Åtgärder rörande taxitrafiken
Betänkande 1992/93:TU26
Trafikutskottets betänkande
1992/93:TU26
Åtgärder rörande taxitrafiken
Innehåll
1992/93
TU26
Sammanfattning
Utskottet behandlar i detta betänkande proposition 1992/93:106 om åtgärder rörande taxitrafiken samt motioner med anledning av propositionen och från den allmänna motionstiden i år. Utskottet anser att beslutet om taxiavregleringen bör ligga fast. Detta innebär att även fortsättningsvis skall taxiutbudet bestämmas med utgångspunkt från marknadsmässiga principer i stället för att styras av administrativa regleringar. Utskottet bedömer att regeringens åtgärder för att förbättra villkoren inom taxibranschen är bra men inte tillräckliga. Utskottet förutsätter därför att regeringen överväger ytterligare åtgärder såväl på lagstiftnings- som på tillsynsområdet för att komma till rätta med de problem som finns inom näringen. Det gäller bl.a. de förslag som Riksdagens revisorer framfört om ökad tillsyn från länsstyrelserna, krav på ett trafiktillstånd per fordon och skärpt lämplighetsprövning av taxiförarna.
Till betänkandet är fogad en reservation från s-ledamöterna. I reservationen förordas att det bör prövas att införa krav på att alla taxibilar skall tillhöra en beställningscentral och att befordringsplikt skall kunna gälla vid större flygterminaler och järnvägsstationer. Utskottet anser att dessa förslag strider mot grundtanken i avregleringsreformen och skulle leda tillbaka till en starkt reglerad näring. V-suppleanten framhåller i en meningsyttring att regeringens åtgärder är otillräckliga och efterlyser en utredning för att komma till rätta med problemen inom taxitrafiken.
Propositionen
Regeringen (Kommunikationsdepartementet) föreslår i proposition 1992/93:106 om åtgärder rörande taxitrafiken att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om avregleringen av taxi.
Vidare föreslår regeringen (Kommunikationsdepartementet) att riksdagen tar del av vad i propositionen anförts om Vägverket som central myndighet för yrkestrafikfrågor, om Vägverkets årliga rapport till regeringen, om information om prissättningen för taxiresor, om föreskrifter meddelade av länsstyrelserna, om flygande inspektion av taxifordon, om tillstånd att plombera taxametrar, om plombering av taxametrar i övrigt samt kontroll av taxametrar, om föreskrifter om användningen av taxametrar, om konkurrensen inom taxinäringen.
Motionerna
Motioner väckta med anledning av propositionen
1992/93:T26 av Karl-Erik Persson och Bengt Hurtig (båda v) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder för taxinäringen i enlighet med betänkande 1992/93:TU1.
1993/94:T27 av Sigrid Bolkéus (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att komma till rätta med missförhållandena inom taxinäringen.
1992/93:T28 av Carin Lundberg (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att lägga ett ansvar på taxametertillverkare, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om komplettering och förtydligande av föreskrifter, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kontroll av tillämpningsföreskrifter, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppgifter till skattemyndigheterna, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behov av samkörning av register.
1992/93:T29 av Sven-Gösta Signell m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder inom taxibranschen.
Motioner avgivna under den allmänna motionstiden i januari 1993
1992/93:T902 av Charlotte Cederschiöld (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om legitimering av taxichaufförer.
1992/93:T906 av Anita Johansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av sanering av taxibranschen i Stockholm.
1992/93:T914 av Sylvia Lindgren m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändiga åtgärder inom taxinäringen.
Utskottet
1 Inledning
Riksdagen beslöt våren 1988 att taxitrafiken skulle avregleras fr.o.m. den 1 juli 1990 (prop. 1987/88:50 bil. 1 och prop. 1987/88:78, bet. TU15, rskr. 166). Då slopades bl.a. behovsprövningen av tillstånden, indelningen i trafikområden, de s.k. kommenderingsplanerna och den obligatoriska anslutningen till en beställningscentral. Någon av staten fastställd maximitaxa skulle inte heller finnas. Däremot infördes bestämmelser om att länsstyrelserna, som är tillståndsmyndighet för den yrkesmässiga trafiken, skulle skärpa prövningen av de sökandes lämplighet och den uppföljande kontrollen av lämpligheten. Enligt riksdagsbeslutet skulle vidare utvecklingen inom taxinäringen följas och en årlig rapport lämnas till regeringen. Regeringen har mot denna bakgrund i samband med 1992 års budgetproposition avrapporterat utvecklingen och redovisat olika ställningstaganden. Med anledning härav framhöll riksdagen hösten 1992 att vissa skärpningar av lagstiftningen för taxitrafiken bör övervägas (prop. 1991/92:100 bil. 7, bet. 1992/93:TU1, rskr. 1992/93:2). Utskottet ansåg bl.a. att en sanering av taxinäringen är nödvändig för att taxikunderna skall kunna åka säkert till en kostnad som är rimlig i förhållande till resans omfattning. Detta kräver att tillsynsmyndigheten, dvs. länsstyrelsen, får de redskap som är nödvändiga och att gällande lagstiftning tillämpas samt att olaga yrkesmässig trafik beivras i större utsträckning än vad som för närvarande synes vara fallet. Utskottet framhöll mot denna bakgrund att följande åtgärder och förhållanden borde övervägas: Krav på ett trafiktillstånd till varje bil -- till skillnad fran dagens situation där varje bolag har ett tillstånd. Reglerna för lönegarantin bör inte få missbrukas. Taxiföretag med stora skulder till samhället bör förlora trafiktillståndet. Länsstyrelserna bör vid tillståndsprövningen få tillgång till Riksskatteverkets datalistor. Rutinerna för utgivande och återlämnande av taxiskyltar samt för godkännande av taxametrar bör förbättras.
De berörda frågorna borde enligt utskottet skyndsamt utredas varefter regeringen borde återkomma till riksdagen med erforderliga förslag. Regeringen har i proposition 1992/93:106 om åtgärder rörande taxitrafiken redovisat sina överväganden med anledning bl.a. av riksdagens tillkännagivande.
I sammanhanget kan vidare nämnas att Riksdagens revisorer den 17 mars 1993 har avgett en rapport om avregleringen av taxinäringen, Avregleringen av taxinäringen -- rapport från informationsbesök. Rapporten avser förhållanden inom Stockholms län och grundas på besök som revisorerna gjort hos Länsstyrelsen i Stockholms län, Trafikpolisen i Stockholm, Transportarbetarförbundets avdelning 5 och Taxi trafikförening Stockholm. Upplysningar har också inhämtats från företrädare för Färdtjänsten vid Stockholms läns landsting. I rapporten anger revisorerna att det ännu är för tidigt att bedöma värdet av de åtgärder som regeringen hittills vidtagit för att förbättra ordningen inom taxinäringen. På ett par punkter anser sig revisorerna dock ändå ha tillräcklig grund för vissa överväganden och synpunkter. Den första punkten avser länsstyrelsernas uppföljning av tillståndshavarnas lämplighet. Revisorerna anser att denna lämplighetskontroll bör skärpas. En ordning med tidsbegränsade tillstånd bör härvid övervägas. Ytterligare en åtgärd som bör prövas för att uppnå en effektivare uppföljning är enligt revisorerna införande av krav på ett trafiktillstånd för varje taxifordon. Den andra punkten som revisorerna aktualiserar gäller sambandet mellan tillsynsmyndigheten å den ena sidan samt tillståndshavaren och taxiföraren å den andra. Revisorerna anser att myndigheternas intresse i alltför liten utsträckning varit inriktat på taxiförarnas lämplighet. Enligt revisorerna är det klart otillfredsställande att länsstyrelserna saknar befogenhet att vidta åtgärder mot taxiförare som missköter sig, såvida inte tillståndshavare och förare är en och samma person.
2 Avregleringen och tillsynen av taxinäringen
2.1 Propositionen
I propositionen framhåller kommunikationsministern att man inom den yrkesmässiga trafiken så långt som möjligt bör undvika konkurrensbegränsande regler och detaljstyrning av verksamheten. Vad som i stället bör eftersträvas är en ökad effektivitet och en bättre kundanpassning. Medlen för detta anges vara fri konkurrens och en principiell etableringsfrihet där tillståndshavaren uppfyller lämplighetskraven som trafikutövare. Kommunikationsministern anför vidare att den slopade behovsprövningen i stort sett har lett till avsett resultat vad gäller tillgången till taxitjänster. Utbudet har ökat kraftigt, särskilt i storstadsregionerna. Även prisnivån har på de orter där det finns en fungerande konkurrens blivit gynnsam för konsumenterna. Sett över hela landet uppges att man nu nått något av en balanspunkt i fråga om utbud och efterfrågan på taxitjänster. Effekterna av avregleringen bedöms således som övervägande positiva. Kommunikationsministern anser därför att beslutet om avregleringen bör ligga fast. I sammanhanget anförs dock att avregleringen medfört en del omställningsproblem. För att komma till rätta med dessa missförhållanden redovisas att regeringen vidtagit en rad åtgärder. Av den följande redogörelsen framgår bl.a. att krav på godkänt prov för taxiförare har tagits in i yrkestrafikförordningen. Ändringen innebär att taxiförarna oavsett branschtillhörighet skall besitta en viss yrkeskunskap. Ett villkor för att få framföra fordon i taxitrafiken skall således vara att föraren har blivit godkänd vid ett av Vägverket anordnat skriftligt prov som styrker fullgjord utbildning. Yrkeskunnandet hos förarna skall bestyrkas genom legitimation med namn och fotografi. Legitimationen skall hållas väl synlig i fordonet. För att säkerställa att fordonsägare inte kan förfoga över gula registreringsskyltar, utan att ha tillstånd till att bedriva taxitrafik, anges vidare att vissa ändringar genomförts i yrkestrafikförordningen. Dessa ändringar innebär att fordon och deras registreringsnummer skriftligen skall anmälas till länsstyrelsen innan fordonet tas i yrkesmässig trafik. De innebär också att länsstyrelsen skall kontrollera att fordonet och dess utrustning vid besiktning enligt fordonskungörelsen (1972:595) verkligen är godkänt för det slag av trafik som yrkestrafiktillståndet avser. För att ytterligare stärka kontrollmöjligheterna framhålls också att en ändring avses göras i bilregisterkungörelsen. Ändringen innebär att uppgift skall föras in i bilregistret om taxifordonets taxametertyp och taxameterns tillverkningsnummer. Om ett fordon inte längre används skall även detta anmälas till länsstyrelsen. Vidare anges att regeringen i olika sammanhang meddelat länsstyrelserna riktlinjer som går ut på att den fortlöpande tillsynen av taxiverksamheten bör skärpas. I sammanhanget nämns särskilt det arbete som pågår inom Länsstyrelsen i Stockholms län i syfte att ta fram ett särskilt taxireglemente. Enligt ett förslag som härvid tagits fram skall varje taxi vara försedd med två skyltar som visar de taxinummer som länsstyrelsen tilldelat ägaren. En skall sitta utanpå bilen, en inuti. Legitimationskort skall finnas på instrumentbrädan i varje taxi. Länsstyrelsen föreslår att giltighetstiden inte sätts till längre tid än tre år. Då kortet förnyas skall en prövning göras av förarens straffrihet. När det gäller den regionala tillsynsverksamheten anförs även att regeringen den 19 november 1992 gett Statskontoret i uppdrag att förutsättningslöst utvärdera länsstyrelsernas tillsyn över den yrkesmässiga trafiken. Enligt utredningsdirektiven skall Statskontoret bl.a. studera om verksamheten bedrivs på ett effektivt sätt och om det finns några institutionella eller lagtekniska hinder härför. I det sammanhanget skall kartläggas länsstyrelsernas samarbete med bl.a. polisen, skatteförvaltningen, kronofogdemyndigheten och Vägverket. Avvägningen mellan det arbete som läggs ner på prövningen av nya tillstånd och uppföljningen av redan givna tillstånd bör särskilt studeras. Uppdraget skall redovisas senast den 1 juni 1993. Kommunikationsministern anför slutligen att konkurrensen inom taxinäringen bör ske på så lika villkor som möjligt. Taxiföretag med stora skulder till samhället skall få sitt tillstånd återkallat. Vidare rapporteras att samkörning medgivits temporärt mellan yrkestrafikregistret och utsökningsregistret och att åtgärder vidtagits för att förhindra missbruk av reglerna för lönegarantin.
2.2 Motionerna
De förslag om förstärkt tillsyn som redovisas i propositionen bedöms i flera motioner som otillräckliga. För att undanröja missförhållandena inom taxitrafiken förordas följande åtgärder:
Ett tillstånd för varje taxifordon
Enligt gällande regler skall varje taxiföretag ha ett trafiktillstånd. I motionerna T27 (s), T29 (s), T906 (s) och T914 (s) föreslås i stället att varje taxifordon bör ha ett eget trafiktillstånd. Lämpligheten kan därvid granskas varje gång en sökande vill utöka sin fordonspark. Dessa tillstånd bör enligt motionärerna eventuellt tidsbegränsas och utformas så att de kan avläsas utanför fordonet så att kontrollmöjligheterna förbättras.
Yrkestrafiktillstånd för utrustning av taxifordon
I motionerna T29 (s), T906 (s) och T914 (s) konstateras att vem som helst i dag får skaffa sig en taxameter och utrusta en privatbil som taxi. Polisen kontrollverksamhet av s.k. svarttaxi är dock svår då bevis måste förevisas att transport mot betalning har utförts. Motionärerna anser att detta problem kan motverkas om yrkestrafiktillstånd krävs för att få taxiutrusta ett fordon.
Ökad tillsynsverksamhet vid länsstyrelserna
I motionerna T29 (s), T906 (s) och T914 (s) framhålls att länsstyrelsernas arbete med tillsynsfrågor bör utvecklas. En förstärkt samordning efterlyses också mellan olika myndigheter. Mot denna bakgrund föreslås att det bör prövas att knyta en yrkestrafiknämnd till länsstyrelsens organisation. I motion T29 (s) framhålls vidare att det tvååriga projekt som startats i Stockholm av Trafikpolisen tillsammans med Rikspolisstyrelsens ekobrottsrotel och branschföreträdare för att komma till rätta med problemen bör stödjas.
Förstärkt skattekontroll
I motion T28 (s) anförs att kommuner och landsting bör meddela skattemyndigheterna vad man betalar taxiföretagen för samhällsbetalda resor.
Lämplighetsprövning av förare
I motion T906 (s) framhålls att det bör vara möjligt att återkalla olika behörigheter på en persons körkort, dvs. att taxibehörigheten skall kunna dras in utan att hela körkortet dras in.
Likvärdiga konkurrensvillkor
Regeringen har för att underlätta länsstyrelsernas tillståndsverksamhet medgivit att samkörning får ske under första halvåret mellan yrkestrafikregistret och kronofogdemyndigheternas utsökningsregister REX. I motionerna T28 (s), T29 (s), T906 (s) och T914 (s) förordas att detta tillstånd permanentas. Syftet bör vara att effektivisera länsstyrelsernas uppföljningsverksamhet och prövning av tillståndsansökningar så att likvärdiga konkurrensvillkor tryggas.
Krav på taxilegitimation
I motion T902 (m) anförs att kunden måste kunna lita på taxi. Mot bakgrund av de händelser som inträffat inom taxinäringen under senare år, finns det enligt motionären anledning att införa legitimering för taxichaufförer. Legitimationen skall vara ett bevis på att taxiföraren har en acceptabel vandel, inte är grov brottsling samt är lämpligt utbildad. Denna legitimation bör utfärdas av länsstyrelsen, skriver motionären.
Tillsättande av utredning
I motion T26 (v) döms regeringens förslag ut som otillräckligt. Propositionens redovisning uppfyller inte riksdagens krav på vilka frågor som borde utredas. Motionärerna anger vidare att regeringen dessutom inte heller har försökt tillmötesgå intresseorganisationernas synpunkter på vad som behöver göras. Regeringen bör enligt motionen på ett bättre sätt utreda taxinäringen och återkomma till riksdagen med erforderliga förslag.
2.3 Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att villkoren för taxitrafiken har förändrats på ett genomgripande sätt under de senaste åren. Den tidigare hårda regleringen har upphört vilket innebär att näringen i många fall numera utsätts för hård konkurrens. Den nya situationen har lett till en snabb strukturförändring. Även för myndigheterna har reformen inneburit nya uppgifter och krav; från arbete med regleringar till olika konkurrensvårdande funktioner. Erfarenheterna av taxireformen är ännu begränsade. Inom både taxinäringen och på myndighetssidan pågår också en utveckling som syftar till att främja effektivitet, kundanpassning, laglydnad och rättvisa konkurrensvillkor. Det är därför för tidigt att nu göra några definitiva uttalanden om effekterna av avregleringen. Positiva drag är den ökade marknadsanpassningen och förbättrade servicen. I jämförelse med tiden före avregleringen har sålunda förbättringar skett vad gäller taxis möjligheter att erbjuda ett kundanpassat och modernt trafiksystem. Utbudet av taxifordon har ökat kraftigt, särskilt i storstadsregionerna. Antalet taxibilar i Stockholm har exempelvis på kort tid mer än fördubblats. Utskottet är samtidigt medvetet om att reformen åtföljts av problem. Dessa problem har varit mest framträdande i storstadsregionerna och kan delvis hänföras till de omställningsproblem som alltid uppstår inom en näring då regleringar avskaffas. Problemen är emellertid av en sådan karaktär att särskilda åtgärder är påkallade. Avregleringen har exempelvis medfört en ökning av antalet oseriösa taxiföretag som inte följer gällande skatteregler. Resultatet har blivit en konkurrens på ojämlika villkor vilket innebär att de seriösa företagen har svårt att hävda sig. Utskottets sammanfattande bedömning är dock att taxireformen i sina huvuddrag var riktig och bör bestå.
Utskottet kan konstatera att regeringen vidtagit och initierat en rad åtgärder under senare tid som är ägnade att förbättra situationen inom taxiområdet. Utskottet anser det viktigt att dessa insatser kommer till stånd och bedömer att dessa efter hand kan få ett ökat genomslag och motverka vissa av de problem som motionärerna har påtalat. Utskottet delar emellertid motionärernas och Riksdagens revisorers uppfattning att ytterligare åtgärder bör övervägas om problemen inom näringen effektivt skall kunna undanröjas. Utskottet anser att den marknadsmässiga frihet som taxi åtnjuter måste kombineras med kraftfulla åtgärder för att trygga en sund konkurrens som främjar att resenärerna erbjuds en fullgod service. Målet för samhällets insatser bör vara att utforma instrument och incitament som sammantaget förmår bidra till att skapa en sådan miljö att en önskvärd utveckling sker inom taxitrafiken utan att en återgång för den skull sker till den tidigare detaljreglerade miljön. Utskottet vill i detta sammanhang särskilt peka på de överväganden som Riksdagens revisorer redovisat i sin granskningsrapport om taxi. Revisorerna anför bl.a. att länsstyrelsernas uppföljning av tillståndshavarnas lämplighet bör skärpas. En ordning med tidsbegränsade tillstånd bör därvid övervägas. Ytterligare en åtgärd som bör prövas är enligt rapporten krav på ett trafiktillstånd för varje taxifordon. Vidare förordar revisorerna en skärpt lämplighetsprövning av taxiförarna. Utskottet anser att dessa förslag noga bör övervägas av regeringen. I sammanhanget kan hänvisas till det regeringsuppdrag Statskontoret fått att förutsättningslöst utvärdera länsstyrelsernas tillsyn över den yrkesmässiga trafiken. Detta uppdrag har under våren genom skilda regeringsbeslut utvidgats till att innefatta flertalet av de nu berörda frågorna. Den skrivelse som Svenska taxiförbundet lämnat den 20 januari 1993 med förslag till åtgärder för taxitrafiken har sålunda överlämnats till Statskontoret för beaktande i samband med att regeringsuppdraget fullföljs. Även framställningar från Trafiksäkerhetsverket och Trafikpolisen i Stockholm med åtgärdsförslag har överlämnats till Statskontoret för överväganden. Statskontorets utredningsarbete skall avrapporteras till regeringen senast den 1 juni 1993. Utskottet förutsätter att resultatet av detta utredningsuppdrag kan ge underlag för överväganden om utformning av ytterligare åtgärder för att förbättra situationen inom taxinäringen. Utskottet förutsätter vidare att även de motionsyrkanden som inte omfattas av revisorernas förslag blir föremål för överväganden och att regeringen skyndsamt redovisar för riksdagen sina ställningstaganden i dessa frågor. Utskottets ställningstagande innebär att syftet med samtliga nu aktuella motionsyrkanden torde bli tillgodosett. Motionerna T26 (v), T27 (s), T28 (s), T29 (s), T902 (m), T906 (s) och T914 (s) i nu behandlad del kan därför lämnas utan särskild åtgärd från riksdagens sida. I avvaktan på regeringens redovisning av sina ställningstaganden anser utskottet att riksdagen bör lämna utan erinran vad som anförts i propositionen om avregleringen av taxi och konkurrensen inom taxitrafiken.
3 Beställningscentraler och befordringsplikt
3.1 Motionerna
I motion T29 (s) framhålls att regeringen inte har tagit full hänsyn till riksdagens beslut om åtgärder för att sanera taxibranschen. Motionärerna framhåller att någon återgång till ett reglerat system för taxitrafiken inte är önskvärd. Lagstiftningen bör dock utvecklas. Det bör sålunda vara obligatoriskt för alla taxiföretag att tillhöra en beställningscentral som tillämpar en enhetlig taxa. Befordringsplikt bör vidare prövas för att bemästra problemen vid de större flyg- och tågterminalerna i landet. Resenärer med kort resväg eller för föraren obekväma önskemål om resor skall inte kunna förvägras transport till rimlig kostnad, skriver motionärerna. Yrkanden med motsvarande innebörd, dvs. med krav på prövning av befordringsplikt och obligatorisk tillhörighet till beställningscentraler, framförs även i motionerna T27 (s), T906 (s) och T914 (s).
3.2 Utskottets ställningstagande
Utskottet kan konstatera att de motionsyrkanden som väckts om befordringsplikt och krav på att tillhöra beställningscentraler strider mot grundtanken i hela avregleringsreformen och leder tillbaka till en starkt reglerad näring. Utskottet anser att en sådan utveckling vore olycklig. Exempelvis kan nämnas att befordringsplikt vid större flyg- och tågterminaler förutsätter en lång rad ytterligare regleringsmoment, såsom trafikområde (inom vilket område trafikeringsplikten skall gälla), s.k. kommenderingsplan (taxifordon måste finnas tillgängliga) samt prisreglering (man kan inte beordra körplikt utan att garantera skälig intäkt). Vidare kan nämnas de svårigheter som är förenade med att över huvud taget definiera en beställningscentral. Även ur konkurrenssynpunkt kan invändningar riktas mot krav om obligatorisk anknytning till en beställningscentral. Skall t.ex. taxiförare åläggas att ingå i en viss beställningscentral och omvänt skall beställningscentralen tvingas ta emot alla företag?
Enligt utskottets uppfattning bör utgångspunkten vara att taxitrafiken skall anpassas till resenärernas önskemål i stället för att följa administrativa regleringar. Utskottet anser att de problem som motionärerna åsyftar kan lösas med bl.a. en aktiv konkurrensvårdande politik. Vad gäller behov av befordringsplikt vid större flygterminaler och järnvägsstationer bör dessutom uppmärksammas den möjlighet som de som ansvarar för terminalerna har att medverka till en kundanpassad utveckling av taxitrafiken. Utskottet vill också framhålla de drivkrafter som finns inom taxinäringen att genom egna initiativ förbättra kundanpassningen och motverka de anförda problemen. Det finns således ett gemensamt intresse såväl hos kunderna och myndigheterna som hos seriösa taxiföretag att förbättra kvaliteten. Som ett aktuellt exempel härpå kan nämnas det auktorisationssystem för beställningscentraler som nyligen införts av Svenska taxiförbundet i syfte att få en bättre ordning inom taxi. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna T27 (s), T29 (s), T906 (s) och T914 (s) i nu behandlad del.
4 Vägverkets uppgifter
4.1 Propositionen
I propositionen anförs att Vägverket som central myndighet för yrkestrafikfrågorna särskilt bör följa upp effekterna av de krav på yrkeskunnande hos taxiförare som regeringen nyligen beslutat om. Vidare anges att den rapport om tillståndet inom den yrkesmässiga trafiken som Vägverket årligen skall utarbeta bör ha kommit in till regeringen senast den 15 september varje år.
4.2 Utskottets ställningstagande
Utskottet har inga erinringar mot vad som anförts i propositionen om Vägverkets arbetsuppgifter som central myndighet för yrkestrafikfrågorna och tidpunkten för Vägverkets avrapportering till regeringen. Utskottet förutsätter att den framtida uppföljningen av utvecklingen inom taxitrafiken fortsättningsvis ges hög prioritet och att den allsidigt speglar utvecklingen inom taxitrafiken. I sammanhanget kan erinras om att i riksdagsbeslutet år 1988 om taxiavregleringen angavs att den årliga avrapporteringen bör redovisa hur de grundläggande kraven på taxibranschen upprätthålls inom olika områden, t.ex. med avseende på trafikförsörjningen, effektiviteten inom beställnings- och uppdragsfunktionen, taxametrar m.m.
5 Tydligare prisinformation
5.1 Propositionen
I propositionen framhålls att länsstyrelserna, Vägverket, Luftfartsverket och Konsumentverket bör ställa högre krav på taxiföretagens prisinformation och själva också i tillämpbara delar bidra med information. Taxikvittot skall ge tydlig information om grunderna för prissättningen. Länsstyrelserna bör meddela föreskrifter om att innehavare av tillstånd till taxitrafik skall på sina taxifordon ange tillämpad taxa i enlighet med den överenskommelse som finns mellan Konsumentverket och Svenska taxiförbundet.
5.2 Motionen
I motion T28 (s) framförs att föreskrifterna för taxikvitton bör förtydligas och kompletteras. På det kvitto som skall skrivas ut skall samband mellan pris och prestation framgå. När tids- och vägsträcketaxa används, framgår det i dag inte på kvittot vilken tid som använts och/eller vilken sträcka som körts på resp. taxa. Enligt bestämmelserna skall framkörningsavgift anges. Den nu för tiden vanliga startavgiften särredovisas dock inte. Detta gör att kunden svårligen kan kontrollera att rätt taxa använts, skriver motionären.
5.3 Utskottets ställningstagande
Utskottet anser det viktigt att prisinformationen fungerar väl. En förutsättning för en effektiv konkurrens är att kunden är medveten om priset och kan jämföra prisuppgifter mellan olika taxiföretag. Utskottet har därför ingen erinran mot vad som anförs i propositionen om information om prissättningen för taxiresor och om föreskrifter som bör meddelas av länsstyrelserna i syfte att förbättra situationen inom taxinäringen. Utskottet förutsätter i sammanhanget att den överenskommelse som finns mellan Konsumentverket och Svenska taxiförbundet kan utvecklas ytterligare i syfte att ge kunderna bättre information om priser och rabatter. Utskottet konstaterar att yrkandet i motion T28 (s) om förbättrad prisinformation torde bli tillgodosett och därför inte påkallar någon åtgärd från riksdagens sida. Utskottet anser följaktligen att regeringens redogörelse bör lämnas utan erinran och att motion T28 (s) i denna del bör avstyrkas.
6 Taxameterfrågor
6.1 Propositionen
Enligt fordonskungörelsen (1972:595) skall ett fordon som används i taxitrafik vara försett med taxameter av godkänd typ. Undantag från skyldigheten att ha taxameter får medges av länsstyrelsen endast om särskilda skäl föreligger. Av propositionen framgår att Trafiksäkerhetsverket på regeringens uppdrag utrett vissa frågor rörande taxametrar. Uppdraget har redovisats i en skrivelse till regeringen som remissbehandlats. Kommunikationsministern bedömer, mot bakgrund av det beslutsunderlag som tagits fram, att nuvarande tillstånd för att plombera taxametrar bör upphöra snarast möjligt. Antalet nya tillstånd att plombera taxametrar bör i stället genom höga krav på yrkeskunnande hos tillståndshavaren begränsas kraftigt. Ackreditering av verkstäder för plombering av taxametrar bör enligt kommunikationsministern ske enligt lagen (1989:164) om kontroll genom teknisk provning och om mätning. Detta innebär att Vägverket som föreskrivande myndighet skall meddela de tekniska kraven medan Styrelsen för teknisk ackreditering (SWEDAC) skall besluta om ackreditering. Vidare anförs att SWEDAC skall underrätta Vägverket om ackrediteringar och återkallelser av sådana. Den montör eller verkstad som ackrediterats för plombering bör årligen kontrollera plomberingen och också kalibrera taxametern, bl.a. vad avser körd vägsträckas överensstämmelse med den vägsträcka som registreras i taxametern (kontroll av vägtalet). Kontrollen bör också omfatta föreskriven funktion hos taxametern i form av programvara. Besiktningar av taxametrar bör genomföras i samband med kontrollbesiktning enligt fordonskungörelsen (1972:595). Kontroll av vägtalet skall också kunna ske i samband med s.k. flygande inspektion. Flygande inspektion av taxifordon på uppställningsplatser för taxifordon bör vara en inom polisväsendet prioriterad uppgift. Vägverket bör även enligt kommunikationsministern bemyndigas utfärda föreskrifter om användning av taxametrar.
6.2 Motionen
I motion T28 (s) anges att taxametrarna, med den utveckling som skett efter avregleringen, inte har blivit den säkra och tillförlitliga utrustning som förespeglades inför avregleringen. Kontantbetalande kunder, kreditkunder som kommuner och landsting och skattemyndigheterna har därmed inte kunnat tillgodgöra sig de fördelar som utlovats. För att komma till rätta med en del av de problem som nu finns inom taxinäringen måste man enligt motionären lägga ett större ansvar på taxametertillverkarna att redovisa vilka program som finns inlagrade i taxametern samt skydda dem från otillbörligt intrång (yrkande 1). Vidare skriver motionären att vid flygande inspektioner eller andra kontroller bör det vara möjligt att avläsa bl.a. taxameterns inställning (yrkande 3). I motionen framhålls även att föreskrifterna för kvitton bör förtydligas och kompletteras (yrkande 2). Krav bör bl.a. finnas på att taxikvittot skall överlämnas till resenären, skriver motionären.
6.3 Utskottets ställningstagande
När riksdagen våren 1988 beslöt att avreglera taxi ingick som en viktig del i förutsättningarna att taxifordon skulle vara utrustade med kvittoskrivande och registrerande taxametrar. Riksdagen har också hösten 1992 särskilt tagit upp frågan om bestämmelserna rörande taxametrar (bet. 1992/93:TU1, rskr.2). Det är därför med tillfredsställelse utskottet konstaterar att taxameterfrågorna givits stor uppmärksamhet i propositionen. Utskottet anser att flygande inspektion av taxifordon, tillstånd att plombera taxametrar, plombering av taxametrar i övrigt samt kontroll av taxametrar och föreskrifter om användningen av taxametrar är viktiga uppgifter. Beträffande det inflytande som taxametertillverkarna enligt propositionen förutsetts få över SWEDAC:s ackrediteringsbeslut förutsätter utskottet att taxametertillverkarna inte ges någon form av överprövningsrätt. Utskottet kan vidare konstatera att syftet med de olika förslag som tagits upp i motion T28 (s) synes bli väl tillgodosett. Motionsyrkandena påkallar därför ingen åtgärd från riksdagens sida och avstyrks följaktligen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande avregleringen och tillsynen av taxi att riksdagen dels godkänner vad som anförts i propositionen om avregleringen av taxi, dels lämnar utan erinran vad som anförts i propositionen om konkurrensen inom taxinäringen, dels lämnar motionerna 1992/93:T26, 1992/93:T27 i denna del, 1992/93:T28 yrkandena 4 och 5, 1992/93:T29 i denna del, 1992/93:T902, 1992/93:T906 i denna del och 1992/93:T914 i denna del utan särskild åtgärd, men. (v) - delvis
2. beträffande beställningscentraler och befordringsplikt att riksdagen avslår motionerna 1992/93:T27 i denna del, 1992/93:T29 i denna del, 1992/93:T906 i denna del och 1992/93:T914 i denna del, res. (s) men. (v) - delvis
3. beträffande Vägverkets uppgifter att riksdagen dels lämnar utan erinran vad som anförts i propositionen om Vägverket som central myndighet för yrkestrafikfrågor, dels lämnar utan erinran vad som anförts i propositionen om Vägverkets årliga rapport till regeringen,
4. beträffande tydligare prisinformation att riksdagen med avslag på motion 1992/93:T28 yrkande 2 i denna del dels lämnar utan erinran vad som anförts i propositionen om information om prissättningen för taxiresor, dels lämnar utan erinran vad som anförts i propositionen om föreskrifter meddelade av länsstyrelserna,
5. beträffande taxameterfrågor att riksdagen med avslag på motion 1992/93:T28 yrkande 1 och yrkande 2 i denna del och yrkande 3 dels lämnar utan erinran vad som anförts i propositionen om flygande inspektion av taxifordon, dels lämnar utan erinran vad som anförts i propositionen om tillstånd att plombera taxametrar, dels lämnar utan erinran vad som i övrigt anförts i propositionen om plombering av taxametrar samt kontroll av taxametrar, dels lämnar utan erinran vad som anförts i propositionen om föreskrifter om användningen av taxametrar.
Stockholm den 30 mars 1993
På trafikutskottets vägnar
Sven-Gösta Signell
I beslutet har deltagit: Sven-Gösta Signell (s), Rolf Clarkson (m), Sten Andersson i Malmö (m), Håkan Strömberg (s), Kenth Skårvik (fp), Sten-Ove Sundström (s), Bo Nilsson (s), Jan Sandberg (m), Anita Jönsson (s), Kenneth Attefors (nyd), Jarl Lander (s), Lars Björkman (m), Ines Uusmann (s), Rune Thorén (c) och Kenneth Lantz (kds).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Karl-Erik Persson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservation
Beställningscentraler och befordringsplikt (mom.2)
Sven-Gösta Signell, Håkan Strömberg, Sten-Ove Sundström, Bo Nilsson, Anita Jönsson, Jarl Lander och Ines Uusmann (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Utskottet kan" och på s. 10 slutar med "behandlad del" bort ha följande lydelse: Utskottet anser att utvecklingen på taxiområdet sedan avregleringen infördes år 1990 i flera avseenden är oroande. Det är därför, som tidigare förordats, nödvändigt att tillsynen byggs ut och skärps. Spelreglerna måste samtidigt vara sådana att de leder till en effektiv och kundanpassad transportmarknad. Missförhållanden såsom att resenärer förvägras resor vid större flygterminaler och järnvägsstationer måste mötas med effektiva åtgärder. Utskottet anser därför att en fullständig prövning bör göras om hur de nuvarande problemen inom taxitrafiken skall kunna bemästras. Vid denna översyn bör även motionsförslagen om att det skall vara obligatoriskt för alla taxiföretag att tillhöra en beställningscentral prövas. Likaså bör prövas införande av befordringsplikt i syfte att komma till rätta med vissa avarter inom taxinäringen, framför allt i storstäderna. Utskottet vill betona att en återgång till den tidigare detaljreglerade marknaden inte får ske. Vad det handlar om är i stället att inom ramen för en fortsatt avreglerad miljö främja en mer kundanpassad utveckling inom taxitrafiken. De berörda frågorna bör skyndsamt utredas genom regeringens försorg. Regeringen bör därefter återkomma till riksdagen med erforderliga förslag.
Vad utskottet nu anfört -- och som innebär att syftet med motionerna T27 (s), T29 (s), T906 (s) och T914 (s) i nu behandlad del torde få anses tillgodosett -- bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under mom. 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande beställningscentraler och befordringsplikt att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:T27 i denna del, 1992/93:T29 i denna del, 1992/93:T906 i denna del och 1992/93:T914 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Karl-Erik Persson (v) anför:
Avregleringen och tillsynen av taxi
Som framhålls i motion T26 (v) uppfyller inte propositionens förslag riksdagens tidigare framställda krav. De i propositionen föreslagna åtgärderna ändrar i sak ingenting. Regeringen bör därför på ett bättre sätt utreda taxinäringen och återkomma till riksdagen med erforderliga förslag.
Beställningscentraler och befordringsplikt
Jag biträder hemställan i reservationen.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under moment 1 borde ha hemställt:
1. beträffande avregleringen och tillsynen av taxi att riksdagen med anledning av proposition 1992/93:176 yrkandena 1 och 10, med bifall till motion 1992/93:T26 (v) samt med anledning av motionerna 1992/93:T27 i denna del, 1992/93:T28 yrkandena 4 och 5, 1992/93:T29 i denna del, 1992/93:T902, 1992/93:T906 i denna del och 1992/93:T914 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
Innehållsförteckning
Sammanfattning1 Propositionen1 Motionerna2 Motioner väckta med anledning av propositionen2 Motioner avgivna under den allmänna motionstiden i januari 19932 Utskottet3 1 Inledning3 2 Avregleringen och tillsynen av taxinäringen4 2.1 Propositionen4 2.2 Motionerna6 2.3 Utskottets ställningstagande7 3 Beställningscentraler och befordringsplikt9 3.1 Motionerna9 3.2 Utskottets ställningstagande9 4 Vägverkets uppgifter10 4.1 Propositionen10 4.2 Utskottets ställningstagande10 5 Tydligare prisinformation10 5.1 Propositionen10 5.2 Motionen11 5.3 Utskottets ställningstagande11 6 Taxameterfrågor11 6.1 Propositionen11 6.2 Motionen12 6.3 Utskottets ställningstagande12 Hemställan13 Reservation14 Meningsyttring av suppleant15