Bidrag till det kommunala skolväsendet
Betänkande 1991/92:UbU10
Utbildningsutskottets betänkande
1991/92:UBU10
Bidrag till det kommunala skolväsendet
Innehåll
1991/92 UbU10
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om gymnasiereformens finansiering. Av statsfinansiella skäl genomförs därmed inte de höjningar av sektorsbidraget fr.o.m. budgetåret 1992/93 som riksdagen tidigare fattat beslut om. När det gäller regeringens förslag till besparing på komvux med 350 milj.kr anser utskottet mot bakgrund av det arbetsmarknadspolitiska läget att besparingen bör begränsas till 150 milj.kr. Härigenom tillförs sektorsbidraget 200 milj.kr. utöver regeringens förslag. Utskottet tillstyrker ett motionsyrkande som innebär att principerna om ett generellt finansiellt stöd till skolsektorn fortfarande skall gälla. Regeringens förslag i övrigt tillstyrks.
Till betänkandet fogas sju reservationer. Socialdemokraterna avvisar bl.a. regeringens förslag till gymnasiereformens finansiering och besparingar beträffande komvux. För dessa ändamål begärs totalt 670 milj.kr. för budgetåret 1992/93 utöver regeringens förslag. Till betänkandet fogas även en meningsyttring av Vänsterpartiet, i vilken regeringens besparingsförslag avvisas.
ÅTTONDE HUVUDTITELN
Proposition 1991/92:100 bil. 9
Inledningen
Regeringen har i inledningen till bilaga 9 (s. 6--20) berett riksdagen tillfälle 1. (delvis) att ta del av vad i propositionen anförts i inledningsavsnittet under punkterna 1--5.
Bidrag till driften av det kommunala offentliga skolväsendet
Regeringen har under anslaget B 8 (s. 44--49) föreslagit 9. att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i skollagen (1985:1100), 10. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om gymnasiereformens finansiering, 11. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om bidragsgivningen till kommuner som anordnar undervisning för asylsökande elever som vistas på sluss eller förläggning, 12. att riksdagen till Bidrag till driften av det kommunala offentliga skolväsendet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 31550906000 kr.
Motionerna
1991/92:Ub203 av Ulrica Messing (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att skolavgifter förbjuds även på gymnasiet.
1991/92:Ub205 av Lennart Hedquist och Rune Rydén (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avreglering av kommuns skyldighet att utan kostnad hålla elev i gymnasieskolan med böcker, skrivmateriel, verktyg m.m.
1991/92:Ub212 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar tillföra sektorsbidraget för skolväsendet resurser så att gymnasiereformens genomförande kan påbörjas 1992 i enlighet med riksdagens tidigare beslut.
1991/92:Ub213 av Alf Wennerfors (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att 4kap. 7§ vuxenutbildningslagen om avgiftsförbud inom komvux utgår.
1991/92:Ub216 av Doris Håvik m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ansvaret för stöd och hjälp till vissa grupper i gymnasieskolan, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppföljning av det kommunala ansvaret för inackorderingstillägget.
1991/92:Ub219 av Ulla Pettersson (s) vari yrkas att riksdagen beslutar att inte genomföra föreslagen besparing på den kommunala vuxenutbildningen.
1991/92:Ub227 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar tillföra sektorsbidraget för driften av det kommunala offentliga skolväsendet 350 milj.kr. till kommunal vuxenutbildning utöver vad regeringen föreslagit, 2. att riksdagen beslutar tillföra sektorsbidraget för driften av det kommunala offentliga skolväsendet 320 milj.kr. så att gymnasiereformens genomförande kan påbörjas 1992 i enlighet med riksdagens tidigare beslut.
1991/92:Ub232 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar godkänna de riktlinjer för ökade satsningar på vuxenutbildning i enlighet med vad som anförts i motionen.
1991/92:Ub264 av Ulf Melin och Kent Olsson (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjlighet för kommunerna att avgiftsbelägga vissa komvux-kurser.
1991/92:Ub275 av Elvy Söderström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar tillföra sektorsbidraget för driften av det kommunala offentliga skolväsendet 350 milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit till kommunala vuxenutbildningen.
1991/92:Ub290 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas att riksdagen för budgetåret 1992/93 beslutar att inga medel anslås till hemspråksundervisningen.
1991/92:Ub293 av Stefan Kihlberg (nyd) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om specialresurser till toppresterande elever, 2. att riksdagen hos regeringen begär ett förslag till närmare utformning av ett sådant stödsystem.
1991/92:Ub304 av Karin Starrin och Ingbritt Irhammar (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om prioriteringar av komvux.
1991/92:Ub306 av Hans Nyhage (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utnyttja komvux.
1991/92:Ub310 av Ingela Mårtensson och Erling Bager (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förberedande dansarutbildning i grundskolan i Göteborg.
1991/92:Ub311 av Lahja Exner m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om anslagen till komvux.
1991/92:Ub425 av Gullan Lindblad och Hans Dau (m) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att dyslektiker bör prioriteras då skolan fördelar sina resurser.
1991/92:Ub801 av Nils Nordh och Allan Larsson (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av utbildning och kompetensutveckling för att stärka den enskildes ställning på arbetsmarknaden och småföretagens konkurrenskraft.
1991/92:Ub803 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om gymnasiereformens finansiering, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det generella sektorsbidraget.
1991/92:Ub806 av Ingvar Johnsson m.fl. (s) vari yrkas 1. (delvis) att riksdagen beslutar tillföra medel till skolmiljö, gymnasiereformen och vuxenutbildning i enlighet med vad i motionen anförts.
1991/92:Ub810 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas 2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om sådan ändring av skollagen att kostnadsfria skolmåltider och kostnadsfria läromedel garanteras i enlighet med vad i motionen anförts, 14. att riksdagen till Bidrag till driften av det kommunala offentliga skolväsendet för budgetåret 1992/93 anvisar 933000000 kr. utöver vad regeringen föreslagit.
1991/92:A414 av Sinikka Bohlin m.fl. (s) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om resurser för kommunal vuxenutbildning.
1991/92:Fi209 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas 18. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avslag på besparingarna på utbildningsområdet.
1991/92:Kr272 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökade bidrag till kultur och historia i skolundervisningen.
1991/92:Kr417 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om studier vid komvux.
Utskottet
I inledningsavsnittet av bilaga 9 till budgetpropositionen (s. 6--20) bereder regeringen riksdagen tillfälle att ta del av vad utbildningsministern och statsrådet Ask anför om förändringsarbete m.m. inom skolområdet och folkbildningen samt utgångspunkter för budgeten. Statsråden informerar om pågående utredningar och kommande förslag.
Utskottet, som behandlar regeringens förslag på skolområdet under resp. anslag i budgetpropositionen eller i anledning av särskilda propositioner, föreslår att riksdagen lägger till handlingarna vad de båda statsråden anfört i nu berörd del av inledningsavsnittet.
Ändringar i skollagen
Enligt 5kap. 19§ skollagen (1985:1100) får regeringen meddela föreskrifter om vad som krävs för att flytta till högre årskurs och om begränsningar i rätten att gå om årskurser i gymnasieskolan. Vidare får regeringen enligt 11kap. 19§ nämnda lag meddela föreskrifter om ytterligare behörighetsvillkor och om urval mellan behöriga sökande till gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning inom komvux. Föredragande statsrådet föreslår att regeringen bemyndigas att delegera dessa befogenheter till den myndighet som regeringen bestämmer. Dessa bemyndiganden bör tas in i dels 5kap. 19§ skollagen, dels 11kap. 19§ skollagen.
När det gäller specialkurser inom gymnasieskolan bör de enligt regeringen jämställas med de nationella programmen i gymnasieskolan såvitt avser mottagande, intagning av elever, kostnader och interkommunal ersättning. Därmed blir rättsläget i dessa hänseenden väsentligen detsamma som hittills har gällt beträffande specialkurserna. När det gäller sådana specialkurser som utgör påbyggnadsutbildningar föreslås att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ges ett bemyndigande att meddela avvikande föreskrifter. Detta förutsätter ett tillägg till punkt 6 i övergångsbestämmelserna till lagen (1991:1107) om ändring i skollagen (1985:1100).
Riksdagens beslut om ansvaret för skolan (prop. 1990/91:10, UbU4, rskr. 76) innebar bl.a. att ansvaret för inackorderade elever skall överföras till elevernas hemkommuner fr.o.m. den 1 juli 1992. Statsbidraget för ändamålet skall ingå i sektorsbidraget och beräknas enligt beräkningsmodellen för gymnasieskolan. I budgetpropositionen (s. 47) anförs att kommunerna bör hantera inackorderingsstödet med beaktande av det övergripande målet att främja tillgängligheten till utbildning för sina ungdomar. Det bör sedan i princip överlämnas åt kommunerna att välja den väg som bäst leder mot detta mål. Regeringen föreslår att bestämmelser om kommunernas skyldigheter i fråga om det ekonomiska stödet till ungdomar i gymnasieskolan bör tas in som en ny paragraf (33§) i 5kap. skollagen och att bestämmelser om kommunernas skyldigheter i fråga om ungdomar som deltar i gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning förs in genom en ändring av 11kap. 21§ skollagen. Därmed åläggs kommunerna vissa skyldigheter när det gäller elever i gymnasieskolan och de ungdomar som deltar i gymnasial vuxenutbildning eller i påbyggnadsutbildning inom komvux fram t.o.m. det första kalenderhalvåret det år ungdomarna fyller 20 år och som behöver inackordering till följd av skolgången. Kommunerna åläggs att lämna ekonomiskt stöd, kontant eller på annat sätt, för boende, fördyrat uppehälle och resor till och från hemmet. Om stödet ges kontant bör det för varje hel kalendermånad som eleven bor inackorderad uppgå till en trettiondel av basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.
Utskottet tillstyrker de ovan redovisade förslagen till ändringar i skollagen och föreslår således att riksdagen antar det i proposition 1991/92:100 framlagda förslaget till lag om ändring i skollagen (1985:1100).
Avgiftsfrågor m.m.
I motion 1991/92:Ub203 (s) understryks vikten av att gymnasieskolan i likhet med grundskolan skall vara en skola för alla. Mot denna bakgrund bör inga skolavgifter kunna tas ut i gymnasieskolan. I motion 1991/92:Ub205 (m) föreslås å andra sidan en avreglering av kommunens skyldighet att utan kostnad hålla elev i gymnasieskolan med böcker, skrivmateriel, verktyg m.m. (5kap. 21§ skollagen). Enligt motionärerna står det kommunerna i dag fritt att besluta om att ta ut avgift på skolmåltider men inte på läromedel m.m. En avreglering av nämnda bestämmelser skulle innebära att kommunerna själva får avgöra frågan om avgifter i gymnasieskolan. I motionerna 1991/92:Ub213 och 1991/92:Ub264 yrkande 1 (båda m) föreslås att det skall vara möjligt för kommunerna att avgiftsbelägga vissa kurser inom den kommunala vuxenutbildningen. Motionärerna framhåller att det i dag inte är möjligt enligt bestämmelserna i skollagen att ta ut avgifter på vissa kurser. En sådan möjlighet att ta ut avgifter har studieförbunden, konstaterar motionärerna.
Utskottet hänvisar till 4kap. 4§ och 5kap. 21§ skollagen beträffande kostnader i grundskolan resp. gymnasieskolan. Till skillnad mot vad som gäller för grundskolan får huvudmannen för gymnasieskolan besluta att eleverna skall hålla sig med enstaka egna hjälpmedel. När det gäller den kommunala vuxenutbildningen skall utbildningen enligt 11kap. 5§ skollagen vara avgiftsfri för eleverna.
Enligt vad utskottet erfarit bereds inom regeringskansliet för närvarande avgiftsfrågor när det gäller gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen.
Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionerna 1991/92:Ub203, 1991/92:Ub205, 1991/92:Ub213 och 1991/92:Ub264 yrkande 1.
I motion 1991/92:Ub810 (v) yrkande 2 begärs förslag om sådan ändring av skollagen att kostnadsfria skolmåltider och kostnadsfria läromedel garanteras eleverna. Skolmåltiden skall motsvara minst en tredjedel av det dagliga näringsbehovet. Riksdagen har vid ett flertal tillfällen och senast under föregående riksmöte avslagit likartade yrkanden om elevers rätt till kostnadsfria skolmåltider (jfr bet. 1988/89:UbU4, 1990/91:UbU17). Utskottet, som inte är berett att föreslå riksdagen att ändra sitt tidigare ställningstagande, utgår från att regeringen följer utvecklingen när det gäller avgifter på skolmåltider.
Frågan om kostnadsfria läromedel för eleverna regleras i skollagen (jfr 4kap. 4§ för grundskolan och 5kap. 21§ för gymnasieskolan): "De skall utan kostnad ha tillgång till böcker, skrivmateriel, verktyg och andra hjälpmedel som behövs för en tidsenlig utbildning." Inom kommunal vuxenutbildning får huvudmannen bestämma att hjälpmedlen, dvs. läroböcker, skrivmateriel, verktyg, skyddskläder m.m. skall anskaffas av eleverna själva på egen bekostnad eller erbjudas mot avgifter som högst motsvarar huvudmannens anskaffningskostnader (jfr 11kap. 5§ skollagen).
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub810 yrkande 2.
I motion 1991/92:Ub216 (s) yrkande 1 konstateras bl.a. att studielån prövade mot elevens egen ekonomi betalas ut till cirka ett tusen elever per år i gymnasieskolan. Då möjligheten till sådant studielån föreslås slopad vid utgången av innevarande budgetår enligt förslag i budgetpropositionen anser motionärerna att dessa elever måste garanteras stöd på annat sätt. Det gäller främst elever som av sociala skäl flyttat hemifrån och ensamma invandrarelever.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.
Centrala studiestödsnämnden (CSN) föreslog i sin rapport Från studiehjälp till ungdomsstudiebidrag vissa förändringar i det nuvarande studiehjälpssystemet. Bl.a. borde studielån prövade mot elevens egen ekonomi upphöra att utgå. Sådana studielån kom till år 1979 för att göra det möjligt för myndiga elever att själva finansiera sina gymnasiestudier. Alla som hade en självständig ekonomi kunde få lånet. Enligt CSN har reglerna därefter skärpts väsentligt, så att det nu är möjligt att få lån endast om det finns särskilda skäl.
I gymnasieskolan är det vanligen skolkurator som handlägger de sociala frågorna. Eleverna kan vända sig till kurator för att få upplysningar, råd och hjälp i bl.a. frågor av personlig art. Kurator skall kunna informera om vart eleverna kan vända sig för att få del av den hjälp samhället erbjuder även utanför skolan. Enligt läroplan för gymnasieskolan (Lgy 70) bör kurator ägna särskild uppmärksamhet åt de elever som på grund av hemförhållandena kan vara i behov av rådgivning och stöd. Den skolkurativa verksamheten är en viktig del av skolans elevvård. För varje gymnasieskola finns en elevvårdskonferens (7kap. 32--36§§ gymnasieförordningen). Skolkurator är ledamot i elevvårdskonferensen. Elev som är berörd av en fråga som skall behandlas har rätt att närvara vid sammanträde med elevvårdskonferensen.
Utskottet förutsätter att gymnasieskolornas elevvårdande och kurativa verksamhet leder till att sådana elever i gymnasieskolan som omnämns i motionen får nödvändigt stöd. Enligt utskottets mening bör syftet med förevarande yrkande anses vara tillgodosett utan det av motionärerna begärda uttalandet av riksdagen, varför motion 1991/92:Ub216 yrkande 1 avstyrks.
I samma motion (yrkande 2) understryks vikten av att regeringen följer konsekvenserna av det kommunala ansvaret för inackorderingstillägget. Motionärerna hänvisar till vad socialförsäkringsutskottet anförde i sitt betänkande 1990/91:SfU12 vid förra riksmötet, nämligen att elevernas rätt att välja utbildning inte får begränsas i och med att ansvaret för inackorderingstillägget förs över till kommunerna fr.o.m. den 1 juli 1992.
Riksdagens beslut om den nya gymnasieskolan och vuxenutbildningen vid riksmötet 1990/91 (prop. 1990/91:85, UbU16, rskr. 356) innefattade bl.a. bestämmelser om elevers rätt att bli mottagna på nationella program i annan kommuns gymnasieskola. Enligt 5kap. 8§ skollagen slås fast att den som av sin hemkommun skall erbjudas gymnasieutbildning även är behörig sökande till sådan utbildning var som helst i landet. En kommun är således skyldig att förutom sina egna elever ta emot bl.a. sådana sökande som med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den gymnasieskola dit de har sökt. Denna skyldighet omfattar även elever som är hemmahörande i en kommun som inte kan erbjuda sökt program eller gren. I dessa fall gäller bestämmelserna om interkommunal ersättning enligt 5kap. 22--26§§ skollagen.
Utskottet har i det föregående (s. 5 f.) tillstyrkt regeringens förslag till bestämmelser i skollagen beträffande stöd till inackordering. Som föredragande statsrådet anför i budgetpropositionen (s. 47) bör kommunerna hantera inackorderingsstödet med beaktande av det övergripande målet att främja tillgängligheten till utbildning för sina ungdomar. Utskottet förutsätter att kommunernas övertagande av ansvaret för inackorderingstillägget inte kommer att begränsa elevernas rätt att välja studieväg i gymnasieskolan.
Med det anförda och med hänvisning till statens skolverks ansvar för uppföljning och tillsyn av skolväsendet anser utskottet att något uttalande med anledning av motion 1991/92:Ub216 yrkande 2 inte är påkallat.
Gymnasiereformens finansiering
Riksdagens beslut om gymnasieskolan och vuxenutbildningen (prop. 1990/91:85, UbU16, rskr. 356) innebär att gymnasieskolans reformering skall inledas fr.o.m. läsåret 1992/93 och vara fullt genomförd läsåret 1995/96 i den meningen att alla elever det läsåret tas in på de nya programmen. Föredragande statsrådet understryker i budgetpropositionen (s.46) att riksdagens beslut om gymnasieskolans och vuxenutbildningens reformering ligger fast. De kommuner och landsting som så önskar kan ta in elever på de nya programmen med början läsåret 1992/93.
I budgetpropositionen anförs med hänvisning till riksdagens beslut att sektorsbidraget budgetåret 1992/93 skulle höjas med dels 253 milj.kr., dels ytterligare 330 milj.kr., dvs. med totalt 583 milj.kr. Regeringen anser emellertid att det inte är förenligt med en ansvarsfull ekonomisk politik att -- med de samhällsekonomiska förutsättningar som råder -- öka statens kostnader i den storleksordningen. Mot denna bakgrund föreslås att de höjningar av sektorsbidraget som riksdagen beslutat om på grund av gymnasieskolans reformering inte genomförs under budgetåret 1992/93. Däremot anses det bli möjligt att budgetåret 1993/94 påbörja den statliga delen av finansieringen av reformen.
I motion 1991/92:Ub212 (s) avvisas regeringens förslag att skjuta genomförandet av reformen på framtiden. Det är enligt motionärerna till nackdel för såväl gymnasieungdomarna som näringslivet och samhället i stort. I stället bör satsningar ske på arbete, kompetenshöjning och stärkt konkurrenskraft. Med tanke på ambitionerna att bygga ut högskoleutbildningen under de kommande åren är det enligt motionärerna kortsiktigt och inkonsekvent att inte stärka rekryteringsbasen till högskolan, vilket den nya treåriga gymnasieskolan innebär. Även i motion 1991/92:Fi209 (v) yrkande 18 delvis avvisas regeringens förslag till nedskärningar på utbildningens område. I motionerna 1991/92:Ub801 yrkande 1 delvis och 1991/92:Ub806 yrkande 1 delvis (båda s) understryks vikten av utbildning och kompetensutveckling för att stärka konkurrenskraften i näringslivet -- särskilt i småföretagen -- och skapa nya arbetstillfällen.
I propositionen Växa med kunskaper -- om gymnasieskolan och vuxenutbildningen (prop. 1990/91:85) beräknades en förändrad gymnasieskola medföra ett ökat medelsbehov på ca 1 800 milj.kr. Denna merkostnad skulle uppstå när den nya gymnasieskolan var fullt utbyggd. Finansieringen av den nya gymnasieskolan skulle vara ett gemensamt åtagande för stat, kommun och arbetsliv. En minskad statlig skoladministration (jfr prop. 1990/91:18, UbU4, rskr. 76) skulle ge en besparing på 100 milj.kr. Genom förslaget att den lärarledda undervisningstid som skall garanteras eleverna enligt de nya timplanerna skulle minskas jämfört med dagens timtal ansågs ca 330 milj.kr. kunna sparas. Ett rationaliseringskrav på kommunerna på 0,5% per år beräknat på sektorsbidraget till skolväsendet under en fyraårsperiod skulle medföra att ca 617 milj.kr. kunde frigöras för reformering av gymnasieskolan. Slutligen skulle 753 milj.kr. kunna tas ut i arbetsgivaravgifter för att bestrida kostnaderna för den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen. Enligt propositionen skulle sektorsbidraget tillföras medlen från neddragningen av den statliga skoladministrationen (100 milj.kr.) och medlen från arbetsgivaravgifter (753 milj.kr.), dvs. totalt 853 milj.kr. De nya medlen skulle anvisas under förevarande anslag under en treårsperiod fr.o.m. budgetåret 1992/93 med fördelningen 253, 300 och 300 milj.kr. Detta skulle skapa förutsättningar för genomförandet av reformen under perioden fram till budgetåret 1997/98, då merkostnaden slår fullt ut, dvs. då eleverna i alla årskurser studerar enligt de nya programmen.
På utskottets förslag avvisade riksdagen (bet. 1990/91:UbU16, rskr. 356) regeringens förslag om statens bidrag till finansieringen av reformen. I stället skulle 330 milj.kr. tillföras sektorsbidraget räknat fr.o.m. budgetåret 1992/93. Detta belopp motsvarade den besparing som de nya timplanerna enligt regeringsförslaget skulle ha medfört på sikt. Utskottet, som höjde den garanterade undervisningstiden, ansåg nämligen att ökade medel behövdes för att på ett tillfredsställande sätt genomföra en förändring av gymnasieskolan. Förevarande anslag för budgetåret 1992/93 skulle således tillföras dels 253 milj.kr., dels viss del av 330 milj.kr. med hänsyn till omfattningen av genomförandet av den reformerade gymnasieskolan i landets kommuner.
Utskottet anser med hänsyn till det statsfinansiella läget att riksdagen bör godkänna regeringens förslag att inte påbörja den statliga delen av gymnasiereformens finansiering budgetåret 1992/93. Enligt vad utskottet erfarit kommer endast ett fåtal kommuner i landet att starta genomförandet av den nya gymnasieskolan läsåret 1992/93. Ett sextiotal kommuner planerar att anordna vissa program. Ett visst ekonomiskt utrymme för genomförandet av den nya gymnasieskolan skapas genom det rationaliseringskrav som riksdagen har ställt på kommunerna fr.o.m. budgetåret 1992/93. Som nämnts i det föregående räknar föredragande statsrådet med att det blir möjligt att budgetåret 1993/94 påbörja den statliga delen av finansieringen av gymnasieskolans reformering. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 1991/92:Ub212, 1991/92:Ub801 yrkande 1 delvis, 1991/92:Ub806 yrkande 1 delvis och 1991/92:Fi209 yrkande 18 delvis och föreslår att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 godkänner vad som anförts om gymnasiereformens finansiering.
Enligt motion 1991/92:Ub803 (c) yrkande 1 finns det anledning för riksdagen att göra ett uttalande som undanröjer all tveksamhet när det gäller genomförandet av gymnasiereformen. Kommunerna måste ges klara besked om de ekonomiska villkor som kommer att gälla för gymnasieskolans förnyelse. Motionärerna föreslår att den statliga delen av finansieringen av reformen sker med ett årligt tillskott av 300 milj.kr. under en fyraårsperiod med början budgetåret 1993/94, vilket riksdagen som sin mening bör ge regeringen till känna.
Som föredragande statsrådet understryker i budgetpropositionen (s.46) ligger riksdagens beslut om gymnasieskolans och vuxenutbildningens reformering fast förutom gymnasiereformens finansiering budgetåret 1992/93. Statsrådet räknar med att det blir möjligt att budgetåret 1993/94 påbörja den statliga delen av finansieringen av reformen.
Mot denna bakgrund utgår utskottet från att ett förslag läggs fram i nästa års budgetproposition när det gäller gymnasiereformens fortsatta finansiering. Något uttalande av riksdagen är således inte påkallat, varför motion 1991/92:Ub803 yrkande 1 avstyrks.
Kommunal vuxenutbildning
I ett trängt ekonomiskt läge är det viktigt, framhålls i budgetpropositionen (s. 14), att kvaliteten på ungdomsutbildningen inte urholkas. En sådan prioritering av ungdomsutbildningen får dock inte förringa vuxenutbildningens betydelse. Återkommande utbildning blir allt viktigare inom alla yrkesområden. Men det finns möjligheter till effektiviseringar inom vuxenutbildningen. Den nya grundläggande vuxenutbildningen, som införs den 1 juli 1992, innebär att kommunerna kan utnyttja resurserna bättre, anför föredragande statsrådet.
Även när det gäller gymnasial vuxenutbildning kan ett effektivare resursutnyttjande åstadkommas genom samverkan med gymnasieskolan när det gäller lokaler, personal, administration och utrustning. Efter hand som gemensamma kursplaner införs för gymnasieskolan och vuxenutbildningen skapas också nya möjligheter till samläsning.
Det kan också finnas betydande samordningsfördelar mellan kommunal vuxenutbildning och yrkesutbildning som anordnas av AMU-gruppen, Statens skola för vuxna (SSV), Yrkestekniska högskolan (YTH) och i vissa fall högskolan. En särskild utredning kommer enligt propositionen att tillsättas för att göra en översyn av dessa frågor och av möjligheten att utnyttja olika tekniker för distansutbildning.
Mot denna bakgrund föreslår regeringen att sektorsbidragets beräkningsmodell för kommunal vuxenutbildning skall minska med 350 milj.kr.
I ett antal motioner avvisas regeringens förslag till besparingar inom kommunal vuxenutbildning (komvux). I motion 1991/92:Ub232 (s) konstateras att gymnasiekurserna och teknikerutbildningen inom komvux kommer att drabbas hårt genom den föreslagna besparingen, då kommunerna är skyldiga att anordna grundläggande vuxenutbildning. En annan konsekvens av besparingen är att möjligheten till komplettering av betyg för att vinna behörighet till studier i högskolan begränsas. Motionärerna anser att satsningar bör göras på kompetensutveckling i ett läge med hög arbetslöshet, låg tillväxt, minskande ungdomskullar och då internationaliseringen ställer högre krav på språkkunskaper. Även i motionerna 1991/92:Ub219, 1991/92:Ub311, 1991/92:A414 yrkande 4, 1991/92:Ub801 yrkande 1 delvis och 1991/92:Ub806 yrkande 1 delvis (samtliga s) avvisas regeringens förslag till besparingar inom komvux med hänvisning till bl.a. konsekvenserna för näringslivets utveckling i vissa län och kvinnors utbildningsmöjligheter. I motion 1991/92:Kr417 (s) yrkande 2 berörs även konsekvenserna av besparingen för handikappade som studerar inom komvux. I motion 1991/92:Fi209 (v) yrkande 18 delvis yrkas avslag på regeringens förslag om besparingar inom utbildningsområdet.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.
Genom riksdagens beslut om gymnasieskolan och vuxenutbildningen vid riksmötet 1990/91 (prop. 1990/91:85, bet. UbU16, rskr. 356) har det offentliga skolväsendet för vuxna fått en fast struktur. En ny utbildning på grundläggande nivå för vuxna benämnd grundläggande vuxenutbildning inrättas fr.o.m. läsåret 1992/93. Den ersätter grundvux och etapp 1 i nuvarande komvux. Syftet med den nya grundläggande vuxenutbildningen är att ge vuxna en bred allmän kompetens för arbets- och samhällslivet. Vuxna som saknar sådana kunskaper och färdigheter som normalt uppnås i grundskolan skall ha rätt att delta i utbildningen. Gymnasial vuxenutbildning skall ge vuxna kunskaper och färdigheter motsvarande dem som ungdomar kan få i gymnasieskolan. Påbyggnadsutbildning skall ge vuxna sådan utbildning som leder till en högre kompetens i yrket eller till ett nytt yrke. I det offentliga skolväsendet för vuxna ingår fr.o.m. den 1 juli 1992 även grundläggande undervisning i svenska för invandrare (sfi) och vuxenutbildningen för psykiskt utvecklingsstörda (särvux). Den ettåriga teknikerutbildningen kommer från den 1 juli 1992 definitionsmässigt att höra under den nya beteckningen påbyggnadsutbildning inom kommunal vuxenutbildning.
I nyssnämnda betänkande om gymnasieskolan och vuxenutbildningen behandlade utskottet samverkan mellan olika utbildningsanordnare. Utskottet hänvisade till den s.k. samverkansgruppen (U 1989:D) som i sin rapport (Ds 1990:59) lämnat en rad förslag i syfte att underlätta samverkan mellan i första hand gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning men också mellan dessa skolformer och högskolan samt AMU-gruppen. Utskottet pekade på bl.a. de möjligheter till ett bättre resursutnyttjande som riksdagens beslut om dels det kommunala huvudmannaskapet för lärare m.fl. på skolområdet, dels ansvaret för skolan med bl.a. ett nytt statsbidragssystem inneburit. Genom statsmakternas beslut kan kommunerna själva avgöra dimensioneringen av såväl gymnasieskolan som den gymnasiala vuxenutbildningen och påbyggnadsutbildningen och således skapa en utbildningsorganisation som på bästa sätt utnyttjar de resurser och den kompetens som finns tillgänglig i kommunen. När det gäller samverkan framhölls att ett bättre resursutnyttjande när det gäller lokaler och utrustning är av särskilt stor betydelse i framtiden. Grundidén är att så många utbildningsanordnare som möjligt gemensamt skall använda lokaler och utrustning.
Enligt utskottets mening är den särskilda utredning om bl.a. samverkan mellan olika utbildningsanordnare, som aviseras i propositionen, därför ytterst angelägen.
Mot bakgrund av det arbetsmarknadspolitiska läget bör för budgetåret 1992/93 förevarande anslag tillföras 200 milj.kr. utöver regeringens förslag genom en omfördelning av medel för arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Det får ankomma på arbetsmarknadsutskottet att överväga i vad mån denna medelsökning bör påverka storleken av medelsanvisningen till arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Utskottet avstyrker således motionerna 1991/92:Ub219, 1991/92:Ub232, 1991/92:Ub311, 1991/92:Ub801 yrkande 1 delvis, 1991/92:Ub806 yrkande 1 delvis, 1991/92:Fi209 yrkande 18 delvis, 1991/92:Kr417 yrkande 2 och 1991/92:A414 yrkande 4.
Utskottet vill till detta lägga följande.
I likhet med motionärerna vill utskottet framhålla vikten av komvux i rådande arbetsmarknadssituation. I en lågkonjunktur är det lämpligt att så många arbetssökande som möjligt ges tillfälle att förbättra sin kompetens för att stå bättre rustade vid en kommande konjunkturuppgång.
Mot bakgrund av det allvarliga läget på arbetsmarknaden har regeringen föreslagit en kraftig höjning av anslaget till arbetsmarknadspolitiska åtgärder (jfr anslaget B2. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder, bilaga 11). Självfallet är det viktigt att utnyttja komvux för utbildning med arbetsmarknadspolitisk inriktning. Utskottet vill särskilt uppmärksamma komvux möjligheter och förmåga att snabbt och flexibelt anordna utbildning av skiftande utformning och innehåll. De resurser som sålunda finns bör kunna utnyttjas för att erbjuda utbildning för dem som är eller riskerar att bli arbetslösa i syfte att förbättra deras situation på arbetsmarknaden.
När det gäller regeringens förslag till besparingar beträffande komvux inom sektorsbidraget erinras i motion 1991/92:Ub803 (c) yrkande 2 om riksdagens beslut om principerna för statsbidragssystemet för skolväsendet (prop. 1990/91:18, bet. UbU4, rskr. 76). Motionärerna pekar på att riksdagen ställt sig bakom principen om ett generellt bidrag till skolsektorn, ett sektorsbidrag. Enligt motionärerna bör kommunerna även fortsättningsvis vara suveräna att organisera sitt skolväsende och avväga hur resurserna bör användas. I motionen föreslås att riksdagen som sin mening ger regeringen detta till känna.
Utskottet hänvisar till vad som anförts i betänkande 1990/91:UbU7 om principen för besparing beträffande hemspråksundervisning under anslaget Bidrag till driften av det kommunala offentliga skolväsendet (s. 8 f.).
Enligt riksdagens beslut om ett nytt statsbidragssystem för skolväsendet (prop. 1990/91:18, bet. UbU4, rskr. 76) skall ett samlat finansiellt stöd i form av ett sektorsbidrag utgå till samtliga kommuner. Sektorsbidraget skall således omfatta det totala statliga finansiella stödet till skolsektorn, dvs. grundskola, gymnasieskola och kommunal utbildning för vuxna. I beräkningsmodellen för bidraget tas hänsyn till bl.a. de kommuner som har ett relativt sett större behov av stöd till invandrarelever (specialresurs 2). Föredragande statsrådet framhöll (prop. s. 58) att ett generellt bidrag till skolsektorn ger de bästa möjligheterna för huvudmännen att planera verksamheten och organisatoriskt utforma skolan med beaktande av lokala förutsättningar och behov. Ett sådant bidrag ger också den vidaste ramen och därmed ett stort utrymme för decentralisering och möjligheter för personalen i skolan, eleverna och föräldrarna att utöva ett reellt inflytande och ta ansvar. Det samhällsekonomiska läget, fortsatte föredragande statsrådet, gör det nödvändigt att skapa förutsättningar för ett effektivt utnyttjande av de samlade statliga och kommunala resurserna för skolan. Riksdagen ställde sig bakom principerna om ett generellt finansiellt stöd till skolsektorn i kommunerna.
Det nya statsbidragssystemet innebär vidare att det direkta sambandet mellan statsbidraget till en viss verksamhet och verksamhetens volym försvinner. Motivet för en förändring av statsbidragssystemen har varit bl.a. att de nuvarande statsbidragen med sin kostnadsrelatering och nära koppling till befintlig skolorganisation styr verksamheten på ett sådant sätt att det inte går att förena med ett decentraliserat verksamhetsansvar. De nuvarande statsbidragens funktion som statligt styrmedel är således inte i samklang med en mål- och resultatorienterad styrning av skolan.
Riksdagen uttalade vid förra riksmötet i samband med den dåvarande regeringens förslag om besparingar beträffande hemspråksundervisningen och grundvux att metoden för att reducera statsbidraget bör vara generell.
Utskottet anser att principerna om ett generellt finansiellt stöd till skolsektorn fortfarande skall gälla. Detta bör riksdagen, i likhet med föregående år, med bifall till motion 1991/92:Ub803 yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna.
I motionerna 1991/92:Ub304 (c) och 1991/92:Ub306 (m) betonas vikten av att utnyttja komvux i ett läge med stor arbetslöshet och med strukturförändringar inom näringslivet.
Utskottet erinrar om vad som sagts i det föregående om betydelsen av komvux i den rådande arbetsmarknadssituationen. Det ankommmer på kommunerna att utforma sitt skolväsende efter de behov som föreligger och göra erforderliga prioriteringar. Riksdagen bör således inte göra något särskilt uttalande i denna fråga, varför motionerna 1991/92:Ub304 och 1991/92:Ub306 avstyrks.
Sektorsbidragets användning
Enligt motion 1991/92:Ub290 (nyd) bör hemspråksundervisningen avskaffas. Motionärerna föreslår därför att inga medel bör anslås till hemspråksundervisningen för budgetåret 1992/93.
Utskottet hänvisar till sitt betänkande 1990/91:UbU7 beträffande hemspråksundervisningen och principerna om ett generellt finansiellt stöd till skolsektorn i kommunerna. I detta sammanhang underströk utskottet vikten av att invandrareleverna ges en kvalitativt god hemspråksundervisning. Det är en tillgång för vårt land om många av landets invånare har en naturlig tvåspråkighet. Bl.a. med hänvisning härtill bör motionen avslås.
I motion 1991/92:Kr272 (nyd) yrkande 11 om kulturpolitiken föreslås ökade bidrag till kultur och historia i skolundervisningen.
Utskottet hänvisar till sitt tidigare ställningstagande (s.13) till principen om ett generellt sektorsbidrag och vad som anförs i betänkande 1991/92:UbU9 om särskilda utvecklingsinsatser när det gäller kultur i skolan. Kommunerna själva bör avgöra hur befintliga resurser för skolverksamheten skall disponeras.
Med det anförda avstyrker utskottet motion 1991/92:Kr272 yrkande 11.
I motion 1991/92:Ub293 (nyd) konstateras att det är väl sörjt för s.k. svaga eller utsatta elever i skolan. Enligt motionärerna är det lika självklart att det finns specialresurser till toppresterande elever (yrkande 1). Minst lika stort belopp bör avsättas som specialresurs för stöd till elitelever som till svaga elever. Regeringen bör lägga fram ett förslag till närmare utformning av ett sådant stödsystem (yrkande 2).
Regeringen har den 19 december 1991 fattat beslut om nya direktiv till läroplanskommittén (dir. 1991:117). Under rubriken För alla skolformer gemensamma utgångspunkter anförs följande: "Vid all utbildning måste hänsyn tas till varje elevs särskilda förutsättningar och behov. Varje elev har rätt till en likvärdig utbildning. Därav följer att vissa elever har behov av mera stöd än andra."
Utskottet ställer sig bakom den i läroplansdirektiven framförda uppfattningen och föreslår därmed att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub293.
Enligt motion 1991/92:Ub425 (m) yrkande 2 bör elever med dyslexi prioriteras då skolan fördelar sina resurser. Enligt motionärerna är en tidig upptäckt av dyslexi av stor betydelse. Utskottet har i sitt betänkande 1991/92:UbU9 bl.a. behandlat frågan om elever med dyslexi och därvid hänvisat till vad som anförs i budgetpropositionen (s.29f.) beträffande elever med läs- och skrivsvårigheter. Under anslaget B1. Statens skolverk har utskottet tillstyrkt regeringens förslag att stödet till Skrivknuten bör öka med 700000 kr. till totalt nära 1,6 milj.kr. för budgetåret 1992/93. Utskottet har därvid erinrat om att skolverket både har ansvaret för att forskning stimuleras på för skolområdet aktuella områden och disponerar medel för särskilda fortbildningsinsatser och stöd för utveckling inom skolväsendet. Utskottet utgår från att skolverket beaktar behov av särskilda insatser inom området läs- och skrivsvårigheter. När det gäller fördelningen av resurser på det lokala planet bör elever med grava läs- och skrivsvårigheter ges nödvändigt stöd.
Utskottet anser att syftet med förevarande motionsyrkande är tillgodosett utan särskilt uttalande av riksdagen i detta sammanhang. Utskottet avstyrker därmed motion 1991/92:Ub425.
I motion 1991/92:Ub310 (fp) framförs förslag att införa förberedande dansarutbildning i grundskolan i Göteborgs kommun. Kostnaderna för en sådan utbildning beräknas till 2 milj.kr. per år i driftskostnader och 12 milj.kr. i investeringar.
Enligt förordningen (SKOLFS 1991:15) om försöksverksamhet med förberedande dansundervisning i grundskolan får ifrågavarande verksamhet anordnas på grundskolans mellan- och högstadier i Stockholm, Göteborg och Malmö. Den får anordnas med början i årskurserna fyra och sju och byggas ut med en årskurs för varje därpå följande läsår och kan i var och en av dessa kommuner omfatta en klass i varje årskurs. Det ankommer på Göteborgs kommun att bestrida kostnaderna för den i motionen föreslagna utbildningen.
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub310.
Anslagsbeloppet, m.m.
Regeringen beräknar det samlade medelsbehovet till Bidrag till driften av det kommunala offentliga skolväsendet för budgetåret 1992/93 till 31550906000 kr., varav sektorsbidraget utgör 29168500000kr. Kostnaden för sänkt undervisningsskyldighet per den 1 juli 1991 för grundskolans lärare har därvid beaktats (+ 1948100000kr.). För kostnadskompensation för budgetåret 1992/93 skall regeringen fastställa ett skolindex under våren 1992 enligt förordningen (1991:1123) om statsbidrag till det offentliga skolväsendet m.m.
Till sektorsbidraget har förts medel för inackorderingstillägg från anslaget F2. Studiestöd m.m. (+249100000kr.) och för fristående skolor på grundskolenivå från anslaget B16. Bidrag till driften av fristående skolor (+76700000kr.).
Från sektorsbidraget har förts medel till anslaget D8. Utbildning för tekniska yrken för fortsatt uppbyggnad av den tvååriga ingenjörsutbildningen (-11600000kr.), till anslaget D13. Lokala och individuella linjer samt fristående kurser för utbildningen vid Väfskolan i Borås (-1045000kr.), till anslaget D14.Bidrag till kommunal högskoleutbildning m.m. för kompletteringskurser till hälso- och sjukvårdslinjen (- 8 300 000 kr.) och medel för en propedeutisk kurs för agronomie studerande till jordbruksdepartementets huvudtitel (-2920000kr.).
Genom besparingar och omprioriteringar har enligt förslaget i budgetpropositionen sektorsbidraget tillförts 46 milj.kr. till fristående skolor. Därmed har det genomsnittliga bidraget för elever i fristående skolor på grundskolenivå förts upp till den genomsnittliga nivån för elever i grundskolan. Slutligen föreslår regeringen, vilket har framgått av det föregående, att sektorsbidragets beräkningsmodell för kommunal vuxenutbildning minskas med 350 milj.kr.
När det gäller övriga anslagsposter under detta anslag har medel förts till anslaget B7.Särskilda insatser på skolområdet för bidrag till vissa utbildningar för elever med handikapp i gymnasieskolan (-66100000kr.), till anslaget B16.Bidrag till driften av fristående skolor för gymnasiala utbildningar planerade att överföras till annan utbildningform (-7868000kr.) och till anslaget B3.Utveckling och produktion av läromedel medel för produktionsstöd för läromedel för gymnasieskolan inom det yrkesinriktade området (-1000000kr.).
I motion 1991/92:Ub227 (s) avvisas regeringens förslag till besparingar inom utbildningsområdet. När det gäller anslagsbeloppet bör enligt motionärerna riksdagen anvisa 350 milj.kr. utöver regeringens förslag för kommunal vuxenutbildning (yrkande 1). Vidare bör sektorsbidraget tillföras 320 milj.kr. för att klara genomförandet av gymnasieskolans reformering under det första året (yrkande 2). Den totala anslagsökningen beräknas således till 670 milj.kr. för budgetåret 1992/93. I motion 1991/92:Ub275 (s) framförs förslag att detta anslag bör tillföras 350 milj.kr. för den kommunala vuxenutbildningen. I en tid då arbetsmarknaden kräver fler välutbildade människor bör den kommunala vuxenutbildningen utvecklas i stället för att avvecklas, anser motionärerna. Även i motion 1991/92:Ub810 (v) yrkande 14 avvisas regeringens förslag till besparingar inom skolområdet. Motionärerna föreslår att förevarande anslag tillförs 350 milj.kr. för den kommunala vuxenutbildningen och 583 milj.kr. för gymnasiereformens finansiering. Riksdagen bör således enligt sistnämnda motion under förevarande anslag anvisa totalt 32483906000 kr., dvs. 933 milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit.
Utskottet har i det föregående förordat en minskning av regeringens besparingsförslag med 200 milj.kr. Med hänvisning härtill och sina ställningstaganden i övrigt föreslår utskottet att riksdagen med anledning av proposition 1991/92:100 och med avslag på motionerna 1991/92:Ub227, 1991/92:Ub275 och 1991/92:Ub810 yrkande 14 till Bidrag till driften av det kommunala offentliga skolväsendet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 31750906000kr., vilket är 200 milj.kr. utöver vad regeringen har föreslagit i budgetpropositionen.
När det gäller antalet elever i grundskolan avser uppgifterna förhållandena den 15 september föregående bidragsår. För att åstadkomma en så korrekt bidragsgivning som möjligt när det gäller sektorsbidraget och beräkningsmodellen för grundskolan avser regeringen att under innevarande budgetår föranstalta om att mätningar av antalet elever i grundskolan görs vid flera tillfällen. I det underlag som utgör grund för statsbidrag ingår även asylsökande elever i grundskoleåldern som vistas på sluss eller förläggning och får undervisning i kommunens skola. Enligt vad som uppgetts kan elevantalet i sådana fall fluktuera relativt mycket, varför det finns anledning att göra elevmätningar vid flera tillfällen.
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad som anförts i proposition 1991/92:100 beträffande bidragsgivningen till kommuner som anordnar undervisning för asylsökande elever som vistas på sluss eller förläggning.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande inledningsavsnittet att riksdagen lägger proposition 1991/92:100 i denna del till handlingarna,
2. beträffande lag om ändring i skollagen att riksdagen antar det i proposition 1991/92:100 framlagda förslaget till lag om ändring i skollagen (1985:1100),
3. beträffande avgifter i gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub203, 1991/92:Ub205, 1991/92:Ub213 och 1991/92:Ub264 yrkande 1,
res. 1 (s) res. 2 (nyd)
4. beträffande lagfäst rätt till kostnadsfria skolmåltider och läromedel att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub810 yrkande 2, men. (v) - delvis
5. beträffande stöd till vissa elevgrupper i gymnasieskolan att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub216 yrkande 1,
6. beträffande det kommunala ansvaret för inackorderingsstödet att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub216 yrkande 2,
7. beträffande gymnasiereformens finansiering att riksdagen bifaller proposition 1991/92:100 och avslår motionerna 1991/92:Ub212, 1991/92:Ub801 yrkande 1 delvis, 1991/92:Ub806 yrkande 1 delvis samt 1991/92:Fi209 yrkande 18 delvis,
res. 3 (s) men. (v) - delvis
8. beträffande gymnasiereformens fortsatta finansiering att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub803 yrkande 1,
9. beträffande regeringens förslag till besparingar inom kommunal vuxenutbildning att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub219, 1991/92:Ub232, 1991/92:Ub311, 1991/92:Ub801 yrkande 1 delvis, 1991/92:Ub806 yrkande 1 delvis, 1991/92:Fi209 yrkande 18 delvis, 1991/92:Kr417 yrkande 2 och 1991/92:A414 yrkande 4,
res. 4 (s) - delvis
10. beträffande principen om ett generellt sektorsbidrag att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub803 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
res. 4 (s) - delvis
11. beträffande utnyttjande av komvux att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub304 och 1991/92:Ub306,
12. beträffande slopande av medel till hemspråksundervisning att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub290,
res. 5 (nyd)
13. beträffande ökade bidrag till kultur och historia i undervisningen att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr272 yrkande 11,
14. beträffande specialresurser till toppresterande elever att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub293,
res. 6 (nyd)
15. beträffande prioritering av resurser till dyslektiker
att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub425 yrkande 2,
16. beträffande förberedande dansundervisning i grundskolan i Göteborgs kommun att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub310,
17. beträffande anslagsbeloppet att riksdagen med anledning av proposition 1991/92:100 och med avslag på motionerna 1991/92:Ub227, 1991/92:Ub275 och 1991/92:Ub810 yrkande 14 till Bidrag till driften av det kommunala offentliga skolväsendet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 31 750 906 000 kr.,
res. 7 (s) - villk. 3 och 4 men. (v) - delvis
18. beträffande bidragsgivning till kommun som anordnar undervisning för asylsökande elever som vistas på sluss eller förläggning att riksdagen bifaller proposition 1991/92:100.
Stockholm den 26 mars 1992
På utbildningsutskottets vägnar
Ann-Cathrine Haglund
I beslutet har deltagit: Ann-Cathrine Haglund (m), Lena Hjelm-Wallén (s), Rune Rydén (m), Bengt Silfverstrand (s), Ingvar Johnsson (s), Larz Johansson (c), Berit Löfstedt (s), Bo Arvidson (m), Ewa Hedkvist Petersen (s), Ingrid Näslund (kds), Stefan Kihlberg (nyd), Eva Johansson (s), Ulf Melin (m), Christer Lindblom (fp), och Raimo Pärssinen (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Björn Samuelson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Avgifter i gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning (mom. 3)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson, Berit Löfstedt, Ewa Hedkvist Petersen, Eva Johansson och Raimo Pärssinen (allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Enligt vad" och slutar med "yrkande 1" bort ha följande lydelse:
Utskottet finner det oroande att förslag om avgifter inom gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen allt oftare förs fram i kommunerna och nu i riksdagsmotioner. Införande av sådana avgifter skulle skapa nya ekonomiska hinder för många att delta i önskad utbildning.
I likhet med vad som framförs i motion 1991/92:Ub203 anser utskottet att gymnasieskolan skall erbjuda alla ungdomar studieplats. Det är därför viktigt att gymnasieskolan i likhet med grundskolan är öppen för alla, oavsett vilka förutsättningar och vilken bakgrund eleverna har. Utskottet finner därför inte skäl att ompröva skollagens nuvarande lydelse.
Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av motion 1991/92:Ub203 och med avslag på motionerna 1991/92:Ub205, 1991/92:Ub213 samt 1991/92:Ub264 yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
3. beträffande avgifter i gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Ub203 och med avslag på motionerna 1991/92:Ub205, 1991/92:Ub213 samt 1991/92:Ub264 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Avgifter i gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning (mom. 3)
Stefan Kihlberg (nyd) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Enligt vad" och slutar med "yrkande 1" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion 1991/92:Ub205 att bestämmelserna i 5kap. 21§ skollagen bör upphöra med hänvisning till kommunernas ökade ansvar för skolan. Som motionärerna framhåller kan kommunerna i dag besluta om att ta ut avgifter på skolmåltider men inte avgiftsbelägga läromedlen. Detta leder till att eleverna inte sällan får hålla till godo med nedslitna läromedel. En avreglering av gällande bestämmelser i skollagen skulle innebära att varje kommun fick söka sig fram till det system för hantering av läromedelsfrågor m.m. som passar kommunen bäst.
Utskottet anser vidare att det bör vara möjligt för kommunerna att avgiftsbelägga vissa kvällskurser inom kommunal vuxenutbildning i enlighet med vad som förordas i motion 1991/92:Ub264. Detta skulle bl.a. innebära minskade utgifter för kommunen och möjlighet för flera personer att få studera inom kommunal vuxenutbildning.
Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Ub205 och 1991/92:Ub264 yrkande 1, med anledning av 1991/92:Ub213 samt med avslag på motion 1991/92:Ub203 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
3. beträffande avgifter i gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Ub205 och 1991/92:Ub264 yrkande 1, med anledning av 1991/92:Ub213 samt med avslag på motion 1991/92:Ub203 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Gymnasiereformens finansiering (mom. 7)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson, Berit Löfstedt, Ewa Hedkvist Petersen, Eva Johansson och Raimo Pärssinen (allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "gymnasiereformens finansiering" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att genomförandet av den nya gymnasieskolan bör ske fr.o.m. budgetåret 1992/93 enligt riksdagens tidigare beslut (prop. 1990/91:85, bet. UbU16, rskr. 356).
Riksdagsbeslutet om en ny gymnasieskola var väl förankrat i kommunerna. Med en treårig gymnasieskola som ger alla en allmän behörighet för studier i högskolan skapas en bredare social rekrytering till högskolan. Att förstärka de yrkesförberedande programmen är enligt utskottets mening viktigt för de enskilda eleverna men även för hela arbetsmarknaden med tanke på den svenska industrins behov av välutbildade arbetare och tekniker. Detta är också en förutsättning för att utveckla konkurrenskraften hos de svenska företagen.
Med hänvisning till regeringens ambitioner att bygga ut högskoleutbildningen under de kommande åren anser utskottet det kortsiktigt och inkonsekvent att inte nu bredda rekryteringsbasen för studier i högskolan genom en reformering av gymnasieskolan.
Enligt utskottets bedömning bör sektorsanslaget tillföras 320 milj.kr. för att klara kostnaderna för det första genomförandeåret. Beräkningen av dessa medel grundas på 253 milj.kr. för utbildningskostnader och genomföranderesurs. Resterande 67 milj.kr. är en del av den medelsökning (330 milj.kr.) som enligt riksdagens beslut vid förra riksmötet skulle tillföras sektorsbidraget fr.o.m. budgetåret 1992/93.
Osäkerheten kring gymnasiereformen, bl.a. mot bakgrund av regeringsskiftet, har inneburit att färre kommuner än förväntat avser att anordna den nya gymnasieutbildningen fr.o.m. läsåret 1992/93.
Utskottet anser därför att inom statsbidragsökningen om 320 milj.kr. finns utrymme för såväl gymnasiereformens inledande finansiering som möjligheten att erbjuda ca 10000 elever med avslutad tvåårig gymnasieutbildning ett tredje utbildningsår. Gymnasiereformen syftar bl.a. till att ge treåriga gymnasieutbildningar till alla. Att kunna inrätta ett tredje år är särskilt viktigt nu mot bakgrund av den stora ungdomsarbetslösheten.
Vad utskottet anfört om gymnasieskolans finansiering bör riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Ub212, 1991/92:Ub801 yrkande 1 delvis och 1991/92:Ub806 yrkande 1 delvis, med anledning av motion 1991/92:Fi209 yrkande 18 delvis och med avslag på proposition 1991/92:100 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
7. beträffande gymnasiereformens finansiering att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Ub212, 1991/92:Ub801 yrkande 1 delvis och 1991/92:Ub806 yrkande 1 delvis, med anledning av motion 1991/92:Fi209 yrkande 18 delvis och med avslag på proposition 1991/92:100 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Regeringens förslag till besparingar inom kommunal vuxenutbildning, m.m. (mom.9 och 10)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson, Berit Löfstedt, Ewa Hedkvist Petersen, Eva Johansson och Raimo Pärssinen (allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "I nyssnämnda" och på s. 13 slutar med "på arbetsmarknaden" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att regeringens förslag till besparingar inom komvux medför allvarliga konsekvenser för vuxenutbildningen. Genom att kommunerna är skyldiga att anordna grundläggande vuxenutbildning kommer kurserna på gymnasienivå och teknikutbildningen att drabbas hårt. Möjligheten till komplettering av betyg för att vinna behörighet till studier i högskolan begränsas. Vidare minskar möjligheten till samordning mellan undervisningen i gymnasieskolan och komvux. Särskilt i glesbygden är dessa skolor starkt beroende av varandra. Det är slutligen känt att ett minskat utbud av utbildningar inom komvux drabbar särskilt kvinnorna. Utskottet anser vidare i likhet med vad som anförs i motionerna att komvux har stor betydelse för den individuella kompetensutvecklingen och för näringslivets utveckling. Några besparingar inom kommunal vuxenutbildning enligt regeringens förslag bör således inte komma i fråga.
Vad utskottet anfört om regeringens förslag till besparingar inom komvux bör riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Ub219, 1991/92:Ub232, 1991/92:Ub311, 1991/92:Ub801 yrkande 1 delvis, 1991/92:806 yrkande 1 delvis, 1991/92:Fi209 yrkande 18 delvis, 1991/92:Kr417 yrkande 2 och 1991/92:A414 yrkande 4 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "Utskottet hänvisar" och slutar med "till känna" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill med anledning av motion 1991/92:Ub803 yrkande 2 framhålla att enligt riksdagens beslut om ett nytt statsbidragssystem (prop. 1990/91:18, bet. UbU4, rskr. 76) är kommunerna suveräna att organisera sitt skolväsende och avväga hur resurserna skall användas. Detta ligger i principen om ett generellt bidrag till skolsektorn, ett sektorsbidrag. I likhet med motionärerna anser utskottet att denna princip skall gälla också fortsättningsvis, varför kommunernas förfoganderätt över statsbidragen inte bör begränsas.
Då utskottet avvisar regeringens förslag till besparingar saknar ett nytt uttalande i frågan aktualitet. Utskottet föreslår därför att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub803 yrkande 2.
dels att momenten 9 och 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
9. beträffande regeringens förslag till besparingar inom kommunal vuxenutbildning att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Ub219, 1991/92:Ub232, 1991/92:Ub311, 1991/92:Ub801 yrkande 1 delvis, 1991/92:806 yrkande 1 delvis, 1991/92:Fi209 yrkande 18 delvis, 1991/92:Kr417 yrkande 2 och 1991/92:A414 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
10. beträffande principen om ett generellt sektorsbidrag att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub803 yrkande 2,
5. Slopande av medel till hemspråksundervisning (mom. 12)
Stefan Kihlberg (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "Utskottet hänvisar" och slutar med "motionen avslås" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottet kan starka skäl anföras mot hemspråksundervisningen. Inte minst framgår detta av den förvaltningsrevision av hemspråksundervisningen i grundskolan som gjorts av Riksrevisionsverket. Sammantaget påvisar denna revision bl.a. stora kvalitetsbrister, ineffektivitet, bristande lärarkompetens och mycket höga kostnader. Vidare framgår det att hemspråksundervisningen ofta direkt försvårar för invandrareleverna att följa den ordinarie undervisningen i skolorna. Utskottet konstaterar således att hemspråksundervisningen med sin nuvarande uppläggning ofta direkt motverkar sina angivna syften. Vidare konstaterar utskottet att det inte finns några belägg för att hemspråksundervisningen hittills skulle ha haft de positiva effekter som avsetts -- snarare verkar den ha motverkat invandrarelevernas möjligheter att komma in i den svenska kulturgemenskapen.
Utskottet anser det vara både lättförståeligt och värdefullt, inte minst ur samhällets synpunkt, att invandrare som kommer till Sverige ofta vill vidmakthålla sitt modersmål. Ju fler medborgare som behärskar två eller flera språk i vårt samhälle, desto bättre är det naturligtvis mot bakgrund av den pågående internationaliseringen. Utskottet anser emellertid att det finns bättre sätt att uppnå dessa positiva effekter än genom nuvarande form av hemspråksundervisning.
Vidare anser utskottet att ansvaret för hur hemspråksundervisningen skall organiseras helt och hållet skall överföras till invandrarna själva och deras intresseorganisationer. Likaså är det utskottets mening att hemspråksundervisningen inte på något sätt får inkräkta på invandrarelevernas ordinarie skolundervisning.
I det rådande ansträngda statsfinansiella läget med dess höga krav på prioritering av resursanvändning och mot ovannämnda bakgrund finner utskottet det svårt att försvara de höga kostnaderna för hemspråksundervisningen.
Mot denna bakgrund bör inga medel anvisas till hemspråksundervisningen för budgetåret 1992/93. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub290 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
12. beträffande slopande av medel till hemspråksundervisning att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub290 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Specialresurser till toppresterande elever (mom.14)
Stefan Kihlberg (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "Regeringen har" och slutar med "motion 1991/92:Ub293" bort ha följande lydelse:
I gällande bestämmelser för statsbidrag till det offentliga skolväsendet finns det inte några specialresurser destinerade för att stödja eliteleverna i skolan. I likhet med motionärerna anser utskottet att det är lika självklart att ge extra stöd till elitelever som till svaga elever. Vårt välstånd är beroende av vår förmåga att producera intellektuella topprestationer i hård internationell konkurrens. Det är lika självklart att applicera principerna om elitidrott och breddidrott inom utbildningens område.
Minst lika stort belopp av specialresurser bör avsättas för stöd till toppelever som till svaga elever. Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag till närmare utformning av ett sådant stödsystem. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub293 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
14. beträffande specialresurser till toppresterande elever att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub293 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Anslagsbeloppet (mom. 17)
Under förutsättning av bifall till reservationerna 3 och 4
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson, Berit Löfstedt, Ewa Hedkvist Petersen, Eva Johansson och Raimo Pärssinen (allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med "Utskottet har" och på s. 17 slutar med "i budgetpropositionen" bort ha följande lydelse:
Med hänvisning till utskottets tidigare ställningstagande till dels gymnasieskolans finansiering, dels regeringens förslag till besparingar inom kommunal vuxenutbildning föreslår utskottet att riksdagen under detta anslag anvisar ytterligare totalt 670 milj.kr. för budgetåret 1992/93. Sektorsbidraget under detta anslag bör således tillföras 320 milj.kr. för att dels finansiera första årets genomförande av den nya gymnasieskolan, dels finansiera påbyggnadsutbildning för 10000 elever och 350 milj.kr. för kommunal vuxenutbildning. Då utskottet i övrigt inte har något att erinra mot medelsberäkningen föreslår utskottet att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Ub227 och 1991/92:Ub275 samt med avslag på proposition 1991/92:100 och motion 1991/92:Ub810 yrkande 14 till Bidrag till driften av det kommunala offentliga skolväsendet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 32220906000 kr.
dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
17. beträffande anslagsbeloppet att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Ub227 och 1991/92:Ub275 samt med avslag på proposition 1991/92:100 och motion 1991/92:Ub810 yrkande 14 till Bidrag till driften av det kommunala offentliga skolväsendet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 32220906000 kr.,
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Björn Samuelson (v) anför:
Vänsterpartiet hävdar -- i syfte att garantera likvärdigheten i skolan -- att eleverna skall ha tillgång till dels kostnadsfria skolmåltider motsvarande minst en tredjedel av det dagliga näringsbehovet, dels fria läromedel. Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett lagförslag som avser reglera dessa frågor i skollagen.
Vänsterpartiet avvisar regeringens förslag till besparingar i vad avser reformeringen av gymnasieskolan. Arbetslivet genomgår snabba förändringar. Yrken förändras och skillnaden mellan olika yrkesgrupper suddas ut. I takt med denna omstrukturering av arbetslivet bör gymnasieskolan reformeras. Genom regeringens förslag att upphäva riksdagens tidigare beslut om gymnasiereformens finansiering blir det svårt för de kommuner, som planerat inleda arbetet med en ny gymnasieskola fr.o.m. läsåret 1992/93, att fullfölja detta utan statliga insatser. Mot denna bakgrund beräknas för budgetåret 1992/93 totalt 583 milj.kr. för genomförandet av den nya gymnasieskolan. Inom ramen för dessa medel skall även statsbidrag lämnas till kommuner som kan erbjuda elever med avslutad tvåårig gymnasieutbildning ett tredje utbildningsår.
Vänsterpartiet instämmer i vad som anförs i reservation 4 om regeringens förslag till besparingar inom kommunal vuxenutbildning, m.m.
När det gäller anslagsbeloppet avvisar Vänsterpartiet regeringens förslag till besparingar på utbildningsområdet. I konsekvens med våra tidigare yrkanden när det gäller gymnasieskolans finansiering och besparingar inom kommunal vuxenutbildning föreslår vi att riksdagen anvisar totalt 933 milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit under detta anslag för budgetåret 1992/93. Medelsökningen avser dels finansieringen av den nya gymnasieskolan fr.o.m. läsåret 1992/93 (583 milj.kr.), dels kommunal vuxenutbildning (350 milj.kr.). Riksdagen bör således för budgetåret 1992/93 anvisa 32483906000 kr. till anslaget Bidrag till driften av det kommunala offentliga skolväsendet.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom. 4, 7 och 17 borde ha hemställt:
4. beträffande lagfäst rätt till kostnadsfria skolmåltider och läromedel att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub810 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen,
7. beträffande gymnasiereformens finansiering att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Fi209 yrkande 18 delvis, med anledning av motionerna 1991/92:Ub212, 1991/92:Ub801 yrkande 1 delvis, 1991/92:Ub806 yrkande 1 delvis samt med avslag på proposition 1991/92:100 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
17. beträffande anslagsbeloppet att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub810 yrkande 14 och med avslag på proposition 1991/92:100 samt motionerna 1991/92:Ub227 och 1991/92:Ub275 till Bidrag till driften av det kommunala offentliga skolväsendet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 32483906000 kr.,
Bilaga