6. Avtalsvillkor mellan näringsidkare

Associationsrättsliga frågor, m.m. (Betänkande 2004/05:LU12 Lagutskottet)

Lagutskottets betänkande2004/05:LU12

Associationsrättsliga frågor, m.m.

Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet elva motionsyrkanden från den allmänna
motionstiden år 2004 på det associationsrättsliga området. Motionsyrkandena
gäller aktiebolag utan vinstintresse, redovisningsfrågor, könsfördelningen
i bolagsstyrelser, förvärv av egna aktier, skydd för företagshemligheter,
avtalsvillkor mellan näringsidkare och frågor om stiftelser. Därutöver
behandlas ett motionsyrkande från den allmänna motionstiden år 2003 om
lagstiftningsprocessen på IT-området.
Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden, i
huvudsak med hänvisning till tidigare ställningstaganden från riksdagens
sida och pågående arbete.
I betänkandet finns sex reservationer och ett särskilt yttrande.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Aktiebolag utan vinstintresse
Riksdagen avslår motion 2004/05:L337 yrkande 1.
Reservation 1 (m, fp, kd, c)

2. Redovisning
Riksdagen avslår motion 2004/05:L337 yrkande 2.
Reservation 2 (m, fp, kd, c)

3. Könsfördelningen i bolagsstyrelser
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:L298 och 2004/05:L340.

4. Förvärv av egna aktier
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk450 yrkande 7, 2004/05:Sk452
yrkande 15 och 2004/05:L326.
Reservation 3 (kd)

5. Skydd för företagshemligheter
Riksdagen avslår motion 2004/05:L315.
Reservation 4 (m, fp, kd, c)

6. Avtalsvillkor mellan näringsidkare
Riksdagen avslår motion 2004/05:L357.
Reservation 5 (m, fp, kd, v, c)

7. Stiftelser
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:L290 och 2004/05:L318.

8. Lagstiftningsprocessen på IT-området
Riksdagen avslår motion 2003/04:N248 yrkande 19.
Reservation 6 (m)

Stockholm den 1 mars 2005
På lagutskottets vägnar

Inger René
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Inger René (m), Jan
Ertsborn (fp), Christina Nenes (s), Hillevi Larsson (s), Tasso Stafilidis
(v), Maria Hassan (s), Rezene Tesfazion (s), Martin Andreasson (fp),
Viviann Gerdin (c), Anneli Särnblad (s), Henrik von Sydow (m), Pia
Nilsson (s), Johan Löfstrand (s), Peter Jonsson (s), Mia Franzén (fp),
Ingemar Vänerlöv (kd) och Rune Berglund (s).

Utskottets överväganden
Aktiebolag utan vinstintresse
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att det inte skall införas nya
former av aktiebolag. Utskottet hänvisar till pågående beredningsarbete
inom Regeringskansliet. Jämför reservation 1 (m, fp, kd, c).
Bakgrund
En sakkunnig person fick i juli 2001 i uppdrag att biträda Justitiedepartementet
med att undersöka vad som kan vara en lämplig organisationsform för
icke vinstdrivande näringsliknande verksamhet av inte obetydlig omfattning,
exempelvis inom sjukvårds- eller utbildningssektorn. Uppdraget redovisades
i september 2001 i promemorian Frågor kring icke vinstutdelande företag.
I promemorian gjordes bedömningen att en icke vinstsyftande verksamhetsform
av medlemskaraktär kan etableras enkelt och effektivt genom att
aktiebolagsinstitutet kompletteras med vissa bestämmelser för icke vinstsyftande
verksamhet. Det saknas således, enligt vad som anfördes i promemorian,
anledning att införa en helt ny företagsform. I stället är det
tillräckligt att införa en ny aktiebolagsform - aktiebolag utan vinstsyfte.

Regeringen tillkallade därefter en särskild utredare med uppdrag att
utreda frågor om ett nytt slag av aktiebolag för icke vinstutdelande
verksamhet (dir. 2002:30). Uppdraget redovisades i november 2003 i
betänkandet (SOU 2003:98) Aktiebolag med begränsad vinstutdelning.
Utredningen har i enlighet med vad som angetts i direktiven utarbetat
förslag till två modeller av aktiebolag med vinstutdelningsbegränsning.
Utredningen föreslår att det i aktiebolagslagen (1975:1385) införs ett
nytt kapitel med bestämmelser om den nya aktiebolagsformen. De två
modellerna av den nya aktiebolagsformen benämns icke-vinstutdelande
aktiebolag respektive aktiebolag med begränsad vinstutdelning. I
icke-vinstutdelande aktiebolag skall inte någon del av bolagets överskott
kunna delas ut som vinst till aktieägarna. För aktiebolag med begränsad
vinstutdelning skall viss del av bolagets överskott kunna delas ut till
aktieägarna. Det utdelningsbara beloppet skall beräknas utifrån det av
aktieägarna tillskjutna aktiekapitalet. Utredningen har, mot bakgrund
av gällande EG-rättslig lagstiftning, kommit fram till att den nya formen
av aktiebolag skall vara ett privat aktiebolag.
Motionen
Jan Ertsborn m.fl. (fp) anför i motion 2004/05:L337 att det inte finns
något behov av att införa särskilda aktiebolagsformer för t.ex. verksamhet
inom områdena skola, vård och omsorg. Befintliga former av aktiebolag,
privata respektive publika, täcker de behov som finns även inom nämnda
verksamhetsområden. Motionärerna framhåller att om syftet är att vinstmedel
inte skall uppstå i ett aktiebolag, eller att vinstmedel skall stanna
kvar i bolaget, detta låter sig göras inom ramen för befintliga
bolagsformer genom bestämmelser i bolagsordningen. I motionen begärs ett
tillkännagivande om att det inte bör införas ytterligare former av
aktiebolag (yrkande 1).
Utskottets ställningstagande
Utredningsbetänkandet (SOU 2003:98) Aktiebolag med begränsad vinstutdelning
har remissbehandlats och är, enligt vad utskottet erfarit, föremål för
beredning inom Regeringskansliet. Resultatet av detta arbete bör inte
föregripas, och utskottet föreslår därför att riksdagen avslår motion
2004/05:L337 yrkande 1.
Redovisning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att begränsa skyldigheten för
arbetsgivare att i årsredovisningen lämna uppgifter om dels sjukfrånvaro,
dels könsfördelningen i företagsledningen. Utskottet hänvisar till
riksdagens tidigare ställningstaganden. Jämför reservation 2 (m, fp, kd,
c).
Bakgrund
Företags skyldighet att upprätta årsredovisning regleras i 6 kap. 1 §
bokföringslagen (1999:1078). Av bestämmelsen följer att samtliga aktiebolag,
ekonomiska föreningar och handelsbolag i vilka en eller flera juridiska
personer är delägare är skyldiga att avsluta sin bokföring med en
årsredovisning. Undantagna är vissa mindre företag, bl.a. sådana som drivs
i annan associationsform eller som enskild firma. De närmare bestämmelserna
om årsredovisningens innehåll och form regleras i årsredovisningslagen
(1995:1554), lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag samt lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag.

I årsredovisningslagarna infördes fr.o.m. den 1 juli 2003 en skyldighet
för privata arbetsgivare, kommuner och landsting att i årsredovisningen
lämna uppgifter om anställdas sjukfrånvaro (prop. 2002/03:6, bet. LU1,
rskr. 43). Vissa företag har undantagits från skyldigheten att lämna
dessa uppgifter. Så är fallet om antalet anställda under de senaste två
räkenskapsåren uppgått till i medeltal högst tio. Utomlands anställda
omfattas inte heller av arbetsgivarens uppgiftsskyldighet.
Sedan den 1 januari 2004 skall ett företag i sin årsredovisning även
ange könsfördelningen inom företagets ledning (prop. 2002/03:56, bet.
LU7, rskr. 221). Redovisningskravet omfattar företagets styrelseledamöter,
verkställande direktör och andra personer i företagets ledning. I likhet
med vad som gäller för uppgifter om anställdas sjukfrånvaro undantas
från redovisningskravet företag i vilka antalet anställda uppgår till
högst tio.
Motionen
Jan Ertsborn m.fl. (fp) begär i motion 2004/05:L337 ett tillkännagivande
om att den skyldighet som arbetsgivare har att i årsredovisningen lämna
uppgifter om anställdas sjukfrånvaro respektive könsfördelningen i
företagsledningen skall inskränkas till att gälla enbart för publika
aktiebolag (yrkande 2). Det finns enligt motionärerna inte någon anledning
att betunga andra företag än de börsnoterade med en sådan uppgiftsskyldighet.
En regelförenkling i det här avseendet skulle, enligt motionärerna,
bidra till att minska många företags administrativa börda.
Utskottets ställningstagande
Utskottet kan konstatera att omfattningen av redovisningsskyldigheten
vad gäller såväl sjukfrånvaro som könsfördelningen i företagsledningen
har övervägts i ovan nämnda lagstiftningsärenden. Enligt utskottets
bedömning har det inte framkommit någon omständighet som utgör skäl att
nu ompröva riksdagens tidigare ställningstaganden. Riksdagen bör därför
avslå motion 2004/05:L337 yrkande 2.
Könsfördelningen i bolagsstyrelser
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden som rör könsfördelningen i bolagsstyrelser.
Utskottet hänvisar till kommande utredningsarbete. Jämför särskilt
yttrande (v).
Motionerna
Tasso Stafilidis m.fl. (v) anför i motion 2004/05:L298 att det inom
näringslivet finns en maktobalans mellan könen och pekar bl.a. på det
förhållandet att andelen kvinnor i börsbolagens styrelser fortfarande
är låg. Mansdominansen bland högre chefer i näringslivet är också tydlig
och vid nyrekrytering väljer, enligt motionärerna, män ofta andra män.
En konsekvens av att det finns så få kvinnor på chefspositioner blir
därmed att kvinnor sällan rekryteras till ledande befattningar.
Motionärerna anser att en lagstiftning om könskvotering skulle kunna bryta
den onda cirkeln. Den låga andelen kvinnor i bolagsstyrelser är vidare
oacceptabel ur ett demokrati-, jämställdhets- och rättviseperspektiv
och kan även ifrågasättas ur ett samhällsekonomiskt och företagsekonomiskt
perspektiv. I motionen begärs ett tillkännagivande om att regeringen
skall tillsätta en utredning med uppgift att ta fram förslag till ändring
i aktiebolagslagen som innebär att minst 40 % av vardera könet skall
vara representerade i börsnoterade aktiebolags styrelser samt i statligt
och kommunalt ägda aktiebolags styrelser.
I motion 2004/05:L340 av Sylvia Lindgren m.fl. (s) framförs liknande
synpunkter. Motionärerna anser att det är nödvändigt att bredda kompetensen
i bolagsstyrelserna och att detta kan åstadkommas bl.a. genom en jämnare
könsfördelning. Ett tillkännagivande begärs om vikten av att öka andelen
kvinnor i privata bolags styrelser.
Utskottets ställningstagande
Som redovisats i föregående avsnitt infördes våren 2003 bestämmelser i
bl.a. årsredovisningslagen som innebär en skyldighet för företagen att
i sina årsredovisningar lämna uppgift om könsfördelningen inom företagets
ledning (prop. 2002/03:56, bet. LU7, rskr. 221). I det då aktuella
lagstiftningsärendet väcktes motionsyrkanden med krav på en utredning
med uppgift att ta fram förslag till lagstiftning angående bolagsstyrelsernas
könssammansättning. Utskottet ställde sig positivt till att en sådan
utredning kom till stånd och utgick från att regeringen beaktade detta.
Något formellt tillkännagivande från riksdagens sida var dock inte,
enligt utskottet, påkallat. Riksdagen hade ingen annan uppfattning.
Utskottet har nu med tillfredsställelse erfarit att det pågår arbete
inom Regeringskansliet i syfte att utarbeta direktiv till en utredning
om hur en jämnare könsfördelning i bolagsstyrelser skall kunna uppnås.
Mot denna bakgrund saknas skäl för riksdagen att nu vidta någon åtgärd
med anledning av motionerna 2004/05:L298 och 2004/05:L340, som därför
bör avslås.
Förvärv av egna aktier
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om ändringar i aktiebolagslagens
bestämmelser om förvärv av egna aktier. Utskottet hänvisar till tidigare
ställningstaganden från riksdagens sida och till pågående beredningsarbete.
Jämför reservation 3 (kd).
Bakgrund
I svensk rätt har tidigare gällt ett förbud för aktiebolag att förvärva
aktier i det egna bolaget annat än i särskilda undantagssituationer.
Genom ändringar i aktiebolagslagen (1975:1385), som trädde i kraft den
10 mars 2000, fick emellertid publika aktiebolag vars aktier är noterade
vid en börs eller annan reglerad marknad rätt att förvärva och överlåta
egna aktier (prop. 1999/2000:34, bet. LU9, rskr. 135). Förvärv av egna
aktier skall ske på en börs, en auktoriserad marknadsplats eller någon
annan reglerad marknad eller genom ett förvärvserbjudande riktat till
aktieägarna. Förvärv får inte ske med större belopp än att det även
efter förvärvet finns täckning för bolagets bundna egna kapital. Bolagets
innehav av egna aktier får dessutom utgöra högst en tiondel av samtliga
aktier i bolaget. Beslut om förvärv fattas av bolagsstämman eller, efter
stämmans bemyndigande, av styrelsen.
Den möjlighet som finns i svensk rätt att förvärva egna aktier är alltså
begränsad till sådana publika aktiebolag vars aktier är noterade vid en
börs eller annan reglerad marknad. Andra publika aktiebolag och privata
aktiebolag får som huvudregel inte förvärva egna aktier.
Motionerna
Per Landgren m.fl. (kd) yrkar i motion 2004/05:Sk450 att riksdagen skall
upphäva nuvarande lagstiftning som möjliggör för noterade aktiebolag
att återköpa egna aktier (yrkande 7). Ett motsvarande yrkande finns i
motion 2004/05:Sk452 av Per Landgren m.fl. (kd) (yrkande 15). Enligt
motionärerna innebär möjligheten till återköp av egna aktier att balansen
mellan ägare och styrelse rubbas. Den innebär dessutom att styrelsen
kan påverka aktievärdet på marknaden på ett otillbörligt sätt. Motionärerna
förordar att förändringar i stället görs i skattesystemet, bl.a. att
dubbelbeskattningen på utdelningsinkomster avskaffas.
Runar Patriksson m.fl. (fp, m, kd, c) anser i motion 2004/05:L326 att
även onoterade aktiebolag skall ges rätt att återköpa egna aktier. En
möjlighet till förvärv av egna aktier i onoterade bolag skulle, enligt
motionärerna, underlätta en omstrukturering av ägandet. Det gäller
särskilt i löntagarägda företag och familjeföretag när det uppstår
situationer där en eller flera delägare vill avsluta sitt ägande utan att
det finns någon utomstående köpare som är villig att köpa aktierna.
Motionärerna framhåller att en möjlighet till återköp av egna aktier
skulle underlätta s.k. generationsskiften och att det är angeläget att
en lagändring kommer till stånd snarast möjligt. Ett tillkännagivande
begärs i enlighet med detta.
Utskottets ställningstagande
Utskottet avstyrkte i ovan nämnda lagstiftningsärende ett motionsyrkande
som motsvarar de som nu framställts i motionerna 2004/05:Sk450 och
2004/05:Sk452. I det sammanhanget uttalade utskottet bl.a. att ett system
med återköp av egna aktier skulle skapa möjligheter till en mer effektiv
användning av bolagens kapital. Vidare ansåg utskottet att aktiebolagens
förvärv av egna aktier möjliggör en bättre anpassning till aktieägarnas
önskemål än vad vinstutdelning gör. Utskottet erinrade också om att
samtliga övriga EU-länder vid den tidpunkten tillät publika aktiebolag
att förvärva egna aktier. Om de svenska bolagen inte skulle ges samma
möjligheter som sina utländska konkurrenter skulle det, enligt utskottets
mening, kunna innebära konkurrensnackdelar. Sammanfattningsvis konstaterade
utskottet att fördelarna med reformen var betydande, samtidigt som
riskerna med densamma kunde minimeras genom en lämplig utformning av
regelsystemet.
Även frågan om privata aktiebolags möjligheter till förvärv av egna
aktier var föremål för behandling då nuvarande möjlighet att förvärva
egna aktier infördes. I den delen framhöll utskottet, med anledning av
ett motionsyrkande med samma inriktning som i motion 2004/05:L326, att
de publika aktiebolagens behov av att kunna förvärva egna aktier är av
annat slag än det behov som privata aktiebolag kan ha. Utskottet
konstaterade vidare att skälet till att det då framlagda förslaget om
återköp av egna aktier endast avsåg vissa publika bolag delvis hade sin
bakgrund i de regler som gäller för beskattning av ägare i fåmansföretag
och att frågan om återköp i andra publika bolag och privata bolag kan
lösas först när det finns ett nytt system för beskattning av aktieägare
som i betydande omfattning varit verksam i fåmansföretag.
I sammanhanget bör vidare erinras om att regeringen i den lagrådsremiss
om en ny aktiebolagslag som beslutades i maj 2004 föreslagit att de
nuvarande bestämmelserna om förvärv och överlåtelser av egna aktier
överförs i allt väsentligt oförändrade till den nya aktiebolagslagen.
Detta med hänvisning till att de särskilda regler som gäller för
beskattning av aktieägare i fåmansbolag, de s.k. 3:12-reglerna, behöver
ses över innan några förändringar i det här avseendet kan vidtas. En
sådan översyn har gjorts av 3:12-utredningen som i juni 2002 lämnade
betänkande (SOU 2002:52) Beskattning av småföretagare. En särskild
arbetsgrupp har därefter lämnat förslag till hur arbetet skall fullföljas.
Arbetsgruppens rapport är nu föremål för remissbehandling.
Utskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande såvitt gäller
möjligheterna för publika aktiebolag att förvärva egna aktier. I övrigt
anser utskottet att resultatet av det arbete som pågår i fråga om
beskattningsreglerna för aktieägare i fåmansbolag bör avvaktas.
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna
2004/05:Sk450 yrkande 7, 2004/05:Sk452 yrkande 15 och 2004/05:L326.
Skydd för företagshemligheter
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande med krav på en översyn av lagen om
skydd för företagshemligheter. Jämför reservation 4 (m, fp, kd, c).
Bakgrund
Lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter trädde i kraft den 1
juli 1990. Med företagshemlighet avses i lagen sådan information om
affärs- eller driftförhållanden i en näringsidkares rörelse som
näringsidkaren håller hemlig och vars röjande är ägnat att medföra skada
för näringsidkaren i konkurrenshänseende. Med information förstås både
sådana uppgifter som har dokumenterats i någon form och enskilda personers
kännedom om ett visst förhållande även om det inte har dokumenterats på
något särskilt sätt. I princip kan varje uppgift i en näringsverksamhet
utgöra en företagshemlighet. Avsikten är emellertid inte att alla
uppgifter som en näringsidkare vill hålla hemliga skall åtnjuta skydd.
Lagreglerna innebär en avvägning mellan olika intressen, som kommit
till uttryck på så sätt att lagen gäller endast obehöriga angrepp på
företagshemligheter.
I lagen finns bestämmelser om straff för den som olovligen bereder sig
tillgång till en företagshemlighet eller som på annat sätt tar olovlig
befattning med en företagshemlighet. Obehöriga angrepp på en företagshemlighet
kan också grunda skadeståndsskyldighet. Lagen innehåller dessutom
bestämmelser om vite.
I denna del av ärendet har inkommit en skrivelse från Svenskt Näringsliv.
Företrädare för Svenskt Näringsliv, AGO AB och Telefonaktiebolaget L
M Ericsson har inför utskottet framfört synpunkter i ärendet.
Motionen
I motion 2004/05:L315 begär Johan Linander m.fl. (c, m, fp, kd) ett
tillkännagivande om vikten av ett förbättrat skydd för företagshemligheter.
Motionärerna anser att straffbestämmelserna i lagen om skydd för
företagshemligheter inte är tillfredsställande såvitt gäller en anställd
som inom ramen för tilldelade arbetsuppgifter tar del av företagshemlig
information. Vidare innehåller lagen, enligt motionärerna, brister såvitt
gäller bestämmelserna om skadestånd. Lagen bör också kompletteras med
bestämmelser om bevissäkring i likhet med vad som redan gäller inom den
immaterialrättsliga lagstiftningen. I motionen framhålls att lagen om
skydd för företagshemligheter skiljer sig från motsvarande lagstiftning
i andra länder. För att det i Sverige skall vara attraktivt för utländska
investeringar är det således viktigt att den svenska lagstiftningen ger
ett skydd som motsvarar vad som gäller i andra länder. Motionärerna
anser sammanfattningsvis att nu gällande lag innehåller brister i flera
avseenden och att det är påkallat med en översyn av lagen.
Utskottets ställningstagande
Motioner om skydd för företagshemligheter behandlades senast av utskottet
våren 1999 (bet. 1998/99:LU16). I det sammanhanget upplyste utskottet
om att en utvärdering av lagen om skydd för företagshemligheter genomförts
under våren 1998 i Regeringskansliet med syfte att undersöka om lagen
behövde ändras, bl.a. för att möta kunskapsföretagens särskilda behov.
Inom ramen för utvärderingen hölls en s.k. hearing med företrädare för
bl.a. näringslivsorganisationer, organisationerna på arbetsmarknaden,
universitet och medier. Vid hearingen diskuterades bl.a. frågan om lagen
ger kunskapsföretagen ett tillräckligt skydd. Utvärderingen redovisades
i en promemoria i juni 1998, i vilken konstaterades att det då inte
fanns skäl att göra en översyn av lagen.
Utskottet kan konstatera att det således nu förflutit en tid sedan frågan
om en översyn av lagen om skydd för företagshemligheter senast övervägdes
närmare. Tiden är nu mogen för att på nytt överväga frågan, och utskottet
förutsätter att regeringen vidtar de åtgärder som kan anses erforderliga.
Utskottet förutsätter vidare att ett sådant arbete kommer till stånd
utan något formellt tillkännagivande från riksdagens sida.
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 2004/05:L315.

Avtalsvillkor mellan näringsidkare
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande vari förespråkas en utredning med
uppdrag att lägga fram förslag som ökar möjligheterna att jämka avtal
mellan näringsidkare. Jämför reservation 5 (m, fp, kd, v, c).
Bakgrund
Enligt 36 § avtalslagen (1915:218), som är en s.k. generalklausul, får
avtalsvillkor jämkas eller lämnas utan avseende om villkoret är oskäligt
med hänsyn till avtalets innehåll, omständigheterna vid avtalets tillkomst,
senare inträffade förhållanden och omständigheterna i övrigt. Vid
prövningen skall särskild hänsyn tas till behovet av skydd för den som
i egenskap av konsument eller annars intar en underlägsen ställning i
avtalsförhållandet.
Motionen
Yvonne Andersson m.fl. (kd) hänvisar i motion 2004/05:L357 till det
skydd som lagstiftningen i många avseenden ger en konsument som den
svagare parten i ett avtalsförhållande och anför att motsvarande skydd
inte finns för småföretagare. Dessa kan emellertid ofta befinna sig i
en underlägsen position i ett mellanhavande med ett större företag eller
en koncern. I motionen framhålls att en kostsam juridisk process är ett
betydligt större problem för småföretagaren än för den stora koncernen
med helt andra ekonomiska förutsättningar. Det leder många gånger till
att småföretagaren tvingas avstå från att processa om ett berättigat
krav. I motionen konstateras vidare att avtal mellan näringsidkare ofta
innehåller en skiljeklausul. Till nackdelarna med ett skiljedomsförfarande
hör att det är en dyr process, vilket drabbar småföretagaren. Det hör
till ovanligheterna att domstol jämkar en skiljeklausul i ett avtal
mellan näringsidkare. Enligt motionärerna bör domstolarna ges större
möjlighet till detta. Motionärerna anser att bruket av skiljeklausuler
och det faktum att oskäliga avtal inte jämkas i någon större omfattning
visar att spelreglerna mellan större och mindre företag inte fungerar.
I motionen begärs att regeringen skall tillsätta en utredning med
uppgift att lägga fram förslag till åtgärder för att öka möjligheterna
att jämka oskäliga avtal mellan näringsidkare.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har vid ett flertal tillfällen avstyrkt liknande motioner,
senast i januari 2004 (bet. 2003/04:LU7), och riksdagen har beslutat i
enlighet med utskottets förslag. Utskottet har nu, liksom tidigare, en
viss förståelse för de synpunkter som förs fram i motionen. Vad som
framkommit i ärendet utgör emellertid inte heller nu skäl att förorda
bifall till motionen.
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 2004/05:L357.

Stiftelser
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om ändringar i stiftelselagen. Utskottet
hänvisar i huvudsak till en pågående översyn av lagen.
Bakgrund
Reglering av stiftelser finns i stiftelselagen (1994:1220) som trädde
i kraft den 1 januari 1996. En stiftelse bildas enligt 1 kap. 2 §
stiftelselagen genom att egendom enligt förordnande av en eller flera
stiftare avskiljs för att varaktigt förvaltas som en självständig
förmögenhet för ett bestämt ändamål. Stiftelsens egendom skall anses vara
avskild när den har tagits om hand av någon som har åtagit sig att
förvalta den i enlighet med stiftelseförordnandet.
Stiftelselagen innehåller regler om förvaltning av en stiftelse, om
bokföring och årsredovisning samt revision. Vidare finns bestämmelser
om skadestånd för t.ex. ledamöter i en stiftelses styrelse och om ändring
av föreskrifter i ett stiftelseförordnande. Den innehåller också
bestämmelser om likvidation och upplösning av stiftelser samt om stiftelses
firma. Utöver de civilrättsliga reglerna innehåller lagen bestämmelser
om offentlig tillsyn och registrering av stiftelser i ett särskilt
stiftelseregister.
En stiftelse skall vara registrerad om den är skyldig att upprätta
årsredovisning enligt bokföringslagen eller om det följer av föreskrifter
i stiftelseförordnandet att den skall vara registrerad. Registrerings-
och tillsynsmyndighet är som regel länsstyrelsen i det län där stiftelsens
styrelse har sitt säte.
I lagen finns även bestämmelser om två särskilda former av stiftelser,
insamlingsstiftelser och kollektivavtalsstiftelser, som alltså inte
faller in under det allmänna stiftelsebegreppet. En insamlingsstiftelse
bildas enligt 11 kap. 1 § stiftelselagen genom att en eller flera
stiftare förordnar att pengar som inflyter efter ett upprop av dem, skall
som en självständig förmögenhet främja ett bestämt och varaktigt ändamål.
Ett ytterligare krav är att någon åtar sig att ta emot pengarna för
förvaltning i enlighet med förordnandet. Som redan nämnts finns det i
lagen särskilda bestämmelser om ändring m.m. av föreskrifter i ett
stiftelseförordnande, vilket kräver tillstånd av Kammarkollegiet. För
beslut om att en stiftelse skall upphöra krävs normalt bl.a. att stiftelsen
bildades för mer än 50 år sedan och att den inte under de senaste fem
åren kunnat främja sitt ändamål. I fråga om insamlingsstiftelser gäller
dock att en sådan är upplöst om den har saknat tillgångar under en
sammanhängande tid av två år.
Motionerna
Birgitta Carlsson och Agne Hansson (båda c) anser i motion 2004/05:L290
att stiftelselagen, efter att nu ha varit i kraft i tio år, bör utvärderas.
I motionen begärs ett tillkännagivande om behovet av ändringar i lagen
så att det blir enklare att avsluta eller förändra en insamlingsstiftelse
som har förlorat sitt syfte.
Göran Magnusson (s) pekar i motion 2004/05:L318 på att det av de
registreringsbevis som länsstyrelserna utfärdar inte framgår vem som är
stiftelsens revisor. I syfte att öka öppenheten och möjligheten till
kontroll anser motionären att detta bör föranleda en ändring i stiftelselagen.
Motionären anser vidare att det bör införas ett centralt stiftelseregister.
I motionen begärs ett tillkännagivande i enlighet med det anförda.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att regeringen i proposition 2004/05:50 Åtgärder
mot missbruk av stiftelser, som överlämnades till riksdagen i december
2004, har lagt fram förslag till ändringar i stiftelselagen som innebär
att stiftelseregistret, i fråga om där registrerade stiftelser, skall
innehålla uppgift om vem som är revisor i stiftelsen. Lagändringarna
föreslås träda i kraft den 1 juli 2005. Någon åtgärd från riksdagens
sida med anledning av motion 2004/05:L318 är således inte påkallad i
denna del.
Enligt vad som redovisas i propositionen har det inom Justitiedepartementet
inletts en allmän översyn av stiftelselagen. Utskottet utgår från att
övriga frågeställningar som tas upp i motionerna kommer att aktualiseras
inom ramen för det arbetet.
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna
2004/05:L290 och 2004/05:L318.
Lagstiftningsprocessen på IT-området
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om behovet av att öppna den europeiska
lagstiftningsprocessen på IT-området. Jämför reservation 6 (m).
Motionen
Bo Lundgren m.fl. (m) begär i motion 2003/04:N248 ett tillkännagivande
om behovet av att öppna den europeiska lagstiftningsprocessen på IT-området
(yrkande 19). Motionärerna pekar på att mycket av den lagstiftning som
påverkar företagen bereds och beslutas inom EU och att Sveriges bidrag
i den beslutsprocessen behöver stärkas, exempelvis genom att Sveriges
erfarenhet av ny teknik förs fram i det europeiska arbetet. Detta mot
bakgrund av att viss EG-rättslig lagstiftning på IT-området, enligt
motionärerna, har medfört betydande administrativt besvär för svenska
företag.
Utskottets ställningstagande
Utskottet erinrar om att regeringen i skrivelse 2004/05:48 Regeringens
handlingsplan för minskad administration för företagen m.m. anfört att
regelförenkling och därmed sammanhängande frågor från svensk sida
prioriteras som en del av EU:s modernisering. I skrivelsen hänvisar
regeringen till kommissionens regelförbättringspaket som presenterades i
juni 2002, i vilket ingår bl.a. en handlingsplan för bättre och enklare
regler. Regeringen redovisar också olika pågående initiativ för att
förenkla gällande lagstiftning, bl.a. konkurrenskraftsrådets arbete med
listor över förslag på EG-regler som kan förenklas och som skall ha
fokus på regler som ger en onödigt stor administration för företagen.
Vidare pekar regeringen på kommissionens initiativ Europeiska företagspanelen,
där deltagande företag kommer att få ta del av förslag till ny
EG-lagstiftning och lämna synpunkter på t.ex. vilka administrativa bördor
och kostnader som förslagen skulle kunna ge upphov till.
Utskottet har från sina utgångspunkter ingen annan uppfattning än
motionärerna vad gäller vikten av att Sverige aktivt bidrar till pågående
regelförenklingsarbete inom EU. Mot bakgrund av vad som redovisats ovan
kan utskottet inte finna annat än att också regeringen har detta synsätt.
Någon riksdagens vidare åtgärd kan därför inte anses påkallad med
anledning av motion 2003/04:N248 yrkande 19, som avstyrks.

Reservationer

1. Aktiebolag utan vinstintresse, punkt 1 (m, fp, kd, c)
av Inger René (m), Jan Ertsborn (fp), Martin Andreasson (fp), Viviann
Gerdin (c), Henrik von Sydow (m), Mia Franzén (fp) och Ingemar Vänerlöv
(kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om aktiebolag utan vinstintresse. Därmed bifaller
riksdagen motion 2004/05:L337 yrkande 1.
Ställningstagande
Som framhålls i motion 2004/05:L337 finns det inget som tvingar ett
aktiebolag att driva sin verksamhet i strikt vinstmaximerande syfte.
Bolagets ägare drar själva upp riktlinjerna för verksamheten, och det
finns många fall där aktiebolag har bildats utan att ägarnas avsikt
varit att över huvud taget göra vinstutdelningar. De befintliga formerna
av aktiebolag fyller de behov som finns, och det finns därmed ingen
anledning att införa ytterligare bolagsformer i enlighet med vad som
anges i betänkandet (SOU 2003:98) Aktiebolag med begränsad vinstutdelning.
Förslaget bör således inte läggas till grund för lagstiftning.
Vad som nu anförts bör riksdagen, med bifall till motion 2004/05:L337
yrkande 1, som sin mening ge regeringen till känna.

2. Redovisning, punkt 2 (m, fp, kd, c)
av Inger René (m), Jan Ertsborn (fp), Martin Andreasson (fp), Viviann
Gerdin (c), Henrik von Sydow (m), Mia Franzén (fp) och Ingemar Vänerlöv
(kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om redovisning. Därmed bifaller riksdagen motion
2004/05:L337 yrkande 2.
Ställningstagande
Vi anser att det inte finns någon anledning att betunga andra företag
än de börsnoterade företagen med att redovisa uppgifter om sjukfrånvaro
respektive könsfördelningen i företagsledningen. Att inskränka denna
uppgiftsskyldighet till att gälla enbart publika aktiebolag skulle
innebära en regelförenkling och minska många företags administrativa
börda. Regeringen bör därför ges i uppdrag att snarast återkomma med
lagförslag med nu angiven inriktning.
Vad som nu anförts bör riksdagen, med bifall till motion 2004/05:L337
yrkande 2, som sin mening ge regeringen till känna.

3. Förvärv av egna aktier, punkt 4 (kd)
av Ingemar Vänerlöv (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om förvärv av egna aktier. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2004/05:Sk450 yrkande 7 och 2004/05:Sk452 yrkande 15
och avslår motion 2004/05:L326.
Ställningstagande
Jag delar uppfattningen att möjligheten för noterade börsbolag att
återköpa egna aktier bör upphävas. Nuvarande lagstiftning innebär att
balansen mellan ägare och styrelse rubbas. Styrelsen kan dessutom påverka
aktievärdet på marknaden på ett otillbörligt sätt. I stället för att
tillåta återköp av egna aktier borde de förändringar i skattesystemet
göras som redovisas i motion 2004/05:Sk450.
Vad som nu anförts bör riksdagen, med bifall till motionerna 2004/05:Sk450
yrkande 7 och 2004/05:Sk452 yrkande 15 och med avslag på motion
2004/05:L326, som sin mening ge regeringen till känna.

4. Skydd för företagshemligheter, punkt 5 (m, fp, kd, c)
av Inger René (m), Jan Ertsborn (fp), Martin Andreasson (fp), Viviann
Gerdin (c), Henrik von Sydow (m), Mia Franzén (fp) och Ingemar Vänerlöv
(kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om skydd för företagshemligheter. Därmed bifaller
riksdagen motion 2004/05:L315.
Ställningstagande
Vi delar motionärernas uppfattning att lagen om skydd för företagshemligheter
innehåller brister i flera avseenden och att det finns ett stort behov
av att snarast se över lagstiftningen. Detta bekräftas också av vad som
har anförts i ärendet av företrädare för Svenskt Näringsliv, AGO AB och
Telefonaktiebolaget L M Ericsson. Lagen är svårtillämpad särskilt för
mindre företag som verkar på en begränsad marknad, företag i vilka
kundlistan ofta är den mest värdefulla tillgången.
Som anförs i motionen behöver såväl bestämmelserna om straff som
bestämmelserna om skadestånd ses över. Vidare bör lagen kompletteras med
bestämmelser om bevissäkring i likhet med vad som redan har införts i
den immaterialrättsliga lagstiftningen. Det är också angeläget att den
svenska lagstiftningen ger ett skydd som motsvarar vad som gäller i
andra länder, inte minst för att Sverige skall vara attraktivt för
utländska investeringar. Mot bakgrund av vad som nu har anförts bör
regeringen snarast ta initiativ till en översyn av lagen.
Vad som anförts bör riksdagen, med bifall till motion 2004/05:L315, som
sin mening ge regeringen till känna.

5. Avtalsvillkor mellan näringsidkare, punkt 6 (m, fp, kd, v, c)
av Inger René (m), Jan Ertsborn (fp), Tasso Stafilidis (v), Martin
Andreasson (fp), Viviann Gerdin (c), Henrik von Sydow (m), Mia Franzén
(fp) och Ingemar Vänerlöv (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om avtalsvillkor mellan näringsidkare. Därmed
bifaller riksdagen motion 2004/05:L357.
Ställningstagande
Konsumenter är, i egenskap av svagare part i avtalsförhållanden, i många
avseenden skyddade genom lagstiftning. Motsvarande skydd finns emellertid
inte för småföretagare som ofta kan befinna sig i en underlägsen position
i ett mellanhavande med ett större företag. En kostsam juridisk process
är ett betydligt större problem för småföretagaren än för den stora
koncernen med helt andra ekonomiska förutsättningar. Detta leder många
gånger till att småföretagaren tvingas avstå från att processa om ett
berättigat krav.
Vi kan vidare konstatera att avtal mellan näringsidkare ofta innehåller
en skiljeklausul. Till nackdelarna med ett skiljedomsförfarande hör att
det är en dyr process, vilket särskilt drabbar småföretagare. Skiljeklausuler
anses allmänt oskäliga i avtal mellan en näringsidkare och en konsument.
Däremot hör det till ovanligheterna att domstol jämkar en skiljeklausul
i ett avtal mellan näringsidkare. Den möjligheten anser vi skall utvidgas.
Bruket av skiljeklausuler och det faktum att oskäliga avtal inte jämkas
i någon större omfattning visar att spelreglerna mellan större och mindre
företag inte fungerar. Det är viktigt att utreda vilka åtgärder som
krävs för att stärka mindre företags ställning vid tvister. Enligt vår
uppfattning bör regeringen tillsätta en utredning med uppgift att lägga
fram förslag till åtgärder för att öka möjligheterna att jämka oskäliga
avtal mellan näringsidkare.
Vad som nu anförts bör riksdagen, med bifall till motion 2004/05:L357,
som sin mening ge regeringen till känna.

6. Lagstiftningsprocessen på IT-området, punkt 8 (m)
av Inger René (m) och Henrik von Sydow (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om lagstiftningsprocessen på IT-området. Därmed
bifaller riksdagen motion 2003/04:N248 yrkande 19.
Ställningstagande
Som anförs i motionen bereds och beslutas mycket av den lagstiftning
som påverkar företagen inom EU. Det är helt i sin ordning, men Sverige
måste enligt vår mening i större utsträckning bidra i den processen.
Det finns flera exempel på lagstiftningsprodukter som enligt vår mening
har varit problematiska och som innehåller regler som innebär betydande
administrativt besvär för svenska företag. Som exempel kan nämnas
personuppgiftslagen, lagen om elektroniska signaturer och distansavtalslagen.
Sveriges erfarenheter av den nya tekniken måste i större utsträckning
föras fram i det europeiska arbetet på IT-området.
Vad som nu anförts bör riksdagen, med bifall till motion 2003/04:N248
yrkande 19, som sin mening ge regeringen till känna.

Särskilt yttrande

Könsfördelningen i bolagsstyrelser, punkt 3 (v)
Tasso Stafilidis (v) anför:

Jag anser, som närmare utvecklas i motion 2004/05:L298, att det inom
näringslivet finns en maktobalans mellan könen och att det bl.a. tar
sig uttryck i det förhållandet att andelen kvinnor i börsbolagens
styrelser fortfarande är låg. Den låga andelen kvinnor i bolagsstyrelserna
är oacceptabel ur ett demokrati-, jämställdhets- och rättviseperspektiv
och kan även ifrågasättas ur ett samhällsekonomiskt och företagsekonomiskt
perspektiv. Mot den bakgrunden anser jag att det bör tillsättas en
utredning med uppgift att ta fram förslag till ändring i aktiebolagslagen
som innebär att minst 40 % av vardera könet skall vara representerade
i börsnoterade aktiebolags styrelser samt i statligt och kommunalt ägda
aktiebolags styrelser.
Det är utmärkt att regeringen avser att tillkalla en utredning om hur
könsfördelningen inom bolagsstyrelserna kan bli jämnare. Jag utgår från
att de synpunkter som framförs i motionen kommer att aktualiseras inom
ramen för det kommande arbetet, och väljer därför att inte yrka bifall
till motionen. Jag kommer dock att noga följa frågan och återkommer om
så blir nödvändigt.

Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motion från allmänna motionstiden hösten 2003
2003/04:N248 av Bo Lundgren m.fl. (m):

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet att öppna den europeiska lagstiftningsprocessen
på IT-området (avsnitt 5.5.7).
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2004
2004/05:Sk450 av Per Landgren m.fl. (kd):

7. Riksdagen beslutar att upphäva möjligheten till återköp av egna
aktier i enlighet med vad som anförs i motionen.
2004/05:Sk452 av Per Landgren m.fl. (kd):

15. Riksdagen beslutar att avskaffa bolags rätt att återköpa egna
aktier.
2004/05:L290 av Birgitta Carlsson och Agne Hansson (båda c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att ändra stiftelselagen så att det blir lättare att avsluta
eller förändra en insamlingsstiftelse.
2004/05:L298 av Tasso Stafilidis m.fl. (v):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att en utredning skall tillsättas med uppgift att ta fram
förslag till ändring av aktiebolagslagen innebärande att minst 40 % av
vardera könet skall vara representerade i börsnoterade aktiebolagsstyrelser
samt i statligt och kommunalt ägda aktiebolagsstyrelser.
2004/05:L315 av Johan Linander m.fl. (c, m, fp, kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ett förbättrat skydd för företagshemligheter.
2004/05:L318 av Göran Magnusson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om registrering av stiftelserevisorer och om centralt stiftelseregister.

2004/05:L326 av Runar Patriksson m.fl. (fp, m, kd, c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om köp av egna aktier i onoterade företag.
2004/05:L337 av Jan Ertsborn m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att inte införa ytterligare former av aktiebolag.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att inskränka skyldigheterna att i årsredovisningarna
lämna uppgifter om sjukfrånvaro och könsfördelningen i företagsledningar
till publika aktiebolag.
2004/05:L340 av Sylvia Lindgren m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om vikten av att öka andelen kvinnor i privata bolagsstyrelser.

2004/05:L357 av Yvonne Andersson m.fl. (kd):
Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med uppgift att
komma med förslag till åtgärder för att stärka mindre företags möjligheter
att jämka oskäliga avtal mellan näringsidkare.