Bostadsbidragens administration - bostadsanpassningsbidrag
Betänkande 1992/93:BoU21
Bostadsutskottets betänkande
1992/93:BOU21
Bostadsbidragens administration -- bostadsanpassningsbidrag
Innehåll
1992/93 BoU21
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker i allt väsentligt regeringens förslag till bostadsbidragslag. Förslaget innebär bl.a. att bidragsadministrationen förs över från kommunerna till de allmänna försäkringskassorna den 1 januari 1994. Nya regler för hur den bidragsgrundande inkomsten skall beräknas införs samtidigt. Genom lagen övertar staten hela kostnadsansvaret för bostadsbidragen.
Utskottet föreslår riksdagen att göra ett tillkännagivande om att bostadsbidrag skall kunna utgå också till personer av samma kön utan beaktande av samlevnadsform. Utskottet anför i sammanhanget att därmed ställning inte tagits till frågan om registrerat partnerskap.
Till betänkandet har fogats sju reservationer och två särskilda yttranden (s).
Propositionerna
Regeringen har i proposition 1992/93:100 bilaga 6 (Socialdepartementet) föreslagit
att riksdagen till Bostadsanpassningsbidrag m.m. för budgetåret 1993/94 under femte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 133 700 000 kr.
Regeringen har i proposition 1992/93:174 föreslagit
dels att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till
1. lag om bostadsbidrag,
2. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),
3. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
dels att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om
4. statens övertagande av hela kostnadsansvaret för bostadsbidragen till barnfamiljer och till hushåll utan barn (avsnitt 2.2.2),
5. överförande av administrationen av bostadsbidrag från kommunerna till de allmänna försäkringskassorna (avsnitt 2.2.3),
dels att riksdagen
6. under andra huvudtitelns anslag Domstolarna m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag som är 2 600 000 kr högre än vad som föreslagits i proposition 1992/93:100 bilaga 3,
7. under femte huvudtitelns anslag Riksförsäkringsverket för budgetåret 1993/94 anvisar 13 000 000 kr utöver vad som föreslagits i proposition 1992/93:100 bilaga 6,
8. under femte huvudtiteln till Bostadsbidrag för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 8560000000 kr.
Riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om ADB-baserat bostadsbidragsregister (avsnitt 6).
Lagförslagen under 1 och 2 har som bilaga 1 fogats till detta betänkande. Lagförslaget under 3 har av bostadsutskottet överlämnats till skatteutskottet.
Motionerna
I betänkandet behandlas
dels de med anledning av proposition 1992/93:174 väckta motionerna
1992/93:Bo43 av Marianne Jönsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående administrationen av bostadsbidrag.
1992/93:Bo44 av Eva Zetterberg m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ge Boverket en central roll när det gäller uppföljning och sakgranskning,
2. att riksdagen beslutar att i 8 § förslaget till lag om bostadsbidrag införa en bestämmelse som jämställer heterosexuella och homosexuella par som sammanbor,
3. att riksdagen höjer nivåerna för bostadsbidragen med 500 kr enligt vad i motionen anförts om de ökade hyreskostnaderna,
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i lag om bostadsbidrag att bostadsbidrag kan utgå till båda föräldrarna efter en separation.
1992/93:Bo45 av Kent Carlsson m.fl. (s, nyd, v) vari yrkas att riksdagen beslutar att 2 § punkt 6 om bostadsbidrag skall ha följande lydelse: 6. sambor: två personer, av olika eller av samma kön, som bor tillsammans under äktenskapsliknande förhållanden.
1992/93:Bo46 av Barbro Westerholm (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en komplettering av 8 § i förslaget till lag om bostadsbidrag så att också homosexuella sambor får rätt till bostadsbidrag,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om komplettering av specialmotiveringen till 8 §,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändring av lagen (1987:813) om homosexuella sambor.
1992/93:Bo47 av Marianne Carlström och Inga-Britt Johansson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbetalning av bostadsbidrag.
1992/93:Bo48 av Oskar Lindkvist m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att gränsen för bidrag till boendekostnad med 75 % för ettbarnshushåll ökas till 3 150, för tvåbarnshushåll till 3 350 och för hushåll med tre barn eller fler till 3 750 kr,
2. att riksdagen beslutar att grundbeloppet även fortsättningsvis benämns grundbelopp,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bostadsbidrag till hushåll som består av personer av samma kön,
4. att riksdagen beslutar behålla nuvarande regler om förmögenhet vid beräkning av bidragsgrundande inkomst för bostadsbidrag,
5. att riksdagen beslutar att Boverket skall vara den myndighet som ansvarar för tillämpningsföreskrifter, uppföljning och utvärdering av bostadsbidragen.
dels de under allmänna motionstiden 1993 väckta motionerna
1992/93:Bo201 av Elver Jonsson och Sigge Godin (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rätten till bostadsanpassningsbidrag för dem som lider av elallergi.
1992/93:Bo207 av Berit Löfstedt och Viola Furubjelke (s) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rätt till bostadsanpassningsbidrag för elallergiker.
1992/93:Bo214 av Gullan Lindblad (m) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att de sjukas faktiska situation och handikapp bör ligga till grund för bedömningen av möjligheten till bostadsanpassning och att det bör uppdras åt Socialstyrelsen och Boverket att utforma riktlinjer för detta.
1992/93:Bo238 av Oskar Lindkvist m.fl. (s) vari yrkas 14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en analys av bostadsbidragens måluppfyllelse och kostnadsutveckling,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bostadsbidragen som bostadspolitiskt instrument,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Boverkets ansvarsområde vid en förändrad administration av bostadsbidragen.
1992/93:Bo242 av Birgitta Hambraeus och Pär Granstedt (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag om regler för bostadsbidrag som gynnar räntefria bostadslån.
1992/93:So235 av Barbro Westerholm m.fl. (fp) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bostadsbidrag till homosexuella.
1992/93:So610 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 8. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av reglerna för bostadsbidrag enligt vad i motionen anförts om båda föräldrarnas rätt till bostadsbidrag för två bostäder vid skilsmässa.
dels den med anledning av proposition 1992/93:150 väckta motionen
1992/93:Fi94 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 3. att riksdagen beslutar att höja bostadsbidragen med 500 kr för att stödja barnfamiljer med höga hyreskostnader.
Vid ärendets beredning i utskottet har företrädare för Sveriges kommunaltjänstemannaförbund, SKTF, Föreningen för kommunala förmedlingsorgan och Riksförbundet för sexuellt likaberättigande (RFSL) muntligen lämnat synpunkter på frågan om bostadsbidragen samt överlämnat skrivelser.
Utskottet
Målsättningen med bostadsbidragen
I propositionen erinras om att bostadsbidragen har sitt ursprung i de stödformer som började utvecklas vid mitten av 1930-talet. Bidragen har haft som mål att höja bostadsstandarden, minska trångboddheten, utjämna kostnadsskillnader samt att stärka de ekonomiskt svaga hushållens bärkraft.
De mål som nu vägleder verksamheten har beslutats av riksdagen från mitten av 1980-talet och framåt.
Beträffande målsättningen avseende bostadsbidrag till barnfamiljer innebär riksdagens beslut år 1987 (prop. 1986/87:48, BoU20) att bidragen på sikt skall byggas ut så att alla de familjer som är beroende av sådana bidrag skall kunna hålla sig med moderna bostäder med ett eget rum för varje barn, dvs. 3 rum och kök för familjer med ett barn, 4 rum och kök för familjer med två barn osv.
Bostadsbidragen till hushåll utan barn lämnas dels till ungdomar under 29 år och studerande, dels till andra hushåll. Stödet till de två grupperna har delvis skilda syften. Bostadsbidragen till ungdomar och studerande är avsedda att ge det ekonomiska stöd som är nödvändigt för att de som har låga inkomster skall kunna efterfråga en god bostad medan bostadsbidragen till andra hushåll utan barn riktas till sådana hushåll som till följd av låga inkomster fått ett begränsat utbyte av 1991--1992 års skattereform.
I propositionen förs inte fram några förslag om ändringar av de nu sammanfattningsvis redovisade målen för bostadsbidragen. I detta avsnitt behandlar utskottet motion Bo238 (s) yrkande 15. Motionärerna anför att bostadsbidragens bostadspolitiska roll sannolikt kommer att öka ytterligare i framtiden i och med den utveckling från generellt till selektivt bostadsstöd som inleddes med den ovannämnda skattereformen. Ett tillkännagivande till regeringen om bostadsbidragen som bostadspolitiskt instrument förordas i motionen.
Ett motsvarande motionsyrkande behandlade riksdagen och utskottet hösten 1992 (bet. 1992/93:BoU5 s. 3). Utskottet hänvisade då till två svar i riksdagen av socialministern den 10 december 1991 och den 11 maj 1992. Sammanfattningsvis redovisade utskottet socialministerns uppfattning att minskade generella subventioner innebär att man tvingas kompensera hushåll med låga inkomster genom ökade bostadsbidrag.
Utskottet delar nu liksom tidigare socialministerns uppfattning att de individuella bostadssubventionerna -- bostadsbidragen -- relativt sett kommer att få ökad betydelse när de generella subventionerna -- räntebidragen -- minskar. Med anslutning till vad ovan redovisats om målen med bostadsbidragen är det enligt utskottets mening angeläget stryka under att bostadsbidragen allmänt sett är en del och en mycket viktig sådan av det bostadspolitiska stödsystemet. Eftersom en betydande grad av samstämmighet får anses råda beträffande bostadsbidragen som bostadspolitiskt instrument finner utskottet det inte heller nu erforderligt med ett riksdagens tillkännagivande i frågan. Motion Bo238 (s) yrkande 15 avstyrks med hänvisning till vad nu anförts.
Kostnadsansvaret för och administrationen av bostadsbidragen
I propositionen föreslås att bostadsbidragen överförs till statligt huvudmannaskap och att staten tar över kostnadsansvaret för bostadsbidragen fr.o.m. den 1 januari 1994. Regeringen föreslår att riksdagen godkänner vad i propositionen i denna del (avsnitt 2.2.2) förordats.
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om statens övertagande av hela kostnadsansvaret för bostadsbidragen till barnfamiljer och till hushåll utan barn.
Beträffande administrationen av bostadsbidragen prövar kommunen i dag ärenden om bostadsbidrag och sköter utbetalningen av dem. Kommunernas beslut enligt lagen (1988:786) om bostadsbidrag får överklagas hos länsbostadsnämnden. Länsbostadsnämndens beslut får överklagas hos Boverket. Boverkets beslut får inte överklagas. Förutom ärenden om överklaganden av bostadsbidrag svarar Boverket för föreskrifter, rutiner och blanketter, information och utbildning avseende bostadsbidragen. Verket samlar in och bearbetar statistik om bostadsbidragen. Vidare görs uppföljningar, anslagsberäkningar och anslagsframställningar inom bostadsbidragsområdet.
Ett förslag läggs fram i propositionen om en överföring av administrationen av bostadsbidragen från kommunerna till försäkringskassorna. Som motiv för förslaget anförs att försäkringskassorna i dag administrerar flertalet bidrag till barnfamiljer och andra liknande bidrag, inkl. kommunalt bostadstillägg till pensionärer. Det är enligt propositionen naturligt att kassorna då också får ansvaret för bostadsbidragen till barnfamiljer och hushåll utan barn. Därmed anges kunna åstadkommas en administrativ samordning och ett bättre resursutnyttjande. Samtidigt förbättras även möjligheterna att ta fram statistik för att avväga de olika bidragen mot varandra. Detta bör i sin tur leda till att en bättre sammanlagd fördelningspolitik uppnås.
En förändring av ansvaret anges i propositionen också vara en naturlig konsekvens av att bostadsbidragen till barnfamiljer och hushåll utan barn i fortsättningen kommer att helt finansieras av staten.
Riksdagen föreslås godkänna vad i propositionen anförts om överförande den 1 januari 1994 av administrationen av bostadsbidrag från kommunerna till de allmänna försäkringskassorna.
Utskottet vill erinra om att riksdagen 1992 (betänkande 1992/93:BoU5) godkänt ett regeringsförslag av samma innebörd som det nu aktuella. Utskottet, som inte har funnit anledning föreslå riksdagen att ändra uppfattning, anser att riksdagen bör godkänna det nu behandlade regeringsförslaget.
I detta sammanhang vill utskottet något beröra frågan om de kommunala handläggarna av frågor om bostadsbidrag skall kunna beredas anställning vid försäkringskassorna. Denna fråga har behandlats av Utredningen om bostadsbidragens administration. Den har också tagits upp bl.a. av Svenska kommunaltjänstemannaförbundet, SKTF, i en skrivelse till utskottet och vid en uppvaktning. Enligt utskottets uppfattning bör inte bara personalen vid försäkringskassorna utan också de tjänstemän som i kommunerna arbetar med bostadsbidragen kunna komma i fråga för anställning hos försäkringskassorna. I vilken omfattning detta blir möjligt får bedömas bl.a. mot bakgrund av de offentliga anställningsreglerna. Med hänvisning till dessa regler och till vad utskottet ovan anfört om bostadsbidragens betydelse finner utskottet det angeläget att rekryteringen till de nu aktuella arbetsuppgifterna vid kassorna blir sådan att den kompetens som finns både hos kommunerna och vid kassorna i rimlig grad tas till vara.
Enligt propositionen bör Riksförsäkringsverket (RFV) som central förvaltningsmyndighet tilldelas ansvaret för tillsyn, uppföljning och utvärdering av bostadsbidragssystemet. Att ansvaret flyttas från Boverket till RFV anses i propositionen ofrånkomligt med tanke på att bostadsbidragen i stor utsträckning kommer att administreras som en del av försäkringskassornas bidragsadministration. Detta innebär enligt propositionen att samma personer i stor utsträckning kommer att arbeta såväl med barnbidrag, bidragsförskott etc. som med bostadsbidrag. Grundläggande frågor om resursdimensionering, arbetsrutiner och liknande för dessa olika bidrag behöver enligt propositionen lösas i ett sammanhang. Propåer under beredningen av propositionen om ett delat centralt myndighetsansvar mellan RFV och Boverket bemöts i propositionen med att en uppdelning ger sådana olägenheter att den inte bör genomföras, bl.a. ger en uppdelning risk för kompetenstvister. Även om hela ansvaret anses böra ligga på RFV är det enligt regeringsförslaget naturligt att verket samråder med Boverket kring frågor om bostadspolitik; framför allt bör detta gälla vid överväganden om regelförändringar som har bostadspolitisk innebörd. Det anses givet att Boverket måste få tillgång till RFV:s statistikmaterial för sitt samlade utvärderingsarbete inom det bostadspolitiska området.
Frågan om det centrala myndighetsansvaret har tagits upp i motionerna Bo43 (c), Bo44 (v) yrkande 1, Bo48 (s) yrkande 5 och Bo238 (s) yrkande 16. I c-motionen anförs att det är viktigt att regelutveckling, uppföljning och utvärdering görs med inriktning på bidragens bostadspolitiska syfte; detta inte minst mot bakgrund av att bidragens bostadspolitiska betydelse kan förväntas öka under 1990-talet. Enligt motionären förefaller det troligt att en förändring av det centrala ansvaret innebär en fördubbling av administrationskostnaderna för bidragshanteringen på central nivå. Även i v-motionen anförs att det centrala myndighetsansvaret bör anförtros Boverket som har den samlade kompetensen på det bostadspolitiska området. Också i de två s-motionerna betonas att bostadsbidragens bostadspolitiska roll sannolikt kommer att öka i framtiden och att det är viktigt att den kompetens och det kunnande som finns i Boverket tas till vara. Att bygga upp en ny organisation inom RFV måste dessutom enligt motionärerna ge ökade kostnader.
Utskottet har ovan i detta betänkande och i tidigare betänkanden givit uttryck för samma uppfattning som nu förs fram i motionerna om att den individuella bostadspolitiska stödformen -- bostadsbidragen -- framöver relativt sett kommer att få ökad betydelse om de bostadspolitiska målen skall uppnås och vidmakthållas. Det får därför enligt utskottets uppfattning anses både naturligt och välbetänkt att RFV när det gäller frågor av bostadspolitisk innebörd samråder med Boverket. Det får också anses naturligt att RFV, när administrationen av bidragen flyttas över till försäkringskassorna, tilldelas det centrala myndighetsansvaret. Utskottet delar således uppfattningen i propositionen om att RFV i princip bör ha det centrala ansvaret men att Boverket har kompetens och erfarenheter som bör tas till vara. Denna kompetens kommer att utgöra ett sådant stöd för bidragsgivningen som bidragstagarna rimligen kan förvänta sig. Utskottet anser, med hänvisning till vad nu anförts, att vad i motionerna förordats om ett tillkännagivande om det centrala myndighetsansvaret inte kan anses erforderligt. Vid ett genomförande av förslaget i propositionen kommer, enligt utskottets mening, vad i motionerna föreslagits att förverkligas i inte ringa grad. I den mån motionerna Bo43 (c), Bo44 (v) yrkande 1, Bo48 (s) yrkande 5 och Bo238 (s) yrkande 16 inte kan anses tillgodosedda med vad nu anförts avstyrker utskottet bifall till dem. Vad i vissa av motionerna angivits om kostnadsaspekterna vid en förändring av det centrala myndighetsansvaret ger utskottet anledning uttrycka den närmast självklara uppfattningen att RFV -- med utgångspunkten att administrationen skall vara av den kvalitet som rimligen kan påfordras -- vidtar sådana åtgärder att kostnaderna för denna administration hålls så låga som möjligt. Utskottet återkommer nedan till frågan om anslag till RFV bl.a. för verkets löpande kostnader för bidragsadministrationen.
I propositionen anförs att ett särskilt bostadsbidragsregister som förs med stöd av ADB bör inrättas för bostadsbidraget på så sätt att datalagens krav på skydd för enskildas personliga integritet kan tillgodoses. RFV och försäkringskassorna föreslås ges ett gemensamt registeransvar. Uppgifter från det centrala skatteregistret som behövs för jämförelse med uppgifter i bostadsbidragsregistret föreslås kunna hämtas på ADB-medium. Bostadsbidragsregistret bör lagregleras men kan övergångsvis inrättas genom en förordning.
Riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om ett ADB-baserat bostadsbidragsregister. Vad i propositionen anförts har inte givit utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande. Utskottet föreslår att riksdagen lägger propositionen i denna del till handlingarna.
I propositionen föreslås att överklagande av försäkringskassans beslut om bostadsbidrag skall göras i allmän förvaltningsdomstol enligt den ordning som gäller i socialförsäkringsmål. Med nuvarande instansordning innebär detta att länsrätt blir första instans, kammarrätt andra instans och Försäkringsöverdomstolen högsta instans. I en lagrådsremiss föreslås att Försäkringsöverdomstolen läggs ned och att Regeringsrätten blir högsta instans i socialförsäkringsmål.
Utskottet delar uppfattningen i propositionen att samordningen av bostadsbidragen med övrig administration inom socialförsäkringsområdet talar för att försäkringskassans beslut bör kunna överklagas i allmän förvaltningsdomstol. Regeringsförslaget -- 29 § första stycket -- tillstyrks.
Avslutningsvis i detta avsnitt behandlar utskottet motion Bo47 (s). Motionärerna anför att, enligt 18 § i regeringens förslag till lag om bostadsbidrag, beslut om bostadsbidrag skall fattas av den allmänna försäkringskassa hos vilken bidragssökanden är inskriven. Denna kassa får dock enligt lagförslaget uppdra åt annan kassa att handlägga ärendet. Motionärerna anser att den kassa inom vars område sökanden är folkbokförd och där bostaden är belägen skall besluta om bostadsbidrag. I motionen förordas ett tillkännagivande till regeringen av nu redovisad innebörd.
I specialmotiveringen till 18 § anförs att, i samband med flyttningar och för att undvika problem, den kassa hos vilken sökanden skall vara inskriven får uppdra åt annan kassa att handlägga ärendet. Lämpligt anges då vara att kassan på den ort där den bostad som berättigar till bidrag är belägen handlägger ärendet.
Beträffande de förmåner som försäkringskassan för närvarande handlägger gäller som huvudregel att den kassa där någon är inskriven skall fatta beslut om viss förmån. En lösning i enlighet med motionärernas förslag beträffande bostadsbidragen innebär alltså att olika försäkringskassor kan komma att handlägga skilda förmåner som kan utgå till en familj eller en person. En sådan ordning kommer att leda till samordningsproblem. Utskottet, som finner det viktigt att de problem som kan finnas avseende olika försäkringskassors behörighet analyseras, förutsätter att regeringen har sin uppmärksamhet riktad på frågan. Om överväganden anses böra företas finner utskottet det rimligt att dessa görs för alla de bidragsformer m.m. som försäkringskassorna administrerar. Utskottet finner, med hänvisning till vad nu anförts och i propositionen förordats, inte tillräckliga skäl föreligga att nu tillstyrka motion Bo47 (s) om utbetalning av bostadsbidrag.
Inkomstprövningen av bostadsbidrag
Efter att ha redovisat nuvarande regler avseende inkomstprövningen av bostadsbidragen, olika utredningsförslag m.m. föreslås i propositionen att denna prövning bör grundas på bidragshushållets aktuella förvärvsinkomster. Dessa skall beräknas efter samma grunder som enligt kommunalskattelagen. Med förvärvsinkomst avses inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet. Inkomstprövningen föreslås grundas på hushållens beräknade förvärvsinkomster normalt för den kommande tolvmånadersperioden. I inkomstslaget tjänst skall beaktas kostnader för resor mellan bostaden och arbetsplatsen till den del dessa beräknas överstiga 5 000 kr. Övriga kostnader i inkomstslaget tjänst får beaktas till den del kostnaderna överstiger 2 000 kr. I inkomstslaget näringsverksamhet beaktas inte underskott som uppkommit tidigare år. Till varje sökandes förvärvsinkomst läggs inkomstränta, utdelning, ersättning vid upplåtelse av privatbostad samt annan kapitalinkomst till den del den överstiger 2 000 kr för var och en av de sökande. Också kapitalinkomsterna skall beräknas framåt i tiden. Vinst vid icke yrkesmässig avyttring av tillgångar skall inte räknas in i kapitalinkomsterna och inte heller statligt räntebidrag. Avdrag för kostnader i förvärvskällan får inte göras. Tillägg görs för sjöinkomst, bidragsdelen i studiemedlen, vissa icke skattepliktiga inkomster och icke skattepliktiga stipendier över 3 000 kr per månad.
Barns kapitalinkomster skall läggas till sökandens förvärvsinkomster till den del inkomsterna överstiger 1 000 kr för varje barn. Underhållsbidrag, bidragsförskott, barnpension eller barns förvärvsinkomster beaktas inte. För en mera omfattande redogörelse av inkomstprövningsreglerna hänvisas till propositionen bl.a. s. 18--28 och 30--33.
Utskottet tillstyrker propositionen såvitt redovisats ovan om inkomstprövningen av bostadsbidragen. Regeringsförslaget i denna del motsvaras av 3--6 §§. Dock bör av skäl som utskottet behandlar nedan paragraferna numreras 4--7 §§.
En fråga som rör inkomstprövningen har tagits upp i motion Bo48 (s) yrkande 4. Det gäller frågan om förmögenhet av viss omfattning liksom för närvarande skall påverka bostadsbidragen. Motionärerna anser att nuvarande regler om förmögenhet vid beräkning av bidragsgrundande inkomst skall behållas. Enligt dem fick ca 5 500 hushåll år 1992 sina bostadsbidrag reducerade med ca 105 miljoner kronor beroende på nedsättning på grund av förmögenhet. I dag gäller att en femtedel av den del av hushållens förmögenhet som överstiger, för ensamboende 180 000 kr och för makar/samboende 360 000 kr läggs till inkomsten. Därvid skall även barns förmögenhet beaktas. Uppgift om förmögenheten, dvs. sammanlagda tillgångar minskade med sammanlagda skulder enligt självdeklarationen, lämnas av sökanden vid ansökan om bostadsbidrag. För kontroll får kommunen uppgift om skattepliktig förmögenhet. I propositionen anförs att denna uppgift inte är helt tillförlitlig när förmögenheten understiger 800 000 kr beroende på att det endast är förmögenheter över denna nivå som resulterar i förmögenhetsskatt. När förmögenheten är lägre kan uppgifterna vara felaktiga, ofullständiga eller helt saknas. Riksdagen har vidare beslutat att förmögenhetsskatten skall slopas i princip fr.o.m. den 1 januari 1995.
Mot bakgrund av det nu anförda anses det i propositionen inte meningsfullt att för bostadsbidragen regelmässigt ta in uppgifter som svårligen går att kontrollera. Genom att inkomst av kapital och då även barnens kommer att ingå i den bidragsgrundande inkomsten kommer hushållens förmögenhetsförhållanden ändå att påverka bostadsbidragets storlek. Det finns vidare enligt 9 § i förslaget till bostadsbidragslag möjligheter att -- om hushållet disponerar en ansenlig förmögenhet -- bestämma bostadsbidraget till lägre belopp än vad eljest skulle ha varit fallet. Den nu redovisade paragrafen skall, enligt propositionen, ses tillsammans med generalklausulen i 27 § lagförslaget enligt vilken ansökan om bostadsbidrag får avslås, dras in eller sättas ned om det är uppenbart att sökanden bl.a. på grund av hushållets inkomst- eller förmögenhetsförhållanden inte behöver bostadsbidraget.
Utskottet har självfallet förståelse för uppfattningen att reglerna för bostadsbidragen bör utformas så att bidragen utgår till de hushåll som bäst behöver dem och att reglerna upplevs som rättvisa. Dessutom bör bidragssystemet utformas så att det blir enkelt och bygger på uppgifter som går att verifiera med viss grad av tillförlitlighet. Vid en avvägning mellan dessa inte alltid förenliga utgångspunkter gäller det alltså att, såvitt nu är i fråga, utforma lagstiftningen så att hänsyn i rimlig grad tas till hushållens förmögenhetsförhållanden inom ramen för ett smidigt och rationellt regelsystem byggt på säkra grunduppgifter.
Utskottet vill fästa uppmärksamhet på vad i propositionen anförs om att hushållens förmögenhetsförhållanden kommer att påverka den bidragsgrundande inkomsten genom att kapitalinkomsterna ingår i denna inkomst samt att större förmögenheter kommer att -- med åberopande av 9 § i den kommande bostadsbidragslagen -- kunna innebära minskade bostadsbidrag. Genom att förekomst av viss förmögenhet -- om än indirekt -- kommer att påverka bostadsbidragets storlek anser utskottet att förslaget i motion Bo48 (s) yrkande 4 i viss grad är tillgodosett utan något riksdagens beslut i sammanhanget. Ett genomförande av motionärernas förslag om att nuvarande regler om förmögenhetens inverkan på bostadsbidragen skall gälla även när den nya bostadsbidragslagen träder i kraft kan därför inte anses erforderligt.
I propositionen föreslås att ett rullande system för handläggning av bostadsbidrag införs. Detta förslag innebär sammanfattningsvis följande.
Efter en första ansökan beslutar försäkringskassan om bidrag, normalt med giltighetstid tills vidare. Beslut om bidrag får tidsbegränsas och förenas med villkor, om det finns särskilda skäl. Bidrag får inte lämnas för längre tid tillbaka än en månad före ansökningsmånaden. De bidragsgrundande förhållandena uppdateras fortlöpande genom anmälningar från bidragstagaren och genom efterkontroll från försäkringskassan. Anmälan skall göras om den bidragsgrundande inkomsten kan beräknas öka eller har ökat med mer än 6 000 kr under sex månader i förhållande till motsvarande inkomster enligt bidragsbeslutet.
Kretsen av bidragsberättigade
För närvarande gäller enligt 2 § bostadsbidragslagen att med makar jämställs, om bidragssökanden inte visar skäl för annat, man och kvinna som utan att vara gifta med varandra lever tillsammans och har eller har haft gemensamma barn eller är folkbokförda på samma adress.
Regeringsförslaget innebär att termen sambor föreslås införas i bostadsbidragslagen (2 § punkt 6 och 8 §). Något förslag läggs inte fram i propositionen om en hänvisning till bostadsbidragslagen i lagen (1987:813) om homosexuella sambor. Detta innebär alltså att bostadsbidraget inte kommer att omfatta sådana samboförhållanden.
I propositionen föreslås -- 2 § punkt 6 -- att med sambor skall förstås en ogift man och en ogift kvinna som bor tillsammans under äktenskapsliknande förhållanden. I förslagets 8 § anges att med makar skall jämställas sambor och att, om skäl inte visas för annat, de skall anses vara sambor som antingen har eller har haft gemensamt barn eller är folkbokförda på samma adress.
Förslaget i propositionen har tagits upp i fem motioner, nämligen i motionerna So235 (fp) yrkande 3, Bo44 (v) yrkande 2, Bo45 (s, nyd v), Bo46 (fp) och Bo48 (s) yrkande 3. I de fyra förstnämnda motionerna föreslås att bostadsbidragslagen utformas så att bostadsbidrag kan utgå också till homosexuella sambor medan i motion Bo48 (s) yrkande 3 ett riksdagens tillkännagivande till regeringen föreslås av innebörd att bostadsbidrag skall kunna utgå till hushåll som består av personer av samma kön utan hänsyn till samlevnadsform.
Frågan om kretsen av bidragsberättigade har utskottet behandlat tidigare 1991 (bet. 1990/91:BoU16 s. 9--10) och 1992 (bet. 1991/92:BoU25 och 1992/93:BoU5). I det förstnämnda betänkandet anförde utskottet följande med anledning av motioner om vidgning av kretsen av bidragsberättigade.
De regler som gäller i dag beträffande kretsen av bidragsberättigade, och som alltså finns i 2 § bostadsbidragslagen, var föremål för överväganden i proposition 1986/87:48 (s. 56--57). I förhållande till dagens regler gällde, innan lagen trädde i kraft den 1 januari 1989, beträffande hushåll utan barn att med makar jämställdes man och kvinna som levde tillsammans under äktenskapsliknande förhållanden och hade gemensamt hushåll.
Mot bakgrund bl.a. av att det inte kunde anses vara en uppgift för myndigheterna att pröva om någon levde under äktenskapsliknande förhållanden och att sådana undersökningar i vissa fall ansetts kränka den personliga integriteten infördes den nuvarande bestämmelsen. I den ovan nämnda propositionen anfördes att frågan om avgränsning av kretsen av bidragsberättigade är en av de mest svårhanterliga för de bidragsbeviljande mydigheterna, inte minst med hänsyn till att stora ekonomiska intressen inte sällan ställs mot kravet på integritet för de sökande. I avsikt att minska risken för integritetskränkningar infördes nu gällande regel. Initiativet att bevisa att de i lagens 2 § uppställda förutsättningarna för bostadsbidrag föreligger flyttades över från bidragsmyndigheten till den sökande, något som måste anses vara en stor fördel.
Med anledning av den genom motionerna Bo43 (fp), Bo45 (v) yrkande 4 och Bo46 (s) aktualiserade frågan om kretsen av bidragsberättigade vill utskottet anföra följande. En eventuell ändring av 2 § bostadsbidragslagen bör ske med bibehållande av den ordning som gäller för närvarande och som innebär ett berättigat skydd för den personliga integriteten. Även vid en eventuell förändring av 2 § bör det alltså ankomma på de sökande att i förekommande fall visa vilka som ingår i bostadsbidragshushållet.
En bedömning av frågan om också personer av samma kön skall jämställas med makar när det gäller möjligheterna att erhålla bostadsbidrag ger utskottet vidare anledning anföra följande.
Utskottet finner det rimligt att en eventuell vidgning av kretsen av bidragsberättigade till att avse personer av samma kön bör göras utan beaktande av samlevnadsform. Utskottet är alltså inte berett att förorda att en vidgning av kretsen görs så att endast homosexuella sambor kommer att omfattas av de ändrade reglerna. En sådan ändring skulle annars kunna göras genom att även bostadsbidragslagen togs in bland de lagar som räknas upp i lagen (1987:813) om homosexuella sambor. Beträffande denna lag kan erinras om att den är föremål för utvärdering av en kommitté som också fått i uppdrag att överväga en lagstiftning om s.k. registrerat partnerskap. Utredningen skall bl.a. överväga vilket tillämpningsområde en sådan lagstiftning bör ha och om en sådan lag bör omfatta enbart homosexuella relationer eller om den i stället bör utgå från någon form av hushållsgemenskap och i så fall vilken. Utredningsarbetet skall vara slutfört före utgången av maj 1992.
Utskottet ansåg det naturligt att Partnerskapskommitténs arbete borde avvaktas och gav regeringen till känna att den borde följa frågan och lämna riksdagen sin syn på den i förening med eventuella förslag. Kommitténs arbete har ännu inte avslutats.
Utskottet vidhåller sin principiella uppfattning; en eventuell vidgning av kretsen av bidragstagare bör ske så att den avser personer av samma kön utan beaktande av samlevnadsform. Utskottets förnyade överväganden har lett till slutsatsen att det vid en sådan uppfattning inte finns anledning att avvakta det utredningsarbete som pågår i Partnerskapskommittén. Enligt utskottets uppfattning bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna att regeringen, så snart det erforderliga förberedelsearbetet avslutats och utan anknytning till Partnerskapskommitténs förslag, förelägger riksdagen ett förslag om vidgning av bidragskretsen. I detta sammanhang bör också de ekonomiska aspekterna på frågan övervägas. Utskottets ställningstagande innebär i allt väsentligt en anslutning till motion Bo48 (s) yrkande 3. I den mån motionerna So235 (fp) yrkande 3, Bo44 (v) yrkande 2, Bo45 (s, nyd, v) och Bo46 (fp) inte kan anses tillgodsedda med vad nu föreslagits bör de avslås av riksdagen. Med det nu anförda har utskottet således inte tagit ställning till frågan om s.k. registrerat partnerskap skall införas. Denna fråga är av den karaktären att den naturligen inte kan och bör bedömas utifrån utformningen av bostadsbidragslagen.
I avvaktan på att lagstiftningen ges det innehåll utskottet nu förordat bör den nya lagen beträffande kretsen av bidragsberättigade i princip ha samma innehåll som för närvarande. Detta syfte kan nås om 2 § punkt 6 och 8 § i regeringens förslag till bostadsbidragslag inte antas av riksdagen. I stället bör den nuvarande 2 § med viss redaktionell ändring tas in som en ny 3 §. Lagförslagets 3--7 §§ omnumreras till 4--8 §§. Hänvisningen i regeringsförslagets 6 § till 4 § andra stycket bör som en följd av den föreslagna omnumreringen göras till 5 § andra stycket. I bilaga 2 till detta betänkande lägger utskottet fram förslag i enlighet med vad nu anförts. Utskottet föreslår att riksdagen antar dessa förslag.
Ändrade regler för bostadsbidrag 1994 m.m.
Bostadsbidrag till barnfamiljer
Förslaget i propositionen innebär i denna del följande. Det särskilda bidraget till ensamstående föräldrar som infördes år 1991 som en direkt ersättning för den särskilda skattereduktionen på 1 800 kr per år som tidigare fanns i skattesystemet föreslås avskaffas. De medel som därvid frigörs anges komma att användas till förbättring av bostadsbidragen med särskild inriktning på ensamstående med barn.
I avvaktan på ett regeringsförslag om hur en minskning av de generella bostadssubventionerna fr.o.m. 1994 skall utformas föreslås i propositionen att de övre bostadskostnadsgränserna höjs med 400 kr per månad för familjer med ett och två barn och med 300 kr för familjer med tre eller flera barn. Mellan den nedre bostadskostnadsgränsen och de nu redovisade gränserna utgår bostadsbidrag med 75 % av bostadskostnaden. I propositionen anmäler föredragande statsråd sin avsikt att återkomma med slutligt ställningstagande i denna del under innevarade riksmöte. Enligt vad utskottet numera erfarit torde ett regeringsförslag om de generella subventionerna inte komma att föreläggas riksdagen våren 1993. I varje fall torde riksdagens överväganden med anledning av ett sådant förslag inte komma att göras våren 1993. Utskottet kommer därför att behandla nu föreliggande regeringsförslag om bostadsbidrag men vill anföra att det under hösten 1993 kan bli aktuellt att ompröva frågan om bostadskostnadsgränserna och då mot bakgrund av eventuellt tillkommande regeringsförslag om utformningen av de generella subventionerna.
Även de bostadskostnadsgränser över vilka bidrag lämnas med 50 % av bostadskostnaden föreslås höjas. Dessa gränser föreslås höjas med 600 kr för familjer med ett barn och med 400 kr för familjer med två eller flera barn.
För att den förstärkning av stödet som nu redovisats skall kunna genomföras föreslås att gränserna för den lägsta bidragsgrundande bostadskostnaden per månad justeras samtidigt som de bestäms till en för samtliga barnfamiljer enhetlig nivå. Den nedre bostadskostnadsgränsen föreslås till 1800 kr per månad för samtliga hushåll oavsett antalet barn i familjen. I dag är denna gräns 2050 kr för familjer med ett barn, 1750 kr för familjer med två barn och 1450 kr för familjer med tre eller flera barn.
För närvarande ingår i bostadsbidraget ett särskilt belopp om 1000 kr per månad. Detta lämnas oberoende av bostadskostnadens storlek. Med hänvisning till regeringens förslag om en enhetlig nedre bostadskostnadsgräns föreslås att detta belopp justeras och per månad fastställs till 600 kr för familjer med ett barn, till 900 kr för familjer med två barn och till 1200 kr för familjer med tre eller flera barn. I propositionen föreslås att beloppet benämns särskilt bidrag för hemmavarande barn.
Vad nu redovisats om bostadsbidragen till barnfamiljer kan sammanfattas i följande tablå.
25>
Inkomstgränsen för oreducerat bidrag föreslås höjas med 19000 kr till 110000 kr per år. För inkomster över denna nivå föreslås att bidraget liksom för närvarande reduceras till 20 % av den överskjutande inkomsten.
Vad i detta avsnitt redovisats har mött invändningar i tre motioner. I motionerna Bo44 (v) yrkande 3, Bo48 (s) yrkande 1 och Fi94 (v) yrkande 3 tas upp frågan om bostadskostnadsgränserna. Den senare motionen, som väckts med anledning av kompletteringspropositionen, har av finansutskottet överlämnats till bostadsutskottet. I v-motionerna yrkas att bostadskostnadsgränserna höjs med 500 kr. Utskottet har uppfattat förslagen så att motionärernas avsikt är att de övre bostadskostnadsgränserna -- dvs. de gränser över vilka bidrag lämnas med 50% -- skall höjas med 500 kr per månad. Ett genomförande av detta förslag innebär alltså en ökning av ett oreducerat bostadsbidrag om 250 kr per månad i jämförelse med regeringens förslag under förutsättning av att bostadskostnaden per månad överstiger de i propositionen föreslagna 50-procentsgränserna med minst 500 kr. Motivledes i motionen anförs att den nedre bostadskostnadsgränsen bör behållas på dagens nivå.
I s-motionen föreslås den övre gränsen för vilken bostadsbidrag utgår med 75 % ökas med 150 kr per månad i jämförelse med regeringsförslaget. Detta innebär att gränsen sätts till 3150 kr för hushåll med ett barn, till 3350 kr för hushåll med två barn och till 3750 kr för hushåll med tre eller flera barn. Om motionärernas förslag genomförs kommer bostadsbidraget att öka med knappt 40 kr i månaden för hushåll med boendekostnader om minst 150 kr per månad över 75-procentsgränsen.
Den höjning av bostadskostnadsgränserna som föreslås i propositionen innebär -- om riksdagen ansluter sig till förslagen -- i många fall inte obetydliga ökningar av bostadsbidragen fr.o.m. år 1994. Exempel på detta ges i propositionen (s. 44). Där redovisas -- under vissa antaganden om inkomst- och boendekostnadsutvecklingen mellan 1993 och 1994 -- att för t.ex. ensamboende med ett barn och med en årlig förvärvsinkomst 1994 om 120000 kr och en bostadskostnad per månad om 3500 kr bostadsbidraget mellan 1993 och 1994 ökar med 230 kr per månad. För makar/samboende med tre barn, med en årlig förvärvsinkomst om 150000 kr och en månatlig bostadskostnad om 4000 kr, ökar bostadsbidraget med 90 kr per månad. Det kan naturligtvis med visst fog hävdas att bostadsbidragen bör öka ytterligare. Vid en bedömning av förslag med denna innebörd måste emellertid även beaktas de ytterligare kostnader för staten som skulle bli följden av en ökning av bostadsbidragen utöver regeringsförslaget. Ett accepterande av förslaget i s-motionen beräknas innebära ökade kostnader om ca 130 miljoner kronor per helår. Ett genomförande av förslaget i v-motionerna kan beräknas innebära ökade kostnader om ca 300 miljoner kronor på årsbasis. Hur dessa kostnader skall finansieras framgår inte av motionerna. Utskottet anser sig inte kunna föreslå riksdagen utgiftsökningar av den omfattning som en tillstyrkan av förslagen i motionerna Bo44 (v) yrkande 3, Fi94 (v) yrkande 3 och Bo48 (s) yrkande 1 skulle innebära. Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen antar förslaget till bostadsbidragslag såvitt avser 14 § första stycket 2 och avstyrker förslagen i motionerna om bostadskostnadsgränserna avseende bostadsbidrag till barnfamiljer.
Som framgått ovan föreslås ett belopp utgå oberoende av bostadskostnad. Beloppet som avses relateras till antalet barn föreslås i propositionen benämnas särskilt bidrag för hemmavarande barn.
I motion Bo48 (s) yrkande 2 föreslås det benämnas grundbelopp.
Utskottet, som inte anser att något väsentligt skulle stå att vinna på att ändra benämningen av det särskilda bidraget för hemmavarande barn, avstyrker motion Bo48 (s) yrkande 2. Utskottet föreslår att riksdagen antar 14 § förslaget till bostadsbidragslag i den del paragrafen inte behandlats ovan.
Ytterligare ett motionsförslag tar utskottet upp i detta avsnitt. Det gäller motion Bo44 (v) yrkande 4 om att riksdagen hos regeringen bör begära förslag om en ändring i bostadsbidragslagen så att bostadsbidrag kan utgå till båda föräldrarna efter en separation och i fall av delad vårdnad. Ett liknande förslag förs fram i den under allmänna motionstiden väckta motionen So610 (v) yrkande 8.
För närvarande gäller att om föräldrarna inte bor tillsammans men har gemensam vårdnad om barnet den icke bostadsanknutna delen av bostadsbidraget tillfaller den av föräldrarna hos vilken barnet är folkbokfört. Denna ordning föreslås gälla även enligt det nu behandlade lagförslaget. Det särskilda -- icke bostadsanknutna -- bidraget föreslås nämligen endast utgå till den förälder hos vilken barnet är folkbokfört.
Utskottet har tidigare (bet. 1989/90:BoU21 och 1991/92:BoU25) behandlat motsvarande motionsyrkanden och därvid anfört att det inte finns tillräckliga skäl att föreslå riksdagen en ändring av reglerna för bostadsbidrag efter en separation. Även om utskottet har förståelse för motionärernas förslag anser utskottet inte heller nu att tillräckligt skäl finns att tillstyrka motionerna. Motionerna Bo44 (v) yrkande 4 och So610 (v) yrkande 8 avstyrks således. Utskottet föreslår att riksdagen antar 11 och 15 §§ i regeringens förslag till lag om bostadsbidrag.
Bostadsbidrag till hushåll utan barn
Som framgått ovan lämnas bostadsbidrag till hushåll utan barn dels till ungdomar under 29 år och studerande, dels till andra hushåll utan barn. Som också framgått ovan har stödet till dessa två grupper delvis olika syften.
Förslaget i propositionen beträffande gruppen ungdomar under 29 år och studerande innebär för ensamboende att inkomstgränsen för oreducerat bidrag höjs med 5000 kr till 38000 kr. För makar/samboende föreslås att gränsen höjs med 8000 kr till 55000 kr. För inkomster över dessa gränser föreslås att bidraget liksom för närvarande reduceras med en tredjedel av den överskjutande inkomsten. Den nedre bostadskostnadsgränsen föreslås sättas till 1600 kr per månad. För bostadskostnader under denna gräns utgår inte bidrag. För bostadskostnader mellan denna gräns och upp till 2600 kr föreslås att bidrag utgår med 75 % av bostadskostnaden och i intervallet 2600--3400 kr med 50% av denna kostnad.
För gruppen andra hushåll utan barn föreslås att inkomstgränsen för oreducerat bidrag höjs med 10000 kr till 80000 kr per år samt att bidraget liksom nu reduceras med 10 % av den överskjutande gränsen. Liksom för gruppen hushåll utan barn under 29 år m.fl. föreslås att den nedre bostadskostnadsgränsen bestäms till 1600 kr per månad medan den övre föreslås bli 3500 kr per månad. Inom detta intervall föreslås att bostadsbidrag utgår med 30 %.
Vad nu redovisats motsvarar 16 och 17 §§ i regeringens förslag till bostadsbidragslag.
Vad i propositionen föreslagits om inkomst- och bostadskostnadsgränser avseende bostadsbidrag till hushåll utan barn har inte mött invändningar i motioner. Utskottet föreslår att riksdagen antar 16 § lagförslaget.
Beträffande 17 § föreslår utskottet att riksdagen antar regeringens förslag med den ändringen att i sista stycket hänvisningen bör ske till paragrafens andra och tredje stycken och inte som enligt propositionen till första--tredje styckena. Utskottet lägger i bilaga 2 till detta betänkande fram ett förslag av denna innebörd beträffade bostadskostnadsgränserna avseende hushåll utan barn.
Övergångsbestämmelser m.m.
I regeringsförslaget till övergångsbestämmelser anges i punkt 6 att bestämmelserna i den gamla lagen, dvs. lagen (1988:786) om bostadsbidrag, i fråga om gottgörelse fortfarande skall gälla för bostadsbidrag enligt äldre lagstiftning. I lagrummet anges att länsbostadsnämnden prövar ärenden om statsbidrag till kostnaden för bostadsbidrag samt att sådan ansökan skall lämnas in till nämnden.
På förslag av utskottet (bet. 1992/93:BoU20) har riksdagen i april 1993 godkänt ett regeringsförslag om att länsbostadsnämnderna skall läggas ned vid utgången av år 1993 och att länsstyrelserna därefter svarar för den regionala administrationen av frågor om statens stöd för bostadsfinansieringen. Mot denna bakgrund anser utskottet det lämpligt att de frågor som enligt 32 § den gamla lagen tillagts länsbostadsnämnden efter utgången av år 1993 handläggs av Boverket. Med hänvisning till det nu anförda föreslår utskottet att punkt 6 övergångsbestämmelserna ges följande lydelse:
"Bestämmelserna i 32 § gamla lagen i fråga om gottgörelse av Statsverket skall fortfarande gälla för bostadsbidrag enligt äldre lagstiftning, dock med den ändringen att vad i paragrafen anges om länsbostadsnämnden efter utgången av år 1993 skall gälla Boverket."
I bilaga 2 till detta betänkande läggs fram ett förslag med denna innebörd. Utskottet föreslår att riksdagen antar detta förslag.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag avseende ikraftträdande- och övergångsbestämmelser i övrigt. Som föreslås i propositionen bör den nya lagen träda i kraft den 1 juni 1993 och tillämpas i fråga om bostadsbidrag fr.o.m. januari månad 1994. För ytterligare information om ikraftträdande- och övergångsreglernas utformning hänvisar utskottet till propositionen (s. 8, 48--49 och 68--69).
Uppföljning och utvärdering av bostadsbidragen m.m.
Beträffande uppföljning och utvärdering anförs i propositionen följande.
Ett av skälen bakom förslaget om överflyttning av bostadsbidragen till försäkringskassorna och RFV är att möjliggöra ett bättre beslutsunderlag för en samlad bedömning av stödet till barnfamiljerna. Det bör nu bli möjligt att se hur olika grupper av barnfamiljer får nytta av de olika stödsystemen, vilka som inte får ett tillräckligt stöd och vilka som kanske överkompenseras. Eftersom barnbidragen ger en bild av alla barnfamiljer blir det också möjligt att se hur stor andel av andra grupper som får del av olika stöd. Dessa jämförelser bör endast grundas på statistiskt material.
Den samlade hanteringen av de olika bidragen bör också underlätta beräkningar av kostnads- och individeffekter i samband med reformer.
Också hur bostadsbidragen fungerar som bostadspolitiskt instrument bör följas noga. Det innebär bl.a. att det är viktigt att relatera bidragshushållens sammansättning till stödnivåer och upplåtelseformer. Minskningen av de generella stödformerna får betydande konsekvenser på bostadskostnader och därmed på bostadsbidragen.
Det nya inkomstprövningssystemet innebär att bidraget skall beräknas mot en framtida beräknad inkomst med efterkontroll. Inkomsten skall omprövas i ett rullande system, oftare för dem med en osäker inkomstsituation, mer sällan för dem med stabila inkomster, dock så att alla skall omprövas inom en femtonmånadersperiod. Tanken bakom förslaget om prövning mot en aktuell inkomst i stället för mot en två år gammal inkomst är att den fördelningspolitiska träffsäkerheten skall bli avsevärt bättre.
Det är givet att det nya systemet ställer stora krav på belysning av inkomstförhållandena hos olika grupper bidragsmottagare. För att kassorna skall kunna rikta kontrollinsatserna mot de fall där kontrollen är särskilt motiverad måste det finnas en grundläggande beskrivning av inkomstförhållanden och inkomstförändringar i samhället.
Slutligen vill jag peka på behovet av uppföljning av regelsystemet för bostadsbidragen. Det innehåller förhållandevis många komplicerade regler. Det är därför viktigt med en analys av hur de olika reglerna fungerar för att ändringar skall kunna vidtas när det behövs. Detta gäller inte minst de nya reglerna för inkomstprövning.
RFV bör få i uppdrag att senast den 1 oktober 1995 lämna en rapport om hur det nya bostadsbidragssystemet fungerar. Vid behov bör RFV samråda med Boverket.
Frågan om analys av bostadsbidragens måluppfyllelse och kostnadsutveckling har också tagits upp i den under allmänna motionstiden 1993 väckta motionen Bo238 (s) yrkande 14. Motionärerna finner det nödvändigt att en bedömning görs bl.a. av hur boendekostnaderna framöver ökar i olika årgångar av bostäder och i olika upplåtelseformer. Den begärda analysen bör också ge svar på vilka hushåll som behöver kompensation för ökade boendekostnader och vilka som verkligen får det. Ett tillkännagivande till regeringen om behovet av en analys av bostadsbidragens måluppfyllelse förordas.
Vad i motionen föreslagits kommer -- som framgår av propositionen -- att i allt väsentligt tillgodoses utan ett riksdagens tillkännagivande. I den mån förslaget i motion Bo238 (s) yrkande 14 om en analys av bostadsbidragens måluppfyllelse m.m. inte kan anses tillgodosett genom vad i propositionen anförts avstyrker utskottet bifall till motionen.
Ytterligare en motion återstår att behandla i detta avsnitt. Det gäller motion Bo242 (c). Motionärerna föreslår att riksdagen hos regeringen skall begära en utredning om regler för bostadsbidrag som gynnar räntefria bostadslån. I motionen erinras om den möjlighet som finns för hushållen att via ett i princip räntefritt sparande som efter någon tid innebär möjlighet till räntefria lån i sparkassan JAK -- Jord Arbete Kapital -- finansiera boendet.
För närvarande gäller att bostadskostnad för hyresbostad eller bostadsrätt normalt är hyran resp. årsavgiften med vissa tillägg för uppvärmningskostnader. Beträffande bostadsrätter får räntan för lån också räknas med om bostadsrätten satts i pant för lånet. För äganderättssmåhus får medräknas bl.a. räntekostnader för upplånat och i fastigheten nedlagt kapital.
Som i motionen anförs innebär reglerna för beräknande av bostadskostnader när bostadsbidragen bestäms att en räntefri långivning missgynnas.
Utskottet förutsätter att regeringen bl.a. inom ramen för den i det föregående beskrivna uppföljningen och utvärderingen av bostadsbidragen också överväger den i motion Bo242 (c) aktualiserade frågan om beräkningen av bostadsbidragen i samband med räntefria bostadslån. Ett tillkännagivande till regeringen kan inte nu anses erforderligt.
Lagförslagen i övrigt
Förslaget till bostadsbidragslag såvitt det inte behandlats ovan ger utskottet anledning anföra följande.
I 17 § sista stycket sägs att högre bostadskostnad än som anges i första--tredje styckena får beaktas om sökanden eller maken är funktionshindrad. I specialmotiveringen till paragrafen anförs att yttrande från socialnämnden vid behov bör inhämtas innan beslut fattas om att lämna högre bidrag på grund av handikapp.
I avsikt att erhålla en smidig ordning bör inte ovillkorligen gälla att yttrande från nämnden skall inhämtas. Syftet med lagstiftningen bör kunna uppnås också om försäkringskassan kommunicerar med nämnden i form av samråd utan att yttrande formellt inhämtas. Utskottet förutsätter att så också kommer att ske i lämpliga fall.
Enligt huvudregeln i 21 § gäller att bidrag lämnas fr.o.m. den månad efter den då rätten till bidrag uppkommit samt t.o.m. den månad då rätten till bidrag har ändrats eller upphört. I paragrafen anges också att om rätten till bidrag uppkommit den första dagen i månaden skall bidrag lämnas fr.o.m. den månaden. Utskottet förutsätter att den utformning som lagen föreslås få på denna punkt inte innebär att bidragstagare kan erhålla "dubbla" bostadsbidrag i samband med byte av bostad.
Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till bostadsbidragslag såvitt utskottet ovan inte förordat annat.
Utskottet föreslår också att riksdagen antar propositionens förslag till lag om ändring i sekretesslagen.
De båda lagförslagen har som bilaga 1 fogats till detta betänkande.
Det genom propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen har utskottet med tillstyrkan överlämnat till skatteutskottet för ytterligare beredning i avsikt att uppnå en sammanhållen behandling av förslag till ändringar i denna lag. Skatteutskottet avser att hösten 1993 förelägga riksdagen ett förslag i frågan.
Anslag till bostadsbidrag m.m.
Riksdagen föreslås att till täckande av kostnaderna för Bostadsbidrag för budgetåret 1993/94 anvisa ett förslagsanslag på 8560 miljoner kronor. Detta belopp innehåller förutom statens kostnader för bostadsbidragen under nästa budgetår också till viss del reglering mellan staten och kommunerna som måste göras i och med att staten övertar hela kostnadsansvaret för bostadsbidragen fr.o.m. den 1 januari 1994. Beloppet innehåller också en delpost avseende en permanent reglering av kostnader för administrationen till följd av att staten övertar denna.
I beräkning av anslaget har hänsyn inte tagits till de eventuella merkostnader för bostadsbidragen som kan bli aktuella vid ett riksdagens beslut om minskade bostadssubventioner fr.o.m. år 1994. Föredraganden anmäler att han avser återkomma till frågan när regeringen fattat sitt beslut i ärendet.
Utskottet har ingen erinran mot vad i propositionen anförts om anslag till bostadsbidrag men vill för sin del och med hänvisning till vad ovan anförts anmäla att det kan bli anledning att ompröva också anslagsfrågan.
Anslagsberäkningen i övrigt har inte givit utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande. Regeringens förslag tillstyrks av utskottet.
Riksdagen föreslås för nästa budgetår anvisa ytterligare 13 miljoner kronor till RFV utöver vad som föreslagits i budgetpropositionen (prop. 1992/93:100, bil. 6). Förslaget i budgetpropositionen har behandlats i socialförsäkringsutskottets betänkande 1992/93:SfU14. Vidare har socialutskottet i betänkandet 1992/93:SoU19 behandlat ett regeringsförslag om ytterligare medel till RFV.
Det nu aktuella förslaget om 13 miljoner kronor för nästa budgetår består av två delposter, dels 10 miljoner kronor för RFV:s fortsatta utvecklingsarbete avseende bostadsbidragen, dels 3 miljoner kronor för verkets löpande administrationskostnader av bidragshanteringen.
Utskottet tillstyrker anslagsökningen och föreslår att till RFV -- utöver vad riksdagen med anledning av de båda betänkadena från socialförsäkrings- och socialutskotten beslutat -- anvisas ett ramanslag till RFV om ytterligare 13 miljoner kronor.
De båda anslagen bör på statsbudgeten anvisas under femte huvudtiteln.
Ett anslag återstår att behandla i detta avsnitt nämligen ett förslag om 2,6 miljoner kronor avseende domstolarnas arbete första halvåret 1994 med anledning av den nya -- och ovan av utskottet tillstyrkta -- ordningen för överklaganden av ärenden om bostadsbidrag.
Utskottet tillstyrker även detta förslag. Riksdagen bör under andra huvudtitelns anslag Domstolarna m.m. för budgetåret 1993/94 -- utöver vad riksdagen med anledning av justitieutskottets betänkande 1992/93:JuU24 beslutat -- anvisa ett ramanslag om ytterligare 2,6 miljoner kronor.
Bostadsanpassningsbidrag
Efter en försöksverksamhet blev det fr.o.m. halvårsskiftet 1973 möjligt att erhålla stöd för bostadsanpassning. Fr.o.m. den 1 januari 1993 beviljas sådana bidrag enligt lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag. Bidrag kan utgå till anpassning av bostäder för att ge personer med funktionshinder möjlighet till ett självständigt liv i eget boende. Kommunerna svarar för att bidrag lämnas enligt lagen. Före årsskiftet utgick ett statskommunalt bostadsanpassningsbidrag där staten stod för 40 % av kommunernas kostnader för bidragsgivningen. Statsbidraget lämnas i efterskott ett kalenderår i sänder, dvs. bidrag som beviljats men inte utbetalats av kommunerna före den 1 januari 1993 kommer att belasta statsbudgeten under budgetåret 1993/94. I budgetpropositionen (prop. 1992/93:100 bil. 6 s. 110) beräknas anslagsbehovet för det kommande budgetåret till 133,7 miljoner kronor.
Bostadsutskottet tillstyrker regeringens föreslag till anslag till bostadsanpassningsbidrag.
Frågor om bostadsanpassningsbidrag tas upp i tre motioner från årets allmänna motionstid. I alla dessa motioner diskuteras förutsättningarna att få bostadsanpassningsbidrag för dem som lider av elöverkänslighet.
I motion Bo201 (fp) hävdas att de som är drabbade av "elallergi" ofta möts av oförståelse av läkare och olika instanser. Vidare framhåller motionärerna att de drabbade måste göra stora ombyggnader i sina bostäder för att kunna vistas där. Oftast får de ingen ersättning för dessa utgifter. Motionärerna föreslår mot denna bakgrund att riksdagen i ett tillkännagivande till regeringen understryker att reglerna för bostadsanpassningsbidrag bör utformas så att de som drabbats av "elallergi" ges rätt till sådant bidrag. Även i motion Bo207 (s) yrkande 2 föreslås att kommunerna bör bevilja bostadsanpassningsbidrag till elöverkänsliga. I motion Bo214 (m) yrkande 2 anförs att även om orsakerna till de elöverkänsligas besvär ännu inte är helt klarlagda bör samhällets olika instanser bedömas mot bakgrund av deras faktiska situation. Motionärerna anser att möjligheterna till bostadsanpassningsbidrag för elsanering bör utredas och att det bör uppdras åt Socialstyrelsen och Boverket att utforma riktlinjer för detta.
Bostadsutskottet har tidigare i vår i betänkandet 1992/93:BoU18 (s.13) tagit upp frågan om elöverkänslighet. Frågan gällde då närmast hur olika byggregler kan utformas i syfte att undvika att elrelaterade problem uppkommer. Utskottet underströk vid detta tillfälle vikten av att kunskapsunderlaget på området förbättras och att den successivt ökande kunskapen snarast kommer till praktisk användning. Vidare konstaterades att det redan pågår ett omfattande arbete med inriktning på problem kring elöverkänslighet, bl.a. ett samarbetsprojekt mellan Boverket och Arbetarskyddsstyrelsen.
Frågan som nu är aktuell, dvs. förutsättningarna för bostadsanpassningsbidrag vid elöverkänslighet eller s.k. elallergi, är givetvis också den beroende av att kunskap finns om orsakssammanhang och effektiva åtgärder för att avhjälpa uppkomna problem. Utskottet vill i detta sammanhang understryka det ansvar som berörda myndigheter har för att problem med elöverkänslighet kan hanteras på ett godtagbart sätt även i den rådande situationen med brister i kunskapsunderlaget. Förutom de insatser som görs av de ovan nämnda myndigheterna har framför allt Socialstyrelsen ett ansvar för att information kan ges till dem som upplever problem med elöverkänslighet samt till bl.a. läkare och myndigheter som kommer i kontakt med dessa personer. Det får givetvis inte vara så som hävdas i de aktuella motionerna att de problem som de elöverkänsliga upplever inte tas på allvar av samhällets instanser. Att delade meningar fortfarande tycks råda om de faktiska orsakssammanhangen får inte hindra att man i varje enskilt fall försöker lösa problemen utifrån de besvär som de drabbade upplever.
Vad gäller frågan om bostadsanpassningsbidrag skall utgå för elsanering av de drabbades bostäder bör först framhållas att kommunerna inte är förhindrade att utge bidrag för elsanering när behov av sådan anses föreligga. Däremot har ett antal fall där kommunerna avslagit bidragsansökan för sådana ändamål blivit föremål för överklaganden och prövats i länsbostadsnämnd, Boverket och regeringen. Regeringen har i dessa fall som sista instans avslagit överklagandena. Denna prövning har skett enligt de regler som gällde före den 1 januari 1993. Ärenden som gäller beslut om bostadsanpassningsbidrag som fattas av kommun efter detta datum får överklagas i länsrätten som första och regeringsrätten som sista instans.
Utskottet anser sig för närvarande inte ha tillräckligt underlag för att generellt ta ställning till hur bostadsanpassningsbidragsärenden bör hanteras när det är frågan om problem orsakade av elöverkänslighet. Den successivt ökade kunskap om orsakerna till problemen och möjliga lösningar som bl.a. den pågående forskningen förhoppningsvis kan ge svar på bör dock kunna leda till att klarare regler på området kan skapas.
Med hänvisning till vad utskottet ovan anfört avstyrks motionerna Bo201 (fp), Bo207 (s) yrkande 2 samt Bo214 (m) yrkande 2.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande bostadsbidragen som bostadspolitiskt instrument att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo238 yrkande 15, res. 1 (s)
2. beträffande statens övertagande av hela kostnadsansvaret för bostadsbidragen att riksdagen godkänner vad i proposition 1992/93:174 anförts,
3. beträffande överförande den 1 januari 1994 av administrationen av bostadsbidrag från kommunerna till de allmänna försäkringskassorna att riksdagen godkänner vad i proposition 1992/93:174 anförts,
4. beträffande det centrala myndighetsansvaret att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Bo43, 1992/93:Bo44 yrkande 1, 1992/93:Bo48 yrkande 5 och 1992/93:Bo238 yrkande 16, res. 2 (s)
5. beträffande ADB-baserat bostadsbidragsregister att riksdagen lägger proposition 1992/93:174 till handlingarna,
6. beträffande utbetalning av bostadsbidrag att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:174 avslår motion 1992/93:Bo47 och antar 18 § i regeringens förslag till bostadsbidragslag, res. 3 (s)
7. beträffande förmögenhetens inverkan på bostadsbidragen att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:174 avslår motion 1992/93:Bo48 yrkande 4 och antar 9 § i regeringens förslag till bostadsbidragslag, res. 4 (s)
8.beträffande kretsen av bidragsberättigade att riksdagen med anledning av proposition 1992/93:174 och motion 1992/93:Bo48 yrkande 3 samt med avslag på motionerna 1992/93:Bo44 yrkande 2, 1992/93:Bo45, 1992/93:Bo46 och 1992/93:So235 yrkande 3 a) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, b) beslutar att 3--7 §§ i regeringens förslag till bostadsbidragslag skall benämnas 4--8 §§, c) antar 2, 3 och 7 §§ förslaget till bostadsbidragslag enligt bilaga 2 till detta betänkande och som Utskottets förslag betecknade lydelse, d) inte antar 8 § i regeringens förslag till bostadsbidragslag,
9.beträffande bostadskostnadsgränserna avseende bostadsbidrag till barnfamiljer att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:174 avslår motionerna 1992/93:Bo44 yrkande 3, 1992/93:Bo48 yrkande 1 samt 1992/93:Fi94 yrkande 3 och antar 14 § första stycket 2 i regeringens förslag till bostadsbidragslag, res. 5 (s)
10.beträffande benämningen av det särskilda bidraget för hemmavarande barn att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:174 avslår motion 1992/93:Bo48 yrkande 2 och antar 1 §, 14 § till den del paragrafen inte behandlats under 9 samt 15 § i regeringens förslag till bostadsbidragslag res. 6 (s)
11.beträffande reglerna för bostadsbidrag efter en separation att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:174 avslår motionerna 1992/93:Bo44 yrkande 4 och 1992/93:So610 yrkande 8 och antar 11 och 15 §§ i regeringens förslag till bostadsbidragslag,
12.beträffande inkomstgränser avseende bostadsbidrag till hushåll utan barn att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:174 antar 16 § i regeringens förslag till bostadsbidragslag, 13.beträffande bostadskostnadsgränserna avseende bostadsbidrag till hushåll utan barn att riksdagen med anledning av proposition 1992/93:174 antar 17 § förslaget till bostadsbidragslag enligt bilaga 2 till detta betänkande och som Utskottets förslag betecknade lydelse,
14. punkt 6 övergångsbestämmelserna att riksdagen med anledning av proposition 1992/93:174 antar punkt 6 övergångsbestämmelserna enligt bilaga 2 till detta betänkande och som Utskottets förslag betecknade lydelse,
15.beträffande ikraftträdande- och övergångsbestämmelser såvitt frågan inte behandlats ovan att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:174 antar regeringens förslag till bostadsbidragslag,
16.beträffande analys av bostadsbidragens måluppfyllelse
att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo238 yrkande 14,
17.beträffande beräkning av bostadbidragen i samband med räntefria bostadslån att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo242,
18.beträffande regeringens förslag till bostadsbidragslag att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:174 antar regeringens förslag till bostadsbidragslag såvitt detta inte behandlats ovan,
19.beträffande sekretesslagen att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:174 antar regeringens förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),
20.beträffande anslag till bostadsbidrag att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:174 till Bostadsbidrag för budgetåret 1993/94 under femte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 8560000000 kr,
21.beträffande anslag till RFV att riksdagen med anledning av proposition 1992/93:174 till Riksförsäkringsverket för budgetåret 1993/94 under femte huvudtiteln -- utöver vad som föreslagits i betänkandena 1992/93:SfU14 och 1992/93:SoU19 -- anvisar ett ramanslag på 13000000 kr, res. 7 (s)--villk. res. 2
22.beträffande anslag till Domstolarna m.m. att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:174 till Domstolarna m.m. för budgetåret 1993/94 under andra huvudtiteln -- utöver vad som föreslagits i betänkandet 1992/93:JuU24 -- anvisar ett ramanslag på 2600000 kr,
23.beträffande anslag till bostadsanpassningsbidrag att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 bilaga 6 för budgetåret 1993/94 under femte huvudtiteln till Bostadsanpassningsbidrag m.m. anvisar ett förslagsanslag på 133700000 kr,
24. beträffande bostadsanpassningsbidrag vid elöverkänslighet att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Bo201, 1992/93:Bo207 yrkande 2 och 1992/93:Bo214 yrkande 2.
Stockholm den 18 maj 1993
På bostadsutskottets vägnar
Agne Hansson
I beslutet har deltagit: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Magnus Persson (s), Lennart Nilsson (s), Sören Lekberg (s), Mikael Odenberg (m), Rune Evensson (s), Bo G Jenevall (nyd), Britta Sundin (s), Birger Andersson (c), Marianne Carlström (s), Siw Persson (fp) och Harry Staaf (kds).
Reservationer
Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Lennart Nilsson, Sören Lekberg, Rune Evensson, Britta Sundin och Marianne Carlström (alla s) har avgivit följande reservationer:
1. Bostadsbidragen som bostadspolitiskt instrument (mom. 1)
Reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Utskottet delar" och slutar med "nu anförts" bort ha följande lydelse:
I takt med att de generella bostadssubventionerna -- räntebidragen -- kommer att minska i framtiden kommer de individuella -- bostadsbidragen -- att få ökad betydelse. Det finns mycket som tyder på att kostnaderna för bostadsbidragen i absoluta tal kommer att öka framöver, i vart fall under den period som med rimlig grad av säkerhet kan överblickas. Som utskottet tidigare uttalat bl.a. med anledning av förslag i s-motioner (se t.ex. bet. 1992/93:BoU5 s. 3) kommer minskade generella subventioner att leda till att bostadsbidragen bör förbättras. Detta är inte minst viktigt i tider av stor arbetslöshet och med ökade boendekostnader. Utskottet har ovan i betänkandet redovisat målsättningen med bostadsbidragen. Riksdagen bör ge sin anslutning till yrkande 15 i motion Bo238 (s) och därmed understryka vikten av den roll bostadsbidragen har som bostadspolitiskt instrument.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande bostadsbidragen som bostadspolitiskt instrument att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Bo238 yrkande 15 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Det centrala myndighetsansvaret (mom. 4)
Reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Utskottet har" och på s. 8 slutar med "för bidragsadministrationen" bort ha följande lydelse:
Utskottet har ovan givit uttryck för uppfattningen att bostadsbidragen är en del av det bostadspolitiska stödsystemet. När nu det centrala myndighetsansvaret för bidragsadministrationen m.m. skall övervägas får det anses vara både naturligt och lämpligt att Boverket liksom hittills har ansvaret för det bostadspolitiska regelsystemet som sådant, dvs. för föreskrifter, uppföljning och utvärdering. Att Riksförsäkringsverket också ges ett centralt myndighetsansvar får anses givet mot bakgrund av att verket är centralmyndighet för försäkringskassorna. Dessa skall ju administrera bidragsgivningen på den lokala nivån.
I propositionen föreslås riksdagen anvisa 13 miljoner kronor till RFV för nästa budgetår för utvecklingsarbete och för verkets löpande kostnader för administrationen av bostadsbidragen. Med hänvisning till att Boverket bör ha ett större ansvar för den centrala bidragshanteringen än vad som förutsatts i propositionen finns möjlighet att minska anslaget till RFV med 3 miljoner kronor. Anslagsfrågan behandlar utskottet ytterligare nedan.
Vad nu anförts om hur ansvaret bör fördelas på den centrala nivån innebär en tillstyrkan till motionerna Bo43 (c), Bo44 (v) yrkande 1, Bo48 (s) yrkande 5 och Bo238 (s) yrkande 16. Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av dem som sin mening ger regeringen till känna vad nu anförts om hur myndighetsansvaret bör delas mellan Boverket och RFV.
dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
4. beträffande det centrala myndighetsansvaret att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Bo43, 1992/93:Bo44 yrkande 1, 1992/93:Bo48 yrkande 5 och 1992/93:Bo238 yrkande 16 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Utbetalning av bostadsbidrag (mom. 6)
Reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Beträffande de" och på s. 9 slutar med "av bostadsbidrag" bort ha följande lydelse:
En överflyttning av ansvaret för bostadsbidragens administration på den lokala nivån från kommunerna till försäkringskassan får inte innebära sämre möjligheter för den enskilde bidragstaganden att få råd och stöd än i dag.
Förslaget i propositionen innebär att den allmänna försäkringskassa hos vilken bidragssökanden är inskriven i princip skall fatta beslut om bostadsbidrag.
Som anförs i motion Bo47 (s) bör man med utgångspunkt i servicen till den enskilde utforma administrationen. Det finns, som motionärerna framhåller, inte tillräckliga skäl att utifrån det inskrivningsbegrepp som tillämpas i socialförsäkringen utforma administrationen. Utskottet delar motionärernas uppfattning om att försäkringskassan på den ort där bostaden är belägen och där sökanden är folkbokförd skall besluta om bostadsbidrag.
Ett förslag till ändring i 18 § i regeringens förslag till bostadsbidragslag som tillgodoser vad i motionen förordats har utformats och tagits in i bilaga 3 till detta betänkande. Utskottet föreslår att riksdagen antar paragrafen med den lydelse som i bilagan betecknats som Reservanternas förslag. Vid bifall till reservation 4 nedan bör denna paragraf betecknas 17§.
dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
6. beträffande utbetalning av bostadsbidrag att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Bo47 antar 18 § förslaget till bostadsbidragslag enligt bilaga 3 till detta betänkande och som Reservanternas förslag betecknade lydelse,
4. Förmögenhetens inverkan på bostadsbidragen (mom. 7)
Reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Utskottet har" och slutar med "anses erforderligt" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar uppfattningen i motion Bo48 (s) om att liksom i dag även fortsättningsvis hänsyn skall tas till hushållets förmögenhet över ett visst belopp när bostadsbidraget bestäms.
I dag gäller beträffande bostadsbidrag till barnfamiljer att om bidragssökanden och sådana barn som ingår i bidragshushållet har en sammanlagd förmögenhet som överstiger 180 000 kr eller, i fråga om makar, om makarna och barnen har en förmögenhet som överstiger 360 000 kr skall den bidragsgrundande inkomsten höjas med en femtedel av det överskjutande beloppet.
Beträffande hushåll utan barn gäller för ensamstående att en femtedel av förmögenheten över 90 000 kr skall läggas till den bidragsgrundande inkomsten. För makar är motsvarande förmögenhetsgräns 180000 kr.
Argumentet i propositionen att det är svårt att kontrollera förmögenheter under 800 000 kr är inte övertygande. De regler beträffande förmögenhet som gäller i dag bör rimligen inte bli svårare att kontrollera framöver.
I motionen anges att en reduktion mot förmögenhet innebär en minskning av kostnaderna för bostadsbidragen till barnfamiljer om ca 105 miljoner kronor. I ett läge där krisen i den svenska ekonomin är sådan att det är stora svårigheter att öka anslaget till bl.a. bostadsbidragen är det viktigt att alla åtgärder till en omfördelning inom anslaget görs. Nedan kommer utskottet att med anledning av motion Bo48 (s) föreslå andra bostadskostnadsgränser. Då kommer den nu diskuterade besparingen väl till pass. I avsikt att förverkliga förslaget i motion Bo48 (s) yrkande 4 om att förmögenheten skall påverka storleken på bostadsbidragen i enlighet med vad nu anförts läggs fram ett förslag till ändring av regeringens förslag såvitt avser 13 och 16 §§. Vid bifall till denna reservation bör dessa paragrafer betecknas 12 resp. 15. Utskottet föreslår att riksdagen antar detta förslag med den som Reservanternas förslag betecknade lydelsen.
dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
7. beträffande förmögenhetens inverkan på bostadsbidragen att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Bo48 yrkande 4 a) beslutar att inte anta 9 § i regeringens förslag till bostadsbidragslag, b) beslutar att 10--30 §§ i regeringens förslag skall benämnas 9--29 §§ samt att hänvisningar till 10--30 §§ i stället skall avse 9--29 §§, c) antar 12 och 15 §§ förslaget till bostadsbidragslag enligt bilaga 3 till detta betänkande och som Reservanternas förslag betecknade lydelse,
5. Bostadskostnadsgränserna avseende bostadsbidrag till barnfamiljer (mom. 9)
Reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med "Den höjning" och slutar med "till barnfamiljer" bort ha följande lydelse:
Det är bra att regeringen föreslår att de övre bostadskostnadsgränserna för hushåll med barn skall höjas. Därigenom blir det möjligt att i någon mån bibehålla värdet av bidragen. Bättre hade emellertid varit att gränserna satts så som föreslagits i motion Bo48 (s) yrkande 1, dvs. att gränsen för "75 %-bidraget" höjs med 150 kr per månad. Detta kan innebära ca 500 kr om året i oreducerat bostadsbidrag utöver regeringens förslag. Utskottet föreslår att riksdagen med tillstyrkan av förslaget i motionen antar de ändringar i 14 § i regeringens förslag till bostadsbidragslag som tagits in i bilaga 3 till detta betänkande och då med den lydelse som betecknats som Reservanternas förslag. Vid bifall till reservation 4 skall 14§ betecknas 13 §.
Vad i motionerna Fi94 (v) yrkande 3 och Bo44 (v) yrkande 3 föreslagits om bostadskostnadsgränserna avstyrks med hänvisning till de ökade kostnaderna för Statsverket som ett genomförande av förslaget skulle innebära.
dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
9. beträffande bostadskostnadsgränserna avseende bostadsbidrag till barnfamiljer att riksdagen med anledning av proposition 1992/93:174 och motion 1992/93:Bo48 yrkande 1 samt med avslag på motionerna 1992/93:Bo44 yrkande 3 och 1992/93:Fi94 yrkande 3 antar 13 § första stycket 2 förslaget till bostadsbidragslag enligt bilaga 3 till detta betänkande och som Reservanternas förslag betecknade lydelse,
6. Benämningen av det särskilda bidraget för hemmavarande barn (mom. 10)
Reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med "Utskottet, som" och slutar med "behandlats ovan" bort ha följande lydelse:
Det icke bostadsanknutna beloppet som utgår till barnfamiljerna med bostadsbidrag bör, som förordas i motion Bo48 (s) yrkande 2, benämnas grundbelopp. Det är den gängse benämningen på det motsvarande icke bostadsanknutna stödet i dag. I regeringens lagförslag benämns beloppet särskilt bidrag. Utskottet finner inte skäl ändra benämningen enligt detta förslag. Även fortsättningsvis bör detta stöd benämnas grundbelopp.
Utskottet föreslår att riksdagen antar förslaget i bilaga 3 såvitt avser 1 och 13 §§, den sistnämnda i vad avser första stycket 1, och 14 § och med den lydelse som betecknats som Reservanternas förslag.
dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
10. beträffande benämningen av det särskilda bidraget för hemmavarande barn att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Bo48 yrkande 2 och med avslag på proposition 1992/93:174 antar 1 §, 13 § första stycket 1 och 14 § förslaget till bostadsbidragslag enligt bilaga 3 till detta betänkande och som Reservanternas förslag betecknade lydelse,
7. Anslag till RFV (mom. 21)
Under förutsättning av bifall till reservation 2 (s)
Reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med "Utskottet tillstyrker" och på s. 21 slutar med "miljoner kronor" bort ha följande lydelse:
Utskottet har ovan tillstyrkt s-motioner om att det centrala myndighetsansvaret bör delas mellan Boverket och RFV. Det blir då möjligt att minska tilläggsanslaget till RFV med 3 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Utskottet föreslår därför att riksdagen anvisar 10 miljoner kronor till RFV.
dels att moment 21 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
21. beträffande anslag till RFV att riksdagen med anledning av proposition 1992/93:174 till Riksförsäkringsverket för budgetåret 1993/94 under femte huvudtiteln -- utöver vad som föreslagits i betänkandena 1992/93:SfU14 och 1992/93:SoU19 -- anvisar ett ramanslag på 10000000 kr,
Särskilda yttranden
Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Lennart Nilsson, Sören Lekberg, Rune Evensson, Britta Sundin och Marianne Carlström (alla s) anför:
Analys av bostadsbidragens måluppfyllelse
Som anförs i motion Bo238 (s) är det nödvändigt att regeringen gör en bedömning av hur främst de närmaste årens ekonomiska utveckling kommer att påverka de enskilda hushållens kostnader för boendet. En viktig del i den analysen är en redovisning hur dessa kostnader ökar i olika årgångar av bostäder och i olika upplåtelseformer. För att bedöma behovet och därmed samhällets kostnader för bostadsbidragen bör analysen också omfatta om de hushåll som behöver kompensation för ökade boendekostnader verkligen får bostadsbidrag.
Vad nu redovisats ligger till stora delar i linje med vad i propositionen i denna del anförts. I propositionen anges att RFV senast den 1 oktober 1995 skall lämna en rapport om hur det nya bostadsbidragssystemet fungerar. Vid behov skall RFV enligt propositionen samråda med Boverket.
I reservation 2 ovan har vi givit uttryck för uppfattningen att Boverket liksom hittills bör ha ansvaret för det bostadspolitiska regelsystemet som sådant, dvs. för föreskrifter, uppföljning och utvärdering. Att Riksförsäkringsverket också ges ett centralt myndighetsansvar får anses givet mot bakgrund av att verket är centralmyndighet för försäkringskassorna. Dessa skall ju administrera bidragsgivningen på den lokala nivån.
Med hänvisning till vad i reservationen anförts utgår vi från att det är båda välmotiverat och erforderligt att ta till vara Boverkets kunskap och erfarenhet om det bostadspolitiska stödsystemet och om bostadsbidragens roll i sammanhanget, när den i propositionen anmälda rapporten skall utarbetas.
Anslag till bostadsbidrag m.m.
I reservationer ovan har tillstyrkts s-motioner om att hänsyn skall tas till förmögenheten när bostadsbidragen bestäms samt att Boverket och RFV skall dela på det centrala myndighetsansvaret. En s-motion har också tillstyrkts om ändrade övre bostadskostnadsgränser i förhållande till regeringens förslag.
De kostnadsminskningar resp. kostnadsökningar som blir följden av ett genomförande av dessa förslag tar i stort sett ut varandra. Därför finns inte skäl föreslå riksdagen att göra någon förändring i regeringens förslag till anslagsanvisning avseende Bostadsbidrag m.m. för nästa budgetår.
Av regeringen framlagda lagförslag
Bilaga 1
Av utskottet framlagda förslag till ändringar i regeringens förslag till lag om bostadsbidrag
Bilaga 2
Regeringens förslag Utskottets förslag
2 §
I lagen förstås med 1. I lagen förstås med 1. förvärvsinkomst: inkomst förvärvsinkomst: inkomst av tjänst och inkomst av av tjänst och inkomst av näringsverksamhet, 2. näringsverksamhet, 2. bidragsgrundande inkomst: bidragsgrundande inkomst: för 12 månader framåt för 12 månader framåt beräknad beräknad förvärvsinkomst med de förvärvsinkomst med de tillägg som följer av tillägg som följer av 4--6 §§, 3. hushåll: 5--7 §§, 3. hushåll: barnfamiljer, makar utan barn barnfamiljer, makar utan barn och ensamstående utan barn, och ensamstående utan barn, 4. barn: den som är under 4. barn: den som är under 18 år eller som får 18 år eller som får förlängt barnbidrag förlängt barnbidrag eller studiehjälp, 5. eller studiehjälp, 5. makar: makar som lever makar: makar som lever tillsammans och 6. sambor: en tillsammans. ogift man och en ogift kvinna som bor tillsammans under äktenskapsliknande förhållanden.
3 §
Om inte skäl visas för annat skall med makar jämställas man och kvinna som utan att vara gifta med varandra lever tillsammans och 1. har eller har haft gemensamt barn eller 2. är folkbokförda på samma adress.
6 § 7 §
Om ett eller flera barn som avses i 10 § med undantag av första stycket 2 och 3 samt tredje stycket har inkomst av kapital, skall till sökandens förvärvsinkomst läggas varje barns inkomst av kapital till den del inkomsten överstiger 1000kronor.
Vid beräkning av inkomst av Vid beräkning av inkomst av kapital tillämpas 4 § kapital tillämpas 5 § andra stycket. andra stycket.
Regeringens förslag Utskottets förslag
8 §
Med makar jämställs sambor. Om skäl inte visas för annat skall de anses vara sambor som antingen har eller har haft gemensamt barn eller är folkbokförda på samma adress.
17 §
Är sökanden under 29 år, lämnas bostadsbidrag med 75 procent av den del av bostadskostnaden per månad som överstiger 1 600 kronor men inte 2 600 kronor. Om bostadskostnaden överstiger det belopp som anges i första stycket lämnas bostadsbidrag med 50 procent av den överskjutande bostadskostnaden per månad upp till 3 400 kronor. Har sökanden eller maken fyllt 29 år, lämnas bostadsbidrag med 30 procent av den del av bostadskostnaden per månad som överstiger 1600 kronor men inte 3 500 kronor.
Högre bostadskostnad än Högre bostadskostnad än som anges i första--tredje som anges i andra och tredje styckena får beaktas, om styckena får beaktas, om sökanden eller maken är sökanden eller maken är funktionshindrad. funktionshindrad.
Punkten 6 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna
6. Bestämmelserna i 32 § 6. Bestämmelserna i 32 § den gamla lagen i fråga om den gamla lagen i fråga om gottgörelse av statsverket gottgörelse av statsverket skall fortfarande gälla skall fortfarande gälla för bostadsbidrag enligt för bostadsbidrag enligt äldre lagstiftning. äldre lagstiftning, dock med den ändringen att vad i paragrafen anges om länsbostadsnämnden efter utgången av år 1993 skall gälla Boverket.
Av reservanterna föreslagna ändringar i regeringens förslag till lag om bostadsbidrag
Bilaga 3
Regeringens förslag Reservanternas förslag
1 §
Den som bor och är Den som bor och är folkbokförd i Sverige kan folkbokförd i Sverige kan få bostadsbidrag enligt få bostadsbidrag enligt denna lag. Bostadsbidrag denna lag. Bostadsbidrag lämnas av allmänna medel lämnas av allmänna medel dels i form av bidrag till dels i form av bidrag till kostnader för den bostad kostnader för den bostad där sökanden är där sökanden är bosatt, dels i form av bosatt, dels i form av ett särskilt bidrag för grundbelopp för hemmavarande barn. hemmavarande barn.
9 §
Om hushållet disponerar 12 § över ansenlig förmögenhet får bostadsbidrag bestämmas till lägre belopp än som följer av 13--17 §§.
13 § Bostadsbidrag bestäms Bostadsbidrag bestäms enligt 14 och 15 §§, om enligt 13 och 14 §§, om den bidragsgrundande inkomsten den bidragsgrundande inkomsten inte överstiger 110 000 inte överstiger 110 000 kronor. Om den kronor. Om den bidragsgrundande inkomsten bidragsgrundande inkomsten är högre, skall bidraget är högre, skall bidraget minskas med 20 procent av den minskas med 20 procent av den överskjutande inkomsten. överskjutande inkomsten.
Om bidragssökanden och sådana barn under 18 år som avses i 9 § första stycket 1 eller andra och tredje styckena har en sammanlagd förmögenhet som överstiger 180000 kronor eller, i fråga om makar, om makarna och barnen har en sammanlagd förmögenhet som överstiger 360000 kronor, skall den bidragsgrundande inkomsten höjas med en femtedel av det överskjutande beloppet.
14 § 13 §
Bostadsbidrag lämnas Bostadsbidrag lämnas månadsvis som månadsvis som
1. särskilt bidrag med -- 1. ett grundbelopp med -- 600 600 kronor för ett barn, -- kronor för ett barn, -- 900 900 kronor för två barn kronor för två barn och och -- 1200 kronor för tre -- 1 200 kronor för tre eller flera barn, samt eller flera barn, samt
Regeringens förslag Reservanternas förslag
2. bidrag till kostnader 2. bidrag till kostnader för bostad med 75 procent för bostad med 75 procent av den del av bostadskostnaden av den del av bostadskostnaden per månad som för per månad som för familjer med -- ett barn familjer med -- ett barn överstiger 1800 kronor men överstiger 1 800 kronor men inte 3 000 kronor, -- två inte 3 150 kronor, -- två barn överstiger 1800 kronor barn överstiger 1 800 men inte 3 200 kronor, -- tre kronor men inte 3 350 kronor, eller flera barn överstiger -- tre eller flera barn 1800 kronor men inte 3200 överstiger 1800 kronor men kronor, inte 3750 kronor,
Om bostadskostnaden överstiger de belopp som anges i första stycket 2, lämnas bidrag med 50 procent av den överskjutande bostadskostnaden per månad upp till -- 4 800 kronor för familjer med ett barn, -- 5 400 kronor för familjer med två barn, -- 6 000 kronor för familjer med tre eller flera barn.
Högre bostadskostnad än som anges i andra stycket får beaktas, om sökanden eller någon medlem av familjen är funktionshindrad.
15 § 14 §
Rätt till särskilt Rätt till ett grundbelopp bidrag enligt 14§ första enligt 13§ första stycket 1 har endast familjer stycket 1 har endast familjer med barn som avses i 10§ med barn som avses i 9§ första stycket 1 och 2 samt första stycket 1 och 2 samt andra och tredje styckena. andra och tredje styckena.
Är föräldern under 29 Är föräldern under 29 år och får denne inte år och får denne inte bidrag enligt första bidrag enligt första stycket, skall bidrag enligt stycket, skall bidrag enligt 14§ första stycket 2 13§ första stycket 2 beräknas på den del av beräknas på den del av bostadskostnaden per månad bostadskostnaden per månad som överstiger 1 600 som överstiger 1 600 kronor. kronor.
Bidrag enligt 14 § Bidrag enligt 13 § första stycket 2 och andra första stycket 2 och andra stycket får lämnas stycket får lämnas endast till den som bor i en endast till den som bor i en bostad som han eller hon bostad som han eller hon äger eller innehar med äger eller innehar med hyres- eller bostadsrätt. hyres- eller bostadsrätt.
Regeringens förslag Reservanternas förslag
16 § 15 §
Är sökanden under 29 Är sökanden under 29 år bestäms bostadsbidrag år bestäms bostadsbidrag till det belopp som följer till det belopp som följer av 17 § första och andra av 16 § första och andra styckena, om den styckena, om den bidragsgrundande inkomsten bidragsgrundande inkomsten inte överstiger 38 000 inte överstiger 38 000 kronor för en ensamboende kronor för en ensamboende och 55000 kronor för makar. och 55000 kronor för makar. Om den bidragsgrundande Om den bidragsgrundande inkomsten är högre, inkomsten är högre, skall bidraget minskas med en skall bidraget minskas med en tredjedel av den tredjedel av den överskjutande inkomsten. överskjutande inkomsten.
Har sökanden eller maken Har sökanden eller maken fyllt 29 år bestäms fyllt 29 år bestäms bostadsbidrag till det belopp bostadsbidrag till det belopp som följer av 17 § som följer av 16 § tredje stycket, om den tredje stycket, om den bidragsgrundande inkomsten bidragsgrundande inkomsten inte överstiger 80000 inte överstiger 80000 kronor. Om den kronor. Om den bidragsgrundande inkomsten bidragsgrundande inkomsten är högre, skall är högre, skall bidragsbeloppet minskas med 10 bidragsbeloppet minskas med 10 procent av den procent av den överskjutande inkomsten. överskjutande inkomsten.
Om det är förmånligare för en sökande som avses i första stycket skall bostadsbidrag bestämmas enligt andra stycket.
Om det är förmånligare för en sökande som avses i andra stycket och sökanden eller maken uppbär studiemedel skall bostadsbidrag bestämmas enligt första stycket.
Om bidragssökanden har en förmögenhet som överstiger 90000 kronor eller, i fråga om makar, om makarna har en sammanlagd förmögenhet som överstiger 180 000 kronor, skall den bidragsgrundande inkomsten höjas med en femtedel av det överskjutande beloppet.
18 § 17 §
Frågor om bostadsbidrag handhas av Riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna.
Beslut om bidrag fattas av den Beslut om bidrag fattas av den allmänna allmänna försäkringskassa hos försäkringskassa inom vilken bidragssökanden vars verksamhetsområde den är inskriven eller skulle bidragssökande är ha varit inskiven, om folkbokförd eller enligt sökanden uppfyllt gjord anmälan om flyttning åldersvillkoret i 1 kap. 4 skall vara folkbokförd. § lagen (1962:381) om allmän försäkring. Denna kassa får dock uppdra åt en annan kassa att handlägga ärendet.
Beslut om bidrag skall innehålla uppgift om den bidragsgrundande inkomstens storlek, fördelad på inkomstslag och gjorda tillägg.
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1 Propositionerna 1 Motionerna 2 Utskottet 4 Målsättningen med bostadsbidragen 4 Kostnadsansvaret för och administrationen av bostadsbidragen 5 Inkomstprövningen av bostadsbidrag 9 Kretsen av bidragsberättigade 11 Ändrade regler för bostadsbidrag 1994 m.m. 13 Bostadsbidrag till barnfamiljer 13 Bostadsbidrag till hushåll utan barn 16 Övergångsbestämmelser m.m. 17 Uppföljning och utvärdering av bostadsbidragen m.m. 17 Lagförslagen i övrigt 19 Anslag till bostadsbidrag m.m. 20 Bostadsanpassningsbidrag 21 Hemställan 22 Reservationer 25 1. Bostadsbidragen som bostadspolitiskt instrument (mom. 1) (s) 25 2. Det centrala myndighetsansvaret (mom. 4) (s) 26 3. Utbetalning av bostadsbidrag (mom. 6) (s) 26 4. Förmögenhetens inverkan på bostadsbidragen (mom. 7) (s) 27 5. Bostadskostnadsgränserna avseende bostadsbidrag till barnfamiljer (mom. 9) (s) 28 6. Benämningen av det särskilda bidraget för hemmavarande barn (mom. 10) (s) 29 7. Anslag till RFV (mom. 21) (s) 29 Särskilda yttranden 30 Analys av bostadsbidragens måluppfyllelse (s) 30 Anslag till bostadsbidrag m.m. (s) 30 Av regeringen framlagda lagförslag 32 Av utskottet framlagda förslag till ändringar i regeringens förslag till lag om bostadsbidrag 39 Av reservanterna föreslagna ändringar i regeringens förslag till lag om bostadsbidrag 41