Åtgärder för tryggare bostadsområden
Betänkande 2023/24:CU20
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 22 maj 2024
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
Åtgärder för tryggare bostadsområden (CU20)
För att skapa tryggare bostadsområden i hela landet har regeringen föreslagit att fastighetsägare ska få utökade möjligheter att säga upp hyresgäster som begår brott. Ett hyresavtal ska kunna sägas upp om hyresgästen begår brott som typiskt sett försämrar närmiljön för dem som bor i lägenhetens omgivning. Det ansvar som hyresgästen har för barn och andra personer som bor eller vistas i lägenheten ska även gälla att se till att dessa personer inte begår brott som skapar otrygghet för övriga boende. Ett hyresavtal ska vidare kunna sägas upp i fler fall om lägenheten används för att begå brott, nämligen vid allvarlig eller omfattande brottslighet. Dessutom tydliggörs och skärps hyresgästens skyldighet att bevara tryggheten inom fastigheten.
För att motverka missbruk av reglerna om inneboende ska hyresgästens rätt att inrymma utomstående personer i lägenheten stramas åt. Hyresvärden ska också få bättre möjligheter att kontrollera hur en lägenhet används.
Förslagen innebär även förbättrade förutsättningar för en hyresgäst som utsatts för våld av en närstående att behålla lägenheten vid en uppsägning. Dessutom förstärks möjligheterna för en medhyresgäst eller medboende make eller sambo som utsatts för våld av en närstående att överta ett hyreskontrakt.
Riksdagen sa ja till förslagen och lagändringarna börjar att gälla den 1 juli 2024.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen. Avslag på samtliga motioner.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Teckenspråkstolkat beslut: 2023/24:CU20
Webb-tv: Teckenspråkstolkat beslut: Åtgärder för tryggare bostadsområden
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Propositioner: 1
Från regeringen
- Åtgärder för tryggare bostadsområdenProposition 2023/24:112
Motioner från ledamöterna
- Motion 2023/24:2861 av Jennie Nilsson m.fl. (S) med anledning av prop. 2023/24:112 Åtgärder för tryggare bostadsområden
- Motion 2023/24:2862 av Alireza Akhondi m.fl. (C) med anledning av prop. 2023/24:112 Åtgärder för tryggare bostadsområden
- Motion 2023/24:2863 av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (V) med anledning av prop. 2023/24:112 Åtgärder för tryggare bostadsområden
- Motion 2023/24:2864 av Katarina Luhr m.fl. (MP) med anledning av prop. 2023/24:112 Åtgärder för tryggare bostadsområden
Beredning, Genomförd
Justering: 2024-05-14
Trycklov: 2024-05-15
Betänkande 2023/24:CU20
Alla beredningar i utskottet
Åtgärder för tryggare bostadsområden (CU20)
För att skapa tryggare bostadsområden i hela landet har regeringen föreslagit att fastighetsägare ska få utökade möjligheter att säga upp hyresgäster som begår brott. Ett hyresavtal ska kunna sägas upp om hyresgästen begår brott som typiskt sett försämrar närmiljön för dem som bor i lägenhetens omgivning. Det ansvar som hyresgästen har för barn och andra personer som bor eller vistas i lägenheten ska även gälla att se till att dessa personer inte begår brott som skapar otrygghet för övriga boende. Ett hyresavtal ska vidare kunna sägas upp i fler fall om lägenheten används för att begå brott, nämligen vid allvarlig eller omfattande brottslighet. Dessutom tydliggörs och skärps hyresgästens skyldighet att bevara tryggheten inom fastigheten.
För att motverka missbruk av reglerna om inneboende ska hyresgästens rätt att inrymma utomstående personer i lägenheten stramas åt. Hyresvärden ska också få bättre möjligheter att kontrollera hur en lägenhet används.
Förslagen innebär även förbättrade förutsättningar för en hyresgäst som utsatts för våld av en närstående att behålla lägenheten vid en uppsägning. Dessutom förstärks möjligheterna för en medhyresgäst eller medboende make eller sambo som utsatts för våld av en närstående att överta ett hyreskontrakt.
Civilutskottet föreslår att riksdagen säger ja till förslagen.
Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 juli 2024.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2024-05-20
Debatt om förslag 2023/24:CU20
Webb-tv: Åtgärder för tryggare bostadsområden
Dokument från debatten
- Måndag den 20 maj 2024Kammarens föredragningslistor 2023/24:117
- Protokoll 2023/24:117 Måndagen den 20 majProtokoll 2023/24:117 Åtgärder för tryggare bostadsområden
Protokoll från debatten
Anf. 36 Roger Hedlund (SD)
Herr talman! Åtgärder för tryggare bostäder är den proposition som regeringen nu tillsammans med Sverigedemokraterna lägger fram för riksdagen för beslut. Den är efterlängtad och omdiskuterad under en väldigt lång tid. Nu får vi äntligen möjlighet att lägga fram förslaget för att återigen skapa förutsättningar för att skapa trygga bostadsområden.
Herr talman! Med propositionen möjliggör vi för fastighetsägare att vräka kriminella som begår brott i bostadsområdets närmiljö och att vräka personer för bristande skötsamhet. Vi möjliggör också för fastighetsägare att agera mot madrasslägenheter, och det finns också en del förslag till i ärendet.
Lagändringarna är efterfrågade av våra fastighetsägare. De bidrar till tryggare bostadsområden och ger en möjlighet att för en gångs skull kunna agera på ett sådant sätt att man får ett avgörande i slutskedet i det brottsförebyggande arbetet. Man åtgärdar brister i lagstiftningen och ger nu också nya verktyg för att kunna agera mot bristande skötsamhet och brottslighet inom bostadsområden.
De utsatta områden som polisen började utvärdera och rapportera om har ökat från 53 stycken år 2015 till 59 stycken år 2023. Det är en utveckling som verkligen har gått åt ett destruktivt håll. Här måste vi såklart agera. Vi kan inte ha en regering som vi tidigare har haft som har varit naiv på detta område.
Fru talman! 50 procent av dem som bor i dessa utsatta områden känner en oro över att gå ut kvällstid enligt Brås nationella trygghetsundersökning år 2022. Risken att skadas av gängens konsekvenser har ökat oerhört. Kriminella nätverk kontrollerar i dag våra bostadsområden.
Lagarna är anpassade för att hantera den nuvarande situationen inom bostadsområdena med den otrygghet som vi kan läsa av där. Men de är också anpassade för den utveckling som vi ser på kriminalitetens område. Vi vet att det inte kommer att vända utan att det först blir lite värre eftersom vi har en sådan eftersatt situation i Sverige. Däremot möjliggör lagstiftningen att vi kan se till att ändra banan för den kriminella utvecklingen i samhället.
Kriminella verkar oftast från sitt närområde. Det är ganska naturligt. Det innebär att med lagstiftningen försvårar vi den verksamheten när vi kan vräka kriminella som då kommer från sitt närområde där de har sitt nätverk utbyggt. Åtgärderna gör det möjligt att ingripa vid brott i närheten av den bostad där man bor. Vi ger en möjlighet för fastighetsägarna att kunna vräka dem som begår brott i närmiljön. Det kommer att få en tydlig effekt.
Det gäller också vid särskilt allvarlig och bristande skötsamhet, till exempel hot mot fastighetens personal. Det ger också möjligheter att kunna agera med den nya lagstiftningen. Det kan inte vara rimligt att människor i dag ska få en möjlighet till en rättelse. De får en anmärkning från sin fastighetsägare om de har hotat personal vid fastigheten, och de får en ytterligare chans att bo kvar. Det måste gå att agera direkt mot dem som begår brott av den allvarliga arten. Det möjliggör också det förslag som vi i dag lägger fram på riksdagens bord.
Fru talman! Det handlar också om brott där människor har ett tillsynsansvar gentemot inneboende, ungdomar och barn. Där ska man också kunna ta ifrån hyresgästen hyreskontraktet när barn eller inneboende begår brott. Det är en rimlig konsekvens av att hyresgästen har tillsynsansvar gentemot dem som bor där.
Det blir också konsekvenser av att det begås brott. Det är i det här fallet att man blir av med sin bostad. Det är en av flera signaler som kan möjliggöra att vi kan motverka brottsligheten innan den sker. Det är en naturlig del att ha med det i lagförslaget.
Fru talman! Redan i dag kan barnfamiljer vräkas vid allvarliga och oacceptabla störningar eller när de inte betalar sin hyresavi. Med regeringens förslag lägger vi nu till brottslighet som sker i bostadens närområde. Det är fullt rimligt.
När det gäller brott som begås i lägenheten utökas också möjligheten för fastighetsägaren att agera. Det är i dag ganska bisarrt när man får höra exempel på att fastighetsägaren inte kan säga upp ett hyresavtal när det har skett en omfattande narkotikahantering i ett av rummen i en trerummare för att det anses att de andra två rummen är bostäder. Det är inte rimligt att ha en sådan lagstiftning. Det ändrar vi nu med detta förslag.
Hyrestvister i samband med uppsägningar ska handläggas mer skyndsamt. När brotten begås behöver vi bli av med de kriminella så fort det går. Därför ges det möjlighet till en bättre skyndsamhet i handläggningen.
Fru talman! I övrigt regleras också möjligheten till att ha inneboende för att motverka till exempel de madrassboenden runt omkring i Sverige som vi har läst om. Där har hyresvärdar i dag inte en möjlighet att reglera hur många som bor i bostaden.
Detta möjliggörs nu genom en lagändring där hyresvärden ges den möjligheten. Hyresvärden ges också rätt till tillträde till lägenheten för nödvändig tillsyn för att kunna upptäcka och få bevis för den här typen av boenden. Det är en av flera goda förändringar som sker med detta lagförslag.
Fru talman! Med lagändringen kan man också möjliggöra att man tillgodoräknar trygghetsarbetet i hyressättningen. Det är en viktig förutsättning för att fastighetsägarna ska kunna jobba med trygghetsarbetet i boendemiljön. För att se till att de som bor i bostäderna kan känna sig trygga behövs det delvis ekonomiska förutsättningar. Detta är en bra ändring som möjliggör för fastighetsägarna att arbeta aktivt med frågan.
En hyresgäst som utsätts för våld av närstående ska få möjlighet att behålla eller överta hyreskontraktet. Det är en viktig åtgärd för alla dem som är utsatta för våld av en närstående. Här kan vi möjliggöra ett tryggt fortsatt boende för dem som blir utsatta och att de som utsätter någon för våld är de som vräks.
Lagen träder i kraft den 1 juli, vilket är oerhört bra och viktigt. Lagförslaget är efterfrågat av många hyresvärdar. Det är också efterfrågat av Sverigedemokraterna och av alla människor som berörs av den utbredda kriminaliteten i Sverige och de otrygga bostadsområden som vi ser runt omkring i landet. Det är viktigt att vi är snabbfotade när vi har möjlighet att vara det för att kunna använda lagstiftningen för att motverka den utveckling vi ser i Sverige i dag.
Fru talman! Avslutningsvis kan det ge en effektfull samverkan genom den lagstiftning vi lägger fram på området i dag. Men det handlar också om de resurser som vi tillför till rättsväsendet generellt och de skärpta straff som införs. Fastighetsägarna har ett kommande förslag om att man ska ingå i en BID-samverkan för att skapa trygga bostadsområden tillsammans med myndigheter och civilsamhälle.
Därtill kommer vistelseförbudet, säkerhetszonerna, den utökade kameraövervakningen, polisens utökade resurser, skola, socialtjänst och civilsamhälle. Tillsammans med de boende i bostadsmiljöerna kan vi nu äntligen få verktyg och förutsättningar för att skapa ett tryggt Sverige med trygga bostadsmiljöer.
Fru talman! Med det yrkar jag bifall till propositionen.
(Applåder)
Anf. 37 Malcolm Momodou Jallow (V)
Fru talman! Låt mig börja med att yrka bifall till Vänsterpartiets reservation 2 i betänkandet.
I en tid när fler barn än någonsin vräks från sina hem i Sverige ska vi här i dag debattera ett förslag som oundvikligen kommer att leda till att ännu fler barn kommer att vräkas och därmed förlora den trygghet det innebär att ha ett hem. Vi ska debattera ett förslag som enbart riktar sig mot landets 3 miljoner hyresgäster. Det är ett förslag som på flera sätt kommer att inskränka hyresgästers rättigheter ännu mer och ett förslag som dessutom innebär att Sverige nu inför kollektiv bestraffning, något som inte hör hemma i ett rättssamhälle och en demokrati.
Förslaget vi ska debattera borde i ärlighetens namn i stället haft rubriken "Åtgärder som ska göra det lättare att vräka oskyldiga hyresgäster som inte begått brott", för det är precis detta förslaget innebär.
Fru talman! En uppsjö av ytterst kompetenta remissinstanser har under ärendets gång yttrat sig. Jag känner ett oerhört stort stöd från dessa kunniga expertorganisationer när jag påstår att regeringens förslag är rättsosäkert, att det strider mot barnkonventionen och att det öppnar upp för godtycke, diskriminering och rasism.
Förslagen i dagens betänkande går i samma riktning som all övrig Tidöpolitik. De bygger på okunskap, förakt och illa dold rasism. Men det är ändå ett ovanligt sorgligt betänkande. De flesta av oss förstår att förslagen egentligen inte riktar sig mot hela landet. De flesta av oss förstår att det är långt ifrån alla människor som kommer att behöva ha uppsikt över anhöriga för att undvika att bli vräkta från sina hem. De flesta av oss förstår också att förslagen i verkligheten kommer att drabba dem som redan är hårt drabbade. Det här drabbar dem som redan är de mest utsatta i samhället och som redan upplever enorma utmaningar.
Fru talman! Utan att gå in på detaljer och värdera Tidölagets olika förslag sedan de tillträdde makten kan jag konstatera att högerpartiernas hela kraft läggs på repressiva förslag. Det är den typen av förslag som regeringen slänger fram näst intill dagligen numera. Alla samhällsproblem, både verkliga och konstruerade, ska mötas med ökad repression.
Det känns ändå extra tungt att oskyldiga barn och vuxna nu även ska förlora sina hem bara för att politiker ägnar sig åt populistiskt dravel i stället för att våga ta itu med de riktiga problem som vi ser i samhället i dag. Kort sagt: Tidölagets repressiva politik kommer varken att bekämpa gängkriminalitet eller åstadkomma trygghet i samhället.
Fru talman! Kriminalitet är ett allvarligt samhällsproblem som kräver komplexa lösningar i samverkan mellan såväl rättsväsende som skola och socialtjänst, övriga myndigheter och civilsamhällets organisationer.
Jag ska inte ödsla en massa tid på att än en gång stå här och berätta att även jag och Vänsterpartiet vill se åtgärder mot gängkriminaliteten. Tryggheten i utsatta bostadsområden, såväl som i samhället i stort, måste stärkas. Men det är de kriminella som ska straffas - inte oskyldiga barn och vuxna.
Här finns en tydlig och avgörande skiljelinje mellan mig och regeringen. Jag menar att arbetet med att lagföra och straffa kriminella även i framtiden ska ske genom rättslig prövning i domstol, och inte genom exempelvis privata fastighetsägare. Vi kan inte lösa problemen med kriminalitet genom populistiska attacker på oskyldiga hyresgäster. Problemen måste hanteras av rättsväsendet på ett sätt som är effektivt och lever upp till rättsstatens principer om bland annat proportionalitet.
Trygghetsarbete och brottsförebyggande arbete börjar med en väl utbyggd välfärd för alla, även i politiskt eftersatta områden. Regeringen borde därför omgående ta ett helhetsgrepp på problematiken med utgångspunkt i forskning och beprövad erfarenhet. Ge barnen hopp i stället för hemlöshet! Ge barnen hopp i stället för gängkriminalitet!
Men ingenting i Tidöpolitiken syftar till att stärka socioekonomiskt utsatta bostadsområden. Målet tycks snarare vara att barnen som växer upp i dessa områden tidigt ska lära sig att hur hårt de än kämpar och anstränger sig är de alltid skyldiga i maktens ögon. De ska tidigt lära sig att visitationszoner, kameraövervakning eller annan repression för alltid ska vara en del av deras vardag.
Vad regeringen inte vill förstå är att alla barn som bor i områden där brottsligheten är en del av vardagen behöver skyddas. Att skapa trygghet i dessa och andra områden ska inte behöva stå i motsats till att värna alla barns och ungas rättigheter. Det här är verkligen inte rocket science. Vi måste helt enkelt jämna ut de allt större ekonomiska klyftorna i landet. Vi måste ge barnen hopp i stället för hemlöshet.
Fru talman! Jag citerar Sveriges Stadsmissioner och Rädda Barnen: "Landets bostadsområden blir inte tryggare om människor mister sina hem. I realiteten kommer regeringens förslag att drabba dem som redan är hårt drabbade."
Vräkning av barnfamiljer fungerar inte som brottsbekämpning; tvärtom visar såväl forskningen som civilsamhällets egna erfarenheter på det rakt motsatta. Alla vet att för den familj som en gång blivit vräkt är möjligheten att återigen få ett stadigvarande boende ytterst begränsad. Det gäller inte minst i storstäderna, där det är nästan omöjligt. Till och med regeringens företrädare, med justitieministern i spetsen, borde känna till detta.
Men man har duckat för frågan varje gång den har ställts. Vart ska de vräkta familjerna ta vägen? Att blunda för denna fråga ter sig ytterst märkligt. Den familj som vräks fortsätter ju att vara en del av samhället, vare sig regeringen och Sverigedemokraterna vill det eller inte.
Institutet för mänskliga rättigheter konstaterar krasst att "barn som växer upp under otrygga förhållanden är mer benägna att hamna i kriminalitet, något som motverkar syftet med utredningens förslag - att öka tryggheten i våra bostadsområden". Det blir alltså motsatsen till det man är ute efter. Inte heller detta är rocket science. Jag undrar hur regeringen och justitieministern tänker här. Hur tänker de kring dessa barn? Vad har barnen för framtid efter att de blivit hemlösa?
Fru talman! Det är svårt att säga vad som är värst med dagens förslag. Det finns så många frågetecken. Det finns så mycket inbyggd rättsosäkerhet och så mycket plats för godtycke i förslagen.
I förslagen lyfts tillsynsansvaret för hyresgäster och att det ska öka. Hyresgästen ska ansvara för att barn och andra personer som bor eller vistas i lägenheten inte begår brott i närmiljön. Vilka brott som avses är ytterst otydligt; det verkar spänna från att spränga något eller skjuta någon till att klottra på en vägg upprepade gånger. Dessutom är det ingen som vet vad "närområdet" betyder. Vad avser man med det?
Förslaget om utökat tillsynsansvar har stött på intensiv kritik. Hur ska en hyresgäst förhindra att någon som bor eller vistas i lägenheten begår brott som försämrar närmiljön? Och vad är det egentligen för åtgärder som krävs av hyresgästen för att förhindra att hushållet vräks? Rädda Barnen menar att förslaget snarast kommer att försvåra förutsättningarna för föräldraansvar eftersom sannolikheten att föräldrar söker förebyggande stöd hos socialtjänsten minskar om de riskerar att vräkas.
Sveriges Stadsmissioner å sin sida tycker att förslaget "belyser obegripligheten i de krav som åligger en hyresgäst i hyresrätt". Jag kan bara hålla med, fru talman.
Sedan har vi det uppsamlande begreppet bristande skötsamhet, som också ska införas enligt förslaget. Ingen vet vad det betyder. Ändå ska "bristande skötsamhet" kunna leda till att ett hushåll vräks utan att först få möjlighet till rättelse. Det är katastrof! Alltså ska vräkning av till exempel en barnfamilj kunna ske utan att någon myndighet kopplas in - i dessa dagar när vi har ett så stort antal hemlösa som 30 000 och barnfamiljer som vräks varje vecka.
Sveriges Stadsmissioner menar att "bristande skötsamhet" är ett så pass svepande begrepp att det "blir mycket svårt för gemene man att veta vad det innebär". Men trots denna otydlighet ska alltså detta svepande begrepp kunna leda till att ännu ett barn blir hemlöst i det rika Sverige.
Jag undrar hur regeringen och justitieministern tänker. Är det bristande skötsamhet när någon svingar ett järnrör? Är det bristande skötsamhet när någon lagar mat som doftar lite främmande? Är det bristande skötsamhet när man talar högt, som jag ofta gör? Är det bristande skötsamhet när man spelar musik? Vad innebär det? Var går gränsen? När räknas det som bristande skötsamhet? Är det samma för mig, en man med afrosvensk bakgrund, som för en etnisk svensk eller en invandrare? Vem avgör det? Vi lever ju i ett land där rasism och diskriminering förekommer hela tiden.
Fru talman! Jag undrar hur regeringen och justitieministern tänker. Det här är nämligen katastrofalt.
Också reglerna kring inneboende ska nu skärpas, som vi hörde här tidigare. Kanske är detta den åtgärd som allra tydligast visar att Tidölagets fokus är invandrare. Hyresvärdar ska ges rätten att kräva tillträde till den enskildas hem för att "kontrollera bostaden". Och vems bostäder är det som kommer att kontrolleras, tror vi? 9998113523823Inte är det justitieministerns villa i alla fall, kan vi konstatera. Inte heller kommer alla de barn som bor i villa eller bostadsrätt att drabbas.
Fru talman! Hur ska den diskriminering som redan i dag är så stor i samhället generellt och på bostadsmarknaden i synnerhet kunna minska med detta förslag? Diskrimineringsombudsmannen och många andra anser att förslaget om inneboende riskerar att leda till bristande förutsebarhet, godtyckliga bedömningar och en oenhetlig rättstillämpning. Jag kan bara hålla med.
Fru talman! Det går utför med den svenska demokratin. Är det inte bruna trollfabriker är det i stället regeringens mörkblå förmåga att helt bortse från alla fakta, all kunskap och all erfarenhet som faktiskt finns. Många tunga och ytterst kunniga remissinstanser har kritiserat regeringens förslag. Genomgående betonas att förslagen är djupt rättsosäkra och saknar grund i forskningen. Ingen av expertorganisationerna lyfter fram att lösningen på nyrekryteringen till gängkriminalitet skulle vara att vräka fler oskyldiga barn och vuxna. Bara Sveriges fastighetsägare tycks dela den analysen med regeringen.
Den massiva kritiken mot förslagen kommer främst från de expertorganisationer som på ett eller annat sätt faktiskt arbetar i de områden och med de familjer som regeringspartierna och Sverigedemokraterna har tänkt sig ska drabbas av den nya lagstiftningen. Det är organisationer som har lång erfarenhet av de aktuella problemen och som vet vad de talar om. Kritiken som lyfts fram är så stor att det skulle vara omöjligt att hinna återge allt här i kammaren i dag.
Också Lagrådet kritiserar än en gång regeringen. Men varken Lagrådet eller expertkunskap imponerar på Tidöpartierna. De kunde som vanligt inte bry sig mindre om sådan kritik som inte passar in i deras sneda bild av verkligheten. Det är ytterst beklagligt.
De borde lyssna när kritikerna säger att deras repressiva åtgärder riskerar att bli kontraproduktiva och att de krav som läggs på hyresgästerna är orimliga. Rättigheterna blir allt färre, och straffet - att vräkas - står inte i proportion till de brott som så otydligt beskrivs i förslagen. De borde också lyssna när kritikerna säger att förslagen leder till ökad stigmatisering av både områden och människor - och i detta fall dessutom till en kollektiv bestraffning av landets hyresgäster, vilket innebär att Sverige därmed överger den viktiga rättsprincip som utgår från att alla ska bedömas och straffas utifrån sina egna handlingar.
Kollektiv bestraffning är inte en väg mot ett tryggare samhälle. Men det är en tydlig väg bort från demokrati.
Fru talman! Vräkningarna av barn fortsätter att öka i det rika men ojämlika Sverige och är nu uppe i det högsta antalet sedan Kronofogden började mäta 2008. Att regeringen i detta läge ändå väljer att fullt medvetet bidra till att ännu fler barn vräks är minst sagt upprörande. Hur kan någon på allvar tro att fler hemlösa barn och unga ska minska brotten och göra Sverige tryggare? Hur kan detta vara regeringens prioritet? Hur kan de ta så lättvindigt på att oskyldiga barn förlorar sitt hem? Är det för att de vet att det aldrig kommer att vara deras egna barn som drabbas?
Den nollvision som Sverige säger sig ha för vräkning av barn blir alltmer en pappersprodukt utan värde.
Fru talman! Som riksdagspolitiker ska vi stifta lagar som är moraliskt försvarbara, bygger på vetenskaplig grund och är i linje med rättsstatens principer och internationella åtaganden.
Slutligen, fru talman: Regeringen och Sverigedemokraterna väljer skrämsel, polarisering, populism och till och med lögner. Allt används för att misskreditera och stigmatisera både hyresrätten som upplåtelseform och dem som bor i den. Den förda blåbruna politiken saknar all förankring i verkligheten och drunknar i sina egna fördomar.
Det finns ingen populistisk enkel genväg till ett tryggare Sverige. Det krävs både ekonomiska resurser och en väl genomarbetad politik. Nyrekryteringen till gängen måste minska. Barn och ungdomar måste klara sig genom skolan. Vi måste komma till rätta med trångboddheten och ta itu med både boendesegregationen och samhällets ekonomiska ojämlikhet.
En regering med självrespekt hade arbetat med de frågorna i stället och omgående dragit tillbaka de orättvisa och rättsvidriga förslag som presenteras här i kammaren i dag. Tyvärr är det inget jag tror vi kan förvänta oss av de blåbruna Tidöpartierna och deras regering.
Anf. 38 David Josefsson (M)
Fru talman! "Jag känner att jag måste flytta." Hässleholm, april 2022.
"Jag har sagt upp mitt kontrakt i natt. Så vi flyttar nu. Det går inte att bo kvar här. Jag är rätt chockad, men också besviken. Det är så synd för jag tyckte om det här området." Hässelby, Stockholm, juni 2023.
"Jag vill flytta härifrån. Det känns inte tryggt." Linköping, september 2023.
"Vi tycker att det känns jättejobbigt, att våldet har nästlat sig in så här i närheten. Vi kommer nog att överväga att flytta härifrån. Ärligt talat. Det gör vi. Vi har en tvåårig dotter." Majorna, Göteborg, januari 2024.
"Nu är det dags att flytta härifrån." Gävle, februari 2024.
"Det spelar ingen roll var vi flyttar någonstans, Sverige har blivit de kriminellas hem, tydligen. Det är fruktansvärt sorgligt." Farsta, Stockholm, mars 2024.
Fru talman! Samtliga citat jag just läste upp är från grannar som intervjuats i medierna när de precis drabbats av våldsdåd i närheten av sina bostäder - vanliga hederliga människor som våldet och gängbrottsligheten nu fått att överväga eller till och med bestämma sig för att flytta från sina hem.
Fru talman! Varför har vi i Sverige haft en hyreslagstiftning där kriminellas rätt att bo kvar har varit starkare än grannarnas rätt att få leva fria från brott? Varför har vi haft en hyreslagstiftning där hyresvärden både varit skyldig och haft verktygen att åtgärda en rad störningar i boendet - utom just hot, våld och kriminalitet? Där har hyresvärden i stället många gånger varit närmast maktlös.
Låt oss inte vara naiva. Det här handlar inte bara om enskilda lägenhetsinnehavare som är stökiga mot sina grannar. Det här handlar också om grovt kriminella som använder lägenheter och trapphus för att langa narkotika eller som förvarar vapen, sprängmedel eller stöldgods i bostad och lägenhetsförråd. Det handlar också om rena våldsuppgörelser i anslutning till bostaden, som misshandel och skjutningar - till och med dödsskjutningar.
De kriminella har hållit trapphus, fastigheter och hela stadsdelar i skräck genom ett kriminellt våldskapital. Det är inte en slump att kriminellas inverkan på lokalsamhället i dag är ett av kriterierna när polisen identifierar utsatta och särskilt utsatta bostadsområden.
Fru talman! Konsekvensen blir inte bara att enskilda grannar ger upp och flyttar. Det påverkar människors rörelsemönster i vardagen, och det skapar flyttmönster där vissa områden stigmatiseras när de kriminella får ta över.
Nästan var femte man och mer än var tredje kvinna känner sig så otrygg i sitt eget bostadsområde att man väljer att inte gå ut ensam på kvällen, enligt Brottsförebyggande rådets trygghetsundersökning 2023.
Trygghet har också blivit en allt viktigare aspekt när människor väljer var de vill eller inte vill bo. Enligt en rapport från Mäklarsamfundet som kom för några veckor sedan är trygghet numera högst upp på listan över prioriteringar som är viktiga vid en eventuell flytt.
Enligt en opinionsundersökning som The Global Village gjorde tillsammans med Novus 2021 vill cirka hälften av de boende i Sveriges utsatta områden flytta på grund av kriminaliteten.
Fru talman! Den förstärkning av hyreslagstiftningen som vi i dag debatterar, där skyddet för hyresgästen mot kriminella grannar stärks, kommer givetvis inte ensam att lösa alla problem med otrygghet i bostadsområden. Men det är en av flera viktiga pusselbitar.
För att stärka tryggheten i våra bostadsområden, särskilt i områden som är utsatta för grov organiserad brottslighet, har den moderatledda regeringen också infört såväl vistelseförbud för kriminella som säkerhetszoner där polisen får utökad möjlighet att hindra grova våldsbrott.
Till det ska också läggas den moderatledda regeringens historiska satsningar på rättsväsendet och markanta straffskärpningar mot gängkriminella.
Fru talman! Förutom att stärka hyresrätten genom att göra det enklare att vräka kriminella och därmed skydda övriga grannar innehåller den här propositionen ytterligare ett par förslag som är värda att ta upp särskilt.
Ett av dem är skärpningen av regelverket för inneboende.
Jag tror inte att någon i den här kammaren har missat begreppet madrassboende - att skrupelfria hyresvärdar hyr ut sängplatser i trångbodda lägenheter.
Hyresgästföreningens tidning Hem & Hyra har kunnat visa att en enskild sängplats kan hyras ut för flera tusen i månaden.
I boken Imperiets barn av Liza Alexandrova-Zorina från 2023 beskrivs ett sådant här madrassboende i Jakobsberg:
"Lägenheten har tre rum. Det största är möblerat med enbart sängar - vanliga och tvåvåningssängar. I en vrå står en hoprullad madrass. Här bor flera ukrainare som kommit till landet för att jobba i byggsektorn. I ett av de mindre rummen bor det nya personer nästan varje natt, sovplatserna hyrs ut för ett dygn eller två i taget. I det tredje rummet bor tjetjener. De bor där gratis - lägenhetens ägare är tjetjen - mot att de håller ordning på stället.
Morgon och kväll är det kö till badrummet och till handfatet i köket, där många av invånarna tvättar sig (de hinner ändå inte duscha). Om dagarna är det tomt i bostaden, alla är på jobbet.
Man får hålla koll på sina saker, till och med skorna. Det snos grejer hela tiden. Allt av värde måste man ta med sig till jobbet - pass, pengar, allt som går att sälja."
Fru talman! En annan viktig förändring handlar om att vi nu stärker våldsutsatta kvinnors möjlighet att ta över ett hyreskontrakt.
Det kan konkret handla om att i fall där våld i nära relationer är orsaken till att hyreskontraktet förverkas ska den våldsutsatta ges möjlighet att ta över hyreskontraktet. Men också i andra fall ska den våldsutsatta stärkas i det hyresrättsliga förhållandet, exempelvis om denna beviljats ekonomiskt stöd för att kunna ta över lägenheten.
Ingen våldsutsatt kvinna ska behöva fundera på om hon vågar anmäla eller inte av rädsla för att bli av med sin bostad.
Fru talman! Den moderatledda regeringens proposition som vi nu diskuterar innebär viktiga förstärkningar av hyreslagstiftningen - förstärkningar som kommer att leda till ökad trygghet i våra bostadsområden, till färre madrassboenden och till att fler våldsutsatta kvinnor kan bo kvar i sina bostäder.
För mig och för moderaterna handlar den här frågan i grunden om vilken sida samhället vill stå på. Vems rätt står högst? Är det vanliga hederliga människor som ska flytta när kriminella gäng skjuter och spränger och langar narkotika i ett bostadsområde? Eller är det den kriminelle som ska vräkas för att möjliggöra för andra att leva i frid och trygghet?
Grannarna i Hässleholm, Hässelby, Linköping, Majorna, Gävle och Farsta som övervägde eller bestämde sig för att flytta ska inte följas av fler som tvingas lämna sina hem.
Nu ändrar vi lagstiftningen. Nu är det inte offren utan våldsverkarna som ska flytta på sig.
Med det, fru talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut.
Anf. 39 Malcolm Momodou Jallow (V)
Fru talman! Nu är det inte offren utan våldsverkarna som ska vräkas, säger David Josefsson. Men det stämmer inte. Det är att vilseleda svenska folket. Det är att ljuga för svenska folket.
Låt oss säga sanningen här nu! Den här lagstiftningen säger att om ett barn bor med sina föräldrar och kanske till och med har syskon och barnet råkar hamna i kriminella miljöer eller misstänks för brott i närområdet - det behöver inte ens ha begått brott, för man kräver inte att det ska vara brott som domstolen ska fatta beslut om - ska hela familjen vräkas. Då blir det märkligt när David Josefsson står här och säger att det inte är offren utan våldsverkarna som vräks. Mamman, pappan och syskonen som inte hamnat i kriminella miljöer, är de våldsverkare?
Förslagen ger kalla kårar. De visar på ett djupt rotat förakt gentemot hyresrätten och hyresgäster. Det är visitationszoner och övervakning på steroider. Några vill skicka militären till förorten. Man utgår från att de här familjerna inte har förmåga att ta hand om sina barn. Då ska man se till att vräka hela familjen.
Rädda Barnen menar att förslaget snarast kommer att försvåra för föräldrar att ta ansvar eftersom sannolikheten att föräldrar söker förebyggande stöd hos socialtjänsten minskar om de riskerar att vräkas.
Föräldrar kontaktar polisen och socialtjänsten. De kontaktar alla myndigheter för att få stöd. Men nu med den här lagstiftningen vet de att om de gör det kan de förlora sina hem. Vad är det då som säger att de här föräldrarna kommer att höra av sig till de här myndigheterna?
Anf. 40 David Josefsson (M)
Fru talman! Tack, ledamoten Jallow, för frågan!
Det är färgstarkt att anklaga en annan ledamot för att stå och ljuga i Sveriges riksdag.
Vi kan väl börja med att konstatera att det blandas och ges ganska mycket i den här repliken. Jag har inte pratat om att militär ska skickas till förorter och så vidare.
Det jag tycker är viktigt är vilket perspektiv man har här. Vems sida ska vi stå på? Ska vi stå med de människor som sköter sig eller med dem som faktiskt inte sköter sig?
Om man inte sköter sig i ett område ska man inte komma undan med att någon annan står på hyreskontraktet. Det är det som den här lagändringen handlar om. Tidigare har lagstiftningen sagt att man kan bli vräkt om det är lägenhetsinnehavaren som begår brott i nära anslutning till sin bostad. Nu ändrar vi det - nu breddar vi det begreppet och säger att det också ska kunna vara i närområdet samt när någon i hushållet begår brott och lägenhetsinnehavaren inte utför den tillsyn som kan krävas.
För att svara på ledamotens fråga är det snarare tvärtom. En lägenhetsinnehavare som kan visa att man har kontaktat polisen och socialtjänsten har ju faktiskt fullgjort sin skyldighet gentemot hyresvärden och sina grannar, och därmed finns det inte skäl nog för vräkning. Men om man ser att det begås brott och inte bryr sig om det eller gör något, då har man faktiskt inte fullgjort sina plikter mot vare sig hyresvärden eller sina grannar.
Anf. 41 Malcolm Momodou Jallow (V)
Fru talman! Det ledamoten säger stämmer inte. Enligt lagstiftningen kan man vräkas utan möjlighet till rättelse. Även om föräldrarna säger att de kan prata med socialtjänsten och får stöd för att hjälpa barnet har fastighetsägaren rätt att vräka dem, utan möjlighet till rättelse. Det är fruktansvärt, framför allt när barn är inblandade. När ni föreslår ny lagstiftning är det viktigt att ni står bakom hela lagstiftningen som den ser ut i förslaget och inte säger något helt annat än det som står. Det är att vilseleda folk.
Det finns 33 000 hemlösa, och antalet vräkningar av barnfamiljer ökar. Så här många barnfamiljer har inte blivit vräkta från sina hem sedan man började mäta 2008. När alla dessa barnfamiljer är vräkta - vad har regeringen, David Josefsson och Moderaterna för avsikt att göra med de här människorna? Vart ska de ta vägen? Jag har ställt frågan flera gånger, till och med till ministern, men ingen har kunnat svara. Snälla David Josefsson, svara på frågan!
När ytterligare 20 000 personer är hemlösa, vad tänker David Josefsson och regeringen göra med dem? Jag skulle också uppskatta om han svarade på varför den här lagstiftningen bara gäller landets 3 miljoner hyresgäster. Betyder det att barnen till dem som bor i villor och bostadsrätter inte begår brott? Är det Moderaternas mening att säga till svenska folket att barn och familjer som bor i bostadsrätter och villor inte begår brott? Om det inte är så och om vi är överens om att de barnen också begår brott och hamnar i kriminella miljöer, hur kommer det sig då att den här lagstiftningen inte även gäller dem? Varför har vi en lagstiftning som straffar dem som bor i hyresrätter medan samma problem finns bland dem som bor i villor och lagstiftningen ändå inte gäller dem?
Anf. 42 David Josefsson (M)
Fru talman! Det är väldigt magstarkt att påstå att någon ljuger eller vilseleder. Ledamoten Jallow får gärna visa vad det är jag har ljugit om eller vilselett kring.
Om vi nu ska hålla oss till en saklig debatt i den här frågan handlar den i grunden om att stärka hyreslagstiftningen och möjliggöra för grannar att leva fria från störningar från kriminella element som bor i ett hus.
Propositionen säger att man i allvarliga fall ska kunna avhysa någon utan att denne först ges möjlighet till rättelse. Men det kan ju handla om grova våldsbrott, skjutningar, hantering av explosiva varor i lägenheten eller försäljning av stora mängder narkotika. Då tycker tydligen företrädare för partier i den här kammaren ändå att man först ska ges möjlighet till rättelse. Ett exempel är ett fall, som varit aktuellt i medierna, där sonen i familjen sköt ihjäl en person på loftgången. Då tycker alltså företrädare för oppositionen, för Vänsterpartiet, att det är rimligt att kräva rättelse och att det är först när sonen skjutit ihjäl en person till på loftgången som hyresvärden ska ha rätt att vräka någon.
Jag tycker att man ska ha en saklig debatt om det här. Jag förstår de invändningar som finns om att hyresvärden inte ska ha möjlighet att vräka vem som helst hur som helst, men detta är ju i grunden att stärka hyresrätten så som den ser ut. Det kommer fortfarande att ske rättslig prövning när någon blir vräkt. Avhysning kommer fortfarande att ske med Kronofogden. Men vi stärker möjligheten för människor att faktiskt få leva i fred och frihet.
Jag är inte orolig för att särskilt många kommer att bli vräkta mot bakgrund av den här nya lagstiftningen. Jag tror att den kommer att ha en förebyggande funktion. Men jag är orolig för alla människor jag citerade i mitt anförande, som känner sig tvingade att flytta från sitt bostadsområde på grund av att kriminella gäng håller på att ta över. Det är det viktiga för mig.
Anf. 43 Markus Kallifatides (S)
Fru talman! Propositionen Åtgärder för tryggare bostadsområden är resultatet av en utredning tillsatt av den socialdemokratiska regeringen i juli 2022. Vi socialdemokrater ser med allvar på den utbredda otrygghet som är kopplad till brottslighet, inte minst den brottslighet som griper omkring sig i politiskt eftersatta områden i både större och mindre städer. Dessa områden är mer utsatta för brottslighet.
Det är en självklar utgångspunkt för oss socialdemokrater att alla invånare ska kunna leva i trygghet i och omkring sina hem. Vi ställer oss därför i huvudsak bakom de förslag till lagändringar som propositionen innebär. Förslagen ger större möjlighet att skilja en hyresgäst från sin hyresrätt i syfte att upprätthålla trygghet och att förebygga återkommande brottslighet i bostadsområden. Lagstiftningen tar sikte på hyresgäster som allvarligt försämrar tryggheten för sitt bostadsområde och sin närmiljö - inte bara genom brott i själva bostaden, utan även bredare i omgivningen.
Fru talman! Vi socialdemokrater menar också att lagstiftningsärendet medför komplexa avvägningar och har betydande återverkningar i samhället. Sveriges Allmännytta är en remissinstans som bör lyssnas till i sammanhanget. Det är den organisationens medlemmar som äger flest lägenheter i de för brottslighet mest utsatta områdena.
Sveriges Allmännytta lyfter fram att en konsekvens av de föreslagna lagändringarna är att syskon till barn som begått brott som bor i samma lägenhet men själva inte har begått något brott också kan tvingas flytta om deras föräldrar måste flytta. Man påtalar alltså risken att helt oskyldiga barn påverkas på ett mycket negativt sätt. Sveriges Allmännytta föreslår därför att regeringen överväger att en uppsägning när det bor barn i lägenheten ska föregås av skriftlig rättelseanmaning och meddelande till socialnämnden.
Stockholms stad, där jag bor, är en stor kommun som i högsta grad berörs av utredningens förslag. Staden uttrycker i sitt remissvar att man kan se att det kan finnas behov av att förkorta processen för att säga upp hyreskontrakt i vissa fall. Men man understryker att det är en process som inte ska hanteras lättvindigt, då detta kan innebära att familjer med minderåriga barn vräks och får betydande svårigheter att återinträda på bostadsmarknaden. Vi socialdemokrater har motsvarande inställning, och jag yrkar därför bifall till vår och Centerpartiets gemensamma reservation nummer 5 att det ska krävas en skriftlig anmodan om rättelse från hyresvärdens sida innan uppsägning blir aktuell för en familj med minderåriga barn.
Fru talman! Den nationella trygghetsundersökningen, NTU, som genomförs av Brå, Brottsförebyggande rådet, visar att otrygghet finns i alla upplåtelseformer. I områden med socioekonomiska utmaningar har cirka 35 procent av dem som äger sin bostad angett att de upplever sig mycket eller ganska otrygga i det egna bostadsområdet. För hyreslägenheter är siffran cirka 45 procent och bostadsrätter cirka 39 procent.
Såväl hyresrätt som bostadsrätt kan enligt nu gällande lagstiftning förverkas genom särskilt allvarliga störningar i boendet. I likhet med några av remissinstanserna kan vi socialdemokrater inte se något skäl till att den utvidgning av möjligheten till förverkande som föreslås i denna proposition ska gälla endast hyresrätt, men eftersom ett sådant yrkande inte ligger inom ramen för detta ärende avser vi att återkomma i frågan i ett annat sammanhang.
Fru talman! Den typ av åtgärder som vi debatterar i dag aktualiserar mycket bredare frågeställningar om kommuners och den kommunala socialtjänstens ansvar för och arbete med de individer och familjer som påverkas av brottsdomar, uppsägningar och vräkningar, vilket inbegriper situationer kopplade till mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Det påtalas av ett flertal remissinstanser att kommunernas möjligheter och resurser för att hantera den typen av situationer brister, även i de alltför många fall där bland annat barnfamiljer vräks från sin bostad och då vanligen på grund av obetald hyra. Av särskild betydelse är tillgången till lägenheter eller hus som upplåts genom sociala kontrakt eller med stöd av hyresgarantier i andra områden än de mest eftersatta.
Vi socialdemokrater menar att en ny bostadsförsörjningslag och en nationell plan för bostadsförsörjningen brådskar. En sådan plan kräver åtgärder också från staten. Detta lyfter vi fram i vår bostadspolitiska kommittémotion.
Fru talman! Det är bara att konstatera att Tidömajoriteten här i Sveriges riksdag är mycket ensidigt inriktad på den typ av mer repressiva åtgärder som sannolikt kommer att röstas igenom här. Det förebyggande arbetet står tyvärr inte i centrum för uppmärksamheten.
Boendesegrationen är genomgripande. Det råder brist på poliser. Det råder brist på uppsökande och kraftfullt socialt arbete. Det råder brist på idrott och kultur för många barn och unga. Förskola och grundskola klarar inte fullt ut sitt uppdrag. Stora sektorer av arbetsmarknaden präglas av arbetslivskriminalitet och stor otrygghet. Vi står och öser med en tesked eller två ur badkaret som är fyllt till bredden av kriminella gäng medan kranen står på i andra änden. Nyrekryteringen till gängen måste stoppas.
Tidömajoriteten ser dock bara halva problemet och presenterar därför bara halva lösningar. De är dessutom av mycket varierande kvalitet, fru talman. Även den underliggande statliga utredningen i detta lagstiftningsärende ser risken att problemen flyttas runt snarare än avhjälps genom att öka antalet uppsägningar av hyreslägenheter.
Fru talman! Det är med all sannolikhet vad som händer både före och efter en avhysning som i långt högre grad formar grannarnas trygghet i bostadsområdet. Vi socialdemokrater och hela den samlade oppositionen menar att riksdagen ska begära att regeringen skyndsamt återkommer med en utvärdering och analys av effekterna av utvidgad möjlighet till uppsägning av hyresrätt. Och vi menar att utredningens och lagrådets uppfattning om när lagändringar ska träda i kraft borde gälla.
Därtill understryker vi att helt andra åtgärder också måste sättas i fokus för att öka tryggheten i vårt samhälle, inte minst i eftersatta bostadsområden.
(Applåder)
Anf. 44 Larry Söder (KD)
Fru talman! Har man som hyresrättsinnehavare rätt att känna sig trygg i sitt eget område? Har man som hyresrättsinnehavare rätt att förvänta sig att det allmänna gör det som krävs för att man ska känna sig trygg i sitt eget område? Ska man kunna gå fram och tillbaka till affären utan att behöva titta sig över axeln? Ska man kunna sätta sig en stund på områdets gräsmatta? Har man som hyresrättsinnehavare rätt att inte behöva vara orolig för vad som gång efter gång händer på nätterna i ens område?
Tänk dig själv att du har en familj med små barn och att kriminella bor och utövar kriminell verksamhet i området du bor i. Du vågar inte släppa ut dina barn för att leka i området eftersom du inte vet vad som kan hända i nästa sekund. Denna vardag ligger långt ifrån den vardag som jag växte upp i. Mor släppte ut mig på gården, och sedan hörde jag henne igen först när hon talade om att maten var färdig.
Jag tycker att dagens familjer har rätt att kräva precis samma trygghet. Varför har inte dagens familjer rätt att kräva samma trygghet som fanns då? Varför får kriminella bestämma agendan i ett bostadsområde?
Regeringens förslag syftar till att man ska känna sig trygg i sitt eget bostadsområde. Man har rätt att kräva att samhället gör sitt yttersta för att det ska bli så. Vi tar nu ett steg framåt för att hjälpa till så mycket vi kan mot detta mål.
Jag vill påstå att vi som samhälle under många år har varit ganska naiva om utvecklingen i Sverige när det gäller kriminella. Den här regeringen försöker vända trenden på många olika sätt. Det finns inte en enda åtgärd utan många åtgärder tillsammans som gör att vi lyckas med det, och denna åtgärd är en av dem.
Vi sätter ganska hårt tryck på fastighetsägare och ställer krav på att de ska se till att bostadsområdena är så trygga som möjligt. Då är det rimligt att ge dem möjlighet att vräka lägenhetsinnehavare som har kriminella boende hos sig. Det innebär ett större ansvar för innehavaren att ta tag i och skapar möjlighet för tryggare boendemiljö för alla i området. Det är faktiskt det som förslaget handlar om.
Ett hyresavtal ska kunna sägas upp om hyresgästen begår brott som typiskt sett försämrar närmiljön för dem som bor i lägenhetens omgivning. Det ansvar som hyresgästen har för barn och andra personer som bor eller vistas i lägenheten ska även gälla att se till att dessa personer inte begår brott som skapar otrygghet för övriga boende.
Ett hyresavtal ska vidare kunna sägas upp i fler fall om lägenheten används för att begå brott, nämligen vid allvarlig eller omfattande brottslighet.
Vad är problemet med en sådan lag? Har inte grannen samma rätt att vara trygg? Jag förstår inte att man kan ha en annan åsikt.
Vänsterpartiets ledamot sa i talarstolen att det var kollektiv bestraffning. Ja, att låta kriminella element bo kvar i bostadsområdet är kollektiv bestraffning. Vänsterpartiet och jag har helt olika uppfattningar om detta. Jag tycker att den som är lägenhetsinnehavare också har ett ansvar.
Vänsterpartiet sa att förslaget öppnar för rasism. Hur då? Om man är kriminell ska man inte ha en fristad i Sverige. Man ska jagas tills man inser att kriminella har det svårt i Sverige, och man ska bli laglydig. Det har ingenting med rasism att göra över huvud taget. Brottslighet har ingen färg eller hud. Brottslighet är fel.
Vänsterpartiet säger att vi ger oss på dem som redan är utsatta. Nej, vi hjälper dem som finns i området och som faktiskt vill ha en trygg uppväxt, även om de bor i en hyreslägenhet.
Vi hörde också Socialdemokraternas tal. Det var ändå rimligt och förstående. Man vill ändå se lite längre fram och ha förebyggande verksamhet. Jag håller med. Problematiken är att vi inte riktigt fattar det beslutet i de lagtexter vi talar om här och nu. Men givetvis ska vi hjälpa brottsutsatta så långt som möjligt och se till att de inte ska hamna där. Men vi måste också hjälpa dem som faktiskt vill hjälpa till.
Fastighetsägare vill hjälpa till och se till att deras områden ska vara trygga. Då måste vi ge dem de möjligheter och verktyg som finns.
Fru talman! Med det yrkar jag bifall till utskottets förslag.
Anf. 45 Malcolm Momodou Jallow (V)
Fru talman! Larry Söder frågar: Vad är problemet? Han säger att det inte finns någonting rasistiskt med det här förslaget. Kanske väljer Larry Söder att blunda för eller har inte sett nyheterna om trollfabriker som hetsar människor när det gäller invandringen och som sprider hat, hot och rasism om alla invandrare. Man säger att invandrare är kriminella.
Det får konsekvenser. Det påverkar människor som är rasifierade mer än det påverkar Larry och många andra som bor i det här landet. Rasismen som system finns, och den påverkar människor. Den gör att vissa grupper utsätts mer än andra. Det beror på hur de ser ut, om de är muslimer, om de kommer från Mellanöstern eller Afrika och om de är svarta eller vita.
Rasismen är viktig i sammanhanget. Det har Diskrimineringsombudsmannen sagt. Diskrimineringen kommer att öka. Det finns risk för att det blir profileringar. Vissa grupper som bor i hyresrätter kommer att bli mer utsatta. Att säga att det här inte är kollektiv bestraffning är att blunda för sanningen.
Larry Söder frågade om kriminella ska lagföras. Ja, det ska de. Det har jag inget problem med. Det tycker Vänsterpartiet, och det sa jag i mitt anförande.
Larry Söder frågar: Har alla rätt att känna sig trygga i sitt boende? Ja, alla har rätt att känna sig trygga. Men den fråga jag ställer till Larry Söder är: Har alla som är oskyldiga rätt att inte bli straffade för brott som någon annan har begått? Jag tycker att man har rätt att inte bli straffad för någon annans brott. Det är detta som är skillnaden mellan mig och Larry Söder. Larry Söder tycker att alla andra i familjen, till exempel barn som inte har begått brott, ska straffas genom att vräkas och göras hemlösa. Det tycker inte Vänsterpartiet.
Anf. 46 Larry Söder (KD)
Fru talman! Det är väldigt intressant om Vänsterpartiet tycker att varje gång man jagar kriminella är man rasist. Det är precis det Malcolm Momodou Jallow säger. Jag menar att vi måste jaga de kriminella tillsammans, alldeles oavsett vilken bakgrund de har, för de laglydiga människorna ska kunna bo i bostadsområden som är trygga.
Vem blir straffad, egentligen? Det är grannen som blir straffad, som inte kan göra något åt sin situation och som vädjar till fastighetsägaren om att göra något - det är otryggt där jag bor, och jag kan inte släppa ut mina barn i området för att det finns kriminella element. Det är de som blir straffade. Malcolm Momodou Jallow hörde vad David Josefsson läste upp. Människor flyttar från områden, för de känner sig inte trygga där. Vilka är det som blir straffade? Jo, det är de laglydiga som inte ens bor i lägenheten.
Vad har lägenhetsinnehavaren för rättigheter och för eget ansvar för vilka som finns i lägenheten? Jag menar att det ansvaret måste stärkas och att fastighetsägarna måste få möjlighet att göra något åt detta.
Tyvärr, Malcolm Momodou Jallow, motverkar du tryggheten i bostadsområdena. Du motverkar att vi vanliga människor faktiskt kan bo i hyreslägenheter genom att du försöker göra de kriminella till dem som är offer. De kriminella är inte offer. Det är dem vi ska jaga, dag ut och dag in.
Sedan är det precis som Socialdemokraterna säger. Vi ska se till att de som vill lämna kriminaliteten får så mycket stöd, hjälp och skydd som möjligt och att ingen hamnar där. Men det är en helt annan historia än den vi diskuterar i dag.
Man kan inte skydda de kriminella, Malcolm Momodou Jallow.
Anf. 47 Malcolm Momodou Jallow (V)
Fru talman! Jag kan konstatera att Larry Söder och Kristdemokraterna säger att alla som inte har begått brott också är kriminella. Det är detta vi hör Larry Söder säga här. Det handlar om alla barnen, inte om dem som har begått brott och dem som har hamnat i kriminella miljöer - där är vi överens. Jag vill tydliggöra detta. Men det som Larry Söder och Kristdemokraterna säger är att om en person i familjen begår brott är hela familjen brottslig. Det är denna världsbild Larry Söder har.
När det gäller rasismen är det många med invandrarbakgrund som bor i hyresrätter. Det vet alla. Om vi är överens om att kriminalitet är ett samhällsproblem som finns överallt, varför har vi inte en lagstiftning som bekämpar kriminalitet överallt? Varför gäller detta bara hyresrätter och inte dem som bor i villor? Står Larry Söder här och säger att de barn som bor i villamattor aldrig hamnar i kriminella miljöer? Om det inte är det man säger, om de också begår brott, varför har vi inte en lagstiftning som gäller även dem så att vi kan skapa trygghet?
Jag vill ha trygghet i hela landet, oavsett om man bor i villamattor eller i hyresrätt. Och jag vill inte straffa de barn och föräldrar som inte har begått brott.
Jag vill, fru talman, avsluta med att säga att jag ställde en fråga till David Josefsson om vart alla de här människorna ska ta vägen när de blir hemlösa. Jag fick inget svar av David Josefsson. Jag ställer samma fråga här igen. Om ni lyckas vräka ett flertal familjer och de inte har någonstans att ta vägen utan blir hemlösa, vart ska de ta vägen? Snälla, svara på den frågan! Jag skulle verkligen bli glad om jag fick ett svar. Jag har ställt denna fråga många gånger, men inget av regeringspartierna har velat svara på den.
Anf. 48 Larry Söder (KD)
Fru talman! Varför ska oskyldiga straffas? Ja, det vill jag fråga Vänsterpartiet. Grannen är oskyldig, liksom grannen i andra trappuppgången. Personen som bor i fastigheten bredvid är oskyldig. Men alla de drabbas när det finns en kriminell i en lägenhet. Det är självklart för mig att fastighetsägaren måste få större möjligheter att se till att denne vräks, för att få ett tryggt och lugnt område. Jag tror inte att detta är någon enkel sak för en fastighetsägare att göra, men det är nödvändigt i vissa fall. Vi ger dem möjligheten till detta. Jag kan inte förstå att Vänsterpartiet är emot tryggare bostadsområden.
Varför är det viktigt för oss att ge fastighetsägaren denna möjlighet? Jo, för de som är hyresgäster är beroende av att fastighetsägaren gör något åt problemet. De kan höra av sig till sin fastighetsägare, men har denne inga muskler eller möjligheter att göra något är hyresgästen i klorna på den kriminelle.
Jag trodde inte att jag skulle få höra en vänsterpartist säga att man vill skydda den kriminelle för att man tycker synd om denne. Jag tror nämligen att Malcolm Momodou Jallow i grunden tycker precis som jag. Problemet är att snällheten inte kan tas hela vägen. Vi måste också på något sätt se till så att samhället kan skydda dem som är laglydiga, ställa sig på deras sida och säga: Ja, du ska få ett tryggt bostadsområde även om du väljer att bo i hyresrätt. Detta har människor nämligen valt, och det kommer människor att välja. De måste få känna sig trygga och veta att deras fastighetsägare har dessa möjligheter.
Jag tycker att den här lagen är jättebra, och jag tror att den kommer att hjälpa oss. Men jag tror också, precis som David Josefsson, att mer måste göras i förebyggande syfte. Här finns ännu ett verktyg som fastighetsägaren kan använda i slutändan, men jag tror inte att det kommer att användas speciellt mycket.
Jag tror dock att Vänsterpartiet måste tänka om. Vem är det ni vill skydda, den kriminelle eller den laglydige?
Anf. 49 Tredje vice talman Kerstin Lundgren
Jag påminner om att samtliga ledamöter talar via talmannen, för det är den regel vi sedan länge har i kammaren.
Anf. 50 Patrik Karlson (L)
Fru talman! Alltför många lever i dag i områden som är klassade som utsatta och som är starkt präglade av utanförskap och har varit det under lång tid. Det är områden där arbetslösheten och otryggheten bitit sig fast, och här är risken för invånarna att hamna i en utsatt position betydligt större. Utsattheten slår lättare rot när bostadsområdena inte tas om hand - när vi låter fastigheter förfalla, trångboddheten är utbredd och utemiljön inte underhålls. Grunden för att alla människor ska ha förutsättningar att känna sig trygga i sina områden är att de är säkra och att alla som bor och vistas där följer de lagar som finns.
Runt om i hela vårt avlånga land har vi barn, ungdomar och vuxna med stora ambitioner för sin framtid och engagemang för sina medmänniskor. De förtjänar att vi säkerställer att de känner sig trygga i sina hem och bostadsområden. Den stora majoriteten människor är hederliga och sköter sig, och det är ett fåtal individer som tillåtits förstöra och alltför länge dominera det offentliga rummet.
Att känna sig trygg i sitt bostadsområde så att man inte känner sig tvungen att avstå från till exempel en kvällspromenad eller att hålla sina barn inomhus för att man inte vågar låta dem leka ute handlar om frihet i vardagen. Det borde vara en självklarhet i hela Sverige, men så är inte fallet i dag. Vi kan självklart inte acceptera att det finns sådana områden. Det handlar om att ge förutsättningar för samtliga människor att vara säkra i hemmet.
Fru talman! För att långsiktigt lyfta dessa utsatta områden och vända den negativa utvecklingen krävs både långsiktighet och uthållighet. Det handlar om kraftfulla insatser, åtgärder och lagförslag på en lång rad olika områden. Exempelvis behöver stadsplaneringen utvecklas för att se till intressena för alla som bor och verkar i områdena. Områden som är dysfunktionella och som uppmuntrar till brott ska byggas bort, och de som bor i området måste få reell makt att påverka hur deras närmiljö utvecklas och vara delaktiga i detta från start till mål.
Liberalerna har som parti länge arbetat för att främja integration och trygghet i våra bostadsområden genom en rad olika förslag. Vi inser att ett av de främsta hoten mot trygga bostadsområden är att brottslighet tillåtits få fotfäste i våra närmiljöer. Därför är det såklart av yttersta vikt att vi nu utifrån dagens problematik tar fram verktyg för att bekämpa och förebygga detta.
Vi anser att exempelvis bostadsbolagen är en viktig spelare. De tillhör de aktörer som har en starkt sammanhållen och närvarande kraft i de utsatta områdena, och ofta har de en väldigt god helhetsbild av de lokala problembilderna.
Fastighetsägarna har därför en nyckelroll när tryggheten upprätthålls, tillsammans med det offentliga. Den som äger en fastighet har också skyldigheter, för samhället är beroende av att fastighetsägaren sköter sina fastigheter väl och på ett socialt och miljömässigt hållbart sätt behandlar människor som bor eller arbetar i fastigheterna eller besöker dem.
Redan i dag finns det möjlighet att säga upp kontrakt om en hyresgäst exempelvis bedriver bordell i lägenheten. Men som vi har hört här tidigare i dag är det betydligt svårare att komma åt de kriminella som använder delar av bostäderna för att hantera, lagra och sälja droger eller vapen.
Utifrån nuvarande lagstiftning måste fastighetsägaren bevisa att den brottsliga verksamheten är affärsmässig och bedrivs systematiskt, alltså att den tränger ut legala användningsområden. Det innebär att det går att vräka någon om lägenheten är logistikcentrum för droger så länge personen inte bor där. Ni hör själva hur uppåt väggarna detta låter. Men nu tar vi till åtgärder för att ändra på detta.
Därför föreslår vi nu att ett hyresavtal ska kunna sägas upp om hyresgästen begår brott som typiskt sett försämrar närmiljön för dem som bor i lägenhetens omgivning. Detta är inte bara ett sätt att skydda de boende från otrygghet utan också ett sätt att säkerställa att bostadsområdena förblir attraktiva och livskraftiga för samtliga som bor där. Det är som sagt majoriteten, som är hederliga medborgare, som ska känna frihet och trygghet i sina områden.
Jag vill också betona att hyresgästernas ansvar sträcker sig bortom deras egna handlingar och inkluderar också de handlingar som utförs av dem som de ansvarar för, andra personer som bor eller vistas i lägenheten. Det är av yttersta vikt att vi alla tar vårt ansvar för att upprätthålla trygghet i vår närmiljö.
Fru talman! Det görs också skärpningar i lagen när det gäller problematiken med så kallade madrassboenden, där en hyresgäst i sin lägenhet upplåter sovplatser åt ett stort antal personer. Tyvärr är det förhållandevis vanligt att hyresgäster inhyser utomstående på ett sätt som inte överensstämmer med ordnad fastighetsförvaltning.
Just trångboddheten är en källa till flera sociala problem. Vi vet att barn som bor trångt inte alltid får de möjligheter i livet som de har rätt till. Trångboddheten kan enligt Boverket leda till bland annat stress och psykisk ohälsa. Flera undersökningar visar att barn som delar rum hemma klarar sig betydligt sämre i skolan. De får till exempel inte lugn och ro för att göra sina läxor, utan i stället kan de tvingas utomhus fastän de inte vill och där göra annat än att studera. På detta område finns det mycket kvar att göra.
Våld i nära relation är ett samhällsproblem. Detta är också ett område där samhället alltför länge har tassat på tå. Handlingar får konsekvenser. Kriminella handlingar får inte bara rättsliga konsekvenser utan också många fler. I dag är det vanligt att offer för våld i nära relation får ta dessa negativa konsekvenser. Detta ändrar vi nu också på. Vi ska vräka våldsutövaren som slår sin partner och ge hyreskontraktet till offret. På detta sätt kan vi ge gärningsmannen en tydlig negativ konsekvens tidigt samtidigt som vi ger det utsatta offret makten tillbaka över sitt liv. Ett tryggt hem måste vara en utgångspunkt.
Nu lägger vi större fokus på brottsoffren och föreslår förbättrade förutsättningar för en hyresgäst som drabbas av våld att behålla sin lägenhet vid en uppsägning.
De lagändringar som regeringen nu föreslår är nödvändiga steg mot att skapa tryggare bostadsområden för samtliga. Genom att kombinera ansvarstagande från både hyresvärdar och hyresgäster kan vi skapa en miljö där alla kan känna sig säkra och trygga.
Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag.
Anf. 51 Malcolm Momodou Jallow (V)
Fru talman! Tredje gången gillt, tänkte jag. Jag ställde den här frågan till Moderaterna och fick inget svar. Jag ställde samma fråga till Kristdemokraterna och fick inget svar. Jag hoppas innerligt att jag nu får ett svar av Liberalerna.
Ska man vräka våldsutövare? Ja, det tycker jag. Vi har en lagstiftning som gör detta möjligt redan i dag, innan vi har antagit det förslag vi talar om i dag. Detta har vi inga problem med. Ska man fortsätta att lagföra kriminella? Ja. Ska vi bekämpa kriminalitet och gängrelaterat våld? Ja, absolut. Vänsterpartiet är för alla dessa saker. Där är vi alltså överens.
Men alla de andra i hushållet, som inte har begått brott, inte är gängmedlemmar och inte rör sig i kriminella miljöer, kommer ändå att straffas genom att bli vräkta. Vart ska de ta vägen? Man har vräkt tillräckligt många familjer. Vi har 30 000 hemlösa i dag, och vräkningarna av barnfamiljer ökar. Som jag nämnde ser vi nu de högsta siffrorna sedan man började mäta.
Risken för att fler barnfamiljer kommer att bli hemlösa är väldigt stor. Min fråga är: När alla dessa barn och barnfamiljer blir hemlösa, vart ska de ta vägen? Har regeringen en plan för det?
Anf. 52 Patrik Karlson (L)
Fru talman! Tack, Malcolm Momodou Jallow, för din ihärdighet! Tredje gången gillt, alltså.
I förslaget finns det en intresseavvägning att göra när det är barn som är inblandade. Det ska ju beaktas med extra hänsyn när sådant sker. Jag tror absolut inte att fastighetsägarna skulle göra detta lite på känn, som ett lotteri - i en del tidigare inlägg har det låtit så - utan det kommer att genomföras utifrån en misstankegrad och en bevisbörda, precis som det alltid har varit när det kommer till rättsliga prövningar.
I de fall då föräldrarna har gjort allt de har kunnat kommer de inte att drabbas av en vräkning och inte syskonen heller, utan det blir snarare en prövning om omhändertagande av det barn det gäller. Det blir alltså bara ytterligare ett verktyg för brottsbekämpning inriktad mot barn och unga.
Samtidigt finns det många fall där föräldrarna inte gör det de ska och många gånger är en del av barnets kriminalitet - man är alltså så feg att man inte går ut på gatorna utan skickar ut sina barn i stället. Då är det självklart att vårt perspektiv ska vara inriktat på de hederliga medborgare som bor i området. Vi ska sätta dem i främsta rummet och vräka de andra.
Vart ska de sedan ta vägen? Ja, det kan vara på ett boende eller ett hem. För de vuxna kan det kanske handla om fängelse. I andra fall är det kommunens uppdrag att ta vid. Det sker ju vräkningar i dag också, och det finns ett system för hur det ska gå till. Detta är bara ytterligare ett sätt att stärka tryggheten för de hederliga medborgare som finns i dessa utsatta områden.
Anf. 53 Malcolm Momodou Jallow (V)
Fru talman! Tack, Patrik Karlson, för att du åtminstone försökte svara på min fråga! Det uppskattar jag väldigt mycket.
Patrik nämnde att man ska använda sig av vanliga rättsliga prövningar. Problemet är att vanliga rättsliga prövningar görs av rättsliga instanser som besitter kompetens och har kunskap om hur man gör. Nu lämnar man över detta från domstolar, polis och rättsliga instanser till fastighetsägare, som har noll kompetens i dessa frågor.
Alla remissinstanser säger att detta kommer att bli fel. Det bygger ju på fakta och common sense. Fastighetsägare är inte poliser eller domare. De kan inte göra de rättsliga prövningar som domstol eller polis kan göra. Därför blir det fel.
Patrik Karlson utgår från att det kanske inte blir fler som blir hemlösa. Jag hoppas att det inte blir så. Men min fråga handlar om vad som sker om fler ändå blir hemlösa. Det är redan många barnfamiljer som vräks varje vecka. Vi har de högsta siffrorna sedan 2008. Enligt remissinstanserna kommer det att bli fler som blir hemlösa. Vad gör ni då?
Patrik Karlson talar om kommunerna. Kommunerna kämpar för att hitta bostäder. 190 kommuner har inga bostäder. Det byggs inga bostäder. Hur ska kommunerna hjälpa dessa människor? Det går inte.
Till sist vill jag klämma in det som Stadsmissionen sa: Landets bostadsområden blir inte tryggare om människor mister sina hem. I realiteten kommer regeringens förslag att drabba dem som redan är hårt drabbade. Vräkning av barnfamiljer fungerar inte som brottsbekämpning. Tvärtom visar såväl forskning som civilsamhällets erfarenheter på raka motsatsen.
Det finns evidens för detta. Detta går emot barnkonventionen. Varför har vi lagstiftning som strider mot barnkonventionen i Sverige?
Anf. 54 Patrik Karlson (L)
Fru talman! Jag tackar ledamoten Malcolm Jallow för följdfrågorna.
Jag hävdar att vi i betänkandet tar hänsyn till barnkonventionen, och som jag tidigare sa kommer den att beaktas i samtliga fall.
Det vi utgår från är hur vi ska få stopp på den destruktiva, kriminella utveckling vi ser i många bostadsområden och som mer och mer får fäste och skapar en tystnadskultur som gör att människor flyttar därifrån trots att de egentligen inte vill.
Jag jobbade själv kommunpolitiskt innan jag kom till riksdagen, och jag vet att det finns utmaningar när det gäller bostäder. Men jag vet också att det finns stor kompetens i kommunerna, att detta tas på allra största allvar och att det redan finns strukturer för att ta detta vidare.
Jag tror inte heller att det kommer att ske i sådan stor skala att en ofantlig mängd människor kommer att råka ut för det. Lagförslaget kommer inte att omkullkasta kommunernas verksamhet på detta område utan snarare ta tag i den otrygga boendesituationen i en del bostadsområden.
Jag förstår ditt resonemang, Malcolm, men jag instämmer inte i din oro utan tror att detta kommer att ske på ett tryggt och säkert sätt.
Anf. 55 Katarina Luhr (MP)
Fru talman! Jag har tydliga tankar om vad jag tycker om det förslag vi nu debatterar, men bara för det tycker jag inte att det är en enkel debatt.
Visst skulle vi alla vilja att det fanns tydliga lagförslag som gav oss de trygga bostadsområden vi alla vill se. Det finns ju ingen som vill att man inte ska kunna känna sig trygg där man bor. Boende i Bredäng ska inte behöva vakna upp ännu en morgon och få höra om nya skjutningar. Den som går till eller från jobbet ska inte behöva känna obehag för att promenera ensam i sitt bostadsområde. Man ska inte behöva känna att man inte vågar gå en kvällspromenad eller inte vill släppa ut sina barn för att leka ensamma på gården för att man inte känner sig trygg med sina grannar eller andra människor där man bor. Ingen vill ha det så, och jag vet att ingen av oss vill att någon annan ska behöva ha det så.
Många boende i utsatta områden plågas i dag av stor otrygghet på grund av grov kriminalitet. Bostäder kan användas som brottsverktyg, och de kriminellas negativa påverkan på lokalsamhället förstärks om de kan fortsätta att bygga upp sin verksamhet i samma område där de har byggt upp sitt inflytande och sina kontakter. Därför är det viktigt att vi på alla nivåer gör vad vi kan för att så många som möjligt ska känna sig trygga oavsett var man rör sig men inte minst där man bor.
Tyvärr är regeringens förslag inte lösningen.
Som miljöpartist tycker jag, tillsammans med många remissinstanser, att propositionen inte alls lever upp till sina intentioner utan i stället riskerar att i stora delar motverka sitt syfte genom att öka otryggheten - i flera delar dessutom i en grad som riskerar att leda till att polarisering och misstänksamhet mellan boende, samhälle och myndigheter kan öka och samarbete och förtroende minska. Det kan bli förödande för oss alla.
Miljöpartiet vill därför att regeringen tar tillbaka större delen av förslaget och gör om och gör rätt. Sverige behöver en rättssäker lagstiftning som inte skapar större otrygghet än trygghet.
Redan från start blir det en konstig vinkel på utredningen då man enbart riktar in sig på människor som bor i hyresrätt. Vi vet alla att samma problem med otrygghet finns bland bostadsrätter och i områden med radhus och villor. I utredningen och propositionen får man det att låta som om att det är boendeformen som är roten till problemet, inte den sociala utsattheten.
Genom att förslaget har stort fokus på att människor lättare ska kunna sägas upp från sina bostäder, även i de fall där de själva inte har begått brott, är det stor risk att många fler hamnar i en situation som gör att de tappar en del av den grundtrygghet bostaden generellt ger. Det kan skapa både misstänksamhet och misstro, speciellt i de områden som riskerar att samtidigt få visitationszoner, hemlig kamerabevakning och andra preventiva tvångsmedel och framför allt när man riskerar att drabbas mycket hårt trots att man själv är oskyldig.
Det handlar inte minst om de människor som enligt förslaget anses brista i sin tillsyn av dem som de bor tillsammans med och som därmed kan fråntas rätten att bo kvar i sitt hem. När tillsynen över barn, sambor och inneboende även utökas till att gälla vad dessa personer gör utanför bostaden blir problemet ganska uppenbart. Vi tycker inte att man ska kunna bli vräkt för att man inte har haft tillsyn dygnet runt över någon som man bor tillsammans med, oavsett vem det gäller.
Att en familj där ett minderårigt barn dras in i gängkriminalitet kan bli vräkt och att då helt oskyldiga syskon drabbas gör denna lagstiftning djupt problematisk. Få tror att föräldrar och familj inte gör allt de kan för att hålla ett barn utanför ett kriminellt liv. Innebörden är alltså att de föräldrar som "misslyckats" i sitt föräldraskap ska kunna vräkas tillsammans med de barn som är helt oskyldiga till sitt syskons kriminalitet. Följderna för en familj som ställs på gatan kan bli stora, inte minst för de barn som rycks upp från skola, vänner och fritidsaktiviteter till en tillvaro som i värsta fall blir kringflackande och instabil.
Att just detta förslag tagits vidare från utredningen och verkar stöttas av en majoritet är både förvånande och upprörande. Det borde ha slopats redan på skisstadiet. Många remissinstanser lyfter också fram frågan om rättssäkerhet. Att oskyldiga familjer lättare ska kunna sägas upp och dessutom utan att kunna vidta rättelse är inte värdigt ett rättssamhälle. Vi har tidigare varit överens om att barn inte ska vräkas, men nu ökar möjligheten att vräka just barn.
Enligt förslaget får hyresvärdar större möjlighet att agera när en hyresgäst eller boende begår brott eller gör området otryggt. Här kan man övergripande fråga sig om det inte borde vara polisen snarare än hyresvärden som ska agera när någon begår brott och om det verkligen är skäligt att straffet innebär att man ska fråntas sin bostad. Det är viktigt att understryka att när det handlar om att bekämpa grov kriminalitet är det i grunden polis och rättsväsen som ska agera, i bästa fall i ett gott samarbete med fastighetsägare, hyresvärdar och det omkringliggande samhället. Mer resurser borde därför gå till samverkan och förebyggande arbete och inte specifikt till fastighetsägares och hyresvärdars brottsbekämpande arbete.
När det gäller att straffas genom att bli vräkt är det redan i dag så att man kan förlora sin lägenhet genom att använda den för brottslig verksamhet i de fall det kan drabba grannar och närboende. Vi tycker att den utvidgade möjligheten att vräka någon även när bara en del av lägenheten används för brott är helt rimlig. Dessutom kan det också finnas en rimlighet i att man blir av med sin lägenhet om man inte bara förstör boendemiljön från sin lägenhet utan även om man upprepat begår brottsliga handlingar i anslutning till sin bostad. Men lagstiftningens utformning i förslaget är dock så otydligt utformad att de flesta remissinstanser, inklusive domstolar och Sveriges advokatsamfund, reagerat skarpt.
Fru talman! Remissinstansernas svar visar tydligt att den föreslagna lagstiftningen inte blir rättssäker. Flera remissinstanser, framhåller att utredningens förslag lämnar ett stort utrymme åt rättstillämpningen att bedöma i vilka situationer förverkande av bostaden ska kunna ske, vilket kan leda till bristande förutsebarhet, risk för godtyckliga bedömningar och en oenhetlig rättstillämpning. Så ska vi självklart inte utforma lagar.
Jag har i både dagens debatt och i tidigare debatter lyssnat till vad de olika partiföreträdarna har att säga om lagförslaget, och redan nu görs helt olika tolkningar av vad förslaget kommer att innebära och hur lagstiftningen är tänkt att användas. Det finns synpunkter om att förslaget kommer att göra allt från minimal skillnad till stora skada för många människor. Man har tagit upp problem med ökad hemlöshet, ökad press på kommunerna och tveksamma bedömningsgrunder samt att lagstiftningen i värsta fall kan användas för att vräka boende i syfte att minska bostadsbristen för andra.
När företrädare för de åtta riksdagspartierna har olika uppfattning om vad ett lagförslag kan innebära samtidigt som juridiska instanser hävdar att lagstiftningen med stor sannolikhet blir rättsosäker på grund av sin otydlighet finns det all anledning att dra öronen åt sig, särskilt som förslaget riskerar att drabba stora grupper, inklusive barn och särskilt utsatta människor.
Dagens debatt handlar mycket om vi och dom. Ibland är man även inne på att grov kriminalitet ska straffas med vräkning i stället för exempelvis fängelse. Det blir då en väldigt märklig debatt.
Det finns vissa delar av förslaget som jag skulle vilja se på plats, inte minst förslaget om våldsutsatta kvinnor och män. Men i stort är det mycket som helt enkelt bör göras om från grunden för att få en större träffsäkerhet och på allvar minska otryggheten i våra bostadsområden.
Vi behöver stora åtgärder för att öka tryggheten i de bostadsområden där otryggheten är som störst. Vi behöver öka förtroendet mellan hyresgäster, fastighetsvärdar, kommuner och polis, och vi behöver skapa tryggare miljöer där det finns tillit och gemenskap.
Vi behöver hitta sätt att skapa trygghet och hjälp till föräldrar och syskon till barn som dras in i kriminella gäng, och vi ska därför inte införa lagar som skapar ytterligare murar mellan människor. Kollektiv bestraffning drabbar oskyldiga människor, inklusive barn, och dessutom på en rättsosäker grund.
Jag och Miljöpartiet har alltså ett stort antal synpunkter på förslaget. Jag ställer mig bakom dem alla men yrkar för tidsåtgångens skull bifall endast till reservationerna 4 och 7 i betänkandet.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut skulle fattas den 22 maj.)
Beslut, Genomförd
Beslut 2023/24:CU20
Webb-tv: Beslut: Åtgärder för tryggare bostadsområden
Protokoll med beslut
- Protokoll 2023/24:119 Onsdagen den 22 majProtokoll 2023/24:119 Åtgärder för tryggare bostadsområden
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Regeringens lagförslag
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i jordabalken,
2. lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder,
3. lag om ändring i hyresförhandlingslagen (1978:304),
4. lag om ändring i rättshjälpslagen (1996:1619).Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:112 punkterna 1-4 och avslår motionerna
2023/24:2861 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 8,
2023/24:2862 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkandena 1 och 6,
2023/24:2863 av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (V) yrkande 1 och
2023/24:2864 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 5.- Reservation 1 (S, MP)
- Reservation 2 (V)
- Reservation 3 (C)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (V) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 0 0 93 13 SD 62 0 0 10 M 59 0 1 8 C 0 0 19 5 V 0 19 0 5 KD 17 0 0 2 MP 0 0 16 2 L 11 0 0 5 - 0 0 1 1 Totalt 149 19 130 51 Vissa frågor om framtida begränsningar av reglerna
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2023/24:2864 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkandena 1 i denna del och 2-4.- Reservation 4 (V, MP)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 4 (V, MP) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 93 0 0 13 SD 62 0 0 10 M 60 0 0 8 C 19 0 0 5 V 0 19 0 5 KD 17 0 0 2 MP 0 16 0 2 L 11 0 0 5 - 2 0 0 0 Totalt 264 35 0 50 Möjlighet till rättelse
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2023/24:2861 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 2,
2023/24:2862 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkandena 4 och 5 samt
2023/24:2864 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 1 i denna del.- Reservation 5 (S, C)
- Reservation 6 (V, MP)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 5 (S, C) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 0 93 0 13 SD 62 0 0 10 M 60 0 0 8 C 0 19 0 5 V 2 12 4 6 KD 17 0 0 2 MP 0 0 16 2 L 11 0 0 5 - 1 1 0 0 Totalt 153 125 20 51 Andra möjligheter för barnfamiljer att bo kvar
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2023/24:2864 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 6.- Reservation 7 (V, MP)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 7 (V, MP) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 92 1 0 13 SD 62 0 0 10 M 60 0 0 8 C 18 1 0 5 V 0 19 0 5 KD 17 0 0 2 MP 0 16 0 2 L 11 0 0 5 - 2 0 0 0 Totalt 262 37 0 50 Hyrestvister som ska handläggas särskilt skyndsamt
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2023/24:2862 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 3.- Reservation 8 (S, V, C)
Reglerna om upplåtelser till inneboende
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2023/24:2862 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 2.- Reservation 9 (V, C)
Uppföljning av de hyresrättsliga skärpningarna
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2023/24:2861 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkandena 1, 5 och 6,
2023/24:2862 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 7 och
2023/24:2863 av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (V) yrkande 2.- Reservation 10 (S, V, C, MP)
Det hyresrättsliga skyddet för våldsutsatta
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2023/24:2861 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkandena 3 och 4.- Reservation 11 (S, V, C, MP)
Finansiering av reformen om åtgärder för tryggare bostadsområden
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2023/24:2861 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 7.- Reservation 12 (S, V, MP)