Banverket
Betänkande 1994/95:TU14
Trafikutskottets betänkande
1994/95:TU14
Banverket
Innehåll
1994/95
TU14
Sammanfattning
I detta betänkande behandlar utskottet regeringens förslag under avsnittet Banverket i årets budgetproposition (prop. 1994/95:100 bil. 7). Förslagen avser Banverkets verksamhet och anslag om totalt ca 15 miljarder kronor till järnvägens infrastruktur under budgetåret 1995/96 vilket omfattar 18 månader. I betänkandet behandlas också 52 motioner. Dessa gäller bl.a. Banverkets organisation, medelsanvisningar, riktlinjer för järnvägsplaneringen, bannätets indelning, banavgifternas utformning samt utbyggnad av olika järnvägsprojekt. Utskottet tillstyrker samtliga regeringsförslag. Med hänvisning till främst gällande planeringsordning och ansvarsbestämmelser samt pågående beredningsarbete avstyrks motionsyrkandena. Utskottet framhåller dock att syftet med flera motionsyrkanden kan komma att tillgodoses. Det gäller exempelvis yrkanden om Banverkets organisation, utbyggnad av olika järnvägsprojekt och insatser för att utveckla järnvägens infrastruktur på Nordkalotten.
Till betänkandet har åtta reservationer fogats. Enligt m-ledamöterna bör Banverkets produktionsverksamhet bolagiseras och konkurrensutsättas. Banverkets anslag för administration bör reduceras med 150 miljoner kronor. Vidare bör enligt m-ledamöterna investeringsanslaget för stomjärnvägar reduceras med 1,2 miljarder kronor. V-ledamoten anser att anslaget för drift och vidmakthållande av bannätet bör höjas med 100 miljoner kronor. Anslaget till nyinvesteringar i stomjärnvägar bör vidare höjas med 300 miljoner kronor. Mp-ledamoten anser att anslaget för investeringar i stomjärnvägar bör höjas med 2 miljarder kronor och att nya planeringsförutsättningar bör anges för järnvägen som möjliggör en kraftfull utbyggnad av järnvägstrafiken. V- och mp-ledamöterna anser vidare att en omaxlingsstation bör anläggas i Haparanda.
SJÄTTE HUVUDTITELN
Propositionen
Förslag till riksdagsbeslut
Banverket
Regeringen föreslår i proposition 1994/95:100 bilaga 7 (Kommunikationsdepartementet) i avsnitt A. Infrastruktur under denna rubrik (s. 42--46) 1. att riksdagen godkänner vad som i propositionen förordats om Banverkets verksamhet, 2. att riksdagen godkänner vad som i propositionen anförts om kostnadsansvar för och finansiering av Banverkets tjänsteresor på tåg samt drift av växlar och signaler.
Vidare föreslår regeringen att riksdagen godkänner att Banverket får ta upp lån i Riksgäldskontoret inom en ram av 1 250 000 000 kr för budgetåret 1995/96 till de ändamål som redovisats i propositionen under rubriken Lån i Riksgäldskontoret (s. 47).
Anslag för budgetåret 1995/96 m.m.
Regeringen föreslår under denna rubrik (s. 47--53) 1. att riksdagen till Banverket: Administrationskostnader för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 445 992 000 kr (punkt A 9), 2. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta att medel från anslaget A 9. Banverket: Administrationskostnader får bestrida kostnader som annars skulle belasta anslaget A 10. Drift och vidmakthållande av statliga järnvägar (punkt A 9), 3. att riksdagen till Drift och vidmakthållande av statliga järnvägar för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 4 396 175 000 kr (punkt A 10), 4. att riksdagen till Nyinvesteringar i stomjärnvägar för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 9 408 060 000 kr (punkt A 11), 5. att riksdagen till Ersättning till Banverket för vissa kapitalkostnader för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 648 000 000 kr (punkt A 12), 6. att riksdagen till Järnvägsinspektionen för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 27 335 000 kr (punkt A 13), 7. att riksdagen till Banverket: Försvarsuppgifter för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 63 486 000 kr (punkt A 14).
Motionerna
1994/95:T205 av Birgitta Gidblom (s) vari yrkas (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rendöden på våra vägar och järnvägar.
1994/95:T212 av Ragnhild Pohanka och Elisa Abascal Reyes (båda mp) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbyggnad av järnvägen Malung--Sälen och Mora--Älvdalen, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om elektrifiering av Västerdalsbanan.
1994/95:T213 av Kjell Ericsson m.fl. (c, m, fp) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bättre kommunikationer när det gäller sträckan Stockholm--Karlstad--Charlottenberg--Oslo samt sträckan Karlstad--Kil--Göteborg.
1994/95:T214 av Patrik Norinder och Rolf Dahlberg (båda m) vari yrkas (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvecklingen av kommunikationer i Gävleborgs län.
1994/95:T218 av Lars Hedfors m.fl. (s) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den s.k. kust-till-kust-banan.
1994/95:T220 av Wiggo Komstedt m.fl. (m) vari yrkas 2. att riksdagen beslutar att under anslaget A 11. Nyinvesteringar i stomjärnvägar inom Kommunikationsdepartementet anvisa ett i förhållande till regeringen minskat anslag med 1 200 000 000 kr, 4. att riksdagen beslutar att under anslaget A 9. Banverket: Administrationskostnader inom Kommunikationsdepartementet anvisa ett i förhållande till regeringen minskat anslag med 150 000 000 kr.
1994/95:T221 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas 17. att riksdagen beslutar att omedelbart påbörja utbyggnad av järnvägsnätet på viktigare järnvägssträckningar ute i landet där kommunikationsstandarden är sämre än i övriga Sverige, eller där en avlastning på järnväg från annat transportslag är akut, 18. att riksdagen beslutar om en kraftig utbyggnad av järnvägen på sikt.
1994/95:T222 av Majléne Westerlund Panke m.fl. (s) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tågtrafikens utveckling i Västsverige.
1994/95:T224 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 2. att riksdagen hos regeringen begär att den i samarbete med våra grannländer utreder möjligheterna att bygga snabb- och högfartståg, 3. att riksdagen till Drift av statliga järnvägar (A 10) för budgetåret 1995/96 anvisar 150 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 4 546 175 000 kr, 4. att riksdagen till Nyinvesteringar i stomjärnvägar (A 11) för budgetåret 1995/96 anvisar 300 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 9 708 060 000 kr.
1994/95:T232 av Elving Andersson m.fl. (c) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förutsättningar att erhålla medel från EU:s infrastrukturprogram för de i motionen anförda projekten, 5. (delvis) att riksdagen hos regeringen begär en plan för drift och underhåll av vägar och järnvägar i ett långsiktigt perspektiv.
1994/95:T238 av Kenth Skårvik m.fl. (fp) vari yrkas 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om överförande av tvärbanorna till Inlandsbanan, 14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om aktiv medverkan i EU för en snabbare standardisering av järnvägsnätet.
1994/95:T239 av Mats Odell m.fl. (kds) vari yrkas 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om strukturförändringar inom Banverket, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Inlandsbanan.
1994/95:T501 av Olle Lindström (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att investeringen i en omaxlingsterminal i Haparanda bör ske 1995--1996, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ytterligare medel till bandelen Boden--Morjärv bör prioriteras under 1995--1996, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ny bandel mellan Haparanda och Karlsborg.
1994/95:T502 av Anders Svärd (c) och Karl-Erik Persson (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Nobelbanan bör ingå i Banverkets nästa revidering av stomnätsplanerna.
1994/95:T504 av Eskil Erlandsson och Helena Nilsson (båda c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att Banverket ges i uppdrag att utreda förutsättningarna för en utbyggnad av Europabanan.
1994/95:T505 av Wiggo Komstedt m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om järnvägens speciella tekniska och ekonomiska fördelar, 2. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att järnvägspolitiken bör vara knuten till EU-politiken, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att vissa investeringar bör senareläggas, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att tydliggöra Banverkets olika roller, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att bolagisera och upphandla Banverkets produktion och underhåll.
1994/95:T506 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utredning av Europabanan.
1994/95:T507 av Elving Andersson och Marianne Andersson (båda c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om angelägenheten av att påskynda i stället för senarelägga utbyggnaden av Nordlänken, 2. att riksdagen hos regeringen begär en redovisning av möjligheterna att tidigarelägga utbyggnaden av Nordlänken mot bakgrund av de beslut som fattats inom EU.
1994/95:T508 av Nils-Göran Holmqvist m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att Nobelbanan blir föremål för en analys inför nästa trafikpolitiska beslut.
1994/95:T509 av Björn Samuelson och Gudrun Schyman (båda v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en ny järnvägsförbindelse Hagfors--Munkfors--Karlstad.
1994/95:T510 av Sven Bergström och Erik Arthur Egervärn (båda c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att påskynda Atlantbaneprojektet.
1994/95:T511 av Lennart Brunander (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om byggandet av Götalandsbanan.
1994/95:T512 av Eskil Erlandsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inarbetning av sydostlänken i stomnätsplanen 1998--2007.
1994/95:T513 av Eskil Erlandsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändringar i reglerna för ansvarsfördelningen mellan Banverket och SJ.
1994/95:T514 av Susanne Eberstein m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om järnvägstrafiken i Västernorrland.
1994/95:T517 av Dan Ericsson och Göran Hägglund (båda kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att arbetet med förverkligandet av Götalandsbanan drivs vidare i syfte att snarast möjligt få till stånd den nya järnvägen.
1994/95:T518 av Jörgen Persson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om banan mellan Östersund och Storlien.
1994/95:T519 av Margareta Sandgren m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förutsättningarna för en Europabana.
1994/95:T521 av Lena Larsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om anläggande av Riksbangård Syd inom Eslövs kommun.
1994/95:T523 av Erik Arthur Egervärn (c) och Ola Sundell (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Mittbanan i Jämtlands län.
1994/95:T524 av andre vice talman Görel Thurdin m.fl. (c, m, fp, v, mp, kds) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av utbyggnaden av Ostkustbanan längs hela Norrlandskusten, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av kopplingen till Finland och Murmansk i Ryssland i ett nordeuropeiskt perspektiv, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att målinriktat arbeta för att ansöka hos EU om medel till Ostkustbanan i norra Sverige.
1994/95:T526 av Per-Ola Eriksson (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om järnvägsinvesteringar på Nordkalotten, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fortsatt upprustning av bandelen Boden--Haparanda.
1994/95:T527 av Lennart Rohdin (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbyggnad av Ostkustbanan för snabbtågstrafik, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbyggnad av Atlantbanan för snabbtågstrafik, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fortsatt utbyggnad av bansträckorna Uppsala--Gävle, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbyggnad av Arlandabanan med Norra länken och fjärrtågsförbindelser via Arlandastationen.
1994/95:T528 av Sinikka Bohlin m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Atlantbanan.
1994/95:T529 av Ulf Björklund (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om upprustning av Västerdalsbanan samt om banans förlängning till Sälen.
1994/95:T531 av Lennart Klockare m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Haparandabanan.
1994/95:T533 av Arne Kjörnsberg och Alf Eriksson (båda s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om järnvägen Herrljunga--Borås--Varberg.
1994/95:T534 av Arne Kjörnsberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Götalandsbanan.
1994/95:T536 av Nils-Erik Söderqvist m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Älvsborgsbanan.
1994/95:T537 av Sven Bergström (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ingen ytterligare nedläggning av järnväg skall ske, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beredskapsbanor, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en plan för järnvägens utveckling, 4. att riksdagen hos regeringen begär att Banverket får i uppdrag att, tillsammans med SJ, upprätta ett handlingsprogram för att främja regionala matarbanor, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att skapa en särskild frijärnväg.
1994/95:T538 av Åke Gustavsson och Catarina Rönnung (båda s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om järnvägssträckan Nässjö--Falköping.
1994/95:T539 av Roland Larsson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fullföljande av Stångådalsbanans upprustning.
1994/95:T540 av Helena Nilsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Banverket.
1994/95:T542 av Göran Hägglund (kds) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige i EU-sammanhang även fortsättningsvis bör verka för att Sverige så snart som möjligt får en höghastighetsförbindelse till den europeiska kontinenten, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Banverket bör få i uppdrag att undersöka möjligheterna att få till stånd den så kallade Europakorridoren.
1994/95:A405 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas 14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Botniabanan och Atlantbanan.
1994/95:A442 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att snarast påbörja projektering och arbete med Ostkustbanan för sträckning längs Norrlandskusten till Haparanda, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om byggande av omaxlingsstation för järnvägstrafik i Haparanda, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om byggande av järnvägssträckan Karlsborg--Haparanda, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om upprustning och framtida utveckling av Inlandsbanan.
1994/95:A445 av Siv Holma (v) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en omaxlingsstation i Haparanda.
1994/95:A446 av Eva Persson Sellin och Jörgen Persson (båda s) vari yrkas 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att riktlinjerna för byggnationen av Botniabanan fastställs.
1994/95:A447 av Ulf Björklund och Inger Davidson (båda kds) vari yrkas 2. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Botniabanan, Inlandsbanan och Inlandsvägen.
1994/95:Fi212 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas 23. att riksdagen under sjätte huvudtiteln, anslaget A 11. Nyinvesteringar i järnvägar anslår 11 408 060 000 kr för budgetåret 1995/96, vilket innebär en ökning med 2 000 000 000 kr jämfört med regeringens förslag.
1994/95:Jo628 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en miljörelatering och sänkning av banavgiften.
1994/95:N234 av Eva Goës (mp) vari yrkas 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbyggnad av järnväg och behov av rullande materiel.
Utskottet
1 Verksamhetsfrågor
1.1 Banverkets verksamhet
Banverket har enligt sin instruktion (1978:707) som huvuduppgift att främja järnvägens utveckling, driva och förvalta statens spåranläggningar, ha hand om säkerhetsfrågor för all spårtrafik i landet samt främja en miljöanpassad järnvägstrafik.
Regeringen anger i budgetpropositionen att man delar Banverkets bedömning om verksamhetens inriktning. Detta innebär att verket inom givna resurser skall genomföra de åtgärder inom järnvägsnätet som ger största möjliga samhällsekonomiska nytta. Regeringen framhåller att Banverket har ansvar för att järnvägens transportsystem blir effektivare och trafiksäkrare, med hänsyn tagen till höga miljökrav och regional balans. Vidare betonas att Banverket skall tillhandahålla en konkurrenskraftig och kundanpassad infrastruktur. Investeringar i stom- och länsjärnvägar skall ske i enlighet med av regeringen fastställda planer och riksdagens beslut våren 1993. Av propositionen framgår även att Banverket bör utveckla användandet av miljökonsekvensbeskrivningar som en del i beslutsunderlaget. Det anges vidare som viktigt att Banverket medverkar i arbetet med att utforma ett miljöanpassat transportsystem. Banverket har utvecklat de trafikpolitiska målen till sex olika delmål om hastighet, axellast, kapacitet, driftsäkerhet, trafiksäkerhet och miljö. Regeringen bedömer att dessa verksamhetsmål i stort sett svarar mot omvärldens behov och krav på järnvägssektorn. För att delmålen effektivt skall kunna styra verksamheten framhålls dock att Banverket bör fortsätta att utveckla och precisera målen. Vad gäller verksamhetsmålet regional balans anges i propositionen att Banverket bör formulera ett konkretiserat och uppföljningsbart delmål. Vidare bör Banverket tydligare följa upp och ange hur tågtrafiken förmår möta de nya förutsättningar som infrastrukturen möjliggör. Regeringen förutsätter att Banverket, med anledning av den kritik som Riksrevisionsverket riktat mot att kostnaderna för investeringar ofta underskattats, ser över formerna för sin långtidsplanering samt hur osäkerheter i investeringskalkyler redovisas. Regeringen aviserar slutligen att man avser tillsätta en särskild utredare med uppdrag att analysera Banverkets myndighetsuppgifter och roll samt föreslå eventuella förändringar. Regeringen föreslår mot denna bakgrund att riksdagen godkänner vad som förordats om Banverkets verksamhet.
Två motioner har väckts som behandlar Banverkets organisation. I motion T239 (kds) framhålls att det är nödvändigt att Banverket genomgår samma positiva förändringsprocess som skett inom Vägverket på senare år. All produktionsverksamhet bör därför successivt skiljas ut från Banverket och snarast läggas under en annan huvudman. Som ett problem betecknas att mycket av Banverkets produktion, på grund av att verksamheten sedan urminnes tider varit monopoliserad, inte kan skötas av någon annan aktör på marknaden. Det är därför enligt motionen beklagligt att regeringen valt att utreda omstruktureringen som en intern organisationsfråga för Banverket. Enligt motionen borde i stället en fristående utredning tillsättas om Banverkets verksamhet. I motion T505 (m) framhålls att staten bör uppträda som kompetent beställare och ägare av infrastrukturen. Det betyder att Banverkets olika roller måste tydliggöras och särskiljas. Projektering och byggande kan därmed ske i konkurrens mellan marknadens aktörer. Enligt motionen leder bolagisering och upphandling i konkurrens av Banverkets produktion och underhåll till att verksamheten kan effektiviseras.
Utskottet har ingen erinran mot att Banverkets treårsplan ligger till grund för den fortsatta verksamheten. Enligt utskottets mening är det vidare, som anges i propositionen, angeläget att målen för verksamheten konkretiseras ytterligare. Först därmed möjliggörs en effektiv målstyrning och uppföljning från riksdagens och regeringens sida. Att Banverket tydligare skall följa upp vilka möjligheter till tågtrafik som järnvägsnätet erbjuder ligger också i linje med vad riksdagen tidigare uttalat om att en ökad helhetssyn skall eftersträvas vad gäller infrastruktur och trafik.
Beträffande de motionsyrkanden som väckts kan utskottet konstatera att Banverkets verksamhet och organisation berörs av främst två olika utredningar, nämligen dels en intern översyn av Banverkets verksamhet, dels en statlig utredning som nyligen tillsatts om Banverkets myndighetsuppgifter. Inriktningen för Banverkets interna översyn är att verkets olika roller skall renodlas och effektiviseras. Enligt direktiven för den interna översynen är en sådan utveckling nödvändig för att kunna skapa jämförbara förutsättningar för egen resp. extern verksamhet. Det gäller exempelvis vid upphandling av produktion och vid mätningar av kostnader och effektivitet. Syftet med översynen, som skall vara klar senast den 30 juni 1995, är att få en ökad marknadsorientering och ett effektivare utnyttjande av Banverkets resurser. Av direktiven för den särskilda utredaren som regeringen nyligen tillsatt framgår att utredaren skall föreslå utformning, finansiering och lokalisering av förändrade myndighets- och förvaltningsuppgifter inom järnvägssektorn, som följer av kommande förslag till nya regler för järnvägstrafiken (dir. 1995:31). Utredaren skall vidare analysera Banverkets myndighetsuppgifter och roll inom järnvägssektorn samt föreslå eventuella förändringar. Förslagens inriktning skall vara att Banverkets roll som sektorsorgan för järnvägsfrågor förstärks och blir mer väldefinierad. Av direktiven framgår även att utredaren skall samordna sina förslag med den interna översyn som pågår inom Banverket samt analysera förslagens konsekvenser för banhållningen. Uppdraget skall redovisas senast den 1 oktober 1995. Utskottet anser att Banverkets roll som central förvaltningsmyndighet bör tydliggöras. Det är också angeläget att Banverkets verksamhet ses över i syfte att få en rationellare banhållning. För detta talar inte minst rådande statsfinansiella situation och behovet av förstärkta underhållsinsatser för att trygga järnvägsnätets standard. Utskottet anser att syftet med motionerna T239 (kds) och T505 (m) om att effektivisera verksamheten till väsentlig del kommer att tillgodoses genom det utredningsarbete som nu igångsatts. Motionsyrkandena påkallar därför ingen åtgärd från riksdagens sida och avstyrks följaktligen. Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner vad som i propositionen förordats om Banverkets verksamhet.
1.2 Banverkets handläggning av järnvägsinvesteringar
I motion T540 (c) anges att kritik har riktats mot Banverkets sätt att sköta sina kontakter i samband med utbyggnad av nya järnvägssträckor. Inom ramen för det aviserade utredningsarbetet bör därför undersökas hur Banverket sköter sina kontakter med berörda medborgare. Förslag bör också lämnas om åtgärder som förbättrar samrådsförfarandet. Vidare begärs att miljökonsekvensbeskrivningar skall tas fram inför varje nytt järnvägsprojekt.
Utskottet kan konstatera att den kraftiga investeringsökningen de senaste åren ställt Banverket och planeringssystemet inför stora arbetsuppgifter. Med hänsyn till att planberedskapen tidigare har varit begränsad har Banverket på kort tid ställt om sin verksamhet till helt nya förutsättningar. Enligt vad utskottet inhämtat ingår som regel miljökonsekvensbedömningar i Banverkets banutredningar. Vidare gäller att detta material sänds på remiss till berörda intressenter. Banverket arrangerar också möten och tar kontakt med enskilda intressegrupper i samband med banutbyggnader. Mot bakgrund av de erfarenheter som vunnits från nuvarande regelverk och den kritik som riktats mot hanteringen av markanskaffningen genom bl.a. nuvarande expropriationsförfarande har Banverket efterlyst en s.k. banlag med väglagen som förebild. Utskottet anser det angeläget med ett väl fungerande samspel mellan den nationella planeringen för trafikens infrastruktur och bl.a. den kommunala planeringen för markanvändningen. Detta är av betydelse bl.a. för att uppnå ett miljöanpassat transportsystem som är långsiktigt hållbart och förenligt med en god livsmiljö. En förutsättning för detta samspel är ett utvecklat och brett samarbete i samhällsplaneringen där medborgarinflytandet kan komma till uttryck. Enligt vad utskottet erfarit bereder regeringskansliet frågan om en förändrad banlagstiftning. Regeringen avser att under juni månad 1995 lämna förslag till riksdagen om en ny lagstiftning för planering och byggande av järnvägar som tillgodoser moderna krav på en bred planeringsprocess som är förankrad i kommunal och regional planering och bland berörd allmänhet. Utgångspunkten för arbetet är att åstadkomma en allsidig och smidig prövning samt eftersträva en god förankring i länsstyrelsernas och kommunernas planering redan i ett tidigt skede av planeringsprocessen. Med hänvisning till vad som nu anförts torde syftet med motionen i allt väsentligt kunna komma att tillgodoses. Motionen avstyrks följaktligen.
1.3 Avgränsning av kostnadsansvaret
I budgetpropositionen förordas en smärre förändring av den avgränsning av kostnadsansvaret som gjordes år 1988 mellan Banverket och SJ. Enligt regeringen bör den grundläggande principen vara att ansvaret ligger hos den som i störst utsträckning kan påverka kostnaderna. Trafikoperatören bör vidare i så stor utsträckning som möjligt betala för utnyttjandet av infrastrukturen via banavgifter. Regeringen föreslår mot denna bakgrund att kostnadsansvaret för Banverkets tjänsteresor på tåg samt energi för drift av växlar och signaler förs över från SJ till Banverket. Finansieringen av Banverkets ökade kostnader föreslås ske genom att de årliga banavgifterna höjs med 60 miljoner kronor per år. Till skillnad från vad som gäller normalt för banavgifterna föreslås att Banverket får tillgodogöra sig denna höjning.
Utskottet anser att det är en riktig princip att kostnadsansvar och verksamhetsansvar åtföljs. Utskottet tillstyrker därför regeringens förslag.
2 Lån i Riksgäldskontoret
Banverket har möjlighet att låna i Riksgäldskontoret. Lånen får användas för att finansiera investeringar i eldriftsanläggningar och baninvesteringar i Stockholmsområdet enligt 1983 års överenskommelse mellan SJ, Stockholms läns landsting och staten. Banverket har också rätt till upplåning för anskaffning av produktions- och telenätsutrustning liksom för att kunna täcka sitt behov av rörelsekapital och för att finansiera sina omsättningstillgångar. Banverkets låneram hos Riksgäldskontoret får slutligen också disponeras i samband med vissa tidigareläggningar som är betydelsefulla av arbetsmarknadspolitiska skäl. Med hänsyn till det beräknade finansieringsbehovet föreslår regeringen att Banverkets upplåningsram i Riksgäldskontoret fastställs till 1 250 miljoner kronor för budgetåret 1995/96.
Utskottet delar regeringens uppfattning. Detta betyder att för nästa budgetår bör den samlade upplåningsramen för Banverket hos Riksgäldskontoret fastställas till 1 250 miljoner kronor.
3 Anslagsfrågor
Med hänsyn till den beslutade övergången till kalenderårsbudget från och med år 1997 omfattar budgetåret 1995/96 18 månader (juli 1995--december 1996).
3.1 Anslaget A 9. Banverket: Administrationskostnader
Anslaget finansierar Banverkets kostnader för intern administration samt samhällsmotiverad forskning.
Regeringen föreslår ett anslag på 446 miljoner kronor. Hänsyn har tagits till bl.a. regeringens mål för utgiftsbegränsningar av statlig konsumtion. För att ge möjlighet till ökade underhållsinsatser föreslås att regeringen bemyndigas att få besluta om överföring av medel från detta anslag till anslaget för drift och vidmakthållande av statliga järnvägar.
I motion T220 (m) framhålls att genom den sänkta ambitionsnivån för infrastrukturinvesteringar och genom rationaliseringar bör ytterligare besparingar kunna göras inom Banverket. För budgetåret 1995/96 föreslås därför en minskning av anslaget med 150 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Detta innebär att ett anslag på 296 miljoner kronor bör anvisas för Banverkets administration.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning. Härav följer att motion T220 (m) avstyrks i denna del.
Utskottet anser vidare att regeringen bör få det begärda bemyndigandet om medelsöverföring från administrationsanslaget till förstärkta underhållsinsatser. Som utskottet har framhållit tidigare år (bet. 1993/94:TU21 s. 6) förutsätts att regeringen för riksdagen redovisar hur det begärda bemyndigandet att omfördela medel utnyttjats och vilka effekter som därvid uppnåtts. Någon sådan redovisning har dock hittills inte lämnats.
3.2 Anslaget A 10. Drift och vidmakthållande av statliga järnvägar
Anslaget finansierar Banverkets underhåll och reinvesteringar av det statliga järnvägsnätet.
I budgetpropositionen anges att Banverket har fastställt en långsiktig plan för drift och vidmakthållande. Driftplanen redovisar för perioden 1994--2003 de åtgärder som planeras för att upprätthålla kvaliteten i det svenska järnvägsnätet. De årliga genomsnittliga kostnaderna för drift och vidmakthållande av de statliga järnvägarna beräknas till ca 4 100 miljoner kronor, varav den anslagsfinansierade delen utgör 3 900 miljoner kronor. Regeringen anser att Banverkets förslag till anslagsnivå inte kan rymmas inom statsbudgetens ramar. Regeringen anser därför att Banverket bör ompröva sin strategi för drift och vidmakthållande av bannätet. Utgångspunkten skall vara ett effektiviserat underhåll inom oförändrade ramar. Regeringen föreslår mot denna bakgrund för nästa budgetår en medelsanvisning på 4 396 miljoner kronor.
I motion T224 (v) framhålls att underhållet bör vara så högt att kvaliteten inte sjunker. Det långsiktiga målet måste vara en höjning av anslaget med 1 miljard kronor, som Banverket förordat, om en förnyad driftplan inte visar att kostnaderna kan pressas eller finansieras på andra sätt. För nästa budgetår föreslås i motionen en uppräkning av anslaget med 100 miljoner kronor till totalt 4 546 miljoner kronor. I motion T232 (c) framhålls att principen bör vara att järnvägskapitalet förvaltas på sådant sätt att värdet av gjorda investeringar inte urholkas. För att kunna upprätthålla en sådan princip krävs en långsiktig strategi. I underlaget för en sådan strategi bör ingå möjligheten att skapa ekonomiskt utrymme genom att rationalisera verksamheten vid Banverket. Regeringen bör därför enligt motionen återkomma till riksdagen med förslag till en sådan strategi.
Utskottet kan konstatera att dagens järnvägsnät representerar ett mycket stort värde som ytterligare höjs genom de omfattande nyinvesteringar som nu pågår. Utskottet har tidigare i samband med behandlingen av 1993 års beslut om investeringar i trafikens infrastruktur framhållit att det är angeläget att en rimlig balans uppnås mellan investeringar och underhållsinsatser så att en effektiv kapitalanvändning främjas. Därmed kan gjorda investeringar utnyttjas fullt ut. Utskottet framhöll även i samma betänkande att det är väsentligt att infrastrukturen underhålls så att ingen kapitalförstöring sker. Utskottets uppfattning ligger fast. Genom särskilda arbetsmarknadsinsatser under de senaste åren utöver ordinarie anslagsmedel har också en angelägen förstärkning kunnat ske av banunderhållet. För framtiden och med tanke på det statsfinansiella utrymmet är det dock enligt utskottet angeläget att underhållet kan effektiviseras inom oförändrade ekonomiska ramar. Utskottet delar därför regeringens uppfattning att Banverket bör ompröva sin strategi för drift och vidmakthållande av bannätet. Utskottet förutsätter att regeringen, i likhet med vad som anges i motion T232 (c), för riksdagen redovisar hur en sådan strategi kan utformas. Utskottet tillstyrker mot denna bakgrund regeringens förslag till medelsanvisning på 4,4 miljarder kronor för budgetåret 1995/96. Utskottet avstyrker därmed motion T224 (v) om en förhöjd medelsanvisning. Syftet med motion T232 (c) i denna del blir i och med utskottets ställningstagande till väsentlig del tillgodosett. Motionen påkallar därför ingen åtgärd från riksdagens sida varför den avstyrks i nu behandlad del.
3.3 Anslaget A 11. Nyinvesteringar i stomjärnvägar
Anslaget finansierar Banverkets nyinvesteringar i stomjärnvägar.
Regeringen anser att, med hänsyn till det statsfinansiella läget, måste vissa besparingar göras på detta anslag. Regeringen föreslår mot denna bakgrund att ett ramanslag på 9 408 miljoner kronor anvisas för investeringar i stomjärnvägar under budgetåret 1995/96. Regeringen bedömer dock att det år 1993 antagna investeringsprogrammet kan slutföras till år 2003. Vidare framhålls i propositionen att regeringen avser återkomma till riksdagen med förslag om treåriga planeringsramar för investeringar i stomnätet i samband med 1995 års kompletteringsproposition.
I motion T220 (m) framhålls att i nuläget är det motiverat att investeringsprogrammet omprövas. Genom prioritering av påbörjade projekt och av järnvägssträckor med stor trafik bedöms att en nivåsänkning, i förhållande till regeringens förslag, kan uppnås. Mot denna bakgrund föreslås att Banverkets investeringsanslag minskas med 1 200 miljoner kronor till 8 208 miljoner kronor. I motion T505 (m) anges att vissa investeringar bör senareläggas eftersom det statsfinansiella läget inte tillåter planerad investeringstakt. I sammanhanget påtalas möjligheten att, som prövats i andra länder med framgång, utnyttja alternativa finansieringsmöjligheter. I motion T224 (v) framhålls att nyinvesteringar i stomjärnvägar måste prioriteras. Att skära ned anslaget så som regeringsförslaget innebär bedöms inte vara tillrådligt från vare sig miljö- eller sysselsättningssynpunkt. För nästa budgetår bör därför anslaget enligt motionen höjas med 300 miljoner kronor till 9 708 miljoner kronor. I motion Fi212 (mp) förordas en omfattande utbyggnad av miljövänliga transportsystem. Investeringsanslaget för järnvägarna bör därför höjas med 2 miljarder kronor till 11 408 miljoner kronor. Finansieringen av denna resursökning bör enligt motionen ske genom en minskning av de medel som avsatts för utbyggnaden av stora riksvägar.
Utskottet konstaterar att regeringens förslag till medelsberäkning bygger på förutsättningen att 1993 års riksdagsbeslut om investeringar i järnvägens infrastruktur kan fullföljas. Samtliga planerade investeringar enligt stomnätsplanen beräknas sålunda kunna slutföras till år 2003 såsom riksdagen beslutat. Det statsfinansiella läget innebär dock att investeringarna under planeringsperioden bör förskjutas och senareläggas. Utskottet anser det rimligt att genomförandet av det omfattande investeringsprogrammet för järnvägens infrastruktur anpassas till rådande statsfinansiella förutsättningar. Utskottet tillstyrker därför regeringens förslag till medelsanvisning och avstyrker följaktligen motionerna T220 (m), T224 (v), T505 (m) och Fi212 (mp) i nu behandlad del.
3.4 Anslaget A 12. Ersättning till Banverket för vissa kapitalkostnader
Anslaget finansierar dels statens kapitalkostnader för lån avseende vissa investeringar i Stockholmsområdet enligt 1983 års överenskommelse mellan SJ, Stockholms läns landsting och staten, dels Banverkets avskrivningskostnader för eldriftsanläggningar.
Regeringen föreslår att anslaget beräknas till 648 miljoner kronor för nästa budgetår.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
3.5 Anslaget A 13. Järnvägsinspektionen
Anslaget finansierar kostnaderna för Järnvägsinspektionen som är tillsynsmyndighet för landets spårtrafik.
Mot bakgrund av att beslutet att avreglera järnvägstrafiken skall omprövas föreslår regeringen ett oförändrat anslag till Järnvägsinspektionen på 27,3 miljoner kronor.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.
3.6 Anslaget A 14. Banverket: Försvarsuppgifter
Anslaget disponeras av Banverket för åtaganden inom den civila delen av totalförsvaret. Medlen fördelas mellan Banverket och SJ enligt programplanen för den civila delen av totalförsvaret.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att riksdagen för vissa försvarsuppgifter inom järnvägsområdet för budgetåret 1995/96 bör anvisas ett reservationsanslag på 63,5 miljoner kronor.
4 Ansvars- och avgiftsfrågor m.m.
4.1 Bannätets indelning
Det statligt trafikerade järnvägsnätet uppgår till nära 11 000 km. Sedan 1988 års trafikpolitiska beslut är bannätet -- med undantag av Inlandsbanan och Malmbanan -- indelat i två grupper, nämligen stomjärnvägar och länsjärnvägar. Fördelningen mellan bantyperna har betydelse för vilket prioriteringssystem som skall tillämpas vid baninvesteringar samt för trafikeringsrättens utformning. För länsjärnvägar gäller att trafikhuvudmännen har trafikeringsrätt för persontrafik samtidigt som baninvesteringar prioriteras inom det s.k. länstrafikanslaget. På stomnätet gäller däremot att SJ -- med undantag för den av staten upphandlade trafiken -- har ensamrätt till att utföra persontågstrafik och att investeringarna bestäms av Banverket enligt stomnätsplanen. Enligt gällande ordning är det regeringen som fattar beslut om stomnätets avgränsning efter Banverkets prövning.
I motion T514 (s) behandlas järnvägsnätets klassificering i Västernorrlands län. Enligt motionen är resandet på Ådalsbanan (Sundsvall--Långsele) till övervägande del av interregional karaktär. Det systemtänkande som ersatt den tidigare objektsrelaterade planeringen gör enligt motionen att Ådalsbanans klassificering som länsjärnväg framstår som än mer felaktig än tidigare. Även länsjärnvägen Mellansel--Husum utgör i och med utbyggnaden av det s.k. Husumspåret en länk i en nationell transportkedja. Med denna motivering begärs att en total översyn snarast möjligt görs av järnvägsnätets indelning i Västernorrlands län.
Utskottet har tidigare år i samband med behandlingen av liknande yrkanden förutsatt att bannätets indelning kommer att ses över. Utskottet har därvid pekat på att med bl.a. utbyggnad av nya länkar i järnvägssystemet och ändrat trafikmönster kan banornas karaktär förändras över tiden, vilket kan aktualisera omklassificeringar. Haparandabanan har under år 1994 överförts till stomnätet för att bl.a. främja en gynnsam godstrafikutveckling gentemot vårt nordöstra närområde. Utskottet konstaterar att den trafikmässiga utvecklingen även i Västernorrlands län kan komma att påkalla en omprövning av bannätets klassificering. Genom riksdagens beslut om investeringar i trafikens infrastruktur ingår en första etapp av Botniabanan i stomnätsplanen för perioden 1994--2003. Botniabanan omfattar nybyggnad av ca 20 mil järnväg på sträckan Bollstabruk--Örnsköldsvik--Umeå samt upprustning av Ådalsbanan på en sträcka av 12 mil mellan Sundsvall och Bollstabruk, dvs. de bansträckningar som innefattas i motionen. I sammanhanget kan vidare hänvisas till att en särskild statlig utredare tillkallats för att studera Botniabanans utbyggnad (K 1994:05). Enligt utredarens direktiv skall uppdraget redovisas senast den 15 juni 1996 (dir. 1994:47). Utskottets förutsätter mot denna bakgrund att en omprövning av bannätets klassificering i Västernorrlands län sker inom ramen för normalt berednings- och uppföljningsarbete. Riksdagen bör därför inte ta något initiativ med anledning av motionen. Med hänvisning till vad som nu har anförts avstyrker utskottet motionen.
4.2 Banavgifter
Sedan år 1988 betalar företag som driver trafik på statliga järnvägar avgifter för att de utnyttjar infrastrukturen. Avgifterna är uppdelade i en fast och en rörlig del. De rörliga avgifterna skall avspegla de samhällsekonomiska marginalkostnaderna och består av spåravgift, driftavgift, rangeravgift samt dieselavgift. Dieselavgiften motsvarar den beräknade miljökostnad som utsläpp av kvävedioxid och kolväten från dieseldrivna fordon ger upphov till. Dieselavgiften utgör 31 öre per liter förbrukat bränsle. För fordon med viss avgasrening och motortyp betalas halv dieselavgift. De fasta avgifterna utgår som en årlig avgift för alla järnvägsfordon som är i trafik. Avgiften beräknas efter fordonens vikt och i princip enligt samma regler och belopp per viktenhet som gäller vid beräkningen av fordonsskatten för tunga vägtrafikfordon. För s.k. kombivagnar tas ingen fast avgift ut. Avgifterna inlevereras genom Banverkets försorg till statsverket. Regeringen fastställer avgifterna efter förslag från Banverket. Banverket har i uppdrag att årligen lämna förslag till rörliga banavgifter för nästkommande år. För innevarande budgetår beräknas trafikavgifterna -- huvudsakligen från SJ -- inbringa ca 700 miljoner kronor i intäkter till statsbudgeten. Av de inbetalda banavgifterna svarar dieselavgiften för ca 1 % eller ca 8,5 miljoner kronor.
I motion Jo628 (fp) anges att systemet med banavgifter bör utvecklas så att de blir miljörelaterade. På sikt bör banavgifterna enligt motionen sänkas. Sänkningen kan finansieras genom ökad beskattning av tung landsvägstrafik. Regeringen bör enligt motionen utreda en miljöanpassning av banavgiften och återkomma till riksdagen med ett förslag härom.
Utskottet vill erinra om att i samband med att det nuvarande avgiftssystemet infördes år 1988 framhölls att en viktig utgångspunkt bör vara att det skapas incitament, såväl för infrastrukturhållaren som för dem som utnyttjar infrastrukturen, att bedriva verksamheten rationellt (prop. 1987/88:50 bil. 1, bet. TU19, rskr. 260). Avgiften skall därför ta sikte på att stimulera till användning av heltåg, fler och snabbare vagnomlopp, ökad beläggningsgrad i vagnarna, ökat lokutnyttjande m.m. Vidare förutsattes att regeringen noga följde vilka konsekvenser avgiftssättningen medförde och att erforderliga korrigeringar vidtogs. Sedan år 1988 har avgiftssystemet blivit föremål för överväganden inom Banverket. Banverket har sålunda varje år lämnat förslag till justering av banavgifterna som dels avsett en samhällsekonomisk omräkning, dels en indexuppräkning av gällande avgifter. Banverket har härvid framhållit att en förändring av banavgifterna till en samhällsekonomiskt lämplig nivå måste åtföljas av en justering av vägtrafikens avgifter.
Utskottet bedömer att ekonomiska styrmedel kan vara verkningsfulla i arbetet mot ett mer långsiktigt bärkraftigt transportsystem. Därmed kan också kostnadseffektiva lösningar främjas samtidigt som en angelägen teknikutveckling stimuleras. Utskottet kan konstatera att banavgifterna är av begränsad omfattning både totalt sett och i relation till trafikföretagens och statens kostnader för infrastrukturen. Utskottet anser mot denna bakgrund att banavgifternas utformning bör övervägas ytterligare. Utskottet vill, utöver det uppföljningsansvar som Banverket har, hänvisa till två statliga utredningar. Den första utredningen är Trafik- och klimatkommittén (K 1993:01) som skall lämna ett samlat förslag till åtgärder som kan reducera utsläppen av koldioxid och andra klimatpåverkande gaser från alla trafikslag (dir. 1993:40). En utgångspunkt för uppdraget är den långsiktiga strategi som lagts fast för hur koldioxidutsläppen från trafiken skall reduceras (prop. 1992/93:179, bet. JoU19, rskr. 361). Utredningen avser att redovisa sitt slutbetänkande före sommaren 1995. Den andra utredningen är den kommunikationspolitiska kommission som tillsatts med uppdrag att utarbeta en nationell plan för kommunikationerna i Sverige (K 1995:01). Kommissionen skall enligt sina direktiv bl.a. analysera hur avgifter inom transportsektorn kan utformas för att främja ett miljöanpassat och säkert transportsystem och öka den samhällsekonomiska effektiviteten i sektorn (dir. 1994:140). Kommissionen skall avge ett slutbetänkande senast den 1 december 1996. Av det anförda får förutsättas att den frågeställning som tas upp i motionen om en ytterligare miljörelatering av banavgifterna blir föremål för beredning. I avvaktan på resultatet av detta arbete bör motionen inte föranleda någon åtgärd från riksdagens sida. Mot bakgrund härav avstyrks motion Jo628 (fp) i nu behandlad del.
4.3 Ansvar för järnvägsstationer
I motion T513 (c) behandlas frågan om kostnadsansvaret för uppförande av resecentrum. Enligt motionen har Alvesta kommun tillsammans med Länstrafikhuvudmannen i länet, Banverket, SJ, Landstinget, Länsstyrelsen och Växjö kommun gjort en förprojektering av ett resecentrum. Investeringarna för hela anläggningen är beräknad till minst 48 miljoner kr. Enligt motionen har SJ och Banverket inte möjlighet att medverka till finansieringen med mer än ett fåtal miljoner kronor av en gångbro som behövs för en bekväm och säker trafiklösning. Om bron skall bli verklighet måste därför Alvesta kommun, tillsammans med eventuellt andra lokala intressenter, finansiera bron. Visserligen kan statliga medel erhållas från anslaget till länstrafikanläggningar. Länsstyrelsen har avsatt 12 miljoner kronor för detta ändamål. Reglerna för dessa medel anges dock vara svårtillämpbara på resecentrumet i Alvesta. Det är enligt motionärens uppfattning orimligt att kommunen, eventuellt tillsammans med andra lokala intressenter, svarar för huvuddelen av finansieringen av ett resecentrum, som i första hand betjänar trafik som SJ och Banverket ansvarar för. Huvuddelen av investeringarna bör i stället finansieras av Banverket och SJ. Utskottet kan konstatera att Banverket och SJ på regeringens uppdrag den 28 december 1994 redovisat en gemensam utredning om ansvarsfördelningen för plattformsförbindelser. I utredningen föreslås att ett nytt statsbidragssystem införs för planskilda plattformsförbindelser som exempelvis gångbroar. Bidragssystemet skall utformas så att Banverket av anslagsmedel bidrar med 75 % av investeringskostnaden. Enligt vad utskottet inhämtat bereds förslaget inom regeringskansliet. I sammanhanget kan vidare nämnas den prövning som pågår inom regeringskansliet av de regler som styr järnvägstrafiken som t.ex. trafikeringsrättens utformning. Regeringens avsikt är att återkomma till riksdagen under år 1995 med ett förslag. Inom ramen för detta beredningsarbete kan gränsdragningsfrågor mellan järnvägens infrastruktur och trafikföretagen komma att behandlas. Utskottet anser att i avvaktan på resultatet av detta arbete bör den aktuella motionen inte föranleda någon åtgärd från riksdagens sida. Mot bakgrund härav avstyrks motion T513 (c) i nu behandlad del.
4.4 Trafikdödade renar
I motion T205 (s) framhålls att åtgärder behöver vidtas för att komma till rätta med tågpåkörningar av ren i bl.a. Norrbottens län. Tågpåkörning av renar innebär ett djurplågeri eftersom alla renar inte dör genast. Tågpersonalen måste agera slaktare och även ta hand om delar från djuren, som fastnat på tågen. Detta är en arbetsmiljöfråga som upplevs som mycket obehaglig och påfrestande. Enligt motionären bör därför ett flertal insatser vidtas som t.ex. uppförande av fler renstängsel längs järnvägarna. Det är viktigt att renägarna själva också tar ett ett ökat ansvar för att minska antalet olyckor. Vidare bör informationen ökas bl.a. genom media.
Utskottet kan konstatera att problemet med trafikdödade renar har förvärrats under senare tid. Olyckorna förorsakar framför allt ett stort lidande för djuren men utgör även ett svårt arbetsmiljöproblem. Olyckorna leder i många fall även till trafikstörningar. Till bilden hör också den ekonomiska belastning som olyckorna förorsakar Banverket. Ersättningen för varje tågdödad ren uppgår till ca 1 400 kr. Härutöver tillkommer kostnader för reparationer, tillsyn m.m. Enligt järnvägslagstiftningen har den som ansvarar för järnvägsdriften ett strikt skadeansvar. Det innebär att Banverket normalt sett har ersättningsansvaret för renolyckorna. Enligt gällande ansvarsfördelning är det vidare Banverket som i princip svarar för bannätets inhägnad. Genom Banverkets försorg och genom insatser med särskilda sysselsättningsmedel har stängselskyddet successivt byggts ut. Utskottet delar motionärens uppfattning att det är viktigt att snarast minska antalet trafikdödade renar. Enligt utskottets mening krävs en kombination av olika åtgärder som bl.a. fler fasta och mobila stängsel samt ett närmare samarbete med rennäringen. Utskottet vill härvid särskilt framhålla renägarnas ansvar. I detta sammanhang bör även andra frågor bli föremål för övervägande, som tekniska hjälpmedel och ersättningssystemets utformning. Utskottet förutsätter att berörda myndigheter och parter snarast vidtar mer aktiva åtgärder för att förbättra situationen. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionsyrkandet i denna del.
5 Investeringsplanering och järnvägsutbyggnad
5.1 Planeringsinriktning
I motion T505 (m) konstateras att järnvägens fördelar gör sig bäst gällande vid snabba persontransporter med hög kapacitet och vid transporter av stora godsvolymer på långa avstånd. Det betyder att om järnvägen skall kunna spela en större roll på framtidens transportmarknad måste järnvägen bli konkurrenskraftig inom dessa båda områden. Det är därför viktigt enligt motionen att investeringsbesluten för de trafikstarka banorna ligger fast trots den senareläggning i investeringstakten som det statsfinansiella läget påkallat. I motion T224 (v) framhålls att rejäla satsningar på järnvägen skapar många meningsfulla jobb i olika led, från industriproduktion till servicearbeten. Vidare gäller enligt motionen att den tekniska utvecklingen på järnvägsområdet gör att vi i dag har ett helt nytt transportmedel med betydligt bättre prestanda. Motionärerna finner det därför angeläget att en utredning görs om att införa högfartståg i Sverige i kombination med dagens befintliga järnvägssystem. Utredningsarbetet bör ske i samarbete med våra nordiska och baltiska grannländer. I motion T221 (mp) framhålls behovet av förändrade planeringsförutsättningar. Enligt motionärerna är järnvägen utan tvekan ett av de miljövänligaste transportsätt som vi i dag känner till. Såväl järnvägsnätet, vagnarna, lastningen som användningssättet måste dock utvecklas betydligt för att uppnå bästa möjliga resursanvändning och minsta möjliga påverkan på miljön. Järnvägsnätet behöver därför byggas ut över hela landet. Utbyggnaden skall självklart anpassas efter transportbehovet, men ske med decentralisering i åtanke. Upprustningen av stamjärnvägsnätet bör påbörjas omedelbart och de mest angelägna utbyggnaderna genomföras så fort som möjligt. I motion N234 (mp) pekas på den nya tidens behov av gröna arbeten och grönt näringsliv. Genom utbyggnad av järnvägen ökar behovet av rullande materiel. Detta kan i sin tur leda till en angelägen teknikupphandling och tillverkning av järnvägsmateriel i Sverige.
Utskottet vill när det gäller de allmänna planeringsförutsättningarna erinra om att riksdagen genom 1993 års riksdagsbeslut lagt fast en långsiktig inriktning för järnvägsinvesteringarna. Riktlinjerna innebär en omfattande utbyggnad av järnvägsnätet i syfte att erhålla ett effektivt, trafiksäkert och miljövänligt transportsystem som också bidrar till att uppfylla målet om regional balans. För persontrafiken sker en satsning på främst snabba transporter mellan mer befolkningstäta områden. Betydelsen av att förbättra de trafikmässiga förutsättningarna för Sveriges handel inom ett integrerat Europa gör att planerna i stor utsträckning också är inriktade på att främja långväga godstransporter med vårt närområde. Vidare skall Banverket, i syfte att uppnå de övergripande trafikpolitiska målen, genomföra de åtgärder på järnvägsnätet som ger största möjliga samhällsekonomiska nytta. Den parlamentariska kommission som tillsatts för att utarbeta en nationell plan för kommunikationerna i Sverige skall den 15 januari 1996 i ett delbetänkande lägga fram förslag om en ny inriktning för infrastrukturplaneringen. I avvaktan på regeringens ställningstagande till detta förslag är utskottet inte, vilket begärs i motion T221 (mp), berett att föreslå någon förändring av 1993 års riksdagsbeslut om järnvägsinvesteringarnas inriktning. Utskottet vill också hänvisa till det statsfinansiella läget.
Utskottet vill angående motion T224 (v) erinra om att Banverket, inför 1993 års beslut om investeringar i trafikens infrastruktur, redovisade en skiss till höghastighetsnät (Banverket, Rapport 1993-01-15 Inriktningen av den långsiktiga planeringen för järnvägsnätet). Enligt Banverkets bedömning kan ett höghastighetsnät vara samhällsekonomiskt lönsamt. Banverket betonade dock i sin skiss att fördjupade studier är nödvändiga för att klarlägga såväl banlösningar som möjligheterna att finansiera hela eller delar av bankostnaden. Enligt vad utskottet erfarit har också vissa studier därefter igångsatts. Banverket utreder sålunda Götalandsbanan. Vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping pågår också studier kring möjligheterna att införa högfartståg. Utskottet vill vidare i sammanhanget hänvisa till den revidering som skall ske av planerna för infrastrukturinvesteringar under perioden 1998--2007. Den tidigare nämnda parlamentariska kommissionen skall även ge förslag till åtgärder som medför att Sveriges kommunikationer på ett ändamålsenligt sätt kan knytas samman med de transeuropeiska nätverken. Utskottet kan därmed konstatera att frågan om att införa högfartståg torde komma att belysas ytterligare. Vad utskottet nu anfört innebär att motionerna T505 (m) och T224 (v) till väsentlig del blir tillgodosedda. Något initiativ från riksdagen med anledning av motionen är därför inte erforderligt. Utskottet avstyrker motionerna T221 (mp), T224 (v), T505 (m) och N234 (mp) i nu behandlade delar.
5.2 Vissa EU-frågor
I motion T505 (m) framhålls att järnvägspolitiken bör vara knuten till EU-politiken. Detta innebär bl.a. att förbindelserna med Europa måste prioriteras. I motion T238 (fp) beskrivs järnvägssektorn som mycket nationell till sin karaktär. Det gäller såväl trafikföretag som materiel. Signalsystem, förarplatser och elsystem har t.ex. inte någon gemensam europeisk standard. Förar- och lokbyten blir därmed nödvändiga vid gränspassager vilket försvårar en rationell järnvägsutveckling. Det är därför enligt motionen angeläget att regeringen inom EU driver på en snabb utveckling mot en standardisering så att onödiga nackdelar för järnvägstrafiken elimineras. I motion T232 (c) påtalas att medlemskapet i EU kommer att innebära att Sverige får ett återflöde från EU:s strukturfonder. Vidare finns inom EU ett program för infrastrukturinvesteringar. För att påskynda fullföljandet av angelägna järnvägsprojekt bör enligt motionen Sverige arbeta för att få del av dessa medel. Medlen bör i första hand användas för utbyggnaden av Botniabanan och Atlantbanan.
Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion T238 (fp) att järnvägssektorns utveckling har hämmats genom en bristande internationell harmonisering. För att stärka järnvägens konkurrenskraft är det därför nödvändigt med ett ökat internationellt samarbete. Detta gäller både tekniska standardiseringsfrågor, som behandlas i motionen, och organisations- och marknadsfrågor liksom samarbetsformer. Enligt vad utskottet erfarit pågår ett omfattande samarbete såväl på myndighetsnivå som på regeringsnivå för att förbättra järnvägens förutsättningar. Medlemskapet i EU bör ge Sverige ökade möjligheter att påverka unionens trafikpolitik och driva på en angelägen utveckling som främjar bl.a. den internationella järnvägstrafiken. Utskottet förutsätter mot denna bakrund att Sverige på ett aktivt sätt i olika fora verkar för ett ökat internationellt samarbete på järnvägsområdet. Utskottet kan konstatera att medlemskapet i EU innebär att Sverige får ett återflöde från EU:s strukturfonder som beräknats uppgå till ca 2,4 miljarder kronor per år. Det kommer, som anges i motion T232 (c), att innebära möjligheter till ytterligare insatser inom olika politikområden som exempelvis trafikområdet. Härtill kommer de finansieringsmöjligheter som kan komma till stånd för utbyggnaden av det transeuropeiska infrastrukturnätverket (Transeuropean Networks). Utskottet förutsätter att berörda myndigheter och intressenter aktivt söker utnyttja dessa medel och finansieringsformer för att genomföra angelägna infrastrukturprojekt. Utskottet vill understryka betydelsen av att Sverige aktivt kan driva järnvägsfrågorna inom EU i så stor politisk enighet som möjligt. Enligt utskottets mening finns det en betydande samsyn mellan de politiska partierna i dessa frågor, vilket kommer att förbättra våra möjligheter att i EU få gehör för våra förslag på järnvägsområdet. Av det anförda följer att motionerna till väsentlig del blir tillgodosedda. De påkallar ingen åtgärd från riksdagens sida och avstyrks därför av utskottet.
5.3 Lokala och regionala banor
I motion T537 (c) behandlas en rad åtgärder för att utveckla tågtrafiken på främst lokala och regionala banor. Enligt motionären kan lokala tågföretag med sin förankring, sin obyråkratiska och flexibla organisation samt med sina direkta kundkontakter ofta få lönsamhet på verksamhet som tidigare bedömts som omöjlig att driva ekonomiskt. Till bilden hör vidare att det är svårt att med någon säkerhet bedöma vilka järnvägar som på några års sikt har möjligheter att utvecklas till lönsamma banor. Motionären föreslår därför att banor och andra anläggningar som inte behövs för stunden bevaras och ges en särskild status som "beredskapsbanor". Därmed kan enligt motionen en acceptabel handlingsberedskap skapas till låg kostnad. Enligt motionen bör därför inga ytterligare järnvägsnedläggningar ske utan regeringen bör i stället skyndsamt utreda frågan om beredskapsbanor. Motionären efterlyser vidare en plan för länsjärnvägarnas utveckling. Denna plan bör upprättas inom Banverket så att en rikstäckande syn erhålls på järnvägsnätets funktion. Planen bör även behandla frågor om trafikeringsrätten, krav på olika operatörer, banavgiftsfrågor, åtgärder för att stimulera underhåll och byggande av industrispår, beredskapsbanor, stöd till lokala tågåkerier, trafikledningsfrågor m.m. Motionären förordar, för att så snabbt som möjligt få de kunskaper som behövs för att satsa investeringsmedel rätt, att en särskild "frijärnväg" skapas, där man kan testa flera olika idéer samtidigt. Projektet kan lämpligen ledas av Kommunikationsforskningsberedningen i samarbete med Banverket, VTI, SJ, Glesbygdsverket, NUTEK, m.fl. Samtidigt bör Banverket och SJ ges i uppdrag att snarast upprätta ett handlingsprogram för att främja regionala matarbanor.
Utskottet vill med anledning av motionen klargöra att nedläggningar av järnvägar regleras av förordningen (1978:1379) om statens spåranläggningar. Enligt förordningen gäller att Banverkets underhåll av en länsjärnväg får upphöra när persontrafiken bedrivs med färre än fem dubbelturer per dag och godstrafiken är av endast obetydlig omfattning. Innan Banverket beslutar om att underhållet skall upphöra skall verket samråda med SJ, trafikhuvudmannen och andra som har trafikeringsrätt. Banverket får vidare besluta om att en länsjärnväg som inte underhålls skall läggas ner. Beslut om nedläggning får fattas först tre år efter ett beslut om att underhållet skall upphöra. Inför upprivningsbeslut skall Banverket samråda med Försvarsmakten, Överstyrelsen för civil beredskap och övriga berörda totalförsvarsmyndigheter. I sammanhanget kan vidare erinras om att anläggningar som inte längre används utan ersättning kan upplåtas med nyttjanderätt för turisttrafik till museiförening eller någon annan som bedöms lämplig. Utskottet delar motionärens uppfattning om angelägenheten av forskning och utveckling för att effektivisera och främja järnvägstrafiken. FoU-insatser kan verksamt bidra till att vidareutveckla järnvägens starka sidor som t.ex. att den har låg energiförbrukning, är ett miljövänligt transportmedel och att den har hög kapacitet i förhållande till utrymmesbehovet. Banverket har under år 1994 tillsammans med NUTEK och Kommunikationsforskningsberedningen tagit fram en rapport om forskning inom järnvägssektorn. Avsikten är att programmet skall utgöra underlag för kommande forskningsprogram för järnvägssektorn. Utskottet anser mot denna bakgrund att motionen inte bör föranleda något initiativ från riksdagens sida. Motionen avstyrks således.
5.4 Inlandsbanan
Fyra motioner har väckts som särskilt behandlar Inlandsbanans förutsättningar och möjligheter. I motion A442 (mp) betraktas Inlandsbanan som en underskattad resurs. Med en rejäl upprustning anges att banan skulle kunna ha goda möjligheter att utvecklas till att bli en central förbindelse mellan de norra och södra delarna av Norge liksom för de svenska inlandskommunerna. Banan bör därför rustas upp och diskussioner föras med norska staten och den norska järnvägsförvaltningen om hur detta kan genomföras och finansieras. I motion T238 (fp) konstateras att Inlandsbanans avreglering bl.a. har inneburit en fördubbling av godstrafiken på banan. Samtidigt gäller att de tre tvärbanorna som förbinder Inlandsbanan med Norra stambanan för en tynande tillvaro med delvis nedlagd godstrafik. Enligt motionen finns det möjlighet att skapa miljövänligare trafiklösningar om fler trafikföretag än SJ tillåts trafikera tvärbanorna. I motionen framhålls mot denna bakgrund att regeringen bör verka för att tvärbanorna överförs till Inlandsbanan så att Inlandsbanan och tvärbanorna kan utgöra ett sammanhållet system. I motion T239 (kds) erinras om att Inlandsbanan i och med regeringsskiftet år 1991 fick en nådatid på fem år. Den dåvarande regeringens avsikt var enligt motionen att trafiken efter femårsperiodens utgång skulle drivas efter strikt kommersiella principer utan statliga bidrag. Motionärerna delar denna uppfattning. Enligt motion A447 (kds) bör Inlandsbanan utvecklas med stöd från EU:s regionalpolitiska medelsarsenal. Det speciella mål 6-stödet inom EU uppges kunna utnyttjas till nya satsningar i det svenska inlandet och i glesbygden.
I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1992/93:9, bet. TU3, rskr. 113) träffades år 1993 ett avtal om ändrat huvudmannaskap för Inlandsbanan mellan staten och Inlandsbanan Aktiebolag (IBAB). Avtalet innebär bl.a. att nyttjanderätten och ansvaret för drift och underhåll av banan överförts till IBAB samt att IBAB under perioden den 1 januari 1993--den 30 juni 1998 erhåller statliga bidrag för drift, investeringar, banupprustning och banunderhåll. Utskottet framhöll vid sin behandling av frågan år 1992 att det är naturligt att en uppföljning görs såväl av trafiken som av de nya verksamhetsformer som avsågs införas för att klara banunderhållet och baninvesteringarna. För en uppföljning talade också enligt utskottets mening det förhållandet att Inlandsbanan skulle komma att kvarstå som statlig egendom. På initiativ av utskottet har Riksdagens revisorer därefter påbörjat en granskning av Inlandsbanan. Revisorerna har i en granskningsrapport den 22 februari 1995 framhållit att Inlandsbanan inte är trafikmässigt motiverad. Revisorerna utesluter dock inte att det kan finnas andra skäl för att behålla banan, t.ex. regionalpolitiska, kulturpolitiska eller försvarspolitiska skäl. Revisorerna har vidare efterlyst klarare riktlinjer för trafiken på Inlandsbanan. Riksdagsbeslutet år 1992 har enligt revisorerna lett till oklarhet om ansvaret för banhållningen. Det statliga stödet var heller inte förknippat med några trafikvillkor. Regeringen bör därför enligt rapporten snarast redovisa förslag till riksdagen om Inlandsbanans framtid. Revisorernas granskningsrapport har skickats på remiss till berörda myndigheter och organisationer. Efter remissbehandling kommer revisorernas slutliga ställningstagande och förslag till åtgärder att redovisas i en skrivelse till riksdagen. Med hänvisning till gällande avtal och den pågående granskningen som revisorerna utför avstyrker utskottet samtliga nu behandlade motionsyrkanden.
5.5 Nordkalotten och Barentsregionen
I motion T524 (c, m, fp, v, mp, kds), yrkande 2, anges att med en utbyggnad av Sallabanan mellan Finland och Ryssland till Murmanskområdet skapas nya regionalpolitiska utvecklingsmöjligheter. I den fortsatta infrastrukturplaneringen är det därför viktigt att beakta de nya trafikmässiga förutsättningar som kopplingen till Finland och Murmansk och så småningom till transibiriska järnvägen kan innebära. I motion T526 (c), yrkande 1, påtalas behovet av järnvägsinvesteringar på Nordkalotten. Utvecklingen i Ryssland med omfattande satsningar i Murmanskområdet och på Kolahalvön kan skapa nya och betydelsefulla utvecklingsmöjligheter för näringslivet och transportsektorn. Näringslivets struktur och de långa avstånden i regionen motiverar ett väl utbyggt och fungerande järnvägssystem. Järnvägsnätet på Nordkalotten måste vidare enligt motionären betraktas som en viktig del av det europeiska infrastrukturnätet för järnvägstrafik. Det finns därför starka motiv att utveckla järnvägstransporterna och öka investeringarna i järnvägsnätet. Medlemskapet i EU gör det möjligt att få hjälp till finansiering av sådana investeringar. Enligt motionären bör den rapport som Banverket tagit fram i frågan -- Järnvägen -- ett viktigt transportsystem i Barentsregionens utveckling -- ligga till grund för ett gemensamt projektarbete mellan Sverige och Finland för utveckling av järnvägsnätet inom hela Barentsregionen. Genom initiativ från regeringarna i Sverige och Finland samt berörda myndigheter i de båda länderna bör de aktuella projekten aktualiseras inom EU.
Utskottet bedömer att de förändrade politiska förhållandena på Nordkalotten och inom Barentsregionen skapar nya förutsättningar för järnvägstrafiken. Som uppmärksammas i de båda motionerna pågår det studier om hur järnvägsnätet i Finland och Ryssland kan knytas samman och integreras. Det öst-västliga handels- och kontaktutbytet kan därmed komma att förändras väsentligt. Järnvägen bedöms härvid ha goda utvecklingsmöjligheter. För detta talar att transporterna i första hand torde omfatta tung godstrafik där järnvägen ofta är bäst lämpad. Vidare gäller att järnvägarna är och väntas förbli det viktigaste transportmedlet i Ryssland. Enligt utskottets mening har järnvägen särskilda förutsättningar att göra sig gällande som ett miljövänligt transportmedel i den känsliga arktiska miljön. Utskottet anser därför att det är angeläget att infrastrukturplaneringen grundas på bedömningar anpassade till den nya situation som är under utveckling. Det är också mot den bakgrunden som Haparandabanan i fjol överfördes till stomnätet. Enligt vad utskottet erfarit har Länsstyrelsen i Norrbottens län utvecklat ett omfattande samarbete med sina motsvarigheter i Norge, Finland och Ryssland. Banverket har också påbörjat en planering för hur järnvägens infrastruktur kan framtidsanpassas. Banverkets norra region har exempelvis till Länsstyrelsen i Norrbottens län lagt fram ett programförslag som innebär investeringar på drygt 1,5 miljarder kronor. Enligt Banverket skulle en ny kustnära länk mellan Haparanda och Kalix, som innebär en banförkortning på ca 100 km, möjliggöra rationella transporter och minskade transportkostnader. Den nya järnvägen skulle vara betydelsefull för massa- och pappersfabriken i Karlsborgsverken men även råvarutransporter från nordvästra Ryssland skulle underlättas avsevärt. Genom en sådan utbyggnad skulle också de investeringar som redan gjorts på bansträckan Boden--Morjärv kunna utnyttjas i större utsträckning. Utskottet kan konstatera att de öst-västliga transportströmmarna på Nordkalotten för närvarande är tämligen begränsade. En sammankoppling av järnvägsnäten i Finland och Ryssland gör dock att regionens järnvägar i större utsträckning kan bli en del av det europeiska infrastrukturnätet, vilket kan leda till förbättrade utvecklingsmöjligheter för järnvägen. Utskottet bedömer i likhet med Banverket att en ny kustnära länk mellan Kalix och Haparanda kan vara ett intressant projekt som kommer att prövas i den fortsatta infrastrukturplaneringen. Utskottet förutsätter att regeringen och berörda myndigheter mot denna bakgrund noggrant följer och söker främja utvecklingen av regionens trafiksystem samt vidtar de åtgärder som kan bli nödvändiga. Utskottet vill vidare hänvisa till den parlamentariska kommitté som tillkallats med uppdrag att utarbeta en nationell plan för kommunikationerna i Sverige (K 1995:01). Kommittén skall senast den 15 januari 1996 lämna ett förslag som redovisar alternativa inriktningar av infrastrukturinvesteringarna under perioden 1998--2007. Förslag skall även lämnas om hur Sveriges kommunikationer på ett ändamålsenligt sätt kan knytas samman med de transeuropeiska nätverken. Utskottet bedömer det som naturligt att kommittén med denna utgångspunkt kommer att behandla även trafikutvecklingen på Nordkalotten och i Barentsregionen. Med hänvisning till vad som nu anförts avstyrker utskottet de båda motionsyrkandena. Syftet med dem torde dock bli tillgodosett.
5.6 Omaxlingsstation i Haparanda
Förslag om utbyggnad av en omaxlingsstation i Haparanda har förts fram i fyra motioner. Med en omaxlingsanläggning möjliggörs att särskilt anpassade godsvagnar smidigt kan omföras mellan den finsk-ryska spårvidden på 1 524 mm och den europeiska spårvidden på 1 435 mm genom byte av axelpar. Omlastningen sker i dag med en portalkran med lyftkapacitet på 70 ton i Torneå resp. 30 ton i Haparanda samt med truckar.
I motion A442 (mp) föreslås att en omaxlingsstation byggs i Haparanda. En sådan skulle väsentligt underlätta järnvägstrafiken på Nordkalotten och innebära en förbättring av kommunikationerna mellan Sverige, Finland och Ryssland. Godsflödet på sträckan skulle kunna öka kraftigt och näringslivet i norra Sverige erhålla klara fördelar. I motion A445 (v) framhålls att det finns en lång rad angelägna infrastrukturprojekt i Norrbotten som behöver genomföras. Till dessa hör utbyggnaden av en omaxlingsstation i Haparanda. I motion T501 (m) anges att en hämmande faktor för snabba och effektiva transporter på Nordkalotten är skillnaden i spårbredd mellan den svenska och finska järnvägen. För att undanröja detta problem bör en omaxlingsterminal snarast byggas i Haparanda. Godsflödena skulle därmed kunna fördubblas till gagn för näringslivet inte minst i norra Sverige. I motion T531 (s) föreslås att på lång sikt bör en gemensam svensk-finsk omaxlingsstation byggas i Haparanda.
Utskottet har i föregående avsnitt förutsatt att regeringen noggrant följer utvecklingen vad gäller utbyggnaden av trafiksystemet på Nordkalotten samt vidtar de åtgärder som kan bli nödvändiga. Till dessa åtgärder hör frågan om hur en rationell hantering av godstrafiken via Haparanda kan ordnas. Enligt vad utskottet erfarit avser Banverket studera hur godstrafiken mellan Sverige och Finland kan lösas på ett mer effektivt sätt än vad dagens omlastningssystem innebär. I arbetet med att studera omlastningsproblematiken ingår bl.a. att bedöma godsutvecklingen och vilka särskilda hanteringskrav som olika godstyper för med sig vid en övergång mellan två spårsystem. En omaxlingsstation kan därvid vara en tänkbar lösning för vissa godstransporter men även andra tekniska lösningar kan vara möjliga. Utredningsarbetet beräknas vara avslutat under juni månad 1995. Utskottet anser det angeläget att klargöra hur en rationell och kostnadseffektiv hantering av godstrafik kan skapas vid övergången mellan olika spårsystem i Haparanda och Torneå. Med hänvisning till pågående beredningsarbete bör de aktuella motionerna inte påkalla någon åtgärd från riksdagens sida. Motionerna avstyrks följaktligen i nu behandlad del.
5.7 Investeringar i enskilda järnvägsprojekt m.m.
Utskottet kan konstatera att ett stort antal motioner har väckts om investeringar i olika järnvägar. Utskottet anser att det stora intresset som riktats mot järnvägens infrastruktur avspeglar den klara viljeinriktning som finns för upprustning och investeringar i järnvägsnätet. Utskottet bedömer också för egen del att det bland motionerna finns en rad exempel på angelägna investeringar. De många förslag som finns om utbyggnader ställer därför krav på ett väl utvecklat planeringssystem som förmår peka ut de objekt som är lämpligast och som uppvisar den högsta samhällsekonomiska nyttan. Utskottet har flera gånger framhållit att det är angeläget att utveckla planeringsprocessen för att uppnå detta syfte. Riksdagen lade år 1993 också fast en långsiktig plan för utbyggnaden av landets väg- och järnvägsnät. Väg- och järnvägsinvesteringar för totalt 98 miljarder kronor skall genomföras under den kommande tioårsperioden. Investeringar skall göras i stomjärnvägar för 32 miljarder kronor. Till detta kommer investeringar i länsjärnvägar som finansieras från anslaget för länstrafikanläggningar. Efter beslut av riksdagen har också regeringen som tidigare angetts tillkallat en parlamentarisk kommission för att utarbeta en nationell plan för kommunikationerna i Sverige. Enligt utskottets mening bör riksdagens och regeringens uppgift framför allt vara att anvisa medel, ange de övergripande ramarna och riktlinjerna för investeringsplaneringen samt att se till att det skapas en effektiv organisation för att förvalta de resurser som avsätts för investeringar i och underhåll av trafikens infrastruktur. Utskottet vill vidare understryka att en viktig uppgift för riksdagen är att följa upp och utvärdera de åtgärder som vidtas. Med denna arbetsfördelning bör det däremot inte ankomma på riksdagen att normalt ta ställning till konkreta krav på investeringar och underhållsåtgärder i olika delar av järnvägssystemet. Den närmare planeringen av olika infrastrukturprojekt och fördelningen av medel för dessa är en uppgift som kräver ett omfattande berednings- och samrådsförfarande på nationell, regional och lokal nivå. Den mångfald av beslut som erfordras för denna planering till främjande av den övergripande målinriktning som riksdagen fastställer måste fattas av därtill kompetenta organ. Utskottet har i tidigare avsnitt behandlat motionsyrkanden som främst gäller allmänna och principella planeringsfrågor. Övriga motionsyrkanden med huvudsakligen detaljerade förslag om investeringar och underhållsinsatser i järnvägsnätet har sammanställts i följande tabell. Utskottet bedömer att syftet med en stor del av dessa motionsyrkanden kommer att tillgodoses i och med att det tioåriga investeringsprogram genomförs som riksdagen beslutade om år 1993. Med den revidering som skall ske av planerna för perioden 1998--2007 ges också förutsättningar att bedöma nya järnvägsprojekt som t.ex. Nobelbanan. Med hänvisning till vad som tidigare anförts om formerna för riksdagens inflytande när det gäller utbyggnaden av trafikens infrastruktur bör motionerna inte föranleda någon åtgärd från riksdagens sida. Utskottet avstyrker därför samtliga de motionsyrkanden som redovisas i följande tabell.
00>Motionsnr 27>Järnvägslinje/region 61>Åtgärd/yrkande 61>
00>T501 (m) - yrk. 2 27>Haparandabanan 61>Upprustning av bansträckan Boden--Morjärv under 1995--1996.
00>T501 (m) - yrk. 3 27>Haparandabanan 61>Investeringar i ny bansträckning Karlsborg-- Haparanda.
00>T526 (c) - yrk. 2 27>Haparandabanan 61>Upprustning av bansträckan Boden--Haparanda.
00>T531 (s) - delvis 27>Haparandabanan 61>På kort sikt bör bangården i Haparanda byggas om samt en utredning göras om dels lämpliga åtgärder för övergång mellan olika spårvidder, dels ny bana Kalix--Haparanda. På lång sikt föreslås bl.a. elektrifiering och banutbyggnad.
00>T524 (c,m,fp,v, mp,kds) - yrk. 1,3 27>Botniabanan 61>Banutbyggnad längs hela Norrlandskusten och prövning av EU-finansiering.
00>A405 (c) - yrk. 14 delvis 27>Botniabanan 61>Finansiering med stöd av EU.
00>A442 (mp) - yrk. 4,7 27>Botniabanan 61>Banutbyggnad längs hela Norrlandskusten.
00>A446 (s) - yrk. 6 27>Botniabanan 61>Riktlinjer för utbyggnad bör fastställas.
00>A447 (kds) - yrk. 2 delvis 27>Botniabanan 61>Banutbyggnad och finansiering med stöd av EU.
00>T518 (s) 27>Mittbanan 61>Baninvesteringar Öster- sund--Storlien.
00>T523 (c,m) 27>Mittbanan 61>Baninvesteringar Öster- sund--Storlien.
00>A405 (c) - yrk. 14 delvis 27>Atlantbanan 61>Finansiering med stöd av EU.
00>T510 (c) 27>Atlantbanan 61>Tidigareläggning av baninvesteringar.
00>T528 (s) 27>Atlantbanan 61>Betydelsen av påskyndade baninvesteringar påtalas.
00>Motionsnr 27>Järnvägslinje/region 61>Åtgärd/yrkande 61>
00>T527 (fp) - yrk. 2 27>Atlantbanan 61>Fullfölj planerad banutbyggnad för snabbtågstrafik.
00>T527 (fp) - yrk. 1 27>Ostkustbanan 61>Fullfölj banutbyggnad för snabbtågstrafik.
00>T527 (fp) - yrk. 3 27>Gävleborgs län 61>Investeringar på sträckan Uppsala--Gävle krävs för att möjliggöra Atlant- och Ostkustbanesatsningen.
00>T214 (m) - delvis 27>Gävleborgs län 61>Investeringar på sträckan Uppsala--Gävle krävs för att möjliggöra Atlant- och Ostkustbanesatsningen.
00>T212 (mp) - yrk. 2 27>Norra Dalarna 61>Banupprustning Mora-- Älvdalen och förlängning av Västerdalsbanan till Sälen.
00>T529 (kds) 27>Norra Dalarna 61>Upprustning av Västerdalsbanan och förlängning till Sälen.
00>T212 (mp) - yrk. 3 27>Norra Dalarna 61>Elektrifiering av Västerdalsbanan.
00>T527 (fp) - yrk. 4 27>Arlandabanan 61>Utbyggnad av Norra länken och fjärrtågsförbindelse med Arlanda flygplats.
00>T502 (c,v) 27>Nobelbanan 61>Banan bör ingå i nästa revidering av stomnätsplanerna.
00>T508 (s) 27>Nobelbanan 61>Banan bör bli föremål för en analys inför nästa trafikpolitiska beslut.
00>T213 (c,m,fp) - yrk. 2 27>Värmland 61>Investeringar på Värmlandsbanan och Norge-- Vänernlänken.
00>T509 (v) 27>Värmland 61>Utbyggnad av ny järnvägsförbindelse Hagfors--Munk fors--Karlstad.
00>Motionsnr 27>Järnvägslinje/region 61>Åtgärd/yrkande 61>
00>T507 (c) - yrk. 1--2 27>Nordlänken 61>Tidigareläggning och EU-finansiering.
00>T218 (s) - yrk. 3
27>Kust-till-kustbanan 61>Baninvesteringar.
00>T512 (c) 27>Sydostlänken 61>Projektet bör inarbetas i stomnätsplanen för 1998--2007.
00>T538 (s) 27>Nässjö--Falköping 61>Banupprustning för snabbtågstrafik.
00>T539 (c) 27>Stångådalsbanan 61>Fullföljning av pågående banupprustning.
00>T222 (s) - yrk. 2 27>Västsverige 61>Utbyggnad av Västkustbanan och Vänerbanan.
00>T533 (s) 27>Västsverige 61>Banupprustning Herrljunga--Borås--Varberg.
00>T536 (s) 27>Älvsborgsbanan 61>Banupprustning Uddevalla--Borås.
00>T511 (c) 27>Götalandsbanan 61>Beslut om projektering bör tas snarast.
00>T517 (kds) 27>Götalandsbanan 61>Arbetet med att förverkliga banan bör snarast drivas vidare.
00>T534 (s) 27>Götalandsbanan 61>Särskilda studier bör göras i ett europeiskt perspektiv för trafik med höghastighetståg.
00>T504 (c) 27>Europabanan 61>Banutbyggnad Stockholm-- Köpenhamn för höghastighetståg.
00>T506 (m) 27>Europabanan 61>Banutbyggnad Stockholm-- Köpenhamn för höghastighetståg bör utredas.
00>Motionsnr 27>Järnvägslinje/region 61>Åtgärd/yrkande 61>
00>T519 (s) 27>Europabanan 61>Banutbyggnad Stockholm-- Köpenhamn för höghastighetståg bör utredas.
00>T542 (kds) - yrk. 12 27>Europabanan 61>Sverige bör i EU-sammanhang verka för en höghastighetsförbindelse till den europeiska kontinenten. Banutbyggnad Stockholm-- Köpenhamn för höghastighetståg bör vidare utredas.
00>T521 (s) 27>Skåne 61>Lokalisering av Riksbangård Syd till Eslövs kommun.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande Banverkets verksamhet att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:T239 yrkande 9 och 1994/95:T505 yrkandena 7 och 8 godkänner vad som anförts i propositionen om Banverkets verksamhet, res. 1 (m)
2. beträffande Banverkets handläggning av järnvägsinvesteringar att riksdagen avslår motion 1994/95:T540,
3. beträffande avgränsning av kostnadsansvaret att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om kostnadsansvar för och finansiering av Banverkets tjänsteresor på tåg samt drift av växlar och signaler,
4. beträffande lån i Riksgäldskontoret att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner att Banverket får ta upp lån i Riksgäldskontoret inom en ram av 1 250 000 000 kr för budgetåret 1995/96 till de ändamål som redovisats i propositionen,
5. beträffande anslaget Banverket: Administrationskostnader att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1994/95:T220 yrkande 4 till Banverket: Administrationskostnader för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 445 992 000 kr, res. 2 (m)
6. beträffande bemyndigande att omföra medel att riksdagen med bifall till regeringens förslag bemyndigar regeringen att besluta att medel från anslaget A 9. Banverket: Administrationskostnader får bestrida kostnader som annars skulle belasta anslaget A 10. Drift och vidmakthållande av statliga järnvägar,
7. beträffande anslaget Drift och vidmakthållande av statliga järnvägar att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1994/95:T224 yrkande 3 och 1994/95:T232 yrkande 5 i denna del till Drift och vidmakthållande av statliga järnvägar för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 4 396 175 000 kr, res. 3 (v)
8. beträffande anslaget Nyinvesteringar i stomjärnvägar att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1994/95:T220 yrkande 2, 1994/95:T224 yrkande 4, 1994/95:T505 yrkande 4 och 1994/95:Fi212 yrkande 23 till Nyinvesteringar i stomjärnvägar för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 9 408 060 000 kr, res. 4 (m) res. 5 (v) res. 6 (mp)
9. beträffande anslaget Ersättning till Banverket för vissa kapitalkostnader att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Ersättning till Banverket för vissa kapitalkostnader för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 648 000 000 kr,
10. beträffande anslaget Järnvägsinspektionen att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Järnvägsinspektionen för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 27 335 000 kr,
11. beträffande anslaget Banverket: Försvarsuppgifter att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Banverket: Försvarsuppgifter för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 63 486 000 kr,
12. beträffande bannätets indelning att riksdagen avslår motion 1994/95:T514,
13. beträffande banavgifter att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo628 yrkande 13,
14. beträffande ansvar för järnvägsstationer att riksdagen avslår motion 1994/95:T513,
15. beträffande trafikdödade renar att riksdagen avslår motion 1994/95:T205 i denna del,
16. beträffande planeringsinriktning att riksdagen avslår motionerna 1994/95:T221 yrkandena 17 och 18, 1994/95:T224 yrkande 2, 1994/95:T505 yrkande 1 och 1994/95:N234 yrkande 8, res. 7 (mp)
17. beträffande vissa EU-frågor att riksdagen avslår motionerna 1994/95:T232 yrkande 4, 1994/95:T238 yrkande 14 och 1994/95:T505 yrkande 2 i denna del,
18. beträffande lokala och regionala banor att riksdagen avslår motion 1994/95:T537,
19. beträffande Inlandsbanan att riksdagen avslår motionerna 1994/95:T238 yrkande 13, 1994/95:T239 yrkande 10, 1994/95:A442 yrkande 9 och 1994/95:A447 yrkande 2 i denna del,
20. beträffande Nordkalotten och Barentsregionen att riksdagen avslår motionerna 1994/95:T524 yrkande 2 och 1994/95:T526 yrkande 1,
21. beträffande omaxlingsstation i Haparanda att riksdagen avslår motionerna 1994/95:T501 yrkande 1, 1994/95:T531 i denna del, 1994/95:A442 yrkande 5 och 1994/95:A445 yrkande 3, res. 8 (v, mp)
22. beträffande investeringar i enskilda järnvägsprojekt att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A405 yrkande 14, 1994/95:A442 yrkandena 4 och 7, 1994/95:A446 yrkande 6, 1994/95:A447 yrkande 2 i denna del, 1994/95:T212 yrkandena 2 och 3, 1994/95:T213 yrkande 2, 1994/95:T214 i denna del, 1994/95:T218 yrkande 3, 1994/95:T222 yrkande 2, 1994/95:T501 yrkandena 2 och 3, 1994/95:T502, 1994/95:T504, 1994/95:T506, 1994/95:T507, 1994/95:T508, 1994/95:T509, 1994/95:T510, 1994/95:T511, 1994/95:T512, 1994/95:T517, 1994/95:T518, 1994/95:T519, 1994/95:T521, 1994/95:T523, 1994/95:T524 yrkandena 1 och 3, 1994/95:T526 yrkande 2, 1994/95:T527, 1994/95:T528, 1994/95:T529, 1994/95:T531 i denna del, 1994/95:T533, 1994/95:T534, 1994/95:T536, 1994/95:T538, 1994/95:T539 och 1994/95:T542.
Stockholm den 14 mars 1995
På trafikutskottets vägnar
Monica Öhman
I beslutet har deltagit: Monica Öhman (s), Wiggo Komstedt (m), Håkan Strömberg (s), Bo Nilsson (s), Jarl Lander (s), Jan Sandberg (m), Ulrica Messing (s), Sivert Carlsson (c), Krister Örnfjäder (s), Tom Heyman (m), Kenth Skårvik (fp), Hans Stenberg (s), Karl-Erik Persson (v), Monica Green (s), Birgitta Wistrand (m), Elisa Abascal Reyes (mp) och Lena Sandlin (s).
Reservationer
1. Banverkets verksamhet (mom. 1)
Wiggo Komstedt, Jan Sandberg, Tom Heyman och Birgitta Wistrand (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "Banverkets verksamhet" bort ha följande lydelse: Utskottet anser att Banverkets olika roller måste definieras tydligare och särskiljas. Projektering och byggande bör ske i konkurrens mellan marknadens aktörer. Enligt utskottets mening bör därför det utredningsarbete som nu igångsatts inriktas mot att Banverkets produktions- och underhållsverksamheter bolagiseras och konkurrensutsätts. Först därmed tryggas att verksamheten kan dra full nytta av de möjligheter som marknadsmässiga lösningar erbjuder. Vad utskottet nu har anfört, vilket innebär att motion T505 (m) i nu behandlad del tillstyrks, bör av riksdagen ges regeringen till känna. Syftet med motion T239 (kds) blir i och med utskottets ställningstagande till väsentlig del tillgodosett.
dels att utskottets hemställan under mom. 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande Banverkets verksamhet att riksdagen med bifall till motion 1994/95:T505 yrkandena 7 och 8, med anledning av vad regeringen anfört om Banverkets verksamhet samt motion 1994/95:T239 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Anslaget Banverket: Administrationskostnader (mom. 5)
Wiggo Komstedt, Jan Sandberg, Tom Heyman och Birgitta Wistrand (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse: Utskottet anser, med hänvisning till det statsfinansiella läget och till att investeringarna i stomjärnvägsnätet skall minska i omfattning, att Banverkets administrationsanslag kan reduceras. Utskottet tillstyrker därför förslaget i motion T220 (m) att riksdagen för nästa budgetår bör anvisa 296 miljoner kronor.
dels att utskottets hemställan under mom. 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande anslaget Banverket: Administrationskostnader att riksdagen med bifall till motion 1994/95:T220 yrkande 4 och med anledning av regeringens förslag till Banverket: Administrationskostnader för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 295 992 000 kr,
3. Anslaget Drift och vidmakthållande av statliga järnvägar (mom. 7)
Karl-Erik Persson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "Utskottets uppfattning" och på s. 15 slutar med "behandlad del" bort ha följande lydelse: Utskottet anser att om de satsningar som nu görs på järnvägsnätet skall ge full utdelning måste de åtföljas av underhåll och reinvesteringar som säkrar fortsatt hög och jämn kvalitet på spåren. De långsiktiga målet måste därför vara en höjning av anslaget med 1 miljard kronor. I avvaktan på en förnyad driftplan förordar utskottet att 100 miljoner kronor anvisas utöver regeringens förslag. Utskottet tillstyrker därmed motion T224 (v) i nu behandlad del. Syftet med motion T232 (c) i denna del blir i och med utskottets ställningstagande till väsentlig del tillgodosett.
dels att utskottets hemställan under mom. 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande anslaget Drift och vidmakthållande av statliga järnvägar att riksdagen med bifall till motion 1994/95:T224 yrkande 3, med anledning av regeringens förslag och motion 1994/95:T232 yrkande 5 i denna del till Drift och vidmakthållande av statliga järnvägar för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 4 546 175 000 kr,
4. Nyinvesteringar i stomjärnvägar (mom. 8)
Wiggo Komstedt, Jan Sandberg, Tom Heyman och Birgitta Wistrand (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med "Utskottet konstaterar" och på s. 16 slutar med "behandlad del" bort ha följande lydelse: Utskottet anser det nödvändigt att genomförandet av det omfattande investeringsprogrammet för järnvägens infrastruktur anpassas till rådande statsfinansiella förutsättningar och att vissa investeringar därför senareläggs. Utskottet tillstyrker därför motionerna T220 (m) och T505 (m) i nu behandlad del. Detta innebär att ett anslag på 8 208 miljoner kronor bör anvisas för investeringar i stomjärnvägar för nästa budgetår och att alternativa finansieringsmöjligheter utanför statsbudgeten bör prövas. Utskottet avstyrker följaktligen motionerna T224 (v) och Fi212 (mp) i nu behandlad del. Vad utskottet nu anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under mom. 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande anslaget Nyinvesteringar i stomjärnvägar att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:T220 yrkande 2 och 1994/95:T505 yrkande 4, med anledning av regeringens förslag och med avslag på motionerna 1994/95:Fi212 yrkande 23 och 1994/95:T224 yrkande 4 dels till Nyinvesteringar i stomjärnvägar för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 8 208 060 000 kr, dels som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Nyinvesteringar i stomjärnvägar (mom. 8)
Karl-Erik Persson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med "Utskottet konstaterar" och på s. 16 slutar med "behandlad del" bort ha följande lydelse: Utskottet anser det nödvändigt att nyinvesteringar i stomjärnvägar prioriteras. Utskottet tillstyrker därför motion T224 (v) i denna del. Detta innebär att ett anslag på 9 708 miljoner kronor bör anvisas för investeringar i stomjärnvägar. Utskottet avstyrker följaktligen motionerna Fi212 (mp), T220 (m) och T505 (m) i nu behandlad del.
dels att utskottets hemställan under mom. 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande anslaget Nyinvesteringar i stomjärnvägar att riksdagen med bifall till motion 1994/95:T224 yrkande 4 med anledning av regeringens förslag och med avslag på motionerna 1994/95:Fi212 yrkande 23, 1994/95:T220 yrkande 2 och 1994/95:T505 yrkande 4 till Nyinvesteringar i stomjärnvägar för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 9 708 060 000 kr,
6. Nyinvesteringar i stomjärnvägar (mom. 8)
Elisa Abascal Reyes (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med "Utskottet konstaterar" och på s. 16 slutar med "behandlad del" bort ha följande lydelse: Utskottet anser att en utveckling mot ett miljöanpassat transportsystem kräver en väsentligt höjd investeringsram för att möjliggöra en kraftfull utbyggnad och kvalitetshöjning av järnvägssystemet. Utskottet tillstyrker därför motion Fi212 (mp) i denna del. Detta innebär att ett anslag på 11 408 miljoner kronor bör anvisas för investeringar i stomjärnvägar. Utskottet avstyrker följaktligen motionerna T220 (m), T224 (v) och T505 (m) i nu behandlad del.
dels att utskottets hemställan under mom. 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande anslaget Nyinvesteringar i stomjärnvägar att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fi212 yrkande 23, med anledning av regeringens förslag och med avslag på motionerna 1994/95:T220 yrkande 2, 1994/95:T224 yrkande 4 och 1994/95:T505 yrkande 4 till Nyinvesteringar i stomjärnvägar för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 11 408 060 000 kr,
7. Planeringsinriktning (mom. 16)
Elisa Abascal Reyes (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med "Utskottet vill" och på s. 22 slutar med "behandlade delar" bort ha följande lydelse: Utskottet kan konstatera att järnvägstrafiken har försummats under många decennier. Trots de ökade investeringsanslagen de senaste åren krävs därför ytterligare insatser om ett miljöanpassat och långsiktigt bärkraftigt transportsystem skall kunna utvecklas. Utskottet anser det därför nödvändigt att nya planeringsförutsättningar anges för järnvägssystemet. Riktlinjer som gör det möjligt att utveckla järnvägen för att skapa bästa möjliga resursanvändning och minsta möjliga påverkan på miljön. Järnvägsnätet måste därför byggas ut över hela landet. Genom en sådan järnvägsutbyggnad ökar också behovet av rullande materiel, vilket kan ligga till grund för en angelägen teknikupphandling och tillverkning av järnvägsmateriel. Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motionerna N234 (mp) och T221 (mp) tillstyrks i denna del, bör av riksdagen ges regeringen till känna. Syftet med motion T224 (v) i denna del blir i och med utskottets ställningstagande till väsentlig del tillgodosett. Motion T505 (m) avstyrks i denna del. Utskottets ställningstagande innebär också att flertalet av de motioner som behandlas i avsnittet 5.7 kommer att tillgodoses.
dels att utskottets hemställan under mom. 16 bort ha följande lydelse:
16. beträffande planeringsinriktning att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:N234 yrkande 8 och 1994/95:T221 yrkandena 17 och 18, med anledning av motion 1994/95:T224 yrkande 2 samt med avslag på motion 1994/95:T505 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Omaxlingsstation i Haparanda (mom. 21)
Karl-Erik Persson (v) och Elisa Abascal Reyes (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28 börjar med "Utskottet har" och slutar med "behandlad del" bort ha följande lydelse: Utskottet anser det angeläget att en omaxlingsanläggning snarast uppförs i Haparanda. Därmed kan en rationell godshantering skapas samtidigt som goda utvecklingsmöjligheter erbjuds. Det bör ankomma på regeringen att ta sådana initiativ att projektet kan genomföras. Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att syftet med motionerna 1994/95:A442 (mp), 1994/95:A445 (v), 1994/95:T501 (m) och T531 (s) blir tillgodosett i nu behandlad del, bör av riksdagen ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under mom. 21 bort ha följande lydelse:
21. beträffande omaxlingsstation i Haparanda att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:A442 yrkande 5, 1994/95:A445 yrkande 3, 1994/95:T501 yrkande 1 och 1994/95:T531 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Innehållsförteckning
Sammanfattning1 Propositionen2 Förslag till riksdagsbeslut2 Banverket2 Anslag för budgetåret 1995/96 m.m.2 Motionerna3 Utskottet9 1 Verksamhetsfrågor9 1.1 Banverkets verksamhet9 1.2 Banverkets handläggning av järnvägsinvesteringar11 1.3 Avgränsning av kostnadsansvaret12 2 Lån i Riksgäldskontoret12 3 Anslagsfrågor13 3.1 Anslaget A 9. Banverket: Administrations- kostnader13 3.2 Anslaget A 10. Drift och vidmakthållande av statliga järnvägar13 3.3 Anslaget A 11. Nyinvesteringar i stomjärnvägar15 3.4 Anslaget A 12. Ersättning till Banverket för vissa kapitalkostnader16 3.5 Anslaget A 13. Järnvägsinspektionen16 3.6 Anslaget A 14. Banverket: Försvarsuppgifter16 4 Ansvars- och avgiftsfrågor m.m.16 4.1 Bannätets indelning16 4.2 Banavgifter17 4.3 Ansvar för järnvägsstationer19 4.4 Trafikdödade renar20 5 Investeringsplanering och järnvägsutbyggnad21 5.1 Planeringsinriktning21 5.2 Vissa EU-frågor22 5.3 Lokala och regionala banor23 5.4 Inlandsbanan25 5.5 Nordkalotten och Barentsregionen26 5.6 Omaxlingsstation i Haparanda27 5.7 Investeringar i enskilda järnvägsprojekt m.m.28 Hemställan33 Reservationer35