<p>Bet&auml;nkanden inneh&aring;ller utskottens f&ouml;rslag till hur riksdagen ska besluta i olika &auml;renden.</p>

Betänkande

<p>Departementsserien, Ds, &auml;r en serie av f&ouml;rslag som olika utredningar har l&auml;mnat till regeringen. Serien inneh&aring;ller utredningar som regeringens departement har gjort.</p>

Departementsserien

<p>EU-initiativ &auml;r dokument fr&aring;n EU-kommissionen, s&aring; kallade COM-dokument. COM-dokument kan till exempel vara f&ouml;rslag till ny eller &auml;ndrad lagstiftning, policydokument eller rapporter. Dokumenten kan ligga till grund f&ouml;r till exempel regeringens fakta-pm om EU-f&ouml;rslag eller utskottens utl&aring;tanden.&nbsp;</p>

EU-dokument

<p>Protokollen fr&aring;n utskottens och EU-n&auml;mndens sammantr&auml;den talar om vilka fr&aring;gor som togs upp.</p>

EU-nämndens protokoll

<p>Skriftligt samr&aring;d inneb&auml;r att regeringen samr&aring;der med EU-n&auml;mnden utan att n&auml;mnden samlas. Samr&aring;det genomf&ouml;rs via e-post.</p>

EU-nämndens skriftliga samråd

<p>I EU-n&auml;mndens uppteckningar st&aring;r det vad som sagts under n&auml;mndens sammantr&auml;den. Uppteckningarna publiceras ungef&auml;r tv&aring; veckor efter sammantr&auml;det.</p>

EU-nämndens uppteckningar

<p>En faktapromemoria, fakta-PM, &auml;r en redog&ouml;relse fr&aring;n regeringen till riksdagen om ett f&ouml;rslag fr&aring;n EU-kommissionen. D&auml;r framg&aring;r vad f&ouml;rslaget g&aring;r ut p&aring;, hur det kan p&aring;verka svenska regler och vad regeringen anser om f&ouml;rslaget.</p>

Fakta-pm om EU-förslag

<p>Framst&auml;llningar &auml;r f&ouml;rslag fr&aring;n organ som utsetts av riksdagen. Exempel p&aring; riksdagsorgan &auml;r Riksrevisionen, Justitieombudsmannen, riksdagsstyrelsen och Riksbanken. Framst&auml;llningar kallades under perioden 1975&ndash;2002/03 f&ouml;r f&ouml;rslag. Riksdagens organ l&auml;mnar ocks&aring; in redog&ouml;relser f&ouml;r &aring;rets verksamhet till riksdagen.</p>

Framställning

<p>Interpellationer &auml;r en typ av fr&aring;gor som debatteras i kammaren n&auml;stan varje vecka. Ledamoten st&auml;ller interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och f&aring;r svar b&aring;de skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.</p>

Interpellation

<p>I f&ouml;redragningslistorna st&aring;r det vilka &auml;renden som ska behandlas under kammarens sammantr&auml;den.</p>

Kammarens föredragningslistor

<p>Kommitt&eacute;ber&auml;ttelser inneh&aring;ller information om de utredningar som regeringen har tillsatt, bland annat om vilka personer som arbetar i utredningarna.</p>

Kommittéberättelse

<p>Kommitt&eacute;direktiv &auml;r riktlinjer f&ouml;r de utredningar, eller kommitt&eacute;er, som regeringen tills&auml;tter.</p>

Kommittédirektiv

<p>Riksdagsledam&ouml;terna kan l&auml;mna in anm&auml;lningar till konstitutionsutskottet, KU, om att KU ska granska olika ministrar i regeringen. KU:s behandling av anm&auml;lningarna finns i KU:s granskningsbet&auml;nkande.</p>

KU-anmälan

<p>S&auml;rskilda kallelser och f&ouml;redragningslistor talar om n&auml;r konstitutionsutskottet, KU, sammantr&auml;der f&ouml;r att behandla de gransknings&auml;renden som initierats efter ledam&ouml;ternas KU-anm&auml;lningar. I dokumenten st&aring;r det &auml;ven vilka &auml;renden KU ska ta upp.</p>

KU:s särskilda kallelser och föredragningslistor

<p>Protokoll fr&aring;n KU:s s&auml;rskilda sammantr&auml;den d&auml;r konstitutionsutskottet, KU, behandlar de gransknings&auml;renden som inletts efter ledam&ouml;ternas KU-anm&auml;lningar.</p>

KU:s särskilda protokoll

<p>Motioner &auml;r f&ouml;rslag som riksdagens ledam&ouml;ter har l&auml;mnat till riksdagen.</p>

Motion

<p>N&auml;r kammarens ledam&ouml;ter tycker olika i en fr&aring;ga kan kammaren fatta beslut genom omr&ouml;stning, votering. H&auml;r syns det hur alla ledam&ouml;terna har r&ouml;stat i de omr&ouml;stningar d&auml;r r&ouml;sterna har r&auml;knats, det vill s&auml;ga n&auml;r ledam&ouml;terna har r&ouml;stat genom att trycka p&aring; knappar. Det &auml;r resultaten fr&aring;n huvudvoteringarna som visas. F&ouml;rberedande voteringar redovisas i kammarens protokoll.</p>

Omröstning

<p>Propositioner &auml;r f&ouml;rslag till nya lagar och lag&auml;ndringar som regeringen l&auml;mnar till riksdagen. Regeringen l&auml;mnar ocks&aring; skrivelser, som har en mer redog&ouml;rande karakt&auml;r och inte inneh&aring;ller f&ouml;rslag till riksdagsbeslut.</p>

Proposition

<p>I kammarens protokoll finns allt som s&auml;gs i kammaren nedskrivet. I protokollet st&aring;r det ocks&aring; hur partierna har r&ouml;stat. Ett snabbprotokoll publiceras ungef&auml;r sex timmar efter att dagens sista debatt i kammaren &auml;r slut. Det slutliga protokollet &auml;r f&auml;rdigt efter n&aring;gra veckor.</p>

Protokoll

<p>Utskotten skriver rapporter n&auml;r de arbetar med att f&ouml;lja upp och utv&auml;rdera de beslut som riksdagen har fattat.</p>

Rapport från riksdagen

Redogörelse

<p>Riksdagsf&ouml;rvaltningens f&ouml;rfattningssamling, RFS, inneh&aring;ller f&ouml;reskrifter beslutade av Riksdagsf&ouml;rvaltningen (riksdagsstyrelsen eller riksdagsdirekt&ouml;ren) eller andra myndigheter under riksdagen, f&ouml;rutom Riksbanken och Riksrevisionen.</p>

<p>Riksdagsskrivelser &auml;r meddelanden fr&aring;n riksdagen till regeringen om vilka beslut som riksdagen har fattat.</p>

Riksdagsskrivelse

<p>Riksrevisionen &auml;r en myndighet som h&ouml;r till riksdagen och ansvarar f&ouml;r den ekonomiska granskningen av regeringen och de statliga myndigheterna. Riksrevisionen l&auml;mnar sina granskningsrapporter direkt till riksdagen.</p>

Riksrevisionens granskningsrapport

<p>Riksdagens ledam&ouml;ter kan kontrollera regeringen genom att st&auml;lla skriftliga fr&aring;gor till ministrarna. Ministrarna besvarar fr&aring;gorna skriftligt.</p>

Skriftlig fråga

Skrivelse

<p>Statens offentliga utredningar, SOU, &auml;r en serie av f&ouml;rslag som olika utredningar har l&auml;mnat till regeringen.</p>

Statens offentliga utredningar

Svar på skriftlig fråga

<p>Svensk f&ouml;rfattningssamling (SFS) inneh&aring;ller g&auml;llande lagar och f&ouml;rordningar. Om en f&ouml;rfattning &auml;ndras ers&auml;tts den gamla texten med den nya.&nbsp;</p>

Svensk författningssamling

<p>I talarlistorna st&aring;r det vilka ledam&ouml;ter som p&aring; f&ouml;rhand har anm&auml;lt att de vill tala under kammarens sammantr&auml;den.</p>

Talarlista

<p>Utskotten kan granska meddelanden fr&aring;n EU:s institutioner. Ofta handlar det om s&aring; kallade strategiska dokument fr&aring;n EU-kommissionen som kan vara id&eacute;dokument, diskussionsunderlag och l&aring;ngsiktiga planer f&ouml;r kommande lagstiftning. N&auml;r ett utskott har granskat ett s&aring;dant meddelande skriver det ett utl&aring;tande till kammaren om granskningen.</p>
<p>Utskotten g&ouml;r ocks&aring; subsidiaritetspr&ouml;vningar av EU-f&ouml;rslag. De ska d&aring; bed&ouml;ma om ett beslut b&ouml;r fattas p&aring; EU-niv&aring; eller av p&aring; nationell niv&aring;. Om utskottet anser att f&ouml;rslaget strider mot subsidiaritetsprincipen skriver det ett utl&aring;tande.&nbsp;</p>

Utlåtande

<p>Viktigare utredningar som g&ouml;rs inom Riksdagsf&ouml;rvaltningen ing&aring;r i en serie som kallas f&ouml;r URF. URF st&aring;r f&ouml;r Utredningar fr&aring;n Riksdagsf&ouml;rvaltningen. Utredningarna tills&auml;tts av riksdagsdirekt&ouml;ren eller riksdagsstyrelsen.</p>

Utredning från Riksdagsförvaltningen

Utskottens protokoll

<p>Valpr&ouml;vningsn&auml;mnden, VPN, pr&ouml;var &ouml;verklaganden av val till riksdagen, region- och kommunfullm&auml;ktige samt Sametinget och Europaparlamentet. &Auml;ven &ouml;verklaganden av nationella folkomr&ouml;stningar pr&ouml;vas. N&auml;mndens beslut sedan 1975 finns tillg&auml;ngliga.</p>
<p>F&ouml;r varje beslut anges beslutets diarienummer och i f&ouml;rekommande fall &auml;ven r&auml;ttsfallsbeteckningen. En s&aring;dan fanns f&ouml;r besluten f&ouml;re 2015 d&aring; dessa gavs ut i en skriftlig r&auml;ttsfallssamling.</p>

Valprövningsnämndens beslut

Det frivilliga försvaret

Bilaga: bet_200102_föu_12

<table class="vottabell" summary="Voteringsresultat">
<tr class="sakfragan"><td colspan="5"><h4>Omröstning i sakfrågan</h4>
<p>Utskottets förslag mot reservation 2 (mp)
</p></td></tr><tr class="vottabellrubik"><th>Parti</th><th>Ja</th><th>Nej</th><th>Avstående</th><th>Frånvarande</th></tr>
<tr><td class="parti">s</td><td class="rost_ja">116</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">15</td></tr>
<tr><td class="parti">m</td><td class="rost_ja">71</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">10</td></tr>
<tr><td class="parti">c</td><td class="rost_ja">15</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">3</td></tr>
<tr><td class="parti">fp</td><td class="rost_ja">11</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">5</td></tr>
<tr><td class="parti">kd</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">35</td><td class="rost_franvarande">7</td></tr>
<tr><td class="parti">v</td><td class="rost_ja">36</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">7</td></tr>
<tr><td class="parti">mp</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">15</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">1</td></tr>
<tr><td class="parti">-</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">2</td></tr>
<tr><td class="totalt">Totalt</td><td class="summa_ja">249</td><td class="summa_nej">15</td><td class="summa_avstar">35</td><td class="summa_franvarande">50</td></tr>
<tr><td colspan="5"><h4 class="beslut">Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag</h4></td></tr>
</table>


<table class="vottabell" summary="Voteringsresultat">
<tr class="sakfragan"><td colspan="5"><h4>Omröstning i sakfrågan</h4>
<p>Utskottets förslag mot reservation 4 (m)
</p></td></tr><tr class="vottabellrubik"><th>Parti</th><th>Ja</th><th>Nej</th><th>Avstående</th><th>Frånvarande</th></tr>
<tr><td class="parti">s</td><td class="rost_ja">116</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">15</td></tr>
<tr><td class="parti">m</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">71</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">10</td></tr>
<tr><td class="parti">c</td><td class="rost_ja">15</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">3</td></tr>
<tr><td class="parti">fp</td><td class="rost_ja">11</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">5</td></tr>
<tr><td class="parti">kd</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">35</td><td class="rost_franvarande">7</td></tr>
<tr><td class="parti">v</td><td class="rost_ja">37</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">6</td></tr>
<tr><td class="parti">mp</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">1</td><td class="rost_avstar">14</td><td class="rost_franvarande">1</td></tr>
<tr><td class="parti">-</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">2</td></tr>
<tr><td class="totalt">Totalt</td><td class="summa_ja">179</td><td class="summa_nej">72</td><td class="summa_avstar">49</td><td class="summa_franvarande">49</td></tr>
<tr><td colspan="5"><h4 class="beslut">Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag</h4></td></tr>
</table>


<table class="vottabell" summary="Voteringsresultat">
<tr class="sakfragan"><td colspan="5"><h4>Omröstning i sakfrågan</h4>
<p>Utskottets förslag mot reservation 6 (fp)
</p></td></tr><tr class="vottabellrubik"><th>Parti</th><th>Ja</th><th>Nej</th><th>Avstående</th><th>Frånvarande</th></tr>
<tr><td class="parti">s</td><td class="rost_ja">116</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">15</td></tr>
<tr><td class="parti">m</td><td class="rost_ja">71</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">10</td></tr>
<tr><td class="parti">c</td><td class="rost_ja">15</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">3</td></tr>
<tr><td class="parti">fp</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">11</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">5</td></tr>
<tr><td class="parti">kd</td><td class="rost_ja">35</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">7</td></tr>
<tr><td class="parti">v</td><td class="rost_ja">37</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">6</td></tr>
<tr><td class="parti">mp</td><td class="rost_ja">15</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">1</td></tr>
<tr><td class="parti">-</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">0</td></tr>
<tr><td class="totalt">Totalt</td><td class="summa_ja">289</td><td class="summa_nej">11</td><td class="summa_avstar">0</td><td class="summa_franvarande">49</td></tr>
<tr><td colspan="5"><h4 class="beslut">Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag</h4></td></tr>
</table>


2002-05-24

Det frivilliga försvaret (FöU12)

Herr talman! Moderata samlingspartiet välkomnar
i huvudsak de förslag som regeringen lägger fram i
propositionen Det frivilliga försvaret. Ett övergripan-
de syfte med frivillig försvarsverksamhet är att bidra
till totalförsvarets folkliga förankring.
Den frivilliga verksamheten tar ett stort ansvar för
bemanning av organisationer som ska kunna verka
vid påfrestningar på samhället i fred, under kris och
inte minst i krig. Frivilligverksamheten ska även
bidra till rekrytering, kompetensutveckling och total-
försvarets anpassningsförmåga. Den ska kunna åta sig
bemanningsuppdrag av militära förband samt främja
långsiktighet och stabilitet i det frivilliga arbetet för
utveckling av delar av de nationella skyddsstyrkorna.
Det organisatoriska stödet till frivilliga försvar-
sorganisationer bör som tidigare utgå från de grunder
som regeringen redovisar i propositionen, nämligen
att främja totalförsvaret, möjliggöra rekrytering och
utbildning för behov inom totalförsvaret, aktivt be-
driva totalförsvarsupplysning och vara en medlems-
styrd organisation med demokratiskt vald styrelse.
Vi hade dock hellre sett att stödet till frivilligverk-
samheten hade delats upp i två delar. Den ena delen
skulle utgöra ett direkt organisatoriskt stöd för den
administrativa verksamheten och den andra ersättning
för de kostnader som uppkommer på grund av de
uppdrag som de olika totalförsvarsmyndigheterna ger
till de frivilliga försvarsorganisationerna.
Herr talman! Hemvärnet har sedan lång tid varit
en viktig del av det militära försvaret. Möjligheten att
söka sig till hemvärnet har för många inneburit att
man kunnat göra betydelsefulla insatser för landet
och hembygden, även om man inte ingått i försvarets
reguljära förband. Inte minst har hemvärnets insatser
de senaste åren i samband med naturkatastrofer och
olyckor visat vilken resurs hemvärnet är. I vissa delar
av landet har deltagandet i hemvärnsverksamheten
varit näst intill en hederssak.
I takt med förbandsnedläggningar och förändrad
hotbild har tyvärr alltfler lämnat hemvärnet. Genom
den nyrekrytering som alltjämt fortgår har det positi-
va dock inträffat att medelåldern drastiskt sänkts.
Rolf Gunnarsson har i en motion påtalat det orim-
liga i att hemvärnsmän som arbetar sida vid sida har
olika ersättning för exakt samma arbete. Knappast i
någon annan del av samhället skulle en sådan ordning
accepteras. Liksom motionären anser jag att en över-
syn av ersättningsbestämmelserna bör göras.
Vi moderater delar uppfattningen att hemvärns-
förbanden ska utvecklas i syfte att integreras och
utgöra ett viktigt inslag i de nationella skyddsstyrkor-
na. Dessutom ska vissa hemvärnsförband få uppgifter
med högre svårighetsgrad.
Men vi vill påpeka att hemvärnet utgör enbart en
del av de nationella skyddsstyrkorna. Vi kan därför
inte acceptera att riksdagen fattar beslut om inrikt-
ningen av hemvärnet innan vi vet om och hur huvud-
delen av de nationella skyddsstyrkorna avses utveck-
las. Risken är uppenbar att hela det ansvar som avses
läggas på de nationella skyddsstyrkorna kommer att
falla på hemvärnet, vilket är orimligt.
Herr talman! Regeringens förslag i denna del bör
därför avvisas i avvaktan på ett samlat förslag till
utveckling av samtliga förband inom de nationella
skyddsstyrkorna. Med anledning härav yrkar jag
bifall till reservation 3.


Herr talman! Jag ställer mig bakom Kristdemo-
kraternas reservationer, men för att vinna tid yrkar jag
bifall endast till reservation 4.
Herr talman! Under innevarande mandatperiod
har det svenska försvaret genomgått ett elddop milt
uttryckt. Det har varit en oerhört turbulent period för
försvar och personal, och jag kan inte se att den är
slut ännu.
Vi kristdemokrater har ofta framfört att det sak-
nats en helhetsbild inför alla mer eller mindre olika
stora och betydelsefulla förslag till totalförsvarets
framtida organisation och innehåll som riksdagen haft
att ta ställning till. Regeringen har gång på gång pre-
senterat olika delar av en komplicerad och kostnads-
krävande verksamhet, utan att det ges möjlighet att
överblicka helheten.
Det ger ett förvirrat och svårbedömt intryck när
konsekvenserna av det förslag som är aktuellt att
besluta om inte är överblickbara. Detta gäller också
propositionen Frivillig försvarsverksamhet inom
totalförsvaret.
Propositionens förslag är otydliga. Många frågor
lämnas obesvarade. Det gäller exempelvis den frivil-
liga försvarsverksamhetens organisation, innehåll och
ledarskap.
Det finns risk för att oklara beslutsunderlag och
förslag kan resultera i felaktiga beslut. Det är därför
angeläget att regeringens propositioner är grundade
på tillförlitliga och väl genomarbetade underlag. Om
så inte är fallet ser vi kristdemokrater det som ett
allvarligt hot mot demokratin.
Herr talman! Dagens försvarspolitiska säkerhet
och trygghet handlar inte enbart om vilken materiel
eller vilka system försvaret har samt om rätt kunskap
om hur de ska handhas och handskas med. Det hand-
lar också om oväntade hot och företeelser i vår var-
dag, som kan drabba oss allesammans. Tryggheten
och säkerheten handlar om hur vi som enskilda indi-
vider kan skydda oss och bli skyddade om det fruk-
tansvärda och oväntade skulle inträffa. Vid terrorat-
tacker och krigsöverfall är det oftast civilbefolkning-
en, som inte kan eller får försvara sig själv, som
drabbas.
Men det finns lärdomar att hämta om hur männi-
skor klarar av svåra situationer. Belägringen av Sara-
jevo i Bosnien-Hercegovina är ett sådant exempel.
Den belägringen lärde oss att det hos människor finns
en inneboende kraft, förmåga och vilja till både
överlevnad och till att hjälpa sina medmänniskor i
svåra och nästan omöjliga situationer. Den kraften är
viktig att ta till vara. Men en förutsättning är att män-
niskan har någon form av trygghet i den konkreta
situationen. I ett sådant sammanhang är, som jag ser
det, hemvärnet en stor tillgång för att skydda befolk-
ningen och ge människorna trygghet i det nära sam-
hället. Så borde det vara i alla fall, och så utgår jag
ifrån att det är - men jag är inte riktigt säker på att det
är så.
Många orter som tidigare har haft regementen och
garnisoner saknar nu i dag sådana. Därmed har den
sammanhållande länken mellan hemvärnet och det
övriga totalförsvaret försvunnit i många regioner. I
propositionen Fortsatt förnyelse av totalförsvaret
konstaterar regeringen att hemvärnet för närvarande
endast består av 69 000 personer mot målbildens
90 000. Nu spelar detta enligt regeringens synsätt inte
någon större roll. Man kan ju trolla bort differensen
genom att övergå till att definiera hemvärnet i termer
av antalet bataljoner, nämligen 170 stycken, i stället
för antalet aktiva hemvärnsmän. Att det finns vakan-
ser, i en del fall betydande vakanser, i dessa 170 ba-
taljoner tycks inte bekymra så stort.
Vi kristdemokrater kan inte acceptera att rege-
ringen döljer summan, och kanske också misslyckan-
det, när det gäller att rekrytera till hemvärnet med en
kosmetisk organisationsförändring.
Herr talman! I den kristdemokratiska motion som
behandlats av utskottet föreslår vi att regeringens
passiva personalförsörjningsstrategi för hemvärnet
ersätts med en offensiv strategi som bygger på direkt-
rekrytering enligt den modell som redan finns i dag.
Men eftersom unga människor i dag lever ett mer
hektiskt liv än för bara något decennium sedan måste
kontraktsmodellen dessutom bygga på flexibilitet och
någon form av ekonomiskt incitament som ter sig
tillräckligt lockande. Grunden för deltagande måste
dock alltid vara frivillighet och medborgerligt enga-
gemang.
En kontrakts- och rekryteringsmodell bör därför
kunna anpassas för studerande vid universitet och
högskola. En ytterligare kontrakts- och rekryterings-
modell bör kunna anpassas för unga män och kvinnor
som just har tagit steget in i förvärvslivet.
De modeller vi skissar i motion och reservation
medger en jämn och kontinuerlig personalförsörjning
som innebär att i stort sett samtliga hemvärnsbataljo-
ner ständigt är kompletta.
Modellen innebär också att folkförsvarstanken i
högre grad än med nuvarande urholkade värnplikts-
system kan vidmakthållas. Det är därför Kristdemo-
kraternas uppfattning att regeringen snarast bör utreda
förutsättningarna för en personalförsörjningsmodell i
linje med vad som finns beskrivet i vår motion, men
också i reservationen.
Herr talman! Ett annat problem när det gäller
hemvärnets framtid handlar om vilken roll hemvärnet
egentligen ska spela i de nya nationella skyddsstyrkor
som är under uppbyggnad, men som i dagsläget fort-
farande befinner sig på planeringsstadiet. I stora delar
av vårt land är det hemvärnet som ska säkerställa
försvarsmaktens möjligheter till territoriell närvaro.
Men det framkommer inte i den proposition som vi
nu behandlar hur regeringen har tänkt att hemvärnet
ska organiseras inför framtiden och utifrån de fast-
ställda fyra huvudmålen. Det påpekas att hemvärnet
ska ingå i de nationella skyddsstyrkorna. Det låter
bra, men i propositionen anges inte hur denna sam-
ordning ska organiseras eller fungera. Det anges i
stället att regeringen ska återkomma i budgetproposi-
tionen för 2003 samt i nästa försvarsbeslutsproposi-
tion avseende de nationella skyddsstyrkornas närmare
utformning. Därmed blir den proposition som vi de-
batterar i dag hängande fritt i luften.
Kristdemokraterna anser därför att regeringen sna-
rast ska återkomma med ett klargörande förslag om
hur den frivilliga totalförsvarsverksamheten ska in-
tegreras i de nationella skyddsstyrkorna och hur den
verksamheten ska organiseras och ledas samt vad den
konkret ska innehålla och vad detta innebär för total-
försvaret i stort.
Herr talman! Folkrörelserna har haft en stor bety-
delse för den demokratiska utvecklingen i vårt land.
Också inom totalförsvaret finns en väl etablerad fri-
villig verksamhet.
Under den tidigare nämnda, flera år långa, beläg-
ringen och terrorverksamheten riktad mot befolk-
ningen i Sarajevo och Bosnien-Hercegovina lyckades
människorna hålla stånd mot granatattacker och
prickskytte. En anledning till detta var de frivilliga
organisationer som byggdes upp och som både för-
enade och hjälpte människor att inte tappa modet utan
att i stället överleva. Det bildades exempelvis det som
vi i Sverige kallar hemvärnsgrupper till skydd för
människorna. Dessutom bildades grupper som hjälpte
gamla och sjuka att få vatten, mat och kläder och som
såg till att förskolor och skolor fungerade någotsånär,
att människor inte frös ihjäl, att sårade och skadade
tröstades och hjälptes, att utarbetad sjukvårdspersonal
avlöstes och att teatergrupper försökte få barnen att
tänka på något annat än det fruktansvärda som hände
runtomkring dem m.m.
Herr talman! Kristdemokraterna anser att uppdrag
och statliga medel till frivilliga försvarsorganisationer
bör utgå från huvuduppgifterna, dvs. att verka för
totalförsvarets demokratiska förankring, för en höj-
ning av samhällets och medborgarnas beredskap att
möta olika påfrestningar genom information och
upplysning och för att höja individens förmåga att
dels själv kunna förebygga och klara olika påfrest-
ningar, dels ge stöd och hjälp åt andra medborgare
som drabbas. I huvuduppgifterna ingår också att vara
en förstärkningsresurs för kommuner och statliga
myndigheter vid extraordinära situationer, att med-
verka med kompetens och resurser vid olika typer av
internationella insatser och att bidra till personalför-
sörjningen till totalförsvarets utbildnings-, bered-
skaps- och krigsorganisationer. Det finns en stor
resurs hos de frivilliga organisationerna som måste
tas till vara.
Herr talman! Utan att det bekräftas i den proposi-
tion som vi nu diskuterar infinner sig tanken att rege-
ringens tanke är att frivilligorganisationerna ska er-
sätta åtminstone en del av de funktioner som försvun-
nit i det hårt nedbantade totalförsvaret. I så fall måste
det framgå tydligt i planerna för verksamhet och
organisation av det framtida totalförsvaret samtidigt
som relevanta resurser, inte minst när det gäller peng-
ar och materiel, ställs till frivilligorganisationernas
förfogande.
Som jag redan har nämnt ställer jag mig bakom
Kristdemokraternas reservationer, men yrkar bifall till
reservation 4.


Herr talman! Vi i Folkpartiet har i stort sett ställt
upp på de formuleringar som finns i den proposition
som vi i dag diskuterar. Dock avviker vi i ett avseen-
de, dvs. rätten till ledighet.
Vi är också väl medvetna om att Försvarsmakten i
en omställningsperiod dras med en viss otydlighet,
och därav också möjligtvis oklara roller, när det gäl-
ler just frivilligorganisationerna. Detta måste snarast
förbytas i klarhet.
Herr talman! De frivilliga försvarsorganisationer-
na, inte minst de kvinnliga, är av utomordentligt stor
betydelse inom vårt försvar. Deras betydelse blir inte
mindre efter omorganisationen av totalförsvaret.
Frågan om möjlighet att få ledigt vid frivillig för-
svarsverksamhet, t.ex. vid grund- och repetitions-
eller kompletteringsutbildningar borde därför vara de
samma för värnpliktig och för frivillig personal. Detta
uttalades bl.a. i Frivilligförmånskommitténs betän-
kande redan 1985. En lagfäst rätt till sådan ledighet
föreslogs då.
I propositionen 1985/86 ansåg sig emellertid inte
dåvarande ansvarigt statsråd beredd att ta ställning till
kommitténs förslag, och i avvaktan på fylligare un-
derlag bifölls inte detta. Flera motioner lades fram i
ärendet.
I försvarsutskottets betänkande 1985/86:10 uttala-
des: "Utskottet finner det angeläget att regeringen
aktivt och utan tidsutdräkt förbereder ett lagförslag i
ärendet." Alltså: "aktivt och utan tidsutdräkt förbere-
der ett lagförslag i ärendet". Herr talman! Det var för
16 år sedan!
Med denna rekommendation som grund avslogs
därmed motionerna, och ärendet överfördes sedan till
Arbetsmarknadsdepartementet.
I betänkandet Utredningen om frivillig medverkan
i totalförsvaret, 1992, behandlades frågan återigen.
Utredaren föreslog en ändring i lagen om studieledig-
het. Utredningen erinrade om att ledighet för utbild-
ning inte är begränsad till någon viss typ av utbild-
ning men att den som begär ledighet bör kunna preci-
sera ändamålet med utbildningen. Lagen ger arbets-
givaren rätt att påverka ledighetens förläggning på så
sätt att den kan uppskjutas i ett halvår och eventuellt
längre tid.
Frågan vidarebefordrades sedan till Utredningen
om ledighetslagstiftningen, som i sitt betänkande år
1994 uttalade att man inte hade funnit skäl att föreslå
några nya regler avseende ledighet för frivillig för-
svarsutbildning.
I betänkandet Totalförsvaret och frivilligorgani-
sationerna år 1997 togs frågan inte upp annat än i
samband med frivilligorganisationernas möjlighet att
delta i insatser vid svåra påfrestningar på samhället i
fred. Utredningens förslag handlade om att de civil-
rättsliga förutsättningarna klarläggs - dvs. förhållan-
det mellan ett frivilligavtal och den ordinarie arbets-
givaren.
Regeringen skrev därför år 1999 ett kommittédi-
rektiv till utredningen om den frivilliga försvarsverk-
samhetens framtida inriktning och uppgifter inom
totalförsvaret. I uppdraget angavs bl.a. att man ska
behandla "frågan om ersättningar, försäkringar, ut-
rustning, materiel samt frivilligavtalets förhållande
till ordinarie arbetsgivare för frivilliga, hemvärnsmän
och frivilliga instruktörer".
Utredaren presenterade förra året sitt betänkande
Frivilligheten och samhällsberedskapen. Utredaren
har på en fjärdedels sida behandlat frågan om ledighet
och säger att det naturligtvis är möjligt att i lag före-
skriva om rätt till ledighet men att detta, enligt utred-
ningens bedömning, inte är rimligt med tanke på den
kommunala självstyrelsen och vitt skilda lokala förut-
sättningar. Utredaren anser att frågan ska lösas genom
avtal eller överenskommelse mellan den frivillige,
kommunen alternativt myndigheten och arbetsgivaren
- dvs. arbetsmarknadens parter.
Herr talman! Denna fråga har alltså behandlats i
mer än 17 år utan att man har kommit ett enda steg
framåt - snarare 15 steg tillbaka. Vad var det som ett
enigt försvarsutskott skrev år 1995? Jo, att "utskottet
finner det angeläget att regeringen aktivt och utan
tidsutdräkt förbereder ett lagförslag i ämnet". Så
bestämde vi i riksdagen för, herr talman, 17 år sedan!
Möjligtvis skulle man kunna säga att det är dags att
snabba på något.
Det kan sägas att vår lagstiftning redan innehåller
flera s.k. ledighetslagar. Men med tanke på behovet
av frivilliga försvarsorganisationer måste frågan om
ledighet för utbildning och tjänstgöring inom frivillig-
försvaret få en lösning snarast, utan tidsutdräkt - nu,
genast, bums och omedelbart!
Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till reser-
vation nr 6.


Herr talman! Högt ärade ledamöter i kammaren
och protokollets läsare! De frivilliga försvarsorgan-
sationerna har känt en stor vilsenhet sedan det kalla
krigets slut i början av 1990-talet. Emedan en majo-
ritet i Sveriges riksdag år 1996 i alla fall lyckades
samla ihop sig så pass att man biföll Miljöpartiets
förslag om en vidgad hotbild och år 2000 biföll Mil-
jöpartiets paroll om att förflytta militärens miljarder
till vården har frivilligorganisationerna fortsatt frågat
sig vad deras roll nu är i en ny hotbildssituation och
efter det att det militära invasionshotet har avskrivits.
En naturlig slutsats när man inte längre vet vad
man som organisation ska syssla med är att avveckla
verksamheten och lägga ned organisationen, men så
har inte skett. Det är väl anledningen till att regering-
en har lämnat ett förslag till riksdagen om inriktning-
en för de frivilliga försvarsorganisationerna.
Med tanke på de nya huvuduppgifter som För-
svarsmakten nu har ålagts och där en av de uppgifter-
na är att delta i internationella fredsfrämjande insatser
finns det onekligen många nya spännande uppgifter
för frivilligorganisationerna att bidra med. När det
gäller Sveriges insatser i Bosnien och i Kosovo har vi
sett hur den civilmilitära samverkan blivit allt viktiga-
re. De civila organisationernas roll i fråga om såväl
konfliktförebyggande som fredsbevarande insatser
har ökat. Det finns en lång rad viktiga uppgifter.
Tyvärr är det inte detta som regeringen har före-
slagit, utan regeringens förslag går i huvudsak ut på
att i första hand befästa de frivilliga försvarsorgani-
sationernas roll som opinionsbildare och rekryte-
ringsbas för det traditionella invasionsförsvaret.
Vad regeringen med det här förslaget egentligen
säger till frivilligorganisationerna är följande: Vi har
inte heller en susning om vad ni ska syssla med i den
förändrade hotbildssituationen. Fortsätt ni som om
ingenting har hänt i omvärlden!
Bristen på nytänkande känns beklämmande mot
bakgrund av att det finns så oerhört många nya vikti-
ga uppgifter för frivilligorganisationer.
Herr talman! Regeringen vill att det ekonomiska
stödet ska bibehållas och att finansieringen ska ske
genom en omfördelning av resurserna inom försvar-
sanslaget. Mot bakgrund av att t.ex. lottakåren varje
månad får lika mycket i statliga bidrag som Svenska
Freds- och Skiljedomsföreningen har fått under hund-
ra år och mot bakgrund av de nya uppgifter som finns
just när det gäller att delta i internationella freds-
främjande insatser måste detta betraktas som en fel-
prioritering av skattebetalarnas pengar.
Hemvärnets verksamhet är en del av det traditio-
nella invasionsförsvaret och har inte längre en fram-
trädande roll att spela nu när invasionshotet har av-
skrivits. Vi i Miljöpartiet vill i stället se att resurserna
allokeras till de organisationer som sprider kunskap
om, utbildar och rekryterar till deltagande i interna-
tionella fredsfrämjande insatser. Det totala organisa-
tionsstödet till frivilligförsvarsorganisationerna bör
därför kunna minskas mot bakgrund av att deras
verksamhet inte har förändrats eller anpassats till nya
behov.
Herr talman! Självklart stöder Miljöpartiet både
reservation 2 och reservation 5, men för att på ett
smäckert och smidigt sätt använda tiden effektivt
yrkar jag bifall endast till reservation 2.


Herr talman! Lars Ångström säger att frivilligor-
ganisationerna inte har anpassat sig till den nya verk-
lighet som försvaret nu har - dvs. en mer internatio-
nell inriktning. Så uppfattade jag i alla fall Lars Ång-
ström. Men ingenting kan, tyvärr - eller, rättare sagt,
glädjande nog - vara mer felaktigt.
Lottorna t.ex. vet jag har ett omfattande interna-
tionellt arbete. Bl.a. har man under ett par års tid
arbetat med att bygga upp systerorganisationer och en
mycket bra och väl fungerande verksamhet exempel-
vis i de baltiska länderna. Även i t.ex. Norge och
Danmark förekommer en liknande verksamhet, men
jag tror att den viktigaste verksamheten där är i ett
uppbyggnadsskede. Internationellt kan Baltikum
nämnas. Jag tror att det vore bra om Lars Ångström
tog till sig den informationen. Då skulle vi inte behö-
va debattera detta mer i sak.


Herr talman! Jag känner visst till det som Eva
Flyborg här nämner. En av de få uppgifter för inter-
nationellt arbete som man uppmärksammar i rege-
ringens förslag är just detta med att bygga upp samma
typ av traditionella organisationer i framför allt Balti-
kum, med samma inriktning - just den inriktning som
vi inte längre har ett primärt behov av.
Mitt inlägg styrks av att verksamhet avseende in-
ternationella fredsfrämjande insatser nämns i propo-
sitionen över huvud taget inte som en prioriterad
fråga vid fördelning av organisationsstödet. Det be-
kräftar mitt påstående om att det är en brist på nytän-
kande, det är de traditionella försvarsorganisationer-
nas inriktning som bejakas och som det beviljas stöd
till.


Herr talman! Ja, det är det gamla vanliga, hör jag
Lars Ångström säga, the same procedure as last year.
Det är väl i stort sett riktigt. Det är det som frivilli-
gorganisationerna har varit och är till för - att stötta
försvaret, att stötta samhället i orostider.
Lottorna och andra frivilliga försvarsorganisatio-
nerna har en oerhört viktig uppgift, inte minst de
kvinnliga försvarsorganisationerna, att få en mycket
större folklig förankring bland t.ex. kvinnor, som ju
inte mönstrar i dag, som inte gör lumpen i dag - för
vi har ingen kvinnlig värnplikt - och även sprida
kunskap om hur försvaret fungerar, varför det är
viktigt att försvara demokratin. Jag och Folkpartiet
anser att det är uppgifter som är väl värda att försvara
och föra vidare. Där har vi olika åsikter.


Herr talman! Tyvärr måste vissa saker upprepas.
Ibland tar det sex år, ibland tio år innan en majoritet
sluter upp bakom beskrivningen av den nya verklig-
het som finns och som Miljöpartiet har påpekat under
en låg rad av år. Eva Flyborg talar själv om den vikti-
ga inriktningen att stötta invasionsförsvaret. Det
måste väl ändå ha gått upp för även Eva Flyborg och
Folkpartiet att omvärlden har förändrats under 90-
talet. Det militära invasionshotet har avskrivits. Där-
för har de traditionella frivilliga försvarsorganisatio-
nerna, som haft inriktning mot att delta i en sådan
verksamhet, inte längre samma uppgift utan måste
hitta nya. Jag finner tyvärr en stor brist på nytänkande
och nyinriktning i frivilligorganisationsförsvaret. Det
bekräftas av att de själva inte har vetat var de ska ta
vägen och ställt frågan: Vad ska vår uppgift nu vara?
Vikten av behovet av att alltmer fokusera sin
verksamhet på de nya behov som den nya hotbilden
har skapat tål att upprepas fler gånger i den här talar-
stolen. Där finns en uppgift, en väldigt viktig roll,
men inte genom att stå kvar i gammalt, förflutet.


Herr talman! Låt mig först få kommentera det se-
naste replikskiftet och några andra påståenden som
har gjorts.
Även om ersättningsfrågan när det gäller hemvär-
net, som Leivik talar om, inte har behandlats i den här
propositionen är det en fråga som är levande, kommer
att vara levande och kräva sin lösning framgent. Som
en helhet tycker jag att vi har klarat ut det ganska bra
den här gången. Jag vet att det finns en oro om det ute
i hemvärnsleden och även hos frivilligorganisationer-
na.
Offensiv personalrekrytering tar Margareta
Viklund upp. Jag vågar nog, i egenskap av en av
regeringen förordnad representant i Rikshemvärnsrå-
det, påstå att det är en sprudlande aktivitet av diskus-
sion och idéer som stötts och blötts. Jag har redan sett
ett antal TV-inslag och affischer där hemvärnet re-
kryterar på olika sätt.
Man har inte fastlagt hur de nationella insatsstyr-
korna exakt ska se ut. Både Margareta Viklund och
Björn Leivik säger att det gör att Hemvärnet hänger i
luften. En debatt pågår inom Rikshemvärnet under
Mats Fälts ledning, och ett remissarbete är ute. Man
tycker att det är en ganska bra ordning att man får
diskutera för att i ett så osäkert läge som man nu
befinner sig i försöka hitta hemvärnets roll, att man
får vara med och påverka hur de nationella insatsstyr-
korna ska fungera.
Det är några kommenterar till det som har sagts i
diskussionen. Jag delar naturligtvis inte Lars Ång-
ströms uppfattning. Jag vet att det inom en rad frivil-
ligorganisationer, inte minst lottorna, pågår en nyori-
entering mot att få uppgifter som överensstämmer
med den framtida hotbilden.
Låt mig sedan gå över till att yrka bifall till ut-
skottets förslag och avslag på de föreliggande reser-
vationerna. Jag vill bara kort säga att vi har, som har
sagts från flera håll, i Sverige en tradition av medbor-
garengagemang, där de frivilliga organisationerna och
hemvärnet utgör en viktig del och har under efter-
krigstiden utgjort en väsentlig resurs för det svenska
totalförsvaret. Regeringen anser i propositionen att
det är betydelsefullt och understryker att det är viktigt
att även i framtiden ta vara på det engagemang och
den kompetens som finns i de frivilliga försvarsorga-
nisationerna.
Propositionen Frivillig försvarsverksamhet inom
totalförsvaret, som vi behandlar nu, är en konsekvens
och en fortsättning av de förändringar av totalförsva-
ret som riksdagen beslutade våren 1999 och våren
2000. Reformarbetet inom den frivilliga försvarsverk-
samheten är lika påtagligt som inom totalförsvaret i
övrigt. Utskottet och regeringen anser att stödet till de
frivilliga försvarsorganisationernas verksamhet måste
anpassas till de förändringar som sker i övrigt inom
totalförsvaret. Det är vi helt eniga om i utskottet.
Därför bör det göras återkommande översyner av
vilka organisationer som ska få del av stödet. Det är
också ett nytänkande. Man måste leva upp till vissa
krav. Stöd ges till dem som bedriver verksamhet som
är angelägen och betydelsefull utifrån de fyra mål
som totalförsvarsförmågan ska ha. De frivilliga för-
svarsorganisationerna bör stimuleras till att sprida
kunskap och information om totalförsvaret, medverka
till fortbildning, utgöra rekryteringsbas och i övrigt
medverka till totalförsvarets folkliga förankring.
En förändrad inriktning av hemvärnet innebär
bl.a. att det blir en viktig del av den nationella
skyddsstyrkorna, men hemvärnsförbanden ska ut-
vecklas och utökas från dagens 157 bataljoner till
170. Vissa hemvärnsförband ska efter utbildning få
uppgifter av högre svårighetsgrad. Bevakning, skydd
och ytövervakning kommer att fortsättningsvis vara
tyngdpunkten för hemvärnets uppgifter, men vissa
förband kommer att få utökade uppgifter för bevak-
ning, skyddsuppgifter och vissa försvarsunderrättel-
seuppgifter. De här vidgade uppgifterna innebär att de
mer kvalificerade förbanden inom hemvärnet kom-
mer att tillföras mer avancerad materiel som finns
tillgänglig inom Försvarsmakten.
Det här är ett förändringsarbete som pågår inom
frivilligorganisationer, inom hemvärnet och inom
totalförsvaret och som jag tror kommer, efter det att
vi har diskuterat och prövat det, att leda fram till ett
bra folkligt förankrat försvar som också motstår mor-
gondagens påfrestningar.


Herr talman! Ola Rask talar om att en offensiv re-
krytering ska äga rum och att man redan nu affische-
rar. Ja, men likväl saknas det tiotusentals inom hem-
värnet. Sedan säger Ola Rask att hemvärnet ska få
vidgade uppgifter. Javisst, men vad är det som ska
ingå? Ska hemvärnet ingå i den stora helheten, de
nationella och internationella insatsstyrkorna?
När det gäller de nationella insatsstyrkorna fram-
går det över huvud taget inte någonstans hur det nya
hemvärnet ska se ut. Det gäller också de andra frivil-
liga organisationerna. Om vi nu ska diskutera de
frivilliga organisationerna som vi gör här i dag borde
det ha framkommit av det underlag som vi nu disku-
terar. Man hänvisar till en kommande utredning och
ett kommande underlag till beslut. Det är så mycket
som haltar, enligt mitt sätt att se och tänka.


Herr talman! Det är naturligtvis riktigt att det sak-
nas. Det finns i dag i hemvärnet 64 000 män och
kvinnor, och det behövs väsentligt fler. Det är därför
som man har gjort dessa insatser som har lett till vissa
resultat. Inte minst har man - som Björn Leivik sade
- fått en kraftig föryngring, vilket är viktigt. Men det
är klart att det behövs ytterligare insatser. Jag tror att
man kommer att klara det här med den tankeverk-
samhet och aktivitet som pågår.
När det gäller de nationella insatsstyrkorna tycker
jag, till skillnad från Margareta Viklund och Björn
Leivik, att det är en fördel att man får diskutera hela
denna förändring inom Försvarsmakten. Det gäller
också frivilligorganisationernas och hemvärnets rol-
ler. Det är det som pågår i dag inom Försvarsmakten.
I min bänk ligger remissomgången från hemvär-
net till de olika berörda enheterna, och remissvaren
innehåller många intressanta synpunkter. I stort tyck-
er man att det här är ett bra sätt att arbeta. Så jag, till
skillnad från Margareta Viklund, känner inte att det
här på något sätt hänger i luften. Jag tycker att det är
en bra process.
Om vi lyssnar på varandra och tar till vara varand-
ras kunskaper och erfarenheter inom hela Försvar-
smakten, inklusive frivilligorganisationerna, kommer
det att bli ett bra resultat. Jag är övertygad om det.


Herr talman! De nationella insatsstyrkorna och
deras utformning har diskuterats under en lång följd
av år, fast de har inte alltid haft den benämningen. De
har också haft andra benämningar. Därför hade det
varit bra om man nu äntligen hade kommit till skott
och talat om hur man ville ha det.
Det skulle vara intressant att få reda på om de na-
tionella insatsstyrkorna nu ska ersätta någonting som
har gått förlorat, t.ex. genom de stora neddragningar-
na av försvaret som har ägt rum under de senaste
åren.


Herr talman! Det är klart att vi alla vill ha reda på
sanningen med en gång. Men ibland är sanningen
svårsökt. Att få reda på den framtida hotbildens utse-
ende i detalj tarvar en diskussion som förmodligen
kommer att fortsätta. Även om vi nu tycker att vi har
hamnat alldeles rätt kommer vi att ständigt tvingas att
ompröva, diskutera och se om det dyker upp nya
problem som måste lösas med de nationella insats-
styrkorna och övriga delar av försvaret.
Jag tror att detta är rätt sätt att arbeta, även om jag
kan känna som Margareta Viklund, att det vore ju bra
om vi kunde säga hur det skulle se ut på alla områden
och peka ut vad som skulle behöva göras. Men verk-
ligheten är ibland mer komplicerad än så. Man klarar
inte att göra det så enkelt.


Herr talman! Ola Rasks intresse för och känne-
dom om hemvärnet är väl känt. Jag är inne på samma
tema som Margareta Viklund. Jag vill fråga Ola
Rask: Vad är det som har gjort att man inte har kun-
nat hantera den här frågan om hemvärnets roll till-
sammans med de nationella skyddsstyrkorna? Vad är
det som har förhindrat att man har tagit ett helhets-
grepp och därmed löst detta nu?


Herr talman! Det beror helt enkelt på osäkerheten
inför den hotbild som vi kommer att se framför oss.
Vad behövs det för innehåll i frivilligorganisationer-
nas verksamhet under en pågående förändringspro-
cess inom det totala försvaret?
Verkligheten är så komplicerad att man inte har
kunnat sätta ned fötterna på alla områden. Det behövs
en fortlöpande diskussion. Det är detta som är svårig-
heten.
Man skulle önska att man hade kunnat ta ett hel-
hetsgrepp. Men jag respekterar det som jag tidigare
sagt, att ibland är verkligheten så svår och komplice-
rad att man inte kan lägga fram en totallösning där
man talar om var alla pusselbitar ska ligga.


Herr talman! Jag kan ha en viss förståelse för det
resonemanget. Men konsekvenserna har ju blivit att
det saknas i storleksordningen 30 000 hemvärnsmän i
förhållande till de mål som finns uppsatta, även om
det finns andra anledningar till detta. Ungefär 30 %
fullgör sina dagar.
För inte så länge sedan talade jag med chefen för
en militärdistriktsgrupp som i princip tyckte att in-
riktningen på hemvärnet var bra, men han var mycket
bekymrad över att det inte fanns ordentliga mål för
samverkan med det övriga försvaret. Allt detta sam-
mantaget gör att situationen blir alltmer besvärlig
med tanke på rekrytering och när det gäller att arbeta
för att utveckla hemvärnet.
Detta har vi påtalat i vår reservation, och vi tycker
att det är mycket besvärligt. Jag förstår att också Ola
Rask delar vår uppfattning om det besvärliga i situa-
tionen.


Herr talman! Eftersom vi är organisationsmän-
niskor vet vi att frivilligorganisationerna har en be-
svärlig sits i dag. Det är inte så lätt att rekrytera till
olika uppdrag, vilket nu hemvärnet har upplevt. Det
fanns ju en målsättning, att man skulle gå ned från
125 000 till 90 000 som vi trodde var realistisk. Nu
ligger man på 64 000.
Rekryteringen är alltså en kärnfråga. Sedan måste
man också ha en verksamhet som är attraktiv. Så fort
vi kan ska vi naturligtvis placera in det moderna nya
hemvärnet i försvarsorganisationen så att det kan bli
attraktivt att söka sig till hemvärnet för de unga män-
niskor, tjejer och killar, som kommer att behövas
såväl inom de nationella styrkorna och också i övrigt
när det krishantering i samhället.
Efter att följt den interna diskussionen i hemvär-
net och även inom en del av frivilligorganisationerna
upplever jag att det pågår ett oerhört intensivt arbete
där man bryter idéer mot varandra. Det gör att jag
känner att det har inte inneburit att detta att man inte
exakt har kunnat placera in hemvärnet i dess roll har
förtagit kraften från frivilligorganisationerna. Tvärt-
om sjuder det av kraft, och bara under de senaste åren
har jag blivit mycket mer positivt inställd till att hem-
värnet ska kunna klara sin nyrekrytering och sin roll.


Herr talman! Vänsterpartiet har avstått från att
motionera till den här propositionen. Ett av skälen är
det som Ola Rask var inne på, nämligen respekten för
självständiga frivilliga organisationer. Jag tycker inte
att riksdagen är rätt forum för att tala om hur frivilli-
gorganisationerna ska bedriva sin verksamhet. Vi
skulle ju t.ex. bli uppbragta om någon från talarstolen
skulle tala om vilken politik som Kristdemokraterna
skulle driva eller hur många språkrör som Miljöparti-
et borde ha osv. Det är den principiella bakgrunden.
Vi tycker att frivilligorganisationerna i god svensk
traditionell anda själva ska definiera sin verksamhet.
Det ska inte statsmakterna göra, om organisationerna
ska vara frivilliga.
Skälet till att vi har kunnat ställa oss bakom ut-
skottets förslag är tre nyckelmeningar i betänkandet.
Den första lyder: "Utskottet anser det vara av stor
vikt att den frivilliga försvarsverksamheten förnyas i
takt med ominriktningen av totalförsvaret." Det är
ungefär den diskussion som vi har haft tidigare om
den gamla strukturen.
Men händer det någonting? Ja, det gör det fak-
tiskt. Vi har träffat frivilligorganisationerna och de
har själva påtalat sin strävan att förnya sig mot en
internationell inriktning, nya arbetsuppgifter osv.
När vi också tittar på fördelningen av pengarna
ser vi att det har hänt en hel del. Bilkårernas riksför-
bund, som man givetvis kan ifrågasätta på 2000-talet,
får nu 12 kr per medlem, vilket är en avsevärd
minskning. Vi kan t.ex. se på Svenska Pistolskytte-
förbundet med 40 000 medlemmar, som inte får ett
öre längre. Det är helt logiskt, för Pistolskytteförbun-
det kanske inte är det viktigaste organet för försvar
mot den nya tidens hot. Svenska Sportskytteförbundet
med 90 000 medlemmar får heller inget bidrag. Det
har alltså skett en förändring här. Svenska Röda kor-
set får bara 5 kr per medlem, men har å andra sidan
andra finansiärer. Sedan kan man undra varför
Svenska Brukshundsklubben får endast 20 kr per
medlem. Den kanske borde ha mer egentligen. Det är
en stor organisation med en viktig verksamhet.
Men, som sagt var, jag anser inte att det är riksda-
gens uppgift att gå in och peta i hur anslagen ska
fördelas. Det gör vi t.ex. inte med Allmänna arvsfon-
dens medel, som är flera hundra miljoner och som går
till flera tusen organisationer. Det kan inte vara riks-
dagens uppgift att gå in på den nivån.
Den andra nyckelmeningen är att stöd till de fri-
villiga försvarsorganisationerna även fortsättningsvis
ska kunna lämnas till ideella organisationer med
demokratisk struktur och som jobbar enligt försvarets
fyra huvudinriktningar. De två sista nyckelmeningar-
na är väldigt viktiga, att bidra till fred och säkerhet i
omvärlden och att stärka det svenska samhället vid
svåra påfrestningar i fred. Där har vi ju det internatio-
nella perspektivet.
Den tredje frågan är att utskottet förutsätter att
riksdagen i likhet med nuvarande ordning bereds
tillfälle att ta ställning till statsbidragens totala om-
fattning och därmed inriktningen på den frivilliga
försvarsverksamheten.
Vi är alltså ett löpande kontrollorgan här som när
vi tycker att det är lite fel kan påpeka att det måste
hända någonting. Men jag tycker att vi ska ha respekt
för de frivilliga organisationerna. Därför vill jag yrka
bifall till utskottets förslag till beslut.


Herr talman! I betänkande FöU12 behandlas frå-
gor som rör frivilligförsvaret. Jag vill inledningsvis
konstatera att Centerpartiet delar regeringens uppfatt-
ning i dessa frågor, som de kommer till uttryck i den
proposition som ligger till grund för detta betänkande.
Det innebär att vi också står bakom majoritetsskriv-
ningen i betänkandet i alla avseenden.
Jag vill dock mycket kort lyfta fram och kom-
mentera ett par avsnitt i betänkandet.
För det första vill jag framhålla utskottets kraft-
fulla stöd för frivilligverksamheten. Utskottet skriver
i betänkandet att man understryker den viktiga roll
som frivilligorganisationerna och hemvärnet har.
Därvidlag lyfter man speciellt fram försvarsupplys-
ningsverksamheten, bl.a. mot bakgrund av den om-
fattande förändring i säkerhetspolitiskt och försvars-
politiskt avseende som skett i vår omvärld under det
senaste decenniet, vilket också som bekant lett till
omstruktureringen av det svenska försvaret.
Frivilligorganisationerna och hemvärnet har också
en geografisk spridning över hela landet, som i viss
mån kompenserar den något glesare förekomsten av
militära förband och garnisonsorter som ju blivit
följden av de senaste två försvarsbesluten.
Utskottet pekar också på frivilligverksamhetens
betydelse för folkförankringen av försvaret och likaså
på de demokratiska värdena i verksamheten. Det är
inte enbart en skyldighet att försvara sitt land. Det
kan också ses som en demokratisk rättighet, vilket
ibland förbises i debatten. Därvidlag kan det vara på
sin plats att påminna om att den allmänna värnplik-
tens införande år 1901 kopplades samman med den
då pågående rösträttsreformen i formuleringen "en
man - en röst - ett gevär".
Riksdagen har också tidigare i år slagit fast att fri-
villigutbildning och tjänstgöring inom ramen för
denna ska kunna tillgodoräknas som fullgjord repeti-
tionstjänstgöring för fortsatt krigsplacering - en vik-
tig markering av riksdagen. Detta sammantaget visar
på riksdagens tilltro till och förtroende för frivilligor-
ganisationerna och hemvärnet.
För det andra är det utmärkt att hemvärnets roll i
de nationella skyddsstyrkorna nu tydliggörs. Hem-
värnet kommer således att utgöra stommen i dessa
styrkor. Till skillnad från andra talare här i dag tycker
jag att det är väldigt positivt. Det innebär att hemvär-
nets betydelse ökar. Jag och Centerpartiet delar i
högsta grad regeringens ambition i detta samman-
hang, ävenså regeringens förslag att tilldela hem-
värnsförbanden nya uppgifter samt möjligheterna att
därvidlag differentiera hemvärnsförbanden personellt,
materiellt och utbildningsmässigt.
Jag bejakar denna förändring, inte minst mot bak-
grund av min egen erfarenhet som bataljonschef i
hemvärnet. Det är positivt både för förbanden och för
de enskilda hemvärnssoldaterna att kunna variera sitt
engagemang över tiden.
Här vill jag dock komma med ett litet varningens
ord. De nya och delvis svårare uppgifterna som
statsmakterna avser att tilldela hemvärnet får inte
stanna på papperet. Det är absolut nödvändigt att de
nya s.k. hemvärnsinsatsförbanden tilldelas adekvat
utrustning och givetvis också får adekvat utbildning
för de nya uppgifterna. Detta är av två skäl, dels för
att dessa förband ska kunna lösa sina utökade upp-
gifter, dels för att tilltron till organisationen ska bestå.
Härvidlag är det mycket viktigt att rikshemvärn-
schefen och Försvarsmakten för en dialog med var-
andra för att säkerställa detta, annars vittrar förtroen-
det och tilltron bort. Riksdagens intention i detta
avseende kan inte nog understrykas.
Herr talman! Med detta sagt vill jag avslutnings-
vis yrka bifall till utskottets förslag till beslut och
avslag på reservationerna.


Herr talman! Vi debatterar i dag propositionen
Frivillig försvarsverksamhet inom totalförsvaret,
stödet till de frivilliga försvarsorganisationerna och
hemvärnets framtida utseende. Jag har lyssnat på den
tidigare debatten här, och jag kan med glädje konsta-
tera att många av inläggen ligger mycket nära varand-
ra.
Frivilligorganisationerna bildades i en tid med en
helt annan säkerhetspolitisk situation än den vi nu
har, och de har under efterkrigstiden viktigt bidragit
till vår säkerhet och vårt försvar.
I den proposition som regeringen överlämnade i
höstas slog vi fast att de militära hoten mot Sveriges
snarare minskar än ökar, förutsatt att vi har en
grundläggande försvarsförmåga. Detta ställningsta-
gande bygger på två viktiga slutsatser.
Den första är att de europeiska samarbetsmönstren
de senaste tio åren inom framför allt EU och Nato gör
att konventionella anfallskrig på den europeiska kon-
tinenten mellan medlemmar i dessa organisationer ter
sig orealistiska.
Den andra slutsatsen är att det enda land som
skulle kunna genomföra denna typ av operationer mot
Sverige eller mot något annat land som är medlem i
dessa organisationer är Ryssland. Vår bedömning är
att både den politiska viljan och den fysiska förmågan
att genomföra denna typ av aggression saknas.
Informationssystem kan kollapsa och elsystem
slås ut, översvämningar kan drabba landet, viktiga
kommunikationssystem kan sluta att fungera och
epidemier kan bryta ut. Terroristangrepp är reella hot.
Naturkatastrofer och väpnade konflikter avlöser var-
andra i vår omvärld. Sårbarheten har ökat i takt med
utvecklingen och därmed också osäkerheten.
Jag anser att vi under lång tid framöver kan av-
skriva hotet om anfallskrig med konventionella
stridskrafter riktade mot hela vårt territorium.
Våra militära resurser måste i framtiden utformas
på ett sätt som gör att vi upprätthåller relevanta kom-
petenser för att kunna möta hot som vi kan se framför
oss. Jag menar att det är precis detta som hela den
stora försvarsreformen, som vi egentligen bara sett
början på, handlar om.
Genom att bygga upp ett insatsförsvar kommer
vår förmåga att möta de begränsade väpnade angrepp
som vi fortfarande kan se som möjliga att både kunna
avskräckas och mötas.
Det är i denna omvärld som reformeringen av det
svenska totalförsvaret och därmed frivilligorganisa-
tionerna och hemvärnet tar sina utgångspunkter.
Jag har fått ett brev från lottorna. De tycker att jag
pratar för lite om frivilligrörelsen.
Enligt deras uppfattning är en av de viktigaste
uppgifterna för de frivilliga försvarsorganisationerna
nu att bistå samhället vid särskilda händelser i kris
och fred. Mitt svar till dem är att jag tror att frivil-
ligrörelsen i dessa sammanhang kan vara en mycket
stor resurs, men att det i det civila samhället i många
fall finns för liten kunskap om vad de frivilliga för-
svarsorganisationerna kan bidra med och har för
kompetens.
Jag till lottorna liksom till övriga frivilliga för-
svarsorganisationer säga att jag är av den uppfatt-
ningen att de frivilliga försvarsorganisationerna och
hemvärnet utgör en viktig del i det medborgarenga-
gemang som finns i vårt land och som är en väsentlig
resurs för hela det svenska samhället. Det är betydel-
sefullt att även i framtiden ta vara på det engagemang
och den kunskap som finns i de frivilliga försvarsor-
ganisationerna. Det frivilliga och ideella engage-
manget ska även fortsättningsvis uppmuntras för att
kunna bidra till samhällets säkerhet och förmåga.
Vårt försvar ska vara organiserat så att det är en
angelägenhet för hela folket. Genom att människorna
i försvaret representerar skilda samhällssektorer bi-
drar systemet till att en stor kunskapsbredd och erfa-
renhet finns i vårt svenska försvar. Frivilliga försvar-
sorganisationer, hemvärnet och den allmänna värn-
plikten är faktorer som skapar detta och bidrar till
försvarets förankring i samhället.
De frivilliga försvarsorganisationerna bör därför
stimuleras att sprida kunskap och information om
totalförsvaret, medverka till fortbildning, vara rekry-
teringsbas för personalen och medverka på andra sätt
till totalförsvarets folkliga förankring.
Herr talman! Territorialförsvaret, hemvärnet och
vissa andra delar av det militära försvaret bör organi-
seras som nationella skyddsstyrkor och utgöra en del
av insatsorganisationen. Vad gäller de nationella
skyddsstyrkornas uppgift ska de med varierande be-
redskap ha förmåga att skydda befolkningen, in-
frastrukturen och stödja våra operativa insatsförband.
Hemvärnsförbanden tillhör de viktigaste förban-
den inom de nationella skyddsstyrkorna och ska, som
påpekas, utvecklas. Huvuddelen av den förmåga som
kommer att behövas inom de nationella skyddsstyr-
korna finns i hemvärnsförbanden vilkas verksamhet
och utveckling därför bör ställas i centrum.
Med den i propositionen angivna inriktningen för
de frivilliga försvarsorganisationerna och hemvärns-
förbanden kommer de att ha en relevant och viktig
roll i det framtida totalförsvaret.



Motion motion 2000/01:Fö201 Frivilliga försvarsorganisationer

av Carina Hägg (S)

Frivilliga försvarsorganisationer

Motion motion 2000/01:Fö208 Totalförsvaret

av Åke Carnerö m.fl. (KD)

Totalförsvaret

Motion motion 2000/01:Fö305 Rättshjälp för hemvärnspersonal

av Rolf Gunnarsson (M)

Rättshjälp för hemvärnspersonal

Motion motion 2000/01:Fö902 Översyn av ersättningssystemet för  hemvärnet/frivilligorganisationerna

Översyn av ersättningssystemet för  hemvärnet/frivilligorganisationerna

Motion motion 2001/02:Fö10 med anledning av prop. 2001/02:10 Fortsatt förnyelse av totalförsvaret

av Runar Patriksson och Eva Flyborg (FP)

med anledning av prop. 2001/02:10 Fortsatt förnyelse av totalförsvaret

Motion motion 2001/02:Fö13 med anledning av prop. 2001/02:10 Fortsatt förnyelse av totalförsvaret

av Elizabeth Nyström och Jan-Evert Rådhström (M)

Motion motion 2001/02:Fö23 med anledning av prop. 2001/02:159 Frivillig försöksverksamhet inom totalförsvaret

av Henrik Landerholm m.fl. (M)

med anledning av prop. 2001/02:159 Frivillig försöksverksamhet inom totalförsvaret

Motion motion 2001/02:Fö24 med anledning av prop. 2001/02:159 Frivillig försöksverksamhet inom totalförsvaret

av Margareta Viklund m.fl. (KD)

Motion motion 2001/02:Fö25 med anledning av prop. 2001/02:159 Frivillig försöksverksamhet inom totalförsvaret

Motion motion 2001/02:Fö26 med anledning av prop. 2001/02:159 Frivillig försöksverksamhet inom totalförsvaret

av Lars Ångström (MP)

Motion motion 2001/02:Fö6 med anledning av prop. 2001/02:10 Fortsatt förnyelse av totalförsvaret

Motion motion 2001/02:Fö7 med anledning av prop. 2001/02:10 Fortsatt förnyelse av totalförsvaret

av Cristina Husmark Pehrsson och Ewa Thalén Finné (M)

Proposition proposition 2001/02:159 Frivillig försvarsverksamhet inom totalförsvaret

Frivillig försvarsverksamhet inom totalförsvaret

Riksdagsskrivelse 2001/02:262

SOU 2001:15

Riksdagen beslutade om riktlinjer för organisationsstöd och uppdrag till den frivilliga försvarsverksamheten. Riksdagen beslutade också godkänna regeringens förslag till inriktning av hemvärnsförbanden inom de nationella skyddsstyrkorna.