Beskattning av ersättningar till ledamöter av Europaparlamentet och viss personal vid Europaskolorna
Betänkande 2008/09:SkU31
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 13 maj 2009
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
Förslaget om beskattning av EU-parlamentariker återförvisades (SkU31)
Riksdagen beslutade att skicka tillbaka, återremittera, betänkandet om beskattning av ersättningar till EU-parlamentariker till skatteutskottet för ytterligare beredning.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen och avslag på motionerna.
- Riksdagens beslut
- Återförvisat
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Information kommer
Beredning, Genomförd
Senaste beredning i utskottet: 2009-04-23
Justering: 2009-05-05
Trycklov till Gotab och webb: 2009-05-06
Trycklov: 2009-05-06
Justering: 2009-05-05
Trycklov till Gotab och webb: 2009-05-06
Trycklov: 2009-05-06
Reservationer: 1
Betänkande 2008/09:SkU31
Betänkande 2008/09:SkU31
Alla beredningar i utskottet
2009-04-23
EU-parlamentariker ska beskattas i Sverige (SkU31)
Europaparlamentet har antagit en stadga som innebär att parlamentet i stället för medlemsländerna ska betala ut arvoden, övergångsersättningar och pensioner till EU-parlamentariker och före detta EU-parlamentariker i fortsättningen. Dessa ersättningar ska beskattas på EU-nivå men medlemsländerna ges också rätt att beskatta ersättningarna om dubbelbeskattning kan undvikas. Skatteutskottet föreslår att riksdagen säger ja till ett förslag från regeringen om att ersättningarna ska beskattas i Sverige. För att undvika dubbelbeskattning ska de svenska EU-parlamentarikerna kunna räkna av EU-skatten från den svenska skatten. Vissa kostnadsersättningar som betalas ut av Europaparlamentet, till exempel resekostnadsersättning, ska inte beskattas. Lagändringarna föreslås börja gälla den 14 juli 2009, då stadgan träder i kraft.
Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2009-05-13
Debatt om förslag 2008/09:SkU31
Webb-tv: Beskattning av ersättningar till ledamöter av Europaparlamentet och viss personal vid Europaskolorna
Dokument från debatten
- 2009-05-13Protokoll 2008/09:117
Protokoll från debatten
Anf. 1 Lars Johansson (S)
Fru talman! Vi närmar oss nu med stormsteg Europavalet den 7 juni.
Det är oerhört viktigt inför Europavalet att det finns en bra legitimitet kring hur våra politiker i Europaparlamentet ska verka. Det är därför som vi i dag också har uppe till debatt vilka skattevillkor som ska gälla för Europaparlamentarikerna.
Vi är överens mellan partierna om att den lön som en Europaparlamentariker ska ha ska beskattas enligt svensk lag.
Det vi är oeniga om handlar om kostnadsersättning och traktamenten och pensionsavsättningar. Där stöder den borgerliga majoriteten regeringens förslag som innebär att det ska vara skattefrihet.
Vi menar att det är väldigt viktigt att det svenska parlamentet, som har att ta ställning till den här frågan, Sveriges riksdag, vidhåller principen att man ska betala skatt enligt svenska villkor. Det gäller lön, och det gäller kostnadsersättning, och det gäller traktamenten i den del som man har kostnader som understiger de ersättningar som uppstår.
Därför har vi från oppositionen väckt särskilda motioner i det här ärendet. Vi har också en gemensam reservation.
Det är också en viktig principfråga med tanke på hur det är när vi diskuterar andra frågor inom Europa, inom EU, när vi diskuterar frågan om social dumpning och när vi diskuterar möjligheten att hävda de svenska kollektivavtalen i Sverige. Då ska svenska avtal gälla, svenska kollektivavtal. Man ska ha lika lön för lika arbete. Därför är det en principiellt viktig fråga, även om den kan synas lite liten eftersom det berör så få personer. Men den har stor principiell betydelse.
Det som regeringen nu faktiskt föreslår är att resekostnadsersättningar och övriga kostnadsersättningar som Europaparlamentet betalar ut till sina ledamöter inte ska tas upp till beskattning. Det ska heller inte den frivilliga pensionsfonden. Regeringen hävdar, med stöd av den borgerliga majoriteten i skatteutskottet, att man måste göra så här därför att det är så enligt EG-rätten. Så enkelt är ju inte livet. Det är många frågor där vi som svenska politiker har en annan mening än man har i övriga Europa.
Till exempel i fråga om lönerna, som har diskuterats, är det faktiskt så att vi har beslutat att vi ska acceptera miniminivån för Europaparlamentarikernas löner i Sverige. Men i andra länder lägger man på ersättningar utöver den lön som ska vara gemensam för Europaparlamentarikerna. Man behandlar frågorna på olika sätt.
När det gäller själva EG-rätten är det också på det viset att det inte är tydligt prövat om det här är fråga om en kostnadsersättning som ska ha skattefrihet. Det är därför vi hävdar att den frågan ska prövas av den svenska regeringen. Det är därför vi vill ha ett tillkännagivande, att regeringen prövar den frågan och att vi också fattar beslut om att vi i Sverige ska ha skatt på Europaparlamentarikernas resekostnadsersättningar och andra kostnadsersättningar enligt svensk lag. Det är viktigt att hålla på den principen.
Sedan får den frågan prövas. Då får de väl säga i Europadomstolen att så vill vi inte att man gör i Sverige. Men frågan är inte prövad. Det enda som finns i propositionen är en promemoria från Finansdepartementet som säger att eftersom flera av ersättningarna och förmånerna är oklara till sitt innehåll görs bedömningen att regleringen av skattefrihet för dessa borde vara mer allmänt hållen. Det är det som propositionen bygger på. Man tar inte tag i sakfrågan och prövar den ordentligt utan man avstår från det och säger att det är enklast att låta det vara skattefrihet.
Vi tycker faktiskt att det är lite nonchalant hanterat av regeringen och också av den borgerliga majoriteten. Därför yrkar vi avslag på propositionen i den delen och föreslår att vi följer den reservation som s, v och mp har avgett.
Anf. 2 Marie Engström (V)
Fru talman! Precis som har sagts är det här en väldigt viktig principiell fråga för att få legitimitet för skattesystemet. Vi pratar ju om hur viktigt det är med en likformig beskattning. Det är det naturligtvis även i det här avseendet.
År 2005 beslutade EU-parlamentet och ministerrådet om överenskommelsen om ledamotsstadgan som tar upp regler och villkor för EU-parlamentets ledamöter. Det innebär att EU-parlamentet kommer att stå ansvarigt för att göra utbetalningar av arvoden och ersättningar till parlamentsledamöterna och före detta parlamentsledamöter.
Ledamotsstadgan innehåller ju ett antal artiklar som också har bäring på beskattning av dessa ersättningar. Det är därför som skatteutskottet nu behandlar det här ärendet.
Även när det gäller EU-parlamentarikernas arvoden, som också regleras i stadgan, har vi från Vänsterpartiet skrivit en motion och är kritiska till den kraftiga höjning på ca 58 procent som nästa periods EU-parlamentariker kommer att få. Det kanske inte har bäring på det här betänkandet, men det är ändå viktigt att påpeka att det är stora förändringar på gång.
Jag vill också påminna om att för fyra år sedan diskuterades den här ledamotsstadgan i riksdagens EU-nämnd. Det var en stor majoritet i EU-nämnden som var för stadgan. Vänsterpartiet var ett parti som motsatte sig att stadgan skulle genomföras. Det kanske är viktigt att också ha med sig i debatten. Det var nog något mer parti som också var emot.
Vad är det då som vi egentligen pratar om? Vi kanske ska precisera lite grann. Vad är det för kostnadsersättningar det handlar om? Det är den schablonersättning som man kallar för allmänna utgifter och som ska vara någon typ av stöd för kontorskostnader. Den uppgår omräknat till svenska kronor till ca 45 000 kronor per månad. Det handlar också om en schablon för en årlig reseersättning på ungefär samma belopp. Det handlar om ett traktamente som ligger skyhögt över det fastställda utlandstraktamentet. Det handlar om drygt 3 000 kronor per närvarodag i EU-parlamentet som ledamöterna får. Det kan jämföras med utlandstraktamentet för Belgien som ligger på 565 kronor per dag. Det kanske är viktigt att ha det här med sig så att man vet vilka belopp vi egentligen pratar om.
Även vi riksdagsledamöter hade ju tidigare perioder så kallade kostnadsersättningar. Vi hade ett arvode och dessutom hade vi en kostnadsersättning. För oss var det väldigt viktigt att det var en beskattningsbar inkomst. I den mån vi hade kostnader skulle vi styrka dem med kvitto och kunna göra avdrag i vår deklaration. Det är självklart att EU-parlamentariker ska hantera sina inkomster på exakt samma sätt. Annars tycker jag att det här verkar handla om en typ av förtäckt lön. Det är viktigt att ha principer för att på så sätt också skapa legitimitet för systemet och kanske även legitimitet för våra EU-parlamentariker.
Vi har också i den gemensamma reservationen tagit upp den frivilliga pensionsfonden. Självklart ska uttag från fonden beskattas som en inkomst. Det är en rimlig ordning, anser vi i oppositionen. Regeringen borde alltså ta ett initiativ till att omförhandla ledamotsstadgan, anser vi från Vänsterpartiet. Därmed yrkar jag bifall till reservationen.
Anf. 3 Helena Leander (Mp)
Fru talman! Vi politiker är valda för att representera folket. Men handen på hjärtat är vi inte så representativa alla gånger. Det är inte riksdagen som bestämmer vilka kön, åldrar, etniciteter och yrken vi har. Det gör ju partierna och väljarna när de väljer vilka kandidater de kryssar eller inte kryssar.
Däremot kan vi som politiker faktiskt ha ett ord med i laget om vilka ersättningar vi ska ha. Och handen på hjärtat, vi är inte så representativa där heller. Det är olyckligt, för om vi tjänar mycket mer än alla andra är det klart att det ligger en liten misstanke där och gnager att vi som tjänar så mycket inte förstår vilka konsekvenser våra beslut får för "vanligt folk" om vi själva lever i en helt annan verklighet.
Med förslaget till nya arvoden tar EU-parlamentarikerna ännu ett långt kliv bort från väljarnas verklighet. 86 000 kronor i månaden är trots allt väldigt mycket pengar, och då har jag inte ens räknat med kostnadsersättningarna och andra ersättningar som tidigare talare har varit inne på. Nu är det inte vi i skatteutskottet som bestämmer vilka ersättningar som EU-parlamentarikerna ska ha, däremot har vi rätt att tycka till om hur dessa ska beskattas.
Om ledamöterna får en massa kostnadsersättningar och andra "runtikring"-ersättningar som inte beskattas är det inte konstigt om det sticker i ögonen på folk. Men ändå är det just det som regeringen föreslår. Som vanligt är det EU-regler som regeringen hänvisar till. Men vi rödgröna tycker inte att man bara ska lägga sig platt utan faktiskt försöka uttömma möjligheten att beskatta ersättningarna - om inte annat att omförhandla stadgan. Om ersättningarna är högre än de kostnader de ska täcka ska de beskattas.
Vi tycker också att man bör vara tydlig med att de utbetalningar som sker från EU-parlamentarikernas frivilliga pensionsfond ska beskattas. Så sker med alla andra vanliga pensionsutbetalningar. Därför, fru talman, yrkar jag bifall till den gemensamma reservationen.
Anf. 4 Gunnar Andrén (Fp)
Fru talman! Vi har att behandla beskattning av ersättningar till ledamöter av Europaparlamentet. Det är fråga om 18 svenskar, möjligen 20 om Lissabonfördraget bifalles. För närvarande är det 19 ledamöter.
Det är möjligt, fru talman, att jag kommer att överskrida min tid en smula av den anledningen att jag kommer att företräda alla de fyra regeringspartierna. Jag ber om tillgift för detta.
Vid det förra valet i Sverige invaldes två sorters ledamöter i kammaren. Det var dels vi, 178, som företräder god moral och etik, dels 171 som företräder en ännu högre bättre moral och etik. Det är alldeles enormt. De vet till exempel vad ett rättvist skattesystem är. Det är intressant att det har slumpat sig att dessa 171 hamnade just hos Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Det är innebörden av debatten i dag. Det finns alltså vissa människor som har valts in med bättre moral och etik. De vill ha ett annat och ännu rättvisare skattesystem än det som föreslås här.
Fru talman! Låt oss gå tillbaka och se vad det är vi ska behandla. Jo, det är den stadga för Europaparlamentet, som Marie Engström mycket riktigt påpekade, som antogs av Europeiska rådet 2005. Vem var det som representerade Sverige i Europeiska rådet vid den tidpunkten? Då hette statsministern Göran Persson. De partier som stod bakom detta var Vänsterpartiet och Miljöpartiet utöver Socialdemokraterna.
Dessa tre partier har nu reserverat sig. De vill att den nuvarande regeringen ska få med förändringar i stadgan. Jag kan möjligen förstå detta mot bakgrund av att man inte själv lyckades. Det handlar om vad man inte lyckades med själv under den period man hade eget inflytande.
Jag har gjort klart i utskottet att jag kan vara beredd att rösta för reservationen. Jag kan egentligen inte se att det över huvud taget finns någon saklig skillnad, utom på denna mycket viktiga punkt. Det är därför jag kommer att biträda utskottsmajoritetens förslag. Jag avser inte att medverka till att vi skjuter Göran Persson och hans regering i foten. Han kan inte längre försvara sig. Det är vad oppositionen nu gör, det vill säga de tar inte ansvar för den stadga de själva har varit med och beslutat om i ministerrådet. Det tvingas vi göra. Ni kunde inte förhandla fram det som ni nu säger att ni vill att den nuvarande regeringen ska göra.
Jag tycker att det är i högsta grad politiskt hyckleri att inte våga stå för den politik man själv har tagit ansvar för en gång i tiden.
Fru talman! Jag har suttit i skatteutskottet ganska många år vid det här laget. Förra mandatperioden var det också ett sådant här ärende. Det handlade om något annat. Vi behöver inte gå in på exakt vad det var, men det var ett så kallat känsligt ärende. Jag råkade vara vice ordförande i skatteutskottet, och vem var det som med små steg kom smygande till mig och undrade om vi kunde vara med på att ta ett initiativ så att det kunde bli enighet i hela utskottet? Den dåvarande oppositionen skulle inte falla för frestelsen att göra stora utspel och vinna så kallade politiska poäng. Jag sade att vi var med på detta eftersom det är ett nationellt intresse att vi har enighet och inte gör stora saker av frågan, att vi inte gör en höna av en fjäder.
Socialdemokraterna har precis fallit för den frestelsen här. Miljöpartiet och Vänsterpartiet stämmer in. Ni vill skapa oenighet i en stor fråga när det i praktiken inte finns någon oenighet. Vi ställde upp för att det inte skulle bli någon oenighet. Ni skriver att vi i stort är överens i frågan. Vi är totalt överens i frågan. Det går inte att över huvud taget hitta någon skillnad i er reservation, utom att ni har lite bättre moral. Det är den enda skillnaden.
Lars Johansson tar upp pensionsförsäkringarna. Som om det skulle vara någon skillnad. Då har han inte läst vad som står i utskottsbetänkandet. Det är väl ingen skillnad. Det här systemet kommer att upphöra. Det är fråga om ett nytt system. Ingen ny ledamot kommer att omfattas av det tidigare frivilliga systemet.
Vad reserverar ni er emot då? Är det fråga om att ha något annat system på den punkten? Är det något som ska återinföras? Det är borta med den nya stadgan. Vilken punkt är det ni reserverar er mot? Vad är det i er reservation som skulle bifallas? Vi tar ju bort pensionsfonderna. Det ska bli intressant att höra vad Ulf Holm har att säga om detta. Han har ju suttit i EU-parlamentet.
Fru talman! Egentligen förbjuder min finkänslighet att tala om vad det här handlar om. Det står så här i reservationen: "Den nya ledamotsstadgan är bindande för medlemsstaterna." Ja, det är riktigt. Men hur går det ihop med avslagsyrkandet? Ni vill ju avslå allt. Ska Sveriges riksdag avslå något som Sveriges tidigare regering förbundit Sverige att följa? Det är en helt orimlig ståndpunkt. Avslagsyrkandet är en orimlig ståndpunkt. Vad menar ni med den? Ska vi utträda ur EU? Ska vi inte ha någon stadga för EU-parlamentarikerna? Ska inte de svenska EU-parlamentarikerna omfattas av någon stadga över huvud taget? Det är innebörden av detta.
Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet föreslår i motion Sk16 att regeringen ska tillkännage för regeringen "att de kostnadsersättningar som betalas ut av Europaparlamentet utöver arvodena ska inkomstbeskattas i det fall detta är förenligt med EG-rätten". Vad är innebörden av detta? Antingen skrev man år 2005 på en bestämmelse som är förenlig med EG-rätten eller så borde man självfallet inte ha skrivit under. Man kan inte göra båda delarna. Ni skriver "i det fall detta är förenligt med EG-rätten". Ni har väl inte skrivit på en stadga som är oförenlig med EG-rätten? Det tror inte ens jag att regeringen Persson gjorde. Att EU-parlamentet skulle ha utfärdat en stadga som är oförenlig med EG-rätten är väl ändå ganska osannolikt. Jag håller med om att det kommer många konstiga bestämmelser från EU, men att parlamentet skulle utfärda en stadga som är oförenlig med EG-rätten är helt osannolikt.
Nej, man nödgas nästan spekulera att det finns andra syften än de föregivna med detta avslagsyrkande. Vem skulle motsätta sig att kostnadsersättningar som med svenska mått framstår som orimliga beskattas i det fall detta är förenligt med EG-rätten? Vem skulle motsätta sig detta?
Reservanterna äter den smaskiga kaka de själva har bakat samtidigt som de vill behålla den i opinionssyfte.
Så här står det i inkomstskattelagen 11 kap. 28 §: "De fasta resekostnads- och traktamentsersättningar som Europaparlamentet betalar till sina företrädare där ska tas upp" - till beskattning - "bara till den del ersättningen kan antas väsentligt överstiga de utgifter som den är avsedd att täcka."
Fru talman! Vad är detta annat än exakt det ni reserverar er för? Reserverar ni er för att denna bestämmelse ska stå kvar? Är det detta ni menar med reservationen? Eller vad menar ni? Ni reserverar er ju mot någonting som ni själva tycker. Man kan inte göra på det sättet. Det är populistiskt, uppriktigt sagt.
Lars Johansson liksom övriga reservanter hänger upp sig på att "många av ersättningarna och förmånerna är oklara till sitt innehåll". Vad syftar den formuleringen på? Man måste läsa noggrant.
Enligt ledamotsstadgan ska ersättningar för resor till och från arbetsorterna och för övriga tjänsteresor inte vara skattepliktiga. Det är vi överens om. Det är precis det som gäller för riksdagsledamöter. Det är okej. Vidare ska ersättningar för övriga kostnader för uppdraget vara skattefria. Vilka sistnämnda ersättningar är preciseras inte närmare i ledamotsstadgan, men traktamentsersättning och ersättning för kontorskostnader borde utgöra sådana ersättningar. Det kan vi väl vara ense om i alla fall. Det är rimligt.
Är det sådana kostnader ni vill ge er på? Ska man inte kunna hyra ett rum i Bryssel eller Strasbourg? Jag tycker att det är rimligt. Alla behöver inte bo i tält eller husvagn där nere. Jag tycker att man ska kunna dra av det här. Jag tycker inte att man ska behöva ta upp det till beskattning.
Sedan föreskrivs det en massa saker om ersättningar som betalas ut till före detta ledamöter, som efterlevandepension, sjukdom, graviditet och så vidare. Är det de förmånerna ni vill ge er på?
Nu, Lars Johansson, är tidpunkten att i Sveriges riksdag precisera exakt vilka kostnadsersättningar och andra saker det är ni vill ge er på. Vi kan ta bort det där som vi är helt ense om, med pensionsfonderna, för det är ingen fråga längre. Men nu måste ni precisera vilka kostnadsersättningar det är. Är det graviditetsersättningar, eller vad är det? Ska man få bo i något annat än husvagn i Bryssel? Vad är det för kostnader?
Fru talman! Jag ska allra sist en gång till läsa vad det står i 11 kap. 28 § inkomstskattelagen:
"De fasta resekostnads- och traktamentsersättningar som Europaparlamentet betalar till sina företrädare där ska tas upp bara till den del ersättningen kan antas väsentligt överstiga de utgifter som den är avsedd att täcka."
Kan det sägas tydligare?
Fru talman! Det finns ingen skillnad annat än i moraliskt avseende mellan reservationen och det förslag som vi står bakom. Men jag tänker inte skjuta Göran Persson i foten från den här talarstolen.
(Applåder)
I detta anförande instämde Lena Asplund, Ulf Berg, Annicka Engblom, Jessica Polfjärd och Fredrik Schulte (alla m), Jörgen Johansson och Karin Nilsson (båda c) samt Lars Gustafsson (kd).
Anf. 5 Lars Johansson (S)
Fru talman! Det är intressant att lyssna till Gunnar Andrén, som tar god tid på sig att försöka leda i bevis att han egentligen tycker likadant som vi, samtidigt som han röstar för regeringens förslag som faktiskt handlar om att ge skattebefrielse.
Jag tycker att Gunnar Andrén ska läsa hela propositionen. Om han vänder på sidan framgår det tydligt i den promemoria som ligger till grund för regeringens förslag att det ska vara skattebefrielse. Det är det som är regeringens slutsats, och det är också det som är Gunnar Andréns slutsats eftersom han stöder det förslaget. Försök inte trolla bort själva sakfrågan! Det är det vi diskuterar.
När det gäller pensionsfonden är det den som avvecklas. Men de tidigare EU-parlamentarikerna har ju fått pengar inbetalade till sin pensionsfond, och Skatteverket har pekat på att det är högst rimligt att de betalar skatt när de tar ut sin pension. Det har ni också avvisat, enligt regeringens förslag.
Min fråga till Gunnar Andrén är då: Varför stöder inte Gunnar Andrén den reservation som är lagd? Under utskottets behandling tyckte du precis som vi, men nu står du här och försöker göra gällande någonting annat.
Var står du egentligen, Gunnar Andrén? Är du för att EU-parlamentarikerna ska slippa betala skatt enligt svensk lagstiftning för den kostnadsersättning som överstiger de kostnader man har? Det gäller i alla andra sammanhang. Har man extra traktamente som ligger utöver de statliga reglerna får man betala skatt på det beloppet. Det är precis samma sak som det Marie Engström tidigare berättade om den kostnadsersättning som svenska riksdagsledamöter hade tidigare. Vi fick också skatta för den del som översteg de kostnader vi hade haft.
Anf. 6 Gunnar Andrén (Fp)
Fru talman! Jag vet inte om Lars Johansson lyssnade ett dyft på vad jag sade. Vi är ju totalt eniga.
Det som Lars Johansson nu säger ingår exakt under det som jag har läst upp två gånger. Om det är orimliga ersättningar ska de beskattas. Formuleringen är "som kan antas", och det är klart att det är lite diffust - så är lagstiftningen ibland. Jag går med på det. Jag tolkar det så att om det är andra ersättningar än för de faktiska kostnaderna ska de beskattas. Det är innebörden av detta. Ni kan tolka det på något annat sätt, men jag är helt övertygad om att svenska folket tolkar det på detta sätt.
Vad är det för skillnad? Jag kan inte se någon annan skillnad i detta än att reservationen är av samma innebörd, utom på en enda punkt, nämligen att ni har en lite bättre skattemoral och vill framhäva den.
Om jag går tillbaka till den andra frågan tycker jag uppriktigt sagt att det är bedrövligt att vi ska ha en sådan här debatt när det inte finns några skillnader i sak mellan partierna. Ni vill ta partipolitiska poäng på att lämna en reservation i en fråga där vi tycker exakt samma sak. Det finns ingen på den här sidan, vågar jag säga, som tycker någonting annat än Lars Johansson i någon fråga här. Marie Engström satt så långt bort att jag inte såg henne.
Anf. 7 Lars Johansson (S)
Fru talman! Det är nog ganska många som tycker som vi i den här frågan, att man ska betala skatt på den kostnadsersättning och resekostnadsersättning som utgår i den mån man inte har kostnader för det.
Läs rutan i propositionen, Gunnar Andrén! Det står hur tydligt som helst att det ska vara skattefrihet. Det står så här:
"De resekostnadsersättningar . och övriga kostnadsersättningar som Europaparlamentet betalar ut till sina företrädare ska inte tas upp till beskattning."
Detta står i regeringens förslag.
Den frivilliga pensionsfonden för före detta ledamöter som förvärvat rättigheter i fonden ska det inte heller gå ut någon skatt på. Det står också i rutan. Det är det vi tar ställning till.
Det du läste är beskrivningar av frågan, men du läste inte hela sidan. Du avstod från att läsa det som promemorian stannade vid, nämligen att ge skattefrihet. Det är det som regeringen sedan lägger som förslag på riksdagens bord.
Det är det som vi tar ställning till. Där har ni tagit ställning för att det ska vara skattefrihet medan vi säger att det är att göra det för lätt för sig. Vi ska pröva den frågan ordentligt. Man ska betala skatt. Det kommer möjligen att bli en fråga för EG-domstolen att ta ställning till.
Det finns faktiskt en tidigare EG-dom som har sagt att ersättningar som väsentligt överstiger den kostnad man har kan tas upp till nationell beskattning. Det finns en tidigare sådan EG-dom. Jag hade kunnat läsa upp den om jag hade haft en replik till.
Det är så det ligger till. Det är inte så att vi har tagit det här ur luften. Tvärtom - det är sakligt underbyggt. Men vi tycker att regeringen har hanterat frågan slarvigt. Det är beklagligt att Gunnar Andrén inte har läst på ordentligt om hur det förhåller sig i verkligheten.
Anf. 8 Gunnar Andrén (Fp)
Fru talman! Det finns en jättestor skillnad mellan Lars Johansson och mig. Lars Johansson läser en massa rutor, promemorior och så vidare. Jag läser lagtexten. Jag skulle kunna läsa upp för Lars Johansson en gång till vad som står i 11 kap. 28 § inkomstskattelagen, men av tidsskäl gör jag inte det.
Där står det vad man ska tillämpa. Om ni hade velat ha ändring på detta och var missnöjda med EU-stadgan och hur den skulle tolkas var det 2005 som var tidpunkten att säga ifrån. Nu, fyra år efteråt, kommer ni här och vill skörda politiska vinster på detta och vill göra gällande att ni är bättre på det här området.
Men läs detta! Det kommer inte att vara någon skillnad alls mellan regeringen och oppositionen utom på denna väsentliga punkt som i grunden bara är populistisk. Ni framställer er som bättre i den här frågan än regeringen, men det finns ingen skillnad i sak.
Jag lade märke till att Lars Johansson avstår från att ta upp mina frågor om graviditetsersättning och annat. Jag förstår varför. Det finns nämligen ingen skillnad i vårt sätt att se på de frågorna.
Jag tänker inte skjuta på Göran Persson och hans regering, och jag undrar hur Mona Sahlin och andra som satt i den regeringen ska rösta i dag. Ska de rösta på propositionen? Ska de skjuta mannen som sitter nere på Torp i benet och säga att han gjorde ett dåligt jobb när han godkände EU-stadgan 2005? Jag tänker inte delta i det. Ni får skjuta själva.
Anf. 9 Marie Engström (V)
Fru talman! Gunnar Andrén är arg. När man trampar på ömma tår brukar folk bli väldigt arga, och det här är en öm tå.
Jag tycker inte om att bli utmålad som någon som försöker vara bättre än någon annan. Jag försöker hålla en strikt linje i mitt politiska arbete, som i mycket handlar om skatter. Den är att det ska finnas legitimitet för skattesystemet och att vi ska ha ett likformigt skattesystem. Det tycker jag är två viktiga ledord.
Detta är inte första gången vi tar upp att vi inte vill ha något skattefrälse. Vi vill att alla inkomster ska beskattas och prövas. Ska man hävda avdrag för kostnader ska man för det första ha haft dem och för det andra kunna styrka dem. Jag vill inte bli utmålad som någon som försöker knipa billiga poäng. Det är i så fall en väldigt låg nivå på debatten. Jag följer upp tidigare förd politik i mitt parti.
Jag följer upp att vi redan 2005 var kritiska mot utformningen av ledamotsstadgan. Det är viktigt att framhålla detta. Det blir bara en massa fånig pajkastning annars.
När jag lyssnar på Gunnar Andrén börjar jag kunna identifiera vad vi egentligen var oense om. Det som står längst ned på s. 8 i betänkandet om att vissa kostnadsersättningar inte ska beskattas utan bara ges ut schablonmässigt är rimligt, säger Gunnar Andrén. Det är inte rimligt, säger jag. Det är det som är den stora skillnaden.
Anf. 10 Gunnar Andrén (Fp)
Fru talman! Det länder Vänsterpartiet till heder om man redan 2005 sade ifrån, vilket jag inte kände till, om att man var emot ledamotsstadgan. Det kanske även Miljöpartiet var. Då hade ni inte så stora framgångar i förhandlingarna med Göran Persson och den regeringen. Då får väl Socialdemokraterna ta på sig hela ansvaret för att Sverige godkände denna stadga. Den godkändes av EU-parlamentet och av Europeiska rådet. Det är obestridligt att det var på det sättet.
Ni var tydligen kritiska mot detta. Då ska jag inte säga något annat. Jag tror att vi för vår del biträdde stadgan. Det är också tråkigt om jag skulle ha utmålat Marie Engström med åsikter som hon inte har. Men jag förstår fortfarande inte vad Marie Engström menar att Vänsterpartiet, Folkpartiet, Moderaterna, Kristdemokraterna eller Socialdemokraterna är oense i för någon fråga.
Det finns traktamenten som är schablontraktamenten. Här i riksdagen kan man till exempel få 100 kronor om man bor sju mil eller längre härifrån. Jag får inget sådant, men det beror på att jag bor närmare, men Ulf Holm får säkert det, och det får man oavsett om man har haft kostnader eller inte. Han behöver inte göra något för det. Jag tycker inte att det är orimligt. Man ska inte behöva räkna varenda kostnad som man har haft. Det är väl rimligt att man får 100 kronor om man bor långt härifrån? Det tycker jag inte är orimligt. Detta är en ersättning av samma typ som det handlar om här.
Ska vi gå in och pröva varenda 25-öring? Nej, låt oss betala de 100 kronorna, eller vilken summa det nu handlar om i EU-parlamentet, i schablonersättning! Men ge dem inte till mig eller någon annan som bor alldeles i närheten, för vi har inga sådana kostnader. Det kostar inte så mycket att cykla till riksdagen.
Anf. 11 Marie Engström (V)
Fru talman! Nu ska jag använda min tid till att precisera mig. I betänkandet på s. 8 längst ned står det: "Enligt ledamotsstadgan ska ersättningar för resor till och från arbetsorterna och för övriga tjänsteresor inte vara skattepliktiga. Vidare ska ersättningar för övriga kostnader för utövande av uppdraget vara skattefria (.). Vilka de sistnämnda ersättningarna är preciseras inte närmare i ledamotsstadgan, men traktamentsersättning och ersättning för exempelvis kontorskostnader borde enligt regeringen utgöra sådana ersättningar."
Detta är rimligt, sade Gunnar Andrén förut från talarstolen. Jag tycker inte att det är rimligt. Jag vet precis vad jag och Gunnar Andrén är oense om.
Ersättningen för kontorskostnader uppgår till ca 45 000 kronor per månad för EU-parlamentarikerna, och jag menar att det ska beskattas. I den mån man har kostnader - det har man antagligen, för man kanske anställer en sekreterare och har kostnader för material och annat - ska de kunna styrkas. Det är exakt det system vi hade när vi hade en kostnadsersättning. Den uppgick naturligtvis till mycket lägre belopp, men det är systemet som jag är ute efter och tycker är viktigt.
Gunnar Andrén tycker inte att det är viktigt. Du sade förut från talarstolen att den ordning som föreslås är rimlig. Det tycker jag inte är rimlig.
Anf. 12 Gunnar Andrén (Fp)
Fru talman! Det här är ett lysande exempel på att vi tycker exakt samma sak.
Här står att de fasta resekostnader, traktamentsersättningar och kostnadsersättningar som tas upp ska kunna styrkas. Annars ska de tas upp till beskattning. Det är ju detta som regeringen föreslår! Det är detta som är innebörden. De kostnader som är styrkta - för hotellrum och så vidare i Strasbourg eller Bryssel - ska man ta upp till beskattning. Och om en EU-parlamentariker vill ta hem 45 000 kronor själv och inte har någon kontorspersonal där nere ska vederbörande ta upp detta till beskattning. Man får inte ta med sig dem hem utan att ta upp dem till beskattning.
Om Lars Johansson och Marie Engström åker ned kan ni pröva om de är skattefria mot Skatteverket sedan. Det är ju bara det som är styrkta kostnader som man i fortsättningen får ta upp.
Anf. 13 Helena Leander (Mp)
Fru talman! Det är uppenbart att det finns två sorters ledamöter här i kammaren: en sort som har den låga moralen att reservera sig när man tycker annorlunda än regeringen och en sort som har den högre moralen och står över detta med reserverandet. Händelsevis slumpade det sig så att det är regeringspartierna som står över detta med reserverande och oppositionen som reserverar sig.
Det är också uppenbart att Gunnar Andrén ofta klumpar ihop Socialdemokraterna och den övriga oppositionen: Har Socialdemokraterna någon gång stått bakom något har Miljöpartiet och Vänsterpartiet automatiskt också gjort det.
Nu hoppas jag att vi kan klara ut att varken Miljöpartiet eller Vänsterpartiet står bakom ledamotsstadgan utan ansåg att man borde ha lägre arvoden för Europaparlamentariker. Man ska ha mer rimliga arvoden.
Det är också uppenbart att Gunnar Andrén läser fel. Gunnar Andrén har - jag vet inte hur många gånger - läst upp: "De fasta resekostnads- och traktamentsersättningar som Europaparlamentet betalar till sina företrädare där ska tas upp som intäkt bara till den del ersättningen kan antas väsentligt överstiga de utgifter som den är avsedd att täcka." Problemet är bara att det är nuvarande lydelse i inkomstskattelagen. Det är precis den paragrafen som ni vill ändra på! Ni vill att det ska stå: "Följande ersättningar och förmåner som Europaparlamentet ger ut till sina ledamöter ska inte tas upp ." och så rabblar man upp resekostnadsersättningar och andra kostnadsersättningar.
Det är där vi skiljer oss åt. Det börjar på s. 19 och fortsätter på s. 20 i betänkandet, bara som ett litet tips.
När det gäller pensionsfonden tycker Gunnar Andrén att frågan är ur världen, för nu ska man ju avveckla den - varför ska vi då hålla på och bråka om utbetalningarna? Men grejen är att de rättigheter som har förvärvats där kommer att betalas ut förr eller senare, och då tycker vi att det är lämpligt att beskatta dem.
Ni har förstås lite åsiktsyttringar i betänkandet. Det är ett bra första steg, men ni föreslår inga förändringar i lagtexten. Där tycker vi faktiskt också annorlunda, och jag tycker att det är rimligt att vi får framföra det i en reservation utan att bli anklagade för att vara populistiska.
(Applåder)
Anf. 14 Gunnar Andrén (Fp)
Fru talman! Jag tycker att det var en intressant applåd. Jag har nämligen också läst 28 § på s.19, Följande ersättningar. Där står något helt annat: Resekostnadsersättningar ska inte tas upp.
Tycker ni att de kostnaderna ska tas upp? Jag tycker att våra EU-parlamentariker ska få åka till Bryssel och Strasbourg utan att behöva skatta för allting, precis som vi som bor till exempel inom Stockholms län har fria SL-kort så att vi ska kunna åka till riksdagen. Bor man i Haparanda får man till och med åka flygmaskin. Jag tycker att det är riktigt.
Sedan kommer kostnadsersättningar för utövande av uppdraget. Det är väl riktigt och rimligt att man ska få bo någonstans, precis som vi bor här i Stockholm. Därefter har vi allt detta med graviditet. Men det står inte att om man får andra, orimliga kostnadsersättningar utöver detta så ska de inte tas upp till beskattning. Det står faktiskt inte i den här stadgan. Det är en felaktig tolkning, och vi får väl se vad skattemyndigheten gör om det blir så att folk inte tar upp de 45 000 kronor i månaden de får utan att ha haft några kostnader för det.
Jag tror inte att den svenska skattemyndigheten kommer att godta detta, men det är möjligt att ni har rätt på den punkten. Om alla får behålla dessa pengar helt skattefritt, då ska jag ge mig. Men då har de ju inte haft några kostnader. Det är så det står. Man ska ha kostnader för detta. Tar man hem pengarna har man inte kostnader, möjligen en överföring via postgiro för 4,50 eller vad det kostar, men det är en annan sak. Man kan inte göra på detta sätt.
Vi har inte olika åsikter i den här frågan. Ni vill frammana att det finns åsiktsskillnader när det gäller detta, men det gör det inte. Vi ska ha samma system i Sverige som vi ska ha för dem som är i Bryssel - punkt slut.
Anf. 15 Helena Leander (Mp)
Fru talman! Vi är inte emot kostnadsersättningar i sig om de ligger på en rimlig nivå. Jag som miljöpartist ser förstås gärna att EU-parlamentarikerna cyklar till Bryssel, men jag inser att det kanske är lite svårgenomförbart. Jag tycker att det är helt okej om de tar tåget eller kanske någon gång ibland till och med flyg - även om det bär mig emot - och att man då får kostnadsersättningar för detta.
Men nu har man ersättningar som är ganska höga för både det ena och det andra: 45 000 kronor i månaden för lite allmänna kontorskostnader. Mycket frimärken blir det, det är en sak som är säker! Därför är den tidigare ordningen rimligare - att till den del som de här ersättningarna överstiger de utgifter de ska täcka ska man också ta upp dem till beskattning.
Jag är väl medveten om att det inte är helt klart i den nya ledamotsstadgan i vilken utsträckning man verkligen får göra så. Men det förslag som Gunnar Andrén stöder, även om han kanske nu uttrycker det annorlunda, går ju ut på att man inte ska beskatta dem över huvud taget; de ska vara helt skattefria. Där menar vi att man faktiskt borde försöka se i vilken utsträckning man kan beskatta dem, och är det så att det visar sig oförenligt med EG-rätten får man helt enkelt ta upp frågan till omförhandling i stället för att bara lägga sig platt. Gunnar Andrén försöker däremot föra någon sorts argumentation som inte stämmer med det han tänker rösta igenom.
Anf. 16 Gunnar Andrén (Fp)
Fru talman! Nu ska jag läsa nästa paragraf också, för man måste läsa alla paragrafer. I den står det att om den skattskyldige får sådan ersättning som enligt den paragraf vi läste tidigare, fjärde stycket, inte ska tas upp får de utgifter som ersättningen är avsedd för inte dras av.
Vad betyder det annat än att man ska beskattas för detta? Det är ju det som står i nästa paragraf. Man måste se detta i sitt sammanhang. Ni har ingen annan åsikt än vi. Det är det som är min poäng. Men ni har försökt framställa det som att ni är bättre och mer moraliska. Det är det jag reagerar mot. Det borde vi se till att inte ha i den här frågan.
Det är ingen skillnad, Lars Johansson, Helena Leander och Marie Engström, mellan regeringens förslag och det ni vill reservera er för. Vill ni ta bort 12 § där det står att man ska ta upp de här kostnadsersättningarna som vi föreslår till beskattning? Är det på det sättet? Vill ni ta bort det? Vad reserverar ni er emot?
Anf. 17 Ulf Holm (Mp)
Fru talman! Jag är något förvånad över det hätska tonläget. Jag saknar lite grann EU-minister Cecilia Malmström i den här debatten. Hon skulle kunna redogöra för vad förslaget faktiskt innebär och hur det ser ut för EU-parlamentarikerna och deras ersättningar.
Det råder ganska många missförstånd i debatten. Jag satt själv i EU-parlamentet 1995-1999, och just kravet på en ledamotsstadga var en av de frågor som ofta debatterades mellan parlamentariker. Den har funnits länge i EU-parlamentet.
Frågan handlar väldigt mycket om trovärdighet - trovärdighet för det politiska systemet, för partierna och för dem som blir valda till EU-parlamentet. Därför tror jag att det är väldigt viktigt att man försöker göra något åt den bristande legitimitet som finns. Då kan man inte, som vissa ledamöter här vill, skapa ett skattefrälse för en viss grupp människor på oklara grunder. Det är det som det i praktiken handlar om.
Alla som tjänstgör utomlands kan få traktamente. Det får vi när vi tjänstgör på annan ort i Sverige också. Det är mycket rimligt. Det sade Gunnar Andrén också och nämnde 100 kronor. 100 kronor kan väl vara ganska rimligt, men i EU-parlamentet får man 3 200 kronor per dag man är närvarande. Det ska jämföras med den av Skatteverket fastslagna summa som ska vara 565 kronor. Belopp därutöver ska beskattas.
Det är en viss skillnad, anser jag, mellan 565 kronor och 3 200 kronor. Det är den mellanskillnaden som bör prövas om den inte ska tas upp till beskattning. Det har det svenska Skatteverket aldrig gjort, och den svenska regeringen har sagt att man inte vill lyfta upp frågan. Det har inte den förra regeringen gjort och inte heller denna.
Det är där problematiken ligger. Man vill inte lyfta upp dessa frågor, utan man låter systemet fortsätta gälla i oändlighet, verkar det som.
Samma sak gäller kostnadsersättningen. Man behöver alltså inte visa upp ett enda kvitto. Man får 45 000 kronor i månaden inbetalt på kontot utan att behöva lyfta ett finger. Man behöver inte visa upp ett enda kvitto på att man har haft någon kostnad, och det är detta ni i majoriteten nu fullständigt accepterar.
Ni säger att det ska fortsätta på det viset, men den frågan var inte uppe i EU-nämnden 2005. Det är någonting som den svenska regeringen har ändrat i och med den departementsskrivelse som det har redogjorts för och som ligger till grund för det här beslutet. Det som behandlades i EU-nämnden var bara nivån på själva arvodet, för det var arvodet som stod i centrum. Hur de nationella parlamenten beskattar eller inte står egentligen inte uttryckligen i ledamotsstadgan. Där finns öppningar för olika argument, och det är helt solklart att EU-parlamentet vill ha skattebefrielse - ja. Därom råder ingen tvekan. Men det finns ett motstånd från flera länder som gör att det finns en öppning, och det är den öppningen vi menar att man borde pröva.
Det borde vara på det sättet som det var för riksdagsledamöter tidigare. Det finns ingen kostnadsersättning här i riksdagen. Man kom nämligen vid en utredning fram till att den inte användes tillräckligt, utan det mesta beskattades i alla fall. Kostnadsersättningen var ungefär 3 500 kronor. Då skulle man visa upp kvitton för Skatteverket, och de belopp man inte kunde lämna in kvitton för beskattades. Frågan är: Varför kan inte EU-parlamentariker göra på samma sätt?
Dessutom har EU-parlamentet ändrat sig ganska betydligt. De köper numera in datorer till ledamöterna. Det finns kontorsmaterial i EU-parlamentet som parlamentarikern kan få från sina partigrupper. Frågan är vad de 45 000 kronorna används till? Det vet vi inte. Då finner vi det märkligt att man i propositionen ger skattebefrielse till dessa ledamöter.
Problemet är att det är många människor som inte känner igen sig i den verklighet som EU-parlamentarikerna lever i när man berättar om deras ersättningar. Där finns trovärdighetsproblemet. Vill vi ha ett högt valdeltagande i EU-parlamentsvalet och att de som sitter i EU-parlamentet ska ha hög trovärdighet för att de har viktiga politiska frågor att jobba med de kommande fem åren måste vi vara klara och tydliga med att vi inte ska göra undantag för dem i skattehänseende, utan samma regler ska gälla.
De får ett högre arvode. Det är vi från Miljöpartiet och Vänsterpartiet emot, men det står ni bakom. Det är en annan diskussion som inte tas upp i detta betänkande, utan det kommer att behandlas av konstitutionsutskottet längre fram.
Vill vi ha parlamentariker som ska jobba för en bättre klimatpolitik, för villkoren för de fackliga rättigheterna och för vilka regler som ska gälla vid energideklaration av kylskåp och så vidare måste vi se till att vi inte får en massa sidodiskussioner om deras ersättningsnivåer hela tiden. De poppar upp titt som tätt, vilket skadar det politiska systemet.
Det är ingen, Gunnar Andrén, som säger att de som reser till Bryssel och Strasbourg inte ska få ersättning för att de tagit sig dit med flyg, tåg eller bil, eller hur de nu tagit sig dit. Problemet är bara att det enda man måste bevisa för EU-parlamentet är att man har genomfört resan, inte vad den har kostat. Det utbetalas en schablonersättning baserat på antal kilometer. Det är det enda man behöver lämna in. Reglerna har skärpts de senaste åren. Tidigare behövde man inte ens bevisa att man hade rest. Man behövde inte, så som många svenska ledamöter gjorde, lämna in boarding card för flyget, utan man kunde bara kvittera ut beloppet som då låg på ca 10 000 tur och retur Bryssel-Stockholm.
Det är detta system som vi inte anser vara bra för trovärdigheten. Det är därför vi har en gemensam reservation s, v och mp, där vi menar att detta borde prövas och att regeringen inte borde lägga sig platt utan lyfta frågan. Kan man inte det enligt kommande ledamotsstadga, alltså den som börjar gälla den 14 juli 2009, bör regeringen ta upp i ministerrådet att man vill ompröva systemet med tanke på omständigheterna. Man måste också kunna utkräva av de svenska ledamöter som blir valda den 7 juni i år att de lyfter frågan i EU-parlamentet. Det är EU-parlamentet och ministerrådet som tillsammans har beslutat detta. De svenska EU-parlamentarikerna måste lyfta frågorna. Vi måste kunna fråga dem under EU-parlamentsvalrörelsen som pågår hur de kommer att agera.
Efter en debatt i Uppsala i går kväll vet jag att det är flera av allianspartiernas kandidater som tycker att det inte är ett bra system och som skulle vilja att den borgerliga majoriteten i parlamentet röstade emot detta. De vill inte ha denna debatt. Jag önskar att de hade sagt till er i den borgerliga majoriteten att stoppa detta. Men det gör ni inte. Ni försvarar ett system som jag menar minskar trovärdigheten för EU-parlamentarikerna. Det är inte bra. EU-parlamentet har viktigare saker att göra, framför allt när det gäller klimatpolitiken, än att sitta och försvara kostnadsersättningarna.
Anf. 18 Gunnar Andrén (Fp)
Fru talman! Det är tråkigt om folk tycker att jag har låtit arg. Jag är tvärtom glad över denna debatt. Genom Ulf Holms anförande går vi över på en helt annan nivå. Nu börjar vi diskutera de tre olika sakerna, nämligen arvoden, traktamenten och kostnadsersättningar. I inget av fallen finns det någon skillnad mellan oppositionen och regeringspartierna i hur man ska tolka detta.
Jag beklagar om jag buntade samman Miljöpartiet och Vänsterpartiet med Socialdemokraterna tidigare. Det var en felaktig åsikt att ni hade hamnat i minoritet där. Jag visste inte det; jag tillhör inte EU-nämnden.
När det gäller arvoden är vi helt eniga om att de ska beskattas på samma sätt som i dag. När det gäller traktamenten är det alldeles uppenbart att det system som man har i EU inte ska gälla i Sverige. Vi har systemet att det traktamente man får - jag tror att det är 565 kronor om dagen - ska beskattas i Sverige. Oavsett vad EU-parlamentarikerna får i Bryssel ska de betala skatt för det i Sverige. Enligt Ulf Holm har de förbundit sig tydligen i Uppsala att göra det. Jag har dock inte hört någon kandidat från något parti som har haft någon annan åsikt i denna fråga.
Slutligen har vi kostnadsersättningar. Där tycker jag att jag har lett i bevis i klartext i debatten med Helena Leander att man måste läsa § 11 och § 12 i ett sammanhang. Man kan inte nöja sig med bara den ena. Man får inte ta med sig de 45 000 kronorna hem obeskattade; det går inte enligt den svenska lagstiftningen. På den punkten tror jag att vi är eniga. Jag förstår inte vad reservationen går ut på.
Anf. 19 Ulf Holm (Mp)
Fru talman! Det är där regeringen gör en skillnad nu. Man ändrar § 11, tar bort detta och skriver uttryckligen att det inte ska tas upp. Det är ändringen. Skatteverket har inte velat ha uppgifter om kostnadsersättningar; det har aldrig hänt. Det är in blanco. De pengarna får man utbetalat oavsett. Skatteverket har sagt att man med den lagstiftning som finns inte kan beskatta de 45 000 kronorna. Det är så det ser ut.
Regeringen har inte heller gett något stöd till att lyfta upp frågan. Frågan var inte uppe i EU-nämnden 2005. Då handlade det enbart om arvodet till ledamöterna. Kostnadsersättning, traktamente och reseersättning ingår i ledamotsstadgan men var inte föremål för diskussion då. Det som ändras nu är hur beskattningen kan göras.
Vi menar att det finns en möjlighet eftersom det i ledamotsstadgan står "om det vida överstiger". Det var det kryphål som fanns för de länder som inte gillade den nya ledamotsstadgan så att det skulle bli ett beslut i ministerrådet och ett accepterande av EU-parlamentets förslag. EU-parlamentet hade egentligen gått ett steg längre. De ville ha mer, men då sade länderna: Nej, det får vara lite lägre.
Vi från Miljöpartiet och även Vänstern sade att vi inte tyckte att det var en acceptabel nivå.
När det gäller beskattningen är det en nationell fråga som kan utnyttjas. Där ändrar regeringen nu. Det är ganska tydligt att vi tycker att det är ett felaktigt beslut. Vi tycker att majoriteten måste stå för detta.
Anf. 20 Gunnar Andrén (Fp)
Fru talman! Det är alldeles uppenbart att majoriteten står för sin politik och att det inte kommer att bli någon skillnad. Man måste läsa dessa paragrafer.
Jag förstår att EU-parlamentarikerna har velat gå lite längre än flera nationella parlament. Det är väl som Marx sade om att egenintresset aldrig ljuger. Det har vi inte varit med på i Sverige. Vi har valt att vara mer restriktiva. Det gäller både den socialdemokratiska regeringen och den här regeringen. Det är därför man har de här andra skattebestämmelserna.
Jag tolkar det som står på precis motsatt sätt mot Ulf Holm. Det är möjligt att Skatteverket kommer att tolka det som att man ska behålla alla sina 3 200 kronor. Jag tror att det är precis tvärtom. Med den nya skrivningen, särskilt med § 28 i inkomstskattelagen, kommer man att tvinga fram beskattning av detta. Det är skillnaden.
Ni tror tydligen att regeringen vill ha skattefrihet för de 3 200 kronorna i all framtid. Jag tror att det är precis tvärtom. Den nya skrivningen markerar att man inte vill ha något skattefrälse.
När ni talar om skattefrälse manar ni fram den här motsättningen. Jag menar att det ska vara samma bestämmelser för svenska medborgare oavsett var de bor eller vistas. Därför har Skatteverket traktamentsbestämmelser om olika belopp som man får betala ut beroende på plats i världen; det är lite högre för Pyongyang än till exempel för Köpenhamn, tror jag.
Anf. 21 Ulf Holm (Mp)
Fru talman! Gunnar Andrén säger: Jag tror. Det duger inte att från riksdagens talarstol säga: Jag tror att det kommer att tolkas så här.
Jag utgår ifrån att majoriteten vet vilka propositioner man lägger fram, att man vet konsekvenserna av dem och att man i talarstolen står för den åsikten.
Till sin hjälp har regeringen tagit fram en departementsskrivelse som går igenom EU-parlamentets ledamotsstadga och gör bedömningen. Utifrån det ändrar man sedan inkomstskattelagen för att försöka följa den.
Det är ganska klart att man har gått på linjen att inte ta upp detta till beskattning, oavsett vilken summa som EU-parlamentet fastställer att kostnadsersättningen och traktamentet ska vara.
Jag menar att Sverige borde utnyttja den möjlighet som finns att lyfta upp frågan och se till att man tar upp detta till beskattning. Någon av de svenska EU-parlamentarikerna eller EU-parlamentet självt kommer att anmäla frågan till EG-domstolen. Det är jag helt övertygad om. Sedan kommer det att malas där och så får man veta hur de tolkar det till sist. Den möjligheten avstår Sverige från.
När jag satt i EU-parlamentet var det aldrig någon från Skatteverket som frågade om traktamentena, kostnadsersättningarna och de resor som man gör tur och retur till Bryssel och Strasbourg - inte en enda gång.
Den enda gång som Skatteverket hörde av sig var till dem som ingick i den frivilliga pensionsfonden. Jag ingick inte i den. Jag avstod från den. Jag ville inte vara med i det systemet. Men det är många svenska EU-parlamentariker som har varit med. Där kom man fram till att inte beskatta.
Nu har Skatteverket i ett remissvar sagt att man vill ha möjlighet att beskatta när beloppet betalas ut. Det säger majoriteten nej till. Varför?
Anf. 22 Lars Johansson (S)
Fru talman! Det här har utvecklats till en mycket märklig diskussion.
Gunnar Andrén påstår att det som riksdagen ska ta ställning till innebär att kostnadsersättningen, traktamentet, ska beskattas för EU-parlamentariker.
Jag är mycket förundrad över denna slutsats. Jag är också förundrad över att övriga borgerliga ledamöter tiger still och uppenbarligen delar Gunnar Andréns uppfattning. Det var inte alls så diskussionen var i skatteutskottet. Det är inte heller så som skatteutskottets jurister tolkar propositionen.
Det är en skattefrihet som ges enligt regeringens förslag.
Om inte någon på den borgerliga kanten reagerar och säger att Gunnar Andrén tolkar detta fel, kan jag inte se att jag kan göra annat än yrka på återremiss till skatteutskottet så att frågan får redas ut en gång till. Vi kan ju inte ha en kammardebatt i en sakfråga där den borgerliga majoritetens företrädare påstår att det som såväl regeringen som skatteutskottet har sagt och det som står i promemorian, nämligen att detta innebär skattefrihet, är fel och läser paragrafer som jag aldrig har läst på det sätt som Gunnar Andrén gör.
Det måste redas ut. Eftersom ingen annan ännu har begärt ordet är mitt förslag att vi återremitterar ärendet.
Anf. 23 Gunnar Andrén (Fp)
Fru talman! I detta speciella läge vill jag ha en ajournering på två minuter. Eftersom det kommer ett återremissyrkande från Lars Johansson i denna viktiga fråga hade det varit rimligt att få ha en överläggning.
Vi får återkomma i voteringen om ett återremissyrkande. Från majoritetens sida har vi inte varit beredda på detta yrkande och skulle ha behövt en kort överläggning om riksdagsordningen hade medgivit detta.
Jag har inte mandat att avslå detta yrkande med hänsyn till att det ställs efter debattens egentliga slut. Om riksdagsordningen inte medger det kommer vi att markera genom att bifalla eller avslå återremissyrkandet när det kommer upp till votering kl. 16.
Beslut, Genomförd
Beslut: 2009-05-13
Förslagspunkter: 1
Protokoll med beslut
- 2009-05-13Protokoll 2008/09:117
Riksdagsskrivelser
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Beskattning av ersättningar till ledamöter av Europaparlamentet och viss personal vid Europaskolorna
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),
2. lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2008/09:136 och avslår motionerna 2008/09:Sk16 yrkandena 1-3 och 2008/09:Sk17 yrkandena 2-4.- Reservation 1 (s, v, mp)