Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Biblioteks- och språkfrågor

Betänkande 2007/08:KrU12

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
18 mars 2008

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Biblioteks- och språkfrågor(pdf, 170 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2007/08:12 Biblioteks- och språkfrågor

Beslut

Nej till motioner om biblioteks- och språkfrågor (KrU12)

Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2007 om biblioteks- och språkfrågor. Motionerna handlar om bibliotekslagens avskaffande, behovet av nationell biblioteksplan respektive skolbiblioteksstatistik och arbetsplatsbibliotek. Andra motioner handlar om språkfrågor, till exempel finlandssvenskans ställning och framställningen av en svensk dialektordbok. En motion handlar om att svenska språket ska få ställning som officiellt språk genom lag.
Utskottets förslag till beslut
Avslag på samtliga motioner
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 9

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2008-01-31
Justering: 2008-02-19
Trycklov till Gotab och webb: 2008-03-05
Trycklov: 2008-03-05
Reservationer: 3
Betänkande 2007/08:KrU12

Alla beredningar i utskottet

2008-01-31

Nej till motioner om biblioteks- och språkfrågor (KrU12)

Kulturutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2007 om biblioteks- och språkfrågor. Motionerna handlar om bibliotekslagens avskaffande, behovet av nationell biblioteksplan respektive skolbiblioteksstatistik och arbetsplatsbibliotek. Andra motioner handlar om språkfrågor, till exempel finlandssvenskans ställning och framställningen av en svensk dialektordbok. En motion handlar om att svenska språket ska få ställning som officiellt språk genom lag.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2008-03-13
Stillbild från Debatt om förslag 2007/08:KrU12, Biblioteks- och språkfrågor

Debatt om förslag 2007/08:KrU12

Webb-tv: Biblioteks- och språkfrågor

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Siv Holma (V)
Anf. 99 Siv Holma (V)
Fru talman! Vi behandlar i dag ett motionsbetänkande som heter Biblioteks- och språkfrågor . Betänkandet avstyrker nio motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2007. I betänkandet finns tre reservationer. En gemensam reservation, som Vänsterpartiet och Miljöpartiet står bakom, går ut på att en nationell biblioteksplan utarbetas för att öka tillgången till bibliotek för alla. Det finns också en gemensam reservation som Vänsterpartiet och Socialdemokraterna står bakom som handlar om vikten av läs- och skrivfrämjande, arbetsplatsbibliotek och bokombud. Vänsterpartiet stöder dessutom kristdemokraten Inger Davidsons förslag om nationell skolbiblioteksstatistik i en särskild reservation. Fru talman! Jag läser i Svensk Biblioteksförenings kampanjmaterial för en nationell bibliotekspolitik att det, förutom vårt nationalbibliotek - Kungliga biblioteket, KB - finns 290 kommunala folkbibliotek med omkring 1 000 filialer. Det finns 93 bokbussar, 1 800 bemannade skolbibliotek, 72 forskningsbibliotek, närmare 115 sjukhusbibliotek och flera hundra myndighets- och specialbibliotek. Det finns två huvudmän på nationell nivå som ansvarar för bibliotekspolitiken, Utbildnings- och Kulturdepartementen var för sig. Det är väl framför allt de bibliotek som ligger under Kulturdepartementet som har fått vidkännas de största neddragningarna. Bortåt 400 folkbibliotek har lagts ned, och 450 000 elever saknar relevant bemannade skolbibliotek. Bokbussarna blir färre och färre, och arbetsplatsbiblioteken försvinner. Vänsterpartiet anser att det behövs en samordnad nationell strategi, en vision för 2000-talets bibliotek. Vi vill säkra tillgången till bibliotek i samhällelig regi och därmed avgiftsfria boklån och hela den miljö för möten mellan människor som folkbiblioteken utgör. Vi vill också ha en utveckling där biblioteken motsvarar de krav som ställs i ett samhälle som präglas av tekniska landvinningar. Vi vill ha bibliotek där många olika språk och kulturer ryms och berikar varandra. Det är också av de skälen som vi i vårt budgetalternativ avsätter 10 miljoner till de regionala biblioteken för utvecklingsarbete. Länsbiblioteken ska initiera utvecklingsverksamhet och ansvara för fortbildning av folkbibliotekens personal, såväl på vuxen- som på barnavdelningar. Inte minst när det gäller att nå unga vuxna och tonåringar har biblioteken en viktig utmaning att ta sig an. Fru talman! Samtidigt som det kommer larmrapporter om att ungdomars läsförståelse blivit sämre och att de läser mindre skönlitteratur saknas det klarhet i vad ett skolbibliotek är och bör vara. Det saknas en politik som stärker skolbiblioteken. Vi har en reservation som går ut på att som ett första steg få ett ordentligt statistiskt underlag över den aktuella situationen för skolbiblioteken. Skolbibliotekens kvalitet är mycket skiftande i kommuner och skolor. Bibliotekarie saknas i sju av tio skolbibliotek. Ungefär hälften av de fristående skolorna har inga skolbibliotek alls. Samtidigt visar internationella studier att läsförståelsen bland svenska ungdomar sjunker. Det är i bibliotekslagen - en lag vars innehåll dock är okänt för många skolledare och lärare - som skolbiblioteken är lagfästa. Enligt denna lag ska det inom grundskolan och gymnasieskolan finnas skolbibliotek vars uppgift är att stimulera elevernas intresse för läsning och litteratur såväl som att tillgodose behov av utbildningsmaterial. För att främja elevernas språkutveckling ska biblioteken dessutom erbjuda böcker, informationsteknik och andra medier samt litteratur på andra språk än svenska. För att ge våra ungdomar möjligheten att möta skönlitteraturen på egna villkor, lust att läsa för nöjes skull och för att ge alla elever bra verktyg att ta till sig skolkunskaper vill vi att kravet på skolbibliotek och kriterierna för dessa ska stå i skollagen. Fru talman! Jag står naturligtvis bakom samtliga Vänsterpartiets reservationer, men för att vinna tid i voteringen yrkar jag bifall till reservation 3, Arbetsplatsbibliotek och bokombud. Vi i Vänsterpartiet avsätter i vår kulturbudget 10 miljoner kronor till kulturen i arbetslivet för att inrätta och stödja arbetsplatsbibliotek. I detta sammanhang måste jag också nämna den negativa betydelsen av att regeringen tog bort stödet till En bok för alla. Motivet för att ha kvar En bok för alla är att det var en framgångsrik metod att öka läsandet hos läsovana grupper. Det krävs, som också framgår av reservationen, ett engagemang och ett målinriktat läsfrämjande arbete för att nå människor som inte läser eller skriver. Det räcker inte med att det finns ett bibliotek på orten där man bor eller att böcker är billiga. För dem som inte självmant söker sig till böckerna måste böckerna komma till dem. Det är därför som arbetsplatsbibliotek och bokombud är så viktiga att satsa på.
Gunilla Carlsson i Hisin (S)
Anf. 100 Gunilla Carlsson i Hisin (S)
Fru talman! Vi socialdemokrater tycker att det är viktigt att alla på något sätt får möjligheten att ta del av det skrivna ordet. Det kan ske via skönlitteratur, fackböcker, talböcker eller något annat. Ett väl fungerande språk är grunden för att man ska kunna ta till vara och utveckla sina demokratiska rättigheter. Språket är också grunden för all inlärning. Därför anser vi att det är viktigt att stimulera till läsning, gärna så tidigt i åldrarna som möjligt. Men det räcker inte att vi fokuserar bara på barnen. Det är lika viktigt att man hittar vägar för att få fler vuxna att läsa. I det arbetet ser vi socialdemokrater biblioteken som en viktig aktör. På många håll i landet har biblioteken rollen av dynamiska mötesplatser. Man har naturligtvis mängder med böcker, tidskrifter och ljudböcker, men man har också bland annat författarträffar, studiecirklar, läxläsning, föreläsningar, samhällsinformation och aktivt arbete med läsfrämjande insatser. Biblioteken i vårt land erbjuder medborgarna en mångfald av aktiviteter, och vi vet att biblioteken är uppskattade av många människor. År 1997 trädde bibliotekslagen i kraft. Detta var en klar politisk markering för att säkerställa avgiftsfria boklån och att det skulle finnas bibliotek i varje kommun. I dagens betänkande finns en moderat motion om att avskaffa bibliotekslagen. Detta förslag liknar förslag som tre av de borgerliga partierna under förra mandatperioden röstade för. Nu när de sitter i majoritetsställning yrkar de avslag på den moderata motionen. Har man ändrat sig, eller är det så att man trots allt fortfarande skulle vilja plocka bort bibliotekslagen men att man i den borgerliga majoriteten inte är riktigt överens? Kanske vi här i dag kan få ett klargörande i den här frågan? Man hänvisar i betänkandet till att regeringen har aviserat en utvärdering av bibliotekslagen. Det skulle vara intressant att få höra från den borgerliga majoriteten när denna utvärdering ska ske. I betänkandet lyfts frågan om skolbibliotek fram. Vi socialdemokrater delar oron över skolbibliotekens utveckling. Enligt Biblioteksföreningen saknar 450 000 elever i grundskolan ett bemannat skolbibliotek - trots att man vet att bra skolbibliotek förbättrar elevernas läskunnighet med 10-18 procent. I betänkandet lyfts fram att Kulturrådet avser att samla in uppgifter på detta område under innevarande år. Vi socialdemokrater tycker att detta är en otroligt viktig fråga, och vi måste följa utvecklingen noggrant. Vi socialdemokrater har i dagens betänkande en reservation till förmån för motionen Kr308 av Matilda Ernkrans med flera. Motionen tar upp vikten av arbetsplatsbibliotek och bokombud. Det finns en ökande andel medborgare som inte läser. Även om det finns ett bibliotek på orten eller billiga böcker i mataffären lockas man inte till att läsa. Det är en oroande utveckling. Jag undrar vad den borgerliga majoriteten har för förslag för att få fler att läsa. Vi socialdemokrater anser att det krävs ett engagemang och ett målinriktat arbete för att nå människor som inte läser. Ett sätt är att arbeta med läsfrämjande insatser, arbetsplatsbibliotek och bokombud. Genom att det finns ett bibliotek på arbetsplatsen finns boken nära. Med bokombudens engagemang och rekommendationer kan man locka fler till att ta del av läsandet. Under de senaste åren har ett flertal vägkrogsbibliotek startats runt om i landet. Detta har skett i samarbete mellan två fackförbund - Transportarbetareförbundet och Hotell- och restaurangfacket. Detta har visat sig mycket uppskattat och lyckat. Vi socialdemokrater anser att läs- och skrivfrämjande insatser, arbetsplatsbibliotek och bokombud är viktiga faktorer som gör det möjligt för människor att bli engagerade samhällsmedborgare i vår demokrati. Fru talman! Jag vill yrka bifall till reservation nr 3.
Esabelle Reshdouni (Mp)
Anf. 101 Esabelle Reshdouni (Mp)
Fru talman! Miljöpartiet tycker att Sverige behöver en nationell biblioteksplan. Vi ser Sverige som en framstående kunskapsnation. Då kan vi inte betrakta läsandets infrastruktur som en andra klassens fråga. Det finns problem som vi måste ta tag i. Tillgången till biblioteken är ojämn. Biblioteken i sig är av skiftande kvalitet. Befolkningen ökar, men antalet bibliotek minskar. Många elever som har läs- och skrivsvårigheter har inte tillgång till ett bemannat bibliotek, som vi har hört flera säga. Samtidigt är ansvaret för biblioteken splittrat på många händer. Ingen har den överblick över situationen som behövs. Språket i sig är inte en lokal angelägenhet, även om ansvaret för biblioteken ligger på kommunerna. Tillgången till språket är detsamma som tillgången till demokrati, kultur, utbildning och information. Det är i det sammanhanget vi ska se behovet av en nationell biblioteksplan. Flera hundra biblioteksfilialer har lagts ned, och samtidigt har biblioteksbesöken gått ned med 10 procent. Det pratas mycket om kunskapssamhället, att vi är på väg in i en tid då kunskap är allt viktigare och då kunskap står i centrum för möjligheterna, ekonomin och samhällets utveckling. Men hur får människor kunskap? Om man inte behärskar språket, om man inte känner ordets valör, om man inte kan formulera eller förstå nyanserna i komplexa resonemang, hur kan man då få kunskap? Språket är nyckeln till kunskap, kultur och demokrati. Biblioteken är för många människor den huvudsakliga vägen till det läsande som är så oerhört viktigt för språket. Nästan allt det vi hoppas på inom alla andra politiska områden - ekonomi, utbildning, innovation, forskning, sjukvård - bygger på att folk i det här landet behärskar språket. Biblioteken betyder mycket. Biblioteken är för många människor den huvudsakliga och ibland enda möjligheten att få tillräcklig tillgång till böcker. En pocket då och då har förmodligen de flesta råd att köpa, men hur många har råd att skaffa sig den bokliga mångfald biblioteken kan erbjuda? Ökade kulturella klyftor i samhället hänger samman med ökade ekonomiska och sociala klyftor. Två av bibliotekens viktigaste uppgifter är att ge likvärdiga förutsättningar för jämlikt deltagande i samhället och fungera som fria samlingsplatser som bidrar till att skapa sociala sammanhang. Fru talman! Drygt 70 procent av de högutbildade besöker biblioteken, och 97 procent i den gruppen läser böcker. Det är kanske inte så konstigt, för hur blir man högutbildad utan böcker? Bland lågutbildade är det knappt 40 procent som besöker biblioteken, och bokläsandet har minskat från 80 till 70 procent i denna grupp. Det är inte bara så att böcker och utbildning hör ihop - böcker är utbildning. Detta är alltså våra skäl. Läsandet är den enskilt viktigaste strategiska kunskapen i ett civilt samhälle. Biblioteken är därför strategiskt viktiga institutioner för samhället som helhet. Men tillgången och kvaliteten är ojämn. Av detta skäl borde det stå uppenbart för alla att det finns ett behov av en nationell biblioteksplan. Jag yrkar bifall till reservation 1.
Hans Wallmark (M)
Anf. 102 Hans Wallmark (M)
Fru talman! Först som sist kan man kanske kommentera Gunilla Carlssons lilla inlägg. Jag tror för egen del att bibliotek i mångt och mycket kan ses som den lokala kulturpolitikens basservice. Jag kommer också att utveckla detta något. Jag tror att bibliotek är väldigt viktiga i de allra flesta kommuner och att de lokala politikerna har insikten om detta. Sedan undrade Gunilla Carlsson om en enskild moderat motion. Jag kan då enkelt sammanfatta det på det sättet att alliansens politik kommer till uttryck i våra svar på alla de motioner som utskottet har behandlat, i alla utskottets svar. Det är alliansens politik, och det är den vi står bakom i de fyra partierna. Fru talman! Jag är inte alldeles säker på att Svensk Biblioteksförening, finansierad bland annat av svenska kommunala bibliotek runt om i landet, visste med säkerhet att det torsdagen den 13 mars var dags för riksdagen att behandla kulturutskottets betänkande om biblioteks- och språkfrågor. Men på kollektivtrafikens bussar har man i dag här i Stockholm kunnat ta del av en säkert dyr reklamplats som utropar: Bibliotek behöver kärlek. Det hela är en del av en kampanj där föreningen säger sig önska ett antal politiska beslut. Fru talman! Utan att ta ställning för eller emot alla de krav som ligger bakom denna kampanj går det att hålla med om att bibliotek behöver kärlek. Ja, fru talman, bibliotek är kärlek. Det är trevligt att kulturutskottets ledamöter väljer att här i kammaren citera olika diktfragment. Det understryker vikten av att interfoliera kulturens uttryck med politikens avtryck. Jag har i andra sammanhang påmint om den finstämde poeten Sten Selander. I samlingen En dag från 1931 skriver han inledningsvis i dikten På biblioteket : Vad här är tyst - som i en kyrka. Ja - detta är ett heligt rum, en helig källa, flödande av läkedom och styrka, som för en stund ger hjärtat frid och gör dess oro stum. Ro, andlös ro - att sjunka sakta ner genom döda tidevarv och där se tysta drömskepp frakta från Ur och Ninive sin frakt av människosjälens arv. Hit gavs det till förvaring, allt skeppen haft ombord. Här skimrar det, här blommar det i underbar förklaring som om det aldrig haft sin rot i kvalens bittra jord. Fru talman! Sverige ser olika ut. Det har konstaterats i andra sammanhang, och det får göras även här. Vanligtvis när bibliotek diskuteras lyfts faktum fram om sjunkande utlåning och stängd verksamhet. Det finns exempel på det. Men det finns också hoppingivande tecken. Låt mig peka på min egen hemkommun Ängelholm. Där meddelades i slutet av januari i år att boksuget ökat. Utlåningen för det senaste hela mätåret, 2006, hade ökat med 3 procent eller ungefär 10 000 lån. I Ängelholm handlar det numera om cirka tio lån om året per invånare mot rikssnittets sju. Jag tror att en av förklaringarna kan vara förekomsten av många biblioteksfilialer men också att biblioteken fungerar som nav för kunskap, fantasi och information i de olika kommundelarna genom att utöver böckerna också erbjuda datorer, konstutställningar samt att det finns intresserad personal som vill hjälpa till att erbjuda goda läsupplevelser. En möjlig spegelbild av att biblioteken i landet som helhet kan notera sjunkande utlåning kan i sig vara det positiva som Svenska Förläggareföreningen lyfter fram i sin branschstatistik. Under 2006 ökade försäljningen med 6 procent. Det talas om rekord. Fler böcker såldes än tidigare. Totalt omsätter den svenska bokmarknaden ca 7 miljarder kronor, och antalet sålda volymer beräknas till smått otroliga 80 miljoner. Fru talman! Alldeles oavsett om vi talar om författare som Shakespeare eller Goethe, August Strindberg eller Sigrid Undset, eller om bokhjältar som Harry Potter, Lilla My och Pippi Långstrump, måste två viktiga faktorer uppfyllas: för det första tillgången på böcker och för det andra möjligheten att läsa. När det gäller tillgången på böcker har det nog aldrig varit så bra som det är nu. Utöver alla bibliotek och affärer som erbjuder böcker finns rikliga möjligheter att handla inbundet såväl som pocket på Ica och Coop, hos bensinhandlaren eller tillsammans med kvällstidningen. Alliansregeringen har också en målmedveten politik för att öka kunskaperna i skolan. Där det ställs krav, och där det skapas förutsättningar för en garanti omfattande läsa, skriva och räkna, där ges nödvändiga kunskapsverktyg för att bli morgondagens biblioteksbesökare likaväl som bokhandelskund. I sammanhanget finns det anledning att beröra kristdemokraten Inger Davidsons motion om behov av skolbiblioteksstatistik och Svensk Biblioteksförenings uppgift om att 450 000 elever saknar ett bemannat skolbibliotek. Kulturrådet har för avsikt att samla in uppgifter inom detta viktiga område och under 2009 presentera statistik. Den finns det då anledning att både läsa och begrunda. Kulturrådet arbetar även med läsfrämjande verksamhet, som är nog så viktig. Men, fru talman, den viktigaste läsfrämjande åtgärden är en skola som förser barnen med grundläggande kunskaper. Till allt detta uppräknade kommer också den kulturutredning som nu arbetar under förläggare Ewa Swartz ledning och vars resultat väntas presenteras i slutet av detta år. Fru talman! Bibliotek är kärlek. Låt mig därför kärleksfullt få yrka bifall till kulturutskottets samtliga förslag inom området biblioteks- och språkfrågor.
Gunilla Carlsson i Hisin (S)
Anf. 103 Gunilla Carlsson i Hisin (S)
Fru talman! Hans Wallmark säger i sitt anförande att det är väldigt viktigt med bibliotek. Så långt är vi överens. Han säger också att man i de flesta kommuner tycker att bibliotek är viktiga. Just därför var det viktigt för oss att lagfästa allas rätt till avgiftsfria boklån och att det ska finnas bibliotek i hela landet. Det är precis de här orden: I de flesta kommuner tycker man att biblioteken är viktiga. Men vad händer om jag råkar vara boende i den kommun där de kommunpolitiker sitter som inte tycker att biblioteken är viktiga? Därför ställer jag frågan till Hans Wallmark utifrån en motion, och han säger att en borgerlig regering består av fyra olika partier som tycker olika. Det förstår jag också - det är ett givande och tagande. Jag frågar i mitt anförande: Hur ställer sig Moderaterna i den här frågan? Ni är ju fyra partier, och jag sade också att det under förra mandatperioden var tre av de borgerliga partierna som ställde sig bakom utvärderingen av bibliotekslagen. Ett parti hängde inte på reservationen. Jag vet att ett parti i dag har backat på värdet av att vi ska ha en bibliotekslag. Vad säger Moderaterna och Hans Wallmark om vikten av en bibliotekslag?
Hans Wallmark (M)
Anf. 104 Hans Wallmark (M)
Fru talman! När jag sade att jag tror att det är så i de flesta kommuner syftade jag naturligtvis på att jag har rikligare kännedom om borgerligt styrda kommuner än om vänsterstyrda kommuner. Jag ville göra den lilla parentesen eftersom jag inte vet hur man tänker i de vänsterstyrda. Jag utgår ifrån att man i de borgerligt styrda tycker att biblioteken är den lokala kulturpolitikens basservice. Jag har varit kommunstyrelsens ordförande i Ängelholm och jag har varit kommunalråd. Jag tycker att det är viktigt att man hittar en bra gränsdragning mellan den nationella nivån och den lokala nivån. Det finns många viktiga frågor och det är lätt hänt att nationella politiker säger: Det här är viktigt, och det här är viktigt. Ansvaret ska utkrävas lokalt. Dålig lokalpolitik, till vilken exempelvis en dålig kulturpolitik skulle kunna höra, får man stå till svars för inför de egna medborgarna. Gunilla Carlsson noterade insiktsfullt att politik i koalition med andra partier är ett givande och tagande. På den punkten får jag ge Socialdemokraterna rätt. Vi har ju under de föregående åren sett vilket givande och tagande det har varit mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet - inte alltid till medborgarnas fördel. Avslutningsvis undras var Moderaterna står i frågan om de avgiftsfria biblioteken. Herr talman! Jag läser innantill ur kulturutskottets betänkande: De avgiftsfria biblioteken har en viktig roll för att främja läsandet och nå nya grupper av läsare. Det var skrivet av ett enigt utskott, det vill säga, utöver det parti som Gunilla Carlsson tillhör, de fyra allianspartierna, varav Moderaterna är ett. Det som står där är vår politik.
Gunilla Carlsson i Hisin (S)
Anf. 105 Gunilla Carlsson i Hisin (S)
Herr talman! Hans Wallmark säger att det här är vår politik. I ditt anförande tidigare sade du att vi är fyra olika partier som tycker olika. Vad jag kan läsa ut av era program på webben tycker några att man ska ta bort bibliotekslagen, några tycker att man ska värna bibliotekslagen. Vad innebär det att stärka bibliotekens roll i den borgerliga majoritetens politik? Det kan ju se väldigt olika ut. Jag kan förstå att några tycker att det är viktigt att vi har en bibliotekslag, medan några, däribland Moderaterna, tycker att det är kommunerna själva som ska styra om det ska finnas bibliotek i den borgerligt styrda kommunen eller inte. Vi socialdemokrater tycker att det är viktigt att alla, oavsett i vilken kommun i landet man bor, har tillgång till bibliotek. I mitt anförande ställde jag en annan fråga som jag inte har fått svar på. Ni hänvisar flera gånger till att det ska ske en utvärdering av bibliotekslagen. Jag frågade om Hans Wallmark kan ge ett datum för när den utvärderingen ska sätta i gång. Jag har en annan hänvisning till betänkandet där man säger att man ska göra en översyn av de litteraturpolitiska insatserna. Vi märker att allt färre läser böcker. Som Siv var inne på i sitt anförande plockade ni bort de resurser som En bok för alla hade för att jobba med läsfrämjande insatser och som de gjorde ett väldigt bra arbete med. Även då hänvisade man till att man skulle göra en översyn av de litteraturpolitiska insatserna. Nu undrar jag: När tänker man sätta det här i sjön?
Hans Wallmark (M)
Anf. 106 Hans Wallmark (M)
Herr talman! Jag satt inte med här i riksdagen under de tidigare mandatperioderna. Men herr talman och de äldre ledamöterna kanske känner till att på den tiden, när allianspartierna befann sig i opposition, kanske man någon gång, för att driva regeringen med regeringspartiet och dess två stödpartier framför sig, ställde den typen av frågor som Gunilla Carlsson nu retoriskt använder, nämligen avkrävde datum för redovisning av översyner och utredningar. Jag får säga att jag beklagligtvis inte har de exakta datumen för när redovisningarna kommer. Jag förstår dock den retoriska poängen i Gunilla Carlssons fråga. Jag ber att få säga "pass" på just den punkten. När det gäller det andra är det riktigt att vi under förra året hade diskussionen om bidraget till En bok för alla. Regeringen omvandlade de 10 miljonerna till att man skulle ha översättningsstöd för att sälja in svensk litteratur utomlands. Av de 10 miljonerna var 3 miljoner tänkt till strategier för läsfrämjande åtgärder. Det har fattats beslut om det här rätt nyligen så det tar ett tag innan man får se de exakta effekterna. Jag hoppas att få återkomma till kammaren och för både herr talman och Gunilla Carlsson kunna redovisa de fina strategier som man säkert tar fram för olika former av läsfrämjande åtgärder. Jag vill understryka att det är klart att man kan hitta nyanser mellan de fyra allianspartierna, men jag vill påminna Gunilla Carlsson och kammaren om att vi har en koalitionsregering som vilar på ett majoritetsmandat från riksdagen. Vi samarbetar och samverkar. Den politik som vi ger uttryck för är vår gemensamma. Det är Moderaternas, det är Folkpartiet liberalernas, det är Kristdemokraternas och det är Centerpartiets.
Cecilia Wikström i Uppsa (Fp)
Anf. 107 Cecilia Wikström i Uppsa (Fp)
Herr talman! Kulturutskottet besökte nyligen ett av världens allra mest spännande bibliotek, biblioteket i Alexandria - det nya, vackra, ljusa. Vi hoppas att det fria ordet där ska finna en varaktig hemvist, ocensurerat. En av Sveriges, i mitt tycke, vackraste byggnader är stadsbiblioteket här i Stockholm, ritat av Gunnar Asplund. Ingen kan väl ha missat den stundom animerade diskussion som pågår om utbyggnad av detta bibliotek. Vi konstaterar att det finns ett brinnande intresse och en stor lust hos allmänheten att bidra med sina synpunkter på vad många ser som kulturens hjärta, nämligen biblioteken. Vi ska vara glada att bibliotek väcker så starka känslor i en tid av växande ytlighet på många områden. Biblioteken är centrala för demokratin, i vårt land precis som i hela världen. Jag har rest en hel del i landet och upptäckt samma sak i både stora städer och små samhällen. I Gävle till exempel, som jag besökte för någon månad sedan, berättade bibliotekarien hur man har valt att prioritera att hålla biblioteket öppet 7 dagar i veckan - 365 dagar om året, också på julafton - för att skapa en samlingsplats för människor av olika religioner och kulturer. Det är ju faktiskt så att inte alla firar julafton. Det är intressant att fråga sig varför folkbiblioteken är så älskade i Sverige. Det är den mest välbesökta kulturinstitutionen. När man undersöker vilka institutioner befolkningen har förtroende för kommer biblioteken alltid högt upp. Varför har biblioteken en så stor plats i våra hjärtan? Kanske för att biblioteken erbjuder en fristad för människor, en fristad för den fria tanken, för reflexion, eftertanke och fördjupning. Herr talman! Låt oss slå fast att det fria ordet tillhör oss alla. På många orter är biblioteket den enda kulturinstitutionen. Därför vill jag, framför allt med adress till Gunilla Carlsson, slå fast att bibliotekslagen ska bevaras för att garantera alla människors rätt till böcker, stärka bibliotekens roll och säkerställa tillgänglighet och avgiftsfria boklån i hela landet - precis som vi har skrivit i detta års betänkande. Det som står i tidigare betänkanden är historia. "Yesterday is history, tomorrow is mystery, but today is the present." Så brukar Desmond Tutu säga. Jag tar mig friheten att citera honom i detta. Det som är skrivet i dag gäller i dag och för framtiden. Därför avser regeringen att nu under mandatperioden utvärdera bibliotekslagen. Jag är stolt över att Folkpartiet har ställt sig bakom den. Det känns självklart för mig att ett liberalt parti ska försvara rätten till avgiftsfria boklån för alla människor. På biblioteket kan varje människa genom den litterära skatten och den professionella personalen kostnadsfritt söka sig till och ta del av bildning och kunskap, låta sig inspireras av nya tankar eller bara söka sig till den fristad som bibliotek och litteratur innebär. Det är självklart viktigt att bejaka den kreativitet som finns inom biblioteksvärlden och att utveckla verksamheten med satsningar även på nya medier och kulturformer. Det kanske kan leda till att nya grupper söker sig till biblioteken och att andra hittar tillbaka. Herr talman! Jag vill också passa på att nämna att det är bra att svenska författare också i fortsättningen kommer att få biblioteksersättning för att deras böcker lånas ut på biblioteken. Efter tre års förhandlingar har nämligen EU-kommissionen nu godkänt det svenska systemet med ersättningar till författare som skriver på svenska eller bor i Sverige. Tidigare hävdade man att systemet var diskriminerande på grund av nationalitet. Men regeringen har betonat att ersättningen är tänkt just för att värna det svenska språket. Jag är glad över att EU-kommissionen har gett med sig på denna punkt. Herr talman! Vi måste också komma ihåg att det är upp till oss att vinna varje ung människas insikt om att orden kan befria och upprätta och frigöra en människas kreativitet. Jag har sagt det förr, och jag säger det igen: Den som äger ett språk är både rik och trygg. Han eller hon kan utan svårighet uttrycka sig, debattera och argumentera för sin sak och ta plats på samhällets alla estrader, kulturella, politiska och sociala. Det är en oändligt viktig uppgift för samhället att ge varje barn tillgång till ett sådant levande språk som man kan tala, skriva, kommunicera på och förresten även tiga på, ett språk som kan bära ända in i drömmens land. Det språket är bara modersmålet. Jag är stolt över att regeringen nu kommer att säkerställa att svenska språket en gång för alla blir lagskyddat. Resultatet av den nyligen genomförda utredningen kommer snart att redovisas, varefter riksdagen kan fatta det beslut om lagskydd som vi skulle ha fattat redan 2005 men som då tyvärr slarvades bort. Herr talman! På bara hundra år har Sverige kommit att bli ett ledande kunskapssamhälle. Sverige var sent med att en gång införa kvinnlig rösträtt. I dag är vi ett av de mest jämställda länderna i världen. Dessa framgångar hade inte uppnåtts utan en enträgen kamp för allas rätt till språk och bildning. Biblioteken spelade en central roll för allas rätt till kunskap, demokrati och rösträtt. Vi vet att Fogelstadgruppen, bestående av mina liberala föregångare och förebilder som kämpade för kvinnlig rösträtt och var besjälade av frågor om språk och litteratur, hade sin hemvist i biblioteken, och där möter vi den än i dag. I dag möter vi nya utmaningar. Utanförskapet är stort. Många unga växer upp utan läsande föräldrar, och många har flytt från krig och hemska förhållanden. Jag är övertygad om att biblioteken kommer att spela en lika viktig roll för att möta framtidens utmaningar för vårt samhälle nu som för hundra år sedan. Herr talman! Jag tycker att betänkandet i stor utsträckning tillgodoser motionärerna helt eller delvis, och jag yrkar bifall till förslaget i dess helhet i betänkandet med orden: bibliotek är kärlek.
Dan Kihlström (Kd)
Anf. 108 Dan Kihlström (Kd)
Herr talman! Jag känner lite grann pressen att hålla ett kort och koncist anförande i detta angelägna ärende, och vi diskuterar biblioteken och språkfrågorna. Jag skulle vilja säga, vilket har sagts här förut, att vi i betänkandet inte direkt har skrivit att bibliotek behöver kärlek. Men vi kan uttala att de avgiftsfria biblioteken har en viktig roll för att främja läsandet och nå nya grupper av läsare. Precis som har sagts tidigare och som klart uttrycks i betänkandet kommer bibliotekslagen att utvärderas under mandatperioden. Syftet, vilket också framkommer i efterföljande meningar, med detta är att stärka bibliotekens roll samt att säkerställa tillgängligheten och avgiftsfriheten i framtiden. Det är ett ganska viktigt uttalande. Jag ska bara kortfattat framföra några ytterligare kommentarer om detta eftersom frågan om bland annat planer och statistik har efterfrågats i debatten här och också tas upp i betänkandet. För ett tag sedan besökte jag stadsbiblioteket i Norrköping. Det är ett ganska stort bibliotek men också väldigt levande. Norrköpings stadsbibliotek sätter, vad jag förstår, Norrköpingsborna och människor i Norrköpings omnejd i läsning. När jag var där kunde jag se att det på biblioteket finns väldigt mycket. Det finns barnavdelning, IT-avdelning som ständigt byggs ut och medborgarservice. Där hålls föreläsningar, seminarier och något som man kallade köksbordssamtal. Det fanns till och med restaurang och kafé i anslutning till biblioteket. Även en del samhällskontor finns där. Det är väldigt levande och omfattande. Det är precis så som jag vill att ett bibliotek ska vara. Biblioteken är viktiga i utvecklingen av vårt kunskapssamhälle, vilket också har sagts här tidigare. Men det förändrade samhället ställer också nya krav på bibliotekens tjänster. Biblioteken måste få vara en självklar plats på den politiska agendan. Den nuvarande bibliotekslagen ska utvärderas. Bakom detta döljer sig naturligtvis ett antal frågor om utveckling av biblioteksväsendet. Jag menar att det behövs en gemensam och samlad bibliotekspolitik i vårt land, en vision och en politik som uppmärksammar och utvecklar bibliotekens roll i kunskapssamhället. Då kan man fundera på varför det behövs en utvärdering och en nationell vision. Det finns många svar på det, och jag ska inte gå in på alla här. Biblioteken är en kulturell mötesplats och också en kunskapsinstitution som inte har blivit mindre viktig. Biblioteken sammantaget tar varje år emot kanske 100 miljoner besök i vårt land, och 65 procent av befolkningen besöker någon gång under året biblioteket. 91 procent av invånarna anser att biblioteken är viktiga för att ett modernt samhälle ska fungera. Precis som det anges i betänkandet finns det både goda exempel och intressanta projekt och initiativ som kan betyda mycket för utvecklingen av biblioteken. En annan utmaning och till viss del också ett problem är det som någon belyste tidigare i debatten, nämligen att det finns många olika nivåer och många olika huvudmän - kommuner, landsting, högskolor, organisationer och företag. Det är en mångfald som är berikande och som naturligtvis ska värnas. Som komplement till denna mångfald behövs ett sammanhållet ansvar och en sammanhållen politik för biblioteken på nationell nivå, vilket saknas i dag. Kulturrådet sammanställer statistik men har egentligen inget ansvar för uppföljning av denna statistik. Kungliga biblioteket har ansvar för forskningsbibliotek, medan Skolverket och Myndigheten för skolutveckling ansvarar för skolbibliotek. Bristen på denna sammanhållna politik gör att det är svårt att skapa sig en helhetsbild av bibliotekens situation. Kunskapsinhämtningen blir därför bristfällig och splittrad. Ett samlat nationellt ansvar menar jag kommer i spåren av en utvärdering av bibliotekslagen. Det skulle ge alla bibliotek oavsett huvudman bättre förutsättningar att utvecklas till framgångsrika aktörer i det framtida samhället. Bibliotekens betydelse för folkbildningen ska inte underskattas. Därför är det självklart för oss att det också i framtiden ska vara avgiftsfritt att låna böcker. De här frågorna blir säkert en del av Kulturutredningen, men jag ser dem också som en del av den aviserade utvärderingen av just bibliotekslagen.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2008-03-18
Förslagspunkter: 7, Acklamationer: 5, Voteringar: 2

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Bibliotekslagens avskaffande

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion
      2007/08:Kr345 av Fredrik Schulte (m).
    2. Nationell biblioteksplan

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion
      2007/08:Kr304 av Esabelle Reshdouni m.fl. (mp) yrkande 7.
      • Reservation 1 (v, mp)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (v, mp)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      s912037
      m780019
      c190010
      fp19009
      kd16008
      v01804
      mp01405
      Totalt22334092
      Ledamöternas röster
    3. Nationell skolbiblioteksstatistik

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion
      2007/08:Kr232 av Inger Davidson (kd) yrkande 1.
      • Reservation 2 (v)
    4. Arbetsplatsbibliotek och bokombud

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion
      2007/08:Kr308 av Matilda Ernkrans m.fl. (s).
      • Reservation 3 (s, v)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (s, v)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      s092038
      m770020
      c190010
      fp180010
      kd15009
      v01804
      mp14005
      Totalt143110096
      Ledamöternas röster
    5. Lag om svenska språket

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion
      2007/08:Kr210 av Rolf K Nilsson och Inger René (båda m).
    6. Ordbok över Sveriges dialekter

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna
      2007/08:Kr227 av Per Lodenius och Karin Nilsson (båda c),
      2007/08:Kr269 av Thomas Strand (s) och
      2007/08:Kr319 av Christer Engelhardt och Ann-Kristine Johansson (båda s).
    7. Finlandssvenskans ställning

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion
      2007/08:Kr211 av Rolf K Nilsson (m).