Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Associationsrättsliga frågor m.m.

Betänkande 2006/07:CU11

  1. 1, Förslag
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
11 april 2007

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Associationsrättsliga frågor m.m.(pdf, 180 KB)
PDF
Associationsrättsliga frågor m.m.(pdf, 180 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2006/07:11 Associationsrättsliga frågor m.m.

Beslut

Nej till motioner om associationsrättsliga frågor (CU11)

Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 om associationsrättsliga frågor. Skälet är att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om nya företagsformer, könsfördelningen i bolagsstyrelser med mera och lagen om ekonomiska föreningar. Andra motioner handlar om ytterligare lagstiftning om franchising, stiftelselagen och ett gemensamt näringsförbud i Europa.
Utskottets förslag till beslut
Avslag på motionerna
Riksdagens beslut
Kammaren beslöt bifalla utskottets förslag.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag

Motioner: 11

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2007-01-30
Justering: 2007-03-20
Trycklov till Gotab och webb: 2007-03-22
Trycklov: 2007-03-22
Trycklov: 2007-03-28
Reservationer: 2
Betänkande 2006/07:CU11

Alla beredningar i utskottet

2007-01-25, 2007-01-30

Nej till motioner om associationsrättsliga frågor (CU11)

Civilutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 om associationsrättsliga frågor. Skälet är att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om nya företagsformer, könsfördelningen i bolagsstyrelser med mera och lagen om ekonomiska föreningar. Andra motioner handlar om ytterligare lagstiftning om franchising, stiftelselagen och ett gemensamt näringsförbud i Europa.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2007-04-11
Stillbild från Debatt om förslag 2006/07:CU11, Associationsrättsliga frågor m.m.

Debatt om förslag 2006/07:CU11

Webb-tv: Associationsrättsliga frågor m.m.

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Johan Löfstrand (S)
Anf. 40 Johan Löfstrand (S)
Fru talman! Vi ska nu debattera civilutskottets betänkande nr 11, Associationsrättsliga frågor m.m. Det är frågor som vi i det gamla lagutskottet har debatterat ett antal gånger. Det finns mycket att dryfta här, även om just detta betänkande är ganska tunt. Jag vill börja med att säga att vi från Socialdemokraternas sida har två reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation nr 1 om könsfördelningen i bolagsstyrelser med mera. Fru talman! Den reservation som jag nyss nämnde, det vill säga reservation nr 1, gäller en fråga som vi socialdemokrater har jobbat mycket med. Vi tycker att det är viktigt att den nya regeringen tar sitt ansvar och fortsätter det arbete som den socialdemokratiska regeringen inledde. Vi tycker att det är viktigt att jobba för att skapa ett mer jämställt näringsliv och se till att skapa ett klimat som gör att både män och kvinnor finns representerade i näringslivet, i chefspositioner och annat, men också i de bolagsstyrelser som i mångt och mycket styr bolagen. Den socialdemokratiska regeringen inledde arbetet och har på olika fronter jobbat för att öka jämställdheten i näringslivet. Ett exempel är det ägardirektiv som man lade fram från statens sida gällande de statligt ägda bolagen. 2003 satte man upp målet att 40 procent av styrelseledamöterna skulle vara kvinnor för att på så sätt öka jämställdheten i statligt ägda bolag. Genom ett kontinuerligt arbete och ett systematiskt nomineringsarbete uppnåddes detta 2005. Sommaren 2005 hade de statliga bolagen i genomsnitt 42 procent kvinnor i bolagsstyrelserna. Det ser vi som bara ett tecken på att man faktiskt kan arbeta med jämställdhetsproblematiken även inom näringslivet, och detta måste fortsätta. Då tror vi att det är diskussion och samtal som behövs men också att man går lite längre i vissa avseenden. I februari 2006 var det ungefär 15 procent kvinnliga styrelseledamöter. Det är en siffra som vi tycker är låg. Då ska man vara medveten om att på grund av den diskussion som har funnits med hot om lagstiftning och annat har denna siffra stigit. Därför känner vi från socialdemokratiskt håll nu en ganska stor besvikelse när den borgerliga regeringen avskriver förslaget som fanns i en departementspromemoria som handlade just om att man skulle kunna införa kvotering för att på så sätt öka jämställdheten. Min fråga till den nya, borgerliga regeringen är: Vilken strategi kommer man att ha under de fyra kommande åren för att öka jämställdheten i näringslivet i stort men framför allt vid tillsättning av bolagsstyrelser inom det privata näringslivet? Vilken strategi har man och vilka frågor kommer man att lyfta upp? Det här är nämligen något som marknadskrafterna uppenbarligen inte klarar helt själva, utan det måste lyftas upp. Fru talman! Den andra reservationen som jag tänkte beröra är den reservation som rör ekonomiska föreningar. Det är bra att regeringen lyfter upp frågan och säger att man ska utreda den och ta in den i ett större arbete. Det är oerhört viktigt att vi nu efter att den nya aktiebolagslagen har införts också lyfter upp dessa frågor. Det är skönt att regeringen har sagt att man lyfter upp frågan. Däremot är vi lite oroliga för att detta inte kommer att bli en prioriterad fråga, utan att andra frågor kommer att hamna före. Vi tror att det är viktigt att en översyn av de regelverk som finns runt ekonomiska föreningar genomförs nu för att på så sätt se till att neutraliteten mellan olika associationsformer bibehålls. Den tredje punkten som jag tänkte beröra, fru talman, är det särskilda yttrande om franchising som den socialdemokratiska utskottsgruppen också har ställt sig bakom. Den 1 oktober 2006 trädde en ny lag om franchisegivares informationsskyldighet i kraft. Denna lag kommer i mångt och mycket att bidra till att vi får ett bättre klimat inom franchisebranschen. I dag är det så att det finns en del problem. Dessa härrör många gånger från informationsbrist, det vill säga att franchisegivare och franchisetagare inte alltid är helt överens om vad det avtal som man har tecknat innebär eftersom det kan innehålla ett antal juridiska svårigheter, men också för att avtalen oftast är mycket omfattande. Man har inte möjlighet att sätta sig in i hela avtalet. Det är därför som den lagstiftning som nu införlivades gällande informationsskyldigheten är mycket viktig. Från socialdemokratiskt håll vill vi också säga att det är viktigt att den nya regeringen tar till sig de problem som finns inom franchiseområdet och hela tiden uppmärksammar om det skulle uppstå nya problem. Det vore synd om vi hamnade i en situation där franchisebranschen får ett dåligt rykte på grund av att ett antal aktörer missbrukar det regelverk som finns. Jag vill därför uppmana regeringen att hålla ett vakande öga på franchisebranschen. Slutligen, fru talman, tänkte jag göra en kort återblick. Under de senaste fyra åren har den socialdemokratiska regeringen och det socialdemokratiska lagutskottet jobbat ganska aktivt med associationsrättsliga frågor. Vi har framför allt jobbat med regelförenklingar och moderniseringar inom det bolagsrättsliga området. Det har kommit en ny aktiebolagslag, det har genomförts ett antal regelförenklingar och redovisningslagstiftningen har förenklats. Aktiebolagslagen, till exempel, är en milstolpe inom det associationsrättsliga området. Jag hoppas att den nya regeringen tar vid där den socialdemokratiska slutade. Det har varit många fina ord från borgerligheten om att man ska förenkla, förnya och förändra, men det ska bli intressant att se vilka förändringar som borgerligheten tänker göra framöver. Även om det kanske inte berör just detta betänkande skulle jag vilja fråga om den borgerliga majoriteten redan i dag kan peka ut på vilka områden man ser att det behövs regelförenklingar och vilka områden man kommer att prioritera under den innevarande mandatperioden. Jag är inte riktigt säker på att det bara handlar om lagen om anställningsskydd och vissa andra förändringar, utan den borgerliga regeringen bör arbeta vidare inom det associationsrättsliga området utifrån de premisser som vi har haft tidigare.
Egon Frid (V)
Anf. 41 Egon Frid (V)
Fru talman! Betänkandet som vi debatterar i dag handlar om associationsrättsliga frågor. Association betyder sammanslutning. Det är inom associationsrätten som frågan om rättsregler beträffande olika former av samverkan för ekonomiska eller ideella syften behandlas. Många av dessa samverkansformer har mycket gamla traditioner. Det märks när vi försöker förändra hur det i dag ser ut med bland annat jämställdheten i bolagsstyrelserna. Jag kommer att uppehålla mig vid motionerna om könsfördelning i bolagsstyrelserna med mera, och jag vill inledningsvis yrka bifall till reservation 1. Fru talman! När jag läser dagens betänkande får jag stor lust att göra som Gudrun Schyman och köpa aktier i mansdominerade företag och plädera för fler styrelsekvinnor på bolagsstämmorna. Tyvärr hinner jag inte med det, så jag får plädera för frågan här i riksdagen i stället. I betänkandet kan vi läsa att den borgerliga majoriteten i utskottet anser att problemen med mansdominansen i bolagsstyrelser ska lösas genom kvinnors deltagande i informella nätverk. Kvinnorna ska alltså ta ansvar för att männen inte vill släppa in dem i bolagens styrelser. Kvinnorna ska ta ansvar för att driva jämställdhetsarbetet medan vi män kan luta oss tillbaka och titta på. Vad spelar det för roll att regeringen i sin budgetproposition i höstas konstaterade att kvinnor är i klar minoritet på alla ledande poster och i alla branscher om man inte tänker göra något åt saken? För ett år sedan kom en utredning med det utmärkta förslaget att en styrelse ska bestå av minst 40 procent ledamöter av varje kön. Utredningen innehåller flera förslag som jag inte tänker gå in på i detalj, men en viktig sak är att utredaren konstaterar att hennes förslag inte innebär någon inskränkning av äganderätten. Äganderätten var borgaralliansens och Svenskt Näringslivs favoritargument för att såga utredningen. Förslaget om kvotering kallades av alliansen för kvalificerat vansinne i en artikel publicerad i Svenska Dagbladet i december 2005. Det är snarare alliansregeringen som visar prov på kvalificerat vansinne. I stället för att skicka ut förslaget på remiss skickade regeringen det direkt i papperskorgen. Fru talman! I de aktiebolag där staten har ett bestämmande inflytande hade den tidigare regeringen ställt upp delmålet att andelen kvinnliga styrelseledamöter skulle vara minst 40 procent år 2003. Målet nåddes genom ett kontinuerligt och systematiskt nomineringsarbete. Sommaren 2005 var den genomsnittliga andelen kvinnor i helägda statliga bolag 42 procent. Detta kan jämföras med statistik från Bolagsverket som avsåg förhållandena i februari 2006. Enligt den var 15,1 procent av styrelseledamöterna i privatägda aktiebolags styrelser kvinnor. Det finns med andra ord flera skäl till att vi ska behålla våra statliga företag och använda vår ägarstyrning i viktiga syften. Kvinnor kan nätverka ihjäl sig utan att den manliga dominansen i bolagsstyrelser bryts. Regeringen påstår att det är ett problem att det finns så få kvinnor i styrelserna, men den enda lösning som presenteras är kvinnors egna initiativ. Så länge vi män som grupp inte vill släppa ifrån oss en bit av kakan kommer vi aldrig att få någon jämställdhet, vare sig i bolagens styrelser eller någon annanstans. Ett annat argument som flitigt används i debatten är att en lag om kvotering skulle minska kompetensen i styrelserna. Det skulle helt enkelt inte finnas tillräckligt många kompetenta kvinnor att rekrytera. Vet allianspartierna om att 65 procent av de personer som tar examen vid våra universitet och högskolor varje år är kvinnor? Ser man till kompetensen borde det rimligtvis vara fler kvinnor än män i styrelserna. I boken En sexists bekännelser beskriver författaren hur han under 25 år i näringslivet medvetet har medverkat till att vid rekryteringar välja bort kompetenta kvinnor till förmån för mindre kompetenta män. Hur tror alliansen att det kan ske någon förändring med den attityden i näringslivet? Författaren till boken förespråkar kvotering till styrelser. Han menar även att det är mycket viktigt att få in kvinnor i företagens ledningsgrupper där makten finns. Men alliansen vill som sagt inte ta problemet på allvar. I stället pratar ni om att kvinnor ska få lättare att starta företag i vårdbranschen. Som om det skulle bryta den manliga dominansen i redan existerande företagsstyrelser! Fru talman! Det talas ofta om ett glastak som gör att kvinnor inte kan ta sig vidare i karriären. Detta glastak består av män. Om männen inte krossar det måste vi, i egenskap av lagstiftare, göra det.
Jan Lindholm (Mp)
Anf. 42 Jan Lindholm (Mp)
Fru talman! Civilutskottets betänkande nr 11 om associationsrättsliga frågor utgår inte från någon proposition från regeringen utan behandlar i stället ett flertal viktiga frågor som ledamöter har tagit upp i motioner under den allmänna motionstiden. Betänkandet behandlar frågor om behovet av nya företagsformer, könsfördelningen i nya bolagsstyrelser, lagen om ekonomiska föreningar, lagstiftning kring franchising, stiftelsefrågor och europeiska regler för näringsförbud. Från Miljöpartiets sida accepterar vi utskottsmajoritetens handlingsförlamning i flera av dessa frågor även om vi helt klart tycker att det är tråkigt med bristen på initiativ. Att exempelvis ett utfärdat näringsförbud borde kunna vara lika gränsöverskridande som den verksamhet som näringsförbudet gäller tycker jag är en så självklar sak att det förvånar mig att majoriteten inte tar förslaget på större allvar. Den svenska positionen tycks fortsätta vara att inte driva frågor i EU som inte redan är förankrade där. Att Sverige skulle kunna förändra EU på något sätt tycks inte föresväva heller denna regering, trots att det faktiskt var just på grund av att vi skulle förändra EU som många på valdagen den 13 november 1994 bytte sida och gav det mandatet. Fru talman! Vi ska dock inte låta oss tyngas av att utskottsmajoriteten inte tycks våga ge sin regering några uppdrag utan kanske ta till oss det som en signal om att alliansens riksdagsledamöter liksom svenska folket inte längre tycks ha så stort förtroende för arbetet i Regeringskansliet. Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 1. Den reservationen har vi tillsammans med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet lagt till betänkandet. Där kunde ha funnits ett antal ytterligare reservationer, men genom att avstå och exempelvis inte säga mer än jag redan har gjort när det gäller förslaget om europeiskt näringsförbud hoppas jag på lite eftertanke från regeringssidan. Att man inte alltid väljer konfrontation underlättar förhoppningsvis för regeringssidan att ändra sig och komma tillbaka. Politiken skulle dock bli väldigt svårbegriplig och tråkig om man alltid valde att undvika konfrontationer. Därför väljer jag, fru talman, att i denna debatt fokusera på frågan om mer jämställda bolagsstyrelser. Sverige är ju känt för att vara ett av de länder som går före när det gäller många demokrati-, rättvise- och jämställdhetsfrågor. Åtminstone vill vi gärna tro det om oss själva. Kanske har det varit så, men hur ser verkligheten ut i dag? För ett par dagar sedan antog det spanska parlamentet en lag om jämställdhet. Den innebär bland annat att företagen i Spanien nu har åtta år på sig att se till att bolagsstyrelserna blir jämställda. Man har i Spanien valt att definiera jämställdhet som så att av styrelsernas ledamöter får inte det underrepresenterade könets andel vara mindre än 40 procent. Jag uppfattar det som en global trend att lagstiftarna runt om i världen tar ansvar för jämställdhetsfrågan. Dock gör man det inte i Sverige. Här hävdar utskottets majoritet att detta skulle vara ett oacceptabelt intrång i bolagsstämmans rätt att självständigt utse sina företrädare. Tänk vad underlig världen är! Sedan jag blev riksdagsledamot har jag fått lära mig att det som är en vetenskaplig sanning i Tyskland inte med nödvändighet behöver vara det i Sverige. Det som är vetenskapligt bevisat i USA, Japan, Kina eller Finland och som betraktas som väl beprövad erfarenhet behöver inte med nödvändighet anses vara en vetenskaplig sanning i Sverige. Nu påstår utskottets majoritet precis som om det vore en sanning att det som är möjligt i andra länder inte är möjligt i Sverige. Varför skulle inte en svensk lagstiftare kunna fatta likartade beslut som de som fattas i andra EU-länder? Hur skulle det gå för oss i Sverige om EU - kanske till mångas förvåning - skulle anta ett beslut om att medlemsländerna ska lagstifta om jämställda bolagsstyrelser? Måste Sverige lämna EU då? Det vore intressant att ta del av majoritetens syn på en så hypotetisk fråga. Fast, fru talman, det är ju inte säkert att den frågan är så hypotetisk! Det finns lagstiftning som inskränker väljarnas rätt att välja vem de vill rösta på i våra demokratiska val, precis som i andra EU-länder. Vi har exempelvis valbarhetsålder. Det finns inskränkningar i bolagsstämmornas rätt att besluta om utdelning. Det finns på olika sätt i olika EU-länder inskränkningar i ägares rätt att disponera både fordon och fastigheter. En större ägare kan i vårt land inte ens helt fritt köpa och sälja sina andelar i ett företag utan att riskera att bryta mot lagen om hon eller han råkar vara i besittning av kunskap som otillbörligt gynnar just den ägaren framför andra. Visst finns det alltså en tradition både i EU-länder och i vårt eget land att lagstiftaren styr ägarens fria förfogande- och beslutanderätt över det ägda. I alla dessa fall som jag tagit upp finns det särskilda motiv bakom begränsningarna i ägandets möjligheter. Därför skulle man kunna dra slutsatsen av de borgerligas ställningstagande att man inte anser att frågan om jämställdhet är en fråga av något särskilt eller allmänt intresse. Det måste kännas bedrövligt för alla de kvinnor som lagt sin röst på allianspartierna! Jag är övertygad om att fler kvinnor i företagsstyrelserna också skulle innebära en renässans för det kollektiva resandet. För oss som ser ökat kollektivresande som en viktig fråga, inte minst med anledning av den tilltagande klimatproblematiken, är en utökning av antalet kvinnor i företagsledningarna också en del av klimatarbetet och arbetet för en hållbar framtid. När det gäller detta är värderingarna hos kvinnor i ledande ställning viktiga. Utifrån det perspektivet ser jag även allianspartiernas nej till jämställda bolagsstyrelser lite grann som ett slag i ansiktet på alla oss som driver frågan om ökad kapacitet på järnvägen. Detta gäller inte minst behovet av ett dubbelspår mellan Falun och Borlänge. Allt i politiken hänger ihop, och tågresandet är ett bra exempel på en jämställdhetsfråga. Fru talman! Jag yrkar därför självklart bifall till reservation 1.
Anti Avsan (M)
Anf. 43 Anti Avsan (M)
Fru talman! Betänkandet Associationsrättsliga frågor m.m. omfattar elva motioner som handlar om bland annat nya företagsformer, könsfördelningen i bolagsstyrelser, lagen om ekonomiska föreningar, ytterligare lagstiftning om franchising, stiftelselagen och ett gemensamt näringsförbud i Europa. Jag börjar med att yrka avslag på samtliga motionsyrkanden. Fru talman! Jag ska särskilt uppehålla mig vid fyra av motionerna som gäller dels frågan om könsfördelningen i bolagsstyrelser, dels en översyn av lagen om ekonomiska föreningar. Jag börjar med lagen om ekonomiska föreningar. Den 1 januari 2006 trädde en ny aktiebolagslag i kraft. Den lagstiftningen föregicks av ett omfattande utrednings- och beredningsarbete. När det gäller lagen om ekonomiska föreningar har redan ett visst reformarbete inletts. Den 1 juli 2006 öppnades en möjlighet för ekonomiska föreningar att bedriva hela sin verksamhet i av föreningarna delägda företag. Vidare har en promemoria om kontobaserat system för förlagsinsatser i syfte att underlätta kapitalförsörjningen för ekonomiska föreningar för närvarande avancerat så långt att den har skickats på remiss till Lagrådet. Härutöver kan sägas att nu när arbetet med ny aktiebolagslag har avslutats så är arbetet inom Regeringskansliet inriktat på att under 2007 ta fram direktiv till en utredning om en allmän översyn av lagen om ekonomiska föreningar. Mot bakgrund av det som jag nu har redovisat bör motionsyrkandet om ett omedelbart initiativ till översyn av lagen om ekonomiska föreningar avslås. När det sedan gäller frågan om könsfördelningen i bolagsstyrelser kan jag till att börja med nämna att kvalitetsmässigt bra beslutsfattande innefattar att olika frågor blir belysta ur olika infallsvinklar. Däri ingår också kvinnliga respektive manliga aspekter i olika frågor. Mot den bakgrunden är nuvarande förhållande naturligtvis inte bra när det gäller könsfördelningen i bolagsstyrelser, men det innebär inte att det ska tvingas fram ändringar lagstiftningsvägen. Vi anser att det är oacceptabelt att göra ingrepp i ägarkollektivets rätt att på bolagsstämman självständigt utse sina företrädare i bolagsledningen. En jämnare könsfördelning i bolagsstyrelser måste främjas med andra medel än lagstiftning, och det finns exempel på det. Ett exempel är Svensk kod för bolagsstyrning , som säger att en jämn könsfördelning i styrelser ska eftersträvas och att vissa bolag enligt noteringskraven på Stockholmsbörsen är skyldiga att tillämpa koden. Det finns också en hel del att säga om kvinnor som företagare rent allmänt. Vi konstaterar att kvinnor som företagare är en underutnyttjad tillgång. Fler kvinnor som startar och driver företag skulle ge Sverige en starkare ekonomisk utveckling, men det skulle också få andra positiva effekter. En sådan effekt skulle vara att kvinnor skapar och deltar i de informella nätverk från vilka styrelseledamöter, verkställande direktörer och ordförande i bolagsstyrelser rekryteras. Jag vill också påminna om att i budgetpropositionen anslogs 100 miljoner kronor för att främja företagande bland kvinnor och öka forskningen och kunskapen om kvinnors företagande. Detta har riksdagen redan fattat beslut om. Mot bakgrund av det är vi inte beredda att föreslå någon åtgärd med anledning av motionerna, som därför bör avslås.
Lennart Pettersson (C)
Anf. 44 Lennart Pettersson (C)
Fru talman! Den förändring som har skett det senaste årtiondet när det gäller fördelning av styrelseposter till både män och kvinnor är positiv. Det är också min absoluta övertygelse att den debatt som har förts, inte minst från politiskt håll, har betytt mycket för förändringen. Jag anser att både debatterna och besluten blir bättre om båda könen är med i beslutsrummen. Nu är ju detta inte enbart könsrelaterat, utan det gäller ju även yrkesbakgrund, ålder med mera. En bra mix i en styrelse borgar för en bra utveckling i företaget. Däremot är jag ingen vän av att kvotera platserna. Det måste vara upp till varje företag och dess valberedning att avgöra vad som är bäst för just det företaget. Ibland finns det överskott på personer med samma inriktning, och ibland saknas något specialområde. Styrelsens samlade kompetens måste gå före andra kriterier. Jag är inte orolig inför framtiden. Det kommer att jämnas ut helt efter hand. När det gäller nya associationsformer, eller driftsformer som egentligen är en enklare benämning, så är vad man kan kalla sociala bolag det jag främst skulle vilja ha med på arenan. Möjligheterna att driva verksamhet utan att ha vinstintresse som huvudsyfte behöver öka. Ett mellanting mellan ideell förening och dagens aktiebolag skulle vara önskvärt. Dock finns det inga sådana förslag bland dagens motioner. Fru talman! Annie Johanssons förslag om att det ska vara enklare och billigare att starta aktiebolag är bra. I England lär det kosta 2 pund att starta medan vi i Sverige behöver hosta upp 100 000 kronor. Nu är ärendet initierat på Näringsdepartementet, så det finns inga skäl att göra något tillkännagivande, men det är angeläget att underlätta för dem som vill starta företag. Storleken på startkapitalet är en viktig faktor. Ekonomiska föreningar behövs som driftsform, och jag delar motionärens uppfattning att det bör vara konkurrensneutralt mellan bolag och föreningar. Som det står i utskottets betänkande har det hänt en del även efter 1987, och en översyn är på gång. Relationen mellan franchisegivare och franchisetagare regleras i avtal i varje enskilt fall och i varje enskild kedja. Centerpartiet och alliansen vill underlätta för företagande och undvika en detaljlagstiftning som försvårar för näringslivet. De som tecknar franchiseavtal gör det frivilligt och med tillgång till de förutsättningar som gäller. Som medlem och delägare i en mäklarkedja - dock handlar det inte om franchise - vet jag att det kommer och går medlemmar och franchisetagare i denna typ av företagsupplägg, och det är helt naturligt. Är man inte nöjd med villkoren så går det att avsluta relationen och fortsätta antingen som sin egen eller med koppling till en annan kedja. Jag ser alltså just nu inga skäl att ytterligare detaljstyra avtalen mellan parterna. Jag yrkar bifall till förslaget i utskottets betänkande och avslag på motionerna.
Yvonne Andersson (Kd)
Anf. 45 Yvonne Andersson (Kd)
Fru talman! Jag ska hålla mig rätt kort, därför att jag instämmer med mina kolleger från allianssidan. Jag tänker uppehålla mig, nu när vi diskuterar associationsrättsliga frågor, vid frågan om könsfördelningen i bolagsstyrelser. Det är den frågan jag kommer att uppehålla mig vid här. Fru talman! För mig som kristdemokrat och som en del i alliansen med dess överenskommelse är det allvarligt om jämställdheten begränsas till ett biologiskt urval när det gäller andelen kvinnor och män. Då förlorar ju jämställdheten sitt verkliga värde. Konsekvensen blir en undervärdering av kvinnors perspektiv. Att det finns fler kvinnor i bolagsstyrelserna innebär ju inte att de kvinnliga värdena är lika mycket värda som de manliga. Det ska helt enkelt vara attraktivt att få in kvinnor för att få ett ytterligare perspektiv i stället för att man väljer in kvinnor för att fullgöra samhällets krav på bra könssammansättningar och därmed få ett slags alibi när det gäller att vara jämställd. Kvotering och varannan damernas kan ha sitt berättigande när det gäller mycket speciella insatser, men inte i övrigt. Det är min övertygelse. Jämställdhet får inte tillåtas att bli en ytlig företeelse. Det förlorar både män, kvinnor och samhället på. För oss kristdemokrater innefattas jämställdheten i den värdegrund som partiet står för, nämligen allas värde oavsett kön. Den kräver både eftertanke, reflexion och handlande i politikens vardag, och den går längre än till biologiskt kön. Den kräver respekt för olikheter och tar vara på dem som tillgångar. Jag menar att verklig jämställdhet nås genom attitydförändringar och reflexioner kring djupt liggande beteendeyttringar och värderingar som sedan får konsekvenser i praktisk handling vilket innebär att bolagsstyrelser och andra faktiskt vill ha in det perspektivet. Med det menar jag att en jämnare könsfördelning i bolagsstyrelser måste främjas med andra medel än lagstiftning. Det är inte rimligt att bolagsstämmans rätt att själv avgöra vilka deras företrädare ska vara ska naggas i kanten. Med det vill jag yrka bifall till förslaget i utskottets betänkande och avslag på samtliga motioner.
Johan Löfstrand (S)
Anf. 46 Johan Löfstrand (S)
Fru talman! Efter att ha lyssnat till Yvonne Anderssons anförande får jag bilden av att hon inte tycker att det är ett problem att vi i dag har 13 procent kvinnor i de privatägda bolagen. Om det är Kristdemokraternas åsikt att det inte är något problem att det bara finns ungefär 10 procent kvinnor i bolagen, och att det är något som löser sig så småningom, då har vi verkligen ett problem. Hennes borgerliga kolleger ser problemet, och vi måste försöka hitta ett sätt att hantera det. Ett sätt har varit att starta en diskussion och försöka tvinga fram en förbättring. Är det så att Yvonne Andersson inte ser det som ett problem att ungefär 13 procent av styrelseledamöterna i dag är kvinnor?
Yvonne Andersson (Kd)
Anf. 47 Yvonne Andersson (Kd)
Fru talman! Jo, jag ser det som ett problem, och jag tycker att det är mycket märkligt att man uppfattar det så att målet för oss inte skulle vara jämställdhet och ungefär lika många kvinnor som män i bolagsstyrelserna. Problemet är inte kvinnorna, med en annan biologi, utan problemet är att kvinnors perspektiv inte tas till vara. Om inte kvinnorna kommer in och man inte ser värdet i kvinnors perspektiv kommer inte problemen med de olika perspektiv som i dag finns, och som är så viktiga, att kunna lösas enbart genom att ha lika många kvinnor som män i bolagsstyrelserna. Jag tror inte att man någonsin kan lagstifta fram det, utan det handlar om att se möjligheterna med att olika människor har olika typer av funderingar, attityder och värderingar som de kan tillföra.
Johan Löfstrand (S)
Anf. 48 Johan Löfstrand (S)
Fru talman! Då förstår jag vad Yvonne Andersson menar. Jag håller med om att det är oerhört viktigt att ha med det kvinnliga perspektivet i beslutsfattandet. Det kan tillföra mycket. För att vi ska kunna få ett mer jämlikt samhälle är det därför viktigt att de aspekterna tas till vara. Då är min fråga, som jag också ställde i mitt anförande, återigen: Vilken är den borgerliga strategin för att öka antalet kvinnor i bolagsstyrelser? Eller får vi under de kommande fyra åren höra att marknaden ska lösa problemet, att vi inte behöver diskutera det för det kommer att lösa sig ändå? Kommer andelen kvinnliga bolagsstyrelseledamöter sedan att minska? Om borgerligheten har en strategi undrar jag hur den i så fall ser ut.
Yvonne Andersson (Kd)
Anf. 49 Yvonne Andersson (Kd)
Fru talman! Det är alldeles självklart att borgerligheten har en strategi, men den strategin måste växa fram utifrån attityder, värderingar och så vidare. Vi måste en gång för alla inse olikheterna och ta vara på dem. Nu vet jag att Johan Löfstrand inte har någon möjlighet till ytterligare replik, men vi måste inse att det är ett misslyckande när vi under så många år jobbat med jämställdheten och det likväl bara är 13 procent kvinnor. Det är ett misslyckande. Om vi får fler kvinnliga företagare, om vi börjar från början och hittar områden där kvinnor kan komma fram och visa de ledarskapskompetenser och andra kompetenser som de faktiskt besitter, kommer kvinnor också att efterfrågas. Det är där vi måste hitta strategierna.
Sylvia Lindgren (S)
Anf. 50 Sylvia Lindgren (S)
Fru talman! Jag har begärt ordet i den här debatten med anledning av motion C349. Jag tänker inte yrka bifall till motionen men vill ändå uttrycka att jag tycker att utskottet i sitt utlåtande över motionen är näst intill oförskämt. Man skriver: "Utskottet finner inte skäl till en ytterligare lagreglering av franchiseavtalen. Dessutom skulle en sådan lagstiftning motverka regeringens och riksdagens uttalade ambition att minska regelbördan för näringslivet. Utskottet föreslår därför att motion C349 avslås." Jag är glad att vi socialdemokrater har ett särskilt yttrande i betänkandet där vi säger att vi vill följa utvecklingen i denna fråga. Vilka är franchisetagare? Jo, de är mycket små företagare. Vilka var det alliansen pratade så mycket om i valrörelsen? Jo, om småföretagarna som de sade sig vilja stödja. Om man vill stödja småföretagarna undrar jag om man då svarar på det sätt som man gjort i utskottets majoritetstext. Jag tycker inte att utlåtandet i texten stämmer överens med det stora nummer som gjordes i valrörelsen av just småföretagarna. Franchisetagarna är i stor utsträckning småföretagare. Det finns all anledning att se över verksamheten och utvecklingen när det gäller desamma. De utgör stora och viktiga delar i dessa kedjor. Jag måste därför uttrycka min åsikt i frågan från talarstolen.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2007-04-11
Förslagspunkter: 6, Acklamationer: 5, Voteringar: 1

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Nya företagsformer

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2006/07:C260 och 2006/07:C288.
    2. Könsfördelningen i bolagsstyrelser m.m.

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2006/07:C216, 2006/07:C337, 2006/07:C350, 2006/07:C355 och 2006/07:C381.
      • Reservation 1 (s, v, mp)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (s, v, mp)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      s0113017
      m90007
      c25004
      fp22006
      kd21003
      v01903
      mp01801
      Totalt158150041
      Ledamöternas röster
    3. Lagen om ekonomiska föreningar

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2006/07:C335.
      • Reservation 2 (s, v)
    4. Ytterligare lagstiftning om franchising

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2006/07:C349.
    5. Stiftelselagen

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2006/07:Ub326 yrkandena 1 och 3.
    6. Gemensamt näringsförbud i Europa

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2006/07:C361.