Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Den statliga redovisningen och revisionen

Betänkande 1990/91:FiU16

Finansutskottets betänkande 1990/91:FIU16

Den statliga redovisningen och revisionen (prop. 1990/91:100 bil. 15)

Innehåll

1990/91
FiU16

Sammanfattning

I detta betänkande tillstyrker utskottet den
verksamhetsinriktning och det anslag som föreslås för
riksrevisionsverket (RRV) i budgetpropositionen. En motion om
begränsningsförordningen avstyrks av utskottet.
TRETTONDE HUVUDTITELN

Propositionen

Regeringen föreslår i proposition 1990/91:100 bilaga 15
(civildepartementet) under punkt B 4 (s. 19--23) -- efter
föredragning av statsrådet Bengt K Å Johansson --
1. att riksdagen godkänner att den huvudsakliga inriktningen
för verksamheten inom riksrevisionsverkets ansvarsområde skall
vara i enlighet med vad i propositionen förordats i avsnittet
Förslag,
2. att riksdagen till Riksrevisionsverket för budgetåret
1991/92 anvisar ett ramanslag på 153222000 kr.

Motionen

Begränsningsförordningen
1990/91:Fi504 av Lars Tobisson m.fl. (m) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om begränsningsförordningen och dess
tillämpning.

Utskottet

Riksrevisionsverkets verksamhet och anslag
Riksrevisionsverket (RRV) har i enlighet med av regeringen
utfärdade direktiv lämnat en fördjupad anslagsframställning för
perioden 1991/92--1993/94. I anslagsframställningen föreslås att
verksamheten skall inriktas på att granska och i olika former
stödja myndigheterna samt bistå regeringskansliet i
förnyelsearbetet av statsförvaltningen. RRV bedömer att en
resurstilldelning enligt huvudförslaget är otillräcklig och
föreslår därför att de genom huvudförslaget frigjorda resurserna
får användas för koncentrerade insatser. Verket föreslår däremot
inte någon omprioritering av den nuvarande verksamheten.
Den nya budgetprocessen och övergången till en
resultatorienterad styrning innebär förändringar också för
revisionen. En särskild utredning, revisionsutredningen, har
haft till uppdrag att lämna förslag till hur revisionen skall
anpassas till de nya förutsättningarna. Utredningens förslag
Årlig revision i statsförvaltningen (SOU 1990:64) har
remissbehandlats och bereds för närvarande i regeringskansliet.
I budgetpropositionen anförs att även om utredningens förslag är
under beredning bör några frågor avgöras redan nu.
Regeringen anser att de årliga resultatredovisningarna som
myndigheterna kommer att lämna till regeringen fr.o.m. september
1992 också skall revideras. Att revidera resultatredovisningarna
är en naturlig åtgärd för att säkerställa att de krav på
förbättrad resultatuppföljning som den förändrade styrningen och
den nya budgetprocessen ställer också efterlevs i praktiken.
Regeringen delar utredarens bedömning att denna utvidgning av
den löpande och årliga revisionen inte kan rymmas inom ramen för
befintliga resurser. Utskottet återkommer till detta i
anslutning till beräkningen av anslaget till
riksrevisionsverket.
Våren 1990 tillsatte regeringen en utredning om stöd till
förnyelsearbetet i statsförvaltningen (dir. 1990:19).
Utredningen har till uppgift att se över stabsmyndigheternas
uppgifter och roller i förnyelse- och utvecklingsarbetet. Bland
stabsmyndigheterna ingår RRV, statskontoret, arbetsgivarverket
m.fl. Utredningen beräknas bli klar till försommaren 1991.
I avvaktan på resultatet av det pågående utredningsarbetet
föreslås inte någon treårig budgetram för riksrevisionsverket.
Ställning tas inte heller till sambandet mellan RRVs olika
verksamhetsgrenar eller till större förändringar av
verksamhetsinriktningen. Enligt propositionen skall verket
granska och bedöma myndigheternas redovisning, granska den
statliga verksamheten utifrån effektivitetssynpunkt, bistå
myndigheterna med modeller och system för ekonomiadministration
samt ansvara för principer för den statliga redovisningen och
riksbokföringen.
Vid beräkningen av anslaget har ett rationaliseringskrav på
1,5% tillämpats. För att kunna genomföra den utökning av
arbetsuppgifterna som granskningen av resultatredovisningar och
den ökade granskningen av myndigheter med regional och lokal
verksamhet innebär har verksamheten tillförts reala resurser.
Till viss del måste emellertid de ytterligare åtagandena klaras
genom samverkan och omprioritering av resurser, anförs det i
propositionen.
Utskottet delar föredragandens uppfattning att någon treårig
budgetram inte bör fastställas för riksrevisionsverket i
nuvarande läge. Mot bakgrund av de årliga
resultatredovisningarnas betydelse i den nya budgetprocessen är
det angeläget att revisionen utvecklar metoder och påbörjar
granskningen av dessa. En ökad finansiell frihet för
myndigheterna förutsätter en stark och effektiv revision.
Revisionens resultat måste tas till vara och åtgärder vidtas för
att korrigera påpekade felaktigheter. Det konstateras i
propositionen att dagens system inte fungerar helt
tillfredsställande. Det finns exempel där revisionen upprepade
gånger påpekat allvarliga brister i en myndighets
ekonomiadministration utan att någon åtgärd vidtas från
myndighetens sida och utan att myndigheten ställs till ansvar.
Den ekonomiadministrativa kompetensen i statsförvaltningen måste
öka. Myndigheternas ekonomi- och redovisningsfunktioner kommer
att spela en allt viktigare roll i styrningen och uppföljningen
av myndigheternas verksamhet. Utskottet tillstyrker med det
anförda den inriktning av riksrevisionsverkets verksamhet som
föreslås i propositionen samt att ett ramanslag på 153222000
kr. anvisas för nästa budgetår.
Begränsningsförordningen
I motion Fi504 av Lars Tobisson m.fl. (m) anförs att det
är väsentligt att regeringen redovisar hur
begränsningsförordningen efterlevs. Regeringen bör redovisa
denna verksamhet för riksdagen i samband med den fördjupade
prövning som skall ske vart tredje år.
Regeringen utfärdade år 1987 en ny begränsningsförordning.
Syftet var att begränsa de kostnadsmässiga konsekvenserna av
myndigheternas regelgivning. Förordningen ställer ökade krav på
de statliga myndigheterna att utreda kostnadsmässiga och andra
konsekvenser av sina regler. I förordningen infördes också
kravet på att myndigheterna fortlöpande följer upp
konsekvenserna av de regler man ansvarar för. RRV fick i uppdrag
att följa tillämpningen av förordningen.
Riksrevisionsverket lämnade i slutet av 1990 en redovisning av
erfarenheterna av förordningens tillämpning (Regelekonomi --
begränsningsförordningen i praktiken). RRVs bedömning är att
förordningen har bidragit till att begränsa de kostnadsmässiga
effekterna av myndigheternas regelgivning. Såväl myndigheter som
företrädare för de berörda har uttalat att förordningen har haft
denna effekt. Fler myndigheter än tidigare lever i dag upp till
begränsningsförordningens krav. Kostnadsmedvetenheten och
förståelsen för de krav som ställs i förordningen har ökat. De
problem som finns gäller kravet att genomföra och redovisa en
konsekvensutredning. Bristande kompetens och resurser samt
metodproblem är de vanligaste skälen till bristfälliga
utredningar.
Riksrevisionsverkets slutsats är att begränsningsförordningen
fyller en viktig uppgift i dagens ekonomiska läge. Det finns
enligt RRV inte anledning att föreslå några förändringar i
förordningen. Det är däremot motiverat med ytterligare insatser
för att främja god regelekonomi hos de statliga myndigheterna,
anför RRV.
I anslutning till den fördjupade anslagsprövningen vart tredje
år åligger det myndigheterna att pröva hela verksamhetsområdet
och dess resultat från grunden. Prövningen gäller förutom
myndighetens egen förvaltningsverksamhet även den verksamhet som
myndigheten ansvarar för. Det blir därför en självklar uppgift
för RRV att i anslutning till den fördjupade
anslagsframställningen utvärdera och redovisa resultaten av
begränsningsförordningen. Det blir därigenom naturligt för
regeringen att redovisa resultaten och slutsatserna av denna
verksamhet för riksdagen. Något särskilt tillkännagivande till
regeringen härom torde därför inte behövas, varför utskottet
avstyrker motion Fi504 yrkande 6.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande riksrevisionsverket
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100
bilaga 15 punkt B4
dels godkänner att den huvudsakliga inriktningen för
verksamheten inom riksrevisionsverkets ansvarsområde skall vara
i enlighet med vad i propositionen förordats i avsnittet
Förslag,
dels till Riksrevisionsverket för budgetåret 1991/92
anvisar ett ramanslag på 153222000 kr.,
2. beträffande begränsningsförordningen
att riksdagen avslår motion 1990/91:Fi504 yrkande 6.

Stockholm den 14 mars 1991
På finansutskottets vägnar
Hans Gustafsson
Närvarande: Hans Gustafsson (s), Anne Wibble (fp), Roland
Sundgren (s), Arne Andersson i Gamleby (s), Gunnar Björk (c),
Per Olof Håkansson (s), Rune Rydén (m), Iris Mårtensson (s),
Lisbet Calner (s), Arne Kjörnsberg (s), Filip Fridolfsson (m),
Lars De Geer (fp), Lars-Ove Hagberg (v), Carl Frick (mp), Sonia
Karlsson (s), Ing-Britt Nygren (m) och Gunilla André (c).


Tillbaka till dokumentetTill toppen