Bostadsbidrag och bostadsanpassningsbidrag
Betänkande 1993/94:BoU16
Bostadsutskottets betänkande
1993/94:BOU16
Bostadsbidrag och bostadsanpassningsbidrag
Innehåll
1993/94 BoU16
Sammanfattning
Bostadsutskottet tillstyrker de förändringar i lagen om bostadsbidrag som regeringen i proposition 1993/94:144 föreslagit skall gälla fr.o.m. den 1 januari 1995. Förändringarna innebär bl.a. att såväl den övre bostadskostnadsgränsen som gränsen för lägsta bidragsgrundande bostadskostnad höjs. Vidare höjs inkomstgränsen för oreducerat bostadsbidrag.
Utskottet tillstyrker också regeringens förslag till anslag för bostadsbidrag samt för bostadsanpassningsbidrag.
Med anledning av en motion (c) föreslås riksdagen göra ett tillkännagivande om möjligheten att bevilja bostadsbidrag i vissa fall. Frågan gäller möjligheten att bevilja bostadsbidrag då makar lever åtskilda och den ene maken uppbär kommunalt bostadstillägg. Övriga motionsyrkanden som behandlas i detta betänkande avstyrks av utskottet.
Till betänkandet har fogats 6 reservationer (s) resp. (nyd) och en meningsyttring (v).
FEMTE HUVUDTITELN
Propositionerna
Regeringen har i proposition 1993/94:100 bilaga 6 (Socialdepartementet) föreslagit att riksdagen
1. i avvaktan på en särskild proposition i ämnet, till Bostadsbidrag för budgetåret 1994/95 beräknar ett förslagsanslag på 6 570 000 000 kr,
2. till Bostadsanpassningsbidrag m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 4 900 000 kr.
Regeringen har i proposition 1993/94:144 föreslagit att riksdagen
1. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag,
2. till Bostadsbidrag för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 7 200 000 000 kr.
Motionerna
I betänkandet behandlas
dels de under allmänna motionstiden 1994 väckta motionerna
1993/94:Bo217 av Marianne Jönsson och Elving Andersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändring av reglerna för bostadsbidrag i vissa fall.
1993/94:Bo250 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas 13. att riksdagen till Bostadsbidrag för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 6 070 000 000 kr.
1993/94:So610 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 9. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av reglerna för bostadsbidrag enligt vad i motionen anförts om båda föräldrarnas rätt till bostadsbidrag vid skilsmässa.
dels de med anledning av proposition 1993/94:144 väckta motionerna
1993/94:Bo16 av Lena Öhrsvik (s) vari yrkas att riksdagen beslutar om ändring i lagen om bostadsbidrag i syfte att även mindre bostadsbidragsbelopp än 100 kr utbetalas.
1993/94:Bo17 av Lars Werner och Eva Zetterberg (v) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till regler för hur familjer med mer än tre barn skall få bostadsbidrag enligt vad i motionen anförts om kompensation för slopandet av flerbarnstilläggen.
1993/94:Bo18 av Margareta Winberg (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vidgning av kretsen av bidragsberättigade fr.o.m. den 1 januari 1995.
1993/94:Bo19 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas att riksdagen till Bostadsbidrag för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 6 690 000 000 kr.
Utskottet
Inledning
I betänkandet behandlas anslagsförslag i årets budgetproposition om bostadsanpassningsbidrag (prop. 1993/94:100 bil. 6), motionsförslag om bostadsbidrag från årets allmänna motionstid samt förslag framlagda i proposition 1993/94:144 om bostadsbidrag för år 1995 och motioner väckta med anledning av denna proposition. Anslagsförslaget i budgetpropositionen avseende bostadsbidragen var endast framlagt i avvaktan på en särskild proposition i ämnet och behandlas därför inte vidare i detta betänkande. Med propositionen avses således forsättningsvis proposition 1993/94:144.
Ändrade regler för bostadsbidrag till barnfamiljer
Förslag om ändrade bostadskostnadsgränser och inkomstgräns för bostadsbidrag till barnfamiljer läggs fram i propositionen. Som utgångspunkt för förslagen hänvisar regeringen till det mål för bostadsbidragsgivningen som riksdagen lade fast år 1987 (prop. 1986/87:48, bet. 1986/87:BoU20, rskr. 1986/87:248). Detta mål innebär att bostadsbidragen på sikt skall byggas ut så att familjer skall kunna hålla sig med moderna bostäder med ett eget rum för varje barn. För att riksdagens mål för bidragsgivningen skall gälla även dem som bor i nyare bostäder anser regeringen att det är nödvändigt att gränsen för den högsta bidragsgrundande bostadskostnaden höjs för samtliga hushåll inför bidragsåret 1995.
Den övre bostadskostnadsgränsen föreslås höjas per månad med 400 kr för familjer med ett eller två barn och med 500 kr för övriga barnfamiljer. Av systemtekniska skäl föreslås även bostadskostnadsgränsen över vilken bidrag lämnas med 50 % av bostadskostnaden höjas med 100 kr för familjer med två barn. För att möjliggöra dessa förstärkningar av stödet till hushåll med högre bostadsutgifter föreslås i propositionen att även gränsen för lägsta bidragsgrundande bostadskostnad höjs med 100 kr per månad. För att bostadsbidragen skall anpassas till inkomstutvecklingen föreslås inkomstgränsen för oreducerat bostadsbidrag höjas med 5 000 kr till 115 000 kr per år. Övriga gällande beloppsgränser för beräkning av bostadsbidrag för barnfamiljer föreslås kvarstå oförändrade. Detta gäller även för det särskilda bidraget för hemmavarande barn (det s.k. grundbeloppet).
De föreslagna förändringarna innebär bostadskostnadsgränser (kr/mån) enligt nedanstående tablå fr.o.m. den 1 januari 1995.
00>Hushåll med
27>Lägsta bidrags- grundande bostadskostnad
53>Bidrag med 75 % upp till en bostads- kostnad av
77>Bidrag med 50 % upp till en bostads- kostnad av
00>1 barn 27>1 900 53>3 000 77>5 200 00>2 barn 27>1 900 53>3 300 77>5 800 00>3 eller flera barn 27>1 900 53>3 600 77>6 500
Bostadsutskottet har vid upprepade tillfällen understrukit bostadsbidragens betydelse som en del i det bostadspolitiska stödsystemet. Bostadsbidragen kompletterar de generella bostadssubventionerna genom att de riktas mot hushåll med behov av stöd. För att bidragens betydelse inte skall urholkas och för att de uppsatta målet på sikt skall kunna förverkligas krävs, som framhålls i propositionen, att bostadskostnadsgränserna justeras inför år 1995.
De föreslagna förändringarna av reglerna för bostadsbidrag till barnfamiljer innebär framför allt att bidragen till hushållen med de högsta bostadskostnaderna ökar. Utskottet delar regeringens bedömning att en sådan prioritering är nödvändig för att även boende i nyare bostäder skall kunna efterfråga en tillräckligt stor bostad.
Inga invändningar mot de föreslagna förändringarna av gränserna för bostadskostnad resp. inkomst har framförts i motioner eller under utskottets beredning av ärendet. Bostadsutskottet tillstyrker således förslaget i propositionen i vad avser bostadsbidrag till barnfamiljer.
De ovan behandlade reglerna för bostadsbidrag till barnfamiljer behöver enligt vad som anförs i motion Bo17 (v) kompletteras med regler som innebär att familjer med fler än tre barn kompenseras för en i budgetpropositionen föreslagen förändring av barnbidragen som innebär att flerbarnstilläggen sänks. Motionärerna hade förväntat sig att denna sänkning skulle kompenseras med en höjning av bostadsbidragen för flerbarnsfamiljer. Eftersom inga sådana förslag läggs fram i den nu aktuella propositionen föreslår motionärerna att riksdagen hos regeringen skall begära förslag om regler som innebär en höjning av bostadsbidragen för familjer med fler än tre barn.
Socialutskottet har nyligen tillstyrkt de av regeringen föreslagna förändringarna av flerbarnstilläggen (1993/94:SoU20). Varken regeringen eller socialutskottet har förutsatt att denna förändring skulle följas av en kompensation inom bostadsbidragssystemet. Bostadsutskottet delar denna uppfattning. Utskottet anser således inte att de diskuterade förändringarna i barnbidragssystemet bör föranleda någon begäran om förslag om kompensation till flerbarnsfamiljer inom bostadsbidragssystemet. Motion Bo17 (v) avstyrks.
I den under allmänna motionstiden väckta partimotionen So610 från Vänsterpartiet föreslås i yrkande 9 att rikdagen hos regeringen begär en översyn av vissa regler för bostadsbidrag vid skilsmässa. Motionärerna anser att reglerna skall ändras så att bidrag skall kunna utgå till båda parter för en bostad med utrymme för barn.
Som utskottet uppfattat motionsförslaget åsyftas reglerna i 11 och 15 §§ i lagen (1993:737) om bostadsbidrag. Dessa regler innebär att den bostadsanknutna delen av bostadsbidraget kan utgå till båda föräldrarna om de inte bor tillsammans men har gemensam vårdnad om barnet. Den icke bostadsanknutna delen av bidraget tillfaller dock endast den av föräldrarna hos vilken barnet är folkbokfört.
Bostadsutskottet har flera gånger tidigare (senast i bet. 1992/93:BoU21 s. 16) behandlat motsvarande motionsyrkande och därvid anfört att det inte finns tillräckliga skäl att föreslå riksdagen en ändring av reglerna för bostadsbidrag efter separation. Utskottet vidhåller sin uppfattning i denna fråga och avstyrker därmed Vänsterpartiets partimotion So610 yrkande 9.
Ändrade regler för bostadsbidrag till hushåll utan barn
Bostadsbidrag för hushåll utan barn har för ungdomar kunnat utgå sedan år 1988 och för övriga hushåll sedan år 1991. I propositionen föreslås vissa ändringar av beräkningsreglerna för bostadsbidrag till hushåll utan barn fr.o.m. den 1 januari 1995. Förslagen anges vara begränsade till sådana justeringar som krävs för att anpassa stöden till ändrade inkomster och bostadskostnader.
För samtliga hushållstyper föreslås i propositionen den övre bostadskostnadsgränsen höjas med 200 kr och den undre med 100 kr. Den gräns över vilken bostadsbidrag till ungdomshushåll lämnas med 50 % av bostadskostnaden föreslås behållas oförändrad. Förslaget innebär att bostadskostnadsgränserna (kr/mån) efter höjningen kommer att ligga på den nivå för olika hushåll som framgår av nedanstående tablå.
00>Hushåll21>Lägsta 39>Bidrag med 61>Bidrag med81>Bidrag med 00> 21>bidrags- 39>75 % upp till61>50 % upp till81>30 % upp till 00> 21>grundande39>en bostads- 61>en bostads-81>en bostads- 00> 21>bostads- 39>kostnad av 61>kostnad av 81>kostnad av 00> 21>kostnad
00>Ungdomar 21>1 700 39>2 600 61>3 600 00>(18--28 år)
00>Andra hus- 21>1 700 81>3 700 00>håll utan 00>barn
För att bostadsbidragen inte skall urholkas föreslås vidare i propositionen att inkomstgränsen för oreducerat bostadsbidrag höjs. För ungdomshushåll föreslås denna gräns höjas med 2 000 kr till för ensamboende 40 000 kr per år och för makar/sammanboende 57 000 kr per år samt för andra hushåll utan barn med 3 000 kr till 83 000 kr per år.
Ny demokrati har i två motioner, Bo250 yrkande 13 från allmänna motionstiden och Bo19 väckt med anledning av den aktuella propositionen, båda yrkandena i berörd del, lagt fram förslag som innebär att bostadsbidragen till hushåll utan barn bör avvecklas.
Bostadsbidragen till hushåll utan barn bör behållas. Utskottet anser att dessa bidrag fyller en viktig bostadspolitisk uppgift genom att de underlättar för de aktuella hushållen att efterfråga en lämplig bostad. De två partimotionerna från Ny demokrati avstyrks i berörda delar. De av regeringen föreslagna förändringarna av bostadskostnads- resp. inkomstgränser för bostadsbidrag till hushåll utan barn tillstyrks av utskottet.
Kretsen av bidragsberättigade
För närvarande gäller enligt 3 § i lagen om bostadsbidrag att med makar jämställs, om inte skäl visas för annat, man och kvinna som utan att vara gifta med varandra lever tillsammans och har eller har haft gemensamma barn eller är folkbokförda på samma adress. Detta innebär att bostadsbidrag till sammanboende av samma kön endast kan utgå enligt de regler som avser ensamhushåll. Frågan om lämpligheten av en sådan ordning har vid flera tillfällen övervägts av utskottet, senast våren 1993 (se bet. 1992/93:BoU21 s. 11--13).
Utskottets överväganden ledde fram till slutsatsen att regeringen så snart det erforderliga förberedelsearbetet avslutats, borde förelägga riksdagen ett förslag om en vidgning av bidragskretsen. Utskottet redovisade som sin principiella uppfattning att den eventuella vidgningen av bidragskretsen borde ske så att den avser personer av samma kön utan beaktande av samlevnadsform. Vidare förordades att de ekonomiska aspekterna på denna fråga skulle övervägas. Riksdagen följde utskottet och gav som sin mening regeringen till känna vad utskottet anfört.
I motion Bo18 (s) hänvisas till bostadsutskottets ställningstagande våren 1993. Det konstateras att regeringen i propositionen inte lämnat något förslag om en vidgning av bidragskretsen och inte heller i övrigt tagit upp denna frågan. Motionären anser att regeringens agerande i frågan tyder på nonchalans mot riksdagen och på likgiltighet mot dem som skulle fått möjlighet att erhålla bostadsbidrag om lagen hade ändrats i enlighet med riksdagens förslag. Mot denna bakgrund föreslås att riksdagen i ett tillkännagivande till regeringen upprepar sin begäran och därvid framhåller att riksdagen bör föreläggas ett förslag i sådan tid att ändringen i bostadsbidragslagen kan tillämpas fr.o.m. den 1 januari 1995.
Bostadsutskottet vidhåller sin uppfattning att frågan om en vidgning av bidragskretsen bör bli föremål för överväganden av regeringen. I årets budgetproposition förutskickas också sådana överväganden. Resultaten av detta beredningsarbete bör avvaktas. Det får förutsättas att regeringen i lämpligt sammanhang redovisar sitt ställningstagande i frågan samt lägger fram förslag till ändringar i bostadsbidragslagen. Något förnyat tillkännagivande från riksdagen i enlighet med förslaget i motion Bo18 (s) kan inte anses erforderligt. Motionen avstyrks.
Övriga frågor
Enligt 22 § lagen om bostadsbidrag betalas bidrag ut månadsvis. Bidrag under 100 kr betalas dock inte ut. Denna regel ifrågasätts i motion Bo16 (s). Det påpekas att även små belopp är viktiga för många hushåll. Motionären hänvisar också till att gränsen för utbetalning av bostadstillägg till pensionärer av regeringen föreslagits fastställas till 25 kr per månad. Riksdagen föreslås mot denna bakgrund ändra lagen om bostadsbidrag så att den antingen överensstämmer med reglerna för bostadstillägg eller så att mindre belopp kan sammanföras till en gemensam utbetalning för en lämplig period.
Den diskuterade regeln om att bidragsbelopp under 100 kr inte utbetalas infördes år 1988 på förslag av den dåvarande socialdemokratiska regeringen. Före år 1988 gällde 50 kr som gräns för utbetalning av bidrag. Bostadsutskottet ansåg höjningen från 50 kr till 100 kr vara motiverad av bl.a. administrativa skäl (BoU 1986/87:10).
Utskottet har förståelse för uppfattningen att utbetalningsgränsen kan upplevas som mindre väl vald. Det kan dock i sammanhanget erinras om att inflationen sedan år 1988 gjort att utbetalningsgränsen räknat i fast penningvärde sjunkit betydligt. Den nuvarande gränsen för utbetalning av bidrag på 100 kr bör behållas tills vidare. Motion Bo16 (s) avstyrks således.
I motion Bo217 (c) beskrivs konsekvenserna av vissa regler i bostadsbidragslagen samt myndigheternas tillämpning av dessa regler. Motionärerna anser att bl.a. 12 § lagen om bostadsbidrag kommit att tillämpas på ett sätt som i enskilda fall får orimliga konsekvenser. Enligt 12 § bostadsbidragslagen lämnas inte bostadsbidrag till hushåll utan barn om sökanden eller dennes make får kommunalt bostadstillägg (KBT). I 2 § anges dock att med makar avses i lagen makar som lever tillsammans. Detta till trots hävdar motionärerna att 12 § tillämpas på makar som varaktigt lever på skilda håll och har skilda hushåll.
Denna tillämpning av lagen om bostadsbidrag får enligt vad som beskrivs i motionen följande konsekvens i vissa fall då makar lever åtskilda. Om den ene maken varaktigt bor på servicehus och där uppbär KBT kan inte den andre maken samtidigt uppbära bostadsbidrag för sitt boende trots att inkomstförhållanden och bostadskostnader är sådana att bidrag hade utgått om denne hade betraktats som ensamstående. För att bidrag skall utgå krävs i princip att makarna begär äktenskapsskillnad eller av skattemyndigheterna taxeras som två ensamstående personer. Motionärerna föreslår mot denna bakgrund att reglerna ändras eller klargörs så att bidrag kan utgå i det beskrivna typfallet.
Bostadsutskottet har vid beredningen av detta ärende kunnat konstatera att en viss oklarhet synes råda om hur den nuvarande lagen (1993:737) om bostadsbidrag skall tolkas och tillämpas i fall liknande det nu aktuella. Den nuvarande lagen om bostadsbidrag trädde i kraft vid det senaste årsskiftet. Någon egentlig praxis till följd av överklagade ärenden har därför ännu inte hunnit utvecklas. Vid tillämpning av den lag som gällde fram till årsskiftet (SFS 1988:786) har dock fall liknande det nu aktuella prövats genom överklaganden. Boverket, som var högste överklagandeinstans enligt den tidigare gällande ordningen, har i vissa sådana fall beviljat bidrag. Enligt den nya lagen kan försäkringskassornas beslut överklagas till allmän förvaltningsdomstol enligt den ordning som gäller i socialförsäkringsmål.
Bestämmelsen i nuvarande lag som innebär att bostadsbidrag inte utgår till hushåll utan barn om bidragssökanden eller dennes make får KBT hade i princip samma lydelse i den tidigare gällande lagen. Även om avsikten således inte torde ha varit att ändra det materiella innehållet i det aktuella avseendet i den nuvarande lagen i förhållande till den tidigare kan det inte uteslutas att utrymme för en delvis annan tolkning givits genom den nya lagens något annorlunda uppbyggnad. Riksförsäkringsverket har i sina rekommendationer gjort en tolkning av lagen om bostadsbidrag och dess förarbeten som kan få de i motionen beskrivna följderna.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det inte kan vara rimligt att makar som på grund av ålders- eller sjukdomsskäl varaktigt bor i skilda bostäder skall behöva ansöka om äktenskapsskillnad för att bostadsbidrag skall kunna utgå. I den genom motionen aktualiserade frågan och i andra liknande fall bör det vid regeltillämpningen finnas utrymme för att beakta att särskilda omständigheter finns som innebär att makar lever åtskilda.
Bostadsutskottet har vid beredningen av ärendet inte haft tillräckligt underlag att bedöma om den nuvarande lagen ger utrymme för en sådan flexibel tillämpning av de aktuella reglerna som utskottet anser önskvärd eller om en lagändring erfordras. Det bör därför ankomma på regeringen att närmare överväga frågan samt i lämpligt sammanhang redovisa sin syn på den och, om så bedöms vara lämpligt, lägga fram förslag till lagändring.
Vad utskottet nu anfört om bostadsbidrag i vissa fall bör riksdagen med anledning av motion Bo217 (c) som sin mening ge regeringen till känna.
Anslag till bostadsbidrag
I proposition 1993/94:144 föreslås riksdagen anvisa ett förslagsanslag på 7 200 miljoner kronor till täckande av kostnaderna för bostadsbidrag under budgetåret 1994/95.
I Ny demokratis partimotion Bo19 föreslås i berörd del att anslaget till bostadsbidrag skall bestämmas till 6 690 miljoner kronor. Anslaget är i motionen beräknat med utgångspunkt i att riksdagen beslutar att avveckla bostadsbidrag till hushåll utan barn. Förslaget i Bo19 (nyd) överensstämmer i princip med ett motsvarande anslagsförslag i Ny demokratis partimotion från allmänna motionstiden Bo250 yrkande 13.
Utskottet har ovan avstyrkt förslaget från Ny demokrati om att avveckla bostadsbidraget till hushåll utan barn. Även de nu aktuella motionsförslagen om anslagsberäkningen avstyrks således. Regeringsförslaget om anslaget till bostadsbidrag tillstyrks av utskottet.
Anslag till bostadsanpassningsbidrag
Bostadsutskottet behandlar i detta betänkande även ett förslag i budgetpropositionen (prop. 1993/94:100, bilaga 6) om anslag till bostadsanpassningsbidrag. Anslagsförslaget avser kostnader för bidrag som beviljats före den 1 januari 1993. Efter detta datum svarar kommunerna för bidragsgivningen.
Bostadsutskottet tillstyrker regeringens förslag om att anslaget till bostadsanpassningsbidrag för budgetåret 1994/95 bestäms till 4,9 miljoner kronor.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande bostadsbidrag till barnfamiljer att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:144 antar 13, 14 och 15 §§ i regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag,
2. beträffande kompensation till flerbarnsfamiljer att riksdagen avslår motion 1993/94:Bo17, men. (v) - delvis
3. beträffande reglerna för bostadsbidrag efter separation att riksdagen avslår motion 1993/94:So610 yrkande 9, men.(v) - delvis
4. beträffande bostadsbidrag till hushåll utan barn att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:144 avslår motionerna 1993/94:Bo19 och 1993/94:Bo250 yrkande 13, båda motionsyrkandena i motsvarande del, samt antar 16 och 17 §§ i regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag, res. 1 (nyd)
5. beträffande en vidgning av bidragskretsen att riksdagen avslår motion 1993/94:Bo18, res. 2 (s) res. 3 (nyd) - motiv. - villk. res. 1
6. beträffande gränsen för utbetalning av bidrag att riksdagen avslår motion 1993/94:Bo16, res. 4 (s)
7. beträffande bostadsbidrag i vissa fall att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Bo217 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, res. 5 (nyd) - villk. res. 1
8. beträffande anslaget till bostadsbidrag att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:144 avslår motionerna 1993/94:Bo19 och 1993/94:Bo250 yrkande 13, båda motionsyrkandena i motsvarande del, samt till Bostadsbidrag för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 7 200 000 000 kr, res. 6 (nyd) - villk. res. 1
9. beträffande anslaget till bostadsanpassningsbidrag att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga 6 till Bostadsanpassningsbidrag m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 4 900 000 kr.
Stockholm den 21 april 1994
På bostadsutskottets vägnar
Agne Hansson
I beslutet har deltagit:
Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Magnus Persson (s), Lennart Nilsson (s), Sören Lekberg (s), Ulf Björklund (kds), Bo G Jenevall (nyd), Britta Sundin (s), Birger Andersson (c), Marianne Carlström (s), Inga Berggren (m), Lars Stjernkvist (s) och Kjell-Arne Welin (fp).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Lars Werner (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Bostadsbidrag till hushåll utan barn (mom. 4)
Bo G Jenevall (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Bostadsbidragen till" och slutar med "av utskottet" bort ha följande lydelse:
Bostadsutskottet delar Ny demokratis inställning till bostadsbidragen till hushåll utan barn. Genom en konsekvent politik som syftar till att minska bidragsberoendet för olika grupper blir denna bidragsform möjlig att avveckla.
Utskottet tillstyrker med det anförda Ny demokratis partimotioner Bo250 yrkande 13 och Bo19, båda motionsyrkandena i berörda delar. Riksdagen bör hösten 1994 föreläggas ett förslag i frågan så att bidragen kan avvecklas vid utgången av detta år. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 4. beträffande bostadsbidrag till hushåll utan barn att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:Bo19 och 1993/94:Bo250 yrkande 13, båda motionsyrkandena i motsvarande delar, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. En vidgning av bidragskretsen (mom. 5)
Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Lennart Nilsson, Sören Lekberg, Britta Sundin, Marianne Carlström och Lars Stjernkvist (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Bostadsutskottet vidhåller" och slutar med "motionen avstyrks" bort ha följande lydelse:
Bostadsutskottet instämmer i vad som anförts i motion Bo18 (s). Det är uppseendeväckande att regeringen underlåtit att tillgodose eller på annat sätt besvara riksdagens enhälliga begäran om ett förslag om en vidgning av bidragskretsen. Utskottet anser det inte acceptabelt att frågan ytterligare förhalas utan förordar att riksdagen nu upprepar sin begäran från våren 1993 (se bet. 1992/93:BoU21 s. 11--13). Regeringen bör förelägga riksdagen ett förslag i frågan under år 1994 i sådan tid att den nu förordade ändringen i bostadsbidragslagen kan tillämpas för bidrag fr.o.m. den 1 januari 1995.
dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 5. beträffande en vidgning av bidragskretsen att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Bo18 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. En vidgning av bidragskretsen (mom. 5, motiveringen) Under förutsättning av bifall till reservation 1
Bo G Jenevall (nyd) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Bostadsutskottet vidhåller" och slutar med "Motionen avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet har ovan förordat att bostadsbidrag till hushåll utan barn skall avvecklas. Några överväganden om ändringar av reglerna för dessa bidrag blir vid ett sådant ställningstagande inte aktuella att göra. Motion Bo18 (s) avstyrks således.
4. Gränsen för utbetalning av bidrag (mom. 6)
Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Lennart Nilsson, Sören Lekberg, Britta Sundin, Marianne Carlström och Lars Stjernkvist (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Den diskuterade" och på s. 7 slutar med "avstyrks således" bort ha följande lydelse:
Som påpekas i motionen kan även bidrag med små belopp ha stor betydelse för hushåll med en ansträngd ekonomi. Den nuvarande gränsen för utbetalning av bidrag innebär att vissa hushåll under ett år går miste om ett sammanlagt bidrag på över 1 000 kr. Utskottet delar motionärens uppfattning att detta kan uppfattas som utmanande.
Motionären anvisar två alternativa möjligheter att utge bidrag som per månad uppgår till mindre belopp än 100 kr. Antingen kan bostadsbidragslagen ändras så att gränsen för utbetalning sänks till 25 kr eller så kan en möjlighet att sammanföra mindre bidragsbelopp till en gemensam utbetalning för en längre period införas. Utskottet anser att båda dessa möjligheter kan accepteras och förordar att den metod som är lättast att administrera införs. Regeringen bör överväga denna fråga och förelägga riksdagen ett förslag i sådan tid att de nya utbetalningsreglerna kan börja tillämpas fr.o.m. den 1 januari 1995.
Vad utskottet ovan med anledning av motion Bo16 (s) anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 6. beträffande gränsen för utbetalning av bidrag att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Bo16 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Bostadsbidrag i vissa fall (mom. 7) Under förutsättning av bifall till reservation 1
Bo G Jenevall (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Bostadsutskottet har" och på s. 8 slutar med "till känna" bort ha följande lydelse:
Utskottet har ovan förordat att bostadsbidrag till hushåll utan barn skall avvecklas. Några överväganden om ändringar av reglerna för dessa bidrag blir vid ett sådant ställningstagande inte aktuella att göra. Motion Bo217 (c) avstyrks således.
dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 7. beträffande bostadsbidrag i vissa fall att riksdagen avslår motion 1993/94:Bo217,
6. Anslaget till bostadsbidrag (mom. 8) Under förutsättning av bifall till reservation 1
Bo G Jenevall (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Utskottet har" och slutar med "av utskottet" bort ha följande lydelse:
Utskottet har ovan tillstyrkt förslagen i de aktuella motionerna från Ny demokrati om att bostadsbidragen till hushåll utan barn bör avvecklas vid utgången av år 1994. Detta innebär även att anslaget för bostadsbidrag bör beräknas enligt förslaget i motion Bo19 (nyd). Riksdagen bör således anvisa ett anslag på 6 690 miljoner kronor till bostadsbidrag för budgetåret 1994/95. Förslaget i Ny demokratis partimotion Bo250 yrkande 13 i motsvarande del är därmed i princip tillgodosett.
dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 8. beträffande anslaget till bostadsbidrag att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Bo19 i motsvarande del samt med anledning av proposition 1993/94:144 och motion 1993/94:Bo250 yrkande 13 i motsvarande del till Bostadsbidrag för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 6 690 000 000 kr,
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant för Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Lars Werner (v) anför:
Jag ansluter mig till de till betänkandet fogade s-reservationerna.
Jag vill dessutom anföra vad gäller:
Kompensation till flerbarnsfamiljer (mom. 2)
Förändringar inom bostadsbidrags- resp. barnbidragssystemen har vid ett flertal tillfällen under senare år samordnats. Samordningen har avsett bidragen till flerbarnsfamiljer och inneburit att en sänkning av bidragsnivån för dessa grupper inom det ena systemet kompenserats genom en höjning inom det andra. Som beskrivs i motion Bo17 (v) föreslås emellertid i budgetpropositionen nu en sänkning av flerbarnstilläggen inom barnbidragssystemet utan att denna förändring följs upp med en motsvarande höjning av bostadsbidragen.
Socialutskottet har nyligen behandlat och tillstyrkt regeringens förslag om sänkta flerbarnstillägg. För att inte flerbarnsfamiljernas ekonomiska situation kraftigt skall försämras bör därför en kompensation utgå genom att beräkningsgrunderna för bostadsbidrag till de aktuella grupperna förändras.
Jag anser mot denna bakgrund att riksdagen hos regeringen bör begära ett förslag till regler som innebär att familjer med fler än tre barn inom bostadsbidragssystemet kompenseras för sänkningen av flerbarnstilläggen. Förslaget bör läggas fram för riksdagen i sådan tid att de nya reglerna kan börja tillämpas fr.o.m. den 1 januari 1995.
Vad jag ovan anfört med anledning av motion Bo17 (v) bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Reglerna för bostadsbidrag efter separation (mom. 3)
Det är enligt min mening självklart att samhället på olika sätt bör bidra till att stödja människor i en krissituation. Det är vidare nödvändigt att barnen även efter en separation har möjlighet att upprätthålla en naturlig kontakt med båda föräldrarna. Detta förutsätter bl.a. att båda föräldrarna efter skilsmässan skall ha råd med en bostad med utrymmen för barn. Mot denna bakgrund ansluter jag mig till förslaget i Vänsterpartiets partimotion So610 yrkande 9 om att riksdagen hos regeringen bör begära en översyn av reglerna för bostadsbidrag efter skilsmässa.
Vad jag ovan anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom. 2 och 3 borde ha hemställt:
2. beträffande kompensation till flerbarnsfamiljer att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Bo17 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. beträffande reglerna för bostadsbidrag efter separation att riksdagen med anledning av motion 1993/94:So610 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Regeringens av utskottet tillstyrkta lagförslag Förslag till Lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag
Bilaga