Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Cirkulär ekonomi

Betänkande 2018/19:MJU5

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
28 februari 2019

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Cirkulär ekonomi(pdf, 905 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2018/19:5 Cirkulär ekonomi

Beslut

Nej till motioner om cirkulär ekonomi (MJU5)

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018/19 om cirkulär ekonomi. Motionerna handlar om resurseffektivitet och den cirkulära ekonomin, materialåtervinning och hållbar produktion. Andra områden är nedskräpning och sanering, transport av avfall samt konsumentinformation. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.

Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 46

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2019-01-31
Justering: 2019-02-12
Trycklov: 2019-02-18
Reservationer: 31
Betänkande 2018/19:MJU5

Alla beredningar i utskottet

2019-01-31

Nej till motioner om cirkulär ekonomi (MJU5)

Miljö- och jordbruksutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2018/19 om cirkulär ekonomi. Motionerna handlar om resurseffektivitet och den cirkulära ekonomin, materialåtervinning och hållbar produktion. Andra områden är nedskräpning och sanering, transport av avfall samt konsumentinformation. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2019-02-26
Debatt i kammaren: 2019-02-27
Stillbild från Debatt om förslag 2018/19:MJU5, Cirkulär ekonomi

Debatt om förslag 2018/19:MJU5

Webb-tv: Cirkulär ekonomi

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Betty Malmberg (M)
Anf. 125 Betty Malmberg (M)

Herr talman! Moderaterna står bakom alla sina reservationer i betänkandet, men för tids vinnande yrkar jag bifall till reservation 24.

Vi ska nu debattera det som kallas cirkulär ekonomi. Det är frågor som rör kretsloppstänkande i stället för dagens slit-och släng-kultur. Att arbeta mot ett mer hållbart och resurseffektivt samhälle är viktigt för framtiden. Motionerna visar glädjande nog på ett starkt engagemang för frågorna hos samtliga partier.

Mindre roligt är då att läsa om vad som faktiskt görs. I betänkandet hänvisas ofta till utredningar som regeringen har tillsatt eller också hänvisas det till utredningar som är slutförda men där frågan bereds. Det är bekymmersamt och samtidigt förvånande. För nog förväntade jag mig att det hade hänt mer under den förra socialdemokratiska och miljöpartistiska regeringen. Det står klart att vi behöver mer verkstad!

Något som också blir mycket påtagligt när man läser betänkandet är den stora roll som EU spelar i sammanhanget. Det är bra eftersom det finns många gränsöverskridande hot mot vår miljö. Det handlar om skräp i havet, spridning av mikroplaster, miljöbrott och den typen av hot. De frågorna kräver beslut som går över nationsgränserna. Därför är det verkligen viktigt att vi är många som röstar i EU-valet den 26 maj.

Redan för två år sedan presenterade EU-kommissionen en strategi för cirkulär ekonomi. Den tog ett helhetsgrepp och förenade det med en handlingsplan med nya direktiv på avfallsområdet. Man fastställde till och med hur det skulle följas upp och utvärderas. Det var bra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cirkulär ekonomi

Intressant och proaktivt var också vad de kallade för en avfallshierarki. Den har hela tiden som syfte att minimera avfallet i samhället. Vi moderater gillar tankesättet och ambitionen med avfallshierarkin. Vi anser också att det är en god grund för att öka resurseffektiviteten.

Men nu vill vi framför allt se effektivitet i regeringen. Vi vill också uppmana regeringen när den väl kommer till skott att den då prioriterar kostnadseffektivitet och regelförenklingar för att kunna stimulera och uppmuntra företagens och kommunernas engagemang.

Herr talman! Moderaterna har presenterat många förslag i betänkandet. Jag vill särskilt lyfta fram tre.

Jag börjar med miljöbrotten, som är något vi moderater menar måste tas på större allvar än vad som sker i dag. De kan få långsiktiga och långtgående konsekvenser för människor, djur och natur. Vi tycker därför att tillsynen ska skärpas, Men vi ser också att det går att förena med regelförenklingar som kan och bör göras.

Ett exempel handlar om transport av farligt avfall där lantbrukare som har bytt olja på sina traktorer inte får transportera spilloljan direkt till återvinningscentral utan att först ha noterat detta i flera olika dokument.

En annan fråga i sammanhanget är hur effektiv den svenska miljötillsynen är som förutom att den är delegerad till 290 kommuner och 21 länsstyrelser samtidigt ålägger tolv myndigheter att ha ett operativt ansvar.

Hur effektivt är det? Svaren får vi i en utredning som presenterades i juni 2017. Den delar moderaternas syn att regeringen behöver få till en bättre styrning av miljötillsynen. Den framhöll redan då att en ny utredning borde komma på plats med syfte att göra tillsynen mer effektiv, likvärdig och proportionerlig. Men knappt två år senare väntar vi fortfarande på regeringens svar. Det är inte hållbart.

Matsvinnet är en annan viktig fråga som framför allt handlar om information om hur man kan ändra attityder och åstadkomma beteendeförändringar hos alla aktörer i livsmedelskedjan. I Sverige slängs varje år 1,2 miljoner ton mat. Då talar vi om ätbar mat. Det innebär att en tredjedel av den producerade maten inte blir uppäten. Det kan knappast anses vara vare sig kostnadseffektivt eller resurseffektivt.

Men är vi då åtminstone effektiva i vårt förebyggande arbete och i att medvetandegöra svenskarna? Det är frågan. I dag är det tre olika myndigheter som har i uppdrag att jobba med frågan. Beklagligt nog har de fått uppdraget som tidsbegränsade projekt.

Det förebyggande arbetet med matsvinn bedrivs dessutom väldigt aktivt på EU-nivå dit man också har kopplat forskning. Vi misstänker därför att samordningen både nationellt och internationellt skulle kunna vara långt mycket bättre även på detta område.

Vi anser därför att en myndighet ska ha uppdraget, Livsmedelsverket, och att det ska få ett permanent uppdrag i att sprida kunskap om matsvinn och om den stora miljöpåverkan det har. Vi tror också att forskning och innovation kan vara viktigt för att minska matsvinnet. Det handlar om alltifrån beteendeforskning till forskning om genteknik som kan göra växter mer motståndskraftiga mot olika typer av sjukdomar.

En tredje grej handlar om fosfor. Alla växter behöver fosfor, som är en ändlig resurs. Därför är det viktigt att fosfor kan återföras till åkrarna. Det finns beräkningar som visar att om vi skulle kunna återanvända 80 procent av den fosfor som kommer in till städerna via maten skulle vi kunna ersätta nästan hälften av den importerade fosforn. Men samtidigt måste vi ställa krav på och kunna garantera att avloppsslammet inte innehåller några miljöfarliga ämnen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cirkulär ekonomi

Moderaterna anser i linje med detta att det bör ställas tuffare krav på reningsverken och att det bör införas ett nationellt mål för återföring av fosfor.

Något som är spännande är att LKAB kan bli en oväntad leverantör av fosfor. Nyligen meddelade de att de i dag kan utvinna och rena apatit ur den avfallssand som finns deponerad i magasinen. Samma sand innehåller också sällsynta jordartsmetaller, som nu bedöms kunna utvinnas industriellt. Detta är otroligt intressanta nyheter som förhoppningsvis även kan få en dämpande effekt på intresset för att öppna nya gruvtäkter runt om i vårt land, åtminstone när det gäller dem som planeras på ställen i känsliga ekosystem.

LKAB:s projekt visar att det är hög tid att se över deponiskatten så att dess utformning verkligen främjar omställningen till en cirkulär ekonomi. Det är något som vi moderater förespråkar då vi tror att detta kan vara ett viktigt grepp för att stimulera och uppmuntra fler att satsa på nya metoder som bidrar till resurseffektivitet.

Herr talman! Då vi talar om dessa bland jordens i dag viktigaste frågor, klimat och miljö, är det viktigt att vi ser just möjligheter och tar till oss de nya landvinningar som forskning och innovation kan ge. Men det handlar också om vikten av att ha en helhetssyn.

Häromdagen fick vi en skrivelse till utskottet. Den är undertecknad av en flicka på sju år från Karlsborg. Hon berättar bland annat att hon har startat en miljöklubb. Hon skriver: "Vi försöker äta svensk frukt för att miljön inte ska förstöras av långa transporter." Hon skriver också: "Jag önskar att ni som bestemmer gör det lättare för uppfinnare att hitta på en bil som går på kompost." Det kallar jag helhetssyn och förståelse för vikten av forskning, innovation och entreprenörskap. Denna lilla tjej ger hopp för framtiden.

(Applåder)

(forts. § 21)

Martin Kinnunen (SD)
Anf. 126 Martin Kinnunen (SD)

Herr talman! Vi debatterar i dag cirkulär ekonomi, och jag vill inleda med att yrka bifall till Sverigedemokraternas reservation, nr 27.

Globalt är detta ett enormt problem. Man behöver inte åka särskilt långt i Europa för att komma till länder där man löser sina avfallsproblem nästan till fullo genom att deponera avfall. Man gräver ned soporna för att bli av med dem, i stället för att se avfallet som en del av en värdefull cirkulär ekonomi.

Här har det svenska producentansvaret en viktig roll att spela. Genom ett starkt producentansvar bidrar man till att skapa incitament för branschen att tillhandahålla förpackningar och material som på ett ekonomiskt hållbart sätt kan återvinnas.

Detta är en svensk framgångssaga, där vi faktiskt uppfyller de mål vi har satt upp. I dag har man en situation där olika aktörer - kommuner och företag - slåss om rätten att få ta del av avfallet just eftersom det har ett värde.

Det är också positivt att ett utökat producentansvar nu är på gång. Vi välkomnar de aviseringar som finns från regeringens sida på det här området, men vi tycker såklart att man hade kunnat göra det tidigare.

Herr talman! Det är också positivt att insamlingsansvaret när det gäller förpackningar nu tycks få ligga kvar hos producenterna. Detta är något vi har fått debattera ganska mycket här i kammaren under förra mandatperioden. Det är glädjande, då det skapar lugn och stabilitet på marknaden, så att vi blir av med en del av den osäkerhet som har funnits.

Herr talman! Förekomsten av plast i marin miljö och andra ekosystem är ett potentiellt tilltagande problem. Det handlar om mellan 1 ½ och 4 ½ procent av all plast som tillverkas. Den går ut i våra hav. Det är 4-12 miljoner ton. Det är ett internationellt problem, och Sverige bör såklart agera såväl nationellt som regionalt och internationellt för att intensifiera arbetet med den här problematiken.

Uppenbarligen har vi möjlighet att göra störst skillnad i vårt närområde i Östersjön, där Sverige har längst kust av alla. Samtidigt är det viktigt att understryka att en majoritet av plastskräpet härrör från andra kontinenter än Europa och att Sveriges bidrag i det här sammanhanget är väldigt begränsat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cirkulär ekonomi

För att effektivt kunna arbeta mot plast i hav är det grundläggande att ha ett internationellt perspektiv och, framför allt, att man är försiktig med olika typer av plakatpolitiska åtgärder i Sverige och Europa.

Herr talman! Det är positivt att det i dag finns samsyn om att begränsa och utreda flöden av mikroplaster. Vi ställer oss däremot som parti inte bakom flera av de totalförbud som har aviserats av olika aktörer, vare sig på nationell nivå eller inom EU. De tenderar att utmynna i symbolpolitik och stelbent byråkrati utan mätbar miljöeffekt, inte minst eftersom man på så vis riskerar att ersätta vissa engångsartiklar av plast med andra, dyrare produkter med lika stor eller till och med större miljöpåverkan. På EU-nivå saknas fortfarande den grundläggande analysen. Man har inte tittat på vilka ersättningsprodukter man kan förvänta sig.

Det är inte alltid totalförbud som är lösningen. Snarare är det sund hushållning, folkbildning och balanserad miljödebatt. På så vis kan företrädare för akademin, industrin och konsumentorganisationer staka ut vägen mot bättre produkter och sundare konsumtionsmönster utan att politiker behöver reglera på detaljnivå. Miljömedvetet beteende kan inte alltid lagstiftas fram utan är en del av samhällskontraktet.

Herr talman! Miljöregler är en viktig fråga: lagstiftning, förordningar, föreskrifter, byråkrati och myndigheter. Det finns i dag ett stort problem med dubbelregleringar som drabbar företagare. Där ställer två eller fler myndigheter krav som i princip överlappar varandra. Det handlar om regler som i praktiken skulle kunna avskaffas utan att det får någon negativ effekt. Vi vill att företag ska förhålla sig och rapportera till så få myndigheter som möjligt.

Ett exempel på ett problem är miljölagstiftningen, som i dag ger otydliga besked om ansvarsfördelningen när det gäller förorenad mark, till exempel vad gäller industritomter där föroreningen orsakats av företag som kanske lagts ned för decennier sedan. De har kanske gått i konkurs, och det saknas personer som kan ställas till svars. Detta vill vi avhjälpa genom förtydligande av nuvarande regelverk. Vi anser också att staten bör stå för betryggande resurser för sanering i sådana här fall.

Delvis av denna anledning vill vi också skärpa regelverken när det gäller etablering av vindkraftverk. Beräkningar visar att kostnaden för att montera ned ett tvåmegawattsverk kan uppgå till ca 700 000 kronor. I dag kan det i värsta fall bli markägaren som tvingas stå för nedmonteringskostnaden.

Det är därför viktigt att ansvarsförhållandet redan i dagsläget utreds och fastställs. Den som uppför eller driver vindkraftverk bör årligen fondera medel på låsta konton för att säkerställa betalningen av de kostnader som uppstår vid nedmontering.

Magnus Ek (C)
Anf. 127 Magnus Ek (C)

Herr talman! Jag vill börja anförandet med att säga att vi självklart står bakom alla våra reservationer. Men för tids vinnande kommer jag att yrka bifall endast till reservation 6, under punkt 3.

För Centerpartiet är framväxten av den cirkulära ekonomin ett nödvändigt men också mycket prioriterat område. Det är genom att sluta kretsloppen och genom att skapa de politiska ramverk som gynnar och möjliggör framväxten av en cirkulär ekonomi som vi tar de stora kliven mot ett hållbart samhälle.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cirkulär ekonomi

Det är när vi diskuterar denna politik som jag tror att vi går, med respekt för mina kollegor i salen, från en liten grupp miljöpolitiker till samhällsbyggarna i det framtida men faktiskt också redan nu framväxande hållbara samhället.

Det är genom innovationer och investeringar i företag som möter kunders ökade krav på hållbarhet som den cirkulära ekonomin och det hållbara samhället växer fram. Det är genom de val vi gör i vardagen, som konsumenter och som företagare, som den cirkulära ekonomin och det hållbara samhället växer fram. Men det sker också genom de politiska val vi gör för att underlätta för människor att göra rätt val.

Ett exempel på detta handlar om att ställa krav på produkters livslängd, energianvändning och återvinningsbarhet. Det är så kallade ekodesignkrav, som innebär att producenten ska ta hänsyn till produkternas totala miljöpåverkan redan i designstadiet. Det är genom den typen av åtgärder som vi faktiskt tar kliv framåt i politiken för det hållbara samhället. Det är också genom att titta på hur hela vår ekonomi kan lira med det cirkulära beteendet, det cirkulära synsättet, som vi tar dessa kliv.

I det betänkande som vi nu har att behandla finns en stor del av Centerpartiets visioner och förslag om hur vi kommer flera steg framåt och om hur vi når de hållbara lösningarna. Jag har nämnt ekodesignkraven. Jag kan som exempel också nämna de förslag som finns på att låta företag ta ett större ansvar än i dag.

I dag är det tyvärr så att vi sätter hinder för de företag som ser en nisch i marknaden i att sluta kretsloppen, i att se till att fler konsumenter som har använt sina produkter färdigt återvinner dem på ett hållbart sätt eller lämnar dem vidare i kedjan till ett återbruk. Det är ju faktiskt raka motexemplet. Det är ett exempel på vad vi inte ska göra för att bygga ett cirkulärt samhälle.

Herr talman! Vi skulle snarare kunna kliva in och säga: Varsågod! Var med och bygg det här! Tjänar du lite pengar på vägen är det jättebra. Skapar vi jobb i den nya gröna ekonomin är det bara för oss samhällsbyggare och beslutsfattare att applådera.

Herr talman! Det är tyvärr inte det läge vi i dag är i. Jag hoppas att vi under denna mandatperiod ska kunna ta fler kliv framåt, för det är dags att inse att en hel del av detta inte bara handlar om politisk vilja. Det kommer att behövas mer än nog av den varan innan vi är framme vid det hållbara samhället och innan vi har skapat den cirkulära ekonomin, men ibland handlar det också om insikten att man som politiker ska kunna ta några kliv tillbaka.

Jag ska, för mitt eget höga nöjes skull, ge ett exempel. Vi ser här i Stockholm hur företag som vill vara med och sluta kretsloppen faktiskt hindras av lokala beslutsfattare. Det är säkert i all välmening. Men det är just då som vi som fattar beslut om Sveriges lagar behöver kliva in och reda ut hur förhållandet ska se ut mellan konsumenten, producenten, det allmänna och de som kliver in i den klassiska ekonomin och tjänar pengar samt skapar samhällsnytta och individnytta genom nya företagslösningar.

Det är för all del inte det enda exemplet på hur vi kan jobba för ett mer cirkulärt samhälle. I det avtal som har slutits mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna finns ett antal stora förslag på hur vi kan kliva framåt i den cirkulära ekonomin.

Det handlar om att stärka utvecklingen av en resurseffektiv och biobaserad ekonomi. Det handlar om att göra en bred översyn av regelverken för återvinning och hantering av avfall och restprodukter för att främja innovation och företagande just i den cirkulära ekonomin, som jag redan har talat om. Det handlar om att hitta ytterligare steg och göra det enklare för hushåll att återvinna och återbruka. Framför allt handlar det om en del konkreta krav och lösningar. Det handlar om krav på att pant ska omfatta fler produkter. Det kommer att prövas i denna kammare under mandatperioden. Det handlar också om att blicka framåt och se vilka krav vi ska ställa på lägsta servicenivå.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cirkulär ekonomi

Detta kommer inte att vara politiskt okomplicerat. Men med detta och de exempel vi kan ta från nordiska grannländer som handlar om hur man redan i dag arbetar med strategier på samhällsnivå för ett ökat återbruk och en helt cirkulär ekonomi kommer vi att flytta fram våra positioner.

Med anledning av detta finns det också en hel del saker som jag inte plockar upp. Jag har redan sagt vilken reservation jag yrkar bifall till. Men det finns också en hel del saker som vi kan konstatera att jag inte behöver stå och tala för eller reservera mig för, för det ligger redan i dag i januariavtalet.

Med det, herr talman, vill jag inte ha sagt att det är dags att vila på lagrarna. Allt detta kommer att behöva stötas och blötas här inne i kammaren och i samhället utanför. Men jag tror, herr talman, att vi med detta tar en del kliv framåt. Med de förslag som Centerpartiet utvecklar tror jag att vi skulle kunna ta några till. Jag hoppas att vi, när vi summerar denna mandatperiod, kommer att ha tagit några kliv närmare den helt cirkulära ekonomin. Det, herr talman, gläder mig något otroligt. Här tar vi de konkreta stegen - i Sverige, i våra regioner och kommuner - mot det hållbara samhälle som är svar på vår tids ödesfråga: Hur bygger vi ett samhälle där vi hanterar att jordens resurser är ändliga och att den påverkan vi kan ha på miljö och klimat är begränsad utan att därmed säga att tillväxten har nått sitt slut och att kommande generationer inte ska få ta del av en välståndsökning och ökande innovationer och produktivitet som är till gagn för enskilda människor?

Detta, herr talman, är en framåtsyftande miljö- och klimatpolitik.

(Applåder)

Elin Segerlind (V)
Anf. 128 Elin Segerlind (V)

Herr talman! Liknelsen om hur många jordklot vi skulle behöva för att alla skulle kunna leva som vi är återkommande. Insikten om att vi behöver vidta åtgärder för att minska vår klimatpåverkan finns där också. Men med en mer köpkraftig världsbefolkning pressas våra gemensamma resurser än mer. Därför pratar vi i dag om ett nytt sätt att tänka, bortom slit- och slängekonomin. Det är ett sätt att tänka där vi tar till vara, återanvänder och omformar produkter och låter dem cirkulera.

Det ekonomiska system som vi har i dag är effektivt såtillvida att en allt större del av jordens råvaror används till mänsklig verksamhet. Förpackningar i plast har exempelvis ökat exponentiellt de senaste decennierna. När plast började användas på 50-talet producerades omkring 1 miljon ton per år. År 2015 var motsvarande siffra 322 miljoner ton. Bara en liten del av den plast som produceras återvinns eller återanvänds. Det är enkelt och billigt att producera nytt och svårare och dyrare att hushålla med det vi har.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cirkulär ekonomi

En liknande problematik finns på så gott som alla andra materialområden. Det gäller till exempel textil och stål. En allt större del av våra naturresurser förädlas till dessa material, men ytterst lite återanvänds.

Det går att vända utvecklingen. Vänsterpartiet vill se en ekonomi som är cirkulär, där vi inte tar ut mer från naturen än vad som är hållbart och där det som används kan användas igen genom återanvändning och materialåtervinning.

Detta är ett synsätt som vi behöver bygga in i all industriell verksamhet. Det kan vi göra genom att tydligare standardisera de material som släpps ut på marknaden. En del av denna standardisering skulle kunna vara att allt material som används också ska kunna återanvändas.

Vi behöver också tydligare krav på produktdesign. Alla varor som släpps ut på marknaden ska kunna repareras eller på något vis rekonditioneras. Varor som inte uppfyller dessa krav ska inte få finnas på marknaden. Om en komponent i en produkt går sönder ska den kunna lagas genom utbytbara delar. På samma sätt ska det vara förbjudet att förkorta livslängden på till exempel en telefon genom programmering, en åtgärd som gör att du behöver investera i en ny telefon i stället för att ha kvar din gamla.

I sin fördjupade utvärdering lyfter Naturvårdsverket återvinningen av exempelvis textilier som en central del i att nå miljömålen. Under 2017 importerade Sverige omkring 14 kilo kläder per person. Samtidigt slänger vi varje år drygt 7 kilo textil i soporna och en mycket liten del, inte ens 1 kilo per person och år, återvinns.

Textilier av bomull är resurskrävande att tillverka och kräver framför allt stora mängder vatten. Men det används också en rad olika kemikalier, varav många är direkt hälsofarliga. Naturvårdsverket menar att påverkan på miljön behöver minska både genom ett minskat användande av kemikalier och genom återanvändning av textilier som produkt och som material.

Vänsterpartiet välkomnar den handlingsplan för cirkulär ekonomi som EU har presenterat och även den plaststrategi som nu inför förbud mot vissa engångsartiklar. Det är ett steg i rätt riktning. Vi vet att många av de produkter som i dag produceras av plast skulle kunna produceras av andra material. Där kommer vår skog att vara ett viktigt inslag. Med förbättrade tekniker för att ta vara på material och återvinna det skulle behovet att tillverka ny plast också försvinna.

Vänsterpartiet anser att Sverige bör utforma även en nationell plaststrategi som kan ta sin utgångspunkt i EU:s plaststrategi men med skarpare reglering och högre ambitioner för att minska plastens negativa effekter på miljön. Regeringen har genom tillsättandet av en särskild utredare 2017 som ska se över möjligheterna att minska de negativa miljöeffekterna från plast lagt en god grund för att en sådan strategi ska kunna utarbetas.

Därtill identifierade Naturvårdsverket 2017 i ett regeringsuppdrag viktigare källor i Sverige för utsläpp av mikroplaster till havet där vägar och däck, konstgräsplaner, industriell produktion och hantering av primärplaster har konstaterats vara viktiga källor. Utöver detta har Naturvårdsverket också sedan 2017 ett regeringsuppdrag att föreslå åtgärder och styrmedel för att minska de negativa effekterna på marin miljö till följd av nedskräpning. Sverige har därmed lagt en god grund för att samlat åtgärda de komplexa problem som orsakas av vår höga plastanvändning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cirkulär ekonomi

Vänsterpartiet anser att EU-parlamentets plaststrategi är ett viktigt steg för att bättre reglera engångsartiklar i plast även om vi anser att mer omfattande reglering krävs där bland annat även plastpåsar ingår. Parlamentets strategi anger också att förbrukningen av plastpåsar måste minska för att miljön ska förbättras och för att vi bättre ska kunna utnyttja våra resurser.

Sverige har redan tagit flera steg mot ett minskande av plastkassar, kanske framför allt genom beslutet om att butiker och restauranger ska informera om plastkassars miljöpåverkan och medverka till att förbrukningen ska minska. Några av de stora klädkedjorna som var med och starkt drev på för förändringen rapporterade under förra året en minskning av antalet köpta påsar med så mycket som 60-70 procent. Ett av de apotek som rapporterade in sin försäljning av påsar hade en minskning på 59 procent, vilket motsvarar ungefär 10 miljoner färre påsar eller ungefär 65 ton plast. Detta ger alltså effekt.

Det här har varit en bra början som också visat att konsumenter är beredda att ställa om. Vänsterpartiet anser att användning av plastbärkassar bör avskaffas. Ett flertal länder har redan valt att införa förbud mot dem, och vi anser att Sverige bör ansluta sig till dessa länder. Jag yrkar därför bifall till Vänsterpartiets reservation nr 15.

Betty Malmberg (M)
Anf. 129 Betty Malmberg (M)

Herr talman! Tack, Elin Segerlind, för ett viktigt anförande! Det är alltid svårt att begära replik i dessa frågor eftersom vi delar bekymren, oron och engagemanget för att göra rätt. Trots det vill jag ställa en fråga.

Det handlar om plastbärkassarna. Moderaterna är som sagt bekymrade över det marina skräpet, all plast som vi ser i haven och naturligtvis även den plast som människor slänger omkring sig. Vi står även bakom EU:s plaststrategi och den strategi som har antagits vad gäller engångsartiklar.

Samtidigt finns här ett dilemma. Jag tycker om fakta. I mars förra året gjorde den danska miljöstyrelsen en undersökning om hur många gånger vi är tvungna att använda en tygbärkasse, och kanske framför allt av ekologisk bomull, innan den har mindre påverkan på miljön än vad plastbärkassen har. Det handlar om 20 000 tillfällen, vilket få tror. Först då ligger en ekologisk bomullskasse på plus.

Jag vill ställa en fråga till Elin om detta. Jag är absolut för att affärerna på frivillig väg och om de känner ett engagemang kan fråga om konsumenten vill ha en kasse eller inte. Men hur ser Elin Segerlind på den rapport som miljöstyrelsen i Danmark har lanserat? Vad får hon för tankar om detta?

Elin Segerlind (V)
Anf. 130 Elin Segerlind (V)

Herr talman! Tack för frågan, Betty Malmberg!

Jag har inte läst just den rapport som Betty Malmberg refererar till, men jag känner absolut igen argumentationen från den tidigare debatten. Betty Malmberg frågar vilka tankar som dyker upp i mitt huvud. Jag tänker att en plastkasse kanske inte nödvändigtvis behöver ersättas av en bomullsbärkasse.

Jag var i mitt anförande inne på detta att textil och framför allt bomullstextil är fruktansvärt energikrävande, särskilt när det gäller användning av vatten. Dessa ton av plast ska kanske inte nödvändigtvis ersättas av bomullsbärkassar, utan det finns kanske andra smarta lösningar. Vi kan säkert hitta på något som är bättre än både textil och plast.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cirkulär ekonomi

Precis som Betty Malmberg var inne på hamnar ju en stor del av plasten i vår natur. Vi vet också att det finns gigantiska plastområden i haven. På något sätt måste vi ta tag i detta och hitta alternativ.

Som svar på Bettys fråga tror jag kanske inte att bomullsbärkassarna nödvändigtvis är den bästa lösningen på detta, men jag har nog inget alternativ till dem här och nu.

Betty Malmberg (M)
Anf. 131 Betty Malmberg (M)

Herr talman! Tack, Elin Segerlind, för svaret!

Det gläder mig att vi ser samma problematik i detta. Vad vi i Moderaterna talar om och gärna skulle vilja se är att man ska göra ett slags LCA-analys, det vill säga en livscykelanalys. Man tittar på det hela från råvarans produktionstillfälle till dess att produkten är omhändertagen och betraktas som avfall och sedan inte längre kan användas. Det var just detta perspektiv man hade i den danska studien.

Är LCA-analyser av produkter något som Vänsterpartiet skulle kunna ställa sig bakom? Det skulle göra det lätt för en konsument att välja rätt, vilket är något vi ofta framhåller. Det är troligt att den enskilda konsumenten i butiken tror att en tygkasse som man använder flera gånger är bättre för miljön än plastkassen. Det är därför jag tycker att fakta är så intressant: Det vi tror är det bästa är inte alltid det.

Skulle alltså Vänsterpartiet kunna tänka sig att stötta LCA-analyser?

Elin Segerlind (V)
Anf. 132 Elin Segerlind (V)

Herr talman! Tack, Betty Malmberg, för frågan!

Spontant tror jag absolut att det är något som ligger i linje med vad vi gärna talar om. Om vi ska göra konkreta miljöomställningar måste det vara till förmån för sådant som inte bara ser bra ut på papperet, utan det måste få den miljöeffekt som vi vill ha. Annars är helt krasst både tid och energi bortkastat.

Ska vi ställa om från plast måste vi hitta andra alternativ. Som jag var inne på ligger kanske skog och bioprodukter nära till hands att ta i beaktande. Inga förändringar vi gör ska få resultatet att de kostar mer än de smakar.

Detta är någonting vi säkert skulle kunna hitta en samsyn kring i framtiden. Tack för frågan!

Kjell-Arne Ottosson (KD)
Anf. 133 Kjell-Arne Ottosson (KD)

Fru talman! Vi står självfallet bakom alla våra reservationer, men jag vill yrka bifall endast till reservation nr 20 under punkt 12 om cirkulär livsmedelsproduktion och åtgärder för minskat matsvinn.

Människan har ett ansvar att förvalta de ändliga resurser och material som finns på vår jord. Vi har ett ansvar att bruka och bevara, i stället för att förbruka och förstöra. Vi som lever nu ska överlämna en jord som nästa generation kan ha som sitt hem. Allt vi gör påverkar både oss och våra efterkommande. Vi kallar denna insikt för förvaltarskapstanken. Det är en av grundpelarna i den kristdemokratiska ideologin och omfattar samhällets alla områden: vår miljö, våra naturresurser, vår kultur och våra egna personliga resurser. Politiken ska därför utformas så att det offentliga, våra företag, civilsamhället och enskilda ges förutsättningar att utföra sina verksamheter på ett hållbart sätt. Det ska vara lätt att göra rätt både för enskilda och för företag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cirkulär ekonomi

Förvaltarskapstanken sträcker sig över alla aspekter av hållbar utveckling: ekologisk, ekonomisk och social. Därför utformas den kristdemokratiska miljöpolitiken på ett sätt som harmonierar med ökad tillväxt och fler jobb. Ansvaret, som är grundbulten i förvaltarskapstanken, är både personligt och gemensamt. Människan är en rationell varelse, ansvarig för sina handlingar. Hon kan själv göra medvetna val för att ta till vara både sina egna och andras yttre resurser.

Fru talman! Kristdemokraterna vill inte slå sönder den fungerande avfallsinsamling som kommunerna sköter. Men vi vill inte heller att det ska råda monopol på hantering av källsorterat material. Förutsättningarna för en rationell avfallshantering är väldigt olika i olika delar av Sverige. Lagen bör underlätta för kommuner eller andra parter som tar ansvar för att lösa praktiska problem i vardagen. Det är viktigt att källsortering uppmuntras. Genom att ge företag och producenter större ansvar och möjligheter att hantera avfall kan nya företag och därmed nya jobb skapas. Konkurrens sänker kostnader. Företag som kan och vill ska kunna ta ansvar för hela eller delar av sitt avfall, även så kallat hushållsavfall.

Kommunerna bör ha fortsatt huvudansvar för det brännbara avfall från hushållen som inte lämpar sig för återvinning eller återanvändning. Kommuner bör också få ökat inflytande i utformningen av insamlingssystem för material som lyder under producentansvaret. Kommuner och fastighetsägare som vill ordna insamling av producentansvarsmaterial utöver den garanterade servicenivån ska kunna göra det och få en rimlig ersättning för insamlat material, förutsatt att det sker på ett sätt som möjliggör effektiv återvinning.

Fru talman! Kristdemokraterna föreslår att en utredning genomförs av hur ett producentansvar för läkemedlens negativa miljöpåverkan ska utformas. Redan i dag finns ett producentansvar för läkemedel. Det innebär att en producent utan ersättning ska ta hand om avfall som består av bland annat överblivna mediciner. Läkemedel och rester av läkemedel i vårt avloppsvatten gör att extra rening krävs vid reningsverken, och många gånger räcker det inte för att helt reducera miljögifterna.

Fru talman! Som jag hörde en tidigare debattör säga uppskattas det att omkring en tredjedel av alla livsmedel som produceras kasseras utan att ätas upp. Samtidigt ökar trycket på vår jords resurser, vilket ställer ökade krav på oss att hushålla med både mat och jordbruksmark. Ska vi dessutom klara att öka självförsörjningsgraden till en någorlunda godtagbar nivå har vi en lång väg att gå. Det mesta svinnet sker i hushållen, men även detaljhandelsledet har ett betydande matsvinn: ca 5 procent av den totala produktionen.

I dag törs inte handlare själva frysa in kylvaror före utgångsdatum. Livsmedelsverkets föreskrifter ger intrycket att detta inte är tillåtet. Men på Livsmedelsverkets hemsida gör man en liberal tolkning av sina egna föreskrifter och skriver att kylvaror får frysas in. I olika kommuner gör sedan olika inspektörer olika tolkningar. Det innebär att handeln inte törs frysa in kylvaror i den grad som absolut skulle behövas. Genom att göra det kan vi nämligen minska matsvinnet, samtidigt som kunder får möjlighet att köpa de frysta produkterna till ett lägre pris, vilket kan vara till stor glädje, inte minst för dem som har låga inkomster. Det är ju inte fel på maten bara för att bästföredatumet närmar sig. Där har vi också en resa att gå när det gäller att kunna lukta och smaka på maten för att avgöra om den är tjänlig eller inte. Därför föreslår vi kristdemokrater att livsmedelslagen förtydligas så att det framgår att en butik får frysa in lämpliga kylvaror.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cirkulär ekonomi

Förädling är kanske det enklaste sättet att hantera en del av de här varorna, till exempel köttfärs. Många butiker har en ugn. Dessa butiker skulle kunna sälja matlådor över disk. Om man i butiken inte har möjlighet att förädla produkterna själv skulle man kunna samarbeta med andra verksamheter, kanske skolor eller cateringfirmor. Det är ett bra alternativ. På så sätt skulle man kunna sälja dessa produkter i stället för att de förfars. Därför föreslår vi att Livsmedelsverket tydliggör för handlarna att de själva får förädla sina kylvaror, till exempel kyckling eller köttfärs. Livsmedelsverket bör också få i uppdrag att ta fram en handledningsbok till företagarna om hur de kan minska sitt matsvinn.

Fru talman! Den offentliga sektorn har en viktig roll som föregångare och pådrivare inom miljöarbetet. Inte minst i kommuner och regioner pågår på många håll ett offensivt utvecklingsarbete, dock ofta med en otålighet över hinder som är i vägen för att kunna göra ännu mer. Det behövs övergripande ramar och förutsättningar som möjliggör och uppmuntrar en långsiktig och hållbar livsstil. Olika styrmedel, såväl informativa och regulativa som ekonomiska, kompletterar varandra och kan användas var för sig eller tillsammans, beroende på verksamhetsområde.

Politiken ska vara grundad på försiktighetsprincipen och utformas så att det offentliga, våra företag, civilsamhället och enskilda ges förutsättningar att göra rätt, det vill säga styra mot ett gott förvaltarskap och en hållbar utveckling.

(Applåder)

Tina Acketoft (L)
Anf. 134 Tina Acketoft (L)

Fru talman! Som Betty Malmberg sa tidigare är vi ganska överens i de här frågorna. Därför blir debatten kanske inte direkt rafflande. Det kanske också innebär att ni kommer att ha hört någonting av det som jag kommer att säga. Men ni får väl hålla god min och spela överraskade i alla fall.

Just det faktum att vi är så överens borde betyda att vi kunde ha lite mer verkstad och lite mindre utredningar och debatt i de här frågorna. Klimatförändringarna leder till extremväder och naturkatastrofer både i Sverige och i övriga världen. De påverkar allt liv på jorden. Livsviktig skog skövlas, medan djur- och växtarter försvinner för alltid. Haven smutsas ned av plast och föroreningar, samtidigt som fisken försvinner.

För att rädda klimatet och miljön och skapa en framtid för kommande generationer måste vi agera. Vi måste fatta kloka och vassa beslut som gör skillnad både på kort och på lång sikt, och vi måste göra det nu.

Att förorenaren ska betala samt grön skatteväxling är två viktiga principer i den liberala gröna politiken, två principer som starkt bidrar till en mer hållbar och cirkulär ekonomi. Nyttjandet av nya naturresurser måste minska, och återanvändningen och återvinningen av material måste ständigt förbättras. Producenter ska ha ett stort ansvar för att produkter enkelt kan återanvändas eller att de ingående materialen kan återvinnas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cirkulär ekonomi

Livslängd och hållbarhet måste bli det nya slit-och-släng. Men är det egentligen så nytt? Om vi granskar det hela ser vi att detta var någonting som föregående generationer var fullt medvetna om. De talade om kvalitet och hållbarhet. Det var någonting som tidigare hyllades, men som tyvärr har glömts bort av min generation, eller kanske av efterkrigstidens generation i produktionsframstegens yra.

Att användningen av plast måste minska och återvinningen öka inser väl de flesta. Plast är ett fantastiskt material inom många områden. Men det har dessvärre en väsentligt lägre återvinningsgrad till exempel glas, metall och papper. Här måste högre krav ställas på producentledet. Liberalerna vill redan nu införa en nationell plastavgift på plastpåsar. Vi välkomnar att många företag inom handeln har tagit initiativ som visar på att användningen av plastpåsar minskar.

Låt mig förekomma Betty Malmbergs fråga här. Jag satt alldeles nyss och skickade ett meddelande till min kollega i skatteutskottet. När det gäller den skatteutredning som nu ska tillsättas säger Liberalerna tydligt att i det uppdraget måste också ingå att vi avväger om all plast ska beskattas lika eller om det ska göras en skillnad på plast och plast. Det är ett svar på varför plast kan vara bra eller i varje fall mindre dåligt.

Fru talman! I Skåne är det full vår. Jag vet inte hur det är med er, men då rensar jag garderoberna. Det är då man själv inser att återanvändningen av textilier måste öka. Det som inte lämnas till insamlingar för återbruk måste kunna nyttjas bättre än enbart som brännbart. Det behövs ett insamlingssystem och mer forskning kring hur fibrer från textilier ska kunna återanvändas bättre och i större omfattning än i dag.

Om vi håller oss kvar i de hushållsnära och vardagliga frågorna, som är lätta att påverka för varenda en av oss, kan vi konstatera som tidigare har gjorts att vi måste sluta slänga fullt tjänlig mat. Det uppskattas mycket riktigt att omkring en tredjedel av alla livsmedel som produceras kasseras utan att ätas upp. Det är sannolikt en underskattad siffra när man lägger ihop alla leden från bondens kasserade krokiga morot via affärernas utrensning av produkter som precis håller på att passera bäst-före-datum i vissa fall till oss konsumenter när vi hysteriskt rensar skafferi och kylskåp från varor som skulle ha kunnat placeras på bordet i stället för i tunnan.

Hushållen måste göras uppmärksamma på vikten av minskat matavfall. Där tror vi liberaler att det fortfarande finns en hel del kunskapsluckor att fylla. Allt fler kommuner agerar aktivt för att återvinna matavfall inom hushållen och inom kommunens olika storkök, men detta måste öka. Avfallet som ändå blir, för visst avfall kommer det att bli, kan sedan naturligtvis användas för framställning av biogas. Den kan i sin tur användas som fordonsbränsle eller till produktion av el och värme.

Vi vet nog alla till mans att när någonting blir besvärligt tenderar viljan att göra någonting att minska. Därför är jag glad att det i januariavtalet finns en överenskommelse om en utredning om införandet av nya samordnade krav på lägsta servicenivå för hushållens avfall, inklusive förpackningar, tidningar, grovavfall och farligt avfall.

Fru talman! Sverige är i mycket ett föredöme inom miljö- och klimatområdet. Sverige ska vara pådrivande för att EU uppfyller sina åtaganden i Parisavtalet och för ett fortsatt arbete med EU-kommissionens åtgärdspaket för en cirkulär ekonomi. Det bidrar till att minska avfallsmängderna och deponierna i hela EU.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cirkulär ekonomi

Icke återvunnen plast är ett gränsöverskridande problem. Plasten som driver i våra hav känner inga landsgränser. Därför behövs också gränsöverskridande lösningar. Att stödja kommissionens förslag om en avgift per ton icke återvunnen plast som läggs på varje medlemsland och går till den gemensamma budgeten skulle innebära ett bidrag till EU-budgeten som är baserat på mer än bruttonationalinkomsten.

På så sätt, fru talman, blev också denna debatt en debatt om vikten av EU och Sveriges viktiga roll i EU, vilket såklart alltid är glädjande för en liberal.

(Applåder)

Marlene Burwick (S)
Anf. 135 Marlene Burwick (S)

Fru talman! 1900-talet var en era då användningen av naturresurser och material växte utan motstycke. Den globala användningen av råmaterial växte ungefär dubbelt så mycket som befolkningstillväxten. Vi måste nu ta krafttag för att hantera den efterfrågan av naturresurser som en växande befolkning på jorden och strävan efter en högre levnadsstandard leder till. Materialkonsumtionen kommer att fördubblas till år 2060 om vi inte åstadkommer förändringar och använder resurserna mer effektivt.

En övergång från en linjär till en cirkulär ekonomi kräver förändring av hela värdekedjor och att vi kan upprätthålla värdet på materialet under hela livscykeln. Vi behöver innovationer, smartare produktion och mer hållbara konsumtionsmönster.

För mig som socialdemokrat är det självklart att bidra till en globalt hållbar användning av jordens resurser. Sverige måste därför ta ett stort ansvar för att utveckla den resurseffektiva, cirkulära och biobaserade ekonomin.

För att klara det behöver vi jobba brett. EU-kommissionen lyfter i sin handlingsplan för cirkulär ekonomi fram fem prioriterade områden: plast, matavfall, kritiska råmaterial, bygg- och rivningsavfall, biomassa samt biobaserade produkter.

Fru talman! Viktigt för Sverige i detta arbete är bland annat strategin Smart industri, livsmedelsstrategin och handlingsplanen för hållbar konsumtion. Att arbeta för att kretsloppen ska vara resurseffektiva och så långt som möjligt fria från farliga ämnen är också avsikten med strategin om giftfria och resurssnåla kretslopp. Som konsument ska det vara lätt att göra rätt, eller om du så vill svårt att göra fel.

Under mandatperioden ska flera steg tas för att göra det lättare att återvinna och återbruka. En bred översyn av regelverken för återvinning och hantering av avfall och restprodukter ska genomföras för att främja innovation och företagande i den cirkulära ekonomin.

Producentansvaret är en viktig del av såväl Sveriges som EU:s arbete med att förebygga uppkomsten av avfall och att ta hand om det avfall som uppstår på bästa sätt. Ett starkt producentansvar är centralt för att skapa ett resurseffektivt samhälle. Vi kommer nu att få skärpningar av producentansvaret. Under mandatperioden blir det viktigt att följa hur utbyggnaden av den fastighetsnära och kvartersnära insamlingen av förpackningsavfall och returpapper fortgår.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cirkulär ekonomi

Ytterligare steg som gör det enklare för hushåll att återvinna och återbruka ska tas, bland annat genom att producentansvar för textilier införs. Krav på pant ska omfatta fler produkter, som exempelvis batterier, mobiltelefoner och annan elektronik. En utredning ska tillsättas om möjligheten att alla produkter ska ha ett produktpass med information om vad produkten innehåller, var den kommer ifrån och hur den kan återvinnas eller tas om hand.

Fru talman! År 2017 antog riksdagen en livsmedelsstrategi för Sverige. Det övergripande målet för strategin är en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar, samtidigt som relevanta nationella miljömål nås, i syfte att skapa tillväxt och sysselsättning och bidra till hållbar utveckling i hela landet.

Livsmedelsstrategin lyfter fram behovet av insatser för att främja minskat matsvinn i hela livsmedelskedjan från producent till konsument genom till exempel ökat samarbete mellan livsmedelskedjans aktörer och myndigheter och informationsinsatser riktade mot konsumenter.

Regeringen har vidare gett Livsmedelsverket i uppdrag att i samarbete med Naturvårdsverket och Jordbruksverket arbeta för ett minskat matsvinn. De svenska åtgärderna ska bidra till att nå det globala hållbarhetsmålet i Agenda 2030.

Fru talman! Nedskräpningen av våra hav är en av vår tids största miljöutmaningar. Plastartiklar för engångsbruk står för omkring hälften av allt marint skräp på europeiska stränder.

EU-direktivet om minskning av plastprodukters inverkan på miljön omfattar åtgärdsförslag för de tio vanligaste plastprodukterna som orsakar marin nedskräpning. Huvudsyftet är förstås att förebygga och minska det marina plastskräpet i form av plastartiklar för engångsbruk och fiskeredskap som innehåller plast. Förslagen omfattar såväl förbud som krav på förbättrad avfallsinsamling, nationella mål om minskad konsumtion, krav på märkning, designkrav och krav på kostnadstäckning i enlighet med principen att förorenaren betalar. Vi ska också från svensk sida fortsätta att driva på för utfasning av all engångsplast inom EU.

Sedan den 1 juli förra året gäller ett nytt svenskt förbud mot små plastpartiklar, så kallade mikroplaster, i kosmetiska produkter. Syftet med förordningen är att begränsa tillförseln av plastpartiklar till sjöar och hav. Spridningen av mikroplaster ska ytterligare förhindras bland annat genom förbud mot mikroplaster i fler produkter och förbud mot onödiga plastartiklar.

Fru talman! Vi står inför en stor uppgift, men den är viktig och självklar. Att öka resursanvändningen och främja övergången till en cirkulär ekonomi är viktiga delar för en grön tillväxt som bidrar till att minska miljö- och klimatpåverkan samtidigt som den gynnar näringslivsutveckling och skapar nya jobb.

(Applåder)

Betty Malmberg (M)
Anf. 136 Betty Malmberg (M)

Fru talman! Tack, Marlene Burwick, för ett mycket välformulerat anförande! Marlene Burwick sa att vi står inför en stor uppgift, och den synen delar jag verkligen. Men det är just därför man också kan känna en frustration när utredningar staplas på utredningar och man förspiller tid däremellan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cirkulär ekonomi

Jag nämnde i mitt anförande en utredning angående miljötillsyn där man konstaterar att det måste styras upp mycket bättre. Men nu har det gått två år, och ännu har ingenting hänt trots att utredningen förespråkade ytterligare en utredning. Den tiden har vi inte kvar; vi måste agera. Detta skulle jag gärna vilja höra en kommentar till.

En annan fråga som jag tog upp i mitt anförande var matsvinnet. Vi har i princip alla varit uppe och talat om detta ämne i ärendet. Men det jag tänkte ta upp här var inte just slöseriet med råvaror, pengar och tid. Jag tänkte inte heller ta upp att andra människor inte har mat för dagen.

Det finns en annan aspekt. FN-organet FAO har presenterat en studie där man har undersökt vilka effekter matsvinnet har på de globala koldioxidutsläppen. Det man ser är att matsvinnet, om det vore ett land, skulle vara världens tredje största utsläppsland efter USA och Kina. Det här håller inte!

Jag vill ha svar på en fråga. Regeringen har satt ett etappmål för resurshushållning som var satt till 2018. Men nu har man helt plötsligt förlängt etappmålet till 2020 utan att göra någon korrigering i själva procentsatserna. Det skulle jag gärna vilja höra en förklaring till. Är det seriöst att vi fördröjer detta?

Marlene Burwick (S)
Anf. 137 Marlene Burwick (S)

Fru talman! Tack, Betty Malmberg, för frågan och för dina vänliga ord! Jag tänker att det finns mycket som vi är överens om när vi diskuterar och lyssnar på varandra. Betty Malmberg nämnde i sitt anförande bland annat miljötillsynen och fosfor som den ändliga resursen.

När det gäller fosfor har regeringen en utredare som är igång just nu. I ditt arbete lyfter du, Betty Malmberg, ofta vikten av just forskning och evidens. Jag ser det därför som självklart att också regeringen utreder de förslag som ska läggas på bordet. Jag ser också de signaler som skickas här som något positivt, för jag ser att det kommer att råda stor enighet i den här kammaren när väl regeringen lägger fram sina förslag som baseras på utredningarna. Du lyfter ju också upp dem som viktiga.

När det gäller miljötillsynen kan jag konstatera att det hade varit lättare att fortsätta arbetet om inte en stor del av de pengar som går till länsstyrelserna för just miljötillsyn hade försvunnit i M-KD-budgeten.

Betty Malmberg (M)
Anf. 138 Betty Malmberg (M)

Fru talman! Tack för svaret, Marlene Burwick! Jag är självklart för att det ska göras utredningar så att vi baserar förslagen på fakta - absolut. Däremot kan jag inte ge carte blanche för att vi kommer att sympatisera med allt som kommer fram. Det beror naturligtvis på innehållet i förslagen.

Kritiken när det gäller miljötillsyn skakar jag av mig. Problemet i det här läget är att regeringen skickade den utredning som presenterades i juni 2017 ut på remiss i sin tur, och sedan har den legat på Regeringskansliet igen sedan januari 2018. Någonting måste få regeringen att göra slag i saken!

Marlene Burwick kommenterade inte det exempel jag tog upp om att regeringen förlänger etappmålen. Det handlar om matsvinnet, där man har slagit fast att det ska vara ökad resurshushållning och att insatser ska göras så att minst hälften av matavfallet från hushåll, storkök och så vidare kommer att tas om hand och behandlas biologiskt. Det handlar också om att 40 procent av det matavfall som inte kan hanteras biologiskt ska kunna utvinnas till energi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cirkulär ekonomi

Det som förvånade mig och gjorde mig så besviken var att regeringen i juni 2018 beslutade att förlänga etappmålet från 2018 till 2020 utan att förändra en enda procentsats för hur mycket som ska återvinnas. Mitt bekymmer är att detta har så stor betydelse. Precis som jag refererade till tidigare ser man i FAO:s studie att det har betydelse inte bara för resursslöseriet utan också för koldioxidutsläppen. Vi måste se helheten, och det önskar jag att regeringen gjorde i större utsträckning.

Marlene Burwick (S)
Anf. 139 Marlene Burwick (S)

Fru talman! Jag vill instämma med Betty Malmberg om att matsvinnet är oerhört viktigt. Det är någonting som vi behöver jobba med på alla politiska nivåer. Regeringen och riksdagen gör det bland annat genom den livsmedelsstrategi som vi har antagit här med det uppdrag som har getts till Livsmedelsverket och det samarbete som sker med Naturvårdsverket och Jordbruksverket. Det är mycket som görs nu i denna fråga.

Jag kan dock bara instämma i - och det tror jag att vi alla i den här debatten kan instämma i - att vi alla behöver göra väldigt mycket mer. Det här är ett oerhört stort slöseri, och det är en av de stora frågorna framöver.

Kjell-Arne Ottosson (KD)
Anf. 140 Kjell-Arne Ottosson (KD)

Fru talman! Vi fortsätter att tala om matsvinnet. Tack, Marlene Burwick, för ett bra anförande! Jag kan ställa mig bakom mycket av det som togs upp där.

I betänkandet finns ett stycke som handlar just om cirkulär livsmedelsproduktion och om att minska matsvinnet. Där står mycket om hur vi ska kunna ta till vara matsvinnet för att få tillbaka växtnäring i jorden, hur vi ska kunna ta till vara energin och så vidare.

Men vilka tankar har socialdemokraten Marlene Burwick när det gäller matsvinnet eftersom det ändå är mat? Det handlar om mat som kan användas som mat. Vad bör göras för att vi ska kunna använda det som mat och inte till annat - även om det är bra både med biogas och att maten går tillbaka som kompost och så vidare? Men att kasta ätbar mat känns åtminstone för mig inte bra, och när jag läser i betänkandet har jag inte lyckats hitta något om detta.

Jag har därför en fråga: Vilka tankar har ni om att kunna använda maten just som mat när den ändå fortfarande är tjänlig?

Marlene Burwick (S)
Anf. 141 Marlene Burwick (S)

Fru talman! Tack för frågan, Kjell-Arne Ottosson! Matsvinnet är som sagt en oerhört viktig fråga, och en stor del av det svar jag vill ge dig handlar om den grund som antogs i livsmedelsstrategin. Den strategi som antogs här i kammaren handlade nämligen till stor del om hur man ska jobba för att motverka matsvinnet.

Det handlar också om att hitta och verkligen jobba med hela kedjan, från producenten ända fram till att vi har maten i vårt kylskåp eller på vårt matbord. Därför tror jag också att det är viktigt att det är flera myndigheter som jobbar med frågan; det finns en stor poäng med att det är på det sättet. Jag tror även att implementeringen av Agenda 2030 är viktig i den här frågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cirkulär ekonomi

Informationsinsatser mot konsumenter är också jätteviktigt. Det var du inne på i ditt anförande, Kjell-Arne Ottosson, och jag tycker att du sa mycket klokt. Jag tror att vi har mycket att vinna på just information och kunskap om den mat vi har. Där kan jag inte låta bli att referera till mina år som kommunpolitiker i Uppsala kommun - det finns ju flera politiska nivåer, och jag tror att just kommuner har en viktig del i detta. I min hemkommun jobbar vi mycket inom skolan, med skolelever, för vi måste börja väldigt tidigt med att informera och sprida kunskap om vad som gäller i den här frågan.

Kjell-Arne Ottosson (KD)
Anf. 142 Kjell-Arne Ottosson (KD)

Fru talman! Jag tackar så mycket och nöjer mig med det svaret.

(Applåder)

Maria Gardfjell (MP)
Anf. 143 Maria Gardfjell (MP)

Fru talman! I dag talar vi om cirkulär ekonomi. Det finns många andra begrepp som också används, som kretslopp, resurseffektivitet, delningsekonomi med mera. Jag tror, fru talman, att begreppet "cirkulär ekonomi" inte är något som människor i allmänhet använder vid köksbordet, men har du någon gång källsorterat dina sopor, klackat om skorna hos skomakaren, bytt foder i favoritkavajen hos en skräddare, uppgraderat ett program, handlat på secondhand, utnyttjat en bilpool, kört biogasbil eller åkt biogasbuss - ja, då kan du faktiskt en hel del om cirkulär ekonomi.

Nu måste vi få fler och modernare lösningar som inte tär på klimatet, miljön och naturen. Resurserna måste användas effektivt, och potentialen till framgång inom det här området är mycket stor. Av 100 kronor som ett svenskt hushåll spenderar på konsumentprodukter går mer än 98 kronor till nyinköp. Mindre än 1 krona går till reparationer, och ännu mindre går till att hyra saker. Jordens resurser förbrukas i allt snabbare takt. I en cirkulär ekonomi behålls resurserna i samhällets kretslopp i stället för att bli avfall. Vi ska återanvända, återvinna, uppgradera och återskapa nya material. Alla delar i kretsloppet måste hänga ihop för att vi ska få en cirkulär ekonomi som fungerar. Vi ska gå från linjära flöden till cirkulära system.

Den cirkulära omställningen stärker den svenska industrin. För industrin innebär cirkulär ekonomi att nå högre resurseffektivitet och förlänga relationen till kunden. Detta säger till exempel teknikföretagen, och för att det ska göras mer investeringar i cirkulär ekonomi efterfrågar just teknikföretagen bland annat en mer strategisk upphandling i offentlig sektor och fokus på innovativa affärslösningar. De efterfrågar också samverkan mellan universitet, startup-företag och etablerad industri. De pekar på att användningen av återvunnet material kräver ett aktivt kemikaliearbete - det är viktigt att avgifta kretsloppet om cirkulär ekonomi ska fungera och bli lönsamt.

Fru talman! Jakten på plasten är en satsning där just strategisk upphandling står i fokus. Själva idén till projektet väcktes i Uppsala klimatprotokoll - Uppsalas eget Parisavtal, om ni så vill, där kommunen samverkar med universitet, näringsliv, region, olika organisationer och så vidare. Förbränningen av plast i Vattenfalls värmeverk i Uppsala var det som var i fokus när man startade projektet. Förbränningen av plast står för mycket stora klimatutsläpp. När förbränningen av torv har avvecklats i det här värmeverket, vilket sker ungefär 2020, kommer plasten att stå för de största fossila utsläppen därifrån. Det handlar om utsläpp ungefär lika stora som utsläppen från biltrafiken i hela Uppsala kommuns geografiska område.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cirkulär ekonomi

För att minska förbränningen av fossil plats krävs ett uppströmsarbete där många aktörer samverkar för att nå resultat. De stora mängderna plast finns inte i plastpåsar utan i förpackningar, inom byggsektorn och i olika slags produkter. En stor del av den kommunala plastanvändningen utgörs av plasthandskar. Det finns plast även i bilar, möbler och datorer - i stort sett i allt. Fossil plast kan i många fall ersättas med andra material, men återvunnen plast eller plast som tillverkas av förnybar biråvara behövs också.

Som vi har hört tidigare i diskussionen är plastfrågorna prioriterade i EU:s arbete med cirkulär ekonomi. Uppsalas exempel kan ganska lätt skalas upp till alla kommuner i Sverige men även till statens upphandling - och faktiskt till hela världen. Det är väl ett faktum att så kan bli fallet, eftersom Uppsala just har utsetts till världens bästa klimatstad.

Fru talman! Återvinningsindustrin måste utvecklas och byggas ut. Det behövs fördjupade kunskaper om nya lösningar, till exempel att mineraltillgångar kan göras tillgängliga genom så kallad urban mining. Det är någonting som framgår av utskottets betänkande.

Fru talman! När jag var inne i en klädbutik i Uppsala nyligen fick jag en lite oväntad fråga av butikschefen: "Maria, tror du att riksdag och regering kan göra någonting för att vår butik ska kunna finnas kvar i framtiden?" Jag befann mig i en välsorterad damklädesbutik med kvalitetsmode; butiken Bredenberg har funnits i Uppsala sedan 1800-talet. Det är när man får sådana här frågor som man som politiker börjar fundera och ställa motfrågor: Hur möter ni konkurrensen från e-handeln? Hur påverkar butiksdöden i city er? Har trenden att köpa begagnat och återvunnet påverkat butikens arbete?

På den sista frågan fick jag ett intressant svar: "Du vet, Maria - det kommer in kunder till oss och visar upp blusar som de har använt i över tio år och som fortfarande är snygga. Det är ju kvalitetskläder som de vi säljer som kan vara intressanta att sälja secondhand i framtiden." Jag tycker att det var ett klokt resonemang från butiksinnehavaren. Hållbarhet, kvalitet och god serviceanda kommer att vara särskilt viktiga aspekter för näringslivsutveckling inom cirkulär ekonomi, och ökad kvalitet är grunden i själva arbetet med cirkulär ekonomi.

Vi måste skärpa hållbarhetskraven på produkter och design. Nu arbetar regeringen med att stärka utvecklingen av en resurseffektiv, cirkulär och biobaserad ekonomi. Producentansvar för textilier ska införas, och möjliga vägar för ökad återvinning och ökat återbruk ska utvecklas.

Här krävs ett stort och brett engagemang både från näringslivet och konsumenterna och från oss politiker. Det behövs mycket mer business as unusual för att vi ska öka takten i omställningen till en mer klimatsmart och mer cirkulär ekonomi.

I EU:s avfallspaket har krav tidigare ställts på vilka regler som gäller för producentansvar. Vi behöver säkerställa att de svenska reglerna är i harmoni och att administrationen kan hållas på en rimlig nivå när nya system för producentansvar utvecklas och de gamla ses över.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cirkulär ekonomi

Fru talman! Miljöpartiet har drivit på för en grön skatteväxling som kan stärka den cirkulära omställningen. Nya ekonomiska styrmedel kan ge positiva effekter. Hyberavdraget finns med i januariavtalet - en skattereduktion för konsumenter som har utgifter för tjänster i samband med hyra, begagnatreparation eller reparation av konsumentprodukter. Hyberavdraget kommer att kunna förlänga konsumentprodukternas livslängd och nyttjandegrad, vilket stärker småföretagens möjlighet liksom innovativt nyföretagande. Sparade resurser blir sparade pengar för konsumenten.

Jag tror att vi behöver hitta former för att tänka nytt när det gäller just priset på varor. Vi behöver börja tänka mycket mer pris per användning när det gäller till exempel kläder.

Regeringen har också tagit en mängd viktiga initiativ på olika områden. Det har varit väldigt mycket verkstad på just området cirkulär ekonomi. Bland annat är hushållsnära insamling av avfall själva grunden till att vi kan få en ökad insamling av matavfall, vilket skapar bättre möjlighet för produktion av biogas och biogödsel.

Fossilfritt Sveriges färdplansarbete för en fossilfri konkurrenskraft är också väldigt viktigt för att stärka arbetet med plastfrågorna, cirkulär ekonomi i de flesta branscher och i dagligvaruhandeln också när det gäller frågan om matsvinnet. Jag vill, fru talman, välkomna alla ledamöter i miljö- och jordbruksutskottet och i denna debatt till Uppsala för att titta lite grann på strategier som just dagligvaruhandeln har valt för att minska matsvinnet. Det finns väldigt många olika strategier som används redan i dag, och det finns mycket mer att diskutera.

Fru talman! Avslutningsvis kan vi konstatera att Världsnaturfonden vartannat år presenterar hur stort det ekologiska fotavtrycket är. Om alla människor skulle ha ett lika stort fotavtryck som vi har i Sverige skulle det behövas fyra jordklot. Det är naturligtvis själva grunden för att vi ska prioritera dessa frågor ännu mer, och det behövs mycket business as unusual.

(Applåder)

Betty Malmberg (M)
Anf. 144 Betty Malmberg (M)

Fru talman! Tack, Maria Gardfjell, för anförandet! Som pendang till alla fantastiska ord om Uppsala får jag ändå berätta att det var Linköping som var den första kommunen som tog sig an biogasen. Östgötatrafikens första bussar byggdes om 1992, tror jag att det var, och man installerade biogasmotorer.

Nog sagt om kommuner och kommunkamper. Det som förvånar mig i Maria Gardfjells anförande är att hon menar att det har varit mycket verkstad på området cirkulär ekonomi. Detta visar så tydligt med vilka olika ögon vi kan läsa den här typen av betänkanden. Jag vill vädja till Maria Gardfjell: Vi behöver mer verkstad! Om Maria Gardfjell tycker att regeringen har haft tillräckligt med verkstad vill jag ändå hävda, fru talman, att det behövs mycket mer än vad som hittills har kommit fram.

Fru talman! Maria Gardfjell tar också upp vikten av att avgifta kretslopp. Det delar jag till fullo, och från Moderaternas sida har vi därför också sagt att vi vill ha bättre och tuffare krav gentemot reningsverken. Jag refererar då tillbaka till fosforn som ändlig resurs. Vi vill sätta nationella mål, men vi vill också ställa skarpare krav på reningsverken att faktiskt göra sin läxa och se till att rena slammet. På det viset får vi rening även av läkemedelsrester.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cirkulär ekonomi

Skulle Maria Gardfjell kunna applådera och ställa sig bakom att vi får den typen av satsningar? Vi bedömer att det behövs.

Maria Gardfjell (MP)
Anf. 145 Maria Gardfjell (MP)

Fru talman! Jag vill först meddela att även Linköping är en bra kommun. Linköping har nämligen ett väldigt nära samarbete med just Uppsala i jakten på plasten. Vi har också fått pengar av EU för att jobba med detta tillsammans.

Jag blir förvånad över att Betty Malmberg inte har uppmärksammat hur mycket som händer på det här området. Ibland tänker vi politiker enbart på vår politiska värld. Vi ser den här kammaren, och vi ser riksdagshuset. Om vi sitter i en kommun ser vi kommunhuset och kommunens organisation. Men faktum är ju att det som politiken har åstadkommit de senaste åren är att näringslivet och olika aktörer och organisationer har blivit mycket aktiva på detta område, och det krävs en samverkan mellan olika aktörer för att vi ska få verkstad. Inte minst är arbetet med Fossilfritt Sverige ett av de arbetssätt som har gynnat verkstad på det sättet. Jag blir förvånad över att Moderaternas representant här i dag inte uppskattar det som det svenska näringslivet gör.

När det gäller de tuffare kraven på reningsverken kan jag som tidigare ordförande för Uppsala Vatten säga att detta är ett oerhört viktigt område. Men det är inte så lätt som att bara ställa krav på reningsverken. Man behöver också ställa krav på det som finns uppströms, alltså alla de industrier som kan ha utsläpp som kommer till reningsverken. Vi måste också fundera på vad som finns i den mat som vi äter och som sedan hamnar i reningsverket. Vi ställer ju högre krav på vad som kommer ut från reningsverket än vad vi ställer på den mat som vi äter.

Betty Malmberg (M)
Anf. 146 Betty Malmberg (M)

Fru talman! Jag beklagar att Maria Gardfjell lägger ord i munnen på mig och menar att jag inte uppskattar vad näringslivet gör. Men jag har inte över huvud taget talat om att det är där bristerna finns.

Bristerna finns hos en regering som inte sköter sitt uppdrag med effektivitet. Det är nämligen därifrån de långsiktiga förutsättningarna måste komma så att resten av samhället också vet vad som är det mest väsentliga. Det här är inte bara mina ord, utan det slås också fast i olika utredningar som vädjar och säger att vi måste få till stånd mer av samordning när det gäller till exempel miljötillsyn. Även Riksrevisionen har sina synpunkter.

Detta måste regeringsbärande partier ta till sig. Vi kan inte fortsätta att stapla utredningar på varandra, för den tiden har vi inte.

Vi har pratat mycket matsvinn i dag. En metod och en teknik som vi dock inte har talat om är genteknik och genredigering. Vad skulle det då kunna göra för nytta? Saken är den att med den nya typen av teknik, en typ av modern växtförädling, skulle vi kunna öka motståndskraften mot sjukdomar hos olika växter. Tekniken kallas för gensax eller CRISPR/Cas och har visat sig kunna ha snabba effekter just när det gäller att få fram ett växtmaterial som har högre toleransnivåer på olika sätt. Det kan vara mot torka eller andra omständigheter i den växtmiljö där det finns.

Jag skulle gärna vilja höra Miljöpartiets syn på användningen av genteknik, för det är ju en forskning som finns framme.

Maria Gardfjell (MP)
Anf. 147 Maria Gardfjell (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cirkulär ekonomi

Fru talman! Regeringen har absolut tagit många viktiga initiativ, till exempel det som Marlene Burwick nämnde tidigare om fosfor. Hela fosforfrågan är nu under utredning, och man kommer att fatta viktiga beslut inom kort. Under tiden fram till 2025 får vi en hushållsnära insamling i hela landet. Det tas också enormt många initiativ i januariavtalet, där vi har både grön skatteväxling och pantsystem och en lång rad satsningar på returområdet.

Jag vill däremot säga, fru talman, att GMO-frågan knappast hör hemma i frågan om cirkulär ekonomi. Det är otroligt långsökt att hävda det eftersom olika matråvarors hållbarhet handlar så mycket om hela livsmedelskedjan. Det handlar inte bara om kvaliteten på ett frö, utan det handlar om hela utvecklingen. Växtförädling är naturligtvis oerhört viktigt på många sätt, men det kan ske med många olika tekniker.

Rebecka Le Moine (MP)
Anf. 148 Rebecka Le Moine (MP)

Fru talman! Sedan den industriella revolutionen har människan gjort fantastiska framsteg. Vi har lyckats producera saker med sådan effektivitet att vi i dag har höjt vår levnadsstandard flera gånger om. Men det har haft ett pris. Samtidigt som den samlade världskonsumtionen har stigit har trycket på planeten ökat. Det finns en koppling. Om alla skulle leva som vi gör i Sverige skulle det kräva fyra planeter, men vi har bara en.

Det som tidigare har betraktats som "negativa externa effekter" i ekonomin kan vi inte längre betrakta som mindre bieffekter. Det är detta som har lett oss in i den klimatkris och det massutdöende av arter som vi upplever i dag. Den höga nivå av konsumtion som vi har i dag är inte en mänsklig rättighet utan begränsar bokstavligt talat framtida generationers levnadsvillkor. Vi måste snabbt minska trycket på planeten och övergå till cirkulär ekonomi så mycket som bara möjligt.

En medveten konsument måste i dag nästan ha en master i miljövetenskap för att kunna skanna av olika kemikalier, räkna ut transporternas miljöpåverkan och uppskatta huruvida produkten bidragit till förstörelse av viktiga ekosystem för att tillverkas, för att inte tala om den samlade bedömningen av produktens miljöpåverkan efter det att den har förbrukats. Det krävs alltså stor kunskap och energi, tid och engagemang samtidigt som det ofta kostar mer.

Tyvärr är det en mindre del av befolkningen som är sådana idealkonsumenter. Ungefär 98 procent av Sveriges konsumtion är nykonsumtion. Detta trots att många saker och prylar som vi äger inte nyttjas mer än någon promille av sin livstid. En borrmaskin används i genomsnitt bara 15 minuter men ägs av många som egentligen bara var ute efter ett hål i väggen. Vi måste göra det till norm att dela på saker i stället för att äga och att återvinna i stället för att kasta.

Fru talman! I en cirkulär ekonomi ökar eller bevaras värdet av produkter och material tack vare upcycling eller ekodesign. Avfall och resursanvändning minimeras och resurser bibehålls inom ekonomin när en produkt som nått slutet av sin livscykel kan användas på nytt och ytterligare värde skapas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cirkulär ekonomi

Både EU och FN har ökad cirkulär ekonomi som mål. Naturvårdsverket rekommenderar det, och det är ett viktigt mål för oss i Miljöpartiet. Men, fru talman, det är inte bara önskvärt utan nödvändigt. Ständigt ökande materiell konsumtion ryms inte i det cirkulära samhället och begränsar människans frihet från materialism. Cirkulär ekonomi underlättar att hitta lycka bortom materiella ting och hjälper människor att mötas.

Fru talman! Miljöpartiet har tidigare infört REP-avdraget och sänkt momsen på vissa reparationer. Vi vill göra det billigare att hyra, köpa begagnat och reparera genom ett så kallat hyberavdrag. Det går ut på en skattereduktion för hushåll när de reparerar, hyr konsumentprodukter eller köper tjänster för att sälja vidare begagnade produkter.

Offentlig upphandling i Sverige omsätter årligen 550-600 miljarder kronor. Här finns stora möjligheter att främja cirkulära affärsmodeller och tillämpa klimatkrav i upphandlingen. Vi har goda exempel med klädbibliotek och bilpooler där människor delar och hyr kläder och bilar vid behov samt reparationsverkstäder dit folk kommer för att lappa och laga i stället för att kasta. Kommuner bör främja detta genom att erbjuda lokaler för återbruk och reparation, till exempel i anslutning till bibliotek, där medborgare kan låna verktyg och få hjälp med att använda dem.

Fru talman! Många människor är redo att ställa om sina vanor, mycket mer än vi kanske tror. Men i fråga om att gå från linjär till cirkulär ekonomi måste vi hjälpa till. Vi kan inte lägga hela ansvaret på konsumenterna.

Tina Acketoft (L)
Anf. 149 Tina Acketoft (L)

Fru talman! Jag ber om ursäkt; jag slarvade. Jag vill bara få fört till protokollet att jag yrkar bifall till reservation 17, Liberalernas motion om övriga plastfrågor.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 28 februari.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2019-02-28
Förslagspunkter: 22, Acklamationer: 16, Voteringar: 6

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Ökad återvinning och omställning till cirkulär ekonomi

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2018/19:741 av Kristina Nilsson (S),

      2018/19:1310 av Joakim Järrebring (S),

      2018/19:2426 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 2.1 och

      2018/19:2891 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 1.
      • Reservation 1 (M)
      • Reservation 2 (C)
    2. Skärpt materialåtervinningsmål och ökad återvinning

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2018/19:1284 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkandena 1 och 3 samt

      2018/19:2891 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 2.
      • Reservation 3 (M)
      • Reservation 4 (SD)
    3. Möjliggöra för fler aktörer inom avfallshantering och att sälja avfall vidare

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2018/19:2426 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 43,

      2018/19:2726 av Kjell-Arne Ottosson m.fl. (KD) yrkande 28,

      2018/19:2847 av Martin Ådahl m.fl. (C) yrkande 1 och

      2018/19:2891 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 9.
      • Reservation 5 (M)
      • Reservation 6 (C)
      • Reservation 7 (KD)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 6 (C)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S850015
      M005812
      SD56006
      C02704
      V23005
      KD00193
      L16004
      MP13003
      Totalt193277752
      Ledamöternas röster
    4. Pantsystem

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2018/19:183 av Michael Rubbestad (SD),

      2018/19:184 av Michael Rubbestad (SD),

      2018/19:339 av Markus Wiechel (SD) yrkande 5,

      2018/19:747 av Johan Löfstrand m.fl. (S),

      2018/19:1594 av Matilda Ernkrans (S),

      2018/19:1816 av Jan Ericson (M),

      2018/19:1817 av Jan Ericson (M) och

      2018/19:2732 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 24.
    5. Hållbar konsumtion av textilier

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2018/19:1284 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkandena 4 och 5,

      2018/19:2326 av Lorentz Tovatt och Emma Hult (båda MP) och

      2018/19:2426 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 41.
      • Reservation 8 (SD)
    6. Övriga återvinningsfrågor

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2018/19:680 av Johan Andersson m.fl. (S),

      2018/19:684 av Ingemar Nilsson (S),

      2018/19:709 av Kalle Olsson och Anna-Caren Sätherberg (båda S),

      2018/19:1304 av Ida Karkiainen m.fl. (S),

      2018/19:1618 av Ida Karkiainen m.fl. (S),

      2018/19:1700 av Edward Riedl (M),

      2018/19:1729 av Mats Green (M) och

      2018/19:1834 av Jan Ericson (M).
    7. Stärkt producentansvar

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2018/19:685 av Peter Persson (S),

      2018/19:1284 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 2,

      2018/19:2255 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 24,

      2018/19:2426 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 42 och

      2018/19:2726 av Kjell-Arne Ottosson m.fl. (KD) yrkande 15.
      • Reservation 9 (SD)
      • Reservation 10 (KD)
    8. Ekodesign och planerat åldrande

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2018/19:2426 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 40 och

      2018/19:2732 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 25.
    9. Förbud mot engångsartiklar av plast och EU:s plaststrategi

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2018/19:1289 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 8,

      2018/19:2255 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 25,

      2018/19:2426 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 37,

      2018/19:2586 av Cecilie Tenfjord Toftby (M) yrkande 2,

      2018/19:2732 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 28 och

      2018/19:2885 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 1.
      • Reservation 11 (M)
      • Reservation 12 (SD)
      • Reservation 13 (C)
    10. Minskad plastanvändning och en nationell plaststrategi

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2018/19:669 av Elin Segerlind m.fl. (V) yrkandena 15 och 17 samt

      2018/19:1289 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 7.
      • Reservation 14 (SD)
      • Reservation 15 (V)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 15 (V)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S850015
      M580012
      SD00566
      C27004
      V02305
      KD19003
      L15005
      MP13003
      Totalt217235653
      Ledamöternas röster
    11. Övriga plastfrågor

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2018/19:669 av Elin Segerlind m.fl. (V) yrkande 16,

      2018/19:1033 av Fredrik Lundh Sammeli och Mathias Tegnér (båda S),

      2018/19:2040 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 24 och

      2018/19:2726 av Kjell-Arne Ottosson m.fl. (KD) yrkande 16.
      • Reservation 16 (V)
      • Reservation 17 (L)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 17 (L)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S850015
      M580012
      SD56006
      C27004
      V00235
      KD19003
      L01604
      MP13003
      Totalt258162352
      Ledamöternas röster
    12. Cirkulär livsmedelsproduktion och åtgärder för minskat matsvinn

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2018/19:1284 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 6,

      2018/19:2255 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 33,

      2018/19:2696 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkandena 1 och 2,

      2018/19:2732 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 18,

      2018/19:2736 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 42 och

      2018/19:2891 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 6.
      • Reservation 18 (M)
      • Reservation 19 (SD)
      • Reservation 20 (KD)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 20 (KD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S850015
      M005812
      SD00566
      C27004
      V23005
      KD01903
      L16004
      MP13003
      Totalt1641911452
      Ledamöternas röster
    13. Biogasproduktion

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2018/19:169 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 22 och

      2018/19:454 av Markus Wiechel (SD) yrkande 2.
      • Reservation 21 (SD)
    14. Hantering av slaktavfall

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2018/19:1287 av Staffan Eklöf m.fl. (SD) yrkande 34 och

      2018/19:2890 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 9.
      • Reservation 22 (M)
      • Reservation 23 (SD)
    15. Slamåterföring

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2018/19:1287 av Staffan Eklöf m.fl. (SD) yrkande 36 och

      2018/19:2891 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 10.
      • Reservation 24 (M)
      • Reservation 25 (SD)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 24 (M)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S850015
      M058012
      SD00566
      C27004
      V23005
      KD19003
      L16004
      MP13003
      Totalt183585652
      Ledamöternas röster
    16. Anmälningsplikt för kompost

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2018/19:454 av Markus Wiechel (SD) yrkande 1 och

      2018/19:2541 av Rickard Nordin (C).
    17. Nedskräpning och marint skräp

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2018/19:1457 av Ann-Sofie Alm (M),

      2018/19:2250 av Solveig Zander (C) yrkande 7,

      2018/19:2545 av Rickard Nordin och Fredrik Christensson (båda C) och

      2018/19:2546 av Rickard Nordin och Fredrik Christensson (båda C) yrkandena 1 och 2.
    18. Stimulera utvecklingen av urban mining, waste mining och hantering av utvinningsavfall

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2018/19:2332 av Jonas Eriksson m.fl. (MP) yrkandena 1-4.
    19. Oljesanering, förorenad mark och återställande- och saneringsförsäkring

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2018/19:164 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 17,

      2018/19:2332 av Jonas Eriksson m.fl. (MP) yrkande 9 och

      2018/19:2885 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 6.
      • Reservation 26 (M)
      • Reservation 27 (SD)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 27 (SD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S850015
      M105712
      SD05606
      C27004
      V23005
      KD19003
      L16004
      MP13003
      Totalt184565752
      Ledamöternas röster
    20. Rivning av vindkraftverk

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2018/19:169 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 12.
      • Reservation 28 (SD)
    21. Miljöbrott och transport av farligt avfall

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2018/19:2891 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkandena 3-5.
      • Reservation 29 (M)
    22. Informationskrav för varor och tjänster om miljöpåverkan, farliga ämnen och livslängd

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2018/19:2426 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 39 och 45 samt

      2018/19:2895 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 2.
      • Reservation 30 (M)
      • Reservation 31 (C)