Bank- och försäkringsfrågor, kreditupplysning
Betänkande 2005/06:FiU14
Finansutskottets betänkande 2005/06:FiU14 | |
Bank- och försäkringsfrågor, kreditupplysning | |
Sammanfattning
I betänkandet behandlas motionsyrkanden angående bank- och försäkringsfrågor som har väckts under allmänna motionstiden 2004 och 2005. Motionsyrkandena rör bl.a. frågor om ökad konkurrens i banksektorn, banktillgänglighet, kollektiva hemförsäkringar, kreditupplysningsregister, gallringstider, tillgång till betalningssystemen och avgifter vid användning av kontokort.
Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden.
I betänkandet finns 6 reservationer och 2 särskilda yttranden.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. | Ökad konkurrens i banksektorn |
| Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Fi273 av Kenth Högström (s) och 2005/06:Fi254 av Lotta Hedström (mp). |
Reservation 1 (mp)
2. | Bankernas kortavgifter |
| Riksdagen avslår motion 2004/05:Fi274 av Per Erik Granström och Barbro Hietala Nordlund (båda s) yrkandena 1 och 2. |
3. | Banktillgänglighet |
| Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Fi223 av Börje Vestlund och Sinikka Bohlin (båda s) och 2005/06:Fi285 av Börje Vestlund m.fl. (s). |
4. | Kreditgivning till hushåll |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Fi217 av Ulla Wester och Ronny Olander (båda s), 2005/06:Fi278 av Catherine Persson (s) och 2005/06:L237 av Tasso Stafilidis m.fl. (v) yrkande 5. |
Reservation 2 (v, mp)
5. | Kreditupplysning |
| Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Fi218 av Marie Engström m.fl. (v), 2004/05:Fi245 av Solveig Hellquist (fp) yrkandena 1 och 2, 2005/06:Fi248 av Sylvia Lindgren och Karl Gustav Abramsson (båda s), 2005/06:L237 av Tasso Stafilidis m.fl. (v) yrkandena 6 och 7 samt 2005/06:L307 av Solveig Hellquist (fp) yrkande 1. |
Reservation 3 (v, mp)
6. | Kollektiva hemförsäkringar |
| Riksdagen avslår motion 2004/05:Fi217 av Kent Olsson (m). |
Reservation 4 (m)
7. | Livförsäkringsbolagens åtaganden |
| Riksdagen avslår motion 2004/05:Fi227 av Håkan Juholt (s). |
8. | Försäkringsbolagens roll vid naturkatastrofer |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:Fi228 av Carina Hägg (s). |
9. | Nordisk samordning vid implementering av EU-direktiv |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:Fi281 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 7. |
Reservation 5 (fp)
10. | Expertpanel om företagandet och bankkrisen |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:Fi287 av Per Landgren (kd) yrkandena 1 och 2. |
11. | Förvärv av egna aktier |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:Fi321 av Per Landgren m.fl. (kd) yrkande 8. |
Reservation 6 (kd)
Stockholm den 16 februari 2006
På finansutskottets vägnar
Arne Kjörnsberg
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne Kjörnsberg (s), Mikael Odenberg (m), Carin Lundberg (s), Karin Pilsäter (fp), Sonia Karlsson (s), Kjell Nordström (s), Mats Odell (kd), Gunnar Axén (m), Bo Bernhardsson (s), Christer Nylander (fp), Roger Tiefensee (c), Hans Hoff (s), Cecilia Widegren (m), Agneta Gille (s), Yvonne Ruwaida (mp), Tommy Ternemar (s) och Siv Holma (v).
Utskottets överväganden
Ökad konkurrens i banksektorn
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker två motioner med hänvisning till de omfattande förändringar i banklagstiftningen som genomfördes 2004 i syfte att öka konkurrensen i banksektorn. Bl.a. har bankernas inlåningsmonopol avskaffats.
Jämför reservation 1 (mp) och särskilda yttrandena 1 (fp) och 2 (v).
Motionerna
Kenth Högström (s) anför i motion 2004/05:Fi273 att det finns behov av att bryta oligopoltendenserna inom svenskt kreditväsen. Motionären anför att bankkrisen slog sönder bankstrukturen. Den var tidigare stabil med bl.a. stark lokal sparbanksrörelse. Finansinspektionen har givit några nya företag bankoktroj för att starta nischbanker. De vill locka till sig inlåning men koncentrerar sin utlåning till privata konsumtionskrediter och enskilda hushåll. Motionären anser därför att det nu är hög tid att skapa incitament så att oligopoltendensen bryts och att nya bankoktrojer bara ges till dem som också utfäster kreditgivning till alla aktörer och inte bara till enskilda personer.
I motion 2005/06:Fi254 av Lotta Hedström (mp) anför motionären att det är viktigt med reell konkurrens i bankvärlden. Lagen om medlemsbanker är utformad så att det borde vara möjligt för olika folkrörelser att starta bank eller för medlemsföreningar att starta lokala banker. Men under de sju år då möjlighet funnits har bara två medlemsbanker bildats. Motionären påpekar att till skillnad från hur det är i flera av de nordiska grannländerna finns ingen statlig, gemensamt ägd infrastruktur för bankväsendet. I Sverige ägs giro- och betalningssystemen av de stora bankerna som har lagt ner mycket pengar på att ta fram och utveckla systemen under många år. Följden har blivit att det blivit för dyrt för nya banker att ansluta sig till systemen. Motionären anför att regeringen bör utreda frågan om en reglering för anslutningsmöjlighet till betalsystemen så att de små och nya bankerna kan ansluta sig till en rimlig kostnad.
Finansutskottets ställningstagande
Genomgripande förändringar genomfördes i lagstiftningen 2004 som innebär att bankernas inlåningsmonopol avskaffades. Därmed har möjligheter för nya aktörer att agera på inlåningsmarknaden öppnats vilket borde bidra till att främja konkurrensen. Ett av syftena med bankreformen var att förbättra konkurrensförutsättningarna. Ett ökat antal företag fick möjlighet att lämna krediter utan att vara tillståndspliktiga och stå under Finansinspektionens tillsyn. Efter reformeringen har också nya aktörer etablerats på marknaden. Enligt utskottet bör oligopoltendenserna kunna stävjas genom att konkurrenshinder tas bort och att Sverige är öppet för utländsk närvaro. De fyra storbankernas andelar av marknaden har successivt reducerats.
Utskottet framhöll i samband med reformeringen av banklagstiftningen att det kan dock finnas anledning att följa hur förutsättningarna för de mindre aktörerna på marknaden utvecklas så att de avsedda syftena med den föreslagna reformeringen uppnås. Utskottet ansåg därför att regeringen borde genomföra en kartläggning av de nya förutsättningarna för betalningssystemen och belysa om tillgången till infrastrukturen i betalningssystemen kan utgöra ett hinder för de små aktörerna på marknaden och på så sätt förhindra en utveckling mot ökad konkurrens. Utskottet föreslog ett tillkännagivande till regeringen om detta och tillstyrkte därmed delvis också en motion. Riksdagen biföll utskottets förslag till riksdagsbeslut. Med anledning av tillkännagivandet gav regeringen 2005 Konkurrensverket i uppdrag att kartlägga förutsättningar för de generella betalsystemen och belysa om tillgången till infrastrukturen i betalsystemen kan utgöra ett hinder för de små aktörerna på marknaden och på så sätt förhindra en utveckling mot ökad konkurrens. Konkurrensverket har nyligen överlämnat sin rapport och föreslår bl.a. strängare krav på infrastruktursamarbete och stöd till konsumenterna att byta bank samt att bankerna ska underlätta bankbyte.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 2004/05:Fi273 (s) och 2005/06:Fi254 (mp).
Bankernas kortavgifter
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsyrkanden om bankernas kortavgifter.
Motionen
I motion 2004/05:Fi274 av Per Erik Granström och Barbro Hietala Nordlund (båda s) yrkandena 1 och 2 anför motionärerna att bankerna redovisar allt större vinster. En del av vinsterna kommer från de avgifter som bankerna tar ut av kunder när de använder sig av bankernas tjänster. Det motionärerna främst vänder sig mot är avgifter inom handel och avgifter vid kortköp eller kontantuttag i annan valuta än svenska kronor. Motionärerna anför vidare att under senare år har andelen butiksrån ökat och våld och hot mot anställda blir allt vanligare. Det är framför allt ett allvarligt arbetsmiljöproblem.
Finansutskottets ställningstagande
Frågan om avgifter som kunderna måste betala för sina banktjänster undersöks av olika aktörer. Konsumenternas Bank- och finansbyrå har gjort sammanställningar över bankernas avgifter på de vanligaste bankprodukterna. Konsumentverket arbetar med att belysa området finansiella tjänster och med att ta fram rapporter på olika frågeställningar rörande ekonomiska konsekvenser för hushållen. Även Finansinspektionen arbetar i sitt tillsynsarbete med att se över olika problem för konsumenter och har bl.a. beträffande gränsöverskridande betalningar gjort en löpande granskning av de avgifter som tas ut av kunder.
Utskottet konstaterar att mot bakgrund av att avgiftssättningen på varor och produkter är fri även på det finansiella området finns inga direkta lagregler på området. Frågeställningen hanteras av berörda tillsynsmyndigheter i det löpande tillsynsarbetet utifrån olika perspektiv och behov. Ett syfte är att kunna upptäcka brister i information och rutiner kring avgiftssättningen.
Beträffande kortavgifter har Finansinspektionen i regleringsbrevet för budgetåret 2006 fått i uppdrag att redovisa bankernas uttag av avgifter av näringsidkare när deras kunder använder sig av betalkort. Uppdraget ska utföras efter samråd med Konkurrensverket och Konsumentverket och redovisas senast den 28 april 2006.
Med anledning av den senaste tidens värdetransportrån bjöd statsrådet Sven-Erik Österberg in till en hearing i december 2005. Syftet var att diskutera vilka åtgärder som kan vidtas för att öka säkerheten och stimulera minskad kontanthantering i samhället. Det förs diskussioner mellan bankerna och handeln om att se bl.a. över prismodellen när kunden betalar mindre belopp med kort.
Med hänvisning till att frågan om kortavgifter behandlas av olika myndigheter avstyrker utskottet motion 2004/05:Fi274 (s) yrkandena 1 och 2.
Banktillgänglighet
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motioner om banktillgänglighet med hänvisning till att en del av de frågor som tas upp i motionerna är föremål för beredning inom Regeringskansliet.
Motionerna
I motionerna 2004/05:Fi223 av Börje Vestlund och Sinikka Bohlin (båda s) och 2005/06:Fi285 av Börje Vestlund m.fl. (s) anför motionärerna att alla människor i vårt samhälle inte har rätt till ett eget bankkonto. För att någon ska kunna öppna ett konto måste man uppge ett personnummer och en adress vilket alla i samhället inte har. Främst är det socialt utsatta personer som drabbas. Dessutom nekas oftast personer som har gjort personlig konkurs att öppna ett bankkonto. Att inte ha tillgång till banktjänster medför problem. Motionärerna yrkar därför att regeringen bör göra en översyn av hur bankväsendet kan bli mer flexibelt. Motionärerna anför vidare att finansutskottet i sitt betänkande 2003/04:FiU15 har uttalat följande: "Enligt bestämmelse i lagen om insättningsgaranti får som huvudregel ett institut som erbjuder sig att ta emot insättningar som omfattas av insättningsgarantin inte neka någon att sätta in medel". I Post- och kassaserviceutredningen visas att det finns grupper som inte får tillgång till banker. Utredningen föreslår bl.a. en översyn av gällande regler. Det är orimligt anser motionärerna att enbart med hänvisning till insättningsgarantin hävda att det föreligger en tillgänglighet för alla i dagens banksystem. Motionärerna anser att det är orimligt att bankerna ska få ta russinen ur kakan men inte ta det ansvar som de har för att få ett fungerande betalsystem.
Finansutskottets ställningstagande
Som framgår av motionen får en enligt bestämmelse i lagen om insättningsgaranti ett institut som erbjuder sig att ta emot insättningar som omfattas av insättningsgarantin inte neka någon att sätta in medel. Institutet måste emellertid enligt penningtvättsregleringen kontrollera identiteten hos den som vill inleda en affärsförbindelse med en bank. Frågan om banktillgänglighet behandlas av Post- och kassaserviceutredningen i utredningen om Samhällets behov av betaltjänster (SOU 2004:52). Enligt utredningen är problemet begränsat och Finansinspektionen fortsätter att bevaka området (SOU 2004:52 s. 141 f. och 193 f.). Utredningen har remissbehandlats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
Utskottet anser mot denna bakgrund att det inte finns anledning att föreslå ett tillkännagivande till regeringen. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna2004/05:Fi223 (s) och 2005/06:Fi285 (s).
Kreditgivning till hushåll
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsyrkanden om förstärkt lagstiftning avseende vissa finansiella företags kreditgivning till hushåll med hänvisning till pågående arbete inom Regeringskansliet. Jämför reservation 2 (v, mp).
Motionerna
I motion 2005/06:Fi217 av Ulla Wester och Ronny Olander (båda s) anför motionärerna att Finansinspektionens roll har stärkts när det gäller tillståndsgivning och kontroll av finansiella företags tjänster gentemot allmänheten. De erbjudanden om att låna pengar, som vissa finansiella företag erbjuder allmänheten, vittnar emellertid enligt motionären om att i varje fall tillsynen inte är tillräcklig. Det tycks närmast vara så att "godkänd av Finansinspektionen" används som försäljningsargument för att locka oss konsumenter att binda oss för lån med mycket hög ränta.
Det är enligt motionärerna lätt att konstatera att långt ifrån alla finansiella företag uppfyller marknadsföringslagens krav och Konsumentverkets riktlinjer i sina erbjudanden till hushållen. Den effektiva räntan uppges oftast men lika ofta omfattar denna information bara vissa lånebelopp. Motionärerna anför vidare att en avreglerad kreditmarknad inte kan återregleras. Det måste dock vara möjligt att ytterligare skärpa både lagstiftning och tillsyn när det gäller hur de finansiella företagen utformar sina erbjudanden. Motsvarande anför Catherine Persson (s) i motion 2005/06:Fi278.Hushållens ökade skuldsättning och allt högre bostadslån inger oro. I hushåll med en stor skuldbörda kan en relativt liten ränteökning innebära svåra påfrestningar då alltför många har små marginaler för ökade utgifter. Bankerna är ibland alltför generösa med kreditgivning. Det är i grunden positivt att man ges möjlighet att låna pengar till ett bra boende eller stora utgifter. Motionären anför vidare att banker och andra kreditgivare i större utsträckning bör medverka till mera omfattande ekonomisk rådgivning i samband med kreditgivning. Allt oftare ses marknadsföring om lån till privatpersoner utan säkerhet på belopp som för flertalet privatpersoner får anses betydande.
Vänsterpartiet yrkar i motion 2005/06:L237 att regeringen bör utreda möjligheten att lagstifta om ett kreditinstitut som erbjuder statliga sociala lån och saneringslån till rimliga villkor. Motionärerna anför att för att förebygga överskuldssättning och för att främja ett hushålls förmåga att klara sin ekonomi har bl.a. Finland infört s.k. sociala lån. Sociala lån kan beviljas en person som på grund av små inkomster och tillgångar inte annars kan få en kredit till rimliga villkor (yrkande 5).
Finansutskottets ställningstagande
Reglerna om finansiell rådgivning har stärkts i syfte att stärka konsumentskyddet. Finansinspektionen (FI) anser att de nya reglerna om finansiell rådgivning har medfört tydliga förbättringar för konsumenten. Inspektionen stöder sig på undersökningen Konsumenten och rådgivningen som visar hur väl företagen följer FI:s regler om finansiell rådgivning.
Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2006 avseende Finansinspektionen ska inspektionen till regeringen återrapportera sin bedömning av företagens rådgivning, information och klagomålshantering gentemot kunderna. Finansinspektionen har dessutom fått i uppdrag att redovisa genomförda insatser med utgångspunkt från tidigare redovisad rapport, Blancokrediter till konsumenter (2005:4). Redogörelsen ska omfatta vilka åtgärder som vidtagits eller planeras för att avhjälpa brister som framkommit avseende information, avtalsvillkorens utformning och kreditprövningen.
I en promemoria om konsumentskyddet inom det finansiella området har en genomgång gjorts av det nuvarande konsumentskyddet på det finansiella området. Promemorian har remissbehandlats och är nu föremål för beredning inom Regeringskansliet.
Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionerna 2005/06:Fi217 (s), 2005/06:Fi278 (s), och 2005/06:L237 (v) yrkande 5.
Kreditupplysning
Utskottets förslag i korthet
Utskottet har tidigare avstyrkt i princip likalydande motionsyrkanden om kreditupplysningsregister med hänvisning till det översynsarbete som pågår inom Justitiedepartementet. Arbetet är nu försenat. Utskottet beklagar att utvärderingsarbetet försenats men anser att resultaten av detta bör avvaktas. Därmed avstyrks motionerna.
Jämför reservation 3 (v, mp).
Motionerna
I Vänsterpartietsmotion 2004/05:Fi218 yrkar motionärerna att det bör göras en översyn av beloppsgräns för betalningsförsummelser och av gallringstider. Motionärerna påpekar att uppgifter i ett kreditupplysningsregister om en försenad eller utebliven betalning kan få mycket stora konsekvenser för den enskilde. En sådan uppgift kan påverka den enskildes vardagliga frihet. Motionären anför vidare att alltfler unga människor inte klarar att betala sina räkningar i tid. För unga människor som är i det skedet i livet att man vill skaffa bostad, telefonabonnemang, ta lån eller göra möbelinköp på kredit kan en betalningsanmärkning vara mycket allvarlig.
Från och med den 1 oktober 2001 har ändringar gjorts i sekretesslagen så att vissa uppgifter kommer att omfattas av sekretess hos kronofogdemyndigheten. Sekretessen inträder i princip i och med att betalning sker och målet kan anses avslutat. Sekretess gäller dock inte om en person vid fler än ett tillfälle inte betalat sina skulder. Den förändrade lagstiftningen är ett steg i rätt riktning. Motionären anser dock att det är nödvändigt att se över möjligheten att införa en beloppsgräns under vilken betalningsförsummelser över huvud taget inte ska bli föremål för registrering i kreditupplysningsregister. I motionerna 2004/05:Fi245 yrkandena 1 och 2och 2005/06:L307 av Solveig Hellquist (fp) yrkande 1 anför motionären att har man fått en betalningsanmärkning finns den kvar i tre år oavsett skuldens storlek eller om den regleras. Konsekvenserna av anmärkningarna är stora. Det kan inte enligt motionären anses rimligt att straffas under tre års tid för en skuld som är mindre än tusenlappen, om förseelsen är en engångföreteelse eller om den reglerats. En gräns bör därför införas och regelverket bör ses över för att man ska kunna möjliggöra individuell prövning, så att straffet står i proportion till förseelsen.
I motion 2005/06:Fi248 av Sylvia Lindgren och Karl Gustav Abramsson (båda s) påpekar motionärerna att alla skulder för bolag registreras hos kronofogdemyndigheten med ansökan om verkställighet. Dessa uppgifter är offentliga och kreditupplysningsföretagen prenumererar på dessa uppgifter. Detta kan få till följd att betalningsanmärkningarna ackumuleras och påförs gäldenären, trots att en avbetalningsplan föreligger. Detta medför enligt motionärerna mycket negativa konsekvenser för det enskilda bolaget i form av bristande kreditvärdighet hos leverantörer. Motionärerna anför vidare att om ett företag rekonstrueras och förhandlar fram ett avtal med Kronofogdemyndigheten, där man är överens om hur betalningen ska ske till Riksskatteverket, vid exempelvis skatteskulder, är det inte rimligt att betalningsanmärkningarna ackumuleras. Att skulden betalas enligt avtal innebär inte att kreditupplysningsföretagen tar bort betalningsanmärkningen, vilket är olyckligt.
Vänsterpartiet yrkar i motion 2005/06:L237 att regeringen bör göra en översyn av inkassobolagens verksamhet (yrkandena 6 och 7). Motionärerna anför att Datainspektionen utövar tillsyn över inkassoverksamheten som ska bedrivas enligt god inkassosed. Inkassobolagen har under senare år tillämpat en alltmer aggressiv indrivningsmetod (Konsumentverket, PM 2003:04). Gäldenärens möjlighet att betala av sin skuld har förkortats, indrivningsförsöken pågår under längre tid då fordringar säljs vidare från bolag till bolag, och även små belopp krävs in. En från början liten skuld kan således under inkassobolagens indrivningsförsök växa sig orimligt stor (yrkandena 6 och 7).
Finansutskottets ställningstagande
Frågor om kreditupplysningar har utskottet behandlat vid flera tillfällen. I betänkande 2001/02:FiU13 behandlade utskottet motioner liknande de nu aktuella. Utskottet konstaterade att den nya lagstiftningen trädde i kraft den 1 oktober 2001. Enligt riksdagens tillkännagivande till regeringen i betänkande 2000/01:FiU21 så bör regeringen, om det skulle visa sig att den nya lagstiftningen inte är tillräcklig, överväga andra metoder för att förhindra kreditupplysningsföretagen att i kreditupplysningar lämna uppgifter om enstaka mindre betalningsförsummelser. Som exempel på metoder som i så fall bör övervägas nämns att införa en beloppsgräns och att korta gallringstiderna. Utskottet konstaterade att de nya reglerna om kreditupplysning varit i kraft under en relativt kort tid. Av det tidigare riksdagsbeslutet följer att regeringen bevakar det problem som motionären tar upp. Därtill kommer att även Finansinspektionen och Datainspektionen noga följer utvecklingen på marknaden. Mot denna bakgrund ansåg utskottet att det var för tidigt att bedöma om det behöver vidtas ytterligare åtgärder för att komma till rätta med problemet. Utskottet avstyrkte de då aktuella motionerna.
Senast i betänkande 2003/04:FiU15 behandlade utskottet motioner liknande de nu aktuella. Utskottet konstaterade då att Justitiedepartementet ser över kreditupplysningslagen (KUL) i ljuset av att kreditupplysningar numera lämnas på andra medier än tidigare. En huvudfråga är om KUL behöver ändras för att skyddet av den enskildes integritet alltjämt ska vara tillfredsställande. Utskottet konstaterade att nuvarande regler kan medföra vissa problem och att skyddet av den enskildes integritet behöver stärkas. Utskottet ansåg dock mot bakgrund av att problemen uppmärksammats av regeringen och är föremål för utredning att riksdagen inte behövde vidta några åtgärder. Med det anförda avstyrkte utskottet motionerna. Enligt uppgift från Justitiedepartementet är arbetet med att se över kreditupplysningslagen försenat, och departementet planerar att remittera en promemoria i början av år 2006.
Utskottet kan nu konstatera att det gått åtskilliga år sedan riksdagen gjorde sitt tillkännagivande till regeringen om utvärderingen av lagstiftningen som trädde i kraft 2001. Sedan lagen infördes har dessutom kreditupplysningsregister börjat tillhandahållas på ett sådant sätt att systemet med kreditupplysningskopia som sänds till den omfrågade blivit mindre verkningsfullt. Det gör enligt utskottets mening att en utvärdering av kreditupplysningslagen blivit än mer angelägen. Utskottet beklagar därför att Justitiedepartementets arbete har blivit ytterligare försenat.
Skatteverket ska enligt regleringsbrevet för budgetåret 2006 följa upp ungdomars skuldsituation. Verket ska identifiera och utforma indikatorer för att följa ungdomars skuldsituation. Uppdraget är ett led i regeringens ungdomspolitik och ska redovisas till Finansdepartementet och Ungdomsstyrelsen senast den 15 september 2006.
I avvaktan på det utvärderingsarbete som pågår avstyrker utskottet motionerna 2004/05:Fi218 (v), 2004/05:Fi245 (fp) yrkandena 1 och 2, 2005/06:Fi248 (s), 2005/06:L237 (v) yrkandena 6 och 7 och 2005/06:L307 (fp) yrkande 1.
Kollektiva hemförsäkringar
Utskottets förslag i korthet
Utskottet har tidigare avstyrkt i princip likalydande motionsyrkanden om kollektiva hemförsäkringar, och utskottet finner inte anledning att ändra sin inställning. Motionen avstyrks.
Jämför reservation 4 (m).
Motionen
Kent Olsson (m)anför i motion 2004/05:Fi217 att varje individ själv måste få välja vilket försäkringsbolag han eller hon vill anlita. Motionären anför vidare att samtliga fackförbund som har valt att teckna kollektiva hemförsäkringar för sina medlemmar har tecknat sina försäkringar i Folksam. Detta har gjorts utan att de vet om deras medlemmar gynnas, och detta måste anses vara ett grovt intrång i den enskildes privata sfär. Motionären föreslår därför att det i lag införs ett förbud mot kollektiva hemförsäkringar.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet har tidigare behandlat i princip likalydande motioner om kollektiva hemförsäkringar i betänkandena 2003/04:FiU13, 2001/02:FiU13, 2000/01:FiU18, 1999/2000:FiU15, 1998/99:FiU28, 1997/98:FiU15 och 1996/97:FiU18. Finansutskottet har vid samtliga tillfällen avstyrkt motionerna, och riksdagen har beslutat i enlighet med utskottets förslag. Utskottet anförde bl.a. i betänkande 2003/04:FiU13 att de särförhållanden som råder för gruppförsäkringar bör beaktas inom ramen för de allmänna rörelsereglerna. Några diskussioner i denna fråga pågår inte för närvarande enligt uppgift från Regeringskansliet. Med det anförda avstyrker utskottet motion 2004/05:Fi217 (m).
Livförsäkringsbolagens åtaganden
Utskottets förslag i korthet
Motionsyrkande om skärpning av försäkringsrörelselagen avstyrks.
Motionen
I motion 2004/05:Fi227 av Håkan Juholt (s) yrkar motionären att försäkringsrörelselagen skärps. Enligt motionären har de senaste åren många försäkringstagare fått kraftigt försämrade villkor på grund av att livföretagen ägnat sig åt så kallad "återtagning" av den räntebärande delen av exempelvis pensionsförsäkringar. Motionären anför att den enskilde försäkringstagaren har ingått ett avtal med sitt försäkringsbolag. Försäkringsbolaget har sedan ändrat förutsättningarna efter det att avtalet trätt i kraft. Det är enligt motionären rimligt att villkor endast kan tillåtas att förändras fram till den tidpunkt som ersättningarna börjat betalas ut. Ändringar därefter ger enligt motionären inte köparen några möjligheter att uppnå en rättvis behandling.
Finansutskottets ställningstagande
Försäkringstagare underrättas kontinuerligt om värdeutvecklingen av det sparande som sker i försäkringen. I fråga om s.k. traditionell livförsäkring (dvs. livförsäkring som inte är fondförsäkring) motsvaras det värde som försäkringstagaren informeras om av dels ett garanterat belopp, dels ett icke-garanterat värde. I försäkringsavtal som avser traditionella försäkringar utfästs ett garanterat försäkringsbelopp som ska utbetalas till försäkringstagaren. Härutöver ger försäkringsavtalet dessutom normalt försäkringstagaren rätt till en icke-garanterad del av de medel som uppstår i rörelsen om resultatet av försäkringsrörelsen blir gynnsammare än vad som antagits vid premieberäkningen. En icke-garanterad del kan alltså genereras i bolaget, utöver de medel som krävs för att täcka de garanterade försäkringsbeloppen och övriga kostnader i rörelsen. En definitiv tilldelning av överskott på en enskild försäkring sker emellertid först i samband med varje enskild utbetalning från försäkring. Dessförinnan kan försäkringsbolaget genom en s.k. momentan reallokering skriva ned det preliminärt fördelade överskottet, dvs. återta en del av värdet. Finansinspektionen har i sin tillsynsverksamhet godtagit att livbolagen har gjort sänkningar av pågående pensionsutbetalningar. Utskottet konstaterar således att försäkringsbolagen har rätt att återta en del av värdet.
Med det anförda avstyrker utskottet motion 2004/05:Fi227 (s).
Försäkringsbolagens roll vid naturkatastrofer
Utskottets förslag i korthet
Motionsyrkanden om försäkringsbolagens roll vid naturkatastrofer avstyrks.
Motionen
I motion 2005/06:Fi228 av Carina Hägg (s) anför motionären att sommaren 2004 drabbades bl.a. delar av Småland av omfattande översvämningar. Enligt motionären kommer Sverige att få uppleva översvämningar och andra naturkatastrofer också i framtiden. Det är därför viktigt att samhället genom förebyggande insatser så långt det går minskar skadeverkningarna och att räddningsresurserna är på en god nivå. Det handlar bl.a. om att i den kommunala planeringen beakta de risker för översvämningar som kan finnas. Motionären anser också att ansvarsfrågan måste belysas och särskilt försäkringsbolagens ansvar. De måste t.ex. ta ett större ansvar för att analysera risken för översvämning men också för andra naturkatastrofer när det blir aktuellt att bebygga ett område. Försäkringsbolagen bör t.ex. rekommendera åtgärder och installationer i förebyggande syfte.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet konstaterar att det ligger i försäkringsbolagens intresse att delta i samarbete med kommuner m.fl. i syfte att förebygga risker och skador. En viktig del av försäkringsbolagens verksamhet utgörs i själva verket av att bedöma risker och utföra skadeförebyggande arbete. Detta gäller i fråga om såväl livförsäkring som skadeförsäkring (inspektion av försäkringsobjektet, krav på inbrottsskydd osv.). Eftersom försäkring innebär fördelning av risk så medför prissättning av risken att såväl försäkringsbolagen som försäkringstagarna stimuleras till åtgärder för att minska risken.
Med det anförda avstyrker utskottet motion 2005/06:Fi228 (s).
Nordisk samordning vid implementering av EU-direktiv
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsyrkandet om nordisk samordning vid implementering av EU-direktiv med hänvisning till det arbete som pågår.
Jämför reservation 5 (fp).
Motionen
Folkpartiet liberalerna anför i motion 2005/06:Fi281 att finansmarknaden genomgår en ständig förändring. Den fortsatta avregleringen av den svenska marknaden är i grunden positiv. Nu drivs liberaliseringen till största delen av ambitionen att skapa en gemensam finansmarknad i EU. Avvägningen mellan konsumentens säkerhet och marknadens dynamik kan ibland vara svår i denna process, men för såväl Sveriges som Europas skull är det viktigt att denna avreglering och integration fortgår.
Motionärerna anser att på vägen mot en europeisk finansmarknad med gemensamma regler ser de hur den nordiska finansmarknaden blir alltmer gemensam. Denna utveckling är välkommen men den ställer också en del nya krav på den svenska finansmarknadspolitiken. Motionärerna menar att man vid genomförande av EU:s direktiv på finansmarknadsområdet så långt möjligt bör samordna implementeringen mellan de nordiska länderna. Motionärerna anser därför att regeringen bör ta initiativ till samtal mellan de nordiska regeringarna och ansvariga myndigheter (yrkande 7).
Finansutskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att det redan i dag på olika nivåer pågår ett visst nordiskt samarbete. Det finns en rad olika samarbeten som syftar till att identifiera frågor där det finns särskild nytta av nordisk samordning. Det kan vara fråga om att koordinera nordiska ståndpunkter i EU-arbetet eller att samarbeta i konkreta, aktuella lagstiftnings- eller tillsynsprojekt. På departementsnivå kan bl.a. nämnas samverkansgruppen för avdelningschefer inom respektive finansdepartement med ansvar för finansmarknadsfrågor. Vidare finns inom värdepappersområdet en särskild referensgrupp, (arbetsgruppen för nordiskt samarbete på värdepappersmarknadsområdet, NMR), som har ett särskilt fokus på samarbete i lagstiftningsfrågor, både nationellt och på EU-nivå. Vad gäller tillsynsmyndigheternas samarbete kan nämnas att det på kapitaltäckningsområdet finns en nordisk arbetsgrupp som verkar för en harmoniserad implementering av de nya EG-direktiven på området. Regeringen har vidare i regleringsbrevet för budgetåret 2006 för Finansinspektionen beslutat att inspektionen ska medverka till att goda förutsättningar finns för att bedriva finansiell verksamhet i såväl Sverige som Östersjöområdet till nytta för både konsumenter och företag. På EU-nivå pågår ett omfattande arbete för att öka konvergensen på finansmarknadsområdet. Det sker - förutom genom olika lagstiftningsinitiativ - genom att införlivandet av de olika direktiven diskuteras i särskilda genomförandegrupper. Dessutom finns det olika samverkanskommittér där tillsynsmyndigheterna i medlemsstaterna har i uppdrag att säkerställa att de tillsynsbestämmelser som återfinns i direktiven tillämpas enhetligt i alla medlemsstater. Med det anförda avstyrks motion 2005/06:Fi281 (fp) yrkande 7.
Expertpanel om företagandet och bankkrisen
Utskottets förslag i korthet
Utskottet har tidigare avstyrkt i princip likalydande motionsyrkanden, och utskottet finner inte anledning att ändra sin inställning. Motionen avstyrks.
Motionen
Per Landgren m.fl. (kd) anför i motion 2005/06:Fi287 att det finns ett behov av en expertpanel som ska utreda bankkrisens effekter för småföretagen och hur småföretagens ställning ska kunna stärkas mot kreditgivarna (yrkandena 1 och 2).
Motionären anför att det nu är 18 år sedan den s.k. bankkrisen drabbade svensk ekonomi. Krisen hanterades och det finansiella systemet fungerar återigen normalt. Motionären anser dock att det inte räcker att vara nöjd över uppnådda resultat. Det gäller att lära sig att i framtiden undvika liknande kriser och reda ut vilka som i onödan kom i kläm och varför så skedde. Bland annat drabbades många småföretagare av bankkrisen, och det finns goda skäl att därför se närmare på vad som egentligen hände.
Motionären anför vidare att tidigare motioner under riksmötena 2000/01 och 2001/02, t.ex. Fi275 Bankkrisen och småföretagen av Per Landgren (kd) och Kent Skårvik (fp) ledde fram till ett beslut i riksdagen om att tillsätta en expertpanel med exempelvis utländska deltagare. Finansutskottets och riksdagens uttryckliga mening var att panelen skulle komplettera genomgången av alla viktiga erfarenheter av bank- och finanskrisen med särskilt fokus på hur "lagstiftning och reglering av bankverksamhet fungerar i relation till konkurslagstiftningen gällande företag och enskilda personer". Motionären påpekar att behovet av en sådan panel kvarstår och att regeringen inte följt riksdagens uppmaning.
Finansutskottets ställningstagande
Den finansiella sektorn har genomgått svåra prövningar genom bank- och finanskrisen. Regeringen avser därför att inrätta ett finansmarknadsråd. Rådet ska bl.a. få i uppdrag att främja utvecklingen av den finansiella sektorn. I rådets uppdrag ska även ingå att identifiera utvecklingstendenser och kritiska faktorer som har betydelse för den finansiella sektorns funktion och utveckling. Rådet ska också löpande ge råd åt regeringen, särskilt kring långsiktiga strategiska frågor. Rådet ska vidare få i uppdrag att ta fram en rapport till regeringen om läget i branschen. Syftet är att genomföra en allmän översyn för att granska konkurrenskraften och uppmärksamma brister. Med hänsyn härtill avstyrks motion 2005/06:Fi287 (kd) yrkandena 1 och 2.
Förvärv av egna aktier
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen har på förslag av Lagutskottet tidigare avslagit motionsyrkanden om återköp av egna aktier. Finansutskottet har inte någon annan uppfattning och motionen avstyrks.
Jämför reservation 6 (kd).
Motionen
Kristdemokraterna yrkar utan närmare motivering i motion 2005/06:Fi321 att riksdagen ska besluta att avskaffa bolags rätt att återköpa egna aktier (yrkande 8).
Finansutskottets ställningstagande
Lagutskottet har tidigare behandlat motionsyrkande om återköp av egna aktier. Senast i betänkande 2004/05:LU12. Utskottet uttalade bl.a. att ett system med återköp av egna aktier skulle skapa möjligheter till en mer effektiv användning av bolagens kapital. Vidare ansåg utskottet att aktiebolagens förvärv av egna aktier möjliggör en bättre anpassning till aktieägarnas önskemål än vad vinstutdelning gör. Utskottet erinrade också om att samtliga övriga EU-länder vid den tidpunkten tillät publika aktiebolag att förvärva egna aktier. Om de svenska bolagen inte skulle ges samma möjligheter som sina utländska konkurrenter skulle det, enligt utskottets mening, kunna innebära konkurrensnackdelar. Sammanfattningsvis konstaterade utskottet att fördelarna med reformen var betydande, samtidigt som riskerna med densamma kunde minimeras genom en lämplig utformning av regelsystemet.
Finansutskottet har från sina utgångspunkter inte någon annan uppfattning, varför motion 2005/06:Fi321 (kd) yrkande 8 avstyrks av utskottet.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. | Ökad konkurrens i banksektorn, punkt 1 (mp) |
| av Yvonne Ruwaida (mp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om ökad konkurrens i banksektorn. Därmed bifaller riksdagen motion
2005/06:Fi254 av Lotta Hedström (mp) och
avslår motion
2004/05:Fi273 av Kenth Högström (s).
Ställningstagande
Jag anser att det är viktigt med konkurrens i bankvärlden. Lagen om medlemsbanker är utformad så att det borde vara möjligt för olika folkrörelser att starta bank eller för medlemsföreningar att starta lokala banker i finansiellt underförsörjda trakter. Men under de sju år som möjlighet funnits har bara två medlemsbanker bildats. Det är enligt min mening bristen på anslutningsmöjligheter till den övergripande finansiella infrastrukturen som förhindrar en sådan utveckling.
Jag anser att det är viktigt för kunderna att det finns reell konkurrens i bankvärlden. Men bankmarknadens aktörer är av olika slag och ska svara mot olika behov i samhället. Till skillnad från hur det är i flera av våra nordiska grannländer finns i dag ingen statlig, gemensamt ägd infrastruktur för bankväsendet. I Sverige ägs dessa system av de stora bankerna som har lagt ned mycket pengar på att ta fram och utveckla systemen under många år. Följden har blivit att det blivit för dyrt för nya och små banker att ansluta sig till giro- och betalningssystemen. Det viktiga är dock att allmänhetens, medborgarnas och därmed också småbankernas växande kundkrets intressen tillvaratas och att lika villkor för reell konkurrens skapas.
Jag anser att det är nödvändigt att Sverige har en finansiell betalningsinfrastruktur som är öppen också för nya aktörer på marknaden. Inte minst för behovet av landsbygdsutveckling och regional utjämning är tillgång till riskkapital och lokal bank- och låneservice helt avgörande. Jag anser att regeringen bör utreda en reglering för anslutningsmöjlighet till betalsystemen så att de små och nya bankerna kan ansluta sig till en rimlig kostnad. Vad jag anfört bör riksdagen ge regeringen tillkänna. Det innebär att riksdagen bör bifalla motion 2005/06:Fi254 (mp) och avslå motion 2004/05:Fi273 (s).
2. | Kreditgivning till hushåll, punkt 4 (v, mp) |
| av Yvonne Ruwaida (mp) och Siv Holma (v). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om kreditgivning till hushåll. Därmed bifaller riksdagen delvis motion
2005/06:L237 av Tasso Stafilidis m.fl. (v) yrkande 5 och
avslår motionerna
2005/06:Fi217 av Ulla Wester och Ronny Olander (båda s) och
2005/06:Fi278 av Catherine Persson (s).
Ställningstagande
Vi anser att regeringen bör tillsätta en utredning med uppdrag att utreda möjligheten att kreditinstitut ska kunna erbjuda statliga sociala lån och saneringslån till rimliga villkor. Finland har infört sociala lån för att förebygga överskuldsättning och för att främja ett hushålls förmåga att klara sin ekonomi. Sociala lån bör beviljas en person som på grund av små inkomster och tillgångar inte annars kan få en kredit till rimliga villkor. Detta innebär att riksdagen delvis bör bifalla motion 2005/06:L237 yrkande 5 och avslå övriga här aktuella motioner.
3. | Kreditupplysning, punkt 5 (v, mp) |
| av Yvonne Ruwaida (mp) och Siv Holma (v). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om kreditupplysning. Därmed bifaller riksdagen delvis motion
2005/06:L237 av Tasso Stafilidis m.fl. (v) yrkandena 6 och 7 samt
avslår motionerna
2004/05:Fi218 av Marie Engström m.fl. (v),
2004/05:Fi245 av Solveig Hellquist (fp) yrkandena 1 och 2,
2005/06:Fi248 av Sylvia Lindgren och Karl Gustav Abramsson (båda s) och
2005/06:L307 av Solveig Hellquist (fp) yrkande 1.
Ställningstagande
Vi anser att regeringen bör göra en översyn av inkassobolagens verksamhet. Datainspektionen utövar tillsyn över inkassoverksamheten som ska bedrivas enligt god inkassosed. Det har visat sig att inkassobolagen under senare år tillämpat en alltmer aggressiv indrivningsmetod. Gäldenärens möjlighet att betala av sin skuld har förkortats, indrivningsförsöken pågår under längre tid då fordringar säljs vidare från bolag till bolag, och även små belopp krävs in. En från början liten skuld kan således under inkassobolagens indrivningsförsök växa sig orimligt stor. Vad vi anför bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening. Detta innebär att riksdagen bör delvis bifalla motion 2005/06:L237 yrkandena 6 och 7 och avslå övriga här aktuella motioner.
4. | Kollektiva hemförsäkringar, punkt 6 (m) |
| av Mikael Odenberg (m), Gunnar Axén (m) och Cecilia Widegren (m). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om förbud mot kollektiva hemförsäkringar. Därmed bifaller riksdagen motion
2004/05:Fi217 av Kent Olsson (m).
Ställningstagande
Varje individ måste själv få välja vilket försäkringsbolag han eller hon vill anlita. Samtliga fackförbund som har valt att teckna kollektiva hemförsäkringar för sina medlemmar har tecknat sina försäkringar i Folksam. Detta har gjorts utan att de vet om deras medlemmar gynnas. Vi anser att fackförbundens handlande är ett grovt intrång i den enskildes privata sfär. Vi föreslår att det i lag införs ett förbud mot kollektiva hemförsäkringar. Vad vi anfört bör riksdagen som sin mening tillkännage för regeringen. Det anförda innebär att riksdagen bör bifalla motion 2004/05:Fi217 (m).
5. | Nordisk samordning vid implementering av EU-direktiv, punkt 9 (fp) |
| av Karin Pilsäter (fp) och Christer Nylander (fp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om nordisk samordning vid implementering av EU-direktiv. Därmed bifaller riksdagen motion
2005/06:Fi281 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 7.
Ställningstagande
Finansmarknaden genomgår en ständig förändring. Vi anser att den fortsatta avregleringen av den svenska marknaden i grunden är positiv. Liberaliseringen drivs till största delen av ambitionen att skapa en gemensam finansmarknad i EU. Avvägningen mellan konsumentens säkerhet och marknadens dynamik kan ibland vara svår i denna process, men för Sveriges såväl som Europas skull är det viktigt att denna avreglering och integration fortgår. På vägen mot en europeisk finansmarknad med gemensamma regler blir också den nordiska finansmarknaden alltmer gemensam. Denna utveckling är välkommen. Med en offensiv finansmarknadspolitik har Stockholm chansen att etablera sig som ett centrum för den Nordeuropeiska finansmarknaden. Detta ställer krav på förändringar i skattepolitiken. En starkare roll för Stockholm på finansmarknaden skulle också underlättas om man bättre samordnade de nordiska ländernas implementering av EU:s direktiv på finansmarknadsområdet. Vi anser därför att regeringen bör ta initiativ till samtal mellan de nordiska regeringarna i syfte att stärka den nordiska samordningen. Detta innebär att riksdagen bör bifalla motion 2005/06:Fi281 yrkande 7.
6. | Förvärv av egna aktier, punkt 11 (kd) |
| av Mats Odell (kd). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om förvärv av egna aktier. Därmed bifaller riksdagen motion
2005/06:Fi321 av Per Landgren m.fl. (kd) yrkande 8.
Ställningstagande
Jag anser att riksdagen bör besluta att avskaffa bolags rätt att återköpa egna aktier. Möjligheten till återköp av egna aktier innebär att balansen mellan ägare och styrelse rubbas. Den innebär dessutom att styrelsen kan påverka aktievärdet på marknaden på ett otillbörligt sätt. Förändringar bör i stället göras i skattesystemet, bl.a. att dubbelbeskattningen på utdelningsinkomster avskaffas. Vad jag anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen. Detta innebär att riksdagen bör bifalla motion 2005/06:Fi321 (kd) yrkande 8.
Särskilda yttranden
1. | Ökad konkurrens i banksektorn, punkt 1 (fp) |
| Karin Pilsäter (fp) och Christer Nylander (fp) anför: |
Vi anser att det är viktigt med reell konkurrens i bankvärlden. Ett av syftena med bankreformen var att förbättra konkurrensförutsättningarna. Flera företag fick möjlighet att lämna krediter utan att vara tillståndspliktiga och stå under Finansinspektionens tillsyn. Det har visat sig att nya aktörer etablerats på marknaden. Vi tycker att det är viktigt att regeringen bevakar att konkurrenshinder tas bort och att Sverige är öppet för utländsk närvaro. Vi tycker att det är viktigt att regeringen följer dessa frågor så att det blir en ökad konkurrens. Det är särskilt viktigt att belysa hur den nya lagstiftningen har fungerat för de små aktörerna. De stora frågorna om kontanthantering, kortanvändning, tillträde till infrastruktur m.m. behöver få en bättre uppmärksamhet i form av praktisk handling.
2. | Ökad konkurrens i banksektorn, punkt 1 (v) |
| Siv Holma (v) anför: |
Jag anser att det är viktigt för kunderna att det finns reell konkurrens i bankvärlden. Det är viktigt att allmänhetens och småbankernas kunders intressen tillvaratas. Riksdagen har tidigare uttalat att det finns anledning att följa hur förutsättningarna för de mindre aktörerna på marknaden utvecklas efter de omfattande förändringar i banklagstiftningen som genomfördes 2004 i syfte att öka konkurrensen i banksektorn. Regeringen har därför givit Konkurrensverket i uppdrag att genomföra en kartläggning av de nya förutsättningarna för betalningssystemen och belysa om tillgången till infrastrukturen i betalningssystemen kan utgöra ett hinder för de små aktörerna och förhindra en utveckling mot ökad konkurrens. Konkurrensverket har nyligen till regeringen överlämnat sin rapport och jag avvaktar regeringens beredning av ärendet, och av den anledningen avstår jag från att reservera mig till förmån för Miljöpartiets motion.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2004
2004/05:Fi217 av Kent Olsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kollektiva hemförsäkringar.2004/05:Fi218 av Marie Engström m.fl. (v):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av beloppsgräns för betalningsförsummelser och en översyn av gallringstider.2004/05:Fi223 av Börje Vestlund och Sinikka Bohlin (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om krav på bankväsendet för att öka dess tillgänglighet för alla som vill bruka dess tjänster.2004/05:Fi227 av Håkan Juholt (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skärpning av försäkringsrörelselagen.2004/05:Fi245 av Solveig Hellquist (fp):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en gräns för skulders storlek innan betalningsanmärkning och registrering hos kreditupplysningsföretagen sker. |
2. | Riksdagen begär att regeringen ser över regelverket vad gäller konsekvenserna av mindre förseelser så att individuella prövningar kan göras och straffet stå i proportion till förseelsen. |
2004/05:Fi273 av Kenth Högström (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om behovet av att bryta oligopoltendenserna inom svenskt kreditväsende och ställa andra krav för nya tillstånd att starta bankrörelse.2004/05:Fi274 av Per Erik Granström och Barbro Hietala Nordlund (båda s):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om bankernas avgifter. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kontanthandel. |
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2005
2005/06:Fi217 av Ulla Wester och Ronny Olander (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behov av förstärkt lagstiftning och tillsyn över de finansiella företagens erbjudanden till hushållen.2005/06:Fi228 av Carina Hägg (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om försäkringsbolagens roll vid naturkatastrofer.2005/06:Fi248 av Sylvia Lindgren och Karl Gustav Abramsson (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om regler för betalningsanmärkningar i enlighet med kreditupplysningslagen.2005/06:Fi254 av Lotta Hedström (mp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att undanröja legala och administrativa hinder för små banker att ge giroservice m.m. till sina kunder.2005/06:Fi278 av Catherine Persson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om bankers och andra kreditgivares ansvar i samband med kreditgivning.2005/06:Fi281 av Karin Pilsäter m.fl. (fp):
7. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om nordisk samordning vid implementering av EU-direktiv på finansmarknadsområdet. |
2005/06:Fi285 av Börje Vestlund m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om krav på bankväsendet för att öka dess tillgänglighet för alla som vill bruka dess tjänster.2005/06:Fi287 av Per Landgren (kd):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en expertpanel som skall utreda bankkrisens effekter för småföretagen. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att utreda hur småföretagens ställning skall kunna stärkas mot kreditgivarna. |
2005/06:Fi321 av Per Landgren m.fl. (kd):
8. | Riksdagen beslutar att avskaffa bolags rätt att återköpa egna aktier. |
2005/06:L237 av Tasso Stafilidis m.fl. (v):
5. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda möjligheten att lagstifta om ett kreditinstitut som erbjuder statliga sociala lån och saneringslån till rimliga villkor. |
6. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en översyn av inkassobolagens verksamhet skall göras. |
7. | Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till lagändring i syfte att strama upp inkassoverksamheten. |
2005/06:L307 av Solveig Hellquist (fp):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att höja gränsen för skulders storlek innan betalningsanmärkning och registrering hos kreditupplysningsföretagen sker. |