Associationsrättsliga frågor, m.m.

Betänkande 2005/06:LU12

Lagutskottets betänkande 2005/06:LU12
Associationsrättsliga frågor, m.m.

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet 11 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden år 2005 på i huvudsak det associationsrättsliga området. Motionsyrkandena gäller bl.a. aktiekapitalets storlek, könsfördelningen i bolagsstyrelser och revisionspliktens omfattning.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden, i huvudsak med hänvisning till tidigare ställningstaganden från riksdagens sida samt pågående utrednings- och beredningsarbete.

I betänkandet finns sex reservationer och två särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.	Aktiekapitalets storlek
	Riksdagen avslår motionerna 2005/06:L266 och 2005/06:A309 yrkande 23.

Reservation 1 (c)

2.	Könsfördelningen i bolagsstyrelser
	Riksdagen avslår motionerna 2005/06:L240 och 2005/06:L356.

3.	Årsredovisningens innehåll
	Riksdagen avslår motion 2005/06:A259 yrkande 8.

Reservation 2 (fp)

4.	Revisionspliktens omfattning
	Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Sk495 yrkande 2 och 2005/06:A309 yrkande 19.

Reservation 3 (m, fp, kd, c)

5.	Regelförenkling
	Riksdagen avslår motion 2005/06:A309 yrkandena 20 och 21.

Reservation 4 (m, fp, kd, c)

6.	Stiftelser
	Riksdagen avslår motion 2005/06:L272.

Reservation 5 (c)

7.	Översyn av handelsbalken och avtalslagen
	Riksdagen avslår motion 2005/06:L316.

Reservation 6 (kd)

Stockholm den 19 januari 2006

På lagutskottets vägnar

Inger René

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Inger René (m), Marianne Carlström (s), Raimo Pärssinen (s), Christina Nenes (s), Hillevi Larsson (s), Yvonne Andersson (kd), Tasso Stafilidis (v), Maria Hassan (s), Bertil Kjellberg (m), Rezene Tesfazion (s), Martin Andreasson (fp), Viviann Gerdin (c), Anneli Särnblad (s), Henrik von Sydow (m), Pia Nilsson (s), Johan Löfstrand (s) och Mia Franzén (fp).

Utskottets överväganden

Inledning

Utskottet behandlar under särskilda rubriker de olika frågor som har aktualiserats i motionerna. Huvuddelen av motionsyrkandena har varit föremål för fördjupad behandling av utskottet våren 2005 dels i samband med behandlingen av regeringens proposition Ny aktiebolagslag (prop. 2004/05:85, bet. LU23), dels vid behandling av motioner från den allmänna motionstiden år 2004 (bet. 2004/05:LU12). Riksdagen har därvid på utskottets förslag avslagit de då aktuella motionsyrkandena. Utskottet har mot denna bakgrund, i linje med vad som föreslagits av Riksdagskommittén (2000/01:RS1) och konstitutionsutskottet (bet. 2000/01:KU23), ansett sig i betänkandet kunna redovisa och behandla dessa motioner på ett förenklat sätt.

Aktiekapitalets storlek

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om ändringar av den lägsta gränsen för aktiekapitalet. Utskottet hänvisar till tidigare ställningstaganden från riksdagen. Jämför reservation 1 (c).

Motionerna

Allan Widman och Tina Acketoft (båda fp) begär i motion L266 ett tillkännagivande om att kravet på aktiekapital skall avskaffas för tjänsteproducerande aktiebolag. Aktiebolagslagen bör, enligt motionärerna, reformeras i det här avseendet eftersom aktiekapitalet har spelat ut sin roll som säkerhet för tredje man.

Maud Olofsson m.fl. (c) föreslår i motion A309 att aktiekapitalet i ett privat aktiebolag skall kunna vara lägre än 100 000 kr vid den tidpunkt då bolaget bildas. Enligt motionärerna är det särskilt viktigt för tjänsteföretag som ofta har låga startkostnader, och ett tillkännagivande begärs i enlighet med detta (yrkande 23).

Utskottets ställningstagande

Våren 2005 antog riksdagen en ny aktiebolagslag som trädde i kraft den 1 januari 2006 (prop. 2004/05:85, bet. LU23, rskr. 291). I det sammanhanget avstyrktes ett motionsyrkande om sänkning av den lägsta gränsen för aktiekapitalet. Utskottet ansåg att det för såväl privata som publika aktiebolag skall ställas upp krav på ett visst minimikapital. Såvitt gällde storleken på minimikapitalet erinrade utskottet om att den frågan var föremål för ingående överväganden i samband med att beloppsgränserna beslutades av riksdagen våren 1994 (bet. 1993/94:LU32). Vid den tidpunkten ansåg riksdagen den lägsta beloppsgränsen för privata aktiebolag, 100 000 kr, vara väl avvägd. Därefter har utskottet vid ett flertal tillfällen - med hänvisning till riksdagens tidigare ställningstaganden - avstyrkt motionsyrkanden med krav på en sänkning av den lägsta gränsen för aktiekapitalet och, som nämnts inledningsvis, skedde detta senast för mindre än ett år sedan.

När nu utskottet än en gång har att pröva frågan om aktiekapitalets storlek, vidhåller utskottet alltjämt sina tidigare ställningstaganden. Utskottet anser således inte heller nu att det finns skäl att sänka kravet på aktiekapitalets storlek för privata aktiebolag. Riksdagen bör därför avslå motionerna L266 och A309 yrkande 23.

Könsfördelningen i bolagsstyrelser

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden som gäller lagstiftning om könsfördelningen i bolagsstyrelser. Utskottet hänvisar till pågående utredningsarbete inom Regeringskansliet. Jämför särskilt yttrande 1 (v).

Motionerna

Tasso Stafilidis m.fl. (v) begär i motion L240 att regeringen lägger fram förslag till ändringar i aktiebolagslagen som innebär att minst 40 % av vardera könet skall vara representerat i börsnoterade aktiebolags styrelser samt i statligt och kommunalt ägda aktiebolags styrelser.

I motion L356 av Marie Granlund och Sylvia Lindgren (båda s) begärs ett tillkännagivande om ändringar i aktiebolagslagen för att öka andelen kvinnor i privata bolagsstyrelser.

Utskottets ställningstagande

Motionsyrkanden med motsvarande inriktning har tidigare avstyrkts av utskottet, senast våren 2005 (bet. 2004/05:LU12). Utskottet hänvisade då till att det inom Regeringskansliet pågick arbete i syfte att utarbeta direktiv till en utredning om hur en jämnare könsfördelning i bolagsstyrelser skall kunna uppnås.

I juni 2005 gav Justitiedepartementet en sakkunnig person i uppdrag att överväga frågan om en jämnare könsfördelning i bolagsstyrelser. I den promemoria som ligger till grund för uppdraget anges att lagstiftningsåtgärder kan behöva övervägas för att åstadkomma en tillfredsställande könsfördelning i aktiebolagens styrelser. Utredaren skall bl.a. utforma förslag till ändringar i aktiebolagslagen som säkerställer att minst en viss andel av styrelseledamöterna i ett publikt aktiebolag skall vara av vardera könet. En utgångspunkt för arbetet bör vara att denna minsta andel skall vara 40 %. Lagförslaget skall också avse de privata aktiebolag som utredaren anser bör omfattas med hänsyn till syftet att öka jämställdheten i näringslivet, dock inte styrelserna i små privata aktiebolag. I utredarens uppdrag ingår också att ta ställning till huruvida alla helägda statliga och kommunala bolag bör omfattas av lagstiftningen. Uppdraget skall redovisas senast den 1 juni 2006.

Utskottet anser att resultatet av pågående utredningsarbete inte bör föregripas genom några uttalanden från riksdagens sida. Motionerna L240 och L356 bör därför avslås.

Årsredovisningens innehåll

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande med krav på införande av en skyldighet för börsnoterade bolag att i årsredovisningen lämna uppgifter om sitt jämställdhetsarbete. Utskottet hänvisar bl.a. till tidigare ställningstaganden från riksdagen. Jämför reservation 2 (fp) och särskilt yttrande 2 (v).

Motionen

Lars Leijonborg m.fl. (fp) begär i motion A259 ett tillkännagivande om att börsnoterade bolag bör ha en skyldighet att redovisa sitt jämställdhetsarbete i årsredovisningen (yrkande 8). Motionärerna anser att årsredovisningen bör innehålla könsuppdelade uppgifter och uppgifter om hur företaget arbetar för att underlätta för anställda att förena arbetsliv med familjeliv.

Utskottets ställningstagande

Privata företags skyldighet att upprätta årsredovisning regleras i 6 kap. 1 § bokföringslagen (1999:1078). Närmare bestämmelser om årsredovisningens innehåll och form finns i årsredovisningslagen (1995:1554), lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag samt lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag. Lagstiftningen innebär att företagen i sina årsredovisningar bl.a. skall ange könsfördelningen inom företagets ledning. Redovisningskravet omfattar företagets styrelseledamöter, verkställande direktör och andra personer i företagets ledning. Från kravet undantas företag och koncerner i vilket antalet anställda uppgår till högst tio.

I samband med att utskottet våren 2003 behandlade regeringens proposition 2002/03:56 Redovisning av könsfördelningen i företagsledningar avstyrktes ett motionsyrkande med motsvarande inriktning som det nu aktuella yrkandet (bet. 2002/03:LU7). Enligt utskottets mening kan det inte uteslutas att de nuvarande redovisningsreglerna kan förbättras ytterligare i syfte att främja jämställdhetsarbetet i större företag. Utskottet är emellertid inte heller nu berett att förorda en så långtgående och utvidgad redovisningsskyldighet som motionärernas förslag skulle innebära. Motion A259 yrkande 8 bör därför avslås.

Revisionspliktens omfattning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden som gäller omfattningen av revisionsplikten. Utskottet hänvisar till tidigare ställningstaganden från riksdagen. Jämför reservation 3 (m, fp, kd, c).

Motionerna

Maud Olofsson m.fl. (c) begär i motion A309 ett tillkännagivande om att revisionsplikten skall avskaffas för mindre företag (yrkande 19).

Ett motsvarande yrkande framställs i motion Sk495 av Bengt-Anders Johansson (m) (yrkande 2).

Utskottets ställningstagande

Motionsyrkanden med motsvarande inriktning avstyrktes av utskottet våren 2005 i samband med behandlingen av regeringens proposition Ny aktiebolagslag (prop. 2004/05:85, bet. LU23). I betänkandet hänvisade utskottet till att frågan var föremål för överväganden i samband med införandet av nu gällande bestämmelser om revision av aktiebolag (bet. 1997/98:LU26, rskr. 257). Utskottet ansåg att det inte fanns anledning för riksdagen att frångå sitt tidigare ställningstagande i fråga om revisionspliktens omfattning.

Utskottet finner inte anledning att ändra inställning i denna fråga och föreslår därför att riksdagen avslår motionerna A309 yrkande 19 och Sk495 yrkande 2.

Regelförenkling

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden som avser regelförenkling för små och medelstora företag. Utskottet hänvisar till tidigare ställningstaganden från riksdagen och pågående beredningsarbete inom Regeringskansliet. Jämför reservation 4 (m, fp, kd, c).

Motionerna

Maud Olofsson m.fl. (c) begär i motion A309 tillkännagivanden om att aktiebolagslagen (yrkande 20) respektive årsredovisningslagen (yrkande 21) skall anpassas till små och medelstora företag.

Utskottets ställningstagande

När utskottet våren 2005 behandlade regeringens proposition Ny aktiebolagslag avstyrkte utskottet liknande motionsyrkanden (prop. 2004/05:85, bet. LU23). Utskottet hade för sin del ingen annan uppfattning än motionärerna vad gäller vikten av regelförenkling och en lagstiftning som är väl anpassad efter små och medelstora företags behov. Sammantaget ansåg utskottet att regeringen i propositionen väl hade tillgodosett de synpunkter som togs upp i den då aktuella motionen och att den nya lagen skulle kunna få betydande positiva effekter för de små och medelstora företagen. Vidare erinrade utskottet om det regelförenklingsarbete som sedan ett antal år tillbaka pågår inom Regeringskansliet.

I sammanhanget kan nämnas att det i bokföringslagen och årsredovisningslagen finns ett flertal gränsvärden som bl.a. bestämmer när man skall upprätta årsredovisning. Justitiedepartementet remitterade i november 2004 en promemoria om förenklade redovisningsregler, m.m. De förslag som lämnas i promemorian syftar till att göra bestämmelserna mer enhetliga och överskådliga och mindre komplicerade för mindre företag. Enligt den propositionsförteckning som Regeringskansliet den 17 januari 2006 gett in till riksdagen avser regeringen att överlämna en proposition om förenklade redovisningsregler i mars 2006.

I likhet med motionärerna har utskottet alltjämt uppfattningen att lagstiftningen på det associationsrättsliga området bör vara anpassad efter små och medelstora företag. Mot bakgrund av riksdagens tidigare ställningstaganden och det beredningsarbete som nu pågår inom Regeringskansliet finns, enligt utskottets mening, inte skäl för någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionsyrkandena. Riksdagen bör således avslå motion A309 yrkandena 20 och 21.

Stiftelser

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om ändringar i stiftelselagen. Utskottet hänvisar till pågående utredningsarbete inom Regeringskansliet. Jämför reservation 5 (c).

Motionen

I motion L272 av Birgitta Carlsson och Agne Hansson (båda c) begärs att regeringen skall föreslå ändringar i stiftelselagen så att det blir lättare att förändra eller avsluta en insamlingsstiftelse.

Utskottets ställningstagande

Ett motsvarande motionsyrkande avstyrktes av utskottet våren 2005 (bet. 2004/05:LU12). Utskottet hänvisade då till att det inom Justitiedepartementet inletts en allmän översyn av stiftelselagen, och utskottet utgick från att den frågeställning som togs upp i motionen skulle komma att aktualiseras inom ramen för översynen.

I maj 2005 fick en sakkunnig person i uppdrag att biträda Justitiedepartementet med att göra en översyn av vissa delar av stiftelselagen, m.m. I uppdraget ingår att överväga frågor om bl.a. tillsyn, registrering, ändring av föreskrifter och insamlingsverksamhet samt att lämna förslag till de författningsändringar som behövs. Uppdraget skall redovisas senast den 31 oktober 2006.

Utskottet anser att det inte finns anledning för riksdagen att föregripa resultatet av det arbete som pågår inom Regeringskansliet. Riksdagen bör därför avslå motion L272.

Översyn av handelsbalken och avtalslagen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om en översyn och språklig modernisering av handelsbalken och avtalslagen. Jämför reservation 6 (kd).

Motionen

Yvonne Andersson m.fl. (kd) begär i motion L316 ett tillkännagivande om att det bör ske en översyn och genomföras en språklig modernisering av såväl handelsbalken som avtalslagen. Motionärerna anför att båda lagarna har ett språk som av många uppfattas som omodernt och svårtolkat samt att det även kan finnas anledning att se över innehållet i bestämmelserna.

Utskottets ställningstagande

Handelsbalken har sitt ursprung i 1734 års lag, och avtalslagen (1915:218) trädde i kraft år 1915. Mot den bakgrunden är det självfallet så att denna lagstiftning har ett språk som inte helt överensstämmer med utformningen av modernare lagstiftning. Såvitt gäller handelsbalken kan emellertid konstateras att endast en mindre del av de ursprungliga bestämmelserna fortfarande är gällande; de viktigaste reglerna på detta område finns i nyare särskilda lagar. Vad gäller avtalslagen är den, som också motionärerna påpekar, dispositiv, dvs. bestämmelserna i lagen gäller bara om parterna inte avtalat något annat. Även om såväl handelsbalken som avtalslagen kan synas omoderna torde lagstiftningen, såvitt utskottet har sig bekant, inte medföra sådana problem att det finns skäl för riksdagen att nu förorda en allmän översyn av lagstiftningen. Utskottet anser således att riksdagen bör avslå motion L316.

Reservationer

1.	Aktiekapitalets storlek, punkt 1 (c)
	av Viviann Gerdin (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om aktiekapitalets storlek. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:A309 yrkande 23 och avslår motion 2005/06:L266.

Ställningstagande

Jag delar motionärernas uppfattning att det bör införas en möjlighet att starta ett företag i aktiebolagsform med ett lägre aktiekapital än 100 000 kr. Om en entreprenör har startkostnader som är lägre än 100 000 kr skall det vara möjligt att starta verksamheten med det lägre beloppet. En sådan möjlighet är särskilt viktig för tjänsteföretag som ofta har låga startkostnader. Det får ankomma på regeringen att ta erforderliga initiativ.

Vad som nu anförts bör riksdagen, med bifall till motion A309 yrkande 23 och med avslag på motion L266, som sin mening ge regeringen till känna.

2.	Årsredovisningens innehåll, punkt 3 (fp)
	av Martin Andreasson (fp) och Mia Franzén (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om årsredovisningens innehåll. Därmed bifaller riksdagen delvis motion 2005/06:A259 yrkande 8.

Ställningstagande

Som framhålls i motion A259 är det viktigt att företag utåt, inte minst gentemot aktiesparare och kunder, visar hur företagets arbete inom jämställdhetsområdet ser ut. Enligt vår mening bör det därför införas en skyldighet för alla publika - inte bara börsnoterade - aktiebolag att i årsredovisningen ange könsuppdelade uppgifter och hur bolaget arbetar för att underlätta för anställda att förena arbetsliv med familjeliv. Det får ankomma på regeringen att utarbeta erforderliga lagförslag.

Vad som nu anförts bör riksdagen, med delvis bifall till motion A259 yrkande 8, som sin mening ge regeringen till känna.

3.	Revisionspliktens omfattning, punkt 4 (m, fp, kd, c)
	av Inger René (m), Yvonne Andersson (kd), Bertil Kjellberg (m), Martin Andreasson (fp), Viviann Gerdin (c), Henrik von Sydow (m) och Mia Franzén (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om revisionspliktens omfattning. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:Sk495 yrkande 2 och 2005/06:A309 yrkande 19.

Ställningstagande

Vi anser att bestämmelserna om revision bör ändras såvitt gäller mindre aktiebolag. Som anförs i motion Sk495 saknas analyser som visar att nyttan med revisionen motsvaras av kostnaden härför. En regel som inte tillför något vare sig för företagaren eller samhället skall tas bort. Sverige bör därför, i likhet med vad som gäller i vissa andra EU-länder, avskaffa revisionsplikten för mindre bolag. Det får ankomma på regeringen att ta erforderliga initiativ.

Vad som nu anförts bör riksdagen, med bifall till motionerna Sk495 yrkande 2 och A309 yrkande 19, som sin mening ge regeringen till känna.

4.	Regelförenkling, punkt 5 (m, fp, kd, c)
	av Inger René (m), Yvonne Andersson (kd), Bertil Kjellberg (m), Martin Andreasson (fp), Viviann Gerdin (c), Henrik von Sydow (m) och Mia Franzén (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om regelförenkling. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:A309 yrkandena 20 och 21.

Ställningstagande

Vi anser, i likhet med vad som anförs i motion A309, att sådana regler som hindrar den ekonomiska tillväxten och motverkar att nya jobb skapas skall tas bort. Principen måste vara att en regel som inte tillför något för vare sig företagaren eller samhället skall avskaffas. I syfte att begränsa antalet sådana regler anser vi att bestämmelserna i såväl aktiebolagslagen som årsredovisningslagen måste ses över och anpassas till förhållandena för små och medelstora företag. Det får ankomma på regeringen att ta erforderliga initiativ.

Vad som nu anförts bör riksdagen, med bifall till motion A309 yrkandena 20 och 21, som sin mening ge regeringen till känna.

5.	Stiftelser, punkt 6 (c)
	av Viviann Gerdin (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om stiftelser. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:L272.

Ställningstagande

I likhet med motionärerna bakom motion L272 anser jag att stiftelselagens regler för insamlingsstiftelser bör ses över. Nuvarande bestämmelser innebär att det kan vara svårt att t.ex. avsluta en insamlingsstiftelse som efter några år har fullgjort sitt syfte. Regeringen bör därför lägga fram förslag till ändringar i stiftelselagen som underlättar förändringar och gör det möjligt att snabbare avsluta en insamlingsstiftelse.

Vad som nu anförts bör riksdagen, med bifall till motion L272, som sin mening ge regeringen till känna.

6.	Översyn av handelsbalken och avtalslagen, punkt 7 (kd)
	av Yvonne Andersson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om översyn av handelsbalken och avtalslagen. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:L316.

Ställningstagande

Avtalslagen innehåller de grundläggande lagregler som gäller då ett avtal kommer till och hur det blir giltigt. Lagen som tillkom 1915 har ett språk som av många uppfattas som omodernt och svårtolkat. För den som inte har svenska som modersmål torde lagen vara särskilt besvärlig att förstå och tillgodogöra sig. Även bestämmelserna i handelsbalken har ett mycket ålderdomligt språk. Vi anser därför att dessa lagar måste ses över och moderniseras språkligt. Ett behov kan finnas att då även se över innehållet i bestämmelserna. Det får ankomma på regeringen att ta erforderliga initiativ.

Vad som nu anförts bör riksdagen, med bifall till motion L316, som sin mening ge regeringen till känna.

Särskilda yttranden

1.	Könsfördelningen i bolagsstyrelser, punkt 2 (v)
	Tasso Stafilidis (v) anför:

För att nå verklig jämställdhet måste männens makt och privilegier utmanas på alla områden. I näringslivet visar sig maktobalansen mellan könen, den s.k. könsmaktsordningen, genom en i det närmaste total mansdominans i bolagens styrelser. Den låga andelen kvinnor i bolagsstyrelserna är oacceptabel ur ett demokrati-, jämställdhets- och rättviseperspektiv och kan även ifrågasättas ur ett samhällsekonomiskt och företagsekonomiskt perspektiv.

Det är utmärkt att Justitiedepartementet har utsett en sakkunnig person som skall överväga frågan om en jämnare könsfördelning i bolagsstyrelserna och lämna förslag till lagstiftning. Enligt min mening krävs kraftfulla åtgärder i form av lagstiftning på det här området. Bolagen har redan haft god tid på sig att själva komma till rätta med problemet med mansdominerade styrelser. Med hänvisning till det utredningsarbete som nu pågår har jag valt att inte reservera mig.

2.	Årsredovisningens innehåll, punkt 3 (v)
	Tasso Stafilidis (v) anför:

Liksom motionärerna anser jag ytterligare lagstiftningsåtgärder bör vidtas för att främja jämställdheten. Ett sätt att göra det är att införa en skyldighet för större bolag att redovisa sitt jämställdhetsarbete i årsredovisningen. Årsredovisningen bör, som motionärerna anför, innehålla könsuppdelade uppgifter och uppgifter om hur företaget arbetar för att underlätta för anställda att förena arbetsliv med familjeliv. Frågan bör enligt min mening övervägas i lämpligt sammanhang. Jag har dock inte funnit skäl att avge någon reservation i frågan.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2005

2005/06:Sk495 av Bengt-Anders Johansson (m):

2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att undanta mindre bolag från revisionsplikten.

2005/06:L240 av Tasso Stafilidis m.fl. (v):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av aktiebolagslagen innebärande att minst 40 % av vartdera könet skall vara representerat i börsnoterade aktiebolags styrelser samt i statligt och kommunalt ägda aktiebolags styrelser.

2005/06:L266 av Allan Widman och Tina Acketoft (båda fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avskaffande av krav på aktiekapital i tjänsteproducerande aktiebolag.

2005/06:L272 av Birgitta Carlsson och Agne Hansson (båda c):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till sådan ändring av stiftelselagen att den underlättar förändringar och gör det möjligt att snabbare än i dag avsluta en insamlingsstiftelse.

2005/06:L316 av Yvonne Andersson m.fl. (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn och språklig modernisering av avtalslagen och handelsbalken.

2005/06:L356 av Marie Granlund och Sylvia Lindgren (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ändringar i aktiebolagslagen för att öka andelen kvinnor i privata bolagsstyrelser.

2005/06:A259 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

8.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att börsnoterade bolag bör ha en skyldighet att visa sitt jämställdhetsarbete i årsredovisningen.

2005/06:A309 av Maud Olofsson m.fl. (c):

19.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om slopad revisionsplikt för mindre företag.
20.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att anpassa aktiebolagslagen till små och medelstora företag.
21.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att anpassa årsredovisningslagen till små och medelstora företag.
23.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om aktiebolag med lägre kapitalinsats.