Byggforskning, fonden för fukt- och mögelskador och åtgärder mot radon i bostäder
Betänkande 1993/94:BoU12
Bostadsutskottets betänkande
1993/94:BOU12
Byggforskning, fonden för fukt- och mögelskador och åtgärder mot radon i bostäder
Innehåll
1993/94 BoU12
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslag för budgetåret 1994/95 till byggforskningsändamål, till fonden för fukt- och mögelskador och till åtgärder mot radon i bostäder samt föreslår att riksdagen lämnar av regeringen begärda bemyndiganden. Utskottet avstyrker i avvaktan på pågående överväganden en motion (s) om ett nytt system för att komma till rätta med radonproblemet.
Utskottets s-ledamöter reserverar sig till förmån för motionsförslaget.
TOLFTE HUVUDTITELN
Propositionerna
Regeringen har i proposition 1993/94:100 bilaga 13 (Näringsdepartementet) föreslagit riksdagen att
1. medge att ramen för bidrag till Fonden för fukt- och mögelskador vidgas till 460 miljoner kronor,
2. till Bidrag till Fonden för fukt- och mögelskador för budgetåret 1994/95 anvisa ett förslagsanslag på 70 000 000 kr,
3. till Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder för budgetåret 1994/95 anvisa ett förslagsanslag på 20 000 000 kr,
4. till Statens råd för byggnadsforskning: Förvaltningskostnader för budgetåret 1994/95 anvisa ett ramanslag på 22 960 000 kr,
5. bemyndiga regeringen att under anslaget Statens råd för byggnadsforskning: Förvaltningskostnader få medge en anslagskredit under budgetåret 1994/95 på högst 2 500 000 kr, motsvarande ca 11 % av anslagsbeloppet,
6. till Byggforskning för budgetåret 1994/95 anvisa ett reservationsanslag på 169 430 000 kr,
7. bemyndiga regeringen att i enlighet med vad som anförts, under budgetåret 1994/95, låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till byggforskning som innebär åtagande om högst 100 000 000 kr under budgetåret 1995/96, högst 60 000 000 kr under budgetåret 1996/97, högst 25 000 000 kr under budgetåret 1997/98, högst 25 000 000 kr under budgetåret 1998/99 och högst 25 000 000 kr under budgetåret 1999/2000,
8. till Särskilda avvecklingskostnader för Statens institut för byggnadsforskning för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
Regeringen har i proposition 1993/94:105 avsnitt 11 punkt 6 föreslagit riksdagen att bemyndiga regeringen att under anslaget Statens råd för byggnadsforskning få medge en anslagskredit under budgetåret 1993/94 på högst 3 000 000 kr, motsvarande ca 12 % av anslagsbeloppet.
Motionen m.m.
I betänkandet behandlas den från allmänna motionstiden väckta motionen
1993/94:Bo232 av Oskar Lindkvist m.fl. (s) vari yrkas 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Boverkets förslag om nytt system för att komma till rätta med radonproblemen.
Statens råd för byggnadsforskning har inkommit med en skrivelse beträffande vissa frågor om anslaget till Byggforskning. Företrädare för Näringsdepartementet och rådet har lämnat utskottet muntliga synpunkter i ärendet.
Utskottet
Bidrag till avhjälpande av fukt- och mögelskador i småhus
Ur Fonden för fukt- och mögelskador utbetalas bidrag till enskilda enligt förordningen (1993:712) om den statliga fonden för fukt- och mögelskador i småhus m.m., samt bidrag för vissa forskningsändamål. Ur fonden får också bestridas kostnader för kansli- och utredningsarbete. Kammarkollegiet tillhandahåller kansliresurser för beredning av ärenden åt den statliga fonden.
Riksdagen har medgivit att beslut om bidrag ur fonden under budgetåren 1985/86--1993/94 sammanlagt får meddelas inom en ram av 435 miljoner kronor. Vid ingången av budgetåret 1993/94 fanns ett tillgängligt utrymme för beslut på ca 87 miljoner kronor. I budgetpropositionen anges att regeringen mot bakgrund av förväntade bidragsbelopp bedömer att ramen för beslut om bidrag behöver vidgas med 25 miljoner kronor, till sammanlagt 460 miljoner kronor. Behovet av medel för utbetalning under budgetåret 1994/95 beräknas till 70 miljoner kronor.
Bostadsutskottet tillstyrker regeringens förslag om att ramen för bidrag till Fonden för fukt- och mögelskador vidgas till 460 miljoner kronor.
Utskottet tillstyrker även regeringens förslag om att anslaget till bidrag till fonden för fukt- och mögelskador för budgetåret 1994/95 anvisas med ett belopp om 70 miljoner kronor.
Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder
Sedan den 1 juli 1988 kan bidrag till åtgärder mot radon i bostäder beviljas enligt förordningen (1988:372) om bidrag till åtgärder mot radon i egnahem. Bidrag lämnas om radonhalten i huset överstiger det gränsvärde som Socialstyrelsen anger som godtagbart ut hälsoskyddssynpunkt.
I budgetpropositionen redovisar regeringen vissa överväganden vad gäller åtgärder mot radon i bostäder. Dessa överväganden utgår från material i frågan som under förra året redovisats av de ansvariga myndigheterna inom området. Statens strålskyddsinstitut (SSI) har i samarbete med Boverket, Socialstyrelsen, Arbetarskyddsstyrelsen och Kommunförbundet utarbetat en lägesrapport om arbetet med radon. Rapporten, Radon 1993, har överlämnats till regeringen tillsammans med ett åtgärdsprogram för arbetet mot radon utarbetat av SSI.
Boverket har i sin senaste anslagsframställning föreslagit flera förändringar av insatserna för att komma till rätta med radonproblemet. Verket framhåller bl.a. att radonbidraget till egnahem inte fungerat tillfredsställande. Mot denna bakgrund föreslås att bidraget avvecklas och att staten i stället anslår medel till intensifierad information om radonproblematiken i bostäder. Vidare föreslås att obligatoriska mätningar av radonhalten i hyres- och bostadsrättshus i riskområden görs samt att egnahemsägare skall redovisa radonförhållanden vid försäljning.
Regeringen kommenterar i sina överväganden förslagen från Boverket. Det anförs därvid att informationsinsatser om riskerna med radon i huvudsak måste anses ligga inom ansvariga myndigheters normala arbetsuppgifter. Vad gäller bidraget till åtgärder mot radon i egnahem anser regeringen att verksamheten inte har spelat ut sin roll. Mot denna bakgrund förelås riksdagen för nästa budgetår anslå oförändrat 20 miljoner kronor till bidragsverksamheten.
Problemen med radon i bostäder tas upp i en motion från årets allmänna motionstid. I motion Bo232 (s) yrkande 11 föreslås att riksdagen bör ge regeringen till känna att de åtgärder för att komma till rätta med radonproblemet som Boverket föreslagit bör genomföras. Motionärerna anser att regeringen ger uttryck för en cynisk inställning till ett akut miljöproblem när man avvisar Boverkets förslag, bl.a. med hänvisning till att informationsinsatser ingår i myndigheternas normala arbetsuppgifter.
Bostadsutskottet har sedan problemen med radon i bostäder uppmärksammades på allvar i slutet av 1970-talet haft att ta ställning till olika former av åtgärdsförslag vid ett flertal tillfällen. Framför allt har besluten avsett samhällets ekonomiska stöd till åtgärder mot radon i bostadshus. Det är nu snart femton år sedan det första stödet med denna inriktning infördes. Sedan dess har mot bakgrund av successivt vunna erfarenheter stödformerna förändrats flera gånger. Det föreligger nu ånyo ett material från ansvariga myndigheter som bör föranleda överväganden om hur samhällets insatser mot radon kan utformas på mest effektiva sätt. Enligt vad som anförs i budgetpropositionen pågår ett arbete med denna inriktning inom regeringskansliet. Även bostadsutskottet avser under innevarande riksmöte att på olika sätt ytterligare informera sig om resultaten av de uppföljningar och utvärderingar som genomförts på området samt om de förslag om åtgärdsprogram som har presenterats.
Vad gäller förslaget i motion Bo232 (s) om att i princip tillstyrka Boverkets förslag om radonåtgärder vill utskottet anföra följande. De förslag som Boverket lagt fram syftar till att genom en kombination av olika åtgärder påskynda arbetet med att minska antalet bostäder med en radonhalt som bedöms vara hälsofarlig. Även SSI har lagt fram förslag med detta syfte som delvis har en annan inriktning. Bostadsutskottet anser sig inte ha tillräckligt underlag att ta ställning till om inriktningen av nuvarande stödåtgärder bör ändras och vilka insatser som i så fall bör prioriteras. Ett arbete med att utvärdera det material som tagits fram av de ansvariga myndigheterna pågår som ovan framhållits inom regeringskansliet. En arbetsgrupp med representanter från berörda departement och myndigheter har också bildats. Utskottet anser mot denna bakgrund att resultaten av pågående överväganden bör avvaktas. Med hänvisning till det anförda avstyrks motion Bo232 (s) yrkande 11.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslag för radonbidrag.
Det kan i sammanhanget också informeras om att regeringen den 3 mars avser att fatta beslut om inriktningen av vissa ROT-åtgärder (Reparation, Om- och Tillbyggnad) utifrån riksdagens beslut i frågan den 2 mars (1993/94:AU21). Enligt vad utskottet erfarit kommer ett stöd till radonsanering om 20 miljoner kronor att ingå bland dessa åtgärder.
Byggforskning
I budgetpropositionen (bil. 13 s. 133--138) behandlas frågan om anslag till Byggforskningsrådet m.m. Regeringen föreslår att riksdagen för budgetåret 1994/95 till förvaltningskostnader för Statens råd för byggnadsforskning (BRF) anvisar ett ramanslag på 22 960 000 kr och bemyndigar regeringen att under detta anslag få medge en anslagskredit på högst 2,5 miljoner kronor. Vidare föreslås riksdagen att till Särskilda avvecklingskostnader för Statens institut för byggnadsforskning anvisa ett förslagsanslag på 1 000 kr.
I proposition 1993/94:105 (s. 34--35) föreslås riksdagen bemyndiga regeringen att under BFR:s anslag Förvaltningskostnader under innevarande budgetår få medge en anslagskredit på högst 3 miljoner kronor.
Utskottet tillstyrker dessa förslag.
I budgetpropositionen tas också upp frågan om anslag m.m. till Byggforskning under nästa budgetår. Riksdagen föreslås till Byggforskningen anvisa ett reservationsanslag på 169 430 000 kr. Regeringsförslaget innebär dessutom att regeringen, under budgetåret 1994/95, skall bemyndigas att låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till byggforskning som innebär åtaganden om högst 100 miljoner kronor under budgetåret 1995/96, högst 60 miljoner kronor under budgetåret 1996/97 samt högst 25 miljoner kronor under vardera av de därpå följande tre budgetåren.
I propositionen lämnas vidare den upplysningen att BFR, i enlighet med tidigare regeringsbeslut, inom ramen för anslaget för budgetåret 1994/95 och kommande år skall finansiera ackumulerade åtaganden sedan tidigare år.
BFR har i en skrivelse till bostadsutskottet den 9 februari 1994 tagit upp frågan om rådets möjlighet att ekonomiskt klara de åtaganden som beslutats med användande av de s.k. beslutsramar som fanns i den anslags- och budgetteknik som tillämpades t.o.m. budgetåret 1992/93. Dessa ramar har ersatts av de möjligheter som BFR numera har att ta på sig ekonomiska förpliktelser i enlighet med de beslut därom som riksdagen fattar.
Ordningen med beslutsramar tillkom för att stora anslagsreservationer därigenom skulle undvikas. Byggforskningsprojekten är inte sällan fleråriga och gjorda åtaganden infrias endast delvis samma år som beslut om projekten fattas. Detta innebär att beslutsramarna varit större än anvisade anslag. Detta uttrycker BFR i sin skrivelse så att det finns en "brist" på anslaget. Den ackumulerade beslutsramen överstiger alltså summan av anvisade anslag.
BFR har i skrivelsen och inför utskottet redovisat de svårigheter som man från rådets sida anser att den nu i korthet beskrivna situationen innebär. BFR anger att den "anslagsbrist" om ca 60 miljoner kronor som redovisats bör täckas genom att beloppet anvisas på tilläggsbudget för innevarande budgetår. I skrivelsen anförs vidare att BFR inte har möjlighet att infria de åtaganden som gjorts med stöd av tidigare riksdagsbeslut och inom beslutsramarna. Rådet anför också att det uppkomna läget kan få allvarliga konsekvenser för de samfinansierings- och samarbetsavtal som BFR i enlighet med riksdagsbeslut förhandlat fram med bygg- och bostadssektorns aktörer.
Med anledning av vad i budgetpropositionen upplysts om att BFR inom ramen för anslaget för nästa budgetår och kommande år skall finansiera ackumulerade anslag sedan tidigare och mot bakgrund av BFR:s skrivelse och de upplysningar som muntligen lämnats utskottet av företrädare för Näringsdepartementet och rådet vill utskottet anföra följande.
Att BFR skall infria de åtaganden som riksdagen genom sina rambeslut gjort möjliga är naturligtvis självklart. Om så inte kan ske är det nödvändigt för riksdag och regering att noga överväga den uppkomna situationen och vidta de åtgärder som är nödvändiga för att undanröja de svårigheter och problem som enligt BFR:s skrivelse finns. Att också regeringen är medveten om att vissa ytterligare åtgärder kan visa sig nödvändiga framgår av den ovan citerade passusen ur budgetpropositionen om att BFR fr.o.m. nästa budgetår och under några budgetår framöver skall finansiera ackumulerade åtaganden sedan tidigare år. Utskottet har inte anledning till annat antagande än att denna ordning gör det möjligt för BFR att göra ekonomiska åtaganden av den omfattning som riksdagens beslut innebär.
Statssekreteraren i Näringsdepartementet har inför utskottet anfört att överväganden kommer att göras för att från regeringens sida undersöka möjligheterna att ställa medel till förfogande för BRF redan under innevarande budgetår. Detta skulle i så fall, enligt vad som angivits, ske genom omdisponering inom anslaget till Byggforskning. Därmed bör den av BFR befarade akuta likviditetsbristen åtminstone delvis kunna avhjälpas. Vidare har utskottet erfarit att regeringen, om så visar sig erforderligt, senare under våren 1994 i kompletteringspropositionen eller i annat lämpligt sammanhang kan komma att ta upp frågan med riksdagen om ytterligare medel till BFR.
Med hänvisning till vad som skriftligen och muntligen kommit till utskottets kännedom anser utskottet att riksdagen nu kan låta frågan om ytterligare medel till BFR bero. Som ovan framgått har regeringen sin uppmärksamhet riktad på den. Även utskottet kommer att hålla sig underrättat om hur den utvecklas.
Sett i ett större sammanhang kan emellertid finnas anledning att göra mera djupgående överväganden av den problematik som BFR aktualiserat i sin skrivelse än de som nu varit möjliga inom ramen för riksdagsbehandlingen. Bostadsutskottet kommer därför senare under våren 1994 föreslå att riksdagens revisorer närmare analyserar frågan.
Såvitt avser förslagen i budgetpropositionen till anslag och bemyndiganden till Byggforskningen har utskottet inte funnit anledning till erinran eller särskilt uttalande. Utskottet föreslår således att riksdagen bifaller propositionen i denna del.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande ramen för bidrag till Fonden för fukt- och mögelskador att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1993/94:100 bilaga 13 medger att ramen för bidrag till Fonden för fukt- och mögelskador vidgas till 460 000 000 kr,
2. beträffande anslaget till fonden att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1993/94:100 bilaga 13 till Bidrag till Fonden för fukt- och mögelskador för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 70 000 000 kr,
3. beträffande Boverkets förslag om radonåtgärder att riksdagen avslår motion 1993/94:Bo232 yrkande 11, res. (s)
4. beträffande anslag för radonbidrag att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1993/94:100 bilaga 13 till Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 20 000 000 kr,
5. beträffande anslag till Byggforskningsrådet att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1993/94:100 bilaga 13 till Statens råd för byggnadsforskning: Förvaltningskostnader för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 22 960 000 kr,
6. beträffande anslagskredit att riksdagen a) med bifall till proposition 1993/94:105 avsnitt 11 bemyndigar regeringen att under anslaget Statens råd för byggnadsforskning få medge en anslagskredit under budgetåret 1993/94 på högst 3 000 000 kr, motsvarande ca 12 % av anslagsbeloppet, b) med bifall till regeringens förslag i proposition 1993/94:100 bilaga 13 bemyndigar regeringen att under anslaget Statens råd för byggnadsforskning: Förvaltningskostnader få medge en anslagskredit under budgetåret 1994/95 på högst 2 500 000 kr, motsvarande ca 11 % av anslagsbeloppet,
7. beträffande vissa avvecklingskostnader att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1993/94:100 bilaga 13 till Särskilda avvecklingskostnader för Statens institut för byggnadsforskning för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr,
8. beträffande anslag och bemyndiganden till Byggforskning att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1993/94:100 bilaga 13 a) till Byggforskning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 169 430 000 kr, b) bemyndigar regeringen att i enlighet med vad som i budgetpropositionen anförts, under budgetåret 1994/95 låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till byggforskning som innebär åtagande om högst 100 000 000 kr under budgetåret 1995/96, högst 60 000 000 kr under budgetåret 1996/97, högst 25 000 000 kr under budgetåret 1997/98, högst 25 000 000 kr under budgetåret 1998/99 och högst 25 000 000 kr under budgetåret 1999/2000.
Stockholm den 3 mars 1994
På bostadsutskottets vägnar
Agne Hansson
I beslutet har deltagit: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Magnus Persson (s), Erling Bager (fp), Sören Lekberg (s), Rune Evensson (s), Ulf Björklund (kds), Bo G Jenevall (nyd), Britta Sundin (s), Birger Andersson (c), Marianne Carlström (s), Inga Berggren (m) och Lars Stjernkvist (s).
Reservation
Boverkets förslag om radonåtgärder (mom. 3)
Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Sören Lekberg, Rune Evensson, Britta Sundin, Marianne Carlström och Lars Stjernkvist (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "Vad gäller" och slutar med "yrkande 11" bort ha följande lydelse:
Samhället har ett självklart ansvar för att sådana krav ställs på inomhusmiljön i våra bostäder så att inte de boende kommer till skada. Radonproblemet i bostäder bedöms vara den kanske största enskilda hälsorisken i vår bostadsmiljö. Enligt vad som framgår av rapporter som presenterats under det senaste året har emellertid inte hittills vidtagna åtgärder för att minska problemets omfattning visat sig ha tillräcklig effekt.
Bostadsutskottet finner det mot denna bakgrund angeläget att arbetet med att utforma ett nytt program för åtgärder mot radon i bostäder snarast kan påbörjas. Utskottet instämmer i förslaget i motion Bo232 (s) yrkande 11 om att Boverkets förslag om ett program mot radon bör bilda utgångspunkt för dessa överväganden. Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med förslag på de områden som kräver ett riksdagsbeslut.
Vad utskottet ovan med anledning av motion Bo232 (s) yrkande 11 anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
3. beträffande Boverkets förslag om radonåtgärder att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Bo232 yrkande 11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,