Datafrågor

Betänkande 1988/89:KU28

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Konstitutionsutskottets betänkande

1988/89:KU28

Datafrågor

1988/89 KU28

Sammanfattning

I betänkandet behandlas ett antal under de allmänna motionstiderna 1988 och 1989 väckta motioner om datafrågor. Motionsyrkandena har avstyrkts eller ansetts besvarade med vad utskottet anfört, i flera fall med hänvisning till den beredning som pågår i regeringskansliet av förslag som data- och offentlighetskommittén har lagt fram. Till betänkandet har fogats 13 reservationer och 1 särskilt yttrande.

Motionsyrkandena

1987/88:K403 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

1. atf riksdagen hos regeringen begär förslag om plan för uppdelning och decentralisering av stafiiga dataregister,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regisferbesked,

3. aft riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om offentlighet och sekretess,

8. aft riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om atf förslag nu inte skall läggas om myndigheters försäljning av personuppgifter,

9. aft riksdagen beslutar lägga ned den kommersiella delen av SPAR-registret,

1987/88:K412 av Bengt Kindbom m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mofionen anförts om a) samköming av dataregister, b) personnummeranvändning och c) försäljning av offentliga uppgifter ur samhällets register,

3. att riksdagen beslutar aft datalagen 8 § första stycket skall ha följande lydelse: Förekommer anledning till misstanke att en personuppgift som ingår i ett personregister är oriktig eller missvisande, skall den registeransvarige utan dröjsmål företa skälig utredning. En oriktig eller missvisande uppgift skall rätfas, ändras eller uteslutas.

1987/88:K422 av Gunnar Hökmark (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till ändring i datalagen vad gäller strafföreläggande för missbruk av 10 § i datalagen.

1 Riksdagen 1988/89. 4 saml. Nr 28

1987/88:K431 av Anders Björck m.fl. (m) vari yrkas 1988/89:KU28

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av åtgärder beträffande myndigheters hantering av sékretessbelägd informafion,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mofionen anförts om informationsrufiner mellan socialstyrelsen och sjukvårdens olika enheter,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mofionen anförts om översyn av myndigheters tillämpning av sekretesslagstiftningen,

4. att riksdagen hos regeringen begär en redovisning av användning av kryptering i enlighet med vad i motionen anförts,

5. aft riksdagen som sin mening ger regeringen fill känna vad i mofionen anförts om utgallring och sekrefessbeläggning av uppgifter i register som inte nyttjas för myndighetsutövning,

6. aft riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om besvärsräff vid utlämnande av uppgift,

7. atf riksdagen hos regeringen begär tillsättande av en delegation i syfte aft föreslå minskning av uppgiftslämnandet i enlighet med vad i mofionen anförts,

8. aft riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring i datalagen (1973:289) beträffande särskilda och synnerliga skäl för fillstånd i enlighet med vad i mofionen anförts,

9. atf riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mofionen anförts om prövning av datainspektionens beslut,

10. aft riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring i datalagen
(1973:289) beträffande informafion och informerat samtycke inför samkör-
ning av dataregister i enlighet med vad i mofionen anförts,

12. aft riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om försäljning av uppgifter från statliga dataregister,

13. aft riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av skydd för företagshemlighefer.

1987/88:K803 av Alf Svensson (c) vari yrkas atf riksdagen hos regeringen begär förslag till lag om krav på databaser kring beslut fattade av riksdag, landsting och kommunfullmäkfige i enlighet med vad som anförts i mofionen.

1987/88:K804 av Alf Svensson (c) vari yrkas aft riksdagen hos regeringen begär förslag om en bred försöksverksamhet med "folkefs datakonfor" i enlighet med vad som anförts i motionen.

1987/88:K809 av Paul Lestander m.fl. (vpk) vari yrkas atf riksdagen hos regeringen begär initiativ till offenfiig databasservice i kommunerna.

1988/89:K222 av Cari Bildt m.fl. (m) vari yrkas

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om skydd för den personliga integriteten.

1988/89:K408 av Bengt Kindbom m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om en parlamentarisk utredning för beredning av säkerhets- och sårbarhetsfrågorna i datasamhället.

2. atf riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i 1988/89:KU28 mofionen anförts om planer för decentralisering av datasystem,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om översyn av datalagen, begränsning av personnummeranvändningen och försäljningen av uppgifter ur offentliga register, m.m.,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen fill känna vad som i motionen anförts om registerlagar, registrering av personuppgifter inom sjukvård och socialtjänst,

5. aft riksdagen som sin mening ger regeringen fill känna vad som i motionen anförts om skydd för förefagsdafa.

1988/89:K419 av Roland Larsson m.fl. (c) vari yrkas aft riksdagen hos regeringen begär aft det s.k. årskurs-9-regisfret avidenfifieras även för 1989 och framåt vid en eventuell fortsättning av registreringen.

1988/89:K430 av Lars Tobisson m.fl. (m) vari yrkas atf riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om säkerhet och sekretess inom dataområdet. Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Fi423.

1988/89:K434 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i hithörande lagar aft de synpunkter och förslag som framförts i motionen om den personliga integriteten i samband med dataregister tillgodoses.

1988/89:K442 av Anders Björck m.fl. (m) vari yrkas

1. aft riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mofionen anförts om en knytning av myndigheternas dataanvändning fill myndighetsutövningen,

2. aft riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mofionen anförs om informationsrutiner mellan socialstyrelsen och sjukvårdens olika enheter,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om översyn av myndigheters fillämpning av sekretesslagstiftningen,

4. att riksdagen hos regeringen begär en redovisning av användning av kryptering i enlighet med vad i motionen anförs,

5. atf riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om utgallring och sekrefessbeläggning av uppgifter i register som inte nyttjas för myndighetsutövning,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen fill känna vad i mofionen anförs om besvärsrätt vid utlämnande av uppgift,

7. aft riksdagen som sin mening ger regeringen fill känna vad som här anförs om behovet av en ny infegritetslag,

8. att riksdagen hos regeringen begär tillsättande av en delegation i syfte att föreslå minskningar av uppgiftslämnandet i enlighet med vad i mofionen anförs,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om prövning av datainspektionens beslut,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om en begränsning av personnummeranvändningen,

1* Riksdagen 1988/89. 4 samt. Nr 28

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen 1988/89:KU28 anförs om försäljning av uppgifter från statliga dataregister.

1988/89:K622 av Paul Lestander m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär initiativ fill offentlig databasservice i kommunerna.

1988/89:K629 av Bengt Harding Olson (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att en utredning tillsätts för införande av folkdataterminal-system.

1988/89:L904 av Anders Björck m.fl. (m) vari yrkas atf riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mofionen anförs om behovet av skydd för företagshemlighefer.

Data- och offentlighetskommittén

Data- och offentlighetskommittén (DOK) fick först i uppdrag att utreda användningen av personnummer. Enligt direktiven (dir. 1984:27) skall kommittén kartlägga personnummeranvändningen och belysa fördelar och nackdelar med bruket av personnummer. Den skall också granska om användningen kan medföra otillbörligt intrång i den enskildes personliga integritet och föreslå lämpliga åtgärder för att avvärja eventuella hot mot den personliga integriteten.

I tilläggsdirektiv (dir. 1984:48) fick kommittén i uppdrag att också utreda offentlighetsprincipens tillämpning på upptagningar för automatisk databehandling. Enligt direktiven skall DOK undersöka hur tryckfrihetsförordningens bestämmelser om allmänna handlingar har fungerat när de fillämpas på ADB-upptagningar och föreslå de ändringar i bestämmelserna som kan vara befogade. Särskilt skall övervägas åtgärder för att stärka offentlighetsprincipen när det gäller atf ge medborgarna möjligheter till kontroll och insyn i myndigheternas verksamhet. Kommittén skall också göra klart var gränsen bör gå mellan myndigheternas skyldighet att lämna ut uppgifter i övrigt och i def sammanhanget överväga myndigheternas försäljning av uppgifter ur ADB-register.

Kommitténs uppdrag omfattar även frågor om rättelse och skadestånd när def gäller ADB-register och frågor om integritet och sekretess inom hälso-och sjukvården.

Kommittén har redovisat sitt arbete i fem betänkanden. Samfliga har titeln Integrifefsskyddet i informationssamhället.

Det första betänkandet (SOU 1986:24) innehåller kommitténs överväganden om rättelse och skadestånd enligt datalagen och kommitténs granskning av tillgängligheten av patientuppgifter i olika ADB-register inom hälso- och sjukvården.

Det andra betänkandet (SOU 1986:46) innehåller en kartläggning av myndigheternas försäljning av personuppgifter från databaserade register och kommitténs överväganden i den frågan. Kommittén föreslår en lag om myndigheternas försäljning av uppgifter om enskilda personer ur personregister. Betänkandet innehåller också ett förslag till utvidgad folkbokföringssekretess. Sådan sekretess skall enligt förslaget gälla även register som omfattar ett urval av befolkningen.

1 def tredje betänkandet (Ds Ju 1987:8) finns förslag fill reglering av två 1988/89:KU28 grundlagsfrågor. Den första frågan gäller ett skydd för den personliga integriteten i samband med ADB-registrering och innebär att en garanti för ett sådant skydd skrivs in i den s.k. fri- och rätfighetskafalogen i 2 kap. regeringsformen. Den andra frågan gäller en reglering i tryckfrihetsförordningen av rätfen att gallra allmänna handlingar.

Det fjärde betänkandet (SOU 1987:31) innehåller en kartläggning av personregistreringen och användningen av personnummer i samhället och kommitténs överväganden i dessa frågor. I betänkandet lägger kommittén fram två alternativa förslag till reglering och begränsning av användningen av personnummer. Betänkandet innehåller vidare en diskussion om vad offentlighetsprincipens möjligheter till insyn i enskildas personliga och ekonomiska förhållanden betyder från integritetssynpunkt. Det innehåller också förslag om vilka områden som är särskilt angelägna atf reglera i registerlagar.

I det femte och sista betänkandet (SOU 1988:64) behandlar kommittén offentlighetsprincipen och informationsteknologin och föreslår några mindre ändringar och tillägg i tryckfrihetsförordningen och sekretesslagen. Ett av förslagen innebär atf omfattningen av offentlighetsinsynen preciseras i 2 kap. 3§ tryckfrihetsförordningen fill aft avse de handlingar som myndigheten enkelt kan framställa genom datorutrustning och program som myndigheten själv använder sig av.

Behandlingen av DOK:s förslag m.m.

Förslagen i det första betänkandet om rättelse och skadestånd enligt datalagen har lett fill lagsfiftning (prop. 1986/87:116, KU 1987/88:5, rskr. 10). Ändringarna innebär aft den registeransvarige i ökad utsträckning är skyldig aft rätta felaktiga uppgifter i ett personregister. Den regisferansvari-ge är även skyldig att utse en eller flera kontaktpersoner som skall bistå de registrerade vid misstanke om aft en personuppgift är felaktig. Ändringarna innebär också en skyldighet vid dataintrång och annat brott som avses i datalagen för den som har begått brottet att betala skadestånd även för s.k. ideell skada.

Förslaget om utvidgad folkbokföringssekrefess i def andra betänkandet har lett till lagstiftning (prop. 1987/88:41, KU 22, rskr. 51). Folkbokföringssekretess gäller, i den utsträckning regeringen föreskriver def, även i myndighetsregister som endast omfattar en del av befolkningen.

Förslagen i def tredje betänkandet om att den s.k. fri- och rätfighetskafalogen i 2 kap. regeringsformen skall innehålla en garanti för skydd av den personliga integriteten i samband med ADB-registrering har lett till lagstiftning (prop. 1987/88:57, KU 19, rskr. 117).

De fjärde och femte betänkandena liksom återstående frågor i de övriga betänkandena bereds för närvarande i regeringskansliet.

Def skall slufiigen nämnas aft inom regeringskansliet för närvarande övervägs frågan om en allmän översyn av datalagen.

Utskottet 1988/89:KU28

Offentlighet och sekretess

I motion 1987/88:K431 av Anders Björck m.fl. (m) yrkande 2 erinras om att DOK i sitt första betänkande påtalat att uppgiffslämningen till socialstyrelsens forsknings- och stafisfikregisfer från olika enheter inom sjukvårdens myndigheter inte är förenlig med sekretesslagen. Regeringen bör därför omgående ta initiafiv fill nya informationsrufiner. Detsamma anförs i motion 1988/89:K442 av Anders Björck m.fl. (m) yrkande 2.

Regeringen bör enligt mofion 1987/88:K431 yrkande 3 ta initiativ fill en översyn av hur svenska myndigheter tillämpar sekretesslagstiftningen. Det skulle leda till en bättre fillämpning och skulle ge statsmakterna en bättre bild av hur den sekretess fungerar som ibland är en förutsättning för inrättandet av vissa datasystem. Detsamma anförs i motion 1988/89:K442 yrkande 3.

Enligt mofion 1987/88:K431 yrkande 4 kan en säker och trovärdig kryptering vara ett sätt atf förhindra atf hemliga uppgifter tappas ur olika dataregister. Regeringen bör därför lämna riksdagen en redovisning över hur kryptering kan användas i olika datasystem. Liknande synpunkter förs fram i mofion 1988/89:K442 yrkande 4.

Ett alternativ till kryptering kan enligt mofion i987/88:K431 yrkande 5 vara att myndigheterna gallrar ut känsliga uppgifter när de inte behövs för verksamhet som infe är myndighetsutövning. Som exempel anges utlånings-register vid biblioteken. Sådana register bör sekretessbeläggas och gallras kontinuerligt. Detsamma anförs i mofion 1988/89:K442 yrkande 5.

I motion 1987/88:K431 yrkande 6 pekar motionärerna på att beslut om utlämnande av uppgifter fattas av myndigheterna utan möjlighet för den registrerade atf reagera. De anser därför atf det finns anledning aft överväga regler om underrättelse fill den registrerade och en rätt för denne aft överklaga. Detsamma anförs i motion 1988/89:K442 yrkande 6.

Utskottets bedömning

I sitt första betänkande har DOK behandlat patientuppgifter i ADB-register och konstaterat att sekretesslagens regler till skydd mot uppgiftslämnande i vissa fall har förbisetfs. Kommittén har därför föreslagit en ändring i sekretesslagen som innebär en åtstramning beträffande utlämnande av-patientuppgifter för administrativa ändamål. I def sista betänkandet uttalar DOK att en tydligare reglering av de frågor som har aft göra med informationsutbyte mellan myndigheter, eventuellt med utnyttjande av sammankoppling av datanät, förtjänar ytterligare uppmärksamhet. Såväl förslaget om ändring i sekretesslagen som def sista betänkandet bereds för närvarande i regeringskansliet. Enligt utskottet bör detta beredningsarbete avvaktas. Utskottet avstyrker därför mofionerna 1987/88:K431 yrkande 2 och 1988/89:K442 yrkande 2.

I proposition 1987/88:95 om datapolitik för statsförvaltningen konstateras att regelsystemet kan vara svårt att tillämpa vid de fåtal fillfällen myndigheterna har anledning att befatta sig därmed. Regeringen har därför i juli 1988 givit statskontoret i uppdrag att efter samråd med andra samordnande

myndigheter utforma en vägledning för myndigheterna om den praktiska 1988/89:KU28 tillämpningen av offentlighets- och sekretesslagstiftningen på ADB-området. I uppdraget ingår också att överväga om det vid sidan av allmänna råd även behövs föreskrifter för myndigheternas säkerhetsarbete inom dataområdet och, om ett sådant behov anses föreligga, föreslå regeringen de åtgärder som är påkallade. Utskottet finner att de nu redovisade åtgärderna får anses tillgodose önskemålen i motionerna 1987/88:K431 yrkande 3 och 1988/89:K442 yrkande 3. Någon åtgärd från riksdageris sida får således inte anses påkallad. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandena.

Vid riksdagsbehandlingen av proposition 1987/88:95 om datapolitik för statsförvaltningen uttalades aft man utgick från att kryptering beaktades inom ramen för arbetet med att främja och samordna säkerheten och atf det i proposifionen angavs aft möjligheterna fill kryptering borde prövas (FöU 1987/88:2y, FiU 1987/88:25). Utskottet har ingen anledning aft nu göra någon annan bedömning och avstyrker därför motionerna 1987/88:K431 yrkande 4 och 1988/89:K442 yrkande 4.

Frågan om skyddet för den personliga integriteten i samband med bibliotekens uflåningsverksamhef är för närvarande föremal för utskottets överväganden vid behandlingen av proposifion 1988/89:67 om sekretessfrågor inom undervisningsväsendet m.m. Frågan kommer att avgöras under innevarande riksmöte. Med det anförda får motionerna 1987/88:K431 yrkande 5 och 1988/89:K442 yrkande 5 anses besvarade.

Utskottet har tidigare uttalat atf frågan om utvidgad rätt atf överklaga beslut om att lämna ut uppgifter borde bedömas i samband med en framfida översyn av sekretesslagen (KU 1987/88:5). Utskottet, som hänvisar till detta uttalande, avstyrker motionerna 1987/88:K431 yrkande 6 och 1988/89:K442 yrkande 6.

Säkerhet och sekretess

Enligt motion 1988/89:K408 av Bengt Kindbom m.fl. (c) yrkande 1 har regeringen misskött sårbarhefsfrågorna inom dataområdet. Mofionärerna kräver att regeringen tar krafttag för att minska sårbarheten och höja säkerheten i databehandlingen. Parlamentariker och intressenter inom näringsliv och servicesektorn måste vara med och påverka de förslag som tas fram. Motion 1988/89:K430 av Lars Tobisson m.fl. (m) berör också frågan om organisafionen av säkerhetsarbetet på dataområdet. Motionärerna konstaterar aft def finns ett antal myndigheter med olika former av samordningsansvar inom ADB-säkerhefsområdet. De anser aft en kompetenssamling utan svårighet bör kunna göras till ett fåtal organ. Statskontorets samordningsansvar bör begränsas till den civila statsförvaltningen exkl. affärsverken. Eventuellt bör det bara finnas eft samordningsorgan som bör vara skilt från statskontoret.

Riksdagen 1988/89. 4 samt. Nr 28

utskottets bedömning 1988/89: KU28

I riksdagens beslut 1988 om datapolitik för statsförvaltningen preciseras ansvarsfördelningen beträffande organisationen av säkerhetsarbetet på ADB-området (prop. 1987/88:95 delvis, 1987/88:100 bil. 2, FiU 25, rskr. 293). Statskontoret skall ha kvar sina uppgifter inom säkerhetsområdet. Det innebär atf statskontoret skall ha ett samordningsansvar för ADB-säkerheten i fred inom den civila statsförvaltningen inkl. affärsverken, atf statskontoret skall ge de enskilda myndigheterna stöd och råd för aft underlätta arbetet med säkerhefshöjande åtgärder samt aft statskontoret skall utgå från de krav på ADB-säkerhet i kris och krig som kommer fram i det arbete som bedrivs av överstyrelsen för civil beredskap. Vid behandlingen av ärendet i riksdagen förekom ett motionsyrkande om att statskontorets samordningsansvar iör sårbarhetsfrågor skulle inskränkas till den civila statsförvaltningen med undantag av affärsverken. Yrkandet avstyrktes med motiveringen att statskontorets samordningsansvar även borde omfatta affärsverken (FiU 1987/88:25). Utskottet saknar anledning aft frångå den bedömningen och avstyrker därför mofion 1988/89:K430.

Den särskilda samrädsgruppen för samhällets sårbarhet inom dataområdet inom regeringskansliet skall ha fill huvuduppgift att identifiera och konkretisera sådana säkerhetsproblem på samhällsnivå som annars inte blir tillräckligt uppmärksammade. Vid behandlingen i riksdagen av ärendet om datapolifiken förekom eft motionsyrkande om att sårbarhetsfrågornas och datafrågornas handläggning skulle få en förstärkt parlamentarisk förankring. Yrkandet avstyrktes med hänvisning till det parlamentariska inslaget i den referensgrupp för datafrågor som är knuten till statsrådsgruppen för datafrågor (FiU 1987/88:25).

Utskottet saknar anledning aft frångå den bedömning som gjordes vid den tidigare riksdagsbehandlingen och avstyrker därför mofion 1988/89:K408 yrkande 1.

Företagens integritetsskydd

I motion 1987/88:K431 av Anders Björck m.fl. (m) yrkande 13 anförs att infegrifefsdebaften huvudsakligen har rört enskilda. Motionärerna anser emellerfid att även företagens situafion bör uppmärksammas och begär därför en utredning om behovet av integritetsskyddsåtgärder för företagen. Detsamma anförs i motion 1988/89:L904 av Anders Björck m.fl. (m). Även motion 1988/89:K408 av Bengt Kindbom m.fl. (c) yrkande 5 far upp behovet av skydd för företagens data. Enligt mofionärerna bör skyddet för otillbörligt intrång grundas på lagstiftning om dataintrång och sekretess.

Utskottets bedömning

I betänkandet KU 1987/88:5 avstyrkte utskottet ett yrkande av motsvarande innebörd med hänvisning främst fill att företagens behov av skydd tillgodoses genom bestämmelser i brottsbalken, sekretesslagstiftningen och speciallag-sfiftning, t.ex. lagen om illojal konkurrens. Utskottet vill i sammanhanget erinra om den under innevarande riksmöte behandlade proposifionen

1987/88:155 om skydd för företagshemligheter (se 1988/89:LU30 och 1988/ 1988/89:KU28 89:KU2y). Med hänvisning fill det anförda avstyrks motionerna 1987/ 88:K431 yrkande 13, 1988/89:L904 och 1988/89:K408 yrkande 5.

Tillstånd för inrättande av personregister

Enligt datalagen krävs datainspektionens tillstånd för inrättande av vissa personregister. För tillstånd fordras i vissa fall särskilda skäl och i andra fall synnerliga skäl. Enligt motion 1987/88:K431 av Anders Björck m.fl. (m) yrkande 8 bör särskilda och synnerliga skäl definieras bättre. Härigenom uppnås bättre ändamålsstyrning när det gäller användningen av insamlade , uppgifter och ökad klarhet i lagen. Samma synpunkter anförs i mofion 1988/89:K442 av Anders Björck m.fl. (m), dock utan att något yrkande framställs.

Utskottets bedömning

I sitt fjärde betänkande behandlar DOK frågan om tillståndsgivningen kan göras mer restriktiv. Enligt kommittén måste frågan om hur långt man vill gå när det gäller att skydda den enskildes integritet genom att vara restriktiv med att tillåta ny eller utökad personregistrering alltid avgöras vid en politisk bedömning. Kommittén finner aft en lagstiftning som mer detaljerat än nu bestämmer registerändamål, registerinnehåll, regler för utlämnande av uppgifter, vilka föreskrifter som skall finnas i olika register etc. lätt kan bli otidsenlig på grund av den snabba samhälls- och teknikutvecklingen. Det skulle enligt kommittén säkert bli nödvändigt med ständiga justeringar i en sådan detaljerad lag. Kommittén förordar emellertid mycket stor restriktivitet vid varje tillfälle när frågan om att inrätta eller utvidga ett personregister blir aktuell. Frågan om tillståndsgivningen bereds nu i regeringskansliet. Enligt utskottet bör detta beredningsarbete avvaktas. Ufskottet avstyrker därför mofion 1987/88:K431 yrkande 8.

Instans för Överklagande

I mofion 1987/88:K431 av Anders Björck m.fl. (m) yrkande 9 uttalas att prövningen av datainspektionens beslut bör ske strikt enligt datalagen och utan politiska avvägningar. Besluten bör därför överklagas hos regeringsrätten och inte hos regeringen. Detsamma framförs i motion 1988/89:K442 av Anders Björck m.fl. (m) yrkande 9.

Utskottets bedömning

Utskottet har tidigare vid flera tillfällen, senast i betänkande KU 1987/88:5, uttalat att det ofta finns eft betydande polifiskt inslag i den bedömning som måste göras vid en överprövning av datainspektionens beslut och att det därför är motiverat att behålla regeringen som instans för överklagande. I sitt fjärde betänkande förklarar DOK att den nuvarande överklagandeordningen bör bestå mot bakgrund av att kommittén infe vill göra datalagens regler mer preciserade. Utskottet, som hänvisar till dessa uttalanden, avstyrker motionerna 1987/88:K431 yrkande 9 och 1988/89:K442 yrkande 9.

Begränsning av uppgiftslämnandet, personnummer m.m. 1988/89:KU28

I motion 1987/88:K431 av Anders Björck m.fl. (m) yrkande 7 uttalas att myndigheternas rätt atf samla in, registrera, lagra och vidarebefordra personuppgifter måste begränsas. En delegation bör därför tillsättas och få till uppgift att föreslå minskningar i medborgarnas uppgiffsskyldigheter. Samma synpunkter förs fram i motion 1988/89:K442 av Anders Björck m.fl. (m) yrkande 8. I motion 1988/89:K222 av Cari Bildt m.fl. (m) yrkande 15 framförs uppfattningen aft den enskildes uppgiftsskyldighet bör begränsas med hänsyn till hans behov av integritet.

Enligt mofion 1987/88:K431 yrkande 1 finns det sfarka skäl som talar för aft en myndighet skall inhämta personuppgifter direkt från den enskilde och inte från andra myndigheter. Detta bör framgå av myndigheternas instruktioner. Samma synpunkter förs fram i motion 1988/89:K442 av Anders Björck m.fl. (m), dock utan atf något yrkande framställs.

I motion 1988/89:K408 av Bengt Kindbom m.fl. (c) yrkande 4 anförs aft DOK:s förslag om registerlagar ligger i linje med de krav som centerpartiet framfört vid föregående riksmöte. Enligt motionärerna bör riksdagen ge regeringen i uppdrag atf utarbeta sådana registerlagar.

I mofion 1987/88: K412 av Bengt Kindbom m.fl. (c) yrkande Ib föreslås att personnummeranvändningen begränsas och regleras i särskild lag. Även i mofion 1988/89:K408 av Bengt Kindbom m.fl. (c) yrkande 3, såvitt nu är i fråga, uttalas atf regeringen under riksmötet 1988/89 bör lägga fram förslag som begränsar personnummeranvändningen. Mofionärerna pekar på aft de förslag som DOK har lagt fram i ämnet inte har lett fill några initiativ från regeringen. Även i mofion 1988/89:K442 av Anders Björck m.fl. (m) yrkande 10 konstateras atf regeringen - trots utredningsförslaget - inte har lämnat något förslag om begränsning av personnummeranvändningen. Enligt motionärerna bör en sådan begränsning grundas på att endast vissa regisferansvariga genom stöd i lag får rätt aft avkräva människor deras personnummer. I övrigt bör användningen av personnummer vara frivillig. Samma synpunkter framförs i mofion 1987/88:K431 av Anders Björck m.fl. (m), dock utan atf något yrkande framställs.

Utskottets bedömning

Frågorna om begränsning av uppgiftslämnandet och inhämtandet av uppgifter omfattas av de överväganden ochdet förslag om registerlagar som DOK har presenterat i sitt fjärde betänkande. Detsamma gäller frågorna om användning av personnummer. Förslaget innebär atf alla myndighetsregister med ett stort antal registrerade och ett kvalificerat känsligt innehåll skall specialregleras, om uppgifterna i registret är föremål för en icke obetydlig extern spridning. Betänkandet bereds nu i regeringskansliet. Enligt utskottet bör detta beredningsarbete avvaktas. Med def anförda får motion 1988/ 89:K408 yrkande 4 anses besvarad. Utskottet avstyrker vidare motionerna 1987/88:K412 yrkande Ib, 1987/88:K431 yrkandena 1 och 7, 1988/89:K408 yrkande 3, såvitt nu är i fråga, 1988/89:K222 yrkande 15 samt 1988/89:K442 yrkandena 8 och 10.

Avidentifiering av ett statistikregister inom skolområdet 1988/89:KU28

Enligt 1 § förordningen (1987:902) om uppgifter fill statisfiska centralbyrån om elever i grundskolans årskurs 9 skall varje kommun lämna statisfiska centralbyrån de uppgifter som har antecknats i betygskafalogen för sådana elever som under året har slutfört årskurs 9 i kommunens grundskola eller eljest avslutat sin skolgång där. Ursprungligen skulle uppgifterna lämnas för åren 1987 och 1988. Skyldigheten har sedermera utsträckts till åren 1989 och 1990. Statistiska centralbyrån får enligt 3 § förordningen använda uppgifterna endast för sitt register Elever i årskurs 9 - statisfikregisfer, vilket enligt paragrafen har inrättats med stöd av tillstånd från datainspektionen den 16 februari 1987. Enligt motion 1988/89:K419 av Roland Larsson m.fl. (c) är det mycket otillfredsställande atf detta register, som syftar till att ge statistisk information, innehåller sådana uppgifter aft varje individ kan identifieras och framgent sammankopplas med andra register. Enligt motionärerna bör riksdagen hos regeringen begära aft statistikregisfret avidentifieras.

Utskottets bedömning

Registret innehåller uppgifter ur befygskatalogerna. Dessa uppgifter är offenfiiga. Hos statistiska centralbyrån gäller emellerfid sekretesslagens bestämmelser om stafistiksekrefess för uppgifterna i registret. Enligt utskottets mening finns det mot denna bakgrund inte anledning fill något initiativ från riksdagens sida. Utskottet avstyrker därför mofion 1988/89:K419.

Rättelse och information

I motion 1987/88:K412 av Bengt Kindbom m.fl. (c) yrkande 3 anförs atf en viktig förutsättning för atf enskilda skall känna förtroende för myndigheternas registrering är aft uppgifterna i registren är riktiga. Vidare anförs atf datalagens krav pä rättelse bör gälla alla felaktigheter som uppdagats i eft register.

Motion 1987/88:K403 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) yrkande 2 gäller rätten att få ett utdrag eller ett registerbesked enligt 10§ datalagen. Mofionärerna erinrar om att datainspektionen har meddelat allmänna råd . om vad som skall ingå i registerbeskeden. De anser att en bestämmelse av motsvarande innehåll bör tas in i paragrafen.

Utskottets bedömning

Utskottet har tidigare i samband med behandlingen av ett förslag i proposition 1986/87:116 om skyldighet för den registeransvarige att rätta felaktiga uppgifter i personregister avstyrkt ett motionsyrkande om atf skyldigheten skulle avse alla felaktigheter (KU 1987/88:5). Utskottet hänvisar härtill och avstyrker därför mofion 1987/88:K412 yrkande 3.

Utskottet har tidigare uttalat aft datalagen inte behöver kompletteras på det sätt som begärs i mofion 1987/88:K403 yrkande 2 (KU 1987/88:5). Motionsyrkandet avstyrks.

Samköming m.m. 1988/89:KU28

I motion 1987/88:K412 av Bengt Kindbom m.fl. (c) yrkande 1 a krävs att samköming av personregister infe skall tillåtas, om det inte uttryckligen medges i lag. Som förutsättning för samköming bör därvid anges aft synnerliga skäl skall föreligga i def enskilda fallet.

I motion 1987/88:K431 av Anders Björck m.fl. (m) yrkande 10 betonas vikten av ökad restrikfivitet när def gäller samkörningar - framför allt när de syftar fill kontroll. Samfidigt är def viktigt aft den enskilde får en starkare ställning. När det gäller samkörningar med andra syften än kontroll - t.ex. forskning eller statistik - bör kravet på informerat samtycke skärpas i de fall en särskild registerlag inte anger under vilka förutsättningar samkörningar får ske.

Enligt motion 1988/89:K442 av Anders Björck m.fl. (m) yrkande 1 är det angeläget atf skapa en ökad förutsebarhet vad gäller innehållet i ADB-baserade offentliga handlingar genom att hårdare än i dag knyta myndigheternas ADB-hantering till ändamålet för de insamlade uppgifterna. Detta kan enligt mofionärerna ske genom föreskrifter i registerlagstiftningen som preciserar myndigheternas ADB-hantering eller genom föreskrifter om vilka handlingar och samkörningar som en myndighet får göra.

Utskottets bedömning

De frågor om samköming m.m. som tas upp i motionerna omfattas av de överväganden som presenteras i DOK:s fjärde betänkande. Betänkandet bereds nu i regeringskansliet. Enligt utskottet bör detta beredningsarbete avvaktas. Utskottet avstyrker därför motionerna 1987/88:K412 yrkande 1 a, I987/88:K431 yrkande 10 och 1988/89:K442 yrkande 1.

Myndigheters försäljning av personuppgifter samt det statliga person- och adressregistret

I sitt andra betänkande tar DOK upp frågan om myndigheternas försäljning av personuppgifter m.m. Kommittén har föreslagit en lag som innebär ett principiellt förbud för myndigheter att utan riksdagens medgivande sälja uppgifter om enskilda personer ur sina personregister. Enligt förslaget skall dock riksdagen medge försäljning ur vissa register, t.ex. det statliga person-och adressregistret (SPAR).

I sitt sista betänkande har DOK lämnat förslag om offentlighetsprincipens tillämpning i samband med ADB.

I motion I987/88:K431 av Anders Björck m.fl. (m) yrkande 12 behandlas försäljning av uppgifter från offentliga register. Enligt motionärerna är det principiellt felaktigt att det allmänna på detta sätt säljer delar av enskilda medborgares privatliv. De anser atf DOK:s förslag i själva verket innebär en legalisering av den nuvarande försäljningsverksamheten. Enligt deras uppfattning bör försäljning ur myndigheters register inte fillåtas. I motion 1988/89:K442 av Anders Björck m.fl. (m) yrkande 11 förs samma synpunkter fram.

Även i mofion 1987/88:K412 av Bengt Kindbom m;fl. (c) yrkande 1 c 1988/89:KU28 uttalas kritik mot försäljningen av offentliga uppgifter och adresser från personregister. Motionärerna anser att försäljningsverksamheten bör begränsas starkt. Samma synpunkter förs fram i mofion 1988/89:K408 av Bengt Kindbom m.fl. (c) yrkande 3, såvitt nu är i fråga.

Motion 1987/88:K403 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) yrkande 8 innehåller krifik mot DOK:s förslag om försäljningen av uppgifter frän offenfiiga register. Motionärerna anser att en proposifion i ämnet bör avvaktas fill dess DOK har lämnat ett förslag om hur offentlighetsprincipen skall tillämpas i samband med ADB. I samma motion yrkande 9 tas SPAR upp. Motionärerna föreslår atf registret läggs ned.

Utskottets bedömning

De förslag som DOK har lagt fram bereds nu i regeringskansliet. Utskottet
anser atf beredningen i regeringskansliet bör avvaktas. Med det anförda fär
mofion 1987/88:K403 yrkande 8anses besvarad. Utskottet avstyrker motio-;-- ■ •
nerna 1987/88:K431 yrkande 12, 1988/89:K442 yrkande 11, 1987/88:K412
yrkande 1 c och 1988/89:K408 yrkande 3, såvitt nu är i fråga. Utskottet
avstyrker vidare motion 1987/88:K403 yrkande 9. . '

Decentralisering

I motion 1987/88:K403 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) yrkande 1 begärs en aktionsplan för decentralisering av statliga dataregister. I motionen anförs aft def från början var ekonomiskt mofiverat atf välja system med stora centrala register, men aft detta mofiv knappast finns kvar.

Även motion 1988/89:K408 av Bengt Kindbom m.fl. (c) yrkande 2 gäller planläggning av en decentralisering av dataregister. Mofionärerna anför att ett led i att uppnå ökad säkerhet är att decentralisera de stora centrala register som i dag finns inrättade för exempelvis skatteväsendet, socialförsäkringssystemet och statens löne- och redovisningssystem.

Utskottets bedömning

Utskottet har i betänkandet RU 1987/88:5 uttalat att en av de främsta riktlinjerna för datapolitiken är aft decentralisera datakraften och att def med hänsyn till det pågående arbetet med detta inte finns anledning atf upprätta några särskilda planer för en sådan decentralisering. Med hänvisning härtill avstyrks mofionerna 1987/88:K403 yrkande 1 och 1988/89:K408 yrkande 2.

Offentlig databasservice i

I motion 1987/88:K403 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) yrkande 3 anförs att tillgång till offentligt myndighefsmaterial ger medborgarna bättre möjligheter att komma i kontakt med sina valda politiker och få effekfivare konsumentupplysning i samhällsfrågor. Enligt motionärerna bör statskontoret få i uppdrag atf undersöka hur dessa samhällsorienterande möjligheter

kan främjas i samband med ett i mofionen närmare beskrivet videotex- 13

försök.

Mofion 1987/88:K809 av Paul Lestander m.fl. (vpk) innehåller en begäran 1988/89:KU28 om initiafiv till offentlig databasservice i kommunerna. Enligt mofionen borde def vara en samhällelig angelägenhet att tillhandahålla lättillgängliga terminaler med abonnemang på de vikfigaste databaserna. Motion 1988/ 89:K622 av Paul Lestander m.fl. (vpk) innehåller samma begäran.

I mofion 1987/88:K803 av Alf Svensson (c) anförs atf en offentlighetsprincip som är värd namnet förutsätter atf databaser byggs upp i samband med riksdags-, landstings- och kommunfullmäkfigebeslut. Motionen innehåller en begäran om förslag till lagstiftning om sådana databaser.

Alf Svensson (c) föreslår i mofion 1987/88:K804 en försöksverksamhet med "folkets datakontor". Enligt motionen behövs det en särskild organisation för medborgarnas kontroll av datasamhället. Genom ett nät av datakonfor, förlagda fill folkbiblioteken och delvis finansierade av staten, kunde olika slags service och information finnas tillgänglig. Som exempel nämns register över dataregister, vissa offentliga handlingar, register över innehavare av offentliga uppdrag samt kalkylhjälpmedel för kontroll av t.ex. slutlig skaft och ATP-poäng.

Utskottets bedömning

I betänkandet KU 1987/88:5 förklarade utskottet att förbättrad service och informafion utgör ett led i riktlinjerna för datapolifiken och hänvisade fill studier och prov på lokal och central nivå. Enligt utskottet borde dessa och andra överväganden på området infe föregripas. Utskottet förklarade därför att def infe var berett aft tillstyrka mofionsyrkanden om offenfiig databasservice. 1 samma betänkande uttalade utskottet aft även förbättrad service och information utgör ett led i rikfiinjerna för datapolitiken och att de överväganden som förekommer på området inte bör föregripas (KU 1987/88:5). Utskottet finner ingen anledning att frångå sina tidigare ställningstaganden och avstyrker därför mofionerna 1987/88:K403 yrkande 3, 1987/88:K809, 1988/89:K622, 1987/88:K803 och 1987/88:K804.

Folkdataterminaler

I motion 1988/89:K629 av Bengt Harding Olson (fp) framhålls aft tiden nu är mogen att sikta mot aft det i varje telefonabonnemang skall ingå en dataterminal. Regeringen bör enligt mofionären tillsätta en utredning med inriktning på att förverkliga tanken på ett folkdafaferminalsystem.

Utskottets bedömning

Den fråga om folkdafaterminaler som tas upp i motionen har tidigare varit föremål för övervägande. De subvenfioner som skulle krävas ansågs infe motiverade (TU 1986/87:17). Utskottet saknar anledning till någon annan bedömning och avstyrker därför mofionsyrkandet.

Ytterligare straffbestämmelse i datalagen

110 § datalagen finns föreskrifter om skyldighet för den registeransvarige atf

på begäran av en enskild underrätta denne om innehållet i personuppgift som 14

ingår i ett personregister och innefattar upplysning om honom eller om atf 1988/89:KU28

sådan uppgift ej förekommer i registret. I mofion 1987/88:K422 av Gunnar

Hökmark (m) anförs att risken att obehöriga kommer över information om

någon genom atf i dennes namn begära registerutdrag måste göras så liten

som möjligt. Paragrafen bör därför enligt mofionären kompletteras med ett

strafföreläggande för den som å tredje persons vägnar försöker skaffa sig

registerutdrag om denne.

Utskottets bedömning

Utskottet anmärker fill en början att eft strafföreläggande innebär att en misstänkt till godkännande föreläggs eft bötesstraff. Vad härefter gäller frågan om behovet av en särskild straffbestämmelse i datalagen erinrar utskottet om att en begäran om registerutdrag skall framställas skriftligen och vara egenhändigt undertecknad av den enskilde. Den som skaffar sig registerutdrag genom aft skriva en annan persons namn kan dömas för förfalskningsbrott enligt bestämmelserna i 14 kap. brottsbalken. Någon ytterligare föreskrift om straffpåföljd behövs alltså inte. Utskottet avstyrker därför mofionsyrkandet.

Översyn av datalagen

Enligt motion 1988/89:K442 av Anders Björck m.fl. (m) yrkande 7 bör en ny infegritetslag bygga på datalagens grundläggande principer och syfta fill att ge den enskilde en stark ställning i det moderna informationssamhället.

I mofion 1988/89:K408 av Bengt Kindbom m.fl. (c) yrkande 3, såvitt nu är i fråga, anger mofionärerna aft följande frågor bör beaktas i en ny datalagsuf-redning. Tillståndsgivningen till register med stora informationsmängder eller känsliga uppgifter bör vara restriktiv. Tillsynsverksamheten bör förstärkas. Uppgifter insamlade för ett ändamål skall inte användas för andra ändamål utan särskild reglering. Samköming bör i princip infe tillåtas. Den enskilde måste få större möjlighet aft påverka uppgifternas hantering i eft datasystem. Informationen från datasystemen bör förbättras, och den enskildes rätt att ta del av innehållet i olika system måste vara oinskränkt. Begreppen särskilda och synnerliga skäl bör ges en konkret innebörd. Regler om sekretess, rättelse och gallring bör utformas fill stöd för den enskilde.

I motion 1988/89:K434 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) anförs att många människor känner sig oroade av att datatekniken ger möjligheter atf göra intrång i den personliga integriteten. Mofionärerna anför att det ligger en trygghet i atf veta att def infe är möjligt atf samtidigt bevaka alla medborgare. Emellertid innebär datatekniken att man på ett heltäckande sätt kan kontrollera samtliga uppgifter som råkar finnas i datasystemet. En så total kontroll förutsätter helt andra överväganden vid utformningen av reglerna på området. Enligt motionärerna har det visat sig att det ur integritefssynpunkt är otillräckligt med nuvarande ordning med prövning av datainspektionen och regeringen. Motionärerna anser därför aft lagstiftningen bör ändras så aft den innehåller regler som innebär atf

1. dafalagrad information endast får användas och bearbetas för det syfte
som angavs vid insamlandet av uppgifterna, 15

2. undantag härifrån får göras endast om den enskilde medger det eller om 1988/89:KU28 det är eft väsentligt samhälleligt intresse,

3. den som lämnar en uppgift skall underrättas om aft uppgiften kommer att lagras på data,

4. besked om ändamålet med lagringen skall lämnas.

Utskottets bedömning <

Som tidigare anmärkts övervägs för närvarande frågan om en allmän översyn av datalagen inom regeringskansliet. Med def anförda får mofionerna 1988/89:K408 yrkande 3, såvitt nu är i fråga, 1988/89:K434 och 1988/89:K442 yrkande 7 anses besvarade.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande offentlighet och sekretess '
att riksdagen avslår mofionerna 1987/88:K431 yrkandena 2-6 och
1988/89:K442 yrkandena 2-6,

2. beträffande säkerhet och sekretess
att riksdagen ■•

a) avslår motion 1988/89:K430,

b) avslår mofion 1988/89:K408 yrkande 1,

3. beträffande företagens integritetsskydd

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:K431 yrkande 13, 1988/ 89:K408 yrkande 5 och 1988/89:L904,

4. beträffande tillstånd för inrättande av personregister
att riksdagen avslår mofion 1987/88:K431 yrkande 8,

5. beträffande instans för överklagande

att riksdagen avslår mofionerna 1987/88:K431 yrkande 9 och 1988/ 89:K442 yrkande 9,

6. beträffande begränsning av uppgiftslämnandet, personnummer
m.m.

att riksdagen förklarar mofion 1988/89:K408 yrkande 4 besvarad med vad utskottet anfört och avslår motionerna 1987/88:K412 yrkande 1 b, 1987/88:K431 yrkandena 1 oeh 7,1988/89:K408 yrkande 3, såvitt nu är i fråga, 1988/89:K222 yrkande 15 samt 1988/89:K442 yrkandena 8 och 10,

7. beträffande avidentifiering av ett statistikregister inom skolom
rådet

att riksdagen avslår motion 1988/89:K419,

8. beträffande rättelse och information

att riksdagen avslår mofionerna 1987/88:K403 yrkande 2 och 1987/ 88:K412 yrkande 3,

9. beträffande samköming m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:K412 yrkande la, 1987/ 88:K431 yrkande 10 och 1988/89:K442 yrkande 1,

10. beträffande myndigheters försäljning av personuppgifter saml det 1988/89: KU28
stadiga person- och adressregistret

att riksdagen

a) förklarar motion 1987/88:K403 yrkande 8 besvarad med vad utskottet anfört och avslår motionerna 1987/88:K412 yrkande le,-1987/88:K431 yrkande 12,1988/89:K408 yrkande 3, såvitt nu är i fråga, och 1988/89:K442 yrkande 11,

b) avslår mofion 1987/88:K403 yrkande 9,

11. beträffande decentralisering

att riksdagen avslår mofionerna 1987/88:K403 yrkande 1 och 1988/ 89:K408 yrkande 2,

12. beträffande offentlig databasservice

att riksdagen avslår mofionerna 1987/88:K403 yrkande 3, 1987/ 88:K803, 1987/88:K804, 1987/88:K809 och 1988/89:K622,

13. beträffande folkdataterminaler

att riksdagen avslår mofion 1988/89:K629,

14. beträffande ytterligare straffbestämmelse i datalagen att riksdagen avslår motion 1987/88:K422,

15. beträffande översyn av datalagen m.m.

att riksdagen förklarar mofionerna 1988/89:K408 yrkande 3, såvitt nu är i fråga, 1988/89:K434 och 1988/89:K442 yrkande 7 besvarade med vad ufskottet anfört.

Stockholm den 11 april 1989

På konstitutionsutskottets vägnar

Anders Björck

Närvarande: Anders Björck (m), Catarina Rönnung (s), Kurt Ove Johansson (s), Berfil Fiskesjö (c), Sture Thun (s), Hans Nyhage (m), Sören Lekberg (s), Torgny Larsson (s), Ylva Annerstedt (fp), Bengt Kindbom (c), Bo Hammar (vpk), Hans Leghammar (mp), Ulla Pettersson (s), Lahja Exner (s), Sfig Gustafsson (s), Göran Ericsson (m) och Lars Sundin (fp).

Reservationer

1. Säkerhet och sekretess (mom. 2 a)

Anders Björck (m), Hans Nyhage (m), Ylva Annerstedt (fp), Göran Ericsson (m) och Lars Sundin (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "I riksdagens" och slutar med "1988/89:K430" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottet bör alla myndigheter med ADB-system ha en klar
uppfattning om säkerheten i ADB-verksamhefen. Fortfarande behandlas 17

dock myndigheterna som om de vore lika i detta avseende. Myndigheterna 1988/89:KU28 bedriver verksamhet av starkt skiftande slag och följaktligen får ADB-säkerhetsarbetet relateras till dessa skiftande förutsättningar. Affärsverken har ett företagsekonomiskt mål för verksamheten. I de beslut som riksdagen har fattat om styrningen och ledningen för affärsverken har marknadsanpassning angetts som ett mål och dessutom en ökad delegering under ett samtidigt ökat ansvar. Detta innebär att affärsverken avkrävs ett större ansvar för valet av medel för att uppnå de av statsmakterna fastställda målen.

För flertalet affärsverk är informationsteknologi och ADB helt avgörande hjälpmedel för verksamhetens effektivitet och servicegrad. Informationstek-, nologi och ADB är dessutom infe sällan helt integrerade i de produkter och tjänster som framställs. De krav som ställs på affärsverken är till sin karaktär annorlunda än de krav på ADB-säkerhet som förvaltningsmyndigheterna har att beakta. Enligt utskottets mening är det därför inte lämpligt att inordna affärsverkens arbete med säkerhet och sekretess i statskontorets uppgifter.

När det gäller myndigheter med anknytning fill försvaret är datasäkerhets-arbete närmast en del av de normala arbetsuppgifterna. Utskottet anser därför aft statskontoret inte på något väsentligt sätt kan bidra fill att förbättra säkerheten och sekretessen inom dessa myndigheter.

På grund av det anförda anser utskottet,att de uppgifter som nu åvilar statskontoret vad gäller sårbarhet, säkerhet och sekretess inte i något avseende skall omfatta affärsverken och försvarsmyndigheterna utan tydligt avgränsas fill de civila förvaltningsmyndigheterna. Utskottet anser vidare att det samordningsansvar inom ADB-säkerhetsområdet som olika myndigheter har bör samlas på ett fåtal organ. Utskottet föreslär att riksdagen med bifall till motion 1988/89:K430 ger regeringen fill känna vad utskottet anfört.

dels att utskottefs hemställan under mom. 2 a bort ha följande lydelse: 2. beträffande säkerhet och sekretess att riksdagen

a) med bifall fill motion 1988/89:K430 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Säkerhet och sekretess (mom. 2 b)

Anders Björck (m), Bertil Fiskesjö (c), Hans Nyhage (m), Ylva Annerstedt (fp), Bengt Kindbom (c), Göran Ericsson (m), Lars Sundin (fp) och Hans Leghammar (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Den särskilda" och slutar med "1988/89:K408 yrkande 1" bort ha följande lydelse:

Statsmakterna har av och till ägnat intresse åt frågor om sårbarhet och säkerhet i samband med ADB. Under perioden 1976-1979 arbetade sårbarhetskommittén som sedermera ersattes av sårbarhetsberedningen. Regeringen har låtit sårbarhetsberedningen upphöra med sin verksamhet. Fördelen med beredningens arbete var aft näringslivet och organisationer inom dataområdet deltog. Nu står näringslivet utanför och vet inte vad som

sker. Detta är olyckligt. Utskottet anser att en parlamentarisk utredning bör 1988/89:KU28 tillsättas för beredning av säkerhets- och sårbarhefsfrågorna i datasamhället. Utskottet föreslår därför att riksdagen med bifall till motion 1988/89:K408 yrkande 1 ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under mom. 2 b bort ha följande lydelse:

2. beträffande säkerhet och sekretess
att riksdagen

b) med bifall fill motion 1988/89: K408 yrkande 1 som sin mening ger regeringen fill känna vad utskottet anfört.

3. Företagens integritetsskydd (mom. 3)

Anders Björck (m), Berfil Fiskesjö (c), Hans Nyhage (m), Bengt Kindbom (c) och Göran Ericsson (m); anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "I betänkandet" och på s. 9 slutar med "yrkande 5" bort ha följande lydelse:

Den svenska integritefsdebatten har nästan uteslutande rört de enskilda individerna och det hot datoriseringen - främst hos myndigheterna -inneburit om intrång i den personliga integriteten.

Det förekommer i dag ett omfattande uppgiftsinsamlande från företagen till den offentliga sektorn. Lagringen av dessa data i myndigheternas databaser representerar en potentiell risk för ofömtsedda och obehöriga informationsuttag. Företagsuppgifter medför bl.a. risker som sammanhänger med hur insynsreglerna enligt offentlighetsprincipen och de gällande reglerna i sekretesslagen tillämpas. För skyddet av företagens integritet krävs insatser för att begränsa det uppgiftsinsamlande som nu förekommer hos myndigheterna. Det borde också klarare slås fast - såsom gäller för uppgifter om enskilda individer - att uppgifter som insamlats för ett bestämt ändamål inte skall få användas för andra ändamål än som avsågs vid uppgiftsinsamlingen - varken hos den insamlande myndigheten eller hos någon annan myndighet. Insynsrätten skulle kunna utformas med ledning av den särskilda paragraf i datalagen som tillförsäkrar medborgarna insynsrätt av detta slag.

Datalagen bör endast gälla personuppgifter. Företagens skydd mot otillbörligt intrång bör regleras i lagstiftning om dataintrång och sekretess.

Mot bakgrund av det anförda och då det är angeläget att överväga föreskrifter om integritetsskydd som förhindrar att företagen avtvingas uppgifter om affärsidéer, planer och liknande företagshemlighefer som i orätta händer skulle kunna medföra skada för företaget, anser utskottet atf behovet av integritetsskyddsåtgärder bör utredas i särskild ordning. Utskottet tillstyrker därför mofionerna 1987/88:K431 yrkande 13, 1988/89:K408 yrkande 5 och 1988/89:L904.

dels att utskottets hemställan under mom. 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande företagens integritetsskydd

att riksdagen med bifall fill motionerna 1987/88:K431 yrkande 13, 1988/89:K408 yrkande 5 och 1988/89:L904 som sin mening ger regeringen fill känna vad utskottet anfört.

4. Instans för överklagande (mom. 5) 1988/89:KU28

Anders Björck, Hans Nyhage och Göran Ericsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Ufskottet har" och slutar med "yrkande 9" bort ha följande lydelse:

Vid datalagens tillkomst uttalade föredragande statsrådet viss sympati för ■ att överprövningen skulle ligga hos regeringsrätten, men ansåg dock aft datainspektionens beslut hade sådan politisk betydelse både när det gällde att förebygga risker för otillbörliga intrång i personlig integritet och när det gällde att göra avvägningar mot samhällsekonomiska intressen atf regeringen (Kungl. Maj:t) borde vara besvärsinstans.

Enligt utskottets mening talar starka skäl för att flytta prövningen av
överklaganden av datainspektionens beslut till regeringsrätten, som med
hänsyn till sin övriga verksamhet har särskild kompetens atf bedöma
frågorna. Det får också anses olämpligt att den enskildes integritet och
datalagens tillämpning görs fill en politisk awägning i stället för till en rättslig: - ■■>■■ <
prövning. Genom att lägga prövningen av överklaganden hos regeringsrätten- '- ■;

undviker man varje antydan fill misstanke om att ovidkommande synpunkter tillåtits påverka avgörandet i ett överklagandeärende på detta område. På grund av def anförda finner utskottet att motionerna 1987/88:K431 yrkande 9 och I988/89:K442 yrkande 9 bör bifallas.

£(e/s att utskottets hemställan under mom. 5 bort ha följande lydelse: 5. beträffande instans för överklagande att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:K431 yrkande 9 och 1988/89:K442 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

5. Begränsning av uppgiftslämnandet, personnummer m.m.
(mom. 6)

Anders Björck (m), Bertil Fiskesjö (c), Hans Nyhage (m), Ylva Annerstedt (fp), Bengt Kindbom (c), Göran Ericsson (m), Lars Sundin (fp) och Hans Leghammar (mp) anser

dels att den del av utskottets yftrande som på s. 10 börjar med "Frågorna om" och slutar med "yrkandena 8 och 10" bort ha följande lydelse:

Det allmännas intresse för personuppgifter präglas främst av effektivitets-. . ■
aspekter. Den enskildes rätt till en privat sfär kommer i andra hand.'Enligt
utskottets mening bör den enskildes integritetskrav vara styrande för
lagstiftningen och för hanteringen av olika dataregister. Starka skäl talar för
att myndigheterna skall inhämta sekretessbelagda personuppgifter direkt
från den enskilde och inte från andra källor. Detta bör enligt utskottets ■
mening framgå av myndigheternas instruktioner. Utskottet anser vidare att
behovet av begränsningar av uppgiftslämnandet inte har ägnats tillräcklig
uppmärksamhet av statsmakterna. Det är uppenbart att många statliga
myndigheter påtar sig en avsevärd överinsamling av uppgifter. Det är enligt
utskottets mening nödvändigt med en skärpt praxis så att en mer ingående
prövning av behovet av uppgifterna sker innan beslut fattas om insamling och 20

lagring av data om enskilda människor. Dessa ur infegrifetssynpunkt 1988/89:KU28 väsentliga frågor måste bedömas vara av sådan vikt aft de - utan aft beredningen av DOK:s förslag i regeringskansliet avvaktas - anförtros åt en särskilt utsedd delegation. Utskottet tillstyrker motionerna 1987/88:K431 yrkandena 1 och 7,1988/89:K222 yrkande 15 samt 1988/89:K442 yrkande 8.

Enligt utskottets mening bör den särskilda registerlagstiftningen för' integritetskänsliga register byggas ut - särskilt beträffande registreringen av personuppgifter inom sjukvård och socialtjänst. Lagstiftningen bör reglera uppgiftsinsamlandet, användandet av uppgifterna, hantering av data med omdömen och uttalanden om enskild person, behörighetsregler, rättelse av felaktig uppgift, gallring, den enskildes rätt till insyn, samtycke fill registrering m.m. Användningen av personnummer bör också begränsas och regleras i en särskild lag. Som huvudprincip bör gälla att endast vissa • ■ registeranvändare skall ha rätt att avkräva människor deras personnummer. I övrigt bör användningen av personnummer vara frivillig, På grund av det-anförda fillstyrker utskottet mofionerna 1987/88:K412 yrkande 1 b, 1988/ 89:K408 yrkandena 3, såvitt nu är i fråga, oeh 4 samt 1988/89:K442 yrkande 10.

dels att utskottets hemställan under mom. 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande begränsning av uppgiftslämnandet, personnummer
m.m.

att riksdagen

a) med bifall till mofionerna 1987/88:K412 yrkande 1 b, 1987/ 88:K431 yrkande 1,1988/89:K408 yrkandena 3, såvitt nu är i fråga, och 4, 1988/89:K222 yrkande 15 samt 1988/89:K442 yrkande 10 som sin-mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

b) med bifall till mofionerna 1987/88:K431 yrkande 7 och 1988/ 89: K442 yrkande 8 hos regeringen begär tillsättande av en delegation med Uppgift att föreslå minskning av uppgiftslämnandet i enlighet med vad utskottet anfört.

6. Avidentifiering av ett statistikregister inom skolområdet (mom. 7)

Bertil Fiskesjö (c), Bengt Kindbom (c) och Hans Leghammar (mp) anser

dels att den del av utskottets.yttrande som på s. 11 börjar med "Registret ■ ■.. :: innehåller" och slutar med "1988/89:K419" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning atf det är ofillfredsställande aft registret innehåller sådana uppgifter atf varje individ kan idenfifieras och kopplas samman med andra register. Utskottet anser att registret bör avidentifieras och tillstyrker därför motion 1988/89:K419.

dels att utskottets hemställan under mom. 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande avidentifiering av ett statistikregisler inom skolom
rådet

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:K419 hos regeringen begär att registret Elever i årskurs 9 - statistikregister avidentifieras.

7. Rättelse och information (mom. 8) 1988/89:KU28

Bertil Fiskesjö (c), Bengt Kindbom (c) och Hans Leghammar (mp) anser

dels atf den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Utskottet har tidigare i samband" och slutar med "yrkande 3" bort ha följande lydelse: En viktig förutsättnirig för aft de enskilda skall känna förtroende för myndigheternas registrering är att uppgifterna i registren är riktiga. Bestämmelsen om rättelse av felaktiga uppgifter i 8 § datalagen bör därför enligt , utskottets mening gälla alla felaktigheter som uppdagas i ett register. Utskottet fillstyrker motion 1987/88:K412 yrkande 3.

dels att utskottets hemställan under mom. 8 bort ha följande lydelse: 8. beträffande rättelse och information att riksdagen avslår motion 1987/88:403 yrkande 2 och med bifall till motion 1987/88:K412 yrkande 3 antar följande

Förslag till

Lag om ändring i datalagen (1973:289)

Härigenom föreskrivs aft 8 § datalagen (1973:289) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8§

Förekommer anledning fill miss- Förekommer anledning fill misstanke aft en personuppgift som ingår tanke atf en personuppgift som ingår i eft personregister är oriktig eller i ett personregister är oriktig eller missvisande, skall den registeransva- missvisande, skall den regisferansva-rige utan dröjsmål företa skälig ut- rige utan dröjsmål företa skälig utredning. En oriktig eller missvisande redning. En oriktig eller missvisande uppgift skall rättas, ändras eller ute- uppgift skall rättas, ändras eller uteslutas, om det inte saknas anledning slutas. au anta au otillbörligt intrång i den registrerades personliga integritet skall uppkomma.

Har en uppgift som rättas, ändras eller utesluts lämnats ut till någon annan än den registrerade, skall den regisferansvarige underrätta mottagaren om rättelsen, ändringen eller uteslutningen, om den registrerade begär det eller det föreligger risk för obehörigt intrång i personlig integritet.

En registrerad som har anmält misstanke om atf eh personuppgift är oriktig eller missvisande skall underrättas om vilken åtgärd som anmälan föranleder.

Den regisferansvarige skall utse en eller flera personer som skall bistå de registrerade vid misstanke om oriktig eller missvisande personuppgift och som skall lämna underrättelse enligt tredje stycket. Uppgift om vem som har utsetts skall hållas tillgänglig för allmänheten.

Bestämmelserna i denna paragraf gäller inte register som har överlämnats
till en arkivmyndighet för förvaring. Datainspektionen får befria en register
ansvarig från skyldighet enligt paragrafen. 22

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989.

8. Samköming m.m. (mom. 9) 1988/89:KU28

Bertil Fiskesjö (c), Bengt Kindbom (c) och Hans Leghammar (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "De frågor" och slutar med "yrkande 1" bort ha följande lydelse:

Värnet om den enskildes integritet ställs på avgörande prov när samkörningar av dataregister är aktuella. De nuvarande möjligheterna till samkör-ning måste begränsas kraffigt. Därvid är förutsättningarna för databehandling i samband med forskning och stafistikframställning en central punkt. Dessa frågor synes inte ha behandlats fillräckligt ingående i DOK:s fjärde betänkande. Enligt utskottets mening bör krav resas på den enskildes informerade samtycke inför samkörningar för forsknings- och statisfikända-mål, vilka inte reglerats i en särskild registerlag. I annat fall, t.ex. vid konfrollsamkörningar, kan def räcka med information till den enskilde. Vad utskottet nu har anfört bör ges regeringen fill känna. Utskottet tillstyrker mofionerna 1987/88:K412 yrkande la, 1987/88:K431 yrkande 10 och 1988/ ' 89:K442 yrkande 1.

dels aft utskottets hemställan under mom. 9 bort ha följande lydelse: 9. beträffande samköming m.m. aft riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:K412 yrkande 1 a, 1987/88:K431 yrkande 10 och 1988/89:K442 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

9. Myndigheters försäljning av personuppgifter samt det
statliga person- och adressregistret (mom. 10 a)

Anders Björck (m), Bertil Fiskesjö (c), Hans Nyhage (m), Ylva Annerstedt (fp), Bengt Kindbom (c), Göran Ericsson (m), Lars Sundin (fp) och Hans Leghammar (mp) anser

dels atf den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "De förslag" och slutar med "är i fråga" bort ha följande lydelse:

DOK:s andra betänkande far bl.a. upp myndigheters försäljning av personuppgifter. Kommittén har föreslagit en lag som innebär ett principiellt förbud för myndigheter atf utan riksdagens bemyndigande sälja uppgifter om enskilda personer ur sina personregister. I praktiken innebär förslaget emellerfid inte något förbud eftersom det också föreslås aft nio register - i huvudsak de som i dag har försäljning av någon omfattning och som säljer mest - skall få fortsätta atf sälja uppgifter. Övervägandena bakom förslaget lider vidare av den bristen aft de infe grundas på en diskussion av grundläggande principer för tryckfrihet och offentlighet - även om DOK i sitt sista betänkande har lämnat förslag om hur offentlighetsprincipen skall fillämpas i samband med ADB. Enligt utskottets mening ger den nu rådande situationen - där myndigheter har incitament att samla på sig uppgifter i vidare mån ån vad myndighetsutövningen ger fog för samt det offenfiiga säljer uppgifter om medborgares privatliv - anledning till ett generellt förbild mot sådan försäljning i stället för att legalisera vad som gäller.

Utskottet, som med det anförda anser motion 1987/88:403 yrkande 8 23

besvarad, fillstyrker därför mofionerna 1987/88:K412 yrkande 1 c, 1987/ 1988/89:KU28 88:K431 yrkande 12, 1988/89:K408 yrkande 3, såvitt nu är i fråga, och 1988/89:K442 yrkande 11.

dels atf utskottets hemsfällan under mom. 10 a bort ha följande lydelse: 10. beträffande myndigheters försäljning av personuppgifter samt det statliga person- och adressregistret att riksdagen

a) förklarar mofion 1987/88:K403 yrkande 8 besvarad med vad
utskottet anfört och med bifall fill mofionerna 1987/88: K412 yrkande 1
c, 1987/88:K431 yrkande 12, 1988/89:K408 yrkande 3, såvitt nu är i
fråga, och 1988/89:K442 yrkande 11 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.

10. Myndigheters försäljning av personuppgifter samt det
statliga person- och adressregistret (rnom. 10 b)

Anders Björck (m), Hans Nyhage (m), Ylva Annerstedt (fp), Göran Ericsson (m), Lars Sundin (fp) och Hans Leghammar (mp) anser

dels aft den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "Utskottet avstyrker vidare" och slutar med "yrkande 9" bort ha följande lydelse:

Statens person- och adressregister är ett av de register som DOK har föreslagit skall få finnas även efter det att myndigheters försäljning av personuppgifter har reglerats i en särskild lag. Utskottet konstaterar att resultatet blir atf verksamheten kan fortgå i stort sett oförändrad. Registret bör emellertid endast vara eft adressregister för uppdatering. Utskottet tillstyrker därför motion 1987/88:K403 yrkande 9.

dels att utskottets hemsfällan under mom. 10 b bort ha följande lydelse: 10. beträffande myndigheters försäljning av personuppgifter saml det stadiga person- och adressregistret atf riksdagen

b) med anledning av mofion 1987/88:K403 yrkande 9 hos regeringen
begär de förslag som erfordras för att lägga ned den kommersiella
delen av statens person- och adressregister.

11. Decentralisering (mom. 11)

Bertil Fiskesjö (c), Ylva Annerstedt (fp), Bengt Kindbom (c), Lars Sundin (fp) och Hans Leghammar (mp) anser

dels att den del av utskottefs yttrande som på s. 13 börjar med "Utskottet har" och slutar med "yrkande 2" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det nu fid att planmässigt börja arbeta för en decentralisering av olika offentliga dataregister. Härigenom vinner man fördelar vad gäller sårbarhet och säkerhet. Utskottet tillstyrker därför motionerna 1987/88:K403 yrkande 1 och 1988/89:K408 yrkande 2 om utarbetande av planer för decentralisering av de stora offentliga dataregistren.

dels att utskottets hemställan under mom. 11 bort ha följande lydelse: 1988/89:KU28

11. beträffande decentralisering

aft riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:K403 yrkande 1 och 1988/89:K408 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

12. Offentlig databasservice (mom. 12)

Ylva Annerstedt (fp), Lars Sundin (fp) och Bo Hammar (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "I betänkandet" och slutar med "1987/88:K804" bort ha följande lydelse:

Den datatekniska utvecklingen har nu nått så långt att möjligheterna aft ge människor en utvidgad service och förbättrad informafion via allmänt tillgängliga databaser bör uppmärksammas särskilt. Genom att placera terminaler på t.ex. post och bibliotek kunde inte bara information spridas utan också allmänhetens insyn hos och kontroll av myndigheter förbättras. Def utgör i vid mening en vikfig demokratifråga, där def enligt utskottets mening nu bör tas samhälleliga initiativ. Utskottet tillstyrker därför att, såsom begärs i motionerna 1987/88:K403 yrkande 3, 1987/88:K809 och 1988/89:K622, inifiativ tas till offentlig databasservice. Därigenom får även yrkandena i motionerna 1987/88:K803 och 1987/88:K804 anses vara fillgodosedda.

dels att utskottets hemställan under mom. 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande offentlig databasservice

att riksdagen med bifall till mofionerna 1987/88:K403 yrkande 3, 1987/88:K809 och 1988/89:K622 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört samt förklarar mofionerna 1987/88:K803 och 1987/88:K804 besvarade med vad utskottet anfört.

13. översyn av datalagen (mom. 15)

Anders Björck (m), Bertil Fiskesjö (c), Hans Nyhage (m), Ylva Annerstedt (fp), Bengt Kindbom (c), Göran Ericsson (m), Lars Sundin (fp) och Hans Leghammar (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med "Som tidigare" och slutar med "besvarade" bort ha följande lydelse:

Frågan om en allmän översyn av datalagen övervägs för närvarande i regeringskansliet. Def är enligt utskottets mening angeläget att arbetet kommer i gång så snart som möjligt. Utskottet anser aft en ny lagstiftning bör bygga på datalagens grundläggande principer och syfta fill atf ge den enskilde en stark ställning. Följande frågor bör särskilt beaktas vid översynen. Tillståndsgivningen till register med stora informationsmängder eller känsliga uppgifter bör vara restrikfiv. Tillsynsverksamheten bör förstärkas. Den som lämnar en uppgift skall underrättas om aft uppgiften kommer atf lagras pä data och få besked om ändamålet med lagringen. Datalagrad informafion får endast användas och bearbetas för def syfte som angavs vid insamlandet

av uppgifterna. Undantag från denna princip får bara göras om den enskilde 1988/89: KL'28

medger det eller om det är ett väsentligt samhälleligt intresse. Samköming

bör i princip inte tillåtas. Den enskilde måste få större möjlighet att påverka

uppgifternas hantering i eft datasystem. Informafionen från datasystemen

bör förbättras och den enskildes rätt atf ta del av innehållet i olika system

måste vara oinskränkt. Begreppen särskilda och synnerliga skäl bör ges en

konkret innebörd. Regler om sekretess, rättelse och gallring bör utformas till

stöd för den enskilde.

Vad utskottet nu har anfört bör ges regeringen fill känna. På grund av det anförda tillstyrker utskottet motionerna 1988/89:K408 yrkande 3, såvitt nu är i fråga, 1988/89:K434 och 1988/89:K442 yrkande 7.

dels att utskottets hemställan under mom. 15 bort ha följande lydelse: 15. beträffande översyn av datalagen att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:K408 yrkande 3, såvitt nu är i fråga, 1988/89:K434 och 1988/89:K442 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilt yttrande

Anders Björck (m), Hans Nyhage (m), Göran Ericsson (m) och Hans Leghammar (mp) anför:

Utskottets majoritet har avslagit åtskilliga motionsyrkanden med hänvisning fill att DOK:s förslag bereds i regeringskansliet. DOK lade fram sitt första betänkande i februari 1986. Vissa av de frågor som behandlas i betänkandet liksom i senare betänkanden från DOK har ännu inte lett till några förslag från regeringens sida. Vi vill understryka vikten av att beredningsarbetet inte drar ut på tiden.