Arvs- och gåvoskattens infogning i skattekontosystemet, m.m.
Betänkande 2000/01:SkU27
Skatteutskottets betänkande
2000/01:SKU27
Arvs- och gåvoskattens infogning i skattekontosystemet, m.m.
Innehåll
2000/01
SkU27
(prop. 2000/01:117 och prop. 2000/01:97 delvis)
Sammanfattning
I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens proposition 2000/01:117 Arvs- och gåvoskattens infogning i skattekontosystemet, m.m. och proposition 2000/01:97 Vissa ändringar i alkohollagen, delvis. Genom förslaget införs bestämmelser för skattemyndigheternas hantering av bouppteckningsärenden samt debitering och betalning av arvs- och gåvoskatt fr.o.m. den 1 juli 2001 då ansvaret för verksamheten övertas från tingsrätterna.
Moderata samlingspartiet har reserverat sig mot att förslaget inte beaktar de synpunkter i integritetshänseende som Datainspektionen framfört under remissbehandlingen av ärendet.
I betänkandet behandlar utskottet slutligen ett antal motioner från den allmänna motionstiden 2000 om sponsring. Utskottet avstyrker samtliga motioner. Reservationer har i den delen avgivits av (m, kd, fp och mp).
Innehållsförteckning
Utskottets överväganden
Arvs- och gåvoskattens infogning i skattekontosystemet, m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen godtar förslaget i proposition 2000/01:117 om arvs- och gåvoskattens infogning i skattekontosystemet, m.m. och avslår motion Sk32 yrkande 1 med yrkande om avslag på förslaget om att skattemyndigheternas verksamhet med bouppteckningar och arvs- och gåvobeskattning skall bedrivas med hjälp av automatiserad behandling.
Jämför reservation 1 (m).
Propositionen
I propositionen läggs fram förslag som syftar till att skapa ett ändamålsenligt och rationellt förfarande för hantering av bouppteckningsärenden samt debitering och betalning av arvs- och gåvoskatt när skattemyndigheterna den 1 juli 2001 övertar ansvaret för registreringen av bouppteckningar och arvsbeskattningen från tingsrätterna.
Skattemyndigheternas verksamhet med bouppteckningar och dödsboanmälan enligt ärvdabalken samt arvsbeskattning enligt lagen om arvsskatt och gåvoskatt skall bedrivas med hjälp av automatiserad behandling. Uppgifter om bouppteckning eller dödsboanmälan, dödsbodelägare, tillgångar och skulder samt övriga uppgifter som behövs i verksamheten, dvs. sådana uppgifter som en bouppteckning skall innehålla enligt gällande bestämmelser, skall registreras. De uppgifter som registreras på grundval av en bouppteckning skall, förutom i den nu nämnda verksamheten, endast få användas för sådana ändamål som lagen om behandling av uppgifter i skatteförvaltningens beskattningsverksamhet tillåter. Riksskatteverket och skattemyndigheterna skall få ha direktåtkomst till de uppgifter i beskattningsdatabasen som behövs för att ta ut arvsskatt och gåvoskatt samt handlingarna i bouppteckningsärendena. Som sökbegrepp skall endast uppgifter som avses i 15 kap. 2 § sekretesslagen (1980:100) få användas. Vid sökning efter elektroniska handlingar skall även uppgift om namn och person- eller samordningsnummer få användas. Som sökbegrepp får dock inte användas sådana känsliga uppgifter som anges i 13 § personuppgiftslagen (1998:204) eller uppgifter om lagöverträdelser m.m. som anges i 21 § samma lag.
Skattekontosystemet utvidgas enligt propositionen till att omfatta även arvs- och gåvoskatt. Bestämmelser föreslås om beslutande myndighet, på vilket skattekonto arvs- och gåvoskatten skall registreras och hur debitering och betalning skall ske. Vidare regleras frågor om betalningsfrister, förseningsavgifter och anstånd med att lämna gåvodeklaration, anstånd med betalningen, återbetalning och kostnadsränta och intäktsränta på arvs- och gåvoskatt. Slutligen föreslås regler om indrivning och preskription av fordringar på sådan skatt.
Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 2001.
Motioner
I kommittémotion Sk32 yrkande 1 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) yrkas avslag på förslaget att skattemyndigheternas verksamhet med bouppteckningar, dödsboanmälan och arvsbeskattning skall bedrivas med hjälp av automatiserad behandling. Motionärerna anser att det är positivt att ny teknik används för att effektivisera och rationalisera men konstaterar att Datainspektionen kritiserat det föreliggande förslaget för dess brist på hänsyn till de särskilda integritetsskyddsaspekter som gör sig gällande vid en så omfattande behandling av personuppgifter som det kan bli fråga om i boupptecknings- och arvs- beskattningsverksamheten. Datainspektionens synpunkter måste, framhåller motionärerna, beaktas och propositionen bör överarbetas i denna del och nytt förslag föreläggas riksdagen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att förslagen i propositionen är väl ägnade att åstadkomma ett ändamålsenligt och rationellt förfarande för hantering av bouppteckningsärenden samt debitering och betalning av arvs- och gåvoskatt i samband med att skattemyndigheterna den 1 juli 2001 övertar ansvaret för verksamheten från tingsrätterna. Starka effektivitetsskäl talar för att verksamheten med bouppteckningar och dödsboanmälan samt arvsbeskattning bedrivs med hjälp av automatiserad behandling. Utskottet delar regeringens uppfattning att man med propositionens förslag i fråga om vilka uppgifter som skall få registreras, sökbegrepp, direktåtkomst och utlämnande av uppgifter på annat sätt kan uppnå ett fullgott integritetsskydd. Utskottet konstaterar vidare att både lagrådet och andra tunga juridiska remissinstanser lämnat förslaget utan erinran. Utskottet tillstyrker därför propositionen och avstyrker motion Sk32 yrkande 1.
Deklarationstidpunkt vid arv och gåva
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motion Sk32 yrkande 2 med begäran om att riksdagen beslutar om en samordning av deklarationstidpunkten vid arv och gåva med tidpunkten för att lämna allmän självdeklaration.
Gällande ordning
Skattskyldighet vid arv och gåva inträder som huvudregel vid arvlåtarens död respektive när en gåva blivit fullbordad eller handling, innefattande giltig utfästelse om gåva överlämnats till mottagaren.
Beskattningen vid arv sker med ledning av en bouppteckning. I vissa fall t.ex. om den avlidne inte har hemvist i Sverige eller om dödsboet avträtts till konkurs eller vid förmånstagarförordnande till försäkring eller vid efterbeskattning, sker beskattningen på grundval av en deklaration. Beskattningen vid gåva eller liknande fång sker alltid med ledning av en deklaration.
Bouppteckning skall förrättas senast tre månader efter dödsfallet och bouppteckningen skall ges in till skattemyndigheten inom en månad efter det att den upprättats. En deklaration föranledd av arv skall avlämnas till skattemyndigheten inom fyra månader räknat från det skattskyldighet inträdde (eller i konkursfallet inom samma tid räknat från det överskott vid konkursen överlämnades till den skattskyldige).
Riksdagen har nyligen beslutat om en lagändring fr.o.m. den 1 juli 2001 (prop. 2000/01:21, bet. 2000/01:JuU7, SFS 2001:94-95) som innebär att senaste dag för deklaration med anledning av gåva flyttats från den 15 februari till den 2 maj året efter skattskyldighetens inträde.
Motioner
I kommittémotion Sk32 yrkande 2 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) förordas att deklarationstidpunkten vid arv och gåva skall samordnas med tidpunkten för att lämna allmän självdeklaration. Motionärerna anser att detta minskar risken för att skattskyldiga begår oavsiktliga fel.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att den lagändring som riksdagen nyligen beslutat om innebär att tidpunkten för att lämna gåvodeklaration numera sammanfaller med tidpunkten för att lämna en förenklad självdeklaration. Motionen är i den delen alltså tillgodosedd.
När det är fråga om arv kan man på goda grunder anta att skattskyldiga i regel är intresserade av att så snart som möjligt lämna in en bouppteckning för registrering eftersom en registrerad bouppteckning behövs bl.a. för att dödsbodelägarna skall kunna förfoga över dödsboets tillgångar. Utskottet anser att en samordning med tidpunkten för den allmänna självdeklarationens inlämnande i många fall skulle innebära en oacceptabel tidsutdräkt och medföra att många skattskyldiga skulle välja att registrera bouppteckningen tidigare. En samordning fyller då inte något syfte. Utskottet anser mot den bakgrunden att de nuvarande bestämmelserna om deklarationstidpunkt vid arv bör behållas och avstyrker motion Sk32 yrkande 2.
Lagförslagen
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar propositionens lagförslag. Lagförslag 2.5 i proposition 2000/01:117 har sammanfogats med lagförslag 2.2 i proposition 2000/01:97. I lagförslag 2.7 i proposition 2000/01:117 har den föreslagna bestämmelsen 19 kap. 7 b § i stället betecknats 19 kap. 7 a §.
Propositionens lagförslag 2.5 med förslag till ändring i 7 § skatteregisterlagen (1980:343) har sammanfogats med en ändring i samma paragraf och med samma ikraftträdande som föreslås i proposition 2000/01:97 Vissa ändringar i alkohollagen (lagförslag 2.2) som socialutskottet överlämnat till skatteutskottet för lagteknisk samordning.
Utskottet har noterat att i proposition 2000/01:117, lagförslag 2.7 förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483), borde 19 kap. 7 b § rätteligen ha betecknats 19 kap. 7 a §. En ändring med den innebörden görs därför i utskottets hemställan.
Med dessa lagtekniska justeringar tillstyrker utskottet lagförslagen.
Sponsring, m.m.
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avslår motionerna Sk640, Sk657, Sk694, Sk745, Kr345 yrkandena 2 och 34, Kr346 yrkande 4, Kr537 yrkande 13, Kr701 yrkande 3 och N380 yrkande 7 med förslag om ändrade avdragsregler för sponsring, avdrag eller avskrivning vid inköp av konst samt ändrade regler för skyldighet att betala arbetsgivaravgifter.
Jämför reservationerna 2 (m, kd, fp) och 3 (mp).
Gällande bestämmelser
Skattelagstiftningen har inga särskilda regler för sponsring utan ett företags eventuella avdragsrätt bedöms enligt de generella bestämmelserna om avdrag för driftskostnader i näringsverksamhet. Utgifter för sponsring kan därvid, i likhet med en mängd andra utgifter som inte är särskilt reglerade i lagstiftningen, betraktas som en avdragsgill kostnad under förutsättning att bidragsgivaren har fått en motprestation (reklam, goodwill etc. etc.) som står i rimlig proportion till insatsen. Utan motprestation är bidraget att betrakta som gåva för vilken avdragsrätt enligt lagstiftningen inte föreligger. Dessa regler gäller lika oavsett vilken verksamhet (kultur, idrott eller ideella föreningar etc.) som sponsras. Regeringsrätten har i två domar i april 2000 bedömt avdragsyrkanden för sponsringsbidrag (mål 2677-1998 och 2982-1996). En redogörelse för rättsfallen finns i kulturutskottets yttrande med anledning av de nu aktuella motionerna (se bilaga 3).
Arbetsgivaravgift alternativt särskild löneskatt skall betalas på lön, ersättningar och förmåner som sammanlagt uppgår till minst 1 000 kr för mottagaren under året. Undantag gäller för utbetalningar som idrottsföreningar gör till idrottsutövare (t.ex. aktiva idrottare, tränare och tävlingsfunktionärer) då arbetsgivaravgifter inte betalas på ersättningar under ett halvt prisbasbelopp. På ersättningar över detta gränsbelopp betalas avgifter från första kronan.
Motionerna
I motion Sk640 av Margareta Cederfelt (m) föreslås att riksdagen beslutar att sponsring av kultur i avdragshänseende skall jämställas med sponsring av idrott.
I motion Sk694 Anna Lilliehöök (m) föreslås en utvidgad avdragsrätt för sponsring av kulturevenemang och för konstinköp.
I motion Kr345 yrkande 2 av Inger Davidson m.fl. (kd) anförs att lagstiftningen måste ses över så att skattereglerna i samband kultursponsring blir tydligare och förutsägbara. Motionärerna efterlyser vidare (yrkande 34) en analys och åtgärdsplan för hur skatteregler som berör konstmarknaden, t.ex. avdragsregler vid konstinköp och gallerimoms m.m., skall justeras för att inte hämma konstnärers utkomstmöjligheter och konstmarknadens utveckling.
I motion Kr346 yrkande 4 av Lennart Kollmats och Kenth Skårvik (fp) anförs att regeringen bör lägga fram förslag om ändring av skattereglerna så att sponsring av kultur blir avdragsgill till 100 %.
I partimotion Kr701 yrkande 3 av Matz Hammarström m.fl. (mp) påtalas att lagstiftningen behöver förtydligas så att det klart framgår att det är skillnad mellan idrottssponsring och kultursponsring.
I motion Kr537 yrkande 13 av Kent Olsson m.fl. (m) efterlyses tydligare avdragsregler för sponsring av idrottsklubbar.
I motion Sk657 av Carl G Nilsson (m) behövs det generösare avdragsregler för sponsring av idrottsutövare. Motionären berör det förhållandet att idrottsföreningar endast behöver betala arbetsgivaravgifter på ersättningar till idrottsutövare som överstiger ett halvt basbelopp medan företag skall betala arbetsgivaravgifter på ersättningar som sammanlagt uppgår till minst 1 000 kr. Motionären anser att de regler som gäller för idrottsföreningar skall utvidgas till att gälla även företag.
Enligt motion Sk745 Karl-Göran Biörsmark (fp) är sponsring av socialt arbete inte avdragsgillt varför det är fördelaktigare för företag att sponsra idrottsmän eller idrottsklubbar. Motionären begär ett tillkännagivande om att sponsring av frivilligcentraler bör vara avdragsgillt på samma villkor som gäller för sport och idrott.
I motion N380 yrkande 7 av Kenneth Johansson och Margareta Andersson (c) erinras om att år 2001 är FN:s internationella frivilligår och motionärerna anser att det är ytterst angeläget att åtgärder vidtas för att stimulera det ideella arbetet. I motionen föreslås ett tillkännagivande om att ideella föreningar och andra aktörer inom social ekonomi skall kunna ge "förmånliga villkor på arvoden".
Kulturutskottets yttrande
Kulturutskottet anknyter till sin tidigare behandling av frågan och framhåller betydelsen av sponsring inom kultur, idrott och annan ideell verksamhet. Utskottet konstaterar att det tidigare oklara rättsläget blivit tydligare genom Regeringsrättens senaste avgöranden om sponsring och utskottet föreslår att lättillgänglig information om rättsläget sprids till alla berörda i landet. Utskottet förutsätter vidare att regeringen noga följer rättsutvecklingen på sponsringsområdet och uppmärksammar behovet av lagändringar. Utskottet anser inte att lagstiftningen nu bör ses över och förtydligas och avstyrker motionerna Kr345 yrkande 2, Kr537 yrkande 13 och Kr701 yrkande 3. Inte heller behöver, enligt utskottet, lagstiftningen ändras och avdragsrätten för sponsring utvidgas på sätt som föreslås i motionerna Kr346 yrkande 4, Sk694 (delvis) och Sk745. Utskottet avstyrker även motion Sk640 med hänvisning till att samma regler gäller för avdrag för sponsring av kultur som för idrott. Avslutningsvis anför kulturutskottet att det behövs mer erfarenhet av lagtillämpningen innan man åter överväger behovet av tydligare regler och om den konstnärliga friheten och konstnärernas oberoende inte kan hävdas vid sponsring.
Utskottets ställningstagande
Skatteutskottet instämmer i allt väsentligt i vad Kulturutskottet anfört. Från beskattningsmässiga utgångspunkter anser skatteutskottet att avdragsrätt för sponsorverksamhet bör följa de gällande generella principerna för avdragsrätt för driftskostnader i näringsverksamhet och att skattemyndigheterna får avgöra från fall till fall om avdragsrätt är förenlig med dessa principer. Utskottet anser därmed att avdrag inte skall kunna komma i fråga vid rena gåvor.
Utskottet anser att den generella regeln att ett företags utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster skall dras av som kostnad i näringsverk- samheten i sig är tämligen klar och enkel. En utvidgning i kombination med en ökad detaljreglering av avdragsrätten i syfte att förtydliga regelsystemet skulle strida mot intentionerna om förenkling i den nya inkomstskattelagen och heller knappast lösa problemet med att det i enskilda fall uppstår gränsdragningfrågor.
Enligt utskottets mening får gränsdragningsfrågorna rörande sponsring lösas av rättspraxis. De senaste regeringsrättsavgörandena har bidragit till att klargöra rättsläget på ett sätt som, enligt utskottets mening, väsentligt ökat förutsebarheten vid bedömningen av om sponsringsbidrag är avdragsgilla i rörelse.
Utskottet anser sammanfattningsvis att den nuvarande generella regleringen om avdragsrätt för driftskostnader inte behöver ändras och avstyrker därmed motionerna Sk640, Sk694 (delvis), Sk745, Kr345 yrkande 2, Kr346 yrkande 4, Kr537 yrkande 13 och Kr701 yrkande 3.
Motion Sk657 och motion N380 yrkande 7 tar upp skyldigheten att betala arbetsgivaravgifter. Utskottet erinrar om att det i nya pensionssystemet är viktigt att alla inkomster blir förmånsgrundande. Utskottet kan därför inte ställa sig bakom förslag om att den beloppsmässiga särreglering beträffande skyldigheten att betala arbetsgivaravgifter som för närvarande gäller för idrottsföreningar, utvidgas till andra ideella föreningar eller till företag. Utskottet avstyrker därför även de nu berörda motionsyrkandena.
Motionerna Sk694 (delvis) och Kr345 yrkande 34 slutligen berör bl.a. frågan om avdrag för konstinköp. Motionärerna anser att konstnärlig verk- samhet bör kunna stödjas genom att företag som köper konst får dra av eller göra avskrivningar för konstverken. Enligt motion Kr345 bör regeringen analysera frågan. Utskottet har vid tidigare behandling (se 1998/99:SkU11) framhållit att utgångspunkten för överväganden om de avdragsregler som skall gälla vid beskattningen måste vara att åstadkomma ett så riktigt beskattningsresultat som möjligt genom att företag vid beskattningen får beakta de kostnader som uppkommer i näringsverksamheten och som är hänförliga till denna. Utskottet vidhåller denna uppfattning och avstyrker motion Sk694 och Kr345, båda i motsvarande delar.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Med hänvisning till de motiveringar som framförts under Utskottets överväganden föreslår utskottet att riksdagen fattar följande beslut:
1. Arvs- och gåvoskattens infogning i skattekontosystemet, m.m.
Riksdagen godtar proposition 2000/01:117 i denna del och avslår motion 2000/01:Sk32 yrkande 1.
Reservation 1 (m)
2. Deklarationstidpunkt vid arv och gåva
Riksdagen avslår motion 2000/01:Sk32 yrkande 2.
3. Lagförslagen
Riksdagen antar de i bilaga 2 återgivna förslagen till
1. lag om ändring i ärvdabalken.
2. lag om ändring i lagen (2001:94) om ändring i ärvdabalken.
3. lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt.
4. lag om ändring i lagen (2001:95) om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt.
5. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343).
6. lag om ändring i lagen (2001:000) om behandling av uppgifter i skatteförvaltningens beskattningsverksamhet.
7. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483) med den ändringen i ingressen och i lagtexten att 19 kap. 7 b § i stället skall ha beteckningen 19 kap. 7 a §.
8. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2000/01:97 i denna del och bifaller delvis proposition 2000/01:117 i denna del.
4. Sponsring, m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk640, 2000/01:Sk657, 2000/01: Sk694, 2000/01:Sk745, 2000/01:Kr345 yrkandena 2 och 34, 2000/01: Kr346 yrkande 4, 2000/01:Kr537 yrkande 13, 2000/01:Kr701 yrkande 3 och 2000/01:N380 yrkande 7.
Reservation 2 (m, kd, fp)
Reservation 3 (mp)
Stockholm den 15 maj 2001
På skatteutskottets vägnar
Arne Kjörnsberg
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne Kjörnsberg (s), Carl Fredrik Graf (m), Per Rosengren (v), Helena Höij (kd), Carl Erik Hedlund (m), Per Erik Granström (s), Ulla Wester (s), Lena Sandlin- Hedman (s), Marie Engström (v), Kenneth Lantz (kd), Catharina Hagen (m), Matz Hammarström (mp), Rolf Kenneryd (c), Per-Olof Svensson (s), Lennart Axelsson (s), Stefan Hagfeldt (m) och Staffan Werme (fp).
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
I betänkandet behandlar utskottet proposition 2000/01:117 Arvs- och gåvoskattens infogning i skattekontosystemet, m.m. och proposition 2000/01:97 Vissa ändringar i alkohollagen, delvis, jämte en motion (m) som väckts med anledning av proposition 2000/01:117. Regeringens förslag till riksdagsbeslut samt motionens förslag till riksdagsbeslut bifogas som bilaga 1 till betänkandet. Lagförslag 2.5 i proposition 2000/01:117 med förslag till ändring i 7 § skatteregisterlagen (1980:343) sammanfogas med en ändring i samma paragraf och med samma ikraftträdande som föreslås i proposition 2000/01:97 som överlämnats av socialutskottet till skatteutskottet för lagteknisk samordning. Efter den lagtekniska samordningen har de i betänkandet behandlade lagförslagen den lydelse som framgår av bilaga 2.
I betänkandet behandlar utskottet vidare ett antal motioner från den allmänna motionstiden 2000 om sponsring. Motionernas förslag till riksdagsbeslut bifogas som bilaga 1. Kulturutskottet har i denna del avgivit ett yttrande över flertalet motioner. Yttrandet 2000/01:KrU4y bifogas som bilaga 3 till betänkandet.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen lägger regeringen fram förslag som syftar till att skapa ett ändamålsenligt och rationellt förfarande för hantering av bouppteckningsärenden samt debitering och betalning av arvs- och gåvoskatt när skattemyndigheterna den 1 juli 2001 övertar ansvaret för registreringen av bouppteckningar och arvsbeskattningen från tingsrätterna.
När det gäller bouppteckningsverksamheten föreslås att verksamheten skall bedrivas med hjälp av automatiserad behandling, att skattemyndigheten till ett dödsbo skall få översända en bouppteckningsblankett och att vissa uppgifter får förtryckas på blanketten. Vidare föreslås i vilken utsträckning skattemyndigheterna skall få ha direktåtkomst till de uppgifter som behandlas automatiserat och vilka sökbegrepp som skall få användas. Dessutom lämnas förslag om när uppgifterna skall få lämnas ut till allmänheten i elektronisk form och när de uppgifter som behandlas automatiserat skall gallras.
I propositionen föreslås att en bouppteckning skall få återsändas till ingivaren så fort arvsskatten har fastställts och inte som nu, först sedan skatten har betalats.
I propositionen föreslås vidare att skattekontosystemet skall utvidgas till att omfatta även arvs- och gåvoskatt. I det sammanhanget föreslås bestämmelser om beslutande myndighet, på vilket skattekonto arvs- och gåvoskatten skall registreras och hur debiteringen och betalningen av arvs- och gåvoskatten skall ske. I det sammanhanget lägger regeringen också fram förslag till bestämmelser om betalningsfrister, förseningsavgift och anstånd med att lämna gåvodeklaration, anstånd med betalning av arvs- och gåvoskatt, återbetalning av arvs- och gåvoskatt samt kostnadsränta och intäktsränta på arvs- och gåvoskatt.
Slutligen föreslås regler om indrivning och preskription av fordringar på arvs- och gåvoskatt.
De föreslagna reglerna avses träda i kraft när skattemyndigheterna tar över ansvaret för registreringen av bouppteckningar och arvsbeskattningen från tingsrätterna, dvs. den 1 juli 2001.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. Arvs- och gåvoskattens infogning i skattekontosystemet, m.m. (punkt 1 och punkt 3) - m
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m), Catharina Hagen (m) och Stefan Hagfeldt (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 och punkt 3 borde ha följande lydelse:
1. Riksdagen avslår förslaget om att skattemyndigheternas verksamhet med bouppteckningar, dödsboanmälan och arvsbeskattning skall bedrivas med hjälp av automatiserad databehandling och tillkännager för regeringen som sin mening att förslaget skall ses över och att regeringen skall återkomma till riksdagen med nytt förslag. Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01:Sk32 yrkande 1 och bifaller delvis proposition 2000/01:117.
3. Riksdagen avslår de i bilaga 2 fogade förslagen (lagförslag 2.5) till lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343), utom 7 § punkt 26, och (lagförslag 2.6) till lag om ändring i lagen (2001:000) om behandling av uppgifter i skatteförvaltningens beskattningsverksamhet samt antar det i bilaga 2 fogade förslaget (lagförslag 2.7) till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483) med den ändringen i ingressen och i lagtexten att 19 kap. 7 b § i stället skall ha beteckningen 19 kap. 7 a §. Därmed bifaller riksdagen proposition 2000/01:97 i denna del och bifaller delvis proposition 2000/01:117 i denna del.
Ställningstagande
Regeringen har föreslagit att skattemyndigheternas verksamhet med bouppteckningar och dödsboanmälan enligt ärvdabalken samt arvsbeskattning enligt lagen om arvsskatt och gåvoskatt skall bedrivas med hjälp av automatiserad databehandling.
Vi anser att det är positivt att ny teknik används för att effektivisera och rationalisera. Samtidigt kan vi konstatera att bl.a. Datainspektionen har framfört kritik mot propositionen och ansett att förslaget i den delen behöver överarbetas med hänsyn till att särskilda integritetsskyddsaspekter gör sig gällande vid en så omfattande behandling av personuppgifter som det kan bli fråga om hos skatteförvaltningen. I verksamheten kan det förekomma enskilda känsliga uppgifter om såväl ekonomi som personliga förhållanden.
Enligt propositionen är regeringen beredd att återkomma till frågan om integritetsskydd om det skulle visa sig att ytterligare åtgärder behövs. Det visar att även regeringen är osäker på om skyddet för den enskildes integritet kan upprätthållas med den föreslagna lagstiftningen. Vi anser att ett sådant förfarande är olämpligt och menar att de synpunkter som framförts av Datainspektionen om integritetsskydd vid behandling av personuppgifter måste beaktas innan ny lagstiftning antas. Propositionens förslag om automatiserad behandling av verksamheten med bouppteckningar, dödsboanmälan och arvsbeskattning bör således avslås och regeringen bör se över frågan och återkomma till riksdagen med ett nytt förslag.
2. Sponsring, m.m. (punkt 4) - m, kd, fp
av Carl Fredrik Graf (m), Helena Höij (kd), Carl Erik Hedlund (m), Kenneth Lantz (kd), Catharina Hagen (m), Stefan Hagfeldt (m) och Staffan Werme (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde ha följande lydelse:
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförts nedan om en översyn av avdragsrätten vid sponsring. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2000/01:Kr537 yrkande 13 och 2000/01:Kr345 yrkande 2 samt avslår motionerna 2000/01:Sk640, 2000/01:Sk657, 2000/01:Sk694, 2000/01:Sk745, 2000/01:Kr345 yrkande 34, 2000/01:Kr346 yrkande 4, 2000/01:Kr701 yrkande 3 och 2000/01:N380 yrkande 7.
Ställningstagande
Sponsring är i grunden något positivt som ger olika kulturella och ideella verksamheter ett värdefullt ekonomiskt tillskott samtidigt som det tillgodoser företags behov av goodwill och att synas i positiva sammanhang. Det finns inga begränsningar för företagen när det gäller avdrag för reklamkostnader. Trots detta ifrågasätter ibland skattemyndigheten rätten till avdrag för sponsring. Enligt vår uppfattning är det företagsledningen och inte skattemyndigheten som har bäst förutsättning att bedöma värdet av sponsringen för företaget.
Om sponsringen skall kunna utvecklas krävs det att reglerna blir tydliga och förutsägbara. I dag skiljer sig skattemyndigheternas bedömningar av avdragsrätten för sponsring åt över landet, vilket skapar osäkerhet om vad som gäller. Oklara regler gör att företag inte vågar satsa på sponsring. Rege- ringsrättens avgörande nyligen är mycket svårtolkat och ger inte den vägledning som behövs. Vår slutsats av detta är att lagstiftningen vid sponsring måste ses över och förtydligas så att det klart framgår vad som gäller och så att behandlingen blir likvärdig i hela landet. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
3. Sponsring, m.m. (punkt 4) - mp
av Matz Hammarström (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde ha följande lydelse:
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförts nedan om en översyn av avdragsrätten vid sponsring som klargör skillnaden mellan sponsring av kultur och idrott. Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr701 yrkande 3 och bifaller delvis motionerna 2000/01:Sk640, 2000/01:Sk657, 2000/01:Sk694, 2000/01:Sk745, 2000/01:Kr345 yrkandena 2 och 34, 2000/01:Kr346 yrkande 4, 2000/01:Kr537 yrkande 13 och 2000/01: N380 yrkande 7.
Ställningstagande
Sponsring är ett värdefullt tillskott för många verksamheter inom den kulturella sfären. Det får dock aldrig ses som något annat än ett sätt att få det där lilla extra. I dag tar kulturen alltmer sponsringsandelar av idrotten. Det är därför viktigt att inse att kultursponsring och idrottssponsring spelar på olika arenor. Vi tycker att det är olyckligt att regeringsrättens dom vad gäller kul- tursponsring inte medgav skillnaden i krav på exponering relaterad till avdragsrätten mellan dessa två kulturyttringar. Kultursponsringen ger ju så mycket mer i form av goodwill, vilket rimligen borde avspegla sig i avdragets storlek. Miljöpartiet anser att lagstiftningen behöver förtydligas så att det klart framgår att det är skillnad mellan idrottssponsring och kultursponsring. Detta bör ges regeringen till känna.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2000/01:117
Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i proposition 2000/01:117 att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till
1. lag om ändring i ärvdabalken,
2. lag om ändring i lagen (2001:94) om ändring i ärvdabalken,
3. lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,
4. lag om ändring i lagen (2001:95) om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,
5. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343),
6. lag om ändring i lagen (2001:000) om behandling av uppgifter i skatteförvaltningens beskattningsverksamhet,
7. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483),
8. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).
Proposition 2000/01:97 delvis
Regeringen (Socialdepartementet) föreslår i proposition 2000/01:97 att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till
2. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343).
Följdmotion
2000/01:Sk32 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m):
1. Riksdagen avslår i enlighet med vad som anförs i motionen regeringens förslag om att skattemyndigheternas verksamhet med bouppteckningar och dödsboanmälan enligt ärvdabalken samt skattemyndigheternas verksamhet med arvsbeskattning enligt lagen om arvsskatt och gåvoskatt skall bedrivas med hjälp av automatiserad databehandling.
2. Riksdagen beslutar i enlighet med vad som anförs i motionen att deklaration för arvs- och gåvoskatt skall lämnas in samtidigt med allmän deklaration.
Motioner från allmänna motionstiden
2000/01:Sk640 av Margareta Cederfelt (m):
Riksdagen beslutar att företagsekonomisk sponsring av kultur skall likställas med sponsring av idrott och medföra samma möjligheter till avdrag.
2000/01:Sk657 av Carl G Nilsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ändring av skatteregler för sponsring av idrottsutövare.
2000/01:Sk694 av Anna Lilliehöök (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avdragsrätt för sponsring av kulturevenemang och konstinköp.
2000/01:Sk745 av Karl-Göran Biörsmark (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ändring av skattereglerna så att sponsring av frivilligcentraler blir avdragsgillt.
2000/01:Kr345 av Inger Davidson m.fl. (kd):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om regler för kultursponsring.
34. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skatteregler m.m. för konstmarknaden.
2000/01:Kr346 av Lennart Kollmats och Kenth Skårvik (fp):
4. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av skatteregler så att sponsring av kultur blir avdragsgill till 100 %.
2000/01:Kr537 av Kent Olsson m.fl. (m):
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om avdragsrätt för sponsring.
2000/01:Kr701 av Matz Hammarström m.fl. (mp):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att lagstiftningen behöver förtydligas vad gäller skillnad mellan idrottssponsring och kultursponsring.
2000/01:N380 av Kenneth Johansson och Margareta Andersson (c):
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att för ideella föreningar och andra aktörer inom social ekonomi ge rätt till förmånliga villkor på arvoden.
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Bilaga 3
Kulturutskottets yttrande
2000/01:KrU4y
Sponsring
Till skatteutskottet
Skatteutskottet har den 6 mars 2001 beslutat att bereda kulturutskottet tillfälle att yttra sig över allmänna motioner som rör sponsring.
Kulturutskottet yttrar sig i det följande över motionerna 2000/01:Sk640, 2000/01:Sk694 (delvis), 2000/01:Sk745, 2000/01:Kr345 yrkande 2, 2000/01: Kr346 yrkande 4, 2000/01:Kr537 yrkande 13 och 2000/01:Kr701 yrkande 3.
Utskottets överväganden
Motionerna
Sponsring av kultur
Motionärerna bakom motion Kr345 (kd) yrkande 2 anser att lagstiftningen måste ses över så att reglerna för sponsring av kultur blir mer tydliga och förutsägbara.
I motion Kr346 (fp) yrkande 4 begär motionärerna att regeringen lägger fram förslag om ändring av skattereglerna så att sponsring av kultur blir av- dragsgillt till 100 %.
Motionärerna bakom motion Kr701 (mp) yrkande 3 anser att lagstiftningen förtydligas vad gäller skillnaden mellan idrottssponsring och kultursponsring.
Avdragsrätt för sponsring av kulturevenemang bör införas enligt motionären bakom motion Sk694 (m) i denna del.
Riksdagen bör, enligt motionären bakom motion Sk640 (m), besluta att sponsring av kultur skall likställas med sponsring av idrott och medföra samma möjligheter till avdrag.
Sponsring av idrott
I motion Kr537 (m) yrkande 13 anser motionärerna att regeringen snarast bör återkomma med förslag till tydligare regler vad gäller idrottssponsring.
Sponsring av ideella föreningar
Motionären bakom motion Sk745 (fp) anser att skattereglerna bör ändras så att sponsring av frivilligcentraler blir avdragsgillt.
Allmänt om sponsring
Vad som innefattas i begreppet sponsring är inte helt självklart.
I den skatterättsliga litteraturen (Robert Påhlsson: Sponsring, Avdragsrätt vid inkomstbeskattning, 2000) har man bl.a. förklarat begreppet på följande sätt: Oavsett hur en definition formuleras framstår det med hänsyn till normalt språkbruk som självklart att sponsringen syftar till att väcka positiva associationer i samband med det sponsrade företagets namn och verksamhet och att härigenom gynnsamt påverka resultatutvecklingen.
Regeringsrätten har i en dom förra året uttalat att med sponsring förstås i regel att ett företag (sponsorn) lämnar ekonomiskt stöd till en verksamhet av idrottslig, kulturell eller annars allmännyttig natur.
Någon särskild lagreglering avseende sponsringsförhållanden finns inte. På skatteområdet gäller de grundläggande principerna för avdragsrätt för driftkostnader i näringsverksamhet. De lagrum som framför allt är av intresse är 9 kap. 2 § och 16 kap. 1 och 2 §§ inkomstskattelagen (IL) (tidigare 20 § kommunalskattelagen (KL)(. Enligt 16 kap. 1 § IL skall utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster dras av som kostnad (tidigare 20 § 1 st. KL). I 9 kap. 2 § sägs att utgifter för gåva inte får dras av (tidigare 20 § 2 st. KL). Dessa regler gäller såväl för sponsring av kultur som för sponsring av idrott och ideella föreningar.
Aktuella rättsfall
Regeringsrätten har den 10 april år 2000 avkunnat två domar av intresse rörande sponsring. Parterna var i det ena målet Riksskatteverket (RSV) och Pharmacia & Upjohn AB (Pharmacia), mål nummer 2677- 1998, och i det andra RSV och Falcon AB, mål nummer 2982-1996.
I det förstnämnda målet yrkade RSV att Procordia AB (numera Pharmacia & Upjohn AB) inte skulle medges avdrag för sponsringsbidrag om drygt 3 miljoner kronor för inkomsttaxeringen 1992. Pharmacia hade ingått ett sponsringsavtal med Kungl. Teatern AB (numera Kungl. Operan AB) om att erlägga 9 miljoner kronor per kalenderår i fem år.
Regeringsrätten tog först ställning till om sponsorersättningen utgjorde en omkostnad för intäkternas förvärvande och bibehållande enligt lagrummet ovan. Regeringsrätten kom fram till att det i fråga om ett aktiebolag föreligger en klar presumtion för att dess utgifter uppfyller det i 20 § KL (som i stort motsvarar nuvarande bestämmelser i inkomstskattelagen) uppställda villkoret för avdragsrätt och att avdrag kan vägras med hänvisning till detta lagrum endast i det fall då det framstår som uppenbart att en utgift inte är ägnad att bidra till intäkternas förvärvande eller bibehållande. Regeringsrätten underkände således inte de yrkade avdragen på den grunden att sponsorersättningen inte utgjorde en omkostnad för intäkternas förvärvande eller bibehållande.
Nästa fråga som Regeringsrätten tog ställning till var om sponsorersättningen omfattades av förbudet mot avdrag för gåvor och därför trots allt inte var avdragsgillt. Regeringsrätten nämnde inledningsvis att det inte finns något för alla förhållanden enhetligt gåvobegrepp, men att alla former av gåvor ändå torde kännetecknas av att tre s.k. gåvorekvisit är uppfyllda. Dessa är förmögenhetsöverföring, frivillighet och gåvoavsikt. Av detta följer, enligt Regeringsrätten, att ingen gåva föreligger - och därmed inte heller förutsättning för tillämpning av avdragsförbudet - i de fall då mottagaren utfört motprestationer, och värdet av dessa svarar mot den lämnade ersättningen. Dessa motprestationer kan enligt Regeringsrätten vara av olika slag, både direkta tjänster, exempelvis exponering av reklam som mottagaren står för enligt ett med sponsorn träffat avtal, och tjänster som mer indirekt kommer sponsorn till godo.
Regeringsrätten konstaterade dels att bidrag som har karaktären av personalkostnad faller vid sidan av gåvobegreppet, dels att för sponsorersättningar som kan anses avse representation gäller särskilda regler för avdragsrätt.
I fall där en direkt motprestation ges, i det aktuella målet i form av reklam- eller lokalkostnad, träffas enligt Regeringsrätten sponsorersättningen inte av förbudet mot avdrag för gåvor. Inte heller träffas enligt Regeringsrätten ersättningen av förbudet mot avdrag för gåvor om ersättningen avser en verksamhet hos mottagaren som har ett sådant samband med sponsorns verksamhet att ersättningarna kan ses som indirekta omkostnader i denna.
Regeringsrätten ansåg att sponsorersättningen i det aktuella målet inte träffades av förbudet mot avdrag för gåvor till den del den kunde hänföras till lokal-, representations-, personal- eller reklamkostnader. Den del av beloppen som mer allmänt stödde Operans verksamhet var däremot - med hänsyn till avsaknaden av anknytning mellan Procordias och Operans verksamheter - att anse som gåva.
Regeringsrätten uttalade slutligen att det inte var möjligt att med någon större grad av precision fastställa hur stor del av sponsorersättningen som kunde anses belöpa sig på avdragsgilla respektive icke avdragsgilla utgifter och gjorde därför en skönsmässig uppskattning, varvid avdrag medgavs med hälften av det yrkade beloppet.
I det andra målet hade Falcon AB (Falcon), som sedan starten 1896 har pilgrimsfalken som symbol, yrkat avdrag med 100 000 kronor i egenskap av huvudsponsor för projektet Pilgrimsfalk. Projektet drevs av Svenska Naturskyddsföreningen i samarbete med Göteborgs Ornitologiska Förening i syfte att rädda pilgrimsfalken från utrotning. Enligt avtalet skulle Falcon i olika reklamsammanhang kunna visa på att företaget stöder projektet Pilgrimsfalk. Regeringsrätten uttalade att det förelåg en sådan anknytning mellan Falcons verksamhet och det av föreningarna bedrivna falkprojektet att Falcons bidrag till föreningarna inte träffas av avdragsförbudet för gåvor. Falcons talan bifölls.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har tidigare behandlat motioner rörande sponsring av kultur (senast i bet. 1999/2000:KrU9). Utskottet har då uttalat att sponsring kan vara ett värdefullt komplement till ordinarie finansiering av kulturverksamhet. Den kan t.ex. underlätta internationellt samarbete och kulturutbyte mellan institutioner och bidra till att institutioner kan genomföra satsningar utöver den ordinarie verksamheten. Utskottet har dock inte varit berett att i enlighet med motionsyrkandena förorda någon särskild reglering för sponsring. Riksdagen avslog motionsyrkandena.
Utskottet vill även nu framhålla betydelsen av sponsring såväl på kulturområdet som inom idrotten och annan ideell verksamhet. Det är enligt utskottet viktigt att företag betraktar sig som en del av det samhälle som de verkar i och att detta kan ta sig uttryck i sponsring till gagn för både företagen och den sponsrade verksamheten. Sponsring får dock självklart enligt utskottets uppfattning inte påverka verksamhetens mål, inriktning eller innehåll.
Utskottet konstaterar att det tidigare oklara rättsläget blivit tydligare i och med Regeringsrättens ovannämnda domar.
Dessförinnan saknades prejudikat avseende avdragsrätten vid sponsringsavtal vilka utformats med direkta och urskiljbara prestationer såväl från sponsorns som från den sponsrades sida. I Regeringsrättens dom beträffande Operan fastslås att i de fall då det föreligger en direkt motprestation i form av - som i målet - reklam- och lokalkostnader, vilka svarar mot värdet av den lämnade sponsorersättningen, träffas sponsorersättningen inte av förbudet mot avdrag för gåvor.
Inte heller träffas enligt Regeringsrättens domar sponsorersättningen av förbudet mot avdrag för gåvor, oavsett om någon direkt motprestation ges, om - som i Falconmålet - verksamheten hos mottagaren har ett sådant samband med sponsorns verksamhet att ersättningen kan ses som en indirekt omkostnad i denna.
Dessa klarlägganden från Regeringsrätten tydliggör enligt utskottets uppfattning till viss del regelverket för sponsring och bör därmed kunna undanröja den eventuella tveksamhet som finns hos sponsorer.
Utskottet anser det angeläget att aktuell information om rättsläget, så som det nu fastslagits genom Regeringsrättens domar, sprids till alla berörda i landet och att informationen ges i lättillgängliga former.
Utskottet förutsätter att regeringen noga följer den fortsatta rättsutvecklingen på sponsringsområdet och därvid även uppmärksammar om det skulle uppstå behov av en översyn av lagstiftningen.
Mot bakgrund av det anförda anser inte utskottet att lagstiftningen nu bör ses över och förtydligas, varför motionerna Kr345 (kd) yrkande 2, Kr537 (m) yrkande 13 och Kr701 (mp) yrkande 3 avstyrks.
Utskottet anser följaktligen inte heller att lagbestämmelserna skall ändras och avdragsrätten för sponsring utvidgas på det sätt som föreslås i motionerna Kr346 (fp) yrkande 4, Sk694 (delvis) och Sk745 (fp), varför de avstyrks.
För sponsring av kultur och idrott gäller samma regler, vilket innebär att samma bedömning skall gälla beträffande möjligheterna till avdrag. Utskottet avstyrker därmed även motion Sk640 (m).
Utskottet kommer att med stort intresse följa rättsutvecklingen på sponsringsområdet för att bl.a. se vilka konsekvenser som Regeringsrättens domar för med sig. Utskottet anser att mer erfarenhet av lagtillämpningen bör avvaktas innan man åter överväger behovet av tydligare regler och om det visar sig att den konstnärliga friheten och konstnärernas oberoende inte kan hävdas vid sponsring.
Stockholm den 24 april 2001
På kulturutskottets vägnar
Inger Davidson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Inger Davidson (kd), Åke Gustavsson (s), Elisabeth Fleetwood (m), Annika Nilsson (s), Lennart Fridén (m), Eva Arvidsson (s), Jan Backman (m), Paavo Vallius (s), Lars Wegendal (s), Peter Pedersen (v), Dan Kihlström (kd), Ewa Larsson (mp), Birgitta Sellén (c), Lennart Kollmats (fp), Hillevi Larsson (s), Anne-Katrine Dunker (m) och Willy Söderdahl (v).
Avvikande mening
Inger Davidson (kd), Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén (m), Jan Backman (m), Dan Kihlström (kd), Ewa Larsson (mp), Lennart Kollmats (fp) och Anne-Katrine Dunker (m) anser:
Ett långsiktigt samarbete mellan kultur och näringsliv, som bygger på respekt och som självklart inte inskränker den konstnärliga friheten, kan enligt vår uppfattning ge vidgade möjligheter för kulturen både i form av bättre finanser och genom nya arbetsformer. Sponsring är också ett sätt att uppfylla det kulturpolitiska målet att nå nya grupper. Både det enskilda företagets klimat och hela samhällsklimatet är beroende av ett rikt kulturliv. Att sponsra kulturverksamhet är också en möjlighet för företag att ta ökat samhällsansvar, något som bör uppmuntras. En mer omfattande kultursponsring förutsätter att reglerna är tydliga och förutsägbara. Vi anser att Regeringsrättens domar från april år 2000 rörande sponsring inte har tydliggjort vilka regler som gäller för sponsring. Det hävdas att de oklara reglerna leder till att de lokala skattemyndigheterna i dag gör egna tolkningar av avdragsrätten för sponsring och att detta leder till olika behandling i olika delar av landet. Oklara regler gör att företag är osäkra på vilka avdragsmöjligheter som gäller och därför inte vågar sponsra framför allt kulturverksamhet. Vi anser därför att en utredning bör tillsättas som ser över reglerna gällande sponsring för att göra dem tydligare.
Med hänvisning till det anförda bör skatteutskottet föreslå riksdagen att med bifall till motion Kr345 (kd) yrkande 2 samt med anledning av motionerna Kr537 (m) yrkande 13 och Kr701 (mp) yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna vad kulturutskottet anfört om en översyn av reglerna som gäller sponsring.