreslås i motionerna 2002/03:Kr7 (c) yrkande 1, 2002/03:Kr236
(m) yrkande 2 i denna del och 2002/03:Kr372 (fp) yrkande 10. Ett skiljande
av UV från RAÄ kommer att skapa en mera jämlik konkurrens inom området.
Det bör också medföra ett ändrat och effektivare arbetssätt som bl.a. kan
bidra till minskade kostnader för exploatörerna, en förbättrad rapportering
och insyn samt ökat nyttiggörande av erfarenheter och kunskaper från
verksamheten.
Det ankommer på regeringen att förbereda ett skyndsamt
genomförande av denna nya organisation av uppdragsarkeologin och att därvid
låta utreda i vilken form UV fortsättningsvis skall verka. Därvid behöver
även sådana frågor övervägas, som tagits upp i Riksdagens revisorers
förslag och i motionerna, som gäller gränsdragning och ansvarsfördelning
mellan RAÄ och dem som utför de arkeologiska utgrävningarna. Det är också
nödvändigt att i detta sammanhang överväga hur statens, dvs. främst
länsstyrelsernas, roll i den uppdragsarkeologiska verksamheten mera
regelmässigt skall kunna förstärkas genom tillgång till vetenskaplig kompetens.
Vi
anser att genomförandeutredningen vid sitt arbete med den nya organisationen
av uppdragsarkeologin också bör behandla frågor om hur auktorisation av
arkeologer skall kunna genomföras.
Vidare anser vi att regeringen i
enlighet med revisorernas förslag skall följa upp och utvärdera hur de
samlade kostnaderna för de uppdragsarkeologiska undersökningarna utvecklats
och hur exploatörernas utökade kostnadsansvar för fyndhantering och
konservering utfallit.
Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad vi här anfört. Därmed bör riksdagen bifalla revisorernas
förslag 2002/03:RR11 yrkandena 4 i denna del och 5 samt motionerna
2002/03:Kr7 yrkande 1, 2002/03:Kr236 yrkande 2 i denna del och 2002/03:Kr372
yrkande 10 och delvis bifalla revisorernas förslag 2002/03:RR11 punkterna
1 och 2 samt motionerna 2002/03:Kr7 yrkandena 2 och 7, 2002/03:Kr8 och
2002/03:Kr9.

2. Tillämpning av lagen (1992:1528) om offentlig upphandling
vid uppdragsarkeologi, punkt 2 (m, fp, kd, c)
av Lennart Kollmats (fp),
Kent Olsson (m), Gunilla Tjernberg (kd), Lena Adelsohn Liljeroth (m),
Cecilia Wikström (fp), Birgitta Sellén (c) och Anna Lindgren (m).
Förslag
till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under
punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som anförs i reservation 2. Därmed bifaller riksdagen
motion 2002/03:Kr236 yrkande 2 i denna del och bifaller delvis förslag
2002/03:RR11 punkt 3.
Ställningstagande
Vi anser i likhet med vad som
anförs i motion 2002/03:Kr236 (m) att lagen (1992:1528) om offentlig
upphandling skall tillämpas vid upphandling av arkeologiska undersökningar.
Därmed kommer möjligheten till insyn i de arkeologiska beslutsprocesserna
att öka. Vi vill påminna om att Riksdagens revisorer hänvisat till att de
styrkts i sin uppfattning att det tidigare riksdagsbeslutet om att inte
tillämpa upphandlingslagen borde omprövas, när remissyttranden bl.a. från
Nämnden för offentlig upphandling inkommit. Vi vill också påminna om att
både Vägverket och Banverket har förordat upphandling och anfört att
kostnaderna därigenom skulle kunna reduceras utan att kvaliteten försämras.
Vi anser också att privata alternativ som kan bidra till metodutveckling
och rationaliseringar skall uppmuntras förenat med starka krav på
vetenskaplighet.
Vi föreslår att riksdagen som sin mening tillkännager för
regeringen att förslag bör föreläggas riksdagen om lagändringar som innebär
att upphandlingslagen skall tillämpas vid uppdragsarkeologi. Därmed bör
riksdagen bifalla motion 2002/03:Kr236 yrkande 2 i denna del och delvis
bifalla revisorernas förslag 2002/03:RR11 punkt 3.

3. Exploatörers ansvar
för upphandling av uppdragsarkeologi, punkt 4 (m, fp, kd, c)
av Lennart
Kollmats (fp), Kent Olsson (m), Gunilla Tjernberg (kd), Lena Adelsohn
Liljeroth (m), Cecilia Wikström (fp), Birgitta Sellén (c) och Anna Lindgren
(m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut
under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 3. Därmed bifaller
riksdagen förslag 2002/03:RR11 punkt 4 i denna del och motion 2002/03:Kr11
och bifaller delvis motion 2002/03:Kr7 yrkande 3 i denna del.
Ställningstagande
Vi
anser i likhet med Riksdagens revisorer att en oberoende utredning bör
göras av frågan om förutsättningarna för att ge exploatörerna ansvaret
för upphandling av arkeologiska utredningar och undersökningar. Om
exploatörerna ges ansvaret för upphandlingen får de tidiga kontakter med
arkeologer, vilket kanske kan leda till sådan omprövning av
exploateringsplanerna
att ingrepp i fornlämningar kan undvikas. Vi delar revisorernas åsikt att
länsstyrelserna kan fungera bättre i sina övriga uppgifter, t.ex. när det
gäller att tillgodose statens intressen av vetenskaplig kvalitet och nytta
när kravspecifikationer utarbetas, om de avlastas ansvaret för upphandling.
Som
anförs i motion 2002/03:Kr11 (kd) bör – i en sådan utredning om ansvaret
för upphandlingen av uppdragsarkeologin – hänsyn tas till
remissinstansernas
oro för mindre exploatörers möjlighet att klara sådana uppgifter. Staten
bör därför även i fortsättningen ha ett inflytande över upphandlingen. Vi
ansluter oss också till den uppfattning som framförs i motion 2002/03:Kr7
(c) yrkande 3 i denna del att exploatörerna bör åläggas att upphandla
enligt marknadsekonomiska förutsättningar.
Vi föreslår att riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad vi här anfört. Därmed bör
riksdagen bifalla revisorernas förslag 2002/03:RR11 punkt 4 i denna del
och motion 2002/03:Kr11 och delvis bifalla motion 2002/03:Kr7 yrkande 3
i denna del.

4. Precisering av exploatörers kostnadsansvar vid
uppdragsarkeologi m.m., punkt 5 (m, fp, kd, c)
av Lennart Kollmats (fp),
Kent Olsson (m), Gunilla Tjernberg (kd), Lena Adelsohn Liljeroth (m),
Cecilia Wikström (fp), Birgitta Sellén (c) och Anna Lindgren (m).
Förslag
till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under
punkt 5 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som anförs i reservation 4. Därmed bifaller riksdagen
förslag 2002/03:RR11 punkt 4 i denna del och bifaller delvis motion
2002/03:Kr7 yrkandena 3 i denna del och 6.
Ställningstagande
Vi tillstyrker
Riksdagens revisorers förslag att regeringen bör precisera vad exploatörernas
kostnadsansvar skall omfatta och vilka ambitionsnivåer som skall gälla
för deras publicering och vetenskapliga analyser. Det är inte tillfredsställande
om kostnadsansvaret bygger på praxis och att gränserna för ansvaret tänjs.
Det bör inte heller få fortsätta att vara oklart vem som har ansvaret för
att bevaka att exploatörernas kostnadsansvar inte överskrids. Regeringen
bör i sammanhanget också överväga frågan om huruvida exploatörerna skall
åläggas att bekosta utredningar och undersökningar enligt marknadsekonomiska
förutsättningar.
Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad vi anfört om precisering av exploatörers kostnadsansvar
vid uppdragsarkeologi m.m. Därmed bör riksdagen bifalla revisorernas
förslag 2002/03:RR11 punkt 4 i denna del och delvis bifalla motion 2002/03:Kr7
yrkandena 3 i denna del och 6.

5. Översyn av lagen (1988:950) om
kulturminnen, punkt 7 (m, fp, kd, c)
av Lennart Kollmats (fp), Kent Olsson
(m), Gunilla Tjernberg (kd), Lena Adelsohn Liljeroth (m), Cecilia Wikström
(fp), Birgitta Sellén (c) och Anna Lindgren (m).
Förslag till
riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 5. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Kr7
yrkande 5.
Ställningstagande
Vi anser att riksdagen bör begära att
regeringen skall göra en översyn av kulturminneslagen i syfte att man vid
arkeologiska utredningar och undersökningar skall prioritera utifrån en
helhetssyn på samhället. Länsstyrelserna bör nämligen vid sina beslut om
arkeologiska undersökningar och utredningar på ett mera framtidsinriktat
sätt ta hänsyn till såväl behovet av arkeologisk kunskap som behovet av
tillväxt i samhället. Bedömningen av vad som skall utföras bör göras med
hänsyn tagen till arkeologiska, ekonomiska och tillväxtvänliga faktorer.
Vi
föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad vi
här har anfört. Därmed bör riksdagen bifalla motion 2002/03:Kr7 yrkande
5.
Särskilda yttranden

1. Utredning om uppdragsarkeologin, punkt 1
(c)
Birgitta Sellén (c) anför:
Jag vill särskilt understryka vad som
anförs i motion 2002/03:Kr7 (c) om vikten av att de arkeologiska
utgrävningarna, som utförs av professionella arkeologer, sker i samverkan med
regionala grävare som har kunskaper om trakten. Därigenom bör en
starkare
känsla för historien bakom utgrävningsplatsen kunna skapas. Vidare bör
ortsbefolkningen få vara delaktig vid utgrävningen för att öka förståelsen
bland dem.

2. Konkurrens mellan momspliktig och icke-momspliktig
uppdragsarkeologi, punkt 3 (m, fp, kd, c)
Lennart Kollmats (fp), Kent Olsson
(m), Gunilla Tjernberg (kd), Lena Adelsohn Liljeroth (m), Cecilia Wikström
(fp), Birgitta Sellén (c) och Anna Lindgren (m) anför:
Vi instämmer i
vad som anförs i motion 2002/03:Kr7 (c) yrkande 4 om att konkurrensen
inom uppdragsarkeologin inte är jämställd så länge som Riksantikvarieämbetets
(RAÄ) uppdragsarkeologiska verksamhet (UV) är en del av myndigheten och
därmed inte momspliktig. Vi har i reservation 1 till detta betänkande
föreslagit riksdagen att besluta om skiljande av UV från RAÄ. Vid ett
bifall till reservationen torde frågan om den ojämlika konkurrensen kunna
bli löst.

Förteckning över behandlade förslag
Framställning
Framställning
2002/03:RR11 Riksdagens revisorers förslag angående arkeologi på
uppdrag:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad revisorerna
anfört i avsnitt 2.1 om Riksantikvarieämbetets uppgifter.
2. Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad revisorerna anfört i avsnitt
2.2 om staten som betställare av arkeologi.
3. Riksdagen tillkännager
för regeringen som sin mening vad revisorerna anfört i avsnitt 2.3 om
konkurrens och insyn.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad revisorerna anfört i avsnitt 2.4 om kostnader för
uppdragsarkeologi.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
revisorerna anfört i avsnitt 2.5 om kompetenskrav och auktorisation.
Motioner
väckta med anledning av förs. 2002/03:RR11
2002/03:Kr7 av Birgitta Sellén
m.fl. (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om att skilja den arkeologiska uppdragsverksamheten
från Riksantikvarieämbetets övriga verksamhet.
2. Riksdagen tillkännager
för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda skapandet
av en beställarorganisation för uppdragsarkeologi där forskare från
universitet och högskolor ingår.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om att ålägga exploatör, i normalfallet,
att bekosta, upphandla och utföra arkeologiska utredningar och undersökningar
enligt marknadsekonomiska förutsättningar.
4. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att konkurrensen ej
blir jämställd när Riksantikvarieämbetets arkeologiska uppdragsverksamhet
inte är momspliktig.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att utföra en översyn av kulturminneslagen
i syfte att på ett mer framträdande sätt kunna prioritera vid arkeologiska
utredningar och undersökningar utifrån en helhetssyn i samhället.
6. Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att
utreda kostnadsansvaret och dokumentationsbehovet för större arkeologiska
utredningar och undersökningar.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om att utreda frågan om auktorisation
av arkeologer.
2002/03:Kr8 av Ewa Larsson m.fl. (mp):
Riksdagen begär
att regeringen återkommer till riksdagen med förslag till hur auktorisation
av arkeologer i framtiden kan ske.
2002/03:Kr9 av Annika Nilsson m.fl.
(s, v, mp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att en utredning bör tillsättas med uppgift att se
över den uppdragsarkeologiska verksamheten.
2002/03:Kr10 av Tomas Eneroth
och Carina Adolfsson Elgestam (båda s):
Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kostnader vid arkeologiska
utgrävningar.
2002/03:Kr11 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):
Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om statens
och exploatörernas ansvar och inflytande vid upphandling av arkeologiska
utredningar och undersökningar.
Motioner från allmänna motionstiden hösten
2002
2002/03:Kr236 av Kent Olsson m.fl. (m):

2. Riksdagen tillkännager
för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kulturmiljön.
2002/03:Kr372
av Lennart Kollmats m.fl. (fp):

10. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om att avskilja Riksantikvarieämbetets
arkeologiska undersökningsenhet från myndigheten.