<p>Bet&auml;nkanden inneh&aring;ller utskottens f&ouml;rslag till hur riksdagen ska besluta i olika &auml;renden.</p>

Betänkande

<p>Departementsserien, Ds, &auml;r en serie av f&ouml;rslag som olika utredningar har l&auml;mnat till regeringen. Serien inneh&aring;ller utredningar som regeringens departement har gjort.</p>

Departementsserien

<p>EU-initiativ &auml;r dokument fr&aring;n EU-kommissionen, s&aring; kallade COM-dokument. COM-dokument kan till exempel vara f&ouml;rslag till ny eller &auml;ndrad lagstiftning, policydokument eller rapporter. Dokumenten kan ligga till grund f&ouml;r till exempel regeringens fakta-pm om EU-f&ouml;rslag eller utskottens utl&aring;tanden.&nbsp;</p>

EU-dokument

<p>Protokollen fr&aring;n utskottens och EU-n&auml;mndens sammantr&auml;den talar om vilka fr&aring;gor som togs upp.</p>

EU-nämndens protokoll

<p>Skriftligt samr&aring;d inneb&auml;r att regeringen samr&aring;der med EU-n&auml;mnden utan att n&auml;mnden samlas. Samr&aring;det genomf&ouml;rs via e-post.</p>

EU-nämndens skriftliga samråd

<p>I EU-n&auml;mndens uppteckningar st&aring;r det vad som sagts under n&auml;mndens sammantr&auml;den. Uppteckningarna publiceras ungef&auml;r tv&aring; veckor efter sammantr&auml;det.</p>

EU-nämndens uppteckningar

<p>En faktapromemoria, fakta-PM, &auml;r en redog&ouml;relse fr&aring;n regeringen till riksdagen om ett f&ouml;rslag fr&aring;n EU-kommissionen. D&auml;r framg&aring;r vad f&ouml;rslaget g&aring;r ut p&aring;, hur det kan p&aring;verka svenska regler och vad regeringen anser om f&ouml;rslaget.</p>

Fakta-pm om EU-förslag

<p>Framst&auml;llningar &auml;r f&ouml;rslag fr&aring;n organ som utsetts av riksdagen. Exempel p&aring; riksdagsorgan &auml;r Riksrevisionen, Justitieombudsmannen, riksdagsstyrelsen och Riksbanken. Framst&auml;llningar kallades under perioden 1975&ndash;2002/03 f&ouml;r f&ouml;rslag. Riksdagens organ l&auml;mnar ocks&aring; in redog&ouml;relser f&ouml;r &aring;rets verksamhet till riksdagen.</p>

Framställning

<p>Interpellationer &auml;r en typ av fr&aring;gor som debatteras i kammaren n&auml;stan varje vecka. Ledamoten st&auml;ller interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och f&aring;r svar b&aring;de skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.</p>

Interpellation

<p>I f&ouml;redragningslistorna st&aring;r det vilka &auml;renden som ska behandlas under kammarens sammantr&auml;den.</p>

Kammarens föredragningslistor

<p>Kommitt&eacute;ber&auml;ttelser inneh&aring;ller information om de utredningar som regeringen har tillsatt, bland annat om vilka personer som arbetar i utredningarna.</p>

Kommittéberättelse

<p>Kommitt&eacute;direktiv &auml;r riktlinjer f&ouml;r de utredningar, eller kommitt&eacute;er, som regeringen tills&auml;tter.</p>

Kommittédirektiv

<p>Riksdagsledam&ouml;terna kan l&auml;mna in anm&auml;lningar till konstitutionsutskottet, KU, om att KU ska granska olika ministrar i regeringen. KU:s behandling av anm&auml;lningarna finns i KU:s granskningsbet&auml;nkande.</p>

KU-anmälan

<p>S&auml;rskilda kallelser och f&ouml;redragningslistor talar om n&auml;r konstitutionsutskottet, KU, sammantr&auml;der f&ouml;r att behandla de gransknings&auml;renden som initierats efter ledam&ouml;ternas KU-anm&auml;lningar. I dokumenten st&aring;r det &auml;ven vilka &auml;renden KU ska ta upp.</p>

KU:s särskilda kallelser och föredragningslistor

<p>Protokoll fr&aring;n KU:s s&auml;rskilda sammantr&auml;den d&auml;r konstitutionsutskottet, KU, behandlar de gransknings&auml;renden som inletts efter ledam&ouml;ternas KU-anm&auml;lningar.</p>

KU:s särskilda protokoll

<p>Motioner &auml;r f&ouml;rslag som riksdagens ledam&ouml;ter har l&auml;mnat till riksdagen.</p>

Motion

<p>N&auml;r kammarens ledam&ouml;ter tycker olika i en fr&aring;ga kan kammaren fatta beslut genom omr&ouml;stning, votering. H&auml;r syns det hur alla ledam&ouml;terna har r&ouml;stat i de omr&ouml;stningar d&auml;r r&ouml;sterna har r&auml;knats, det vill s&auml;ga n&auml;r ledam&ouml;terna har r&ouml;stat genom att trycka p&aring; knappar. Det &auml;r resultaten fr&aring;n huvudvoteringarna som visas. F&ouml;rberedande voteringar redovisas i kammarens protokoll.</p>

Omröstning

<p>Propositioner &auml;r f&ouml;rslag till nya lagar och lag&auml;ndringar som regeringen l&auml;mnar till riksdagen. Regeringen l&auml;mnar ocks&aring; skrivelser, som har en mer redog&ouml;rande karakt&auml;r och inte inneh&aring;ller f&ouml;rslag till riksdagsbeslut.</p>

Proposition

<p>I kammarens protokoll finns allt som s&auml;gs i kammaren nedskrivet. I protokollet st&aring;r det ocks&aring; hur partierna har r&ouml;stat. Ett snabbprotokoll publiceras ungef&auml;r sex timmar efter att dagens sista debatt i kammaren &auml;r slut. Det slutliga protokollet &auml;r f&auml;rdigt efter n&aring;gra veckor.</p>

Protokoll

<p>Utskotten skriver rapporter n&auml;r de arbetar med att f&ouml;lja upp och utv&auml;rdera de beslut som riksdagen har fattat.</p>

Rapport från riksdagen

Redogörelse

<p>Riksdagsf&ouml;rvaltningens f&ouml;rfattningssamling, RFS, inneh&aring;ller f&ouml;reskrifter beslutade av Riksdagsf&ouml;rvaltningen (riksdagsstyrelsen eller riksdagsdirekt&ouml;ren) eller andra myndigheter under riksdagen, f&ouml;rutom Riksbanken och Riksrevisionen.</p>

<p>Riksdagsskrivelser &auml;r meddelanden fr&aring;n riksdagen till regeringen om vilka beslut som riksdagen har fattat.</p>

Riksdagsskrivelse

<p>Riksrevisionen &auml;r en myndighet som h&ouml;r till riksdagen och ansvarar f&ouml;r den ekonomiska granskningen av regeringen och de statliga myndigheterna. Riksrevisionen l&auml;mnar sina granskningsrapporter direkt till riksdagen.</p>

Riksrevisionens granskningsrapport

<p>Riksdagens ledam&ouml;ter kan kontrollera regeringen genom att st&auml;lla skriftliga fr&aring;gor till ministrarna. Ministrarna besvarar fr&aring;gorna skriftligt.</p>

Skriftlig fråga

Skrivelse

<p>Statens offentliga utredningar, SOU, &auml;r en serie av f&ouml;rslag som olika utredningar har l&auml;mnat till regeringen.</p>

Statens offentliga utredningar

Svar på skriftlig fråga

<p>Svensk f&ouml;rfattningssamling (SFS) inneh&aring;ller g&auml;llande lagar och f&ouml;rordningar. Om en f&ouml;rfattning &auml;ndras ers&auml;tts den gamla texten med den nya.&nbsp;</p>

Svensk författningssamling

<p>I talarlistorna st&aring;r det vilka ledam&ouml;ter som p&aring; f&ouml;rhand har anm&auml;lt att de vill tala under kammarens sammantr&auml;den.</p>

Talarlista

<p>Utskotten kan granska meddelanden fr&aring;n EU:s institutioner. Ofta handlar det om s&aring; kallade strategiska dokument fr&aring;n EU-kommissionen som kan vara id&eacute;dokument, diskussionsunderlag och l&aring;ngsiktiga planer f&ouml;r kommande lagstiftning. N&auml;r ett utskott har granskat ett s&aring;dant meddelande skriver det ett utl&aring;tande till kammaren om granskningen.</p>
<p>Utskotten g&ouml;r ocks&aring; subsidiaritetspr&ouml;vningar av EU-f&ouml;rslag. De ska d&aring; bed&ouml;ma om ett beslut b&ouml;r fattas p&aring; EU-niv&aring; eller av p&aring; nationell niv&aring;. Om utskottet anser att f&ouml;rslaget strider mot subsidiaritetsprincipen skriver det ett utl&aring;tande.&nbsp;</p>

Utlåtande

<p>Viktigare utredningar som g&ouml;rs inom Riksdagsf&ouml;rvaltningen ing&aring;r i en serie som kallas f&ouml;r URF. URF st&aring;r f&ouml;r Utredningar fr&aring;n Riksdagsf&ouml;rvaltningen. Utredningarna tills&auml;tts av riksdagsdirekt&ouml;ren eller riksdagsstyrelsen.</p>

Utredning från Riksdagsförvaltningen

Utskottens protokoll

<p>Valpr&ouml;vningsn&auml;mnden, VPN, pr&ouml;var &ouml;verklaganden av val till riksdagen, region- och kommunfullm&auml;ktige samt Sametinget och Europaparlamentet. &Auml;ven &ouml;verklaganden av nationella folkomr&ouml;stningar pr&ouml;vas. N&auml;mndens beslut sedan 1975 finns tillg&auml;ngliga.</p>
<p>F&ouml;r varje beslut anges beslutets diarienummer och i f&ouml;rekommande fall &auml;ven r&auml;ttsfallsbeteckningen. En s&aring;dan fanns f&ouml;r besluten f&ouml;re 2015 d&aring; dessa gavs ut i en skriftlig r&auml;ttsfallssamling.</p>

Valprövningsnämndens beslut

Bildande av ett familjemedicinskt institut m.m.

Bilaga: bet_200102_sou_5

<table class="vottabell" summary="Voteringsresultat">
<tr class="sakfragan"><td colspan="5"><h4>Omröstning i sakfrågan</h4>
<p>Utskottets förslag mot reservation 1 (m)
</p></td></tr><tr class="vottabellrubik"><th>Parti</th><th>Ja</th><th>Nej</th><th>Avstående</th><th>Frånvarande</th></tr>
<tr><td class="parti">s</td><td class="rost_ja">122</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">9</td></tr>
<tr><td class="parti">m</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">0</td></tr>
<tr><td class="parti">c</td><td class="rost_ja">17</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">1</td></tr>
<tr><td class="parti">fp</td><td class="rost_ja">15</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">1</td></tr>
<tr><td class="parti">kd</td><td class="rost_ja">39</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">3</td></tr>
<tr><td class="parti">v</td><td class="rost_ja">38</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">5</td></tr>
<tr><td class="parti">mp</td><td class="rost_ja">13</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">3</td></tr>
<tr><td class="parti">-</td><td class="rost_ja">1</td><td class="rost_nej">1</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">0</td></tr>
<tr><td class="totalt">Totalt</td><td class="summa_ja">245</td><td class="summa_nej">73</td><td class="summa_avstar">0</td><td class="summa_franvarande">31</td></tr>
<tr><td colspan="5"><h4 class="beslut">Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag</h4></td></tr>
</table>


<table class="vottabell" summary="Voteringsresultat">
<tr class="sakfragan"><td colspan="5"><h4>Omröstning i sakfrågan</h4>
<p>Utskottets förslag mot reservation 2 (c, kd)
</p></td></tr><tr class="vottabellrubik"><th>Parti</th><th>Ja</th><th>Nej</th><th>Avstående</th><th>Frånvarande</th></tr>
<tr><td class="parti">s</td><td class="rost_ja">122</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">9</td></tr>
<tr><td class="parti">m</td><td class="rost_ja">24</td><td class="rost_nej">1</td><td class="rost_avstar">47</td><td class="rost_franvarande">9</td></tr>
<tr><td class="parti">c</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">17</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">1</td></tr>
<tr><td class="parti">fp</td><td class="rost_ja">14</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">1</td><td class="rost_franvarande">1</td></tr>
<tr><td class="parti">kd</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">39</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">3</td></tr>
<tr><td class="parti">v</td><td class="rost_ja">38</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">5</td></tr>
<tr><td class="parti">mp</td><td class="rost_ja">13</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">3</td></tr>
<tr><td class="parti">-</td><td class="rost_ja">2</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">0</td></tr>
<tr><td class="totalt">Totalt</td><td class="summa_ja">213</td><td class="summa_nej">57</td><td class="summa_avstar">48</td><td class="summa_franvarande">31</td></tr>
<tr><td colspan="5"><h4 class="beslut">Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag</h4></td></tr>
</table>


<table class="vottabell" summary="Voteringsresultat">
<tr class="sakfragan"><td colspan="5"><h4>Omröstning i sakfrågan</h4>
<p>Utskottets förslag mot reservation 7 (kd)
</p></td></tr><tr class="vottabellrubik"><th>Parti</th><th>Ja</th><th>Nej</th><th>Avstående</th><th>Frånvarande</th></tr>
<tr><td class="parti">s</td><td class="rost_ja">122</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">9</td></tr>
<tr><td class="parti">m</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">72</td><td class="rost_franvarande">9</td></tr>
<tr><td class="parti">c</td><td class="rost_ja">17</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">1</td></tr>
<tr><td class="parti">fp</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">15</td><td class="rost_franvarande">1</td></tr>
<tr><td class="parti">kd</td><td class="rost_ja">1</td><td class="rost_nej">38</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">3</td></tr>
<tr><td class="parti">v</td><td class="rost_ja">38</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">5</td></tr>
<tr><td class="parti">mp</td><td class="rost_ja">13</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">3</td></tr>
<tr><td class="parti">-</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">1</td><td class="rost_avstar">1</td><td class="rost_franvarande">0</td></tr>
<tr><td class="totalt">Totalt</td><td class="summa_ja">191</td><td class="summa_nej">39</td><td class="summa_avstar">88</td><td class="summa_franvarande">31</td></tr>
<tr><td colspan="5"><h4 class="beslut">Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag</h4></td></tr>
</table>


<table class="vottabell" summary="Voteringsresultat">
<tr class="sakfragan"><td colspan="5"><h4>Omröstning i sakfrågan</h4>
<p>Utskottets förslag mot reservation 9 (v, mp)
</p></td></tr><tr class="vottabellrubik"><th>Parti</th><th>Ja</th><th>Nej</th><th>Avstående</th><th>Frånvarande</th></tr>
<tr><td class="parti">s</td><td class="rost_ja">121</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">10</td></tr>
<tr><td class="parti">m</td><td class="rost_ja">24</td><td class="rost_nej">1</td><td class="rost_avstar">47</td><td class="rost_franvarande">9</td></tr>
<tr><td class="parti">c</td><td class="rost_ja">17</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">1</td></tr>
<tr><td class="parti">fp</td><td class="rost_ja">15</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">1</td></tr>
<tr><td class="parti">kd</td><td class="rost_ja">38</td><td class="rost_nej">1</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">3</td></tr>
<tr><td class="parti">v</td><td class="rost_ja">1</td><td class="rost_nej">37</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">5</td></tr>
<tr><td class="parti">mp</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">13</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">3</td></tr>
<tr><td class="parti">-</td><td class="rost_ja">2</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">0</td></tr>
<tr><td class="totalt">Totalt</td><td class="summa_ja">218</td><td class="summa_nej">52</td><td class="summa_avstar">47</td><td class="summa_franvarande">32</td></tr>
<tr><td colspan="5"><h4 class="beslut">Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag</h4></td></tr>
</table>


<table class="vottabell" summary="Voteringsresultat">
<tr class="sakfragan"><td colspan="5"><h4>Omröstning i sakfrågan</h4>
<p>Utskottets förslag mot reservation 10 (c, kd, v, mp)
</p></td></tr><tr class="vottabellrubik"><th>Parti</th><th>Ja</th><th>Nej</th><th>Avstående</th><th>Frånvarande</th></tr>
<tr><td class="parti">s</td><td class="rost_ja">122</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">9</td></tr>
<tr><td class="parti">m</td><td class="rost_ja">18</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">53</td><td class="rost_franvarande">10</td></tr>
<tr><td class="parti">c</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">17</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">1</td></tr>
<tr><td class="parti">fp</td><td class="rost_ja">13</td><td class="rost_nej">2</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">1</td></tr>
<tr><td class="parti">kd</td><td class="rost_ja">2</td><td class="rost_nej">35</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">5</td></tr>
<tr><td class="parti">v</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">38</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">5</td></tr>
<tr><td class="parti">mp</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">13</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">3</td></tr>
<tr><td class="parti">-</td><td class="rost_ja">2</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">0</td></tr>
<tr><td class="totalt">Totalt</td><td class="summa_ja">157</td><td class="summa_nej">105</td><td class="summa_avstar">53</td><td class="summa_franvarande">34</td></tr>
<tr><td colspan="5"><h4 class="beslut">Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag</h4></td></tr>
</table>


2002-01-30

Familjemedicinskt institut bildas (SoU5)

Herr talman! Närhelst vår regering ser ett problem
föreslår den en ny myndighet eller ett institut. Det gör
den oavsett om det finns några verkliga skäl att tro att
ett sådant skulle tillföra något. Ja, den gör det även
om det är uppenbart att det snarare försämrar än för-
bättrar möjligheterna att ta tag i problemen.
För en regering som inte vill ta i problemen är så-
dana pseudolösningar naturligtvis en bekväm smit-
väg. Vi anser att propositionen Bildandet av ett fa-
miljemedicinskt institut bör avslås just för att den inte
löser något utan i stället försvårar lösningar. Skälen
härtill är följande: Den utgår inte från patientpers-
pektivet utan från en yrkesgrupps egenintresse. Den
riskerar därmed att fjärma discipliner som måste
samverka runt patienten i primärvården i stället för att
närma dem.
Herr talman! Ibland skäms man för att våra skat-
tepengar används där nyttan är så uppenbart liten. Det
finns redan i dag ett stort antal organisationer och
myndigheter som arbetar med frågor om kunskap och
kunskapsspridning inom primärvården och som ar-
betar förebyggande och med folkhälsa. Det finns
också, utan att något institut tillskapas, förutsättningar
för att åstadkomma en bättre fungerande fortbildning
för att stärka samarbetet och för att stödja primärvår-
dens utveckling.
Herr talman! Med alla dessa redan befintliga aktö-
rer måste man fråga sig vad det familjemedicinska
institutet egentligen kan tillföra som är av nytt eller
bestående värde och som berättigar att 20 miljoner
kronor om året används och 60 miljoner under den
första planerade tiden. Risken är uppenbar att revir
befästs i stället för att murar rivs mellan primärvård
och andra organisationer.
Jag kan som exempel peka på att det i dag finns
behov av ett ökat samarbete när det gäller omvårdna-
den av äldre. Ökningen av antalet äldre ställer väldigt
stora krav på samarbete mellan kommuner, landsting,
sjukvård och äldreomsorg. För en adekvat medicinsk
behandling av de äldre behövs därför fortlöpande
kontakter mellan allmänläkare, geriatriker och psyko-
geriatriker.
Sådana specialister måste samarbeta naturligt med
allmänläkarna. Det behövs det inte ett familjemedi-
cinskt institut till. Men det behövs den förnyelse av
primärvården som vi upprepade gånger föreslagit. I
stället för att försöka lösa problem genom ett särskilt
institut måste de i dag verksamma inom området ges
ökat handlingsutrymme för att förbättra arbetssätt,
och det måste ges bättre fortbildningsmöjligheter.
Herr talman! För att utveckla primärvården krävs
det också att patienterna kan få ett helt annat infly-
tande genom valfrihet, mångfald och konkurrens i
utbudet så att patienterna kan välja bort dålig vård
och välja till god vård. Det ger incitament till en ut-
veckling som överensstämmer med patienternas öns-
kemål. Då skulle man utgå från patientperspektivet.
Herr talman! Visst behövs forskning inom pri-
märvården, och visst behövs klinisk forskning. Den
kliniska forskningen i Sverige har blivit alltmer efter-
satt. Primärvårdens integrering med kliniskt utveck-
lingsarbete måste förstärkas och tydliggöras långt mer
än vad regeringen föreslår. Vi hade därför gärna sett
ett forskningspolitiskt initiativ från regeringens sida
där primärvården ingår som en del i en alltmer speci-
aliserad vård i stället för ett förslag som ett institut
som innebär kostnadsposter utan några som helst
garantier för att det kommer att åstadkomma något
som är till gagn för patient eller personal.
Det finns i dag goda förutsättningar vid universitet
och högskolor att i samarbete med primärvården
forska inom vida områden. För att skapa möjligheter
för den verkligt högkvalitativa forskningen har vi
föreslagit att man tillskapar ett nationellt institut för
medicin och hälsa när det gäller spetsforskningen.
Något sådant hade vi velat se i stället för ett förslag
som inget löser.
Huvudmannaskapet för det föreslagna institutet
ska begränsas till kommuner och landsting. Här stick-
er bockfoten fram. Regeringens förslag, herr talman,
tyder tveklöst på en styrning från den alternativt driv-
na till den offentliga drivna primärvården. Det är en
uppenbar risk att huvudmannaskapet för institutet
kommer att innebära en ökad politisk styrning av
vården. Det är det sista den hårt prövade svenska
sjukvården behöver. Det är de som arbetar i vården
som måste ha större inflytande över den liksom pati-
enterna, som jag tidigare berört. Politisk styrning
måste ge plats för kompetens och utveckling.
Herr talman! Personalfrågorna i vården är nog-
grant kartlagda. Det gäller både bedömningar av
behovet av personal som vad som ger vården bättre
förutsättningar att locka personal och få den att trivas
på arbetet. Det behövs inget familjemedicinskt insti-
tut för att, som det står i propositionen, identifiera och
sprida kunskap om faktorer som är viktiga för rekry-
tering av vårdpersonal. Det behövs inget institut för
att konstatera att rekryteringsfrågor löses bäst genom
att tillåta mångfald med många andra arbetsgivare
och konkurrens för att stimulera goda arbetsinsatser.
På så sätt skapas också en riktig arbetsmarknad med
konkurrerande lönesättning, vilket också är rekryte-
ringsbefrämjande.
Det som behövs är god fortbildning av all perso-
nal såväl enskilt som i samverkande team i primär-
vården samt gränsöverskridande arbete mellan lands-
ting och den kommunala primärvården. Jag ska åter
ta ett exempel från primärvårdens insatser inom äld-
reomsorgen som belyser detta. Kunskapen om olika
demenssjukdomar är fortfarande bristfällig i primär-
vården. Många av dem som i dag diagnostiseras som
dementa lider i själva verket av s.k. falsk demens som
beror på depression. För det finns väl fungerande
behandlingar. Det behövs inget institut för den fort-
bildning som behövs eftersom vi vet vad som behövs.
Det behövs inte en lösning som förstärker revir utan
att man praktiskt samarbetar i verkligheten med andra
specialiteter, som jag skissade förut.
Herr talman! En primärvård på patientens villkor
uppnås inte med det institut som regeringen nu före-
slår. Risken är stor att man långsiktigt gör ont värre
genom att motivationen till andra förändringar mins-
kas. I stället för att genom förändringsarbete lösa
vårdens problem riskerar man att de tillförda resur-
serna leder till nya projekt av allehanda slag som
alltid gläder någon men som enbart höjer kostnadsni-
vån utan att därför lösa något av sjukvårdens grund-
läggande problem.
Jag anser att de problem som primärvården står
inför i dag kan lösas med den stora kunskap och erfa-
renhet som finns hos vårdens befintliga aktörer om
med den utveckling mot mångfald och ökat patientin-
flytande som vi föreslår. Med det, herr talman, yrkar
jag bifall till reservation nr 1, och jag står givetvis
också bakom vår andra reservation.


Herr talman! Vänsterpartiet anser att primärvår-
den är en av de viktigaste funktionerna inom hälso-
och sjukvården. Primärvården är första linjens sjuk-
vård. Det ställer stora krav på verksamheten. Det
krävs både specialisering och generalistkompetens.
En väl fungerande primärvård är effektiv såväl vad
avser medicinsk säkerhet som ur kostnadssynpunkt.
Metodutveckling och forskning är betydelsefulla
komponenter för att uppfylla dessa krav.
Därför är det självklart för oss i Vänsterpartiet att
tillsammans med regeringen och Miljöpartiet med-
verka till ett resurstillskott om 9 miljarder till primär-
vården, psykiatrin och äldreomsorgen de närmaste
åren. På dessa områden behövs strategiska satsningar.
Låt oss noggrant analysera vad som nu händer med
dessa satsningar, och låt oss föra en öppen diskussion
om att i framtiden kunna göra ytterligare satsningar
på inte minst primärvården.
Fru talman! Vi är alltså med och står för ekono-
miska förstärkningar av primärvården. Men vi var
och är kritiska till delar av inriktningen på den natio-
nella handlingsplanens skrivningar om primärvården.
Vi menar att de är alltför ensidigt inriktade på läka-
rens roll i vården och enligt vår mening idealiserar
privatisering av primärvårdens drift om en utveck-
lingsväg. I den nationella handlingsplanen aviserades
också ett familjemedicinskt institut. Det har nu resul-
terat i föreliggande betänkande.
Här har vi en rad kritiska synpunkter kvar, men
det är roligare att börja med de positiva omdömena.
Vi i Vänsterpartiet anser att det är bra att det ges
möjlighet till metodutveckling och forskning inom
primärvården utifrån dess specifika situation.
Under utskottsbehandlingen har en mycket viktig
förstärkning av denna inriktning skett genom att ut-
skottet beslutat om ett tillkännagivande av att institu-
tet också ska beakta folkhälsoaspekter som en del av
utvecklingsarbetet. Samverkan ska ske med Statens
folkhälsoinstitut. Det är en utvidgning av uppdraget
som sker utifrån motioner av Vänsterpartiet och
Centerpartiet, där glädjande nog utskottet efter dis-
kussioner står bakom de nya skrivningarna. Det är
mycket bra!
Ett annat mycket positivt ställningstagande i be-
tänkandet är att utskottet beslutat att i enlighet med
riksdagsrevisorernas förslag tillkännage till regering-
en en översyn av språkutbildningen för utländsk
vårdpersonal. Vi ser fram emot en sådan översyn och
lyfter därför inte fram vår motion på området. Men vi
fortsätter att bevaka denna fråga mycket noggrant.
Jag går så över till några mer kritiska synpunkter.
Vi ställer oss ytterst tveksamma till begreppet och
benämningen familjemedicin. Vi har vid flera tillfäl-
len fått höra, som enda motivering till namnbytet, att
det är en internationellt anpassning. Men vad är fa-
miljemedicin? Att andra länder har valt att kalla pri-
märvården för familjemedicin kan inte vara ett till-
räckligt tungt argument utifrån våra förhållanden. Vi
har ju, tycker vi i Vänstern, ganska goda socialpoli-
tiska traditioner och idéer i vårt land. Vilka tillstånd,
vilka sjukdomar och vilka patienter har anknytning
till familjen? Jag kan lätt tänka mig in i situationen att
en äldre kvinna som sedan länge är änka med vuxna
barn känner sig väldigt främmande inför att gå till
familjeläkaren. Det är dessutom mycket tveksamt om
det i dag finns ett behov av eller önskemål om att
familjens alla medlemmar ska gå till samma läkare.
Jag frågar mig också: Varför byta till begrepp som
familjemedicin och familjeläkare men ha kvar dist-
riktssköterska som begrepp? Eller är förslag på gång
om familjesköterska? Jag hoppas verkligen inte det.
Vänsterpartiet anser att ett mer lämpligt namn på
institutet och specialiteten vore primärmedicin. Det
skulle i högre grad motsvara dess faktiska uppgift och
placering, menar vi. Det skulle mer vara i linje med
våra social- och hälsopolitiska traditioner.
Fru talman! Primärvårdens patienter är i dag ofta
människor som kan ha ett flertal olika sjukdomar av
både akut och kronisk karaktär och som berör kropp,
själ och sociala villkor. Det krävs därför ett folkhäl-
sotänkande i primärvården innefattande också klass-
och könsperspektiv. Det krävs också att primärvården
organiseras mer utifrån ett teamtänkande. Glädjande
nog finns det skrivningar som pekar hän mot ett tän-
kande i denna riktning. Det är en bra utveckling jäm-
fört med den nationella handlingsplanen. Men om vi
fortsätter dessa tankar leder de åtminstone oss i
Vänsterpartiet till att anse att primärvården även har
behov av samverkan med andra specialistfunktioner
än den allmänmedicinska. Det kan vara geriatriker,
som är viktiga inte minst när det gäller äldreboende,
psykiatriker och pediatriker - det är kanske några av
dem som närmast ligger till hands. Vi har lyft fram
dessa aspekter i ett särskilt yttrande, och kommer
givetvis att följa också denna fråga noga framöver.
Fru talman! I propositionen tar man inte ställning
till institutets placering. Men Vänsterpartiet vill un-
derstryka att det är viktigt att betona att metodut-
vecklingen inom primärvården måste gälla hela lan-
det. Villkoren och behoven skiljer sig mycket åt
mellan glesbygd och storstad och mellan småstad och
förort. Vi anser därför att institutet bör rekommende-
ras en placering utanför storstadsområdena. I dag har
vi en teknisk utveckling som medger en närhet i kun-
skapsutbyte som inte är beroende av den geografiska
placeringen. Det finns därför mycket goda skäl att
placera det föreslagna institutet utanför storstadsom-
rådena om vi menar allvar med att hela Sverige ska
leva och utvecklas rättvist.
Fru talman! Det är mycket positivt och alldeles
nödvändigt att som föreslås utvärdera verksamheten
noggrant och löpande under den treårsperiod som
nuvarande finansiering avser. Det är en viktigt förut-
sättning för oss i Vänsterpartiet. Vi har som sagt
fortfarande kritiska synpunkter och reservationer,
men vi ser också möjligheter att återkomma och fort-
sätta att arbeta för en förbättrad primärvård.
Fru talman! Vi i Vänsterpartiet står bakom alla
våra reservationer, men jag nöjer mig för tids vinnan-
de med att yrka bifall till reservationerna 9 och 10.


Fru talman! Kristdemokraterna ställer upp bakom
bildandet av ett familjeinstitut. Vi tycker att det är
viktigt att det finns ett nationellt stöd för kunskapsut-
veckling inom primärvårdens alla olika verksamheter
och yrkesgrupper.
Primärvården är oerhört viktigt. Den är basen och
den första linjens sjukvård. Vi vet också att den inte
har fungerat som medborgarna och vi skulle ha öns-
kat. Därför tror vi att detta är en del i att det ska bli
bättre, och vi ställer upp bakom det.
Fru talman! I betänkandet finns också en rad mo-
tioner från den allmänna motionstiden. Jag tänkte
ägna min talartid åt att tala om dem.
Först har jag bara en kommentar till Rolf Olsson
och Vänsterpartiet. Det är knappast någon hemlighet
för vare sig kammarens ledamöter eller medborgarna
i Sverige att Vänstern utropar: Död åt familjen! Ock-
så här ondgör man sig över begreppet familjemedi-
cinskt institut. Jag tycker snarast att det är egendom-
ligt att man kommer tillbaka till detta i varje sam-
manhang. Det kan väl inte vara en huvudfråga att
önska död åt familjen - det borde snarare vara liv åt
familjen.
Fru talman! Av och till kommer det upp
skräckscenarier upp av en verklighet som ingen av
oss vill ha. Nu senast var det Gislaved, och en senil-
dement kvinna som behandlades illa. Det upprör oss
naturligtvis långt inne i själen att detta får ske. Tyvärr
tror väl ingen av oss att det här var vid det enda till-
fälle eller på det enda ställe i landet som detta sker,
utan på alltfler håll är den vård som vi ger våra äldre
inte en värdig vård. Jag vet att alla riksdagens och
kammarens ledamöter beklagar detta. Frågan är vad
vi gör åt det, när vi nu inser att det finns felaktigheter.
I flera av de motioner som Kristdemokraterna står
bakom har vi lyft fram geriatrikern som en oerhört
viktig funktion för våra äldre i dag. Jag vill göra det
här i kammaren i dag också. Jag kan inte förstå att det
ska vara en specialitet som är så lågprioriterad i ut-
bildningarna. Jag tycker att det borde vara en specia-
litet som ska ha högsta prioritet, för detta handlar om
en stor grupp människor som ofta har nedsatt auto-
nomi. Det är alltså en av de grupper som i priorite-
ringsbeslutet sätts i grupp ett. Samtidigt vet vi att
geriatriker på våra särskilda boenden ute i kommu-
nerna faktiskt bara är konsulter. De allra flesta går
inte ens rond på det särskilda boendet. Jag beklagar
det.
Samtidigt vet vi också att ungefär 40 % av alla
som arbetar med de äldre är outbildade. Många av de
här människorna har stor erfarenhet, kanske från
kommunens hemtjänst osv., och jag förringar inte
den. Men det räcker inte när man har svårt sjuka äldre
människor som vi som politiskt beslutande försam-
ling har bestämt ska vårdas i kommunens regi. Det är
inte tillräckligt, mina vänner!
Fru talman! Jag tycker också att landstingen har
en stor uppgift när det gäller våra äldre. I Kalmar läns
landsting, som är vänsterstyrt, raserar man nu i prin-
cip geriatriken. Man lägger ned vårdplatserna på alla
de tre sjukhusen. Samtidigt vet vi att mängder av
äldre människor som inte har fått någon ordentlig
demensutredning ändå finns på det äldreboende som
existerar.
Jag vill komma tillbaka till frågan om vad det är
som är kvalitet för patienten - och nu vill jag att Rolf
Olsson, Socialdemokraterna och alla andra ska lyss-
na! I Gislaved kunde detta hända trots att det var i
kommunens regi och offentligt styrt. Ni står här i
kammarens talarstol gång på gång och talar om att
om det är offentligt styrt så är det en garanti för god
kvalitet. Givetvis vet jag att sådant här kan hända
överallt, men jag vill påminna om att det inte är drift-
formen som är det viktiga utan innehållet i vården.
Kristdemokraterna har under många år, från det att
vår partiledare myntade ordet värdighetsgaranti, lyft
fram detta på olika sätt.
Jag är helt övertygad om att det inte finns några
som har bättre nytta av en värdighetsgaranti än de
som inte själva kan tala för sig. Jag vill verkligen
uppmana den sittande regeringen att komma med ett
förslag så att det blir en förändring. Vi kan inte hela
tiden bolla över mellan olika ansvarsområden. Vi har
till syvende och sist ansvar för att äldre och sjuka
människor ska få den vård de behöver. Det gäller
speciellt den grupp som inte själva kan tala för sig.
Jag vill inte höra talas om att de äldre ska komma i
någon andra klassens prioriteringsgrupp - tvärtom.
Människovärdet ligger inte i åldern, utan det ligger
faktiskt i att vi är människor.
Jag tror att de larmsignaler som kommer behöver
tränga in i oss. Det är klart att sonen som fick den här
bekräftelsen var illa berörd personligen, men jag
känner mig också väldigt illa berörd. Jag känner mig
illa till mods när detta upprepas gång på gång.
Jag skulle helt enkelt vilja fråga Socialdemokra-
ternas företrädare: Vad ämnar regeringen och Social-
demokraterna, som sitter vid makten med stöd av
Miljöpartiet och Vänsterpartiet, göra åt detta? Det
räcker inte med att man tycker en massa saker här i
kammaren. Nu måste det till åtgärder. Man måste ta
sitt ansvar.
Fru talman! Med det vill jag yrka bifall till reser-
vation 2 och reservation 7. Jag står givetvis bakom
övriga reservationer där Kristdemokrater finns med,
men för tids vinnande nöjer jag mig med detta.


Fru talman! Det är väl ganska typiskt att Kristde-
mokraterna reagerar på att någon gör en kritisk
granskning av begreppet familjemedicin, Chatrine
Pålsson. Det reagerar Kristdemokraterna direkt på.
I Vänsterpartiet har vi den uppfattningen att vi le-
ver i ett samhälle där kärnfamiljen på många sätt
fortfarande utgör normen för hushållsbildning och
samlevnad mellan människor trots att de facto miljo-
ner människor i vårt land inte lever i kärnfamiljer.
Det finns, för att använda ett av Kristdemokraterna
och andra borgare mycket omhuldat uttryck, en stor
mångfald när det gäller hur människor väljer att leva
sina liv i dag. Därför reagerar vi på att normen i be-
greppsbildningen fortfarande utgörs av kärnfamiljen.
Därav det något tillspetsade uttrycket "död åt famil-
jen" som Kristdemokraterna naturligtvis också drar
fram i detta sammanhang.
Nu har ju Chatrine Pålsson chansen att i stället
svara på mina frågor om varför det kallas familjeme-
dicin och varför det kallas familjeläkare. Det var det
jag ifrågasatte i mitt anförande. Vad är det som ligger
bakom det här begreppet? Varför väljer Kristdemo-
kraterna att ställa upp bakom det begreppet, som
tidigare varit främmande i svensk sjukvårdsdebatt?
Ska vi gå över till en annan tradition med rötterna i de
latinska länderna runt Medelhavet, där familjen alltid
utgjort grundvalen i det socialpolitiska nätet? Det
håller faktiskt också på att förändras i dessa länder,
men vi tar i stället ett steg tillbaka. Jag tycker att det
är att gå baklänges.
Sedan till frågan om att vi skulle påstå att allt är
gott och väl så länge det är offentligt styrt. Det är en
lögn Chatrine Pålsson. Det har vi aldrig påstått så
oförblommerat som Chatrine Pålsson påstår. Det
händer naturligtvis mycket negativt och oacceptabelt i
den offentliga vården - det ska vi öppet diskutera och
kritisera - likaväl som det händer i de privata institu-
tionerna. Jag väntar på att Chatrine Pålsson ska ta upp
de negativa saker som händer i de privata institutio-
nerna. Hittills har jag inte någon gång hört Chatrine
Pålsson säga något om det.


Fru talman! Om Rolf Olsson inte har hört mig sä-
ga det någon gång, så ska jag säga det i dag. Jag be-
klagar all vanvård oavsett driftsform. Jag har faktiskt
också ett stort hjärta för personalens situationen inom
de olika driftsformerna. Det är inte så enkelt att hinna
och orka med det man åläggs och inte har utbildning
för. Det handlar alltså om att vi måste underlätta så
att man kan ge god vård enligt ett djupt etiskt mönster
om människovärde.
Kära Rolf Olsson, oavsett vad Vänsterpartiet
tycker föds vi alla in i en familj. Vi har ingen möjlig-
het att komma till på något annat sätt, alltså finns det
en basfamilj. Begreppet familjeläkare har säkert
kommit till därför att man tror att en hel familj ska
välja samma doktor eftersom man har lättare att se
helheten då. Man har lättare att se den grupp som
finns där och kanske förstå situationen i olika sam-
manhang. Det är viktigt att komma ihåg att vi männi-
skor är en helhet med ande, själ och kropp, med soci-
ala, andliga, fysiska och psykiska behov. Ingen män-
niska lever för sig själv, och ingen dör för sig själv.
Jag vet att man lever och bor tillsammans på olika
sätt, men de allra flesta har en liten trygg gemenskap
runt sig.
Begreppet familjemedicinskt centrum visar kan-
ske inte riktigt vad det handlar om, men det står ju
familjeläkare. Som sjuksköterska skulle jag själv inte
ha någonting emot att kallas familjesköterska.


Fru talman! Det är bra att Chatrine Pålsson i dag
är så tydlig med att hon också kan tänka sig att kriti-
sera privata institutioner. Jag hoppas att den inställ-
ningen håller i sig. Jag har inte tyckt att den har varit
särskilt förhärskande tidigare.
Låt mig gå över till begreppet familjemedicin.
Alldeles oavsett vad Chatrine Pålsson säger anser jag
att vi i stället bör bygga vidare på de traditioner som
jag tycker har varit förhållandevis framgångsrika i
vårt land internationellt sett. Vi har haft individen i
centrum för de åtgärder som vi har byggt. Vi har haft
en generell välfärdspolitik som har gynnat alla oav-
sett vilka familjeförhållanden man har haft. Jag tycker
att det är efter den linjen man bör utveckla primärme-
dicinen och se den som den första linjens kvalificera-
de hälso- och sjukvård där man betonar teamtänkande
och ett samarbete med andra specialiteter i stället för
att införa ett mystifierande begrepp som familjemedi-
cin.


Fru talman! Jag tror självfallet att det familjeme-
dicinska centrumet kommer att spela en otroligt bra
roll och ta kontakter och utforma sin verksamhet som
de anser bäst. Det är jag inte ett dugg rädd för. Jag
tror inte heller att individen inte kan komma i cent-
rum om det kallas ett familjemedicinskt institut. Jag
hoppas att inte Rolf Olsson tror det heller.
Det är faktiskt den socialdemokratiska regeringen,
som Rolf Olsson egentligen stöder, som har lagt fram
förslaget. Sedan verkar det som om jag ska stå till
svars för det, och det gör jag gärna. Med det är fak-
tiskt ni som är stödparti där.
När det gäller kvaliteten i vården har jag sagt oer-
hört många gånger att den inte beror på driftsformen
utan på bemötandet. Jag har t.o.m. sagt att jag tror att
de allra flesta som kommer inte ens frågar vem per-
sonalen får sin lön av. Jag tror inte att någon äldre,
när man får sin hjälp morgon, middag och kväll av
hemtjänsten, frågar: Var får du din lön ifrån?
Det är viktigast att se vilken kvalitet det är och
vilket bemötande och vilken respekt jag får. Det är
därför som det är så viktigt att komma ihåg att det är
utifrån individens perspektiv som vi ska bygga en god
kvalitet i sjukvården. Ju mer åren går, desto mer
övertygad blir jag om att vi behöver en värdighetsga-
ranti på olika nivåer för att garantera detta. Jag hop-
pas att Rolf Olsson kan ställa upp på det, och att vi
också kan få andra att ställa upp på det.


Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till
reservationerna 2 och 10, men jag står självfallet även
bakom övriga reservationer där Centerpartister finns
med.
Fru talman! En riksdagsmajoritet där Centerpartiet
ingick beslutade under hösten 2000 att ställa sig bak-
om den nationella handlingsplanen för utveckling av
hälso- och sjukvård. I handlingsplanen ingick att ett
familjemedicinskt institut skulle utredas. Ekonomiska
medel anvisades. Svensk förening för allmänmedicin
var, som jag uppfattat det, idégivare.
Primärvården är basen för hälso- och sjukvården.
Den erbjuder en bred och vardagsnära hälso- och
sjukvård. Primärvården har en viktig uppgift att före-
bygga ohälsa, vårda och behandla och vid behov
remittera vidare. Alla som jobbar inom primärvården,
hela teamet, har en avgörande roll för ett bra resultat.
Centerpartiet har i högsta grad medverkat till att
nya resurser kommer primärvården till  del. Nu räcker
det inte med enbart resurser. I lika hög grad fordras
åtgärder för att stimulera utveckling av kunskap och
verksamhets- och arbetsformer för primärvården. Det
rör läkarnas kompetensutveckling, men minst lika
viktigt är det att beakta även övriga personalkategori-
ers behov av  kompetensutveckling. Centerpartiet ser
med tillfredsställelse på tillkomsten av ett familjeme-
dicinskt institut och känner sig delaktigt i tillkomsten
av institutet.
Centerpartiet tillstyrker också den av regeringen
föreslagna inriktningen och organisationen av insti-
tutet. Vi saknade dock såväl i utredningen som i pro-
positionen ett ordentligt besked om att folkhälsoar-
betet är ett mycket viktigt uppdrag för primärvården
och en mycket viktig uppgift för det föreslagna fa-
miljemedicinska institutet.
Centerpartiet och Vänsterpartiet har i motioner fö-
reslagit tillägg om att institutets inriktning även ska
vara att arbeta med kunskapsutveckling för förebyg-
gande åtgärder inom primärvården, och till min glädje
finns det nu en utskottsmajoritet för ett tillkännagi-
vande i den delen. Det gläder mig mycket. Folkhälsan
är nästa stora steg i arbetet med vård och omsorg. Vi
behöver en mer hälsoinriktad hälso- och sjukvård -
och där har primärvården en oerhört viktig uppgift.
Centerpartiet har den uppfattningen att riksdagen
bör besluta om lokaliseringen av det familjemedi-
cinska institutet. Vi anser att institutet ska lokaliseras
utanför storstadsområdena. Men i vanlig ordning är
08-perspektivet inte lätt att bryta. Jag är besviken
över detta men egentligen inte ett dugg förvånad. Det
handlar om politisk vilja och om attityder. Förslaget
till stadgar för institutet beskriver detta övertydligt. I
§ 8 om sätet i Stockholm står det om föreningsstäm-
man: "Stämman skall hållas i Stockholm. Om extra-
ordinära omständigheter kräver det får stämman hål-
las på annan ort." Tack för det!
Jag hoppas och tror att det familjemedicinska in-
stitutet kommer att lyckas och vill via protokollet
önska institutet lycka till.
Fru talman! Utskottet har även behandlat några
motioner som inte direkt berör institutet. För Center-
partiets del handlar det bl.a. om kvalitetsregister och
vår vilja att öppna desamma för medborgarna. Vi
menar att patienter som vill utnyttja sin valfrihet vid
val av vårdgivare måste har rätt att ta del av vårdar-
betets resultat och kvalitet. Ett steg mot den konsu-
mentmakt som samhället i många andra sammanhang
eftersträvar är att kvalitetsregistren blir tillgängliga
för vårdsökande. Jag vet att Socialstyrelsen arbetar
med detta. Det är en process som Centerpartiet vill
påskynda.
Centerpartiet står slutligen bakom utskottets bifall
till Riksdagens revisorers förslag om en översyn av
utformning, lokalisering och dimensionering av
språkutbildningen för utländsk vårdpersonal. Jag och
Centerpartiet har härutöver, vilket framgår av reser-
vation nr 11, föreslagit ytterligare åtgärder för att
underlätta för utländsk vårdpersonal att komma in på
arbetsmarknaden. Behovet av personal inom vård och
omsorg är stort. Vi måste alla hjälpas åt med att klara
detta.


Fru talman! I över 25 år har Folkpartiet liberaler-
na fört en  kamp för att förbättra primärvården, den
vård som även riksdagen har uttalat ska utgöra basen
i hälso- och sjukvården. Det viktigaste inslaget för
vår del har varit genomförandet av husläkarreformen,
som garanterar alla medborgare en fast läkarkontakt
inom primärvården. Som ett resultat av den borgerli-
ga valsegern 1991 infördes husläkarreformen i början
av 1993, men den socialdemokratiska regeringen
avskaffade den efter regeringsskiftet 1994.
Men efter 25 år av motstånd inte minst från Soci-
aldemokraterna kom den nationella handlingsplanen
för hälso- och sjukvården, och husläkarreformen
genomfördes och beslutades till stor del av riksdagen
i slutet av år 2000.
Primärvården har blivit bättre tack vare att alltfler
har insett betydelsen av en fast kontakt med vården,
naturligtvis i första hand med husläkaren men själv-
klart också med övrig personal. Bristen på läkare har
dock gjort att ännu inte alla invånare har fått den fasta
läkarkontakten. Också en ovilja i en del landsting -
eller kanske man kan uttrycka det på följande sätt: en
vilja att satsa på slutenvården i stället för på primär-
vården - har gjort att primärvården ännu inte fungerar
på ett bra sätt.
Folkpartiet liberalerna ställde sig i huvudsak bak-
om den nationella handlingsplanen för utveckling av
hälso- och sjukvården och även inrättandet av ett
familjemedicinskt institut eller - som vi hellre hade
kallat det - ett husläkarinstitut. Vi känner att det är
angeläget att det drivs ett aktivt arbete för att utveckla
primärvården genom kunskapsutveckling och kun-
skapsspridning. Också kvalitetsarbete och metodut-
veckling är viktiga delar i institutets arbete.
Rekryteringsfrågorna är, som jag tidigare nämnt,
en orsak till de brister som finns, och  de faktorer som
har betydelse för rekryteringen behöver analyseras
och belysas på ett sätt som gör att personalrekryte-
ringen kan tryggas långsiktigt.
Fru talman! Det kan naturligtvis finnas många
viktiga arbetsuppgifter för institutet, men vår mening
är att institutets viktigaste uppgift är att skapa kon-
takter och kommunikation mellan alla primärvårdens
intressenter. Det finns på flera håll i landet intressanta
arbetssätt som har utvecklats inom primärvården, och
det gäller  inte minst de privata husläkarmottagning-
arna. Landstingens mottagningar har varit något trö-
gare när det  gäller förnyelse, och vi ser det som en
viktig uppgift för institutet att även ta till vara och
sprida de goda exempel som finns.
Utskottet har i betänkandet gjort ett tillägg när det
gäller verksamhetsinriktningen så att den utvidgas till
att avse även folkhälsoaspekterna, detta i enlighet
med ett motionsförslag från Centerpartiet. Folkpartiet
liberalerna välkomnar detta tillägg, och vi tycker att
det är bra att alla partier - utom Moderaterna, som
yrkar avslag på hela propositionen - nu står bakom
tillägget.
Primärvården är en viktig aktör på folkhälsoom-
rådet, kanske inte minst vid patientkontakter - och då
menar jag inte bara patient-läkar-kontakten utan även
kontakten med övrig personal - liksom inte minst
inom barnhälsovården och mödrahälsovården. Pri-
märvårdens uppgift på folkhälsoområdet innefattar
också att förmedla kunskap till andra aktörer. Inom
folkhälsoområdet krävs samverkan mellan många
olika aktörer om arbetet ska bli framgångsrikt.
Fru talman! I det här betänkandet behandlas också
ett antal motionsyrkanden från allmänna motionstiden
och Riksdagens revisorers förslag om svenskunder-
visning för invandrare och invandrares arbetsmark-
nad. Vi har i det här betänkandet med en motion från
allmänna motionstiden, där vi har ett yrkande om den
bristande medicinska kompetensen i äldreboenden.
Folkpartiet liberalerna kräver samverkansavtal mellan
kommuner och landsting som ger fler läkare, gärna
med geriatrisk kompetens, i äldreboendet.
Till varje äldreboende bör knytas en läkare som
har ansvar för att regelbundet besöka enheten och se
till att de som bor där får en god medicinsk vård. Det
kan vara en husläkare eller en geriatriker. Denna
läkare ska självfallet också vara ett stöd för persona-
len.
Enligt vår mening ska det dessutom vara så att den
enskilde boende ska kunna välja att ha en egen huslä-
kare. Utskottets majoritet är välvilligt inställd till det
och har så varit under flera år, men vi tycker att det
händer för lite. Det går för sakta, och under tiden far
äldre människor illa. Vi får tyvärr alltför ofta rappor-
ter om brister inom äldreomsorgen som till stor del
handlar om brister i den medicinska vården. Vi vid-
håller alltså vårt yrkande. Jag yrkar bifall till vår
reservation nr 8 under punkt 7.
Vad gäller avsnittet om Riksdagens revisorers för-
slag har Folkpartiet även där två motioner som hand-
lar om invandrares svårigheter att komma in på ar-
betsmarknaden, i det här fallet vården. Där har våra
yrkanden tillgodosetts genom att utskottet förordar
bifall till Riksdagens revisorers förslag att en särskild
översyn ska göras av utformningen, lokaliseringen
och dimensioneringen av språkutbildningen för ut-
ländsk vårdpersonal.
Fru talman! Jag yrkar i övrigt bifall till utskottets
förslag i betänkandet.


Fru talman! Ett av sjukvårdens grundläggande
problem är att sjukdom uppstår. Därför är det väsent-
ligt att ett familjemedicinskt institut kommer till
stånd. Institutet ska jobba förebyggande. Det famil-
jemedicinska institutet har fått en väldigt viktig upp-
gift i folkhälsoarbetet, med anledning av Vänsterpar-
tiets och Centerpartiets motioner som utskottet har
ställt sig bakom. Uskottet föreslår alltså ett tillkänna-
givande om ett nära samarbete med Folkhälsoinstitu-
tet.
Vi såg i går i ett TV-inslag från det stora diabetes-
seminariet ett exempel på hur en vårdcentral kan
jobba förebyggande. Docent Melker Falkenberg job-
bar på en vårdcentral i Kisa och har gjort ett pionjä-
rarbete ur folkhälsoaspekt när det gäller diabetes.
Vad jag inte kan förstå är de olika begrepp som
förekommer. Tidigare hade vi husläkare. Nu talas det
om familjeläkare. Jag vet inte om jag hörde rätt men
jag tyckte att jag hörde en betecknande felsägning i
Chatrine Pålssons första anförande. Hon talade om ett
familjeinstitut. Det är ju en sammandragning av
"familjemedicinskt institut", en ganska betecknande
förkortning. Jag ställer mig frågande till begreppen
familjeläkare och husläkare. Vad är det för fel med
begreppen primärvård och allmänläkare?
Chatrine Pålsson påpekar också att tanken med en
familjeläkare är att en hel familj ska söka samma
doktor. Det kanske är det synsättet som förklarar att
jag och många med mig studsar inför begreppet fa-
miljeläkare och associerar till barnavårdscentralen.
Jag har haft svårt för det begreppet. Nu är jag ny i
socialutskottet och kanske inte inne i terminologin.
Jag ställer mig bakom Vänsterpartiets förslag att vi
ska kalla det för primärmedicinskt centrum.
Primärvården är ett etablerat begrepp. Jag förstår
inte vad det är för fel med det. Kanske hade jag sökt
familjeläkare för några år sedan, när mina barn bodde
hemma. Men vad ska jag hos familjeläkaren att göra
nu? Min gamla mamma, vad ska hon till familjeläka-
re att göra? Hon behöver en geriatriker.
Vad är det för fel på begreppet allmänläkare? Var-
för har denna situation uppstått? Vi fick en förklaring
tidigare. Jag vet inte om det är den som gäller. På den
punkten finns en reservation från Miljöpartiet. Annars
ställer vi oss bakom utskottets förslag i betänkandet.
När det gäller institutets placering är vi flera par-
tier - Vänsterpartiet, Kristdemokraterna, Centern och
Miljöpartiet - som tycker att det är helt galet att man i
en så decentraliserad vårdform ska centralisera själva
institutet till Stockholm. Det är alldeles omotiverat
med tanke på att man ska jobba mycket med IT. Även
den reservationen ställer jag mig bakom.
Fru talman! Med detta yrkar jag bifall till reserva-
tionerna 9 och 10 för Miljöpartiets del.


Fru talman! Förr, på den gamla tiden, hade pro-
vinsialläkaren ansvar för allt och jobbade nästan dyg-
net runt. Man kom till provinsialläkaren med nästan
allting. Då fanns det en helhet.
Sedan rådde en socialistisk princip under många
år: Vården var områdesindelad. Alla som bodde i ett
område skulle ha samma doktor.
Den borgerliga regeringen 1991-1994 föreslog
husläkarsystemet, som jag också hade synpunkter på.
Ett hus behöver ju inte gå till doktorn. Men jag för-
stod innebörden och tyckte att begreppet inte var så
viktigt att man skulle diskutera det.
Tanken med familjeläkare är att man tror att det
finns en vinst i att alla i en familj väljer samma all-
mänläkare. Det är utifrån det synsättet man ska se
allmänläkaren, som också är specialist. Det är så
oerhört viktigt att man kan se helheten i en familj.
Olika faktorer kan ses ur många perspektiv.
Jag tycker att det är ett fint namn och har ingen
svårighet att ställa upp på det. Men jag får respektera
andra som absolut inte kan tänka sig det. Jag nöjer
mig med det.


Fru talman! Jag är väl förtrogen med de historiska
begreppen, både provinsialläkare och distriktsläkare.
Jag studsar inför begreppet husläkare, precis som
Chatrine Pålsson påpekade. Det finns i och för sig
sjuka hus.
Allmänmedicin  är mycket riktigt en specialitet
som är mycket användbar inom primärvården. Jag
tycker att vi kan hålla kvar vid de begrepp som vi är
bekanta med. Kristdemokraterna bortser från den
personliga utveckling som sker hos de olika indivi-
derna i en familj. Barnen flyttar hemifrån och gamla
mamma blir ensam kvar. Jag tackar för att man blir
respekterad när man tycker att begreppet känns lite
egendomligt. Jag är också tacksam för att Kristdemo-
kraterna inte beskyller Miljöpartiet för att önska död
åt familjen, bara för att vi stöder reservation 9.


Fru talman! Det betänkande vi nu debatterar
handlar om hur vi socialdemokrater vill stimulera och
utveckla primärvården i Sverige. Svensk sjukvård har
varit mycket framgångsrik under de senaste decenni-
erna. Den medicinsk-tekniska utvecklingen har flyttat
gränserna för det möjliga. Vi kan rädda liv och öka
livskvaliteten för många människor.
Framgångarna har inte varit förbehållna någon
särskild grupp i samhället. Alla har kommit i åtnju-
tande av dem. Men framgångarna har också en baksi-
da.
De medicinska landvinningarna gjordes samtidigt
som staten sakta men säkert gick mot en finansiell
kris. Den besparingspolitik som vi socialdemokrater
tvingades tillgripa för att få landets ekonomi på fötter
genomfördes delvis till priset av att sjukvården inte
kunde räkna med nya friska pengar under många år.
Det medförde kraftiga personalnedskärningar. Sjuk-
vården, i synnerhet sjukhusen, slimmade sina organi-
sationer för att effektivisera sin verksamhet.
Någonstans här på vägen förlorade också vården
på många håll sin omvårdnadsuppgift. Konsekven-
serna av detta möter vi dagligen när vi besöker sjuk-
vården eller läser de svarta rubrikerna i pressen om
krisen i vården.
Vi socialdemokrater lyckades dock vrida ekono-
min i rätt riktning. I ett par år har vi socialdemokrater
nu gjort ett flertal satsningar för att stärka sjukvårdens
två grundläggande mål:
Dels gäller det sjukvårdens allemansrätt som in-
nebär att varje människa ska få vård efter behov,
oavsett hennes ekonomiska eller sociala omständig-
heter. Det kräver i sin tur att sjukvården är solidariskt
och gemensamt finansierad samt att den är demokra-
tiskt styrd.
Dels gäller det en fungerande vårdkedja som in-
nebär att patienten vid behov snabbt kommer i kon-
takt med primärvård som behandlar eller remitterar
patienten till rätt specialist.
Vad vi för att klara dessa mål hittills gjort är den
största statliga satsningen på sjukvården någonsin,
totalt 14 miljarder kronor. Men det kommer inte att
räcka. Bristerna i tillgänglighet inom primärvården,
som är vårdkedjans första länk, kräver ytterligare
satsningar vad gäller både pengar och kompetens.
Primärvården, som alltså är basen för svensk
sjukvård, har genomgått stora förändringar under de
senaste decennierna. Den medicinska utvecklingen
har gjort det möjligt att inom primärvården i större
utsträckning behandla många sjukdomar som tidigare
krävde slutenvård. Patienterna kan i stället kurera sig
hemma, inte på sjukhuset. Framtidens primärvård
måste alltså bygga ut sin kapacitet för att möta beho-
vet av planerade besök och jourbesök av läkare och
sjuksköterskor i patienternas hem.
Vi bör också utgå från att primärvårdens resurser
kommer att inriktas på den allt större gruppen äldre i
landet. I den nationella handlingsplan för sjukvård
som den socialdemokratiska regeringen lade fram år
2000 och som riksdagen ställde sig bekom fastslogs
att läkartätheten inom primärvården ska öka från
drygt 1 läkare på 2 000 invånare till 1 läkare på 1 500
invånare samt att patienterna ska ha möjlighet till en
fast kontakt hos en familjeläkare.
För att offensivt stödja och stimulera utvecklingen
av primärvården, så att den snabbare och bättre kan
möta de här utmaningarna, vill vi socialdemokrater
skapa ett familjemedicinskt institut.
Institutets huvuduppgift ska vara att genom ut-
veckling och spridning av kunskap bidra till att ut-
veckla primärvården och därigenom stärka den
svenska familjemedicinen. Institutet får därmed också
rollen som nationellt stöd och inspirationskälla för
kompetensutveckling av alla personalgrupper inom
primärvården. Då talar vi om sjukgymnaster, läkare
och alla andra personalgrupper som framtidens pri-
märvård kan omfatta.
Fru talman! Låt mig gå vidare och utveckla vår
syn på institutets uppgifter.
När det gäller fortbildningen tror jag att man ska
vara försiktig och inte på ett så här tidigt stadium
lasta på institutet och detaljstyra institutet alltför
mycket. Det viktiga för det här institutet är att stimu-
lera och utveckla modeller för teamgemensam kun-
skapsutveckling mellan landstingens och kommuner-
nas primärvård.
I övrigt ska institutet inrikta sig på att ge perso-
nalen den fortbildning som personalen behöver. Det
handlar då om att institutet får i uppgift att initiera
och utveckla fortbildningsinsatser. Här handlar det
om att vara en spindel i nätet som ska samordna redan
i dag goda insatser samt framtida nya idéer och tankar
på fortbildningsområdet.
När det gäller kvalitetsarbete och metodutveckling
är god kvalitet grundläggande inom hälso- och sjuk-
vården. Institutet ska här jobba med att utveckla ar-
betsmetoder inom primärvården och också beakta
folkhälsoaspekterna. Det handlar om att sprida kun-
skaper och erfarenheter kring betydelsen av hälso-
främjande och förebyggande arbete.
Fru talman! Sedan har vi vården av äldre. Här vet
vi att det finns ett stort behov av utveckling inom
primärvården så att denna bättre motsvarar de krav
som man ska kunna ställa på vården av äldre med
omfattande behov.
Institutets roll blir att förbättra kunskapsutveck-
lingen på området. Särskilt bör diagnostisering vara
ett fokuserat område för institutet att arbeta med och
sprida kunskap om. Vi måste tidigare och med större
säkerhet kunna fastställa rätt diagnos; detta för att vi
ska kunna forma rätt sorts kompetens och insatser
inom den framtida primärvården.
När det gäller detta med ett ökat antal specialister
på olika områden håller Socialstyrelsen i just ett pla-
neringsstöd för tillförskaffandet av specialister.
Kombinationen av teamuppbyggnad och nämnda
insats på diagnostisering tycker jag ska vägleda in-
stitutet när det gäller att självt komma med förslag
och att fatta viktiga beslut.
Avslutningsvis, fru talman, återkommer jag till
det som är viktigt när det gäller institutets roll och
inriktning.
Institutets arbete ska inriktas på konkreta och all-
mänt förekommande frågor som berör primärvården
för att på så sätt utgöra ett stöd för personalen i pri-
märvården. Detta är ett viktigt område.
Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande ar-
bete i samverkan med Folkhälsoinstitutet är också en
viktig roll och inriktning.
Vad vi nu snart ska fatta beslut om är ett nätverk
för att stärka och utveckla primärvården - ett nätverk
som ska ha referenser från vård i glesbygd och stor-
stad att arbeta med - men också för att arbeta med att
sprida redan goda lösningar till alla delar inom den
svenska primärvården.
Med detta, fru talman, yrkar jag avslag på reser-
vationerna och bifall till utskottets förslag i betänkan-
det i dess helhet.


Fru talman! Förutom den något intressanta dis-
kussionen om vad institutet ska heta som väl mer
belyser dess onödighet skulle jag vilja fråga Lars U
Granberg vad institutet egentligen ska göra. Här har
getts förklaringen att det ska göra si och så. Men även
regeringen skriver att det redan i dag finns ett stort
antal organisationer och myndigheter som arbetar
med frågor om kunskap och kunskapsspridning inom
primärvården, såväl nationellt som regionalt och
lokalt.
Vad är det som institutet ska tillföra? Vad är det
för kunskap som inte sprids genom de kanaler som
finns? Vad är det som hindrar landsting och kommu-
ner att utveckla teamsamarbete och som gör att det
behövs ett institut som går in och talar om att ut-
veckla ett teamsamarbete? Vad är det som saknas i
fråga om folkhälsan? Vi har ju Socialstyrelsen som
arbetar med det området. Vi har också Folkhälsoin-
stitutet samt regionala folkhälsoenheter ute i lands-
tingen, och kommunerna arbetar med folkhälsa och
prevention. Vad är det som institutet ska tillföra som
inte dessa kan göra om de får stimulans att arbeta och
ges sådana villkor?
Vad som behövs är inte ett nytt institut som ska
sitta och bevaka sitt område, ta kontakter och byrå-
kratisera vägarna. I stället behövs det lite smörjmedel
så att man har krav på att de resurser som vi redan
sätter av fungerar.
Sedan säger Lars U Granberg att Socialdemokra-
ternas stora mål med vad de har gjort är att de har
velat säkra allemansrätten i sjukvården. Under de sju
år som ni har haft regeringsmakten har allemansrätten
eroderats, grävts ur. Det är ju nu som folk har allt
svårare att få tillgång till sjukvården och primärvår-
den. Det var betydligt bättre under den borgerliga
regeringen. Nu måste människor skaffa sig privata
försäkringar därför att de inte kan lita på primärvår-
den och sjukvården i övrigt.
Lars U Granberg säger att Socialdemokraterna
säkrar allemansrätten. Det är ju det som ni totalt har
misslyckats med.


Fru talman! Jag var inne på huvuduppgiften för
institutet i mitt anförande. På de områden där det
finns goda kunskaper att tillgå ska institutet utgöra ett
nätverk. Man ska samla ihop kunskaper och se till att
de sprids.
Man kan tyvärr inte säga att det finns en team-
känsla i primärvården runtom i hela Sverige. Detta
institut kan samla på sig kunskaper från ställen där
teamarbetet har nått längre och sprida dem vidare till
de områden som inte har lyckats komma så långt.
En annan viktig orsak till att vi lägger fram detta
förslag är att professionen var väldigt positivt inställd
till institutet, förutom en grupp och det var Läkare-
sällskapet. Man betonade att institutet kan få betydel-
se för utveckling av professionalism inom primärvår-
den. Det är också ett argument för att vi vill inrätta
institutet.


Fru talman! Jag är något förvånad. Nätverk kän-
netecknas just av det är ett nätverk för kommunika-
tion. Men här ska man tillgodose nätverkets behov
genom att centralisera och byråkratisera kontakterna.
Jag undrar om Lars U Granberg vet hur mycket
konferenser som hålls. Varför ska ett institut behöva
att sprida kunskap om olika modeller? Problemet är
snarare att det är för mycket konferenser, vilket gör
att folk är borta från sina arbetsplatser. I stället för att
vårda sina patienter deltar folk i konferenser om hur
de ska samarbeta, men sedan samarbetar de inte. Felet
ligger ju på en helt annan nivå.
Det finns möjlighet att sprida kunskap via IT.
Varenda vårdcentral är uppkopplad på nätet och där
kan man gå in och skaffa sig kunskaper, inte bara från
Sverige utan från hela världen. Det hela är en illust-
ration av hur man bygger upp någonting som - precis
som Lars U Granberg säger - en del av professionen
var positiv till.
Svensk förening för allmänmedicin var positiv.
För dem är detta lite grann av att få en liten guldkant
och möjlighet att visas upp. Men det finns ju inget
patientperspektiv här, och det finns inget stöd från
andra. Man anser att detta i stället riskerar att cemen-
tera det revir som redan finns och där det är svårt för
allmänmedicinare att samarbeta med övriga specia-
lister. Detta bör i stället rivas upp, och man bör se till
att det kommer till stånd ett verkligt samarbete.
Det var naturligtvis ett krav från Svensk förening
för allmänmedicin på regeringen att man måste lägga
det här offret på föreningens altare för att de skulle
stödja den nationella handlingsplanen som antogs för
ett par år sedan. Då hade föreningen detta som krav.
Men det tillför ju inte patienterna och inte utveckling-
en av vården någonting, utan det är bara en åtgärd för
att visa att man har gjort någonting. Men det är ing-
enting som tillförs vården.


Fru talman! Leif Carlson och jag har helt olika
syn på det här institutet och dess möjligheter.
Institutet ska jobba i tre års tid. Det kommer att
göras löpande utvärderingar av institutets arbete, och
vi kan säkert ta del av vad man åstadkommer respek-
tive inte åstadkommer under dessa tre år. Vi får nog
återkomma längre fram till den debatt som vi är inne
på nu. Men vi har helt skilda åsikter om vad institutet
kan åstadkomma.


Fru talman! Jag förstår att Lars U Granberg har
planerat att hålla ett anförande om bildandet av ett
familjemedicinskt institut. Men jag vill ändå fråga:
Vad ska regeringen göra åt äldrevården och det som
inte fungerar? Jag är solklar över att om detta hade
uppdagats i någon vård med en annan driftsform hade
regeringen agerat. Jag undrar: Hur ska man agera?
Man kan inte bara säga att det ska bildas ett familje-
medicinskt institut.
Tycker Lars U Granberg att införandet av en vär-
dighetsgaranti skulle vara en lösning på problemet?


Fru talman! Först vill jag gå in på Catherine Påls-
sons huvudanförande där hon tog upp händelserna i
Gislaved. Det som har hänt är tragiskt för alla som
jobbar inom äldrevården. Många gånger handlar det
om personers lämplighet att jobba med människor,
vilket är väldigt svårt att skydda sig emot oberoende
vilken driftsform man tillämpar eller vilka regler som
man sätter upp. I det här fallet handlar det kort och
gott om personer.
Vad ska vi göra för att komma till rätta med pro-
blemet? Jag tror att det är viktigt att inrätta ett famil-
jepolitiskt institut och att det får jobba med just dia-
gnostisering kopplat till en primärvård som har möj-
ligheter att genom teamverksamheter rotera special-
kunskaper från landstinget till primärvården. Team-
verksamheten ska hela tiden vara flexibel och kunna
anpassas efter behov. Dessa behov ska institutet läsa
av. Det är en av deras uppgifter.


Jag vill erinra om att debatten gäller ärendet om
bildande av ett familjemedicinskt institut.


Fru talman! Jag tycker att vi ska hålla oss till det
som vi ska debattera.
Jag tror att det finns många goda idéer. Man har
jobbat olika ute i kommunerna. I min hemkommun
Piteå har man en väldigt bra äldrevård och äldreom-
sorg. Man har gjort forsknings- och utvecklingsinsat-
ser. Det finns inga köer. Det är hela tiden möjligt för
äldre att få plats när de så behöver det. Personalen
känner sig väl till mods med sitt arbete i den organi-
sationen.
Låt detta institut, som förvisso ska jobba på pri-
märvårdssidan, vara det som snappar upp goda idéer
och sprider dem vidare till andra delar. På så sätt
skapar man ringar på vattnet.


Fru talman! Vi är överens när det gäller det fa-
miljemedicinska institutet. Men vi har ett antal mo-
tioner från allmänna motionstiden, och vår reserva-
tion handlar om läkarmedverkan inom äldrevården.
Vi är tydligen enligt betänkandet ändå överens om att
det här är väldigt viktigt. Men åtminstone vi i Folk-
partiet tycker att det har gått så lång tid och ingenting
händer. Under tiden blir det många människor som
far illa av att de inte får den medicinska vård som de
verkligen är i behov av.
Därför vill jag fråga Lars U Granberg: Har Soci-
aldemokraterna några konkreta förslag för att på-
skynda att medicinsk vård kommer till stånd även för
människor i särskilt boende? Då menar jag läkarmed-
verkan men även medverkan av sjuksköterskor, som
verkligen kan ta tag i de problem som människorna
har på äldreboendena.


Fru talman! Det som vi slog fast i den nationella
handlingsplanen ligger väldigt mycket i linje med det
som Kerstin Heinemann tar upp om vad man ska ha
rätt att tillgå i äldreboenden.
I det betänkande som vi nu behandlar finns inga
förslag om riktade medel eller extra pengar till insat-
ser på det området. Om det är det som Kerstin Hei-
nemann vill ha, måste vi komma tillbaka i en debatt
om det någon annan gång.


Fru talman! Det handlar ju inte bara om pengar
när det gäller att se till att den medicinska vården ska
fungera. Det har hitintills talats väldigt mycket om att
det här är en sak som kommuner och landsting ska
kunna samverka kring, och se till att det fungerar.
Det är ändå så att Socialdemokraterna har ett stort
inflytande i många av landstingen i Sverige men även
i många kommuner. Kanske regeringen skulle kunna
ta ytterligare initiativ för att se till att samarbetet
kommer i gång. Det handlar inte om något yrkande
om pengar i vår motion, utan det handlar om att man
måste sätta fart på den här processen så att människor
slipper fara illa.


Fru talman! Jag kan dela den uppfattningen. Vi får
väl stöta på regeringen så att man kommer tillbaks
med sådana förslag. Det är det enda jag kan säga.


Fru talman! Lars U Granberg och jag är överens
om institutets tillkomst och inriktning. Därför ska jag
begränsa mig till en enda fråga, och den gäller just
lokaliseringen.
Livskraft i hela landet, säger ju Centerpartiet, och
det är då speciellt viktigt att pröva möjligheterna att
förlägga nya verksamheter utanför storstadsområde-
na. Ett exempel har vi just i dag, där möjligheten är
uppenbar att det, enligt min uppfattning, skulle kunna
fungera alldeles utmärkt med en lokalisering utanför
storstadsområdena.
Min fråga till Lars U Granberg är: Varför tar inte
ni och den socialdemokratiska regeringen chansen att
sprida verksamheter när möjligheten nu finns?


Fru talman! Kenneth Johansson vet mycket väl att
jag är norrbottning och kommer från Piteå. Kanske
skulle det då vara någon sorts garanti för att jag skulle
ställa mig upp och slåss för en etablering utanför
storstadsregionerna. Det är två invändningar som jag
har mot det.
För det första: Det är inte regeringen som ska be-
sluta om det, utan det är föreningen själv som ska
fastställa var institutet ska etableras.
För det andra: Jag tror inte att treåriga projekt -
om det är det som Centerpartiet hänger upp sin livs-
kraft i hela landet på - och nätverk med en eller två
personer här och en eller två personer där ger mycket
till livskraft, tyvärr.
Därför tycker jag inte att vi över huvud taget ska
lägga oss i frågan om lokaliseringen.


Fru talman! Det är en fråga om vilja. En av delta-
garna i institutet är faktiskt staten. Har man intresse
av att sprida verksamheter, även om det ger ett be-
gränsat antal arbetstillfällen, tycker jag att man ska ta
dessa tillfällen - många bäckar små.
Det är väl uppenbart att det här som i all lokalise-
ringspolitik är en skiljelinje. Lars U Granberg repre-
senterar ett centralistiskt parti, och jag representerar
ett decentralistiskt parti. Jag tycker att man ska ta
möjligheterna när de finns, även om det ger relativt få
arbetstillfällen, att sprida verksamheter över landet.
Det må vara Dalarna, det må vara Norrbotten, det må
vara övriga delar av landet som har problem med
befolkningsutvecklingen. Jag tror att vi ska ha en
ödmjukare inställning, och där vi kan hitta verksam-
heter och utvecklingsmöjligheter där ska vi ta dem.
Förringa inte ett mindre antal arbetstillfällen!
Jag konstaterar att vi åter missar en möjlighet.
Men vi från Centerpartiet kommer inte att ge oss,
utan vi letar hela tiden efter möjligheter att sprida ut
verksamheter över landet. Och någon gång vore det
roligt att få ett stöd från Socialdemokraterna i det
jobbet.


Fru talman! När det gäller frågor om etablering
ute i landet skulle jag kanske vilja ge ett stöd till nå-
got som är större än ett nätverk som ska vara i gång i
tre års tid. Det är mitt svar på frågan.
Jag ska gå tillbaka till vad vi gör. Jag tycker att
jag var ganska tydlig i mitt huvudanförande på hur
jag och vi socialdemokrater ser på det arbete som det
familjmedicinska institutet ska utföra. Det är viktigt
att det finns ett informationsflöde mellan landsbygd
och storstad när det gäller de vårdproblem som skiljer
dessa, vad jag kallar, två ytterligheter åt. Sedan tror
jag inte att vi ska gå in och styra, utan vi ska ge det
här institutet en möjlighet att bildas på rätt sätt och få
en verksamhet som fungerar.
Återigen: Tre års tid och mycket av nätverks-
struktur - om det hade varit något mer rejält kanske
jag hade kunnat sträcka ut en hand för att hjälpa Da-
larna.


Fru talman! Tillskapandet av ett institut till stöd
för primärvårdens kunskapsutveckling är mycket
positivt och helt i linje med de krav som primärvår-
den har på sin verksamhet för att fortlöpande utveck-
las. Man bör kunna ha stora förhoppningar på insti-
tutet som en gemensam arena för alla verksamma
inom primärvården. Jag känner dock ett behov av att
bidra till debatten genom att föra ett kort resonemang
om de två begreppen generalist och specialist ur ett
kompetensutvecklingsperspektiv.
I utredningen som ligger till grund för regeringens
förslag betonas att det familjemedicinska institutet
ska arbeta med kompetensutveckling av det generella
och inom allmänmedicin, inte när det gäller det speci-
fika eller inom specialistområden.
Jag anser att man kan diskutera hur definitionen
av vad som är generellt ska göras. Enligt utredarens
definition är det läkare och distriktssköterskor som är
generalister. Övriga yrkesgrupper är "till viss del
generalister men mest specialister".
Alla professioner arbetar i team, så detta område
ska institutet syssla med, men inte specialisternas
områdesspecifika kompetensutveckling. Redan reso-
nemanget med generalist och specialist kan alltså
skapa problem när det gäller hur resurserna ska an-
vändas och vad de ska räcka till.
Låt mig ta sjukgymnaster som exempel. Sjuk-
gymnaster har generell kompetens att bedöma alla
typer av patienter, men enligt Socialstyrelsens all-
männa råd om kompetenskrav för anställning ska en
sjukgymnast för att ge god vård också kunna erbjuda
områdesspecifik kompetens inom sex områden. Sjuk-
gymnasters åtgärder är av hög kvalitet och mycket
skiftande inom olika områden, vilket ställer krav även
på specifik kunskap och kompetens.
Enligt Sjönells förslag finns det en risk att sjuk-
gymnasters kompetenshöjning inom dessa sex områ-
den skulle kunna klassificeras som specifik kompe-
tens och alltså inte innefattas i det familjemedicinska
institutets verksamhet. Det är i detta sammanhang
viktigt att komma ihåg att sjukgymnaster i primärvår-
den inte kan remittera patienter till sjukgymnaster i
sluten vård utan endast hänvisa till annan kollega i
primärvården, där kompetensen måste finnas och
utvecklas.
Enligt min mening måste vi se till att institutets
resurser enligt förslaget kommer att räcka till fort-
bildning för andra personalgrupper än läkare och att
det kommer att räcka till fortbildning och utveckling
av team. Syftet med institutet får inte bli att rekrytera
och utbilda läkare i allmänmedicin. Det är bra att
utskottet ger regeringen till känna att även folkhälso-
arbetet bör beaktas.
Fru talman! Arbetet i primärvården kräver ett tän-
kande som avspeglar helheten, och detta kan inte vara
förbehållet några få yrkeskategorier. Det krävs en
ömsesidig respekt mellan yrkeskategorierna och deras
olika kompetenser för att uppnå målen med den na-
tionella handlingsplanen.
Jag har inget eget yrkande utan ställer mig bakom
utskottsmajoritetens förslag. Jag vill bara passa på att
konstatera att i denna debatt som i så många andra
nämns alltid läkarna när vi pratar om yrkeskategorier
inom vården. Också sjuksköterskorna nämns alltid.
Sedan kommer resten av alla skickliga yrkesutövare
som "övriga". Tack för ordet!



Framställning / redogörelse forslag 2000/01:RR12 Riksdagens revisorers förslag angående svenskundervisning för invandrare och invandrarnas arbetsmarknad

Riksdagens revisorers förslag angående svenskundervisning för invandrare och invandrarnas arbetsmarknad

Motion motion 2000/01:Ub38 med anledning av förs. 2000/01:RR12 Svenskundervisning för invandrare och invandrarnas arbetsmarknad

av Ana Maria Narti m.fl. (FP)

med anledning av förs. 2000/01:RR12 Svenskundervisning för invandrare och invandrarnas arbetsmarknad

Motion motion 2000/01:Ub40 med anledning av förs. 2000/01:RR12 Svenskundervisning för invandrare och invandrarnas arbetsmarknad

av Mikael Odenberg m.fl. (M)

Motion motion 2001/02:Kr416 Kultur, medier, trossamfund och fritid, utgiftsområde 17

av Inger Davidson m.fl. (KD)

Kultur, medier, trossamfund och fritid, utgiftsområde 17

Motion motion 2001/02:So10 med anledning av prop. 2001/02:38 Bildande av ett familjemedicinskt institut 

av Chris Heister m.fl. (M)

med anledning av prop. 2001/02:38 Bildande av ett familjemedicinskt institut 

Motion motion 2001/02:So11 med anledning av prop. 2001/02:38 Bildande av ett familjemedicinskt institut 

av Kenneth Johansson m.fl. (C)

Motion motion 2001/02:So212 Långtidssjukskrivningar inom offentlig verksamhet

av Harald Nordlund (FP)

Långtidssjukskrivningar inom offentlig verksamhet

Motion motion 2001/02:So264 Framtidens hälso- och sjukvård

av Gudrun Schyman m.fl. (V)

Framtidens hälso- och sjukvård

Motion motion 2001/02:So3 med anledning av prop. 2000/01:149 Avgifter inom äldre- och handikappomsorg

av Bo Lundgren m.fl. (M)

med anledning av prop. 2000/01:149 Avgifter inom äldre- och handikappomsorg

Motion motion 2001/02:So303 En mer hälsoinriktad hälso- och sjukvård

av Agne Hansson m.fl. (C)

En mer hälsoinriktad hälso- och sjukvård

Motion motion 2001/02:So347 Omsorg om de gamla

av Viviann Gerdin och Rigmor Stenmark (C)

Omsorg om de gamla

av Mikael Oscarsson (KD)

De äldre

Motion motion 2001/02:So364 Barnperspektivet inom vuxenvård

av Rosita Runegrund (KD)

Barnperspektivet inom vuxenvård

Motion motion 2001/02:So380 Diagnosinriktad specialistutbildning för sjuksköterskor

av Rosita Runegrund och Chatrine Pålsson (KD)

Diagnosinriktad specialistutbildning för sjuksköterskor

Motion motion 2001/02:So402 Samverkan mellan kommuner och landsting inom äldreomsorgen

av Anders Ygeman och Sylvia Lindgren (S)

Samverkan mellan kommuner och landsting inom äldreomsorgen

Motion motion 2001/02:So479 Psykologisk kompetens i primärvården

av Torgny Danielsson (S)

Psykologisk kompetens i primärvården

Motion motion 2001/02:So488 Distriktssköterskornas folkhälsoarbete

av Chatrine Pålsson och Lars Gustafsson (KD)

Distriktssköterskornas folkhälsoarbete

Motion motion 2001/02:So503 Vårdpersonalen

av Chatrine Pålsson m.fl. (KD)

Vårdpersonalen

Motion motion 2001/02:So527 Legitimation 

av Rolf Olsson m.fl. (V)

Legitimation 

Motion motion 2001/02:So549 Forskning om kultur och hälsa

av Eva Arvidsson och Agneta Ringman (S)

Forskning om kultur och hälsa

Motion motion 2001/02:So554 Sköterskors kunnande

av Monica Öhman och Birgitta Ahlqvist (S)

Sköterskors kunnande

Motion motion 2001/02:So566 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

av Alf Svensson m.fl. (KD)

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Motion motion 2001/02:So598 Psykologisk kompetens

av Marina Pettersson (S)

Psykologisk kompetens

Motion motion 2001/02:So610 Läkarmedverkan i äldreomsorgen

av Désirée Pethrus Engström och Inger Davidson (KD)

Läkarmedverkan i äldreomsorgen

Motion motion 2001/02:So613 Äldrepolitik

av Sven Brus m.fl. (KD)

Äldrepolitik

av Lars Leijonborg m.fl. (FP)

Sjukvården

Motion motion 2001/02:So630 Liberal politik för äldre

Liberal politik för äldre

Motion motion 2001/02:So7 med anledning av prop. 2001/02:38 Bildande av ett familjemedicinskt institut 

av Carl-Axel Johansson (M)

Motion motion 2001/02:So8 med anledning av prop. 2001/02:38 Bildande av ett familjemedicinskt institut 

av Ingrid Burman m.fl. (V)

Motion motion 2001/02:So9 med anledning av prop. 2001/02:38 Bildande av ett familjemedicinskt institut 

av Hans Andersson (V)

Proposition proposition 2001/02:38 Bildande av ett familjemedicinskt institut

Bildande av ett familjemedicinskt institut

Riksdagsskrivelse 2001/02:144

Riksdagsskrivelse 2001/02:145

SOU 2001:49

Riksdagen beslutade att ett familjemedicinskt institut ska bildas. Syftet är att genom kunskapsutveckling och kunskapsspridning utveckla den primärvård som finansieras av landstinget och kommunerna. Riksdagen gjorde, med anledning av motionsförslag, ett tillkännagivande om att verksamhetens inriktning bör utvidgas till att gälla även folkhälsoaspekter. Vidare gav riksdagen regeringen i uppdrag att se över språkutbildningen för utländsk vårdpersonal. Detta i enlighet med ett förslag från Riksdagens revisorer.