Byggnaders inomhusmiljö
Betänkande 1990/91:BoU19
Bostadsutskottets betänkande
1990/91:BOU19
Byggnaders inomhusmiljö
Innehåll
1990/91 BoU19
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker ett förslag i proposition 1990/91:189 om införande av en lag om byggnadsgaranti som i princip innebär att byggnadsgaranti krävs för flerbostadshus för vilka ansökan om bygglov inlämnas fr.o.m. den 1 januari 1992. Med anledning av motionsyrkanden (c) och (v) gör utskottet dessutom ett tillkännagivande om att det bör övervägas att utsträcka garantin till att bl.a. omfatta också daghem, skolor och kontorslokaler.
Ett förslag i proposition 1990/91:145 om samrådsförfarande mellan de i ett bygge medverkande tillstyrks av utskottet med vissa ändringar. Enligt utskottet bör dels samrådet genomföras i form av ett eller flera möten, dels yrkesinspektionen kallas till samråd endast när behov härav föreligger. Det i samma proposition framlagda förslaget om funktionskontroll av ventilationssystem tillstyrks i princip av utskottet. Med anledning av en motion (s) gör dock utskottet ett tillkännagivande som innebär att det bör uppdras åt boverket att överväga i vilken utsträckning det är möjligt att undanta vissa typer av ventilationssystem i permanentbostäder från kontroll m.m. Även förslaget avseende produktinformation om byggvaror m.m. tillstyrks.
Utskottet gör med anledning av motioner ytterligare två tillkännagivanden. Det första tillkännagivandet, som föranleds av motionsyrkanden (s) och (m), innebär att frågan om hur ventilationssystem snabbt kan stängas av i katastrofsituationer bör ses över. Det andra tillkännagivandet görs med anledning av motioner (fp) och innebär att gällande gränsvärden för buller i byggnader bör ses över. Övriga motionsyrkanden avstyrks av utskottet.
Med anledning av betänkandet har avgivits 25 reservationer och två särskilda yttranden.
Propositionerna
Regeringen har i proposition 1990/91:145
dels föreslagit 1. att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10), 2. att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om funktionskontroll av ventilationssystem (avsnitt 4.1), 3. att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om boverkets ansvar för produktinformation om byggvaror (avsnitt 5),
dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad i regeringsprotokollet förordats 4. om åtgärder i fråga om ventilation (avsnitt 4), 5. i fråga om produktinformation om byggvaror (avsnitt 5).
Regeringen har i proposition 1990/91:189 föreslagit riksdagen att anta förslagen till 1.lag om byggnadsgaranti, 2. lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10).
Motionerna m.m.
I betänkandet behandlas
dels de under allmänna motionstiden 1990 väckta motionerna:
1989/90:Bo420 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder vad avser reglernas på isolerings- och energiområdena påverkan på problemen med allergier och s.k. sjuka hus.
1989/90:Bo521 av Erling Bager och Margareta Fogelberg (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en översyn av gränsvärdena för buller och då särskilt med avseende på de obehag som människor kan utsättas för på grund av ljud med låg frekvens.
1989/90:Bo526 av Siw Persson m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av socialstyrelsens förordning om sanitär olägenhet.
1989/90:Bo527 av Ingvar Eriksson och Rune Rydén (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om förbättrad varaktig ventilation i lokaler där människor vistas med hänsyn till allergi- och radonhot.
1989/90:Bo532 av Anita Stenberg och Kjell Dahlström (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att åtgärder skall vidtas för att undvika att fler sjuka hus byggs och att de som finns saneras så att barn inte skall behöva bli sjuka på grund av dålig kvalitet på boendet, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ett strikt ansvar skall åläggas byggmästare eller motsvarande att allergi- eller sjukdomsframkallande material inte får komma till användning, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att fastighetsägare i nästa led skall ansvara för att sjuka hus inte får uthyras till bl.a. barnstugor så länge sjuka material eller förhållanden av osunt slag råder i huset.
1989/90:Bo544 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en bomiljölag, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om VDN-märkning av bostäder.
dels de under allmänna motionstiden 1991 väckta motionerna:
1990/91:Bo233 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om krav på redovisning av radonhalt vid försäljning av bostadsfastighet.
1990/91:Bo242 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en bomiljölag, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om VDN-märkning av bostäder.
1990/91:Bo244 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett heltäckande åtgärdsförslag för att motverka problem med sjuka hus och dålig inomhusmiljö.
1990/91:Bo411 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas 16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder vad avser reglernas på isolerings- och energiområdena påverkan på problemen med allergier och s.k. sjuka hus.
1990/91:Bo505 av Anita Stenberg och Kjell Dahlström (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att åtgärder skall vidtas för att undvika att fler sjuka hus byggs och att de som finns saneras så att barn inte skall behöva bli sjuka på grund av dålig kvalitet på boendet, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ett strikt ansvar skall åläggas byggmästare eller motsvarande att allergi- eller sjukdomsframkallande material inte får komma till användning, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att fastighetsägare i nästa led skall ansvara för att sjuka hus inte får uthyras till bl.a. barnstugor så länge sjuka material eller förhållanden av osunt slag råder i huset.
1990/91:Bo510 av Ingvar Eriksson och Rune Rydén (m) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om förbättrad varaktig ventilation i lokaler där människor vistas med hänsyn till allergi- och radonhot, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om normer för lätt avstängningsbar ventilation.
1990/91:Bo511 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att åtgärder vidtas för att undvika att fler sjuka hus byggs och att de som finns saneras så att barn inte skall behöva bli sjuka på grund av dålig boendestandard, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att byggmästare eller motsvarande åläggs ett ansvar för att allergi- eller sjukdomsframkallande material inte får komma till användning vid byggnation och att fastighetsägare inte får hyra ut sjuka hus eller lokaler där förhållanden av osunt slag råder om barn skall vistas i lokalerna. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:So226.
1990/91:Bo515 av Erling Bager och Margareta Fogelberg (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en översyn av gränsvärden för buller och då särskilt med avseende på de obehag som människor kan utsättas för på grund av ljud med låg frekvens.
1990/91:Bo523 av Nils T Svensson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avstängning av ventilationssystem.
dels de med anledning av proposition 1990/91:145 väckta motionerna:
1990/91:Bo62 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen avslår propositionens förslag såvitt avser att byggnadsnämnden skall anordna samrådsmöte.
1990/91:Bo63 av Lars Ulander (s) vari yrkas att riksdagen beslutar om en sådan ändring att yrkesinspektionen endast skall underrättas när ett samrådsmöte skall äga rum.
1990/91:Bo64 av Jan Strömdahl m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar om en lydelse av 9 kap. 3 a § PBL i enlighet med motionens förslag, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en ny lag om byggnadsgaranti, 3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om byggfuskavgift i enlighet med vad som anförts i motionen, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ventilationskontroll, bruksanvisning och förbud mot återluft, 5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lag om produktinformation i enlighet med vad som anförts i motionen, 6. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lag om ändring av 9 kap. 6 § PBL så att brukarmedverkan garanteras vid slutbesiktningen, 7. att riksdagen hos regeringen begär förslag om bomiljölag i enlighet med vad som anförts i motionen.
1990/91:Bo65 av Birger Rosqvist (s) vari yrkas att riksdagen uttalar att återkommande besiktning av funktion hos ventilationssystem i småhus som byggts enligt normer överensstämmande med och ej mot naturlagar ej blir obligatorisk.
1990/91:Bo66 av Krister Skånberg och Carl Frick (mp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär skyndsamt förslag till lag om en 25-årig allmän byggnadsgaranti mot hälsopåverkande fel och brister enligt de riktlinjer som ges i motionen.
1990/91:Bo67 av Kjell Dahlström m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen antar förslag till lag om byggnadsgaranti med lagrådets ändringsförslag, 2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om skapandet av ett "svenskt husprovning AB" enligt motionens intentioner, 3. att riksdagen, vid avslag på yrkande 2, begär att regeringen återkommer med förslag till tidsgränser för åtgärder efter funktionskontroller enligt propositionen samt med förslag till sanktionspåföljder, 4. att riksdagen antar lag om information om byggprodukter m.m. enligt arbetsgruppens förslag, 5. att riksdagen antar lag om entreprenadgaranti enligt arbetsgruppens förslag, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att allergiframkallande byggmaterial skall förbjudas och att gränsvärden för kemiska ämnen skall sättas så lågt att astmatiker och allergiker utan obehag kan vistas i byggnader, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att intentionerna i PBL gällande lämplig placering av hus i terrängen med avseende på mikroklimat och därmed inomhusklimat uppmärksammas av planförfattare och bygglovsgranskare, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om verkningsfulla åtgärder mot radonfällor i bostadshus.
1990/91:Bo68 av Siw Persson m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om översyn av möjligheterna till ett effektivare utnyttjande av befintlig lagstiftning, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om reglerna beträffande uteluft och överluft, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om funktionskontrollen av ventilationssystem.
dels de med anledning av proposition 1990/91:189 väckta motionerna:
1990/91:Bo76 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen avslår lagförslaget i proposition 1990/91:189, 2. att riksdagen hos regeringen begär skyndsam utredning om vad som bör gälla då byggfel föreligger beträffande flerbostadshus.
1990/91:Bo77 av Sören Lekberg (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om garantiåtagandets omfattning.
1990/91:Bo78 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en fortsatt uppföljning av utvecklingen beträffande sjukahusproblematiken, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fortsatt arbete för frivilliga överenskommelser mellan berörda parter för ett garantiåtagande, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för en bättre inomhusmiljö i barndaghem och skolor, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om byggnadsgaranti för kontorslokaler.
I ärendet har vid sammanträffanden med utskottet synpunkter framförts av företrädare för Byggentreprenörerna samt av Kjell Björkman, Stockholms stad. Dessutom har skrivelser inkommit från TCO, Svenska kommunförbundet, Industrins kommitté för byggbestämmelser och Byggentreprenörerna.
Utskottet
Inledning
Frågor om inomhusmiljön har under senare år fått en allt större aktualitet. Inte minst gäller detta mot bakgrund av problemen med s.k. sjuka hus. Bostadsutskottet behandlade hösten 1988 frågan om byggnaders inomhusmiljö (1988/89:BoU2). Med anledning av motioner (s), (m), (fp) och (c) gjorde utskottet och riksdagen ett tillkännagivande som innebar att en bred översyn skulle göras med syfte att komma till rätta med bristerna i inomhusmiljön och problemen med s.k. sjuka hus. Den förordade översynen skulle bl.a. omfatta
en definition av förekommande begrepp, en kartläggning av problemens omfattning med avseende på förekomsten av sjuka hus samt av andra brister, t.ex. fukt och mögel, åtgärder för att undvika problem som kan uppkomma vid en bristande samordning mellan byggprocessens olika skeden, frågor kring användningen av olika byggmaterial, åtgärder för att skapa förutsättningar för att byggnaders ventilationssystem får en fullgod funktion under byggnadens hela brukstid, ändamålsenligheten i dagens ansvarssystem, ändamålsenligheten i dagens stödsystem samt behovet av ytterligare forskning kring problemen med sjuka hus.
Med avseende på de allvarliga effekterna av brister i inomhusmiljön förutsatte bostadsutskottet att de förordade åtgärderna skulle genomföras med största skyndsamhet och att de nyvunna kunskaperna och erfarenheterna utan dröjsmål skulle föras ut i praktisk tillämpning. Avslutningsvis framhöll dessutom utskottet att regeringen till riksdagen borde lämna en redovisning för utredningsarbetet och med anledning härav vidtagna åtgärder.
De av riksdagen förordade övervägandena m.m. avseende byggnaders inomhusmiljö har gjorts av den av regeringen sommaren 1988 tillsatta arbetsgruppen för frågor som rör s.k. sjuka hus. Gruppen redovisade i början av år 1990 resultaten av sitt arbete i betänkandet Byggnaders inomhusmiljö m.m. (Ds 1990:14). Efter sedvanlig remissbehandling och beredning i regeringskansliet har arbetsgruppens förslag lagts till grund för dels proposition 1990/91:145 om byggnaders inomhusmiljö m.m., dels proposition 1990/91:189 med förslag till lag om byggnadsgaranti.
Lag om byggnadsgaranti m.m.
Genom proposition 1990/91:189 föreläggs riksdagen ett förslag till lag om byggnadsgaranti. Förslaget innebär i korthet följande.
Krav på byggnadsgaranti ställs vid nybyggnad av flerbostadshus -- dvs. hus som till övervägande del skall användas till bostäder för permanent bruk. Även sådan ombyggnad av flerbostadshus som fordrar bygglov omfattas. Däremot omfattas småhus normalt sett inte av kravet (1 §).
Byggnadsgaranti får meddelas av juridisk person som fått tillstånd till detta av regeringen -- garantiföretag. Meddelade garantier skall tryggas antingen genom särskild försäkring eller på annat likvärdigt sätt. Ett garantiföretag skall stå under tillsyn av den myndighet som regeringen bestämmer. Genom lagen bemyndigas regeringen dessutom att meddela föreskrifter för tillsynen och om ett garantiföretags verksamhet (2 §).
Samtliga garantiföretag skall gemensamt inrätta en särskild nämnd -- byggnadsgarantinämnden -- för att yttra sig i frågor om byggnadsgarantier. Nämndens ordförande skall utses av regeringen (3 §).
Ett garantiföretag är i princip skyldigt att meddela garanti på begäran av en byggherre. I vissa fall kan dock garanti vägras. Härvid skall yttrande först inhämtas från garantinämnden. Om ett garantiföretag vägrar att lämna garanti, får beslutet överklagas hos kammarrätten (4 §).
Byggnadsgarantin skall omfatta skälig kostnad för att avhjälpa fel i konstruktion eller material som används i byggnadsarbetet eller fel i byggnadsarbetets utförande samt skälig kostnad för att avhjälpa skada på byggnaden som orsakats av felet.
Med fel avses avvikelse från fackmässigt godtagbar standard. Fel eller skador som måste anses sakna betydelse för byggnaden eller dem som bor eller vistas i byggnaden ersätts inte. Inte heller ersätts fel eller skador som anmäls senare än tio år efter det att byggnadsarbetet godkänts vid besiktning som bestäms av garantiföretaget. Till garantin får dessutom kopplas villkor om viss självrisk (5 §).
Vad ett garantiföretag har betalat ut i ersättning för att avhjälpa fel eller skador får återkrävas av den som vållat felet eller av den som svarar för felet oberoende av vållande. Ett garantiföretag som betalat ut ersättning för byggnadsgaranti övertar den rätt till ersättning som byggnadens ägare kan ha mot den som på grund av avtal är ersättningsskyldig med anledning av felet eller skadan (7 §).
Lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 1991. Garanti enligt lagen behövs dock inte för byggnadsarbeten för vilka bygglovsansökan har ingivits till byggnadsnämnden före den 1 januari 1992 (övergångsbestämmelserna).
I propositionen läggs dessutom fram ett förslag till ändring i 9kap.1§PBL som innebär att byggnadsarbetena, i de fall byggnadsgaranti krävs, inte får påbörjas förrän bevis om garantin företetts för byggnadsnämnden.
Förslaget om att genom lagstiftning införa en byggnadsgaranti avvisas i motion 1990/91:Bo76 (m). Enligt motionärerna kommer ansvars- och försäkringssystemen inom byggbranschen inom kort att förändras lagstiftningen förutan. I sammanhanget framhålls också det arbete inom EG som pågår på området. Enligt motionärerna framstår det bl.a. mot bakgrund härav som förhastat att nu anta den föreslagna lagen, varför förslaget enligt deras mening bör avslås -- yrkande 1. Frågan om hur en byggnadsgaranti skall fungera bör i stället bli föremål för ytterligare överväganden genom att en utredning tillsätts -- yrkande 2.
Krav på införande av en lag om byggnadsgaranti ställs i tre med anledning av proposition 1990/91:145 väckta motioner. I en motion förs dessutom fram krav på införande av en entreprenadgaranti.
Enligt motion 1990/91:Bo64 (v) yrkande 2 bör regeringen snarast förelägga riksdagen ett förslag till lag om byggnadsgaranti. Garantin bör enligt motionärerna gälla under 20 år och omfatta inte bara bostäder utan också förskolor, skolor, fritidslokaler och andra lokaler där barn och ungdomar vistas.
Det behövs enligt motion 1990/91:Bo66 (mp) en lag om en 25-årig byggnadsgaranti mot fel och brister i byggnader som är avsedda att användas som bostäder, arbetsplatser eller skol- och fritidslokaler.
Även i motion 1990/91:Bo67 (mp) yrkande 1 förordas att en lag om byggnadsgaranti skall införas. I motionens yrkande 5 förordas dessutom att det av arbetsgruppen för sjuka hus framlagda förslaget till lag om entreprenadgaranti skall genomföras.
Den närmare utformningen av byggnadsgarantin tas upp i två motioner.
I motion 1990/91:Bo77 (s) anförs att det saknas en begränsning av det garantiåtagande som följer av den föreslagna lagstiftningen. Enligt motionären kan detta leda till att erforderliga försäkringslösningar blir orimligt dyra. Med hänvisning härtill förordas att garantins omfattning begränsas eller att staten tar ett ansvar.
Även om regeringen nu presenterat sina förslag om byggnaders inomhusmiljö m.m. är arbetet med att förbättra boendemiljön enligt motion 1990/91:Bo78 (c) bara påbörjat. Enligt motionärerna bör regeringen därför noga följa utvecklingen på området och vid behov återkomma till riksdagen med ytterligare förslag -- yrkande 1.
Enligt motionärerna är det beklagligt att det inte varit möjligt att hitta en väg via frivilliga åtaganden och överenskommelser för att lösa bl.a. garantifrågorna beträffande s.k. sjuka hus. Den föreslagna lagstiftningen bör dock enligt deras mening inte hindra att arbetet med att på frivillig väg lösa frågan om garantiåtaganden m.m. fortgår. När en sådan lösning nåtts kan lagen om byggnadsgaranti enligt deras mening avskaffas -- yrkande 2.
Det är enligt motionärerna inte minst viktigt med ett bra inomhusklimat i lokaler för undervisning och omsorg. Utredningsarbetet bör enligt deras mening därför fortgå i avsikt att riksdagen skall kunna föreläggas ett förslag som syftar till en garanterat bättre miljö i dessa fall -- yrkande 3.
Avslutningsvis förordas i motionen att, i de fall en lösning av problemen i inomhusmiljön inte kan åstadkommas inom ramen för arbetsmiljölagstiftningen, en byggnadsgaranti bör övervägas även för kontorshusen -- yrkande 4.
Utskottet behandlar först frågan om införandet av en byggnadsgaranti för flerbostadshus.
De brister som framför allt finns i delar av det under 1970- och 1980-talen ny- och ombyggda byggnadsbeståndet visar enligt bostadsutskottets mening på att åtgärder måste vidtas dels för att rätta till de uppkomna problemen, dels för att undvika att liknande problem uppstår i framtiden. Redan i sitt ställningstagande hösten 1988 (1988/89:BoU2 s. 13) påtalade bostadsutskottet vikten av att åtgärder för att komma till rätta med problemen med s.k. sjuka hus vidtogs. I anslutning härtill uttalade också utskottet (s. 14) att det nuvarande ansvarssystemet och dess ändamålsenlighet när fel uppkommer borde ses över. Även frågan om behovet av garantier och försäkringar utöver de nuvarande borde enligt utskottet övervägas.
Det ansvarssystem som i dag finns för fel och skador som uppkommer på flerbostadshus m.m. bygger i stor utsträckning på frivilliga branschavtal av olika slag. Skadeståndsrättslig lagstiftning är endast tillämplig i begränsad utsträckning, och annan lagstiftning saknas. De standardavtal som för närvarande tillämpas har en relativt begränsad garantitid samtidigt som de ställer höga krav på vållande efter garantitidens utgång för att ansvar skall kunna utkrävas. Arbetsgruppen för frågor som rör s.k. sjuka hus konstaterar också i sitt betänkande att dagens system har vissa påtagliga brister. Enligt arbetsgruppen framträder dessa i särskild grad när det gäller byggfel som medför hälsorisker eller andra mera betydande olägenheter för dem som bor eller regelbundet uppehåller sig i huset.
Den kortfattade redovisningen ovan belyser enligt utskottets mening det behov som finns av att förbättra dagens ansvarssystem. Behovet härav torde heller inte ha satts i fråga. Det frågan gäller är närmast hur förbättringarna bör komma till stånd. I motion 1990/91:Bo76 (m) hävdas den principiella uppfattningen att frivilliga lösningar är att föredra. Bostadsutskottet kan i och för sig dela uppfattningen att ett ansvarssystem byggt på i första hand frivilliga avtal kan erbjuda vissa fördelar. Samtidigt kan utskottet konstatera att de avtal m.m. som i dag finns är så bristfälliga att de inte svarar mot de grundläggande krav som enligt utskottets mening måste ställas. Inte minst gäller detta med avseende på skyddet för tredje man, dvs. de boende.
I den nu aktuella motionen hänvisas till att pågående revideringar av gällande avtalsbestämmelser kommer att minska behovet av lagstiftning på området. Även företrädare för byggbranschen har till utskottet hävdat denna uppfattning. Utskottet har inte underlag för en sådan bedömning. Något utarbetat förslag från branschen som möjliggör en mer djupgående analys eller en acceptabel jämförelse med lagstiftningsalternativet föreligger sålunda inte i dag. Med avseende på det ovan uttalade behovet av omedelbara åtgärder bör därför en lag om byggnadsgaranti införas i enlighet med regeringens förslag. Motion 1990/91:Bo76 (m) yrkande 1 om att lagförslaget skall avslås av riksdagen avstyrks sålunda. Något behov av den i motionens yrkande 2 förordade utredningen föreligger därmed inte. Motionen avstyrks även i denna del.
Utskottets ställningstagande ovan innebär att förslaget i motion 1990/91:Bo67 (mp) yrkande 1 om införande av en lag om byggnadsgaranti är tillgodosett. Även det i samma motions yrkande 5 framlagda förslaget om införande av en lag om entreprenadgaranti får enligt utskottets mening anses tillgodosett -- detta mot bakgrund av att den nu förordade lagstiftningen baseras på det av arbetsgruppen för frågor som rör s.k. sjuka hus framlagda förslaget till lag om entreprenadgaranti.
Enligt motion 1990/91:Bo78 (c) bör bl.a. införandet av en lag inte hindra arbetet med att få fram en frivillig lösning av garantiåtaganden m.m. när det gäller fel i byggnader. Även enligt utskottets mening ligger det ett stort värde i att gällande branschavtal m.m. revideras och förbättras. Under utskottets beredning av ärendet har också framkommit att en pågående revidering av det grundläggande standardavtalet för entreprenader väntas leda till ett utökat ansvar för entreprenören i förhållande till dagens regler. Det får enligt utskottets mening förutsättas att regeringen följer utvecklingen på området och om så bedöms möjligt återkommer till riksdagen med förslag till revideringar eller omprövning av lagstiftningen. I anslutning härtill bör även möjligheterna att låta s.k. utvecklingsskador omfattas av ansvarssystemet beaktas. Vad i motionens yrkanden 1 och 2 förordats får således anses tillgodosett utan något riksdagens särskilda tillkännagivande härom.
I det följande behandlar utskottet den närmare utformningen av lagen om byggnadsgaranti.
När det gäller lagens tillämpningsområde, dvs. vilka byggnader byggnadsgarantin skall omfatta, vill utskottet anföra följande. De hittillsvarande erfarenheterna visar att problemen med sjuka hus och dålig inomhusmiljö inte är begränsade till bostäder och bostadshus. Det är mot bakgrund härav naturligtvis önskvärt att det skydd som en lagstiftning erbjuder och det ökade ansvar som följer av den omfattar en så stor del av byggandet som möjligt. I proposition 1990/91:189 anförs också att starka skäl talar för att även småhusen -- oaktat befintligt garanti-, försäkrings- och avtalsskydd -- bör omfattas av byggnadsgarantin, men att en sådan ordning kräver ytterligare överväganden. Dessutom framhålls att systemet efter en tids erfarenheter bör kunna utvärderas, varefter ställning får tas till om det kan utvidgas ytterligare. Även om det med den av regeringen förordade ordningen blir möjligt att vid en utvidgning tillvarata erfarenheterna m.m. av systemets funktion avseende flerbostadshus är situationen enligt utskottets mening sådan att en utvidgning av lagens tillämpningsområde bör övervägas redan nu. Inte minst gäller detta med avseende på bl.a. de problem som i dag finns i många daghem och skolor. Genom att barn och ungdomar är mer känsliga än vuxna är det särskilt viktigt att de miljöer där dessa grupper vistas inte ger upphov till allergier eller andra besvär.
Även när det gäller kontorslokaler m.m. talar enligt utskottets mening starka skäl för att dessa bör omfattas av byggnadsgarantin. Även om arbetsmiljölagstiftningen erbjuder vissa möjligheter att komma till rätta med dåliga inomhusmiljöer i arbetslivet finns det skäl att överväga om inte också kontorslokaler och liknande arbetsmiljöer bör omfattas av garantin. Människor skall naturligtvis lika litet som i sitt hem på grund av byggnaden utsättas för ohälsosamma miljöer i sitt arbete.
Sammanfattningsvis innebär det nu anförda att lagen inledningsvis bör ges det av regeringen förordade tillämpningsområdet, men att överväganden samtidigt bör inledas om att utvidga byggnadsgarantin till att, utöver småhusen, också omfatta bl.a. daghem, skolor och andra miljöer där barn och ungdomar vistas samt kontorslokaler. Regeringens förslag till utformning av 1 § tillstyrks sålunda. Vad utskottet med anledning av förslagen i motionerna 1990/91:Bo64 (v) yrkande 2 såvitt nu är i fråga samt 1990/91:Bo78 (c) yrkandena 3 och 4 anfört om överväganden avseende lagens tillämpningsområde bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
I fråga om om garantitidens längd hävdas i flera motioner att den av regeringen föreslagna tioåriga garantitiden inte är tillräcklig, utan att den bör utsträckas. Utgångspunkten för hur lång garantitiden bör vara är beroende av om det är troligt att ett fel eller en skada uppkommer eller upptäcks inom den utsatta tiden. Det är naturligtvis inte möjligt att med exakthet avgöra hur lång garantitid som erfordras för att alla eventuella fel skall täckas in. Frågan om garantitidens längd blir därmed närmast en bedömningsfråga. I sammanhanget måste också bedömas under hur lång tid det är rimligt att kräva att den eller de som uppfört en byggnad skall svara för eventuella fel m.m. Utskottet vill i detta sammanhang erinra om reglerna i jordabalken om s.k. dolda fel. Dessa regler innebär i princip att säljarens ansvar för sådana dolda fel i den sålda fastigheten preskriberas efter tio år.
Mot bakgrund av det nu anförda bör enligt utskottets mening den av regeringen föreslagna garantitiden kunna accepteras. Motionerna 1990/91:Bo64 (v) yrkande 2 såvitt nu är i fråga samt 1990/91:Bo66 (mp) avstyrks sålunda. Regeringens förslag till utformning av 5 § tillstyrks.
I motion 1990/91:Bo77 (s) förordas en begränsning av garantiföretagens garantiåtaganden genom någon form av statligt ansvarstagande eller på annat sätt.
Som framgår av redovisningen ovan innebär det framlagda lagförslaget bl.a. att av ett garantiföretag lämnade garantier skall tryggas antingen genom särskild försäkring eller på annat likvärdigt sätt. Förslaget i propositionen innebär att staten inte skall engagera sig i garantigivningen. Enligt bostadsministern (prop. 1990/91:189 s. 18) bör det helt ankomma på branschen att ta det ansvar som är förenat med byggnadsproduktion. Bostadsutskottet delar denna uppfattning. Utskottet är inte nu berett förorda att staten går in och täcker upp utställda byggnadsgarantier. För att lagstiftningen skall få den avsedda effekten måste den som orsakat en skada eller ett fel också ta det ekonomiska ansvaret härför. Samtidigt är det inte helt uteslutet att problem avhängiga garantiåtagandenas omfattning kan komma att aktualiseras i enlighet med vad som anförs i motion 1990/91:Bo77 (s). Det får enligt utskottets mening mot bakgrund härav förutsättas att regeringen med uppmärksamhet följer frågan. Utskottet vill i anslutning härtill understryka vikten av att garantiföretag och försäkringsbolag utnyttjar sin återkravsrätt gentemot det vållande företaget/företagen för utbetalade ersättningar.
Utskottet avstyrker med hänvisning till det nu anförda motion 1990/91:Bo77 (s).
Vad gäller förslaget till lag om byggnadsgaranti i övrigt samt förslaget till ändring i 9 kap. 1 § PBL har dessa inte givit utskottet anledning till erinran. De tillstyrks.
Obligatoriskt samråd
I proposition 1990/91:145 föreslås att byggnadsnämnden skall kalla den ansvarige arbetsledaren, yrkesinspektionen samt byggherre, entreprenör, projektör och andra som bestäms av nämnden till ett samrådsmöte. Enligt ett förslag i proposition 1990/91:189 skall byggnadsnämnden dessutom -- om garanti enligt lagen om byggnadsgaranti erfordras för projektet -- bereda garantiföretaget tillfälle att närvara vid samrådsmötet. Vid mötet skall en genomgång göras av arbetenas planering, de åtgärder för besiktning, tillsyn och kontroll som är nödvändiga för att byggnaden skall uppfylla egenskaperna och funktionerna enligt 3 kap. PBL samt den samordning som behövs. Mötet skall äga rum snarast efter det att bygglov har lämnats. Vid mötet skall protokoll föras. Något samrådsmöte erfordras dock inte om det är uppenbart obehövligt. Som exempel härpå nämns uppförande av mindre byggnader eller mindre förändringar av byggnader m.m.
Det föreligger enligt motion 1990/91:Bo62 (m) inte något behov av den typ av samrådsmöte som föreslås i propositionen. Enligt motionärerna finns redan de instrument som behövs för att kontrollera efterlevnaden av bestämmelserna i PBL. I den mån en aktivare övervakning erfordras från byggnadsnämnderna kan detta enligt deras mening åtgärdas genom information från boverket till nämnderna. Med hänvisning härtill förordas att regeringsförslaget skall avslås i denna del.
Ett obligatoriskt deltagande av yrkesinspektionen i de föreslagna samrådsmötena skulle enligt motion 1990/91:Bo63 (s) medföra en mycket kraftig resursförbrukning för inspektionen. Enligt motionären innebär detta med nödvändighet en nedskärning av inspektionens insatser på prioriterade områden inom arbetslivet. De problem som de föreslagna samrådsmötena avser att undanröja torde enligt motionären i stor utsträcknig kunna uppmärksammas redan vid yrkesinspektionens normala granskning. Det bör enligt motionsförslaget därför vara tillräckligt att yrkesinspektionen underrättas om när samrådsmöte skall äga rum.
Samrådskravet är enligt motion 1990/91:Bo64 (v) ändamålsenligt. Enligt motionärerna bör det dock uttryckas som ett krav på samråd med visst innehåll -- inte som ett krav på ett möte, eftersom det i komplicerade fall kan krävas flera möten. Dessutom föreslås att någon brukarrepresentant alltid skall kallas till samrådet. Med hänvisning härtill föreslås i motionens yrkande 1 att riksdagen skall anta ett i motionen framlagt förslag till lydelse av 9 kap. 3 a § PBL.
Utskottet behandlar först frågan huruvida krav på samråd skall ställas.
Genomförandet av ett byggprojekt är en i många avseenden komplicerad process som förutsätter medverkan från ett betydande antal aktörer. En självklar förutsättning för att ett projekt skall kunna genomföras på ett bra sätt och ge ett fullgott slutresultat är att en långtgående samverkan och samordning mellan de medverkande kommer till stånd. Byggprocessen kan ses som en kedja där det är den svagaste länken som avgör kvaliteten på slutprodukten. Det är bl.a. mot bakgrund härav som förslaget om samråd i form av ett möte mellan byggnadsnämnden, den ansvarige arbetsledaren och de övriga i byggprocessen inblandade får ses. Även om det redan inom ramen för dagens ordning sker en i många avseenden långtgående samverkan mellan parterna kan det enligt utskottets mening finnas anledning att på det sätt som regeringen föreslår organisera ett samråd i anslutning till att byggnadsarbetena påbörjas. Enligt bostadsutskottets mening bör sålunda ett samrådsförfarande i huvudsak enligt det förslag som regeringen har lagt fram genomföras. Förslaget i motion 1990/91:Bo62 (m) om att proposition 1990/91:145 skall avslås i denna del avstyrks av utskottet.
När det gäller formerna för samrådet vill utskottet anföra följande.
Utskottet har ovan betonat vikten av samverkan och samordning mellan de i byggprocessen inblandade. Detta betyder bl.a. att det förordade samrådet måste utformas på ett sådant sätt att det bidrar till att förbättra samverkan och samordningen. En förutsättning för att så skall bli fallet är att samrådet ges en så flexibel och ändamålsenlig form som möjligt. Den av regeringen förordade ordningen -- att samrådet skall ske vid ett samrådsmöte -- kan mot bakgrund härav i vissa fall visa sig vara otillräcklig. Vid större eller komplicerade byggnadsprojekt kan det enligt utskottets mening inte uteslutas att samrådet blir så pass omfattande och tidskrävande att ett enda samrådsmöte inte ger ett i alla avseenden fullgott resultat. Enligt utskottets mening bör därför kravet, i enlighet med förslaget i motion 1990/91:Bo64 (v) yrkande 1 såvitt nu är i fråga, utformas som ett krav på samråd i form av ett eller flera möten mellan byggnadsnämnd, ansvarig arbetsledare och de övriga i byggprocessen inblandade. Avgörande för hur samrådet genomförs bör sålunda vara förhållandena i det enskilda byggprojektet.
Någon närvaroplikt bör enligt utskottets mening inte föreskrivas i den nu förordade samrådsprocessen. I de fall samrådet sker vid mer än ett möte kan det sålunda vara till fyllest att en kallad part deltar endast vid något eller några av dessa. Samrådet bör däremot inte genomföras i form av flera möten med endast ett begränsat antal deltagare vid varje möte. Strävan bör i stället vara att vid åtminstone ett tillfälle samla samtliga kallade parter. Avgörande för att samrådet skall anses fullgjort är dock att syftena med detsamma, som de kommer till uttryck i lagförslaget, uppfylls.
I proposition 1990/91:145 förordas att den ansvarige arbetsledaren och yrkesinspektionen alltid skall kallas till samrådet. För övriga parter gäller att det är byggnadsnämnden som avgör om de skall kallas. Förslaget om att yrkesinspektionen obligatoriskt skall kallas torde grundas på uppfattningen att inspektionen i många fall har en viktig roll att fylla när det gäller frågor om byggnadsarbetenas planering m.m. Bostadsutskottet delar denna uppfattning. Samtidigt kan det enligt utskottets mening finnas anledning att överväga om en medverkan från yrkesinspektionen erfordras vid alla samråd. Många byggprojekt avser byggnader med utrymmen som inte direkt är att betrakta som arbetslokaler eller omfattar lokaler där arbetsmiljökraven är väl kända. I dessa fall torde enligt utskottets mening yrkesinspektionens medverkan normalt sett inte erfordras. Även i andra fall kan t.ex. inslaget av arbetslokaler m.m. vara så litet eller byggprojektet så okomplicerat att inspektionen inte behöver delta i samrådet. Detta hindrar naturligtvis inte att byggnadsnämnden på annat sätt, t.ex. under hand, kan inhämta synpunkter från yrkesinspektionen. Som framhålls i motion 1990/91:Bo63 (s) riskerar dessutom ett deltagande från inspektionens sida i alla samråd att ta resurser från andra angelägna insatser på prioriterade områden i arbetslivet.
Mot bakgrund av det nu anförda bör enligt utskottets mening yrkesinspektionen kallas till samråd när behov härav föreligger. Det bör sålunda ankomma på byggnadsnämnden att avgöra i vilken utsträckning yrkesinspektionens deltagande är nödvändigt. I de fall inspektionen enligt bestämmelserna i 8 kap. 30 § PBL har att yttra sig i ett bygglovsärende -- dvs. främst ärenden som avser arbetslokaler m.m. -- bör den dock normalt kallas.
Förslaget i motion 1990/91:Bo64 (v) yrkande 1 innebär bl.a. att samrådskretsen också skall omfatta en representant för brukarna. Till grund för förslaget i denna del torde bl.a. ligga en strävan att öka brukarnas inflytande. Det finns även enligt utskottets mening skäl att på olika sätt förstärka brukarinflytandet. Inte minst gäller detta med avseende på de boende och deras möjligheter att påverka bostadens utförande och utformning m.m. Samtidigt kan utskottet notera att det i många fall kan vara svårt att redan i samband med byggstarten finna en representant för de slutliga användarna av byggnaden. Det är sålunda inte särskilt vanligt att det redan på ett så tidigt stadium är känt vilka som blir hyresgäster i en bostadsfastighet. Det är bl.a. mot bakgrund härav inte lämpligt att föreskriva att en brukarrepresentant alltid skall kallas till samrådet. I anslutning härtill vill dock utskottet framhålla att byggnadsnämnden har möjlighet att kalla också brukarrepresentanter. Det får enligt utskottets mening förutsättas att byggnadsnämnderna utnyttjar denna möjlighet när så är möjligt och lämpligt utan något särskilt stadgande härom. Utskottet är mot bakgrund härav inte nu berett tillstyrka motion 1990/91:Bo64 (v) yrkande 1 i nu aktuell del.
Utskottet har ovan ställt sig bakom förslaget i proposition 1990/91:189 om att en lag om byggnadsgaranti skall införas. Utskottet tillstyrker med hänvisning härtill med en mindre redaktionell ändring förslaget i vad avser garantiföretagets deltagande i det nu behandlade samrådet. Om garanti för byggnadsarbetena erfordras skall sålunda byggnadsnämnden bereda det aktuella garantiföretaget tillfälle att närvara vid samrådet.
Med anslutning till vad utskottet ovan med anledning av regeringens förslag i propositionerna 1990/91:145 och 1990/91:189 samt motionerna 1990/91:Bo63 (s) och 1990/91:Bo64 (v) yrkande 1 anfört bör enligt utskottets mening 9 kap. 3 a § PBL ges den lydelse som framgår av bilaga 1 till detta betänkande.
Kontroll av ventilation m.m.
Brister i fråga om ventilation brukar enligt proposition 1990/91:145 anges som en av de viktigaste faktorerna för uppkomsten av "sjuka hus". Ventilationssystemens funktion i praktiken, deras kvalitet och skötsel, tillräckliga krav på luftomsättning, användningen av s.k. återluft m.m. är enligt regeringsförslaget centrala frågor när det gäller en god inomhusmiljö. Mot bakgrund härav föreslås att en ordning för funktionskontroll av ventilationssystem i byggnader skall införas.
Enligt förslaget skall byggnadens ägare svara för att funktionskontroller utförs dels innan ett ventilationssystem tas i bruk, dels vid återkommande tillfällen under systemets brukstid. Kontrollerna skall utföras av sakkunnig som fått godkännande av boverket. För kostnaderna svarar fastighetsägaren. Efterlevnaden av bestämmelserna skall övervakas av byggnadsnämnden. Ett exemplar av protokollet från funktionskontrollen skall därför tillställas nämnden. Dessutom skall ett intyg om genomförd kontroll anslås på väl synlig plats i fastigheten.
Funktionskontrollen föreslås omfatta alla byggnader, dock skall boverket bemyndigas att undanta vissa typer av byggnader. Fritidshus bör enligt bostadsministerns mening helt kunna undantas. Som exempel på andra byggnader som kan bli aktuella för undantag efter särskilda överväganden från boverkets sida nämns industribyggnader och liknande.
Reglerna om funktionskontroll av ventilationssystem föreslås träda i kraft den 1 januari 1992. Beträffande äldre hus bör dock den första kontrollen enligt förslaget utföras senast den 1 januari 1994 eller den senare tidpunkt som boverket bestämmer.
För att möjliggöra för regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer (boverket) att meddela de närmare föreskrifter som behövs för funktionskontrollen föreläggs riksdagen ett förslag till förtydligande i 16 kap. 1 § PBL.
Utöver förslaget om funktionskontroll av ventilationssystem bereds riksdagen i proposition 1990/91:145 tillfälle att ta del av vad som där anförts om vissa andra åtgärder i fråga om ventilation i byggnader. I korthet innebär dessa åtgärder följande.
I propositionen framhålls att de grundläggande kraven på god luftkvalitet även i fortsättningen bör garanteras genom krav på bestämda luftflöden, men att det kan finnas skäl att ställa krav på högre luftflöden än vad nu gällande normer ger uttryck för. Bostadsministern aviserar med hänvisning härtill att han avser att ge boverket i uppdrag att i samråd med andra berörda myndigheter göra en utvärdering av dagens krav på uteluftsflöden sammanställda med de medicinska, energipolitiska och tekniska krav som bör ställas i sammanhanget.
När det gäller frågan om s.k. återluft uttalar bostadsministern att han avser att ge boverket i uppdrag att utreda också denna fråga. Enligt bostadsministersn mening bör ett förbud mot återluft införas i större utsträckning än vad som nu gäller.
Avslutningsvis anförs i propositionen att det krävs en rad ändringar i nybyggnadsreglerna såvitt gäller bl.a. rensning av ventilationskanaler och installation av mätställen för mätning av luftflöden i huvudkanaler och stamkanaler.
Förslaget om funktionskontroll av ventilationssystem välkomnas i motion 1990/91:Bo64 (v). Enligt motionens yrkande 4 måste dock kontrollen utsträckas till att omfatta hela ventilationssystemet. Vidare förordas adekvata sanktionsmöjligheter för att göra det möjligt att framtvinga rättelseåtgärder. Dessutom är det enligt motionärerna utomordentligt viktigt att förse brukare och förvaltare med ordentliga bruksanvisningar.
Byggnader som uppförts på gammalt beprövat sätt och som varit bebodda i många år bör enligt motion 1990/91:Bo65 (s) kunna undantas från kravet på funktionskontroller av ventilationssystemet.
I motion 1990/91:Bo67 (mp) yrkande 3 hemställs, som ett andrahandsyrkande, att riksdagen hos regeringen skall begära förslag till tidsgränser inom vilka vid ventilationskontrollen påtalade fel skall åtgärdas samt om påföljder när fel inte åtgärdas.
Även i motion 1990/91:Bo68 (fp) välkomnas förslaget om funktionskontroll av ventilationssystem. Enligt motionärerna gör sig dock de motiv som anförs för en sådan kontroll i flerfamiljshus inte gällande för småhus. I dessa fall får det förutsättas att ägarna i eget intresse tar ansvar för den fortlöpande kontrollen, varför en obligatorisk kontroll vid nyinstallation anges vara tillräcklig -- yrkande 3. Slutligen understryks vikten av att funktionskontrollen utförs av kompetent personal. Enligt förslaget bör regeringen därför pröva behoven och möjligheterna av att förstärka denna kompetens. I motionens yrkande 2 föreslås riksdagen dessutom uttala att sovrum endast skall få tillföras uteluft och att överluft inte skall få föras från kontorsrum till allmänna utrymmen.
Frågan om ventilation i byggnader m.m. tas också upp i en motion från allmänna motionstiden 1990 och i två motioner från allmänna motionstiden 1991.
En viktig gemensam orsak till allergier och cancer orsakad av radon är enligt motionerna 1989/90:Bo527 (m) och 1990/91:Bo510 (m) dålig ventilation. De åtgärder som enligt motionärernas mening därför behöver vidtas är skärpta krav på luftomsättning och på ventilationens konstruktion samt införandet av en regelbunden kontroll. I den förstnämnda motionen samt i den sistnämnda motionens yrkande 1 begärs ett riksdagens tillkännagivande härom. Enligt den sistnämnda motionens yrkande 2 bör dessutom bestämmelser om lätt avstängningsbar ventilation införas i byggnormen -- detta för att underlätta avstängning av ventilationen i katastrofsituationer.
Även i motion 1990/91:Bo523 (s) förs fram krav som syftar till att få fram föreskrifter om avstängning av ventilation vid olyckstillbud m.m. Enligt motionären är det angeläget att en utredning initieras för att lösa de tekniska problem som är förknippade med snabbavstängning av centralt styrd ventilation.
Beträffande frågan om införande av ventilationskontroll m.m. anför utskottet följande.
I sitt betänkande hösten 1988 framhöll bostadsutskottet att ventilationens utförande och funktion är en för inomhusmiljön avgörande faktor. Enligt utskottets mening borde därför bl.a. frågan om särskilda bestämmelser för skötsel och kontroll m.m. under driftstiden övervägas. Det nu presenterade förslaget är ett resultat av dessa överväganden. Utskottet kan också i allt väsentligt ansluta sig till förslaget i denna del. Även enligt bostadsutskottets mening bör sålunda ett system med funktionskontroller av ventilationssystem införas. Med anledning av förslaget i motion 1990/91:Bo65 (s) om undantag från kravet på kontroll för vissa hus vill dock utskottet anföra följande.
Det kan naturligtvis med visst fog hävdas att kravet på kontroll av en byggnads ventilationssystem gör sig särskilt starkt gällande när det är fråga om mer komplicerade system. Dessa system är inte sällan mer sårbara för olika typer av störningar. Risken för att funktionen i ett sådant system sätts ned är därmed också större än för andra system. Samtidigt kan naturligtvis det enklaste system sättas ur funktion om det utsätts för ingrepp, skador eller stark nedsmutsning m.m. Trots detta bör det enligt utskottets mening övervägas om det inte är möjligt att, utöver i propositionen redovisade behov av undantag, dels undanta olika typer av enkla och väl beprövade ventilationssystem från kontroll, dels differentiera intervallen för kontrollerna med avseende på bl.a. systemets utformning. Det bör enligt utskottets mening närmast ankomma på boverket att göra överväganden om i vilken utsträckning och under vilka förutsättningar undantag från kravet på ventilationskontroll m.m. kan göras. Vad utskottet nu med anledning av motion 1990/91:Bo65 (s) anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Det i proposition 1990/91:145 framlagda förslaget till ändring i 16 kap. 1 § PBL tillstyrks av utskottet.
Med anledning av vad som i motion 1990/91:Bo68 (fp) yrkande 3 förordats om att krav på funktionskontroll för småhus bara skall ställas vid nyinstallation anför utskottet följande. Utskottets ställningstagande ovan innebär att det kan bli aktuellt med undantag från eller differentiering av funktionskontrollen för vissa ventilationssystem. I den mån småhus är utrustade med denna typ av enklare system kan de därmed komma att omfattas av eventuella lättnader i funktionskontrollen. Utskottet är inte berett att som motionärerna förordar generellt undanta småhus från kontroll under driftstiden. Det finns enligt utskottets mening även i dessa fall skäl att genomföra regelbundna kontroller av ventilationssystemen. Många småhus är i dag utrustade med relativt komplicerade ventilationssystem som det kan vara svårt för den enskilde småhusägaren att kontrollera. Även andra och enklare system kan vara så utförda att en kontroll av en fackman kan erfordras. I den mån motionsyrkandet inte är tillgodosett genom vad utskottet nu anfört avstyrks det.
En förutsättning för att ett ventilationssystem skall fungera med bibehållen effekt är naturligtvis att det under driftstiden sköts och underhålls på ett riktigt sätt. Det torde sålunda inte vara ovanligt att bristande funktion beror på ett bristfälligt handhavande, något som i sin tur kan bero på dåliga kunskaper hos brukaren om hur ventilationssystemet skall användas och skötas. För att undvika att fel m.m. uppstår av de nu redovisade skälen är det därför viktigt att alla ventilationssystem förses med tydliga och lättillgängliga bruksanvisningar. Utskottet delar sålunda vad som i motion 1990/91:Bo64 (v) yrkande 4 såvitt nu är i fråga anförts om behovet av bruksanvisningar. Som redovisas i proposition 1990/91:145 (s. 14) ingår också som ett moment i den förordade funktionskontrollen att tillse att instruktioner och skötselanvisningar finns lätt tillgängliga för dem som skall sköta ventilationssystemet. Vad i motionen förordats får därmed anses tillgodosett. Motionen i nu aktuell del avstyrks.
När det gäller de i motionerna 1990/91:Bo64 (v) yrkande 4 såvitt nu är i fråga samt 1990/91:Bo67 (mp) yrkande 3 framförda kraven på sanktioner m.m. för de fastighetsägare som inte rättar till vid funktionskontrollen upptäckta fel och brister i ventilationssystemet gör utskottet följande bedömning. Även om det till den föreslagna funktionskontrollen av ventilationssystem inte är direkt kopplade några sanktionsmöjligheter följer härav inte att en fastighetsägare kan avstå från att åtgärda påtalade fel och brister. Enligt bestämmelserna i 3 kap. 13 § PBL skall nämligen en byggnad underhållas så att dess egenskaper i huvudsak bevaras. Underlåter en fastighetsägare detta kan föreläggande från byggnadsnämnden aktualiseras enligt 10 kap. PBL. Bestämmelserna i denna del är tillämpliga också på en byggnads ventilationssystem. Vad i motionerna 1990/91:Bo64 (v) yrkande 4 såvitt nu är i fråga samt 1990/91:Bo67 (mp) yrkande 3 förordats får därmed anses tillgodosett. Motionsyrkandena avstyrks.
Vad i proposition och motioner förordats beträffande vissa övriga ventilationsfrågor behandlar utskottet nedan.
I motionerna 1990/91:Bo64 (v) yrkande 4 såvitt nu är i fråga och 1990/91:Bo68 (fp) yrkande 2 förordas vissa regeländringar med avseende på krav på luftflöden och användningen av återluft m.m. Som framgår av redovisningen ovan avser bostadsministern att uppdra åt boverket att utreda frågor om bl.a. uteluftsflöden och användningen av återluft. Det får enligt utskottets mening mot bakgrund härav förutsättas att erforderliga regeländringar m.m. kommer till stånd utan något riksdagens tillkännagivande härom. Utskottet är med hänvisning härtill inte berett att nu ställa sig bakom de aktuella motionsyrkandena. Resultatet av utredningsarbetet bör sålunda avvaktas.
Utskottet är inte heller berett ställa sig bakom de i motionerna 1989/90:Bo527 (m) och 1990/91:Bo510 (m) yrkande 1 framförda förslagen om vissa åtgärder för förbättrad ventilation. De aktuella förslagen, som lades fram innan regeringens förslag om ventilationskontroll m.m. presenterades, får i allt väsentligt anses tillgodosedda genom det nu föreliggande regeringsförslaget. Motionerna avstyrks.
När det gäller den i motionerna 1990/91:Bo510 (m) yrkande 2 och 1990/91:Bo523 (s) aktualiserade frågan om lätt avstängningsbar ventilation anför utskottet följande.
I samband med större gasutsläpp vid olyckor m.m. är det eller borde i vart fall närmast vara en standardåtgärd att de kringboende uppmanas att stanna inomhus med stängda dörrar och fönster. För att en sådan åtgärd skall ge något skydd mot t.ex. utströmmande gas måste naturligtvis de fläkt- eller ventilationsanordningar som svarar för tillförseln av uteluft stängas av. Enligt vad utskottet erfarit kan detta i vissa fall erbjuda problem. Många fastigheter, och då främst flerbostadshus, kontors- och industribyggnader m.m., har i dag automatiska eller centralt styrda ventilationssystem där det kan förflyta en avsevärd tid från det att larm går till dess att avstängning kan ske. Enligt bostadsutskottets mening bör frågan om hur ventilationssystem m.m. snabbt kan stängas av i katastrofsituationer ses över. I sammanhanget bör även övervägas behovet av åtgärder för att snabbt kunna tillsluta tilluftsanordningar m.m.
Vad utskottet nu med anledning av motionerna 1990/91:Bo510 (m) yrkande 2 och 1990/91:Bo523 (s) anfört om avstängning av ventilation m.m. bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Vad i proposition 1990/91:145 förordats om åtgärder i fråga om ventilation m.m. i övrigt har inte givit utskottet anledning till uttalande. Förslaget i denna del bör läggas till handlingarna.
Produktinformation om byggvaror
I proposition 1990/91:145 görs en genomgång av den svenska lagstiftning som berör frågan om produktinformation. En redovisning lämnas också av det inom EFTA och EG pågående arbetet på området. Sammanfattningsvis anförs att innehållet i gällande rätt när det gäller produktinformation om byggvaror och den utredning som tillverkare m.fl. bör göra för att åstadkomma en från bl.a. miljösynpunkt vederhäftig produktinformation är otydligt. Med hänvisning till strävandena till europeisk harmonisering föreslås att den metod beträffande produktinformation som använts inom kemikalielagstiftningen skall användas också för byggprodukter. Enligt denna lagstiftning omfattar produktinformationskravet vissa angivna slag av varor. Någon särskild lag om byggvaror behövs enligt förslaget därför inte utan frågan kan lösas inom kemikalielagstiftningens ram. De åtgärder som i första hand behöver vidtas är att utarbeta tillämpningsföreskrifter som särskilt tar sikte på problemen med sjuka hus och behovet av produktinformation i detta sammanhang.
Enligt förordningen om kemiska produkter är föreskriftsansvaret i dag delat mellan kemikalieinspektionen och läkemedelsverket. Det centrala tillsynsansvaret är i sin tur fördelat mellan dessa båda myndigheter samt statens naturvårdsverk och arbetarskyddsstyrelsen. Enligt regeringsförslaget bör boverket fortsättningsvis ges ett ansvar när det gäller byggvaror som kan vara farliga därför att de innehåller eller har behandlats med kemiska produkter. Det bör sålunda ankomma på boverket att i erforderlig utsträckning meddela föreskrifter för tillämpningen av lagen och förordningen om kemiska produkter med avseende på produktinformation m.m. för angivna byggvaror.
I de med anledning av proposition 1990/91:145 väckta motionerna 1990/91:Bo64 (v) yrkande 5 och 1990/91:Bo67 (mp) yrkande 4 begärs att en lag om produktinformation skall införas i enlighet med förslaget från arbetsgruppen för sjuka hus.
Bakom regeringens ställningstagande att inte lägga fram ett förslag till lagstiftning om produktinformation om byggvaror ligger i första hand bedömningen att en sådan lag skulle kunna erbjuda principiella problem med avseende på den pågående harmoniseringen på området inom såväl EFTA som EG. Den nu förordade ordningen -- att boverket inom kemikalielagstiftningens ram ges ett ansvar för produktinformationen avseende byggvaror -- ligger enligt bostadsministern däremot väl i linje med de regler som tillämpas inom EFTA och EG. Bostadsutskottet har för sin del inte underlag för annan bedömning. Utskottet kan således ansluta sig till den i proposition 1990/91:145 föreslagna ordningen. Utskottets ställningstagande i denna del innebär att motionerna 1990/91:Bo64 (v) yrkande 5 och 1990/91:Bo67 (mp) yrkande 4 avstyrks.
Vad i proposition 1990/91:145 förordats om produktinformation om byggvaror i övrigt har inte givit utskottet anledning till uttalande. Förslaget i denna del bör läggas till handlingarna.
Övriga frågor
Vissa allmänna åtgärder för att motverka problemen med sjuka hus
Utskottet behandlar i detta avsnitt motioner väckta med anledning av proposition 1990/91:145 och motioner väckta under allmänna motionstiden 1990 resp. 1991. I dessa motioner tas upp vissa förslag till mera allmänna åtgärder för att komma till rätta med problemen med s.k. sjuka hus.
I motion 1989/90:Bo420 (m) yrkande 9 liksom i motion 1990/91:Bo411 (m) yrkande 16 förordas att åtgärder skall vidtas när det gäller reglerna på isolerings- och energiområdet för att komma till rätta med allergier och problemen med s.k. sjuka hus. Enligt motionärerna har normerna på detta område förstärkt eller t.o.m. givit upphov till de alltmer utbredda problemen med sjuka hus. En förändring av regelsystemet skulle enligt deras mening därför medföra att problemen minskar.
Med hänvisning till riksdagens beslut hösten 1988 om åtgärder mot problemen med s.k. sjuka hus förordas i motion 1990/91:Bo244 (c) yrkande 6 att ett heltäckande åtgärdsförslag med denna inriktning skall läggas fram. Enligt motionärerna kan inte någon del uteslutas i kampen för att åstadkomma en bättre inomhusmiljö och för att komma bort från problemen med sjuka hus.
Mot bakgrund av de problem som s.k. sjuka hus förorsakar barn ställs i motionerna 1989/90:Bo532 (mp), 1990/91:Bo505 (mp) samt 1990/91:Bo511 (mp) krav dels på åtgärder för att undvika problemen med sjuka hus, dels på att befintliga sjuka hus skall saneras så att barn inte skall bli sjuka på grund av dålig kvalitet på boendet (yrkande 1). Dessutom föreslås att ett strikt ansvar skall åläggas byggmästare eller motsvarande för att allergi- eller sjukdomsframkallande material inte kommer till användning och att fastighetsägare skall ansvara för att sjuka hus inte hyrs ut till bl.a. barnstugor så länge sjuka material eller förhållanden av osunt slag råder i huset (yrkandena 2 och 3).
I den med anledning av proposition 1990/91:145 väckta motion 1990/91:Bo67 (mp) yrkande 2 förordas bl.a. att alla hus skall kontrollbesiktigas med femårsintervall och att ett "Svensk Husprovning AB" skall inrättas för ändamålet.
Enligt motion 1990/91:Bo68 (fp) yrkande 1 berör redan i dag en lång rad lagar och regelsystem problemen med s.k. sjuka hus. En skärpt tillämpning av dessa bestämmelser borde enligt motionärernas mening kunna åstadkommas. Regeringen föreslås därför få i uppdrag att se över möjligheterna till ett effektivare utnyttjande av befintlig lagstiftning i syfte att bekämpa problemen med sjuka hus.
Syftet med de i motionerna 1989/90:Bo420 (m) yrkande 9, 1990/91:Bo411 (m) yrkande 16, 1990/91:Bo244 (c) yrkande 6, 1989/90:Bo532 (mp), 1990/91:Bo505 (mp) samt 1990/91:Bo511 (mp) framlagda förslagen till åtgärder för att motverka problemen med s.k. sjuka hus är att säkra en bra inomhusmiljö i våra byggnader. Bostadsutskottet delar dessa strävanden, vilket också kommit till uttryck i utskottets ställningstaganden i det föregående. Enligt utskottets mening får de av regeringen nu framlagda och av utskottet i allt väsentligt tillstyrkta förslagen -- som av naturliga skäl inte var kända när de nu aktuella motionerna väcktes -- i huvudsak anses tillgodose motionsförslagen. Motionsyrkandena avstyrks sålunda. I den mån ytterligare åtgärder erfordras får sådana övervägas i takt med att erfarenheter vinns av byggnadsgarantin, funktionskontrollen av ventilationssystem och samrådsförfarandet i anslutning till byggstarten m.m.
Utskottet är inte heller berett ställa sig bakom förslaget i motion 1990/91:Bo67 (mp) yrkande 2 om att en ordning för kontrollbesiktning av hus skall tillskapas genom inrättande av ett "Svensk Husprovning AB". Utskottet är för sin del inte berett medverka i tillskapandet av ett kontrollorgan av denna typ. Syftet med motionen får anses i inte ringa grad tillgodosett genom att en lag om byggnadsgaranti kommer att införas. Motionsyrkandet avstyrks.
Avslutningsvis tar utskottet i detta avsnitt upp förslaget i motion 1990/91:Bo68 (fp) yrkande 1 om ett effektivare utnyttjande av befintlig lagstiftning som ett medel för att komma till rätta med problemen med s.k. sjuka hus. Utskottet delar i och för sig den uppfattning som synes ligga bakom förslaget -- att dagens lagregler m.m. skall utnyttjas så effektivt som möjligt. Bostadsutskottet har dock för sin del inte underlag för annan bedömning än att så sker. I den mån så inte skulle vara fallet får det anses vara en regeringens och berörda myndigheters uppgift att svara för att kunskap om lagstiftningens innehåll m.m. förs ut. Något riksdagens särskilda tillkännagivande härom är enligt utskottets mening därför inte erforderligt. Motionen avstyrks i nu aktuell del.
Radon
I motion 1990/91:Bo233 (mp) yrkande 3 hemställs att riksdagen beslutar att införa skyldighet att redovisa radonhalt inomhus vid försäljning av bostadshus.
Utskottet har vid sin tidigare behandling av ett motsvarande motionsyrkande om redovisning av radonhalt vid försäljning av bostadshus avstyrkt detta med hänvisning till gällande regler och fast praxis om bl.a. köparens undersökningsplikt vid köp av fast egendom. Utskottets ställningstagande i denna del står fast. Motionen avstyrks.
Enligt motion 1990/91:Bo67 (mp) yrkande 8 måste målsättningen vara att före sekelskiftet radonsanera samtliga konstaterade radonfällor samt att sänka gränsvärdet för åtgärder i befintlig bebyggelse till 70 Bq/m3 .
Bostadsutskottet instämmer i att det är angeläget att åtgärda de bostadshus som har för höga radonhalter. Statsmakterna har också på olika sätt verkat för att åtgärder skall komma till stånd i de fall radonhalterna är för höga. För egnahem kan sålunda sedan den 1 juli 1988 ett s.k. radonbidrag utgå. Bidraget kan lämnas om radondotterhalten i huset överstiger det gränsvärde som socialstyrelsen anger som godtagbart från hälsoskyddssynpunkt. Detta gränsvärde sänktes den 1 juli 1990 från 400 Bq/m3 (Bq=becquerel) till 200Bq/m3 .
I anslutning till tidigare ställningstaganden (senast 1990/91:BoU12 s. 70) vill utskottet även understryka det ansvar som olika statliga myndigheter har i detta sammanhang. Ett löpande samarbete sker också i dag bl.a. i fråga om berörda myndigheters utbildnings- och rådgivningsinsatser. När det gäller arbetet med att kartlägga och spåra bostäder med för höga radonhalter är detta primärt en kommunal uppgift. Även den enskilde fastighetsägaren har naturligtvis ett ansvar för att initiera undersökningar om radondotterhalten.
Utskottet är mot bakgrund av det ovan anförda inte nu berett förorda ytterligare åtgärder avseende sanering av bostäder med höga radonhalter m.m. i enlighet med förslagen i motion 1990/91:Bo67 (mp) yrkande 8. Motionsyrkandet avstyrks.
Införande av en bomiljölag m.m.
Förslag om införande av en bomiljölag förs fram i motionerna 1989/90:Bo544 (c) yrkande 4, 1990/91:Bo242 (c) yrkande 5 samt 1990/91:Bo64 (v) yrkande 7. Enligt motionärerna bör krav om bostadens utformning m.m. ur bl.a. hälsosynpunkt sammanföras i en särskild lagstiftning--en bomiljölag.
Till grund för motionsförslagen om införande av en bomiljölag ligger en strävan att tillförsäkra alla boende sunda och hygieniska bostäder av god kvalitet. Bostadsutskottet delar självklart dessa strävanden, något som också kommit till uttryck i utskottets ställningstaganden ovan. Det frågan närmast gäller är därför hur målsättningen skall förverkligas.
De regler som styr bostädernas utformning m.m. finns bl.a. i PBL och i nybyggnadsreglerna. Därtill är ombyggnadsregler under utarbetande. I vissa avseenden är dessutom t.ex. miljö- och hälsoskyddslagstiftningens regler tillämpliga. Det får således anses att en övervägande del av de förhållanden som motionärerna avser att reglera i en särskild bomiljölag redan har beaktats, om än i olika författningar m.m. Någon ytterligare reglering på området i enlighet med motionärernas förslag kan utskottet inte nu förorda. Utskottet anser emellertid att det kan ligga ett värde i att få de redan existerande bestämmelserna sammanförda i en särskild lag. Samtidigt låter sig detta inte göras utan närmare och tämligen omfattande överväganden. Enligt utskottets mening bör dessa överväganden anstå i avvaktan på att ytterligare erfarenheter vinns av den nuvarande ordningen och av de ovan förordade åtgärderna.
Utskottet avstyrker med hänvisning till det nu anförda motionerna 1989/90:Bo544 (c) yrkande 4, 1990/91:Bo242 (c) yrkande 5 samt 1990/91:Bo64 (v) yrkande 7.
I motionerna 1989/90:Bo544 (c) yrkande 5 och 1990/91:Bo242 (c) yrkande 6 förs dessutom fram krav på VDN-märkning av bostäder. Enligt motionärerna är det en viktig faktor i arbetet med att stimulera fram bättre boendemiljöer att göra kvaliteten i boendet till en konkurrensfaktor. Mot bakgrund härav föreslås att en VDN-märkning av bostäder skall införas. Enligt förslagen skall denna märkning avse bostadens totala kvalitet med avseende bl.a. på möblerbarhet, ljudisolering, ljusförhållanden och byggmaterial.
Även varudeklaration av bostäder kan naturligtvis vara en åtgärd som i och för sig kan bidra till att skapa bättre bostäder och bostadsmiljöer. Samtidigt kan utskottet konstatera att vissa av de egenskaper som enligt motionärernas mening bör ingå i en sådan deklaration i alla avseenden inte är mätbara eller ens kan anges som standardvärden. Det erbjuder sålunda betydande svårigheter att med utgångspunkt i dagens kunskapsnivå och mätmetoder m.m. ställa krav på varudeklaration av bostäder. Utskottet är mot bakgrund härav inte nu berett ställa sig bakom motionsförslagen i denna del, varför de avstyrks. I anslutning härtill bör dock erinras om det ökade ansvaret för produktinformation avseende byggmaterial som boverket föreslås få.
Buller
I motionerna 1989/90:Bo521 (fp) och 1990/91:Bo515 (fp) begärs en översyn av gällande gränsvärden för buller och då särskilt med avseende på lågfrekvent buller. Enligt motionärerna kan även bullernivåer som håller sig under dagens gränsvärden orsaka besvär för många människor.
Enligt de med stöd av PBL beslutade nybyggnadsreglerna skall bostäder utformas med hänsyn till förekommande störningskällor. Bostäder skall dessutom utföras så att uppkomst och spridning av störande ljud begränsas. Genom nybyggnadsreglerna lämnas också bestämmelser om vilken ljuddämpning vissa konstruktioner skall ge och den maximalt tillåtna ljudnivån från vissa installationer m.m. Bl.a. innebär bestämmelserna att ljudnivån från installationer inom och utom lägenheten inte får överstiga 30 dBA nattetid och 35 dBA dagtid i sovrum och vardagsrum. I kök får nivån inte överstiga 35 dBA under någon del av dygnet.
Även om det, som framgår av redovisningen ovan, finns vissa regler om vilka bullernivåer som kan accepteras kan det enligt bostadsutskottets mening finnas anledning att se över i vilken utsträckning dessa regler svarar mot nya rön beträffande acceptabla störningsnivåer m.m. Vissa nyare typer av installationer som värmepumpar och vissa ventilationssystem m.m. betraktas av många som tidigare inte beaktade störningskällor bl.a. med avseende på att de i vissa fall avger lågfrekvent buller.
Vad utskottet nu med anledning av förslagen i motionerna 1989/90:Bo521 (fp) och 1990/91:Bo515 (fp) anfört om gränsvärden för buller m.m. bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. De nu förordade övervägandena bör, om så visar sig lämpligt, ingå i det arbete med en samlad aktionsplan mot buller som jordbruksutskottet förordar i sitt betänkande 1990/91:JoU30.
Övriga frågor
Mot bakgrund av problemen med sjuka hus föreslås i motion 1989/90:Bo526 (fp) att hälsoskyddsföreskrifterna skall ses över så att alla typer av mögel betraktas som sanitär olägenhet. Enligt motionärerna räknas i dag bara synligt eller luktande mögel som olägenhet, men inte andra i och för sig besvärande mögelarter som är luktfria.
Som redovisas i motionen betraktas mögel normalt som en sanitär olägenhet när det påträffas i t.ex. en bostad. De svårigheter motionärerna för fram hör samman med att vissa mögeltyper kan vara svåra att spåra. Vad som erfordras är enligt utskottets mening inte någon förändrad definition av begreppet sanitär olägenhet utan metoder för att på ett enkelt sätt spåra det mögel m.m. som ger upphov till olägenheterna. Utskottet avstyrker med hänvisning till det nu anförda motion 1989/90:Bo526 (fp).
Enligt motion 1990/91:Bo64 (v) yrkande 3 måste finansieringen av det hittillsvarande fusket och slarvet i byggandet lösas utan att brukarna drabbas. Ansvaret och kostnaderna måste enligt motionärernas mening i stället läggas på bygg- och fastighetsbranschen genom att en särskild byggfuskavgift införs.
Utskottet har ovan ställt sig bakom ett förslag till lag om byggnadsgaranti som bl.a. innebär att de i byggandet verksamma har att svara för vållade fel och brister. Den som svarar för en skada eller ett fel får genom det förordade systemet också ta det ekonomiska ansvaret härför. Syftet med det av motionärerna framlagda förslaget om en byggfuskavgift får sålunda anses i allt väsentligt tillgodosett genom den föreslagna byggnadsgarantin. Motion 1990/91:Bo64 (v) yrkande 3 avstyrks.
En brist i nuvarande system är enligt motion 1990/91:Bo64 (v) yrkande 6 att brukarna inte har något att säga till om vid slutbesiktningen av en färdigställd byggnad. Med hänvisning härtill förordas att bestämmelser om brukarnas deltagande i slutbesiktning skall införas i 9 kap. 6 § PBL.
Det ligger naturligtvis ett värde i att stärka brukarnas, dvs. främst de boendes, inflytande över byggandet. Utskottet är dock inte berett ställa sig bakom det nu aktuella motionsförslaget om brukarnas medverkan i slutbesiktningen av ett färdigställt bygge. Motion 1990/91:Bo64 (v) yrkande 6 avstyrks.
Med hänvisning till allergiutredningens slutbetänkande föreslås i motion 1990/91:Bo67 (mp) yrkande 6 att ett förbud mot allergiframkallande byggmaterial skall införas och att gränsvärden för kemiska ämnen skall sättas så lågt att astmatiker och allergiker utan obehag kan vistas i byggnader.
Det är naturligtvis viktigt att vår inomhusmiljö hålls fri från ämnen som t.ex. ger upphov till allergi eller astma eller som på annat sätt är skadliga. Utskottet har också, som framgår ovan, ställt sig bakom ett förslag om utökad produktinformation för byggvaror som bl.a. torde göra det möjligt att minska eller helt undvika användningen av produkter som innehåller ur olika aspekter olämpliga ämnen. Utskottet är inte nu berett förorda ytterligare åtgärder med den av motionärerna förordade inriktningen. Förslaget om gränsvärden m.m. i motion 1990/91:Bo67 (mp) yrkande 6 avstyrks sålunda.
Placeringen av hus i terrängen spelar enligt motion 1990/91:Bo67 (mp) ibland en avgörande roll för mikroklimatet kring huset och även för inomhusklimatet. Enligt motionens yrkande 7 bör därför åtgärder vidtas så att intentionerna i PBL beträffande byggnaders placering i detta avseende uppmärksammas av bl.a. planförfattare och bygglovsgranskare.
Förslaget i det nu behandlade motionsyrkandet om byggnaders placering i terrängen synes inte rikta sig mot gällande bestämmelser i sig, utan mot deras tillämpning. I den mån dessa bestämmelser inte tillämpas på det sätt som avsetts -- en fråga som utskottet inte har underlag för att bedöma -- får det anses falla på regering och boverk att vidta erforderliga informationsåtgärder m.m. Något särskilt riksdagens tillkännagivande härom erfordras enligt utskottets mening därför inte. Motion 1990/91:Bo67 (mp) yrkande 7 avstyrks.
Hemställan
Utskottet hemställer
1.beträffande införandet av en byggnadsgaranti att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Bo67 yrkandena 1 och 5 samt 1990/91:Bo76, res. 1 (m) - delvis
2.beträffande en frivillig lösning av garantiåtaganden m.m. att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo78 yrkandena 1 och 2, res. 1 (m) - delvis res. 2 (c)
3.beträffande lagens tillämpningsområde att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1990/91:189 och med anledning av motionerna 1990/91:Bo64 yrkande 2, detta yrkande såvitt nu är i fråga, samt 1990/91:Bo78 yrkandena 3 och 4 a.antar 1 § i lagen om byggnadsgaranti med den lydelse som anges i bilaga 1 till detta betänkande, b.som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, res. 1 (m) - delvis
4.beträffande garantitidens längd att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1990/91:189 och med avslag på motionerna 1990/91:Bo64 yrkande 2, detta yrkande såvitt nu är i fråga, samt 1990/91:Bo66 antar 5 § i lagen om byggnadsgaranti med den lydelse som anges i bilaga 1 till detta betänkande, res. 1 (m) - delvis res. 3 (v) res. 4 (mp)
5.beträffande begränsning av garantiföretagens garantiåtaganden att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo77, res. 1 (m) - delvis
6.beträffande förslaget till lag om byggnadsgaranti i övrigt att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1990/91:189 antar lagen om byggnadsgaranti i de delar den inte behandlats under 1--5 ovan med den lydelse som anges i bilaga 1 till detta betänkande, res. 1 (m) - delvis
7.beträffande förslaget till ändring i 9 kap. 1 § PBL att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1990/91:189 antar förslaget med den lydelse som anges i bilaga 1 till detta betänkande, res. 1 (m) - delvis
8.beträffande krav på samråd att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo62, res. 5 (m) - delvis
9.beträffande formerna för samrådet att riksdagen med anledning av regeringens förslag i propositionerna 1990/91:145 och 1990/91:189 samt motionerna 1990/91:Bo63 och 1990/91:Bo64 yrkande 1 antar 9 kap. 3 a § plan- och bygglagen med den lydelse som anges i bilaga 1 till detta betänkande, res. 5 (m) - delvis res. 6 (v)
10.beträffande införande av ventilationskontroll m.m. att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1990/91:145 och med anledning av motion 1990/91:Bo65 samt med avslag på motionerna 1990/91:Bo64 yrkande 4, detta yrkande såvitt nu är i fråga, 1990/91:Bo67 yrkande 3 och 1990/91:Bo68 yrkande 3 a.antar 16 kap. 1 § plan- och bygglagen med den lydelse som anges i bilaga 1 till detta betänkande, b.som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, res. 7 (fp) res. 8 (v, mp)
11.beträffande krav på luftflöden och användningen av återluft m.m. att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Bo64 yrkande 4, detta yrkande såvitt nu är i fråga, och 1990/91:Bo68 yrkande 2, res. 9 (fp) res. 10 (v)
12.beträffande vissa åtgärder för förbättrad ventilation att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Bo527 och 1990/91:Bo510 yrkande 1,
13.beträffande lätt avstängningsbar ventilation att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo510 yrkande 2 och 1990/91:Bo523 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
14.beträffande åtgärder i fråga om ventilation m.m. i övrigt att riksdagen lägger förslaget i proposition 1990/91:145 till handlingarna,
15.beträffande produktinformation om byggvaror att riksdagen bifaller regeringens förslag i proposition 1990/91:145 och avslår motionerna 1990/91:Bo64 yrkande 5 samt 1990/91:Bo67 yrkande 4, res. 11 (v, mp)
16.beträffande produktinformation om byggvaror i övrigt att riksdagen lägger förslaget i proposition 1990/91:145 till handlingarna,
17.beträffande åtgärder för att motverka problemen med s.k. sjuka hus att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Bo420 yrkande 9, 1989/90:Bo532, 1990/91:Bo244 yrkande 6, 1990/91:Bo411 yrkande 16, 1990/91:Bo505 och 1990/91:Bo511, res. 12 (m) res. 13 (c) res. 14 (mp)
18.beträffande "Svensk Husprovning AB" att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo67 yrkande 2, res. 15 (mp)
19.beträffande ett effektivare utnyttjande av befintlig lagstiftning att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo68 yrkande 1, res. 16 (fp)
20.beträffande redovisning av radonhalt vid försäljning av bostadshus att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo233 yrkande 3, res. 17 (mp)
21.beträffande sanering av bostäder med höga radonhalter m.m. att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo67 yrkande 8, res. 18 (mp)
22.beträffande en bomiljölag att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Bo544 yrkande 4, 1990/91:Bo64 yrkande 7 och 1990/91:Bo242 yrkande 5, res. 19 (c, v)
23.beträffande varudeklaration av bostäder att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Bo544 yrkande 5 och 1990/91:Bo242 yrkande 6, res. 20 (c)
24.beträffande gränsvärden för buller m.m. att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo521 och 1990/91:Bo515 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
25.beträffande mögel att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo526, res. 21 (fp)
26.beträffande en byggfuskavgift att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo64 yrkande 3, res. 22 (v, mp)
27.beträffande brukarnas medverkan i slutbesiktningen att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo64 yrkande 6, res. 23 (v)
28.beträffande gränsvärden m.m. att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo67 yrkande 6, res. 24 (v, mp)
29.beträffande byggnaders placering i terrängen att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo67 yrkande 7. res. 25 (fp, mp)
Stockholm den 23 maj 1991
På bostadsutskottets vägnar
Agne Hansson
Närvarande: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Lennart Nilsson (s), Erling Bager (fp), Hans Göran Franck (s), Bertil Danielsson (m), Rune Evensson (s), Gunnar Nilsson (s), Siw Persson (fp), Birger Andersson (c), Jan Strömdahl (v), Kjell Dahlström (mp), Britta Sundin (s), Berndt Ekholm (s), Ulla Berg (s), Nils Fredrik Aurelius (m) och Margareta Gard (m).
Reservationer
1.Införandet av en byggnadsgaranti m.m. (mom.1--7)
Bertil Danielsson, Nils Fredrik Aurelius och Margareta Gard (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "De brister" och på s. 12 slutar med "De tillstyrks" bort ha följande lydelse:
Det ansvarssystem som i dag finns i byggandet grundas på branschöverenskommelser, dvs. frivilliga överenskommelser mellan avtalsparterna. För småhus gäller dessutom att de normalt omfattas av ett särskilt garanti-, försäkrings- och avtalsskydd. Ordningen med ett på frivilliga avtal grundat ansvarssystem har gamla traditioner och är därmed också starkt förankrat hos berörda parter. Det är enligt utskottets mening mot bakgrund härav som det framlagda förslaget till lag om byggnadsgaranti skall ses. Att på det sätt som regeringen föreslår gå in med en tvingande lagstiftning på ett avtalsreglerat område skapar naturligtvis särskilda problem. Redan när arbetsgruppen för frågor som rör s.k. sjuka hus lade fram det förslag till entreprenadgaranti som det nu föreliggande förslaget till byggnadsgaranti grundas på förordade också arbetsgruppen att ansvarstagande i byggprocessen i första hand borde avgöras genom frivilliga överenskommelser. Utskottet delar denna principiella uppfattning. Förslaget bör redan på denna grund avvisas av riksdagen.
En av utgångspunkterna för förslaget till lag om byggnadsgaranti är att de i dag gällande branschöverenskommelserna anses ha vissa påtagliga brister. Utskottet kan i och för sig dela uppfattningen att dagens regler inte i alla situationer ger ett önskvärt skydd mot fel och skador. Däremot är utskottet inte berett att härav dra slutsatsen att systemet med frivilliga överenskommelser som sådant bör överges. Enligt vad utskottet erfarit är de grundläggande ansvarsreglerna på området (Allmänna bestämmelser för byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader, AB72) föremål för revideringsförhandligar. Inför utskottet har också företrädare för Byggentreprenörerna redovisat huvudinnehållet i den överenskommelse som parterna inom kort avser att träffa. Av redovisningen, liksom av en till utskottet ställd skrivelse, framgår att revideringen kommer att leda till ett väsentligt utökat ansvarstagande från branschen. I korthet innebär detta bl.a. att entreprenören efter utgången av en tvåårig garantitid ansvarar för väsentliga fel under ytterligare åtta år för det fall han vållat felet genom vårdslöshet. I förhållande till dagens regler blir sålunda entreprenören ansvarig utan krav på grov vårdslöshet. I praktiken kommer ändringen att medföra att entreprenörens ansvar för att ha utfört arbetena fackmässigt utsträcks från nuvarande två till tio år. I sammanhanget bör också noteras att detta ansvar inte bara avser flerbostadshus utan alla typer av entreprenader, dvs. också skolor, daghem och kontor m.m. Även en lagstiftning förutan kommer sålunda ansvaret i byggandet att förstärkas väsentligt, i viktiga hänseenden dessutom utöver vad lagförslaget innebär.
Förutom de principiella invändningar som enligt utskottets mening kan riktas mot en lagstiftning på området kan också de administrativa konsekvenserna av förslaget ifrågasättas. Förslagets genomförande förutsätter dels att en rad nya företag -- garantiföretag -- upprättas, dels att en ny byråkratisk organisation -- byggnadsgarantinämnden -- inrättas. Den möjlighet till besvär över byggnadsgarantinämndens beslut som införts efter lagrådsgranskningen av det ursprungliga förslaget innebär dessutom att tidskrävande och dyra rättsliga processer kan komma att bli aktuella i många fall. Sammantaget blir sålunda det föreslagna systemet administrativt komplicerat och därmed dyrare än ett system byggt på frivillighet enligt dagens grunder.
Erinringar mot det föreliggande lagförslaget har också riktats mot bakgrund av det pågående arbetet på området inom EG. Utskottet delar dessa invändningar. I en situation där EG står i begrepp att redan år 1992 utfärda direktiv avseende ansvar, garantier och finansiell täckning av garantierna i byggandet är det naturligtvis varken rationellt eller lämpligt att Sverige går in i en lagstiftning som i avgörande delar står i strid med de kommande EG-direktiven.
Sammanfattningsvis kan mot bakgrund av det ovan anförda följande invändningar resas mot det framlagda lagförslaget:
lagens syften kan tillgodoses genom frivilliga överenskommelser mellan avtalsparterna, revideringarna av gällande avtal kan förväntas leda till i väsentliga avseenden utökat ansvar i förhållande till vad lagen ger, systemet är komplicerat och byråkratiskt samt garantisystemet kommer troligen att strida mot kommande EG-direktiv på området.
Utskottet tillstyrker med hänvisning till det nu anförda förslaget i motion 1990/91:Bo76 (m) yrkande 1 om avslag på proposition 1990/91:189. Därmed bör den i motionens yrkande 2 förordade utredningen också tillsättas. Utskottets ställningstagande i denna del bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Utskottets ställningstagande ovan innebär att vad i proposition och motioner förordats beträffande en frivillig lösning av garantiåtaganden m.m., garantitidens längd, begränsning av garantiföretagens garantiåtaganden, förslaget till lag om byggnadsgaranti i övrigt och förslaget till ändring i 9 kap. 1 § PBL saknar aktualitet. Förslagen avstyrks.
dels att momenten 1--7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 1--7.beträffande införandet av en byggnadsgaranti m.m. att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Bo76 och med avslag på regeringens förslag i proposition 1990/91:189 samt motionerna 1990/91:Bo64 yrkande 2, 1990/91:Bo66, 1990/91:Bo67 yrkandena 1 och 5, 1990/91:Bo77 och 1990/91:Bo78 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2.En frivillig lösning av garantiåtaganden m.m. (mom. 2)
Agne Hansson och Birger Andersson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Enligt motion" och på s. 11 slutar med "tillkännagivande härom" bort ha följande lydelse:
Det är utskottets principiella uppfattning att ett på frivilliga överenskommelser grundat ansvarssystem i byggandet erbjuder vissa fördelar. Det torde vara oomstritt att frivilliga lösningar oftast innebär ett större ansvarstagande och ett ökat engagemang från alla inblandade parter. En strävan bör enligt utskottets mening därför vara att på frivillighetens väg lösa ansvarsfrågorna. Samtidigt tvingas utskottet konstatera att de branschöverenskommelser som i dag finns uppvisar sådana brister att de inte ger ett erforderligt skydd när fel och skador uppkommer i byggandet. Med avseende på behovet av omedelbara åtgärder har utskottet därför ställt sig bakom det framlagda förslaget till lag om byggnadsgaranti.
Med utgångspunkt i vad utskottet ovan anfört är det viktigt att det arbete som nu pågår med att revidera det grundläggande avtalet på området fortgår. Strävan bör sålunda vara att på frivillig väg få fram ett fullgott ansvarssystem som kan ersätta den föreslagna lagstiftningen. Enligt vad utskottet erfarit är också de grundläggande ansvarsreglerna på området (Allmänna bestämmelser för byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader, AB72) föremål för revideringsförhandligar. Inför utskottet har företrädare för Byggentreprenörerna redovisat huvudinnehållet i den överenskommelse som parterna inom kort avser att träffa. Av redovisningen, liksom av en till utskottet ställd skrivelse, framgår att revideringen kommer att leda till ett väsentligt utökat ansvarstagande från branschen. Det får enligt utskottets mening mot bakgrund härav förutsättas att regeringen i enlighet med förslaget i motion 1990/91:Bo78 (c) yrkande 2 följer utvecklingen och när så visar sig möjligt återkommer till riksdagen med förslag till avveckling av lagen om byggnadsgaranti.
Även i övrigt bör regeringen med uppmärksamhet följa effekterna av vidtagna åtgärder med avseende på förekomsten av s.k. sjuka hus m.m. och om utvecklingen så motiverar vidta erforderliga åtgärder i enlighet med förslaget i motionens yrkande 1.
Vad utskottet nu med anledning av motion 1990/91:Bo78 (c) yrkandena 1 och 2 anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:2.beträffande en frivillig lösning av garantiåtaganden m.m. att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo78 yrkandena 1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3.Garantitidens längd (mom. 4)
Jan Strömdahl (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "I fråga" och på s. 12 slutar med "5 § tillstyrks" bort ha följande lydelse:
Många byggfel visar sig först efter det att en byggnad varit i bruk under en avsevärd tid. Inte minst visar de hittillsvarande erfarenheterna av bl.a. flytspackel detta. Den av regeringen föreslagna garantitiden på tio år framstår enligt utskottets mening mot bakgrund härav som alltför kort. Med avseende på den långa livstid som en byggnad har är det naturligtvis både rimligt och skäligt att den som orsakar en skada eller ett fel tar ett ansvar härför under åtminstone de tjugo år som förordas i motion 1990/91:Bo64 (v) yrkande 2 såvitt nu är i fråga.
Med bifall till förslaget i motion 1990/91:Bo64 (v) yrkande 2 såvitt nu är i fråga bör sålunda ordet tio i 5 § tredje stycket i förslaget till lag om byggnadsgaranti bytas ut mot ordet tjugo. Regeringens förslag till utformning av 5 § i övrigt tillstyrks av utskottet. Förslaget i motion 1990/91:Bo66 (mp) är därmed i allt väsentligt tillgodosett.
dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:4.beträffande garantitidens längd att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Bo64 yrkande 2, detta yrkande såvitt nu är i fråga, med anledning av regeringens förslag i proposition 1990/91:189 och med avslag på motion 1990/91:Bo66 antar 5 § i lagen om byggnadsgaranti med den lydelse som anges i bilaga 1 till detta betänkande med den ändringen att ordet tio i tredje stycket ersätts med ordet tjugo,
4.Garantitidens längd (mom. 4)
Kjell Dahlström (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "I fråga" och på s. 12 slutar med "5 § tillstyrks" bort ha följande lydelse:
Den av regeringen föreslagna tioåriga garantitiden är enligt utskottets mening inte tillräcklig. Många fel och brister utvecklas successivt, och de fulla effekterna av dem visar sig inte sällan först efter många år. Garantitiden bör mot bakgrund härav utsträckas till att omfatta de tjugofem år som föreslås i motion 1990/91:Bo66 (mp).
Med bifall till förslaget i motion 1990/91:Bo66 (mp) bör sålunda ordet tio i 5 § tredje stycket i förslaget till lag om byggnadsgaranti bytas ut mot ordet tjugofem. Regeringens förslag till utformning av 5 § i övrigt tillstyrks av utskottet. Förslaget i motion 1990/91:Bo64 (v) yrkande 2 såvitt nu är i fråga är därmed också tillgodosett.
dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 4.beträffande garantitidens längd att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Bo66, med anledning av regeringens förslag i proposition 1990/91:189 och med avslag på motion 1990/91:Bo64 yrkande 2, detta yrkande såvitt nu är i fråga, antar 5 § i lagen om byggnadsgaranti med den lydelse som anges i bilaga 1 till detta betänkande med den ändringen att ordet tio i tredje stycket ersätts med ordet tjugofem,
5.Krav på samråd m.m. (mom. 8--9)
Bertil Danielsson, Nils Fredrik Aurelius och Margareta Gard (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "Genomförandet av" och på s. 15 slutar med "detta betänkande" bort ha följande lydelse:
Det nu framlagda förslaget till obligatoriskt samråd i anslutning till starten av ett bygge är ytterligare ett exempel i raden på regeringens förkärlek att reglera och byråkratisera byggverksamheten. Enligt utskottets mening bör i stället strävan vara att åstadkomma avreglering och avbyråkratisering. När det gäller de problem som det förordade samrådet är avsett att lösa kan utskottet konstatera att det redan i dag åvilar den ansvarige arbetsledaren att kontrollera att en byggnad utförs enligt gällande föreskrifter. Dessutom skall byggnadsnämnden i erforderlig utsträckning kontrollera att ställda krav uppfylls. Om behov härav föreligger kan nämnden också fordra in sakkunnigbevis i fråga om t.ex. någon installation eller konstruktionslösning m.m.
Som anförs i motion 1990/91:Bo62 (m) finns sålunda redan de instrument som behövs för att kontrollera efterlevnaden av gällande byggbestämmelser. Något behov av ett allmänt samråd av den typ som regeringen föreslår föreligger därmed inte. Utskottet är för sin del inte berett medverka till att skapa nya byråkratiska inslag i byggandet. I enlighet med förslaget i motion 1990/91:Bo62 (m) bör därför regeringens förslag i denna del avvisas av riksdagen.
Utskottets ställningstagande ovan innebär att förslagen i proposition och motioner beträffande formerna för samrådet saknar aktualitet. Förslagen avstyrks.
dels att momenten 8--9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:8--9.beträffande krav på samråd m.m. att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Bo62 avslår regeringens förslag i propositionerna 1990/91:145 och 1990/91:189 samt motionerna 1990/91:Bo63 och 1990/91:Bo64 yrkande 1,
6.Formerna för samrådet (mom. 9)
Jan Strömdahl (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med "Förslaget i" och slutar med "detta betänkande" bort ha följande lydelse:
Det är, som framhålls i motion 1990/91:Bo64 (v) yrkande 1, en uppenbar brist i det nu framlagda förslaget till samråd att brukarna av den färdigställda byggnaden inte ges tillfälle att delta i samrådet. Inte minst när det gäller bostadsfastigheter är det viktigt att de som skall bo i fastigheten ges möjlighet att genom sitt deltagande i samrådet lämna synpunkter m.m. i de frågor som berör dem. Även i fråga om t.ex. industri- och kontorsfastigheter är det naturligtvis viktigt att de som kommer att ha sitt arbete i de färdigställda lokalerna ges möjlighet att på samma sätt delta i samrådet. I de fall det inte redan vid byggstarten är känt vilka de framtida hyresgästerna eller arbetstagarna är, bör dessa kunna representeras av t.ex. hyresgästorganisation resp. fackförening.
Förslaget i -- -- -- =utskottet -- -- -- vid samrådet.
Med anslutning till vad utskottet ovan med anledning av regeringens förslag i propositionerna 1990/91:145 och 1990/91:189 samt motionerna 1990/91:Bo63 (s) och 1990/91:Bo64 (v) yrkande 1 anfört bör enligt utskottets mening 9 kap. 3 a § PBL ges den lydelse som framgår av bilaga 2 till detta betänkande.
dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:9.beträffande formerna för samrådet att riksdagen med anledning av regeringens förslag i propositionerna 1990/91:145 och 1990/91:189 samt motionerna 1990/91:Bo63 och 1990/91:Bo64 yrkande 1 antar 9 kap. 3 a § plan- och bygglagen med den lydelse som anges i bilaga 2 till detta betänkande, 7.Införande av ventilationskontroll m.m. (mom. 10)
Erling Bager och Siw Persson (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med "Med anledning" och slutar med "avstyrks det" bort ha följande lydelse:
Som anförs i motion 1990/91:bo68 (fp) är det inte minst viktigt att de boende i flerfamiljshus genom en regelbunden funktionskontroll av ventilationssystemen under driftstiden garanteras att systemen hålls i stånd och sköts på ett riktigt sätt. Dessa skäl gör sig dock enligt utskottets mening inte gällande med samma styrka när det gäller småhus. I dessa fall är den boende och ägaren normalt samma person. Det får förutsättas att egenintresset av att underhålla ventilationssystemet så att det bibehåller sin funktion därmed är så stort att ägaren själv kan svara för erforderliga kontroller m.m. Det torde i dessa fall också vara betydligt enklare att upptäcka eventuella brister m.m. En förutsättning för att småhusen skall kunna undantas från kontroller under driftstiden är dock att husägaren förses med adekvat information om behovet av kontroller och om hur dessa utförs för den aktuella ventilationsanläggningen. Under de nu angivna förutsättningarna bör enligt utskottets mening ventilationskontrollen i småhus inskränkas till att avse systemets funktion vid installationstillfället.
Vad utskottet nu med anledning av motion 1990/91:Bo68 (fp) yrkande 3 anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 10.beträffande införande av ventilationskontroll m.m. att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1990/91:145, med anledning av motionerna 1990/91:Bo65 och 1990/91:Bo68 yrkande 3 samt med avslag på motionerna 1990/91:Bo64 yrkande 4, detta yrkande såvitt nu är i fråga, och 1990/91:Bo67 yrkande 3 a.antar 16 kap. 1 § plan- och bygglagen med den lydelse som anges i bilaga 1 till detta betänkande, b.som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8.Införande av ventilationskontroll m.m. (mom. 10)
Jan Strömdahl (v) och Kjell Dahlström (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med "När det" och slutar med "Motionsyrkandena avstyrks" bort ha följande lydelse:
När det gäller de i motionerna 1990/91:Bo64 (v) yrkande 4 såvitt nu är i fråga samt 1990/91:Bo67 (mp) yrkande 3 framförda kraven på sanktioner m.m. för de fastighetsägare som inte rättar till vid funktionskontrollen upptäckta fel och brister i ventilationssystemet gör utskottet följande bedömning. Enligt 3kap. 13 § PBL skall en byggnad underhållas så att dess egenskaper i huvudsak bevaras. Även om det med stöd av dessa bestämmelser är möjligt att aktualisera ett föreläggande från byggnadsnämnden enligt 10 kap. PBL i de fall en fastighetsägare t.ex. eftersätter underhållet av ett ventilationssystem är detta enligt utskottets mening inte tillräckligt. Till den förordade funktionskontrollen bör därför kopplas krav på åtgärder och sanktionsmöjligheter i fråga om fel och brister som uppdagas vid kontrollen.
Vad utskottet nu med anledning av motionerna 1990/91:Bo64 (v) yrkande 4 såvitt nu är i fråga samt 1990/91:Bo67 (mp) yrkande 3 anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Förslaget i proposition 1990/91:145 om ändring i 16 kap. 1 § PBL tillstyrks.
dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:10.beträffande införande av ventilationskontroll m.m. att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1990/91:145, med anledning av motionerna 1990/91:Bo64 yrkande 4, detta yrkande såvitt nu är i fråga, 1990/91:Bo65 och 1990/91:Bo67 yrkande 3 samt med avslag på motion 1990/91:Bo68 yrkande 3 a.antar 16 kap. 1 § plan- och bygglagen med den lydelse som anges i bilaga 1 till detta betänkande, b.som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, 9.Krav på luftflöden och användningen av återluft m.m. (mom. 11)
Erling Bager och Siw Persson (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med "I motionerna" och slutar med "sålunda avvaktas" bort ha följande lydelse:
Arbetsgruppen för frågor som rör s.k. sjuka hus lade i sitt betänkande fram förslag som i princip innebar att sovrum endast skulle få tillföras uteluft och att s.k. överluft inte skulle få föras från kontorsrum till allmänna utrymmen. I det nu föreliggande regeringsförslaget tas inte ställning till dessa frågor. De hänskjuts till en ny utredning. Som framhålls i motion 1990/91:Bo68 (fp) är detta inte acceptabelt. Frågan om hur de som vistas i en byggnad skall tillförsäkras ren luft är enligt utskottets mening så viktig att omedelbara åtgärder måste vidtas. I enlighet med förslaget i motion 1990/91:Bo68 (fp) yrkande 2 bör det sålunda uppdras åt regeringen att utfärda erforderliga föreskrifter i fråga om tillförsel av uteluft till sovrum och förbud mot att s.k. överluft förs över från kontorsrum till allmänna utrymmen. Utskottets ställningstagande i denna del bör ges regeringen till känna. I den mån förslaget i motion 1990/91:Bo64 (v) yrkande 4 såvitt nu är i fråga inte är tillgodosett genom det nu anförda avstyrks det av utskottet.
dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:11.beträffande krav på luftflöden och användningen av återluft m.m. att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo68 yrkande 2 och med avslag på motion 1990/91:Bo64 yrkande 4, detta yrkande såvitt nu är i fråga, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, 10.Krav på luftflöden och användningen av återluft m.m. (mom. 11)
Jan Strömdahl (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med "I motionerna" och slutar med "sålunda avvaktas" bort ha följande lydelse:
Mot bakgrund av de tilltagande problemen med bl.a. astma och allergi har allergiutredningen föreslagit att ett förbud mot användningen av återluft i ventilationssystem skall införas. Utredningens förslag i denna del, som förs vidare i motion 1990/91:Bo64 (v), bör även enligt bostadsutskottets mening genomföras. Användningen av återluft utgör ett så allvarligt och påtagligt problem med avseende på inomhusmiljön i många byggnader att det inte finns skäl att genomföra ytterligare utredningsinsatser på det sätt regeringen föreslår. Det bör i stället uppdras åt regeringen att omedelbart utfärda erforderliga föreskrifter om förbud mot användningen av återluft i enlighet med förslaget i motion 1990/91:Bo64 (v) yrkande 4 såvitt nu är i fråga. Utskottets ställningstagande i denna del bör ges regeringen till känna. I den mån förslaget i motion 1990/91:Bo68 (fp) yrkande 2 inte är tillgodosett genom det nu anförda avstyrks det av utskottet.
dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:11.beträffande krav på luftflöden och användningen av återluft m.m. att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo64 yrkande 4, detta yrkande såvitt nu är i fråga, och med avslag på motion 1990/91:Bo68 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,11.Produktinformation om byggvaror (mom. 15)
Jan Strömdahl (v) och Kjell Dahlström (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med "Bakom regeringens" och på s. 21 slutar med "4 avstyrks" bort ha följande lydelse:
Arbetsgruppen för frågor som rör s.k. sjuka hus lade i sitt betänkande fram ett förslag till produktinformation om byggvaror. Detta förslag avvisas i propositionen huvudsakligen med hänvisning till att en sådan lag skulle strida mot den inom EG rådande ordningen på området. Utskottet delar inte denna bedömning. Enligt utskottets mening bör sålunda en lag om produktinformation införas i enlighet med vad arbetsgruppen förordat. Det bör uppdras åt regeringen att skyndsamt förelägga riksdagen ett sådant förslag.
Vad utskottet nu med anledning av motionerna 1990/91:Bo64 (v) yrkande 5 och 1990/91:Bo67 (mp) yrkande 4 anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Regeringens förslag avstyrks.
dels att moment 15 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 15.beträffande produktinformation om byggvaror att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo64 yrkande 5 och 1990/91:Bo67 yrkande 4 samt med avslag på regeringens förslag i proposition 1990/91:145 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
12.Åtgärder för att motverka problemen med s.k. sjuka hus (mom. 17)
Bertil Danielsson, Nils Fredrik Aurelius och Margareta Gard (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med "Syftet med" och slutar med "byggstarten m.m." bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening måste målsättningen vara att byggnaders inomhusmiljö är sådan att allergier och andra hälsoproblem inte uppkommer. Regeringens förslag är därför inte tillräckligt för att tillgodose dessa strävanden. En av orsakerna till de alltmer utbredda problemen med allergier och s.k. sjuka hus är de regler som finns inom bl.a. isolerings- och energiområdena. En förändring av regelsystemet skulle, såsom moderata samlingspartiet hävdat under flera år, medföra -- förutom minskade boendekostnader -- även färre "sjuka" hus. I stället för byggnormer bör uppställas få och enkla funktionskrav som omfattar bl.a. hälsorelaterade områden. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo420 (m) yrkande 9, 1989/90:Bo532 (mp), 1990/91:Bo244 (c) yrkande 6, 1990/91:Bo411 (m) yrkande 16, 1990/91:Bo505 (mp) och 1990/91:Bo511 (mp) som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 17. beträffande åtgärder för att motverka problemen med s.k. sjuka hus att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo420 yrkande 9, 1989/90:Bo532, 1990/91:Bo244 yrkande 6, 1990/91:Bo411 yrkande 16, 1990/91:Bo505 och 1990/91:Bo511 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, 13.Åtgärder för att motverka problemen med s.k. sjuka hus (mom. 17)
Agne Hansson och Birger Andersson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med "Syftet med" och slutar med "byggstarten m.m." bort ha följande lydelse:
Riksdagen beslöt hösten 1988 att hos regeringen begära förslag till åtgärder mot sjuka hus och dålig inomhusmiljö. Det förslag som regeringen nu lagt fram är ett steg i rätt riktning, men det kan ifrågasättas om det kommer att vara tillräckligt verksamt i kampen för en bättre inomhusmiljö. Ett heltäckande åtgärdsförslag är synnerligen angeläget. Regeringen bör därför ges i uppdrag att arbeta vidare med dessa frågor och återkomma till riksdagen så snart det är möjligt med ett allomfattande och heltäckande åtgärdsförslag. Vad nu anförts bör riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo420 (m) yrkande 9, 1989/90:Bo532 (mp), 1990/91:Bo244 (c) yrkande 6, 1990/91:Bo411 (m) yrkande 16, 1990/91:Bo505 (mp) och 1990/91:Bo511 (mp) som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 17. beträffande åtgärder för att motverka problemen med s.k. sjuka hus att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo420 yrkande 9, 1989/90:Bo532, 1990/91:Bo244 yrkande 6, 1990/91:Bo411 yrkande 16, 1990/91:Bo505 och 1990/91:Bo511 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
14.Åtgärder för att motverka problemen med s.k. sjuka hus (mom. 17)
Kjell Dahlström (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med "Syftet med" och slutar med "byggstarten m.m." bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är det synnerligen angeläget att åtgärder vidtas för att motverka dålig inomhusmiljö och särskilt i hus där barn vistas. Regeringens förslag är inte tillräckligt i detta avseende. Barn har ett lågt immunförsvar och skall inte behöva utstå lidanden på grund av osunt byggande. Alla problemhus med sjuka-hus-sjukan måste därför saneras. Ventilationssystemen måste rensas och noggrant injusteras. Det termiska klimatet måste regelbundet kontrolleras, och skyddsombuden måste ges en ordentlig utbildning på detta område. Byggprocessens parter måste ta sitt ansvar för byggandet och de material som används. Självfallet måste fastighetsägaren i sin tur ansvara för att sjuka hus inte hyrs ut till verksamheter för barn och ungdom. Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo420 (m) yrkande 9, 1989/90:Bo532 (mp), 1990/91:Bo244 (c) yrkande 6, 1990/91:Bo411 (m) yrkande 16, 1990/91:Bo505 (mp) och 1990/91:Bo511 (mp) som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 17. beträffande åtgärder för att motverka problemen med s.k. sjuka hus att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo420 yrkande 9, 1989/90:Bo532, 1990/91:Bo244 yrkande 6, 1990/91:Bo411 yrkande 16, 1990/91:Bo505 och 1990/91:Bo511 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
15."Svensk Husprovning AB" (mom. 18)
Kjell Dahlström (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med "Utskottet är" och slutar med "Motionsyrkandet avstyrks" bort ha följande lydelse:
Propositionens förslag att byggnadens ägare skall ansvara för att det sker en funktionskontroll av ventilationsanläggningar är bra men inte tillräckligt. Även byggmaterialens långtidsverkan, mögel, strålning och fuktskydd bör kontrolleras regelbundet. Det finns, såsom miljöpartiet de gröna föreslagit i sin motion 1990/91:Bo67, skäl att överväga att införa en motsvarighet till bilprovningen med regelbundna kontrollbesiktningar av hus, förslagsvis vart femte år. Om huset inte kan godkännas vid besiktningen bör vissa sanktionsmöjligheter finnas. En väg kan vara att hyresgästerna föreläggs att betala hyrorna till spärrat konto hos husprovningen till dess rättelse skett. Vad utskottet anfört i denna fråga bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 18 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 18. beträffande "Svensk Husprovning AB" att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo67 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, 16.Ett effektivare utnyttjande av befintlig lagstiftning (mom. 19)
Erling Bager och Siw Persson (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med "Avslutningsvis tar" och slutar med "aktuell del" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den i motion 1990/91:Bo68 (fp) framförda uppfattningen att de lagar som finns som berör problemet med sjuka hus skall tillämpas så långt möjligt. Ett belysande exempel är att boverket enligt PBL har möjligheter att utfärda verkställighetsföreskrifter för tillämpningen av bestämmelserna i 8 kap. 20 § om handläggning av ärenden om lov och förhandsbesked. Sådana föreskrifter har dock inte meddelats. Regeringen bör därför uppmanas att se över möjligheterna till ett effektivare utnyttjande av befintlig lagstiftning, inkl. PBL och lagen om kemiska produkter, i syfte att bekämpa problemet med sjuka hus.
dels att moment 19 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 19. beträffande ett effektivare utnyttjande av befintlig lagstiftning att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo68 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, 17.Redovisning av radonhalt vid försäljning av bostadshus (mom. 20)
Kjell Dahlström (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med "Utskottet har" och på s. 23 slutar med "Motionen avstyrks" bort ha följande lydelse:
En hög radonhalt är omöjlig att upptäcka vid en aldrig så noggrann besiktning av en presumtiv köpare. Däremot kan den medföra mycket allvarliga konsekvenser för köparen. Säljaren bör därför såsom föreslås i mp-motionen 1990/91:Bo233 ha skyldighet att redovisa radonhalt vid försäljning av bostadshus. I sammanhanget vill utskottet framhålla kommunernas ansvar för att radonstrålning i bostäder spåras och mäts. Det kan inte anses godtagbart att radonstrålning upptäcks av en slump. Utskottet förordar att riksdagen med anledning av mp-motionen ger regeringen till känna vad nu anförts om krav på redovisning av radonhalt vid försäljning av bostadsfastighet.
dels att moment 20 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 20. beträffande redovisning av radonhalt vid försäljning av bostadshus att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo233 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, 18.Sanering av bostäder med höga radonhalter m.m. (mom. 21)
Kjell Dahlström (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med "Bostadsutskottet instämmer" och slutar med "Motionsyrkandet avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet kan instämma i vad mp-motionärerna anfört om målsättningen för radonsanering och sänkta gränsvärden i befintlig bebyggelse. Det är angeläget att kraftiga åtgärder vidtas för att komma till rätta med radonstrålningen. Genom en sänkning av gränsen för åtgärd till 70 becquerel skulle sanering kunna genomföras i betydligt fler fall än för närvarande. Genom en allmän och periodisk husbesiktning skulle radonstrålning uppmärksammas och åtgärdas på ett tidigt stadium. Kommunerna bör också mera aktivt engagera sig i arbetet med att kartlägga och spåra bostäder med radonstrålning. Vad nu anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 21 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 21. beträffande sanering av bostäder med höga radonhalter m.m. att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo67 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
19.En bomiljölag (mom. 22)
Agne Hansson (c), Birger Andersson (c) och Jan Strömdahl (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med "Till grund" och på s. 24 slutar med "yrkande 7" bort ha följande lydelse:
Ett självklart mål för utskottet är att alla skall tillförsäkras sunda och hygieniska bostäder av god kvalitet inte minst i det befintliga beståndet. Frågan är hur detta mål skall uppnås. De regler som finns och som påverkar boendemiljöfrågor är för närvarande spridda i olika lagar och administreras av olika myndigheter. Bostäders utformning m.m. vid tillkomsten styrs av reglerna i PBL och nybyggnadsreglerna. Ombyggnadsregler är under utarbetande. I vissa avseenden är även miljö- och hälsoskyddslagstiftningens bestämmelser tillämpliga. Enligt utskottets mening skulle förutsättningarna för att nå målet väsentligt förbättras om alla de regler som syftar till att tillgodose goda boendemiljöer samlas i en särskild bomiljölag. Den bör också omfatta barns och ungdomars vistelsemiljö som t.ex. daghem, skolor och fritidslokaler. Lagen bör i första hand reglera de faktorer som har betydelse ur hälsosynpunkt, men även andra för boendemiljön väsentliga förhållanden bör kunna regleras i lagen. I sammanhanget kan övervägas i vilken utsträckning arbetsmiljölagen kan tjäna som förebild för lagens utformning.
Vad utskottet nu med anledning av motionerna 1989/90:Bo544 (c) yrkande 4, 1990/91:Bo242 (c) yrkande 5 och 1990/91:Bo64 (v) yrkande 7 förordat bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 22 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 22. beträffande en bomiljölag att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo544 yrkande 4, 1990/91:Bo64 yrkande 7 och 1990/91:Bo242 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
20.Varudeklaration av bostäder (mom. 23)
Agne Hansson och Birger Andersson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med "Även varudeklaration" och slutar med "föreslås få" bort ha följande lydelse:
Som c-motionärerna anför måste kraven skärpas på en mera omsorgsfull och noggrann planering av bostäderna. En åtgärd för att uppnå en sådan skärpning är att göra kvalitet och miljö till en konkurrensfaktor. Därmed blir det svårare att få avsättning för dåligt byggda hus och för hus inom överexploaterade områden. Genom att införa VDN-märkning av bostäder kan bättre bostäder och bostadsmiljöer tvingas fram. De svårigheter som kan finnas när det gäller mätmetoder m.m. bör kunna övervinnas. Utskottet förordar att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo544 (c) yrkande 5 och 1990/91:Bo242 (c) yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet nu anfört om VDN-märkning av bostäder.
dels att moment 23 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 23. beträffande varudeklaration av bostäder att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo544 yrkande 5 och 1990/91:Bo242 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,21.Mögel (mom. 25)
Erling Bager och Siw Persson (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med "Som redovisas" och slutar med "1989/90:Bo526 (fp)" bort ha följande lydelse:
Som redovisas i motionen betraktas mögel i bostäder normalt som en sanitär olägenhet. I dag anses emellertid endast synligt eller luktande mögel som sanitär olägenhet. Omkring en fjärdedel av mögelsorterna är luktfria, och av dessa är många lika giftiga som de som avger lukt. Trots detta faller de inte in under begreppet sanitär olägenhet. Socialstyrelsens förordning om sanitär olägenhet bör därför, såsom anförs i fp-motionen, ses över och kompletteras. Detta bör riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo526 (fp) som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 25 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 25. beträffande mögel att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo526 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
22.En byggfuskavgift (mom. 26)
Jan Strömdahl (v) och Kjell Dahlström (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med "Utskottet har" och slutar med "3 avstyrks" bort ha följande lydelse:
Förslaget till lag om byggnadsgaranti syftar till att hålla brukarna skadeslösa i framtiden. Lagen kommer alltså att tillämpas endast på hus som byggs efter ikraftträdandet. Såsom anförs i v-motionen måste emellertid också det befintliga byggfusket finansieras utan att brukarna drabbas. Bygg- och fastighetsbranschen måste ta sitt ansvar att lösa de problem som uppkommit på grund av byggfusket och stå för kostnaderna. Ett förslag om byggfuskavgift bör därför övervägas av regeringen. Vad nu anförts föreslås riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo64 (v) yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 26 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 26. beträffande en byggfuskavgift att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo64 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
23.Brukarnas medverkan i slutbesiktningen (mom.27)
Jan Strömdahl (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med "Det ligger" och slutar med "6 avstyrks" bort ha följande lydelse:
Såsom tas upp i motionen kan det vara värdefullt att stärka brukarnas ställning vid slutbesiktningen. De har i regel de bästa kunskaperna om det nya huset och bör därför ges tillfälle att medverka och bidra med sina kunskaper. Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo64 (v) yrkande 6 hos regeringen begär ett förslag om ändring i plan- och bygglagen så att brukarmedverkan garanteras vid slutbesiktningen.
dels att moment 27 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 27. beträffande brukarnas medverkan i slutbesiktningen att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo64 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, 24.Gränsvärden m.m. (mom. 28)
Jan Strömdahl (v) och Kjell Dahlström (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med "Det är" och slutar med "avstyrks sålunda" bort ha följande lydelse:
Bostadsutskottet delar vad som i motion 1990/91:Bo67 (mp) yrkande 6 anförts om användningen av allergiframkallande byggmaterial m.m. Även enligt utskottets mening bör sålunda användningen av sådana material förbjudas. Dessutom bör enligt förslaget i samma motion gränsvärdena för kemiska ämnen sättas så låga att astmatiker, allergiker och andra särskilt känsliga personer kan vistas utan obehag i alla byggnader. Det bör ankomma på regeringen att skyndsamt arbeta fram förslag med denna inriktning.
Vad bostadsutskottet nu med anslutning till motion 1990/91:Bo67 (mp) yrkande 6 anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 28 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:28.beträffande gränsvärden m.m. att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo67 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
25.Byggnaders placering i terrängen (mom. 29)
Erling Bager (fp), Siw Persson (fp) och Kjell Dahlström (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med "Förslaget i" och slutar med "7 avstyrks" bort ha följande lydelse:
Som framhålls i motion 1990/91:Bo67 (mp) kan en byggnads placering i terrängen ibland spela en avgörande roll för mikroklimatet runt huset och därmed även för inomhusklimatet. Det är sålunda direkt olämpligt att lokalisera ett hus så att ständiga kallfickor uppstår vid norrfasaden, eller att placera det i en dalsänka med ständigt hög luftfuktighet vid grund och fasad som följd. Genom PBL ställs också allmänt utformade krav på bebyggelseplanering och byggnaders placering ur bl.a. klimat- och energisynpunkt. I den praktiska tillämpningen förefaller dock dessa bestämmelser inte tillräckligt beaktade. I enlighet med förslaget i motion 1990/91:Bo67 (mp) yrkande 7 bör det därför uppdras åt regeringen att dels sprida information om innebörden, dels överväga behovet av förtydliganden m.m. av gällande regler.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 29 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:29.beträffande byggnaders placering i terrängen att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo67 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilda yttranden
1. Sanering av bostäder med höga radonhalter m.m.
Agne Hansson (c), Erling Bager (fp), Siw Persson (fp) och Birger Andersson (c) anför:
Vi vill i sammanhanget erinra om att det i motioner (fp resp. c) väckta under årets allmänna motionstid föreslogs höjningar av bidragsnivån för det s.k. radonbidraget. Ett beslut i enlighet med motionsförslagen hade sannolikt medfört att fler saneringsåtgärder kommit till stånd. Det är inte acceptabelt att ekonomiska faktorer skall hindra att nödvändiga åtgärder genomförs för att undanröja uppenbara hälsorisker. Tyvärr valde en majoritet av bostadsutskottets och senare riksdagens ledamöter att inte stödja vårt förslag.
Både folkpartiet och centerpartiet har också framfört andra förslag för att komma till rätta med radonproblemen i våra bostäder. Det gäller bl.a. nödvändigheten av att skaffa en heltäckande kartering av radonförekomsten i olika kommuner. Dessa förslag finns beskrivna i reservationer till bostadsutskottets betänkande 1990/91:BoU12.
Vi instämmer således i vad som i den aktuella motionen anförs om nödvändigheten av radonsaneringar m.m. Vad gäller de konkreta åtgärder som behöver vidtas för att få i gång en aktivitet på detta område hänvisar vi emellertid till de ovan nämnda förslagen.
2. Gränsvärden m.m.
Erling Bager och Siw Persson (båda fp) anför:
De i detta betänkande av utskottet föreslagna åtgärderna för funktionskontroll av ventilationssystem, produktinformation om byggvaror m.m. tillsammans med de i fp-motioner framlagda förslagen om förbättrad ventilation och om att allt mögel skall betraktas som sanitär olägenhet bör enligt vår mening ses som ett första steg mot en bättre inomhusmiljö för alla. Dessa åtgärder till trots finns det ett behov av ytterligare insatser. Inte minst gäller detta med avseende på de krav som astmatiker, allergiker och andra särskilt känsliga personer har rätt att ställa på miljön i våra byggnader. Folkpartiet har också i andra sammanhang fört fram förslag som riktar sig till denna grupp. Det är dessutom vår avsikt att följa upp effekterna av de nu förordade åtgärderna och återkomma till riksdagen med ytterligare förslag.
Utskottets
1Förslag till Lag om byggnadsgaranti
Bilaga 1
2Förslag till Lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10)
Härigenom föreskrivs att 9 kap. 1 och 3 a §§ samt 16 kap. 1 § plan- och bygglagen (1987:10)1 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
9 kap. 1 §
Den som för egen räkning utför eller låter utföra byggnads-, rivnings- eller markarbeten (byggherren) skall se till att arbetena utförs enligt bestämmelserna i denna lag och enligt föreskrift eller beslut som har meddelats med stöd av dessa bestämmelser. Han skall vidare se till att kontroll och provning utförs i tillräcklig omfattning.
Den som för egen räkning utför eller låter utföra byggnads-, rivnings- eller markarbeten (byggherren) skall se till att arbetena utförs enligt bestämmelserna i denna lag och enligt föreskrift eller beslut som har meddelats med stöd av dessa bestämmelser. Han skall vidare se till att kontroll och provning utförs i tillräcklig omfattning. Om en sådan garanti för byggnadsarbeten behövs som avses i lagen (1991:000) om byggnadsgaranti, får byggnadsarbetena inte påbörjas förrän bevis om garantin företetts för byggnadsnämnden.
3 a §
Snarast möjligt efter det att bygglov lämnats skall byggnadsnämnden, om det inte är uppenbart obehövligt, hålla samråd. Till detta skall den ansvarige arbetsledaren samt byggherren, entreprenören, projektören och andra som bestäms av nämnden kallas. Vid behov skall även yrkesinspektionen kallas. Om en sådan garanti för byggnadsarbeten behövs som avses i lagen (1991:000) om byggnadsgaranti, skall byggnadsnämnden bereda garantiföretaget tillfälle att närvara vid samrådet.
1 Lagen omtryckt 1987:246.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Vid samrådet skall en genomgång göras av arbetenas planering, de åtgärder för besiktning, tillsyn och kontroll som är nödvändiga för att byggnaden skall uppfylla egenskaperna och funktionerna i 3 kap. samt den samordning som behövs. Över samrådet skall föras protokoll.
16 kap.
1 §
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela de föreskrifter om krav på byggnader m.m. som utöver bestämmelserna i 3 kap. behövs 1. till skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa, 2. för en lämplig utformning av byggnader och andra anläggningar samt tomter och allmänna platser.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela de föreskrifter om krav på byggnader m.m. som utöver bestämmelserna i 3 kap. behövs 1. till skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa, 2. för en lämplig utformning av byggnader och andra anläggningar samt tomter och allmänna platser, 3. för kontroll av att föreskrifter som avses i 1 efterlevs.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får, utom i fråga om 3 kap. 7 §, i enskilda fall medge undantag från bestämmelserna i 3 kap.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får, utom i fråga om 3 kap. 7 §, i enskilda fall medge undantag från bestämmelserna i 3 kap.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992. Bevis om garanti enligt den nya bestämmelsen i 9 kap. 1 § andra stycket behövs dock inte om ansökan om bygglov ingivits till byggnadsnämnden före ikraftträdandet.
Reservantens [Tillhör reservation 6 (v)]
Förslag till Lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10) Bilaga 2
Härigenom föreskrivs att 9 kap. 3 a § plan- och bygglagen (1987:10)1 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
9 kap. 3 a §
Snarast möjligt efter det att bygglov lämnats skall byggnadsnämnden, om det inte är uppenbart obehövligt, hålla samråd. Till detta skall den ansvarige arbetsledaren samt byggherren, entreprenören, projektören, en brukarrepresentant och andra som bestäms av nämnden kallas. Vid behov skall även yrkesinspektionen kallas. Om en sådan garanti för byggnadsarbeten behövs som avses i lagen (1991:000) om byggnadsgaranti, skall byggnadsnämnden bereda garantiföretaget tillfälle att närvara vid samrådet.
Vid samrådet skall en genomgång göras av arbetenas planering, de åtgärder för besiktning, tillsyn och kontroll som är nödvändiga för att byggnaden skall uppfylla egenskaperna och funktionerna i 3 kap. samt den samordning som behövs. Över samrådet skall föras protokoll.
1 Lagen omtryckt 1987:246.