Arkiv
Betänkande 1991/92:KrU22
Kulturutskottets betänkande
1991/92:KRU22
Arkiv
Innehåll
1991/92 KrU22
Sammanfattning
I betänkandet behandlas förslag i budgetpropositionen om anslag till det statliga arkivväsendet och motioner som har anknytning till denna del av propositionen.
Med hänvisning till att arkivdepåkommitténs förslag är under beredning i regeringskansliet avstyrker utskottet yrkanden i sex motioner om utbyggnad av landsarkivorganisationen. Även motionsyrkanden om lokalisering av en kart- och papperskonserveringsanläggning till Växjö och om samordning av anläggningen med ett landsarkiv i Växjö och med högskolebiblioteket där avstyrks.
Ett motionsyrkande syftande till uttalande om landsarkivens ansträngda personalsituation avstyrks av utskottet.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslag till Riksarkivet och landsarkiven med 126500000kr., till Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv med 24225000kr., till Svenskt biografiskt lexikon med 2961000kr. och till Statliga arkiv: Vissa kostnader för samlingar och materiel m.m. med 5689000kr. Totalt föreslås således en medelsanvisning på 159375000kr.
En meningsyttring (v) har fogats till betänkandet.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1991/92:100 bil. 12 (kulturdepartementet) under B. Allmän kulturverksamhet m.m., avsnittet Arkiv
dels under punkt B 26 (s. 67--70) föreslagit riksdagen att till Riksarkivet och landsarkiven för budgetåret 1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 126 500 000 kr.,
dels under punkt B 27 (s. 70--72) föreslagit riksdagen att till Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv för budgetåret 1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 24 225 000 kr.,
dels under punkt B 28 (s. 72--73) föreslagit riksdagen att till Svenskt biografiskt lexikon för budgetåret 1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 2961000 kr.,
dels under punkt B 29 (s. 73--75) föreslagit riksdagen att till Statliga arkiv: Vissa kostnader för samlingar och materiel m.m. för budgetåret 1992/93 anvisa ett reservationsanslag på 5 689 000 kr.
Motionerna
1991/92:Kr208 av Nils Nordh och Martin Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om etablering av ett nytt landsarkiv i Jönköping.
1991/92:Kr218 av Marianne Jönsson och Agne Hansson (c) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ett landsarkiv placeras i Kalmar.
1991/92:Kr219 av Lars Hedfors m.fl. (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ett nytt landsarkiv i södra Sverige bör lokaliseras till Växjö.
1991/92:Kr230 av Lena Öhrsvik m.fl. (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering av ett nytt landsarkiv till Kalmar.
1991/92:Kr231 av Ulf Melin och Göte Jonsson (m) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att förlägga ett landsarkiv till Jönköping.
1991/92:Kr246 av Harald Bergström m.fl. (kds, m, fp, c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering av ett landsarkiv till Växjö,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering av en kart- och papperskonserveringsanläggning till Växjö,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samordning av landsarkiv, kart- och papperskonserveringsanläggning och högskolebibliotek i Växjö.
1991/92:Kr297 av Stina Eliasson och Gunhild Bolander (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten av att i fortsatt budgetarbete särskilt beakta landsarkivens ansträngda personalsituation.
Utskottet
Inledning
Det allmännas arkivverksamhet regleras i arkivlagen (1990:782), som antogs av riksdagen 1990 (prop. 1989/90:72, bet. KrU29, rskr. 307). I lagen finns bl.a. bestämmelser om arkivbildningens syften, arkivvården, arkivmyndigheternas uppgifter och gallring av arkiv.
Riksarkivet och landsarkiven är statliga myndigheter med särskilt ansvar för den statliga arkivverksamheten och för arkivvården i landet. I deras uppgifter ingår att vara arkivdepåer, att främja forskning och att ge råd i arkivfrågor till enskilda. Landsarkiv finns för närvarande i Uppsala, Vadstena, Visby, Lund, Göteborg, Härnösand och Östersund. Stadsarkiven i Stockholm och Malmö fullgör dessutom landsarkivuppgifter.
Till grund för det lagstiftningsarbete som ledde till att arkivlagen antogs av riksdagen låg arkivutredningens (U 1985:07) betänkande (SOU 1988:11) Öppenhet och minne. Arkivens roll i samhället.
Efter förslag därom av arkivutredningen lämnades uppdrag till en särskild kommitté, arkivdepåkommittén (U 1989:10), att utreda frågan om hur de statliga arkivdepåerna bör utvecklas. Kommittén avgav under april 1991 sitt betänkande (SOU 1991:31) Statens arkivdepåer. En utvecklingsplan till år 2000. Utskottet har inhämtat att kommitténs förslag efter remissbehandling bereds i regeringskansliet, varefter regeringens överväganden kommer att redovisas för riksdagen.
Utbyggnad av landsarkiv m.m.
Arkivutredningen föreslog vissa förändringar i landsarkivorganisationen. I anslutning härtill anförde utredningen att den hade övervägt att föreslå inrättande av ett landsarkiv i någon av de småländska residensstäderna Jönköping, Växjö och Kalmar. De småländska länen ingår för närvarande tillsammans med Östergötlands län i Vadstena landsarkivs distrikt.
Arkivdepåkommittén behandlade frågan om etablering av nya landsarkiv och anförde därvid bl.a. att den hade övervägt ett alternativ med ett landsarkiv för sydöstra Sverige som skulle omfatta Kronobergs och Kalmar län inom Vadstena landsarkivs nuvarande distrikt och Blekinge län inom Lunds landsarkivdistrikt. Ett landsarkiv för dessa län skulle få en lämplig storlek och medföra en avlastning av Lund och Vadstena. Det fanns inte tillräckligt underlag för att ta slutlig ställning, men kommittén bedömde de långsiktiga fördelarna med ett landsarkiv för sydöstra Sverige som så stora att kommittén avstyrkte en utbyggnad i Vadstena -- som för närvarande är fullt utnyttjat -- innan frågan om nyetablering av ett landsarkiv för sydöstra Sverige var avgjord.
Yrkanden om ett nytt landsarkiv i någon av de småländska residensstäderna förs fram i sex motioner.
I motionerna Kr208 (s) och Kr231 (m) yrkas att det nya landsarkivet skall förläggas till Jönköping. Motionärerna bakom motionerna Kr219 (s) och Kr246 (kds, m, fp, c) yrkande 1 yrkar att ett nytt landsarkiv placeras i Växjö. I motionerna Kr218 (c) och Kr230 (s) föreslås att det sydostsvenska landsarkivet förläggs till Kalmar.
Utskottet har tidigare (bet. 1990/91:KrU24) avstyrkt motioner om utbyggnad av landsarkivorganisationen med hänvisning till arkivdepåkommitténs arbete. Kommitténs förslag är -- som utskottet anfört i det föregående -- föremål för beredning i regeringskansliet och resultatet därav bör inte föregripas. Utskottet avstyrker därför motionerna Kr208, Kr218, Kr219, Kr230, Kr231 och Kr246 yrkande 1.
Motionärerna bakom motion Kr246 (kds, m, c, fp) yrkar att en kart- och papperskonserveringsanläggning förläggs till Växjö (yrkande 2). De anför att en studie utförd av länsstyrelsen i Kronobergs län och lantmäterimyndigheterna i länet visat att behovet av anläggningen är mycket stort med hänsyn till de små resurserna i södra Sverige för sådan verksamhet som avses bedrivas vid denna. Motionärerna anser också att en samordning bör ske av landsarkiv, den nämnda kart- och papperskonserveringsanläggningen och högskolebiblioteket i Växjö (yrkande 3).
Motionen avstyrks i här aktuell del (yrkandena 2 och 3). Utskottet är inte berett att förorda ett riksdagsinitiativ om etableringen av en sådan statlig institution som motionärerna avser. I den särskilda frågan om vård av äldre kartmaterial vill utskottet tillägga att sådan vård bedrivs inom lantmäteriverket, dels vid en kartvårdscentral i Ånge, dels vid en enhet i Kiruna för upprustning av storskaliga registerkartor. Frågor om utveckling av lantmäteriverkets verksamhet med avseende på det äldre kartmaterialet har nyligen behandlats av bostadsutskottet i dess betänkande 1991/92:BoU13.
I motion Kr297 (c) anförs att personalsituationen vid landsarkiven är ansträngd och att detta förhållande nödvändigtvis måste beaktas i fortsatt budgetarbete (yrkande 1). Motionärerna framhåller den höga andelen lönebidragsanställda vid landsarkiven och anför att det är en orimlig situation att lagfäst verksamhet är beroende av arbetsmarknadsmedel.
Landsarkivens personella resursbehov måste fortlöpande bedömas mot andra därmed konkurrerande resurskrav inom den statliga arkivorganisationen. Det ankommer i första hand på riksarkivet att -- inom ramen för tilldelade medel -- göra sådana prioriteringar. Utskottet har noterat att riksarkivet inte i sin anslagsframställning för budgetåret 1992/93 särskilt har framhållit landsarkivens personalbehov. Utskottet förutsätter dock att den ansträngda personalsituationen beaktas under kommande budgetarbete. Med hänsyn härtill bör motion Kr297 i aktuell del (yrkande 1) inte föranleda något uttalande av riksdagen.
Medelsanvisningen
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande utbyggnad av landsarkivorganisationen
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Kr208, 1991/92:Kr218, 1991/92:Kr219, 1991/92:Kr230, 1991/92:Kr231 och 1991/92:Kr246 yrkande 1,
2. beträffande inrättande av en kart- och papperskonserveringsanläggning i Växjö
att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr246 yrkande 2,
3. beträffande samordning av landsarkiv, kart- och papperskonserveringsanläggning och högskolebibliotek i Växjö
att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr246 yrkande 3,
4. beträffande landsarkivens personalsituation
att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr297 yrkande 1,
5. beträffande medelsanvisningen till Riksarkivet och landsarkiven
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Riksarkivet och landsarkiven för budgetåret 1992/93 under elfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 126500000 kr.,
6. beträffande medelsanvisningen till Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv för budgetåret 1992/93 under elfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 24225000 kr.,
7. beträffande medelsanvisningen till Svenskt biografiskt lexikon
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Svenskt biografiskt lexikon för budgetåret 1992/93 under elfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 2961000 kr.,
8. beträffande medelsanvisningen till Statliga arkiv: Vissa kostnader för samlingar och materiel m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Statliga arkiv: Vissa kostnader för samlingar och materiel m.m. för budgetåret 1992/93 under elfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 5689000 kr.
Stockholm den 17 mars 1992
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Jan-Erik Wikström (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Hugo Hegeland (m), Maja Bäckström (s), Berit Oscarsson (s), Stina Gustavsson (c), Anders Nilsson (s), Leo Persson (s), Rose-Marie Frebran (kds), Anne Sörensen (nyd), Ingegerd Sahlström (s), Charlotte Branting (fp), Björn Kaaling (s) och Birgitta Wistrand (m).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Elisabeth Persson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Elisabeth Persson (v) anför:
I frågan om utbyggnad av landsarkivorganisationen finns förslag att delar av Vadstena landsarkivs distrikt skall föras över till ett nybildat landsarkivdistrikt för sydöstra Sverige. Med anledning av detta förslag vill jag framhålla att det -- oavsett om en sådan överföring sker eller inte -- finns ett behov av att bygga ut vallarna vid Vadstena slott, där landsarkivet är inrymt. Som jag har framhållit i min meningsyttring till kulturutskottets betänkande 1991/92:KrU5 finns behov av större arkivlokaler i Vadstena även med ett mindre distrikt. En utbyggnad av vallarna är motiverad även från kulturmiljösynpunkt och för att ge ytterligare utrymmen för andra kulturaktiviteter.
Jag avser att återkomma till denna fråga när utskottet senare behandlar motioner som särskilt rör den fortsatta utbyggnaden av Vadstena slotts vallar.