Barn här och nu Redogörelse för barnpolitiken i Sverige

Anf. 77 C. HUSMARK PEHRSSON (M)

Fru talman! Vi har vidtagit åtgärder för att be- gränsa effekterna. Vi har höjt gränserna för fribelop- pet när det gäller förmögenhetsskatten för ensamstå- ende till 900 000 och för samboende till en och en halv miljon. Därutöver kommer vi att införa begräns- ningsregeln på 6 %, som också ska dämpa effekterna för de hushåll som har låga inkomster. Sammantaget innebär det enligt de beräkningar vi har genomfört att antalet som kommer att betala för- mögenhetsskatt minskar från i fjol 770 000 till 570 000. Det är betydligt färre människor som efter denna förändring och de ändringar vi har gjort för att dämpa effekterna kommer att betala förmögenhets- skatt under detta år. Sockennamnen

ROSITA RUNEGRUND (Kd)

Anf. 78 ROSITA RUNEGRUND (Kd)

Fru talman! Jag tror att det är vice statsministern som lämpligast svarar på min fråga. I går debatterades vissa fastighetsrättsliga frågor i kammaren. Då lyftes bl.a. frågan om ortnamnens bevarande fram. Gamla namn innehåller kulturhisto- ria som behöver bevaras. En annan fråga om namn som har kulturhistoriskt värde är frågan om sockennamnen. I en statlig utred- ning - SOU 2000:17 - som togs fram på uppdrag av Finansdepartementet föreslår man att man ska ändra grunden för folkbokföring på ett sätt som skulle rade- ra ut den gamla socken- och församlingstillhörigheten i befolkningsregistren. Man ska bokföras i kommu- ner, enligt förslaget. Förändringen skulle träda i kraft den 1 januari 2001. Vad har hänt med denna utredning, som har upp- rört väldigt många människor runtom i landet?

KENNETH JOHANSSON (C)

Anf. 79 KENNETH JOHANSSON (C)

Fru talman! Det är alldeles rätt beskrivning. Det finns en sådan utredning, och det finns ett förslag i Regeringskansliet som vi bereder just nu. Man får bereda förslaget för att se hur mycket mindre det skulle kosta om man tar bort sockennam- nen. Men man måste väga det mot det kulturvärde som ligger i att vi faktiskt bevarar sockennamnen. Det är denna beredning som vi nu håller på med i Regeringskansliet. Jag hoppas verkligen att vi ska kunna rädda möj- ligheten att fortsätta använda sockennamnen.

KERSTIN HEINEMANN (Fp)

Anf. 80 KERSTIN HEINEMANN (Fp)

Fru talman! Då är alltså inte oron över. Jag hade hoppats det, eftersom det inte fullföljdes till den 1 januari 2001. Socknarna och församlingarna har haft väldigt stor betydelse sedan urminnes tider. Det är viktigt att kunna ge en klar beskrivning av var man bor. Jag kan t.ex. säga att jag bor i Sättna i Sundsvall. Det är en betydligt tydligare förklaring än att säga Sundsvall för dem som känner till mina hemtrakter. Ett finmaskigt nät som har väldigt stor betydelse för forskare, t.ex., skulle försvinna. Vi vet i dag hur viktigt det är för många att utnyttja just församlings- namnet inte minst i byarörelsen - alla 3 800 byarörel- ser som finns. Det gäller också alla idrottsföreningar som väljer att döpa föreningen efter den församling där man befinner sig. Det skulle vara intressant att veta om regeringen har funderat över detta. Är risken stor att det blir en negativ förändring som innebär att sockenbeteck- ningarna tas bort även om det alternativ som ligger framme inte går igenom?

Anf. 81 THOMAS JULIN (Mp)

Fru talman! Som jag sade bereder vi denna fråga nu, och vi har inte satt ned foten ordentligt än och sagt: Så här ska det vara. Men den här långdragna processen, tvekan från regeringens sida och att detta ännu inte är gjort så som man önskade säger väl nå- gonting om var regeringens preferenser ligger i denna fråga. Det är viktigt att vi behåller denna typ av kultur- värden som ligger i sockennamnen. Arbetsmiljön

Anf. 82 MARGARETA ISRAELSSON (S)

Fru talman! Jag skulle vilja vända mig till Mona Sahlin. Hon vill som ett mål i ordförandeskapet hitta indikatorer för att mäta jobbkvalitet. Det kan då t.ex. handla om hur hög sjukfrånvaro kan relateras till en dålig arbetsmiljö. Jag tycker att det är en god idé. Kostnaden för ohälsa är ju enorm i dag. Det gäller då att hitta balans mellan arbetsgivarens och arbetstaga- rens behov i detta arbete. Jag skulle vilja fråga Mona Sahlin: Hur skulle det förslag som en utredare nu har lagt fram om att öka sjuklönen till 60 dagar stämma in i den ambition som Mona Sahlin har i detta arbete?

Anf. 83 C. HUSMARK PEHRSSON (M)

Fru talman! Marie Engström vet att den här frågan för närvarande bereds, dvs. förslaget om att förlänga arbetsgivarens inträde när det gäller sjukdagar. Oav- sett vilket system som kommer att gälla i framtiden så behöver något göras för att det ska bli en förändring, det tror jag att både Marie Engström och jag är över- ens om. Men mitt ansvar gäller ju att framför allt se hur vi kan förebygga den dåliga hälsa som finns på så många arbetsplatser. Hur kan vi synliggöra kostnader, inte bara för samhället utan också för arbetsgivaren, som beror på en arbetsmiljö som producerar onda ryggar, stress och utbrändhet. Det är detta arbete som är så spännande att nu få vara med och leda i minis- terrådet under vårt ordförandeskap. Den här problem- ställningen är ju likadan för alla länder i unionen. Frågan om inte bara hur många jobb som vi vill ha i Europa utan också vilken kvalitet de jobben ska ha kommer att vara stor under vårt ordförandeskap.

Anf. 84 MARGARETA ISRAELSSON (S)

Fru talman! En viktig del i detta arbete, Mona Sahlin, är ju att man ger alla människor tillgång till arbetsmarknaden, att man ser till att alla grupper kan komma in och att man inte skapar system där vi får olika typer av utestängningseffekter. Och jag tror att det utredningsförslag som föreligger kan ge stora utestängningseffekter. Om man ska jobba aktivt med dessa frågor tror jag också att det är viktigt att man klart och tydligt ger signaler om var man står när det gäller denna fråga.

Anf. 85 C. HUSMARK PEHRSSON (M)

Fru talman! Jag håller helt med om den beskriv- ning som Marie Engström gör. Det som jag är intres- serad av är att hitta tydligare ekonomiska incitament också i arbetsmiljöpolitiken för att förändra arbets- miljöerna, så att vi inte fortsätter den här förfärande utvecklingen som innebär att arbetsvillkoren nu stäl- ler så stora krav på individen att anpassa sig och för- ändra sig. Någonstans går en gräns där också arbets- platserna i sig måste anpassas, så att befolkningen i Europa också kan och vill jobba längre. Dit hör verk- ligen frågan om att också de handikappade och de funktionshindrade har rätt till en plats på arbetsmark- naden. Jag kan därför försäkra att regeringen har precis den utgångspunkt som Marie Engström har. Utbyggnad av nästa generations mobiltelefoni

Anf. 86 MARGARETA ISRAELSSON (S)

Fru talman! Jag vill rikta min fråga till miljömi- nistern. Flera myndigheter har nu fått i uppdrag att undersöka vilken miljöpåverkan som utbyggnaden av nästa generations mobiltelefoni kommer att få, och man befarar stora förseningar. Jag tycker att det är bra att man utreder denna miljöpåverkan. Men jag undrar varför man sätter i gång arbetet först nu. Och jag undrar: Hur ser egentligen beredningen av ärendena i Regeringskansliet ut? Får inte Miljödepartementet vara med när så viktiga framtidsfrågor planeras i Näringsdepartementet? Jag tycker nämligen att det verkar som att Miljödepartementet då och då hamnar på efterkälken, vilket jag tycker är synd.

Anf. 87 THOMAS JULIN (Mp)

Fru talman! Jo då, Inger Strömbom, vi får vara med precis så mycket vi vill och har ett ganska or- dentligt inflytande också. Det är viktigt att vi nu gör en bedömning av inte minst landskapsbilden och påverkan på den av den utbyggnad som ligger framför oss. Det uppdrag som vi nu har gett till Boverket kommer att kunna rap- porteras om några månader. Och då kommer vi att få en väldigt bra grund för den fortsatta utbyggnaden. Jag tror att det kommer att ske i god tid för att det också verkligen ska kunna påverka utbyggnaden av detta nät. En annan viktig fråga som vi nu diskuterar är hur vi ska kunna se till att det blir ett sektorsansvar också på detta område, på samma sätt som inom andra delar av vår infrastruktur, t.ex. järnvägar, vägar, osv. Det är också en viktig fråga för att förbättra miljöhänsynen vid utvecklingen av inte bara mobiltelenätet utan också av denna typ av kommunikationer.

Anf. 88 MARGARETA ISRAELSSON (S)

Fru talman! Mobiloperatörerna tycks ju verkligen ligga i startgroparna och vara beredda att sätta i gång redan nu. Jag skulle vilja ha en lite mer detaljerad bedömning av ministern. Hur mycket kan den här miljöprövningen försena hela detta stora projekt?

Anf. 89 THOMAS JULIN (Mp)

Fru talman! Jag tror inte att det ska behöva förse- na projektet. Man kan inte sätta i gång och bygga den här typen av master utan vidare, utan redan i dag finns det en process som innebär att man måste ha bygglov osv. Den prövningen har ju inte kunnat komma i gång, och den kommer att ta en hel del tid. Av erfarenhet vet vi att en hel del av ärendena kom- mer att överklagas och ta ytterligare tid. Jag tror inte att vi ska låta det bli en motsättning mellan att vi gör den här utvecklingen av våra mobila kommunikationer och att vi också har tagit initiativ för att se till att det ska ske på bästa möjliga sätt när det i detta fall gäller först och främst landskapspåver- kan utan att vi kan hitta ett bra sätt att samordna ut- byggnaden och att vi kan hitta ett bra sätt att lokalise- ra de nya mobilsändarmasterna, så att de får minsta möjliga påverkan på landskapet. Tillväxten i Skåne

Anf. 90 MARGARETA ISRAELSSON (S)

Fru talman! Jag skulle vilja ställa en fråga till statsrådet Lars-Erik Lövdén angående Skånes och södra Sveriges framtid. Statsrådet sitter ju med i rege- ringens arbetsgrupp som ska föreslå nationella insat- ser för tillväxten i Skåne. Vi är många i södra Sveri- ge, bl.a. vi som bor i Skåne, som knyter många möj- ligheter till Öresundsbron. Men då handlar det ju inte bara om turism, nöjesresor, osv., utan vi har förhopp- ningar om en utveckling som innebär att människor arbetar på båda sidor om sundet, att de läser växelvis vid danska och svenska universitet och att de lätt och billigt pendlar till vardags. Men det finns många lagar och regler som hindrar denna utveckling. Därför blir min fråga: Vilka förändringar och vilka förenklingar för att underlätta Öresundsintegrationen står högst på rege- ringens dagordning?

ROSITA RUNEGRUND (Kd)

Anf. 91 ROSITA RUNEGRUND (Kd)

Fru talman! Den grupp som statsministern avise- rade och som tillsattes i fjol siktar in sig på att se vilka möjligheter som vi har på det nationella planet att stärka den svenska sidans konkurrenskraft. Själva integrationsarbetet bedrivs ju av den nor- diske ministern Leif Pagrotsky tillsammans med hans motsvarigheter. Det är riktigt att det finns en rad hinder för en integration. När man ser på detta lite i efterhand tror jag att det har funnits lite överdrivna förhoppningar till att detta integrationsarbete ska gå så snabbt. Det gäller att successivt undanröja hindren. Det gäller också att se till att vi stimulerar fram en ökad samverkan efter- hand mellan universitet på olika sidor om sundet och ökade kontakter mellan näringsliv på olika sidor om sundet. Det är ett långt och tålmodigt arbete som kommer att ta sin tid, men som jag är övertygad om kommer att leda till stor framgång för hela regionen.

Anf. 92 MARGARETA ISRAELSSON (S)

Fru talman! Det finns en hel del förändringar som delvis berör statsrådets departement, t.ex. skattesys- temet. I dag betalar man skatt där man jobbar men inte där man bor, vilket innebär att man betalar skatt i t.ex. Köpenhamn men ändå använder barnomsorg m.m. i Malmö. Det handlar om avdragsrätt för arbets- resor på bron, vilket man alltså inte har rätt till. Det gör att det blir väldigt dyra arbetsresor. Det handlar om att man kan gå miste om både a-kassa och föräld- raledighet om man jobbar en period i ena landet och flyttar tillbaka. Det handlar t.o.m. om att vi i värsta fall blir tvungna att använda pass för första gången sedan efterkrigstiden när vi reser över till Danmark. Det finns en hel del stora saker som är kopplade, vill jag påstå, till Skånes tillväxtmöjligheter.

ROSITA RUNEGRUND (Kd)

Anf. 93 ROSITA RUNEGRUND (Kd)

Fru talman! Det är alldeles uppenbart att det finns olika hinder i regelverket på bägge sidor om Öresund. Det måste vi successivt arbeta med för att undanröja. Det är trots allt fortfarande två länder, och det finns naturligtvis olika traditioner och försäkringssystem som det är svårt att överbrygga och hitta lösningar på. Det vi har gjort är att vi har startat ett särskilt infor- mationscentrum för att se till att informationen om regelverket på bägge sidorna av sundet är tillgänglig för den som vill bosätta sig eller arbeta på ena sidan av sundet. Det pågår ett arbete med att försöka undan- röja de hinder som är möjliga att undanröja. Jag tror att det kommer att vara en väldigt lång process för att åstadkomma ett gemensamt regelverk för socialför- säkringssystem och andra system. Aktivitetsgarantin

Anf. 94 MARGARETA ISRAELSSON (S)

Fru talman! Jag har en fråga till statsrådet Mona Sahlin. För några år sedan infördes offentligt tillfälligt ar- bete, OTA. Den dåvarande arbetsmarknadsministern gjorde ett uttalande och sade att det genom OTA skulle bli ett värdigt slut på arbetslivet. De som var OTA-anställda i Blekinge och som jag talat med uppfattade det som att villkoren skulle gälla tills de pensionerades. Nu finns OTA inte längre, utan akti- vitetsgarantin gäller i stället. Jag ställer upp på syftet med aktivitetsgarantin men tycker nog att OTA- villkoren skulle ha behållits för dem som var inne i åtgärden. De som nu gått från OTA till aktivitetsga- rantin har ofta samma jobb kvar, men de har blivit av med ett stimulansbidrag på 45 kr. Från att ha haft rätt till fyra veckors semester har de nu bara rätt till tio dagars ledighet. Jag förstår att de är upprörda och känner sig kränkta. Av den värdiga avslutningen på arbetslivet blev det inget, tvärtom. De frågar sig med all rätt: Kan detta vara rätt? Har statsrådet något svar till dem som har hamnat i den situationen?

KENNETH JOHANSSON (C)

Anf. 95 KENNETH JOHANSSON (C)

Fru talman! Det är statsrådet Björn Rosengren som är ansvarig för arbetsmarknadspolitiken. Jag kan inte alla delar i det som Willy Söderdahl frågar om. Däremot har vi haft många diskussioner i regeringen om hur vi ska kunna skapa en värdig väg tillbaka till ett eget arbete för många av de grupper som stått utanför arbetsmarknaden under en väldigt lång tid, oavsett vad vi kallar det. Nu är det aktivitetsgarantin som är benämningen. Det är ett system som vi sätter en väldigt stor förhoppning till, som fortfarande är väldigt nytt men som redan utvärderas med olika resultat på olika håll i landet. I stort sett är jag överty- gad om att om vi samlar alla insatser till ett och mera okomplicerat system, som tanken är med aktivitetsga- rantin, ger vi en mer värdig väg tillbaka till arbetsli- vet. Det är trots allt det som arbetsmarknadspolitiken handlar om. Jag kan försöka återkomma med mer detaljer om Willy Söderdahl vill ha det.

Anf. 96 MARGARETA ISRAELSSON (S)

Fru talman! Jag tror också att aktivitetsgarantin är ett steg i rätt riktning. Men den extra ersättning som de OTA-anställda fick var en stimulans för att man skulle gå från passiv a-kassa till en arbetsmarknads- politisk åtgärd. Finns det några tankar i Näringsdepartementet på att återinföra ett stimulansbidrag som är generellt och som gäller alla, inte bara de tidigare OTA-anställda, för att man ska gå från en passiv a-kassa till en aktiv åtgärd?

KENNETH JOHANSSON (C)

Anf. 97 KENNETH JOHANSSON (C)

Fru talman! Willy Söderdahl frågar om det finns några tankar på Näringsdepartementet. Vi har ganska många tankar. Nu är systemet med aktivitetsgarantin fortfarande relativt nytt. Jag är inte människa i dag att kunna svara på om arbetsmarknadsministern redan umgås med den typ av tankar som Willy Säderdahl frågar efter. Men jag lovar att återkomma direkt till frågeställaren. Det viktiga nu är att alla aktörer som har ett an- svar verkligen fyller aktivitetsgarantin med det reella innehållet så att fler människor får chansen att kom- ma tillbaka till en egen försörjning och ett eget arbete. Där tror jag att vi är överens. Ombildning av hyresrätt till bostadsrätt

Anf. 98 MARGARETA ISRAELSSON (S)

Fru talman! Jag har en fråga till statsrådet Lars- Erik Lövdén. Hyresrätten är en viktig och bra boendeform. Re- geringen säger sig värna den och brukar i högt tonlä- ge och med olika stopplagar försöka att ge sig på den ganska försiktiga ombildning som har skett av hyres- rätter i allmännyttan i Stockholms stad så att de hy- resgäster som så önskat kunnat köpa sin hyresrätt. Men faktum är att två tredjedelar av ombildningen sker bland de privata fastigheterna. Det är där den stora ombildningen har skett från hyresrätter till bo- stadsrätter. Det finns en del statsråd som har deltagit i detta, så ni kan fråga hur det går till. Orsaken är att det är dålig lönsamhet att förvalta och driva ett fastighetsbolag med hyresrätter. Det är lönsammare att sälja det till en bostadsrättsförening. Frågan är, med tanke på regeringens och statsrådets engagemang i frågan, vilka åtgärder Lars-Erik Löv- dén är beredd att vidta för att göra det mera fördelak- tigt att behålla hyresrätter i privata fastighetsbolag än att ombilda dem till bostadsrätter.

KERSTIN HEINEMANN (Fp)

Anf. 99 KERSTIN HEINEMANN (Fp)

Fru talman! Jag tycker nog att Stefan Attefall ska prata med sina partikamrater i Stockholms kommun och i kranskommunerna. Det ni gör är att medverka till en kraftfull ombildning av hyresrätt till bostads- rätt. Det finns ett stort allmännyttigt bestånd som ni håller på att avveckla successivt. Har man den ingång som Stefan Attefall har, att markera att hyresrätten är en viktig och betydelsefull boendeform, ska man inte som parti medverka till att avyttra hyresrätter. Hyresrätten är en lönsam förvaltningsform och boendeform i dag. Den kan dock inte svara mot de avkastningskrav som ibland ställs av det privata nä- ringslivet, att få en direktavkastning på 15 % och så där omkring. Jag vet inte vad Stefan Attefall vill rekommendera regeringen för att införa marknadshy- ror och se till att de boende får flerdubblade hyror i vissa lägen i Stockholms innerstad. Är det det Stefan Attefall menar så vill regeringen inte medverka till det. Svart arbete

Anf. 100 MARGARETA ISRAELSSON (S)

Fru talman! Jag vill ställa en fråga till statsrådet Mona Sahlin. Vad avser storstads- och integrations- ministern att göra för att synliggöra de många som försörjer sig "svart" för att utföra städning och andra tjänster t.ex. i andras hem? Det här är en grupp som till stor del består av invandrarkvinnor och som till följd av bl.a. regeringens skattepolitik tvingas till en försörjning som inte ger inträde till de svenska social- försäkringarna och trygghetssystemen.

KERSTIN HEINEMANN (Fp)

Anf. 101 KERSTIN HEINEMANN (Fp)

Fru talman! Anna Lilliehöök frågade vad jag av- ser att göra för att synliggöra det svarta arbete som utförs, som det påstods här, mest av invandrarkvin- nor. Jag måste nog säga att min uppgift är att se till att också invandrarkvinnorna får möjlighet till ett arbete med egen försörjning, med de tryggheter och socialförsäkringsmöjligheter som finns om man har ett öppet och "vitt" jobb. Däremot vill jag protestera bestämt mot att deras situation främst skulle bero på skattesystemet. Min bild är att den diskriminering som invandrargrupper- na utsätts för på arbetsmarknaden är den största orsa- ken till att så många lever i det utanförskap som bl.a. det arbete som kallas för svart arbete är en del av. Det är min stora uppgift: Hur får vi bort diskrimineringen och ger dessa kvinnor möjlighet till att läsa svenska, få kunskap och ett vanligt arbete? Det handlar inte i första hand om skattesystemet. Moderaterna måste någon gång hitta något problem som inte går att lösa med att sänka skatten. Rapport från FN:s klimatpanel

Anf. 102 MARGARETA ISRAELSSON (S)

Fru talman! Jag har en fråga till miljöminister Kjell Larsson. I veckan har vi, som det tidigare också refererats till, kunnat ta del av rapporter från forskarna i FN:s internationella klimatpanel, IPCC. Där säger de att den globala uppvärmningen ökar snabbare än vad man tidigare har trott och att tidigare prognoser stärkts om att människan är ansvarig för klimatför- ändringarna. Min fråga är: Tror ministern att dessa resultat på- verkar de kommande klimatförhandlingarna i Bonn, och hur planerar ministern att vara pådrivande i kli- matförändringarna nu under ordförandeskapet?

Anf. 103 INGRID BURMAN (V)

Fru talman! Jag hoppas och tror mig kunna säga att de nya uppgifterna, dessa skrämmande framtids- bedömningar, som nu en så stor del av vetenskapen ställer sig bakom, kommer att verka som en väckar- klocka, inte bara i Sverige och i Europa utan också i de länder som vi har diskuterat så mycket om och som vi tycker inte tar tillräckligt allvarligt på miljöas- pekterna på klimatpolitiken. Jag har också haft kontakter naturligtvis, inte minst med Jan Pronk, med mina kolleger och med representanter för de andra länderna för att förbereda ett framtida beslut. Jag tror att det faktum att USA redan nu genom Colin Powell har börjat fundera på hur man ska lägga upp det här arbetet tyder på att USA:s nya regering ser allvarligt på den här frågan, vilket är viktigt. Sedan handlar det också om att de här uppgifterna måste prägla EU:s arbete i miljöhandlingsprogram- met, som lades fram i går, men också i det arbete som pågår med att utveckla en klimatpolitik för EU och självfallet också, som vi talade om tidigare, för den svenska klimatpolitiken.

Anf. 104 THOMAS JULIN (Mp)

Därmed är dagens frågestund avslutad. Jag tackar både statsråd och ledamöter för er medverkan och ert engagemang i dag.

Anf. 105 INGRID BURMAN (V)

Fru talman! Cristina Husmark Pehrsson har frågat mig vilka åtgärder jag ämnar vidta för att öka till- gängligheten av nikotinersättningspreparat i syfte att minska cigarettkonsumtionen. Cristina Husmark Pehrsson anser att receptfria ni- kotinersättningsprodukter ska kunna försäljas på samma plats som cigaretter. Liksom Cristina Husmark Pehrsson anser jag att rökning är ett stort folkhälsoproblem och välkomnar förslag som kan bidra till att rökningen minskar. Läkemedel som innehåller nikotin kan vara ett hjälp- medel i vissa fall. Läkemedel är avsedda att, enligt läkemedelsla- gens definition, lindra eller bota sjukdom eller sjukdomssymtom. Vid godkännandet av läkemedel som innehåller nikotin har, som för övriga läkemedel, ingått en bedömning av doseringsregim, kontraindi- kationer, maningar till försiktighet vid vissa sjukdo- mar samt vid graviditet och amning. Liksom övriga läkemedel får dessa enbart säljas genom apotek, vil- ket ger möjlighet till information om läkemedlen och rådgivning på ett annat sätt än om de säljs i andra sammanhang. Nationella folkhälsokommittén har i sitt slut- betänkande, SOU 200:91, Hälsa på lika villkor, diskuterat olika åtgärder för att minska tobaksbruket. Dock har kommittén inte berört frågan om till- gängligheten av nikotinläkemedel. Betänkandet ska nu gå ut på en bred remiss, och regeringen kommer därefter att lägga fram förslag till åtgärder, bl.a. för att minska tobaksbruket. Jag kommer vid berednin- gen av förslagen bl.a. att uppmärksamma frågan om ifall det finns skäl att diskutera en ökad tillgänglighet av läkemedel som innehåller nikotin, t.ex. genom att även apoteksombuden får tillhandahålla dessa.

Anf. 106 THOMAS JULIN (Mp)

Fru talman! Jag konstaterar att vi är överens, so- cialministern och jag, om att tobaksrökning är den största ohälsobringande faktorn och att den orsakar mellan 6 000 och 8 000 för tidiga dödsfall per år i Sverige. Antalet är, som en jämförelse, tio gånger större än antalet offer som trafiken skördar. I dag röker i Sverige ungefär 19 % i medeltal, 16 % män och 22 % kvinnor. Det allvarligaste är de ohälsobringande faktorerna, som insjuknande i lung- cancer osv. Glädjande nog kan vi konstatera att studier i dag visar att det aldrig är för sent att sluta röka. Man kan se positiva effekter även på dem som har rökt i många år. Inom parentes kan sägas, och som socialministern framför i sitt svar, att den olagliga importen av läke- medel över huvud taget i Sverige har tredubblats mellan åren 1998 och 1999 på grund av dålig till- gänglighet och höga priser. Ska vi få samma tendens när det gäller nikotinersättningsprodukter - att sven- skar ska tvingas att inhandla produkterna utomlands för att det ska vara möjligt för dem att sluta röka, medan de fortfarande fritt kan köpa giftet som ger dem beroendet i Sverige - även om en licensiering skulle införas? Statens beredning för medicinsk utvärdering har nyligen publicerat en kunskapsöversikt vad gäller olika rökavvänjningsmetoder. Man konstaterar att nikotinersättningsmedel förbättrar möjligheterna för rökstopp, att de ges i lägre doser och upptas långsammare i kroppen. De ger också mindre absti- nensbesvär. Ann Post, sjuksköterska vid Centrum för tobak- sprevention i Stockholms läns landsting, pekar på att det finns en viss rädsla för att använda dessa produk- ter. Men att inte pröva de här medlen när annat är otänkbart är direkt, säger hon, i strid mot vetenskap och beprövad erfarenhet och att det inte finns något som tyder på att det skulle vara lika farligt att an- vända nikotinersättningsprodukter som att röka. Eftersom inte alla kommer att bli rökfria är produkten också, säger hon, given under graviditet och vid amning. Varför kan man då inte saluföra dessa produkter med lägre nikotinhalt när man kan saluföra produkter med högre nikotinhalt? Det är inte bara cigarettkonsumenterna som får i sig höga nikotinhalter. Det får också snusare. Ge- nomsnittssnusaren får i sig en nikotinmängd som motsvarar ungefär 20-30 cigaretter per dag. Det kan man kalla för ett intravenöst dropp under dagen. För att förstå hur viktigt det är att kunna få nikotinersättningsprodukter när man behöver gäller det att vi vet hur det här fungerar. Det finns i hjärnan s.k. belöningscentrum med receptorer som är motta- gare av dopamin, som stimuleras av nikotin. Dopa- minet sprider sig i hjärncellerna och ger en känsla av välbehag. Vid regelbunden nikotintillförsel ligger dopaminhalterna ungefär 60 % högre än normalt. När man slutar röka sänks halten, inte bara till det normala utan ca 20 % under det normala. Det är då man får en dopaminbrist eller abstinens. Det ger de- pression, olust, likgiltighet för många och det finns då anledning för många att börja röka. Då gäller det, socialministern, att apoteken inte är stängda eller att man har många mil dit. Socialministern skriver också i sitt svar att apo- teksombuden kanske kan få chansen att saluföra dessa preparat. Men affären är kanske stängd och man behöver hjälp här och nu. Kiosken kanske är öppen t.o.m. hos mig långt ute på landet. Återigen till min fråga: Varför saluförs cigaretter med hög halt av nikotin men inte nikotinersättning- sprodukter som har låg halt av nikotin och som kan hjälpa mig att sluta röka?

Anf. 107 INGRID BURMAN (V)

Fru talman! Låt mig först kommentera detta all- männa resonemang om läkemedelspriserna. Det är inte sant. Studera noggrant den redovisning som So- cialstyrelsen nu har kommit med om hälso- och sjuk- vården, där det finns ett mycket spännande sifferma- terial. Det visar att Sverige klarar läkemedelspriserna, i förhållande till övriga europeiska länder, alldeles utmärkt. Vårt system för läkemedelsförsäljning, med den monopolsituation som apoteket har, leder faktiskt till en effektiv läkemedelsdistribution och, jämfört med de flesta andra europeiska länder, till en lägre kost- nad. Det är ett viktigt påpekande. Sedan över till detta med möjligheten att minska tobaksanvändningen. Det är viktigt att vi får ned rökningen liksom all annan tobaksanvändning. Det är alldeles sant att tobak utgör den allvarligaste hälso- risken. Men var sedan en smula försiktig när det gäller att bedöma ersättningsmedlen. Jag blir lite orolig när jag läser läkemedelsföretagens annonser, där man pre- senterar nikotintuggummina som krispiga med men- tolsmak, att de smakar som tuggummi men ger sam- ma stimulans som nikotin. Risken är - och det är den vi ska bedöma - att vi skapar ett nytt vaneberoende, att dessa tuggummin upplevs som godis men med nikotinets erfarenhet, och då står vi inför en ny allvarlig situation. Därför handlar det verkligen om att nikotinersättningsmedlen ska betraktas som läkemedel. Det handlar om att ge stöd och hjälp åt dem som vill komma ifrån ett to- baksberoende, och det får inte innebära en öppning för ett nytt beroende för dem som tidigare inte använt tobak. Det är ett problem att dessa ersättningsmedel inte finns tillgängliga. Visst är det ett bekymmer att vi accepterar försäljning av tobak, cigarretter eller snus i livsmedelsbutikerna, men att ersättningsmedlen bara finns i apoteken. Men läkemedelsindustrin har själv begärt att apoteksombuden ska tillåtas sälja ersätt- ningsmedlen. Man uppvaktade regeringen i höstas med det kravet. Jag har lovat att vi ska bereda det kravet i anslutning till att vi lägger fram en proposi- tion med anledning av Folkhäloskommitténs förslag. Vi ska då ta ställning till frågan. Jag är mycket positiv till att ha det så.

Anf. 108 C. HUSMARK PEHRSSON (M)

Fru talman! Vi har fortfarande inte diskuterat frå- gan om tillgängligheten av produkterna. Där vill tydligen socialministern fortfarande behålla mono- polet. Tittar vi internationellt sett har rökningen upp- märksammats av WHO. Gro Harlem Brundtland har inom WHO prioriterat både tobak och malaria. Det är de två faktorerna som skördar flest offer i världen. Därför har Gro Harlem Brundtland och WHO under 1999 slagit fast att nikotinersättningsmedel ska vara lika tillgängliga som tobaksprodukter, där de finns till försäljning. Liknande tongångar har hörts av FN, som redan 1997 sade så. Det har sagts av Världsbanken, och många internationella läkarorganisationer har fram- fört liknande önskemål. Det gäller också läkare från Kanada, det land som socialministern brukar framföra som ett gott exempel. Också danska politiker har i kontakt med svenska forskare låtit meddela att beslut för att införa nikoti- nersättningsmedel i dagligvaruhandeln i Danmark kommer att fattas innan årets slut. I Norge ligger ett liknande förslag i det sociala departementet efter att ha varit ute på remiss till det norska tobaksrådet. Jag är orolig, socialministern, för att vi ska få en ny smugglingstendens över våra gränser. Denna gång kommer det att vara vi svenskar som får åka kanske till Norge och Danmark för att köpa preparat som gör det möjligt för oss att sluta röka men som inte kan köpas fritt i Sverige. Jag kan inte inse, socialminis- tern, att vi ska försvåra när vi i stället borde under- lätta. Jag är samtidigt medveten om filmreklamen osv., men den går säkert att balansera med god informa- tion. Jag kan i dag köpa nikotinersättningspreparat på apoteken, men därmed inte sagt att jag får informa- tion. Jag tror att vi också kan låta de försäljningsstäl- len som säljer cigarretter och snus, med hjälp av ut- bildning, ge god information i samband med försälj- ning av nikotinersättningsprodukter.

Anf. 109 INGRID BURMAN (V)

Fru talman! Det helt avgörande problemet är an- vändningen av tobak och nikotin över huvud taget. Detta är den stora utmaningen när det gäller folkhäl- san och folkhälsopolitiken. WHO håller nu på att arbeta med en ny tobakskonvention, som man hoppas ska vara färdig inom de närmaste åren. Sedan får vi hoppas att alla stater ställer sig bakom den. Det handlar om att begränsa tillgången till tobak, det handlar om att vara strikt med redovisningen av toba- kens innehåll, och det handlar om att begränsa möj- ligheten till marknadsföring av tobak. Möjligheten för den enskilde individen att komma ifrån sitt tobaksberoende är i förhållande till annat beroende trots allt mycket enklare. Här krävs stöd och en vilja till att lägga av tobaksanvändningen, och det krävs målmedvetenhet för den enskilde. För somliga kan nikotinersättningsmedel vara en viktig hjälp. Snuset presenterades som en möjlighet att sluta röka, men vi vet nu att en hel generation i Sverige har trätt in i nikotinberoendet på grund av snuset. Det gäller således att bedöma nikotinersättningsmedlen också som en nikotinprodukt och se till att de inte skapar ett nytt beroende. Det är det ansvaret vi har som politi- ker. Vi kan inte bara lättvindigt säga att alla ska få sälja detta. Jag kan inte med rent samvete säga att vi fattar beslutet utan att först ha prövat vilka risker det finns för att skapa ett nytt beroende. Det vill jag inte bidra till. Därför vill vi pröva möjligheten av att apo- teksombuden, som har erfarenhet av hantering av läkemedel, också i sitt vanliga sortiment ska ha till- gång till nikotinersättningsmedel. Det är det det handlar om.

Anf. 110 C. HUSMARK PEHRSSON (M)

Fru talman! Jag vill kommentera en sak till i soci- alministerns svar, nämligen att den nationella folkhäl- sokommittén inte har berört frågan. I ett debattinlägg, Tobaken - folkhälsans största fiende?, från Natio- nella folkhälsokommittén framhölls vad gäller an- vändningen av ersättningsmedlen att en ökad använd- ning som ersättning för tobaksprodukter skulle san- nolikt minska dödligheten i tobaksrelaterade sjukdo- mar, i alla fall vad gäller lungcancer och andra sjuk- domar. Dessutom finns i slutbetänkandet, socialmi- nistern, en läsvärd reservation från min moderate kollega Leif Carlson, som handlar om att kunna er- bjuda nikotinersättningsprodukter för att hjälpa till att sluta röka. Jag anser fortfarande att det regelsystem vi har i dag är föråldrat och knappast tillvaratar folkhälsans intressen. Jag blir lite orolig - jag hoppas att jag har fel - när det gäller att behålla produkterna i apoteks- monopolet, på apoteken och möjligtvis bland apo- teksombud. Jag hoppas att jag har fel. Det finns en risk för att man vill behålla produkterna där för att värna apotekens vinster. Om produkterna behålls hos apoteken, eller möjligtvis apoteksombuden - som är ett steg i rätt riktning - finns det fortfarande begrän- sad tillgänglighet och det blir ingen konkurrens för produkterna. De blir dyra. Tänk om man underlåter att införskaffa dem därför att nikotinersättningspro- dukterna är dyra och man inte har råd. Jag hoppas att socialministern är beredd att tänka lite längre när propositionen om folkhälsan ska läggas fram.