Det svenska ordförandeskapet i Europeiska unionens råd första halvåret 2023
Betänkande 2023/24:UU6
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 14 mars 2024
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
Skrivelse om det svenska ordförandeskapet i EU (UU6)
I en skrivelse beskriver regeringen förberedelserna, genomförandet och resultaten av det svenska ordförandeskapet i EU:s ministerråd. Det var under första halvåret av 2023 som Sverige var ordförande i EU:s ministerråd.
Riksdagen konstaterar att samarbetet mellan regeringen och riksdagens partier samt utskotten och EU-nämnden har fungerat under förberedelserna och genomförandet av ordförandeskapet.
Bland annat har samarbetet gjort det möjligt för regeringen som rådsordförande att ha viss flexibilitet i förhållande till svenska ståndpunkter. Detta i syfte att främja överenskommelser i ministerrådet.
Riksdagen uppmärksammar också riksdagens del av ordförandeskapet, den så kallade parlamentariska dimensionen. Bland annat genomförde riksdagen tio konferenser för de övriga nationella parlamenten inom EU samt Europaparlamentet.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Utskottets förslag till beslut
- Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse 2023/24:34 Redogörelse för det svenska ordförande-skapet i Europeiska unionens råd första halvåret 2023 till handlingarna.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Från regeringen
Beredning, Genomförd
Justering: 2024-02-15
Trycklov: 2024-02-16
Alla beredningar i utskottet
Skrivelse om det svenska ordförandeskapet i EU (UU6)
I en skrivelse beskriver regeringen förberedelserna, genomförandet och resultaten av det svenska ordförandeskapet i EU:s ministerråd. Det var under första halvåret av 2023 som Sverige var ordförande i EU:s ministerråd.
Utrikesutskottet konstaterar att samarbetet mellan regeringen och riksdagens partier samt utskotten och EU-nämnden har fungerat under förberedelserna och genomförandet av ordförandeskapet.
Bland annat har samarbetet gjort det möjligt för regeringen som rådsordförande att ha viss flexibilitet i förhållande till svenska ståndpunkter. Detta i syfte att främja överenskommelser i ministerrådet.
Utskottet uppmärksammar också riksdagens del av ordförandeskapet, den så kallade parlamentariska dimensionen. Bland annat genomförde riksdagen tio konferenser för de övriga nationella parlamenten inom EU samt Europaparlamentet.
Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2024-03-14
Debatt om förslag 2023/24:UU6
Webb-tv: Det svenska ordförandeskapet i Europeiska unionens råd första halvåret 2023
Dokument från debatten
- Torsdag den 14 mars 2024Kammarens föredragningslistor 2023/24:84
- Protokoll 2023/24:84 Torsdagen den 14 marsProtokoll 2023/24:84 Det svenska ordförandeskapet i Europeiska unionens råd första halvåret 2023
- Torsdag den 14 mars 2024 (preliminär)Talarlista 2023/24:20240314
Protokoll från debatten
Anf. 1 Statsrådet Jessika Roswall (M)
Fru talman! Tack för att jag har fått möjlighet att komma hit i dag för att debattera skrivelsen om det svenska EU-ordförandeskapet! Det händer mycket i vår omvärld. Ordförandeskapet kan redan kännas avlägset, men för bara ett år sedan var vi mitt uppe i det.
Den 9 november, fru talman, skickade regeringen skrivelsen Redogörelse för det svenska ordförandeskapet i Europeiska unionens råd första halvåret 2023. Jag tänkte inte gå igenom hela skrivelsen i detalj utan bara belysa vissa delar. Men innan jag gör det vill jag återigen ta tillfället i akt att tacka för det goda och konstruktiva samarbete som regeringen hade med riksdagen under det svenska ordförandeskapet, som också framhålls i utskottets betänkande.
Det svenska ordförandeskapets inriktning var att göra EU säkrare, grönare och friare i en tid av krig och kriser i Europa. Det var ett ordförandeskap som ägde rum mot en fond av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, en ekonomisk kris och en energikris. Ordförandeskapet ägde dessutom rum i slutet av den europeiska mandatperioden. Därför var många förhandlingar inne i sitt slutskede. I början av ordförandeskapet hade vi ungefär 350 frågor på bordet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Det svenska ordför-andeskapet i Euro-peiska unionens råd första halvåret 2023
Ordförandeskapet innebar att Sveriges regering ledde förhandlingarna mellan medlemsstaterna och företrädde rådet gentemot andra EU-institutioner. Vårt fokus var stödet till Ukraina, den gröna omställningen, konkurrenskraften och rättsstatens principer.
Låt mig nämna fem exempel där det svenska ordförandeskapet verkligen gjorde avtryck:
Först och främst gäller det stödet till Ukraina. Stödet till Ukraina var, och är fortfarande, Sveriges och EU:s stora utrikes- och säkerhetspolitiska uppgift. Därför upprätthöll vi enigheten i fråga om stödet i en turbulent tid. Därför förhandlade vi fram ett tionde och ett elfte sanktionspaket. Därför tog vi initiativ till det arbete som lade grunden för att EU ska kunna använda frysta ryska tillgångar för att stödja Ukraina. Det ser jag som en stor framgång.
Som ordförande lyckades vi även, mot alla odds och efter flera år av förhandlingar, få medlemsstaterna att enas om grunderna för EU:s framtida migrationspolitik. Nu återstår det bara några få steg innan Europaparlamentet och rådet formellt kan anta den slutliga överenskommelsen om migrationspakten i april.
Sverige förde också förhandlingarna om världens mest ambitiösa klimatpaket, Fit for 55, i hamn. Det ger oss förutsättningarna att fortsätta resan att göra Europa till världens första klimatneutrala kontinent.
Dessutom satte vi upp frågan om EU:s framtida konkurrenskraft på den plats där den förtjänar att vara, det vill säga högst upp på dagordningen. Tack vare det svenska ordförandeskapet finns det nu en strategi för att stärka EU:s långsiktiga konkurrenskraft, tillväxt och produktivitet.
Sist men inte minst höll vi frågan om EU:s grundläggande värden högt, för de är grunden för den tillit som vårt samarbete kräver. Därför genomförde vi utfrågningar i rådet med Polen och Ungern inom ramen för artikel 7 i EU-fördraget. Och därför arrangerade vi ett rättsstatssymposium med representanter från EU:s institutioner, experter och civilsamhälle för att tillsammans diskutera hur arbetet för att skydda och upprätthålla demokrati och rättsstatsprincipen i EU kan stärkas ytterligare.
Ni som har läst skrivelsen vet att listan över vad det svenska ordförandeskapet åstadkom kan göras betydligt längre, men för att spara tid tänkte jag inte säga så mycket mer om det här och nu. Jag tänkte i stället säga några ord om den intensiva mötesverksamhet som ordförandeskapet innebar.
Totalt arrangerade vi 144 informella möten i Sverige, från Kiruna i norr till Lund i söder. 42 möten arrangerades utanför Stockholmsområdet, på 16 olika orter. Här vill jag särskilt nämna det möte mellan kommissionen och regeringen som genomfördes i Kiruna och det Trade and Technology Council-möte som skedde i Luleå, där vi fick tillfälle att visa upp svenska lösningar för ett grönare och mer konkurrenskraftigt Europa.
Det svenska ordförandeskapet representerade också ministerrådet i 49 olika debatter under Europaparlamentets plenarsessioner. Oftast var det jag själv som deltog i dessa debatter. De ägde rum i Europaparlamentet vid sex ordinarie plenarsessioner i Strasbourg och tre miniplenarsessioner i Bryssel. De debatterna behandlade minst sagt en rad olika ämnen, alltifrån plaster till den politiska situationen i Tunisien.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Det svenska ordför-andeskapet i Euro-peiska unionens råd första halvåret 2023
Fru talman! Kort sagt var det ett väldigt intensivt halvår som blev lyckosamt tack vare de noggranna förberedelserna och det hårda arbetet från alla inblandade. Återigen vill jag tacka för det goda samarbetet mellan regeringen och riksdagen.
Med gemensamma krafter gjorde vi detta svenska ordförandeskap lika framgångsrikt som de föregående med siktet inställt på att stärka det svenska inflytandet i EU.
Nu ligger ordförandeskapet bakom oss. Nu handlar det om att hålla i och utnyttja våra goda erfarenheter, våra kontakter och vårt rykte. Som statsministern har sagt i både regeringsförklaringen och EU-deklarationen ska Sverige vara en aktiv, pådrivande och engagerad EU-medlem före, under och efter ordförandeskapet. Jag tänkte därför kort vända blicken framåt och passa på att säga några ord om hur regeringen ser på nästa lagstiftningsperiod.
I juni är det val till Europaparlamentet, och sedan ska en ny kommission utses. Vid Europeiska rådets möte i juni ska den så kallade strategiska agendan antas för att peka ut EU:s politiska prioriteringar de närmaste fem åren. Samtidigt fortsätter Rysslands fullskaliga krig mot Ukraina. Därför är det centralt att både den sittande och den kommande kommissionen fokuserar på ett starkt och långsiktigt stöd till Ukraina, Ukrainas säkerhet och försvar och hur EU förbereder sig inför en framtida utvidgning.
Det ekonomiska, militära och politiska stödet till Ukraina, fortsatta sanktioner mot Ryssland och arbetet med ansvarsutkrävande måste även i fortsättningen stå högt upp på EU:s agenda. Detta är den stora formativa frågan för vårt politiska samarbete. Ytterst är det en fråga om att försvara demokratin och att rätt går före makt.
För att få största möjliga genomslag för svenska ståndpunkter måste vi välja vad vi ska fokusera på, och det finns andra frågor utöver Ukraina som inte heller får hamna i skymundan. Det gäller inte minst konkurrenskraftsfrågorna, energi och grön omställning, migration, den gränsöverskridande brottsligheten och mycket mer.
Fru talman! Nu när jag blickar framåt gör jag det med ett svenskt ordförandeskap i Europeiska unionens råd i ryggen. Att leda arbetet innebar ett rejält kompetenslyft för alla oss politiker och för tjänstemän i förvaltningen. Vi fick större kunskap om, insikt i och förståelse för EU:s beslutsprocesser och hur effektivt påverkansarbete faktiskt kan bedrivas. Vi knöt kontakter som vi nu vårdar och utvecklar.
Detta är ovärderligt när jag och mina statsrådskollegor representerar Sverige i diskussioner och förhandlingar för att forma EU:s inriktning den kommande mandatperioden.
Regeringen deltar aktivt, engagerat och pådrivande i de processer som nu pågår och som kommer att forma vår framtid på både kort och lång sikt. Med erfarenheterna från ordförandeskapet tar vi nu detta arbete vidare med en stärkt position.
Fru talman! Det finns många angelägna områden som EU måste arbeta vidare med - jag har självklart inte varit uttömmande här i dag. Därför ser jag fram emot ett fortsatt gott och nära samarbete med riksdagen. Tillsammans kan vi stärka den svenska rösten i Bryssel.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Det svenska ordför-andeskapet i Euro-peiska unionens råd första halvåret 2023
(Applåder)
Anf. 2 Tomas Eneroth (S)
Fru talman! Tack, statsrådet Jessika Roswall, för ett bra anförande! Jag ska berömma det så småningom i mitt eget anförande, men jag tycker ändå att det är på sin plats med en replik.
Jag vet att det är en styrka för en regering som innehar ett ordförandeskap att känna stödet hemifrån, och vi gjorde vad vi kunde från Socialdemokraternas sida för att manifestera vikten av att det skulle bli ett lyckat ordförandeskap och att vi från svensk sida aktivt skulle se till att vara konstruktiva och hitta lösningar på både migrationspaketet och Fit for 55.
Mitt under ordförandeskapet konstaterade Sverigedemokraternas partiordförande Jimmie Åkesson att EU är en tvångströja, och vi hörde uttalanden från Sverigedemokraternas företrädare under ordförandeskapet där de i princip pratade om svexit.
Nu är Sverigedemokraterna regeringens närmaste samarbetspartner, och de har tjänstemän som arbetar i Regeringskansliet. Mot bakgrund av det lyckade ordförandeskap som vi ändå får säga att det har varit: Blir det inte bekymmersamt för regeringen att ha ett samarbete med ett parti som under pågående ordförandeskap faktiskt försökte underminera ett framgångsrikt svensk ordförandeskap?
Anf. 3 Statsrådet Jessika Roswall (M)
Fru talman! Tack, Tomas Eneroth, för de vänliga inledande orden! Jag ser fram emot nästa anförande.
När det gäller att känna stöd hemifrån talade jag så sent som i måndags i ett annat rum här i riksdagen om betydelsen av att känna att hela riksdagen, i varje fall oftast, står enad i stora frågor. Som Tomas Eneroth vet har det betydelse när man som statsråd kommer till olika ministerråd och har ett starkt svenskt mandat. Detta värnade jag inte bara under ordförandeskapet utan även efteråt, och vi hade det så sent som i december när vi fattade beslut om långtidsbudgeten.
När det gäller bekymmersamt har jag, som jag sagt några gånger i en interpellationsdebatt med en annan ledamot, inga problem med att vi kritiserar dåliga beslut som EU fattar eller att vi diskuterar hur vi ska använda ordförandeskapet så att det blir till största nytta för Sverige. Det är dessa erfarenheter och kunskaper som jag tar med mig nu från ordförandeskapet in i nästa mandatperiod.
Jag uppfattar att ordförandeskapet var framgångsrikt och att det uppfattas som framgångsrikt i Europa, mycket tack vare ett starkt stöd från riksdagen.
Anf. 4 Tomas Eneroth (S)
Fru talman! Tack, Jessika Roswall, för svaret!
Jag förstår det, och jag betonar också vikten av att ha ett starkt stöd. Då blir det extra bekymmersamt när Sverigedemokraterna under pågående ordförandeskap så tydligt kritiserar och underminerar regeringens ställning.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Det svenska ordför-andeskapet i Euro-peiska unionens råd första halvåret 2023
Detta sätts ju i fond när vi står inför ett EU-val där partier som Alternative für Deutschland, Front National och andra politiska krafter, vars enda syfte är att underminera Europeiska unionen, just nu vinner terräng. Därför är det viktigt att regeringen väljer att tydligt manifestera vikten av det europeiska samarbetet men också markerar mot dem som inte ser den svenska nyttan och den gemensamma europeiska nyttan av ett samarbete. Det var detta som var min utgångspunkt.
Anf. 5 Statsrådet Jessika Roswall (M)
Fru talman! Jag tror att Tomas Eneroth och jag är helt överens om EU-medlemskapets betydelse och att det handlar om de stora frågor som jag lyfte fram i mitt anförande: Ukrainas säkerhet, klimatförändringar och konkurrenskraft. Dessa frågor kräver gemensamma svar, och det är där Sverige ska vara stark starkt. Detta ser jag fram emot att få diskutera inför Europaparlamentsvalet.
Anf. 6 Håkan Svenneling (V)
Fru talman! Även jag vill berömma och tacka EU-ministern för hennes insatser under det svenska ordförandeskapet. Jag förstod att det var ett hårt och intensivt arbete. Jag hoppas att ministern kan ha med sig detta i det nya ordförandeskapet för Nordiska ministerrådet, nu när hon har bytt hatt.
Vår värld är inte helt perfekt, för att uttrycka sig milt. Vi har 25 miljoner människor som tvingas till tvångsarbete, vi har 60 miljoner som tvingas till barnarbete och varje minut vi står här huggs 2 400 träd ned.
En lagstiftning som inte kom framåt på EU-nivå under det svenska ordförandeskapet var lagstiftningen om företags ansvar för mänskliga rättigheter och miljö. Jag är ju i grunden EU-kritiker, men detta är ett typexempel där EU skulle kunna göra något bra genom sätta en standard utifrån FN:s ramverk globalt och också stödja ansvarsfullt företagande.
Det är en historisk lag där företag kan ta ansvar för miljö och mänskliga rättigheter, men nu har det visat sig att Sverige på slutet var det enda land som höll emot och flaggade för att man ville rösta nej efter att trilogförhandlingarna avslutades i december. Detta har gjort att omröstningen ännu en gång har skjutits upp.
Lagen skulle kunna bli historisk. Den skulle kunna förhindra skada för miljö och klimat och förhindra brott mot mänskliga rättigheter, och seriösa företag skulle kunna gynnas framför oseriösa företag. Så varför har den svenska regeringen först dragit förslaget i långbänk och sedan arbetat emot att det ska komma fram till omröstning?
Kommer den svenska regeringen att rösta för förslaget i den nya omröstningen, så att vi får det på plats före EU-valet den 9 juni? Då är det mycket som vänds upp och ned inom EU, och sedan blir det svårt att komma framåt med nya beslut.
Anf. 7 Statsrådet Jessika Roswall (M)
Fru talman! Tack, Håkan Svenneling, för de goda orden! Vi får diskutera nordiska frågor vid ett annat tillfälle, tror jag att talmannen tycker.
Jag får ta svaret lite dubbelt, för det finns två frågor. Det här är lite utanför mitt ansvarsområde, men det finns ett förslag på EU:s bord om så kallad due diligence, som regeringen har varit kritisk till, även med mandat från Sveriges riksdag, därför att vi tycker att den administrativa bördan blir för stor. Detta har varit känt under lång tid. Frågan diskuteras just nu, och det stämmer att det ännu inte har hållits någon slutlig omröstning.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Det svenska ordför-andeskapet i Euro-peiska unionens råd första halvåret 2023
Sedan finns det en annan akt eller fil som handlar om tvångsarbete, som Håkan Svenneling nämnde inledningsvis. Han får rätta mig om jag har fel.
Bilden att Sverige har skickat signaler om att vi ska rösta nej är inte korrekt. Det mandat som vi har fått och följt är att vara för. Jag känner själv att jag svajar lite nu, men jag tror att det redan är klart och att vi har fått ett beslut. Jag såg nämligen på X häromdagen att beslut har fattats om just den filen, men due diligence pågår det fortfarande diskussioner om.
Jag ber om ursäkt för ett svamligt svar, men jag är lite utanför min vanliga zon.
Anf. 8 Håkan Svenneling (V)
Fru talman! Ja, jag menar den lagstiftningsakt som EU-minister Jessika Roswall pratade om i den första delen, CSDDD, för att prata EU-lingo. Ministern har tidigare konstaterat att det finns många förkortningar i EU. Om vi skulle säga den här inför vår kära skolklass som befinner sig på läktaren tror jag inte att de riktigt skulle förstå att den innebär att företag skulle kunna ta ansvar för miljö och mänskliga rättigheter genom att vi får en tvingande lagstiftning på EU-nivå.
När man innehar ordförandeskapet leder man trilogförhandlingarna. Trilogförhandlingen om detta avslutades under det spanska ordförandeskapet i december förra året, och nu är man framme vid omröstning i det som heter Coreper och därefter på ministernivå för att godkänna lagstiftningen. Det är nu Sverige slänger grus i maskineriet och inte ser till att det kommer fram till omröstning.
Lagstiftningen har varit på gång länge. Olika länder har hållit emot på olika sätt och vis, men nu är det Sverige. Det är här det avgörs, och det är därför den svenska regeringen har ett ansvar för att se till att detta inte dras i långbänk ännu mer.
Se till att det blir en sådan lagstiftning före EU-valet den 9 juni! Se till att svenska företag också får en lagstiftning som de gynnas av, för svenska företag är seriösa och vill ta ansvar för mänskliga rättigheter och miljö. Då måste det finnas en lagstiftning som tvingar både svenska företag och europeiska företag att göra rätt, och de måste också gynnas av att följa lagstiftningen.
Anf. 9 Statsrådet Jessika Roswall (M)
Fru talman! Tack, Håkan Svenneling, för att vi fick in en förkortning också! Då vet jag precis, och vi är överens om vilken akt vi talar om.
Min bild är fortfarande att Sveriges regering, med förankrat mandat i riksdagen, har tyckt att lagförstiftningsförslaget har inneburit för stora administrativa bördor. Detta har vi tyckt hela tiden. Det är inte att kasta grus i maskineriet, utan det är så vi har förhandlat. Det är också vad vi anser.
När det går vidare till slutligt beslut kommer regeringen självfallet att informera riksdagen om vilken slutlig bedömning som vi kommer att ha i Coreper. Det är bra att vi får en liten lektion i EU-kunskap vid detta tillfälle.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Det svenska ordför-andeskapet i Euro-peiska unionens råd första halvåret 2023
Det som jag tycker är viktigt i Håkan Svennelings replik är att han lyfter fram konkurrenskraftsfrågorna som är så otroligt viktiga för Sverige som är ett litet, eller mellanstort, export- och importberoende land. Jag är väldigt glad över att vi med gemensamma krafter kunde få upp dessa frågor högst upp på agendan. Jag kan också säga att vi fortfarande ser resultatet, det vill säga att vi inför nästa strategiska agenda ser att konkurrenskraftsfrågorna finns kvar.
(Applåder)
Anf. 10 Anna Lasses (C)
Fru talman! Även jag vill börja med att säga stort tack för både samarbetet och ett i många stycken väl utfört arbete.
Jag tänkte prata lite grann om Fit for 55, som är klimatpaketet. Det säger jag till er som sitter på läktaren och till alla som lyssnar. Det var väldigt bra att Sverige fick detta i hamn. Men det räcker inte att EU har ett vasst klimatprogram, utan det gäller också att medlemsländerna har en vass klimatpolitik.
Vi är nog många som upplever att regeringen kanske inte riktigt tar detta ansvar på hemmaplan. Och jag kan ändå inte låta bli att undra hur statsrådet ser på dilemmat att vi nu har ett vasst klimatprogram på EU-nivå samtidigt som den svenska klimatpolitiken för tillfället tar några steg bakåt.
Anf. 11 Statsrådet Jessika Roswall (M)
Fru talman! Jag tackar Anna Lasses för de fina orden.
Jag delar inte uppfattningen att regeringen skulle ta ett kliv bakåt. Jag ska börja med det som skedde under ordförandeskapet, det vill säga att vi slutförde förhandlingarna om Fit for 55. Det var ett uppsatt mål för regeringen. Men som några av er säkert minns höll jag mig lite låg i början med att inte lova för mycket. Vi visste nämligen att det inte skulle bli så enkelt, eftersom medlemsstaterna står ganska långt ifrån varandra. Det var inte heller enkelt. Det var stökigt, och det var lite upp och ned på slutet innan vi lyckades nå i hamn. Och det var väldigt viktigt. Det var viktigt för Sverige, och det var viktigt för EU. Nu handlar det om att implementera denna lagstiftning. Det är så vi på riktigt gör skillnad. Det är det som också är regeringens ambitiösa klimatpolitik, det vill säga att vi ska göra vårt. Vi är ett föregångsland, och EU är en föregångskontinent. Tillsammans gör vi skillnad också med det klimatbistånd som ingår i detta paket.
Jag vill därför säga att om vi nu genomför detta och implementerar det på rätt sätt kommer hela EU att nå våra klimatmål, och vi kommer att göra skillnad på riktigt i hela världen.
Anf. 12 Anna Lasses (C)
Fru talman! Jag håller återigen verkligen med om att det verkligen var bra att detta gick i hamn. Jag vet vilka ansträngningar som låg bakom detta, och jag förstår verkligen det. Precis som statsrådet har varit inne på tidigare tror jag att EU verkligen är en av de absolut viktigaste parterna när det handlar om att driva klimatpolitiken för att vi ska klara detta.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Det svenska ordför-andeskapet i Euro-peiska unionens råd första halvåret 2023
Men vi såg budgeten i höstas. Där konstaterades det att vi kommer att öka utsläppen i Sverige, visserligen bara till en början. Samtidigt är det väldigt bråttom. Därför undrar jag: Är det inte lite dubbelt? Visst, vi driver på på EU-nivå, men samtidigt kanske vi inte gör riktigt allt vi kan på hemmaplan.
Anf. 13 Statsrådet Jessika Roswall (M)
Fru talman! Regeringens klimatpolitik är att vi ska nå hela vägen i mål. Det är det som är skillnaden mot den tidigare regeringens politik, alltså att man når hela vägen och att man verkligen har en plan för att nå nollutsläpp.
Med detta sagt hör jag implicit i frågan att det skulle vara så att andra medlemsstater inte ser att Sverige fortsatt är ett föregångsland som ligger i framkant. Vi är fortfarande om inte bäst så näst bäst. När framför allt Romina Pourmokhtari är på sina rådsmöten möts hon med förtroendet att vi fortfarande är ett föregångsland. Detta vill jag också putta in även kring konkurrenskraftsfrågan, eftersom dessa två frågor går hand i hand.
Jag vet att Sverige fortfarande är i framkant och har ett högt förtroende i dessa frågor, och vi jobbar för att nå våra mål.
(Applåder)
Anf. 14 Tomas Eneroth (S)
Fru talman! Vi behandlar i dag utrikesutskottets betänkande om det svenska ordförandeskapet i Europeiska unionens råd första halvåret 2023. Det finns inga motioner, reservationer eller särskilda yttranden här. Detta är egentligen i någon mening en gemensam utvärdering av ett mycket framgångsrikt ordförandeskap.
Jag har själv deltagit i några förberedelser inför detta. Men vi hade ordförandeskapet även 2001 och 2009, och jag måste säga att detta var riktigt bra. Men det var också resultatet av ett väl fungerande lagarbete där vi i Sverige har lärt oss hur vi hanterar ordförandeskapet med ett förhållandevis litet regeringskansli jämfört med övriga länder inom EU. Vi lyckas ändå involvera myndigheter, hela Regeringskansliet naturligtvis men också riksdagen och andra organisationer i de processer som ordförandeskapet faktiskt innebär. Det är ett framgångsrikt lagarbete.
Detta var tredje gången som vi genomförde ordförandeskapet, och jag tror att det har varit viktigt att ta med sig erfarenheterna från tidigare år och inte minst vikten av att tidigt inta positioner, utveckla relationer och göra vad vi kan för att ändå förbereda för flera olika scenarier.
Det är ingen tvekan om att även om det var ett väl genomfört förberedelsearbete är det klart att Rysslands fruktansvärda invasion, det oprovocerade, olagliga och orättfärdiga anfallskriget mot Ukraina, ställde om delar av förutsättningarna för ordförandeskapet. I någon mening kan vi som följer utrikespolitiken och den europeiska politiken konstatera att det faktiskt har inneburit att EU-länderna har kommit varandra närmare. Det har blivit ett starkare EU. Det är klart att när det finns krig i närheten, när solidariteten prövas och när det på allvar blir en säkerhetspolitisk utmaning för Europas länder blir det också än tydligare vad som faktiskt är viktigt med det gemensamma arbetet. Jag tror att det också var en viktig förklaring till att en del småträtor som tidigare fanns mellan länderna nu kunde läggas lite grann åt sidan och att man med ett pragmatiskt och konstruktivt ordförandeskap ändå kunde ro flera väldigt komplicerade lagstiftningsprocesser i hamn.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Det svenska ordför-andeskapet i Euro-peiska unionens råd första halvåret 2023
Här vill jag verkligen berömma regeringen. Med starkt stöd i riksdagen blev hela diskussionen om stödpaketen till Ukraina om sanktionerna och om gemensamma insatser för att påbörja finansieringen av återuppbyggandet av Ukraina en väldigt viktig del av Sveriges agenda. Inte minst den arbetsgrupp som regeringen tillsatte under ordförandeskapet, som leddes av Anders Ahnlid, och som handlar om hur man kan kartlägga och frysa eller immobilisera de ryska centralbankstillgångarna som möjlig resurs för återbyggandet, var ett väldigt viktigt svenskt initiativ och en tydlig signal till omvärlden, som nu också tittar på liknande institutionella möjligheter.
Jag kunde glädjas när vi den 12 februari, tror jag, kunde se ett beslut och en enighet om att värdeökningen från de ryska immobiliserade tillgångarna på 15 miljarder euro skulle kunna användas för ändamål som innebär att vi stärker och återuppbygger Ukraina när kriget väl är slut. Det var en viktig del.
Från socialdemokratisk sida har vi lyft fram att vi gärna ser att man går vidare, det vill säga att också titta på tillgångarna som sådana och inte bara avkastningen. Vi kanske också ska kunna använda en del av dessa resurser inte bara till återbyggnaden utan faktiskt också för insatser som här och nu behövs för att säkra Ukrainas självständighet och rätt att själv bestämma sin framtid och sitt öde som en demokrati i Europa.
Fru talman! Eftersom det svenska ordförandeskapet låg i slutet av EU:s femåriga lagstiftningscykel var det väldigt många processer som skulle avgöras. Jag kommer ihåg hur vi under förberedelsearbetet tyckte att det var både en välsignelse och en förbannelse, ursäkta uttrycket. Det är klart att det reser en massa förhoppningar om migrationspaketet, om Fit for 55 och många andra viktiga produkter som behövde klaras av.
Men det är också otroligt tufft att försöka hitta lösningar. Jag kan nog uppskatta att statsrådet hade en låg profil i frågan om Fit for 55, för där var det stora motsättningar. Desto viktigare inte bara för Sverige och EU utan också för världen var det att vi kunde enas om ett progressivt klimatpaket som EU:s länder nu har att förhålla sig till. Jag delar Centerpartiets kritik av regeringens nationella klimatpolitik och ser väldigt många brister i den. Desto viktigare då att vi faktiskt har ett europeiskt ramverk som alla måste förhålla sig till. Det är otroligt viktigt och en framgång för Sverige, precis som arbetet med migrationspakten och inte minst arbetet med att prioritera insatser för att stärka Ukraina och ha tuffa sanktioner mot Ryssland.
Den stora elefanten i rummet under ordförandeskapet har möjligtvis varit det faktum att ett av partierna valde att ifrågasätta hela grunden för EU-samarbetet mitt under ordförandeskapet, vilket jag också nämnde i en replik. Jag tror att vi som ser nyttan och behovet av att ha en samlad europeisk union inför den kommande EU-valrörelsen måste ta ansvar och på allvar ta debatten med de politiska krafter i Sverige och övriga Europa som vill försvaga och underminera Europeiska unionen. Framför oss ligger en valrörelse där Alternative für Deutschland, Front National i Frankrike och andra högerpopulistiska partier tillsammans med sina likar i Europa vill någonting annat med EU, medan vi som arbetar med klimatfrågor, med omställning, med EU:s konkurrenskraft eller för den delen med det geopolitiska läget ser den otroligt starka vikten av att ha ett sammanhållet och starkt EU som klarar de utmaningar unionen står inför.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Det svenska ordför-andeskapet i Euro-peiska unionens råd första halvåret 2023
Fru talman! Summeringen av ordförandeskapet måste ändå vara: Bra jobbat! Det var ett bra lagarbete, inte bara av regeringen utan även av riksdagskollegor, tjänstemän, myndigheter och diplomatkår. Man har gjort ett fantastiskt bra jobb med att se till att vi kan fortsätta vara stolta över hur Sverige agerar och leder när vi har chansen och möjligheten att vara ordförande i EU. Låt oss se till att vi redan nu börjar ta sikte på kommande ordförandeskap! Jag är möjligtvis lite avundsjuk men inte missunnsam för att det inte var en socialdemokratisk regering som fick möjligheten att leda ordförandeskapet. Jag kunde ändå med glädje se på hur flera av mina efterträdare gjorde ett riktigt bra jobb under ordförandeskapet. Vi får sträcka på oss och göra vad vi kan för att ha en stark europeisk union även framöver.
(Applåder)
Anf. 15 Rasmus Giertz (SD)
Fru talman! Vi debatterar nu utrikesutskottets betänkande nummer 6 Det svenska ordförandeskapet i Europeiska unionens råd första halvåret 2023. Som ordförandeland hade Sverige den viktiga uppgiften att agera i alla medlemsstaters intresse och nå fram till överenskommelser. I regeringens skrivelse till riksdagen redogörs för förberedelsearbetet, genomförandet och de konkreta resultaten av det svenska EU-ordförandeskapet.
När det svenska ordförandeskapet avslutades i mitten av förra året kunde vi konstatera flera betydande resultat. Under det svenska ordförandeskapet har Sverige bevarat enigheten i Europa och fört samman samtliga 27 medlemsstater bakom elva sanktionspaket riktade mot Ryssland. EU har enats om att leverera 1 miljon artillerigranater till Ukraina, tagit initiativ till att använda frysta ryska tillgångar till att finansiera återuppbyggnaden av Ukraina och förhandlat fram en tribunal för att utreda och lagföra Rysslands krigsförbrytelser.
Det svenska ordförandeskapet slutförde även den mångåriga rådsförhandlingen om EU:s nya asyl- och migrationspakt.
Fru talman! Det är viktigt att den faktiska volymen av migration till Europa minskar. Bättre gränskontroller, bekämpning av illegal ekonomisk migration med snabbspår och bättre bakgrundskontroller av migranter är viktiga steg framåt. Men samtidigt finns inte den verkliga lösningen med, nämligen att förlägga hela asylprocessen utanför EU:s gränser. Det är något vi måste säkerställa framöver.
Fru talman! Framsteg har även gjorts i kampen mot den gränsöverskridande organiserade brottsligheten, etablerandet av en strategi för EU:s långsiktiga konkurrenskraft och produktivitet och arbetet för att stärka demokratin och rättsstatens principer.
Jag vill även lyfta fram de olika evenemang som riksdagen arrangerade under ordförandeskapet inom ramen för det interparlamentariska samarbetet inom EU. Utrikesutskottets bidrag till konferensprogrammet inkluderade framför allt den halvårsvisa konferensen om den gemensamma utrikes, säkerhets- och försvarspolitiken, som hölls tillsammans med försvarsutskottet den 2-3 mars 2023.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Det svenska ordför-andeskapet i Euro-peiska unionens råd första halvåret 2023
Konferensen summerades med ett gemensamt uttalande av de två konferensordförandena från riksdagen och Europaparlamentet. I uttalandet framhölls på initiativ av riksdagens konferensdelegation bland annat betydelsen av ansvarsutkrävande för Rysslands aggressionsbrott mot Ukraina och behovet av att EU intensifierar arbetet med att använda frysta och immobiliserade ryska tillgångar för att finansiera Ukrainas återuppbyggnad.
Fru talman! Med det yrkar jag bifall till utskottets förslag att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna.
Anf. 16 Ann-Sofie Alm (M)
Fru talman! Det svenska ordförandeskapet var inriktat på att göra EU säkrare, grönare och friare. Arbetet med förberedelsernas politiska inriktning inleddes redan 2021. Att genomförandet blev så framgångsrikt har flera ingredienser. De två främsta är kanske våra EU-ministrar: den förre, Hans Dahlgren, och den nuvarande, Jessika Roswall. Ett så pass gott samarbete över ett regeringsskifte i sådana stora och viktiga frågor visar på stabiliteten i vår nation. En annan stor del var det goda samarbetet mellan regeringen och riksdagen. Detta kunde ligga till grund för den förståelse som riksdagen hade för den särskilda roll som regeringen måste anta för att utöva ett sammanhållande ordförandeskap. En stor del av allt detta finner vi också i den stora kompetens som tjänstemännen på våra kanslier här i riksdagen och på departementen besitter.
Fru talman! Förberedelserna för ordförandeskapet ändrades radikalt när Ryssland inledde sin fullskaliga och rättsvidriga invasion av Ukraina. Jag är tacksam för att vår regering såg som sin främsta uppgift att behålla och främja enigheten i stödet till Ukraina och i hanteringen av krigets konsekvenser för både Ukraina och våra medlemsstater i EU. Den enigheten har stärkt EU och tjänat Europas säkerhet väl. Den enigheten är också ett kapitalt politiskt misslyckande för Putin.
Det svenska ordförandeskapet etablerade en arbetsgrupp för att möjliggöra användning av frysta ryska tillgångar till Ukrainas återuppbyggnad. Det finansiella stödet inom den europeiska fredsfaciliteten ökade för att stärka Ukrainas försvarsförmåga, och en överenskommelse om att förse Ukraina med 1 miljon enheter artilleriammunition till våren 2024 nåddes.
Sveriges ordförandeskap i EU var framgångsrikt, och det har stärkt Sveriges roll i EU. Alla de kunskaper, erfarenheter och nätverk som förvärvades under ordförandeskapet är nu en tillgång i det fortsatta arbetet.
Fru talman! En annan framgång för ordförandeskapet som bör framhävas är den historiska uppgörelse som slöts om en mer restriktiv migrationspolitik med tydligare ansvarsfördelning mellan EU:s medlemsstater, en enhetligare asylprocess och stärkt kontroll av de yttre gränserna. Migrationsminister Maria Malmer Stenergards ord i den sena förhandlingstimmen - I've got all night - är kanske redan legendariska.
Jag vill nämna de framsteg som gjordes i kampen mot den gränsöverskridande organiserade brottsligheten. Ordförandeskapet slutförde även, som vi hörde från EU-ministern, förhandlingarna om det viktiga klimatpaketet Fit for 55.
Sveriges ordförandeskap har satt EU:s konkurrenskraft i fokus både genom det långsiktiga arbetet med fler frihandelsavtal och genom att stärka den inre marknaden.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Det svenska ordför-andeskapet i Euro-peiska unionens råd första halvåret 2023
Fru talman! Förutom den centrala frågan om enighet för Ukraina, förbindelserna mellan EU och Storbritannien och förbindelserna mellan EU och USA skulle jag, utan att använda mig av neutrala superlativ, särskilt vilja framhäva en viktig fråga för ett mer jämställt Europa, nämligen EU:s anslutning till Istanbulkonventionen om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet. Som vi hörde har det hållits 144 möten bara i Sverige, med sammanlagt 17 000 deltagare. Vi sänder en varm och tacksam hälsning till alla som slet dag och natt - även bakom kulisserna - och därmed gjorde dessa möten möjliga.
Nu lägger vi skrivelsen till handlingarna, fru talman.
(Applåder)
Anf. 17 Håkan Svenneling (V)
Fru talman! Efter två år av fullskaligt ryskt krig mot Ukraina finns det tecken på att stödet för det angripna Ukraina sviktar. Rysslands brutala anfallskrig fortsätter, och det mänskliga lidandet är enormt. Ansvaret ligger helt och hållet på angriparen Putin. Om Ryssland slutar kriga blir det fred. Om Ukraina skulle sluta kriga skulle landet drabbas av ockupation och massflykt.
Ukraina behöver mer stöd för att försvara sig. Samtidigt gör Ungerns Orbán och Slovakiens Fico sitt bästa för att undergräva EU:s stöd till Ukraina. När Trump vinner presidentvalet i USA - jag säger "när" på grund av hur dåligt det går för Biden som president - kan det amerikanska stödet till Ukraina upphöra. I detta osäkra läge ska Sverige vara ett land som tydligt och uthålligt står på Ukrainas sida i allians med andra demokratier. Ett ukrainskt nederlag vore en katastrof inte bara för ukrainarna. Det skulle leda till fortsatt rysk aggression mot grannländer som Georgien och Moldavien. Det skulle drabba säkerheten och demokratin i Europa för lång tid framöver.
Ett ryskt nederlag i Ukraina vore också det bästa för Ryssland. Putin och den ryska imperialismen behöver verkligen besegras. Det är nu vi kan bidra till att detta blir verklighet. Därför bör Sveriges och EU:s ekonomiska, politiska och militära stöd till Ukraina stärkas ytterligare.
I Sverige råder politisk enighet om stödet till Ukraina. Den enigheten ska vi vara rädda om. Stödet till Ukraina har dessutom stark folklig uppbackning och finns oavsett vilket politiskt parti man sympatiserar med.
Stödet till Ukraina är ett av de områden där jag skulle vilja ge regeringen godkänt, även under det svenska ordförandeskapet. Det innebär dock inte att vi är överens om precis allting. Vänsterpartiet har flera förslag på hur stödet till Ukraina kan stärkas.
Det ukrainska försvaret behöver uppenbarligen mer vapen och inte minst mer ammunition. Det vore rimligt att Sverige och andra EU-länder prioriterar Ukraina framför andra länder och stoppar exporten av relevanta vapen till andra länder. När detta nyligen föreslogs i Europaparlamentet fick det tyvärr bara stöd av Miljöpartiet och Centerpartiet bland de svenska ledamöterna.
Än mer obegripligt är det att högerregeringen fortsätter att tillåta import av rysk fossilgas i form av LNG till Sverige. Det är ett direkt stöd till finansieringen av den ryska krigsinsatsen. Ska vi verkligen ha gasimport till företag i Sverige? Är detta viktigare för SD och regeringen än stödet till Ukraina?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Det svenska ordför-andeskapet i Euro-peiska unionens råd första halvåret 2023
I stället måste Sverige agera för att stoppa all rysk export av uran och fossila bränslen till EU. Vi måste snabbare bygga ut sol- och vindkraften så att fossila bränslen kan fasas ut i Sverige och EU.
Vänsterpartiet vill också att den ukrainska statsskulden avskrivs. Ukraina står inför enorma ekonomiska behov när det gäller att stödja sin befolkning och sin militär och när det gäller återuppbyggnaden av landet. Därför måste utlandsskulderna avskrivas.
EU behöver förbereda sig för att ta emot Ukraina som medlem. Detta kräver att unionens jordbrukspolitik reformeras och delvis åternationaliseras.
I stora delar av världen ser man nu tyvärr EU-ländernas regeringar som hycklare eftersom de inte fördömer Israels illegala ockupation av palestinska områden lika tydligt som de fördömer den ryska ockupationen av Ukraina. Detsamma gäller det brutala och oförsvarliga israeliska övervåldet och massmorden riktade mot civila i Gaza. Detta är besvärliga argument för EU, för de är delvis sanna. Västvärlden har infört dubbla måttstockar.
I förrgår var EU:s höga representant Josep Borrell dock tydligare än på länge om Gaza. Han konstaterade i FN:s säkerhetsråd att Israel använder svält som ett vapen mot det palestinska folket i Gaza. Han har i min bok gått från ett ganska svagt agerande när det gäller Ryssland till ett allt starkare och tydligare agerande när det gäller Israel. Nu måste orden följas upp med handling - ökad press på Israel krävs omgående från EU:s sida.
En trovärdig utrikespolitik kräver ett konsekvent försvar av folkrätt och mänskliga rättigheter. Vi vill att den svenska regeringen ska arbeta kraftfullare för vapenvila i Gaza, så att den humanitära krisen kan hävas och gisslan friges. Men i stället har regeringen och den svenska högern i praktiken gett grönt ljus till det militära övervåldet i Gaza. Fler än 30 000 personer har dödats i Gaza, och merparten av dem är civila, barn och kvinnor.
Israel har rätt att existera bakom säkra och erkända gränser, men den israeliska ockupationen av palestinska områden måste upphöra - den är konfliktens grundorsak.
Sveriges och många andra länders svaga agerande i fråga om Gaza riskerar att försvaga det internationella stödet för Ukraina. Att stå upp för folkrätten i Palestina stärker också vår sak när vi stöder Ukrainas ödeskamp för landets oberoende, frihet och demokrati.
Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.
Anf. 18 Anna Lasses (C)
Fru talman! Jag vill börja med att rikta ett stort tack till regeringen och till alla riksdagskollegor för ett oerhört bra samarbete under det svenska ordförandeskapet i EU.
Det är alltid nyttigt att reflektera en stund över sådant som har varit, hur man upplevde situationen då och vilka följderna har blivit. Det finns inte så mycket att säga om beskrivningen i betänkandet av Sveriges ordförandeskap i EU. Det är vad det är - året var framgångsrikt. Självklart finns det några saker som är intressanta att lyfta fram.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Det svenska ordför-andeskapet i Euro-peiska unionens råd första halvåret 2023
Jag vill börja med det som jag är absolut stoltast över, nämligen hur Sverige har lyckats bidra med att upprätthålla och grundmura en relativt stor enighet om vikten av att stå upp för Ukraina. Det rådde enighet då, och det finns fortfarande ett starkt stöd för detta inom hela EU - för Ukrainas skull, för hela Europas skull och för demokratins skull.
Vi kan som sagt se att denna enighet består och att den svenska regeringen tillsammans med en enig riksdag fortsätter att driva på för att stödet inte ska mattas av utan snarare öka. Detta är ett oerhört fint samspel, och det är någonting som vi ska värna.
En del i arbetet under ordförandeskapet var att initiera utredningen av hur de frysta ryska tillgångarna skulle kunna användas som stöd för Ukraina. Jag, liksom Centerpartiet, är väl medveten om hur komplext detta är och att man nu i första hand tittar på hur avkastningen kan användas. Jag och Centerpartiet menar att Sverige måste driva på för att se hur en större andel av tillgångarna kan användas framöver.
I rapporten visas också något som inte är lika positivt, och det är den frustration som framför allt vi i EU-nämnden kände när vi diskuterade att regeringen inte alltid utnyttjade möjligheten att vara ordförande maximalt utan ibland valde en lite mer tillbakalutad eller nedtonad roll. Det regeringen angav som orsak var att man ville stå upp för enigheten och att ordföranden bör ha en mer nedtonad och samlande roll. Det är helt rätt att enighet och en samlande roll är viktigt, men det står inte i motsättning till att samtidigt vara aktiv och pådrivande.
I vissa frågor var Sverige väldigt pådrivande, bland annat när det gällde Ukraina och de andra exempel som har nämnts. Men i andra frågor var Sverige inte så aktivt, bland annat vad gäller terrorklassningen av Islamiska revolutionsgardet, IRGC. Här kunde Sverige ha valt att ha en betydligt mer aktiv roll.
Slutligen vill jag säga att det är viktigt att följa upp och hålla i Sveriges insatser. Förutom Ukraina, där vi alla är eniga, gäller det givetvis demokrati, rättsstatens principer och klimat. Man behöver använda demokratilåset där det behövs och steppa upp när det gäller miljö- och klimatarbetet. Centerpartiet anser att det behöver tas fram ett klimatlås, motsvarande demokratilåset, så att man kan minska resurserna för de länder som inte levererar på miljö- och klimatområdet. Det vore det väl ganska rimligt att enas om och driva på för att få till.
Återigen ett stort tack för gott samarbete!
Anf. 19 Magnus Berntsson (KD)
Fru talman! Förra året med EU-familjen var ur ett svenskt perspektiv speciellt, särskilt med tanke på första halvåret, då vårt land för tredje gången sedan första halvåret 2001 och andra halvåret 2009 fick ikläda sig rollen som EU:s ordförandeland. Skillnaderna mot de tidigare gångerna var stora eftersom Lissabonfördraget trätt i kraft och det roterande rådsordförandeskapet i Europeiska rådet och rådet för utrikes frågor hade avslutats och ersatts med permanenta ordförande. Men likheterna var ännu större, och erfarenheterna kom väl till nytta.
Programmet för det svenska ordförandeskapet var inriktat på att göra EU säkrare, grönare och friare. Det innehöll fyra övergripande prioriteringar som förankrats i riksdagen: säkerhet och enighet, konkurrenskraft, grön omställning och energiomställning samt demokratiska värden och rättsstatens principer.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Det svenska ordför-andeskapet i Euro-peiska unionens råd första halvåret 2023
Konkret innebar detta att Ukraina sattes högst i prioriteringsordningen, och ett så långsiktigt och enigt stöd för Ukraina som möjligt måste fortfarande vara ambitionen för såväl varje nytt beslut i EU-kretsen som varje dialog med våra samarbetspartner. Programmets implementering innebär också att EU nu på allvar tar upp kampen om unionens konkurrenskraft och vidtar nödvändiga reformer, värnar styrkan i den inre marknaden och söker möjligheterna för ytterligare frihandel. Det var en seger att se att Fit for 55 kom i hamn, med allt vad det innebär för inte minst svenskt näringsliv, och att ordförandeskapet stod fast i försvaret av EU:s grundvalar och skyddet av medlemsländernas rättsliga institutioner. Vi kristdemokrater tycker att allt detta faktiskt leder till ett mer lagom EU.
Sammanfattningsvis fick ordförandeskapet ett samfällt mycket gott betyg, och jag vill skicka ett tack till alla inblandade i både förberedelser och genomförande. Jag vill även tacka Tjeckien, som under sitt ordförandeskap halvåret innan hade många liknande prioriteringar. Statsrådet får gärna ta med mitt tack till alla anställda på Regeringskansliet och till alla andra som var inblandade i förberedelserna.
Rent taktiskt finns det också lärdomar att dra. På samma sätt som vi under pandemins många onlinemöten ofta fick höra frågan "Är det där en gammal hand?" fick vi under ordförandeskapets tid, inte minst av EU-ministern själv, höra att Sverige måste agera som en honest broker. Då är det lite skönt att vi nu kan använda vår egen stämma igen, förstärkt med ett fantastiskt kontaktnät över hela unionen.
Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag.
(Applåder)
Anf. 20 Jacob Risberg (MP)
Fru talman! Vi är här i dag för att diskutera det svenska ordförandeskapet och den skrivelse som regeringen har lämnat till oss. Det är intressant att läsa om allt som har gjordes under Sveriges ordförandeskap liksom om regeringens inriktning under ordförandeskapet, bland annat för ett grönare EU. Jag tänkte uppehålla mig vid det gröna eftersom det är en av de viktigare frågorna.
Lika intressant som att läsa om allt som gjordes är det att läsa om det regeringen inte gjorde eller lyckades göra under ordförandeskapet. Jag tänkte ta upp några exempel på det senare. Regeringen motarbetade naturrestaureringslagförslaget, man förde in fossilt i kapacitetsmekanismerna i energimarknadsreformen, mycket mer än vad som var tillåtet sedan tidigare, och man strök också ett förslag om förbud mot förbränning av osålda produkter, till exempel textilier, i förslaget om ekodesign. Visst hände det mycket under ordförandeskapet, men regeringen motarbetade också mycket. Man stödde inte LULUCF-förordningen och röstade emot avskogningsförordningen. Man missade också den utmärkta möjligheten att söka flera miljarder euro till utbyggnad av svensk järnväg. Allt detta hände under det svenska ordförandeskapet, som skulle göra EU grönare.
Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag att lägga skrivelsen till handlingarna.
Anf. 21 Elin Nilsson (L)
Fru talman! Låt mig börja med att tacka regeringen för det goda samarbetet under ordförandeskapet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Det svenska ordför-andeskapet i Euro-peiska unionens råd första halvåret 2023
Precis som många redan har sagt var målet tydligt när Sverige tog sig an ordförandeskapet: EU skulle bli säkrare, grönare och friare, och det lyckades vi med. Under denna period säkrades omfattande stöd till Ukraina. Det introducerades nya sanktionspaket, man enades om att leverera 1 miljon artillerigranater till Ukraina, det togs initiativ till att frysa ryska tillgångar för att finansiera Ukrainas återuppbyggnad och det förhandlades fram en tribunal för att utreda och lagföra ryska krigsbrott.
Jag är särskilt stolt över det arbete den liberala klimat- och miljöministern Romina Pourmokhtari utförde under ordförandeskapet. Hon tog världens mest ambitiösa klimatpaket i mål. Fit for 55 har förändrat spelplanen för klimatpolitiken, och EU har nu tagit på sig ledartröjan i klimatfrågan. Det var precis ett sådant steg vi behövde se för klimatet.
Fru talman! När vi nu har lämnat ordförandeskapet bakom oss och blickar framåt kan vi konstatera att EU, precis som tidigare, står inför stora utmaningar. Ryssland fortsätter urskillningslöst att skörda liv och frihetsdrömmar i Ukraina. Europas stöd till Ukraina är viktigare nu än någonsin. Ukraina måste vinna kriget, och Ryssland måste förlora.
Precis som EU har tagit på sig ledartröjan i klimatpolitiken ska EU vara Ukrainas främsta allierade till dess att de själva kan bli en del av den europeiska gemenskapen. Ett ukrainskt EU-medlemskap är centralt om vi ska säkra fred i Europa och stärka vårt gemensamma försvar. EU måste vara Europas måndagsrörelse.
Fru talman! Precis som jag redan har nämnt drev Romina Pourmokhtari under det svenska ordförandeskapet igenom en mycket viktig klimatöverenskommelse. EU måste vara världens viktigaste klimatorganisation. Men det är inte bara inom klimatpolitiken som vi måste arbeta gränsöverskridande. Dagens organiserade brottslighet är ett stort problem. Kriminella nätverk agerar över gränserna och drar nytta av att EU-ländernas brottsbekämpande myndigheter inte samarbetar tillräckligt. Det är bara genom ökat samarbete i EU och med resten av världen som vi med kraft kan bekämpa de här problemen.
Fru talman! Jag tänkte ta tillfället i akt att, som talare har gjort före mig, blicka framåt. Nu är Sverige äntligen medlem i Nato. Vi bygger säkerhet med likasinnade och bidrar med trygghet och stabilitet i vårt närområde.
Nästa naturliga steg för Sverige är att bli fullvärdig medlem i den europeiska gemenskapen. Det är dags att Sverige tar steget in från farstun och byter ut kronan mot euron. Självklart ska Sverige ha lika mycket att säga till om i alla forum på den europeiska nivån. För Liberalerna är det glasklart att Sverige hör hemma i EU fullt ut. Vi kräver nya tag i eurofrågan, för vår ekonomi och för vår säkerhet. Det är dags att uppgradera det svenska medlemskapet från bas till premium.
Fru talman! Gemensamma utmaningar kräver gemensamma lösningar. Det behövs mer, inte mindre, EU-samarbete - för klimatet, mot brottsligheten och inom utrikesområdet. Sverige behöver EU, och EU behöver Sverige.
Det svenska ordför-andeskapet i Euro-peiska unionens råd första halvåret 2023
Återigen: Stort tack till regeringen för ett gott samarbete!
Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.
(Applåder)
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 8.)
Beslut, Genomförd
Protokoll med beslut
- Protokoll 2023/24:84 Torsdagen den 14 marsProtokoll 2023/24:84 Det svenska ordförandeskapet i Europeiska unionens råd första halvåret 2023
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Regeringens skrivelse
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen lägger skrivelse 2023/24:34 till handlingarna.