Direktavdrag för lantmäteriförrätt-ningsutgiftervid omarrondering(prop. 2002/03:79) (Betänkande 2002/03:SKU17 Skatteutskottet)

Skatteutskottets betänkande2002/03:SKU17

Direktavdrag för lantmäteriförrätt-ningsutgiftervid omarrondering(prop. 2002/03:79)

Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag i proposition
2002/03:79 Direktavdrag för
lantmäteriförrättningsutgifter vid omarrondering och
avstyrker de motioner som väckts i ärendet.
Vid betänkandet fogas 2 reservationer.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. Lantmäteriförrättningsutgifter i
samband med omarrondering, m.m.
Riksdagen antar det i bilaga 2 till detta
betänkande återgivna förslaget till lag om ändring
i inkomstskattelagen (1999:1229). Därmed
bifaller riksdagen proposition 2002/03:79 och
avslår motion 2002/03:Sk11.
Reservation 1 (m, fp, kd)
2. Ersättningar för naturvårdsavtal
Riksdagen avslår motion 2002/03:Sk12.
Reservation 2 (v, c, mp)

Stockholm den 20 maj 2003
På skatteutskottets vägnar
Arne Kjörnsberg
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne
Kjörnsberg (s), Anna Grönlund (fp), Lennart
Hedquist (m), Per Erik Granström (s), Ulla Wester
(s), Marie Engström (v), Anne-Marie Pålsson (m),
Lennart Axelsson (s), Roger Karlsson (c), Inger
Nordlander (s), Ulf Sjösten (m), Catharina
Bråkenhielm (s), Fredrik Olovsson (s), Anne-Marie
Ekström (fp), Lars Gustafsson (kd), Britta Rådström
(s) och Marianne Samuelsson (mp).

2002/03
SkU17

Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
Skatteutskottet har i betänkande 2001/02:SkU15
föreslagit tillkännagivanden till regeringen om dels
en översyn av möjligheten att sätta in ersättningar
som utgår enligt naturvårdsavtal på skogskonto, dels
en översyn och förslag beträffande den
skattemässiga behandlingen av lantmäterikostnader.
Riksdagen biföll utskottets förslag (rskr.
2001/02:177). Regeringen har nu återkommit till
dessa frågor i den proposition som utskottet
behandlar i det följande. Två motioner har väckts
med anledning av propositionen. Regeringens och
motionärernas förslag till riksdagsbeslut redovisas i
bilaga 1. De lagförslag som regeringen lägger fram
återges i bilaga 2.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att utgifter för
lantmäteriförrättningar i samband med
omarronderingar som är ett led i jordbrukets eller
skogsbrukets yttre rationalisering skall dras av
omedelbart. I gengäld skall utgifterna inte räknas in i
det anskaffningsvärde som ligger till grund för
förhöjt skogsavdrag i samband med
rationaliseringsförvärv och inte heller i
kapitalunderlaget för räntefördelning och
expansionsfond. Avdragna utgifter får inte heller
räknas in i omkostnadsbeloppet vid
kapitalvinstberäkningen när fastigheten avyttras.
Syftet med förslaget är att stimulera till sådana
omarronderingar så att mer rationella
brukningsenheter skapas inom ägosplittrade
områden där fastigheterna har många små och
utspridda skriften.
De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli
2003. Äldre bestämmelser skall tillämpas på
lantmäteriförrättningsutgifter som är hänförliga till
år 2002 och tidigare.

Utskottets överväganden
Lantmäteriförrättningsutgifter i samband med
omarrondering
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bifaller regeringens förslag till
omedelbar avdragsrätt för lantmäterikostnader och
avslår motionen.
Jämför reservation 1 (m, fp, kd).
Gällande bestämmelser
Lantmäteriförrättningsutgifter anses normalt inte
vara avdragsgilla vid inkomsttaxeringen. Med
undantag för skogsavdrag vid rationaliseringsförvärv
(21 kap. 10 § IL) beaktas sådana utgifter först vid en
avyttring av fastigheten.
Argumenten för avdragsrätt är att
fastighetsregleringar och andra åtgärder inte alltid
resulterar i en utvidgning av en förvärvskälla. I
många fall är syftet i stället att effektivisera driften
eller att reducera kostnaderna, varför det sägs vara
möjligt att betrakta utgiften som en naturlig utgift i
den pågående driften. En invändning mot avdragsrätt
har varit att strukturrationaliseringar inte bara
behöver innebära smärre ägojämkningar utan också
kan avse så stora förändringar att utgifterna har
karaktär av förvärv av en fastighet.
Kapitalförlustutredningen har i betänkandet
Kapitalförluster och organisationskostnader vid
beskattningen (SOU 1995:137) gjort en återblick på
den praxis som utvecklats sedan 1920-talet. I praxis
har utgifter för lantmäteriförrättning i regel
betraktats som utgifter som har samband med
förvärvet av en fastighet eller som utgifter för
åtgärder som på ett bestående sätt höjer värdet på
fastigheten och som i likhet med andra utgifter för
anskaffande och förbättring av en fastighet inte är
omedelbart avdragsgilla.
Propositionen
Regeringen föreslår att lantmäteriförrättningsutgifter
i samband med omarronderingar som är ett led i
jordbrukets eller skogsbrukets yttre rationalisering
skall kunna dras av omedelbart. I gengäld skall
utgifterna inte räknas in i det anskaffningsvärde som
ligger till grund för beräkning av skogsavdrag i
samband med rationaliseringsförvärv och inte heller
i kapitalunderlagen för räntefördelning och
expansionsfond. Utgifterna skall inte heller ingå i
det omkostnadsbelopp som ligger till grund för
kapitalvinstberäkningen vid avyttring av fastigheten.
Syftet med förslaget är att främja omarronderingar
som är önskvärda från allmän synpunkt genom att
mer rationella brukningsenheter skapas inom
ägosplittrade områden där fastigheterna har många
små och utspridda skiften.
Motionen
I motion Sk11 av Rolf Gunnarsson (m) avvisas
tanken på att avdrag för lant-
mäteriförrättningsutgifter skulle återföras till
beskattning vid avyttring av fastigheten. Vidare
anser motionären att nuvarande skatteregler skall
gälla vid en eventuell beräkning av
schablonbeskattning av markavståenden samt att en
fast och under hela omarronderingen gällande
beskattning bör garanteras.
En annan fråga som motionären tar upp gäller
reglerna om räntefördelning. Vid ett benefikt förvärv
av skogsmark, som ingått i tidigare ägares närings-
verksamhet, bör förvärvaren få ta över den tidigare
ägarens räntefördelningsunderlag på samma sätt som
han får ta över den tidigare ägarens anskaff-
ningsvärde och gjorda skogsavdrag, anser
motionären.
Övrigt
Finansministern har den 12 mars 2003 i skriftligt
svar på fråga av Rolf Gunnarsson angående
omarronderingar och skattesatser anfört följande:
Rolf Gunnarsson har frågat mig om jag avser att
vidta åtgärder för att uppfylla givna löften om
vissa skattesatser i samband med omarronde-
ringar.
Jag har i frågesvar den 26 februari 2003 sagt att
en kapitalvinst som uppstår vid omarrondering
beskattas på samma sätt som andra kapitalvinster
vid försäljning av näringsfastighet. Jag sade då att
jag inte har för avsikt att föreslå att skattesatsen
på 30 % ska ändras.
Skattemyndigheten i Dalarna har enligt
Gunnarsson lämnat olika besked om de
skattesatser som skall tillämpas vid den
kapitalvinstbeskattning som kan ske i samband
med pågående omarrondering. Bakgrunden är
antagligen den att ägosplittringen i Dalarna har
gjort det svårt att få fram de rätta uppgifterna för
att beräkna fastigheternas omkostnadsbelopp. För
att komma till rätta med detta har
skattemyndigheterna använt sig av ett slags
schablonregler där omkostnadsbeloppet beräknats
som en viss del av köpeskillingen. Naturligtvis
skall myndigheterna göra vad de kan för att
beräkna omkostnadsbeloppen korrekt. Hur
beräkningen skall gå till är i första hand en
tillämpningsfråga för skattemyndigheterna och i
sista hand kan frågan komma att prövas av
förvaltningsdomstolarna. Därför upprepar jag nu
vad jag redan tidigare sagt: några lagändringar är
inte aktuella.
Utskottets ställningstagande
Riksdagen har tidigare, på utskottets förslag, i ett
tillkännagivande till regeringen, begärt en översyn
av den skattemässiga behandlingen av lantmäteriför-
rättningsutgifter och att regeringen lägger fram ett
förslag till riksdagen baserat på denna översyn.
Utskottet finner att det förslag som regeringen nu
lägger fram i propositionen ligger väl i linje med
riksdagens begäran.
Vid avyttring av en näringsfastighet skall enligt
nuvarande ordning gjorda skogsavdrag inte minska
det omkostnadsbelopp som ligger till grund för
kapitalvinstberäkningen, utan i stället återföras i
inkomstslaget näringsverksamhet (26 kap. 2 § 2 IL).
I promemorian och lagrådsremissen föreslogs att
lantmäteriförrättningsutgifter för vilka direktavdrag
erhållits skulle återföras till beskattning i
inkomstlaget näringsverksamhet när
näringsfastigheten avyttrades. I propositionen
vidhåller regeringen inte detta förslag utan har
kommit fram till slutsatsen att återföring av
förenklingsskäl inte skall ske. Motionen i denna del
är således tillgodosedd genom propositionen.
Beträffande övriga frågor som aktualiserats i
motionen noterar utskottet att finansministern
nyligen i svar på en fråga från motionären anfört att
en kapitalvinst som uppstår vid omarrondering
beskattas på samma sätt som andra kapitalvinster vid
försäljning av en näringsfastighet och att någon
lagändring inte är aktuell. Utskottet har inte någon
annan uppfattning. Frågan om huruvida sparad
räntefördelning skall kunna tas över av förvärvaren
vid en benefik överlåtelse av näringsverksamhet har
behandlats av den s.k. 3:12-utredningen i
betänkandet SOU 2002:52, Beskattning av
småföretagare. Betänkandet har remissbehandlats
och bereds för närvarande inom Regeringskansliet
med sikte på en kommande proposition. Regeringens
uttalade ambition, enligt den senaste
budgetpropositionen, är att ändra skattereglerna så
att fler företag får lägre skatt vid generationsskiften.
Denna inriktning torde i viss mån tillgodose
motionärens önskemål.
Sammanfattningsvis tillstyrker utskottet
propositionen i denna del och avstyrker motionen.
Ersättningar för naturvårdsavtal
Utskottets förslag i korthet
Utskottet delar motionärernas bedömning om att
rättspraxis bör följas upp men anser att något
tillkännagivande inte behövs. Riksdagen avslår
motionen.
Jämför reservation 2 (v, c, mp).
Gällande bestämmelser
Bestämmelser om skogskonto och skogsskadekonto
finns i 21 kap. 21-40 §§ inkomstskattelagen
(1999:1229, IL). Syftet med bestämmelserna är att
möjliggöra inkomstutjämning mellan skilda
beskattningsår. Reglerna ger enskilda näringsidkare
möjlighet att under högst 10 år (20 år om avverkning
fått tidigareläggas på grund av skogsskador) undanta
intäkt av skogsbruk från beskattning genom att sätt
in dessa på ett särskilt bankkonto (s.k. skogs-
konto/skogsskadekonto). Lägsta insättning på
skogskonto är 5 000 kronor och på skogsskadekonto
50 000 kronor. Räntan på skogskontomedel
beskattas med 15 %. Resterande ränta på
skogskontomedel beskattas som intäkt av
näringsverksamhet när beloppet tas ut från kontot.
Naturvårdsavtal är ett tidsbegränsat civilrättsligt
avtal som tecknas mellan staten genom
skogsvårdsstyrelsen och en skogsägare i syfte att
bevara och utveckla ett områdes naturvärden. Enligt
jordabalken (7 kap. 3 §) skall vad som
överenskommits genom ett naturvårdsavtal anses
som en nyttjanderätt. Avtalen tecknas vanligen för
en period mellan 30 och 50 år. Avtalen förutsätter
oftast att markägaren avstår från viss avverkning.
Engångsersättning för upplåtelse av nyttjanderätt
eller servitutsrätt till skogsbruk är skattepliktig
inkomst av näringsverksamhet, om upplåtelsen avser
begränsad tid men inte om den avser obegränsad tid.
Ersättning för allframtidsupplåtelse likställs med en
fastighetsavyttring och beskattas enligt
kapitalvinstreglerna.
Den ekonomiska ersättning som utgår till
markägaren i samband med tecknandet av ett
naturvårdsavtal har snarare karaktären av ett
stimulansbidrag än en ekonomisk ersättning för
förlorade virkesvärden. Hittills ligger de utbetalade
ersättningarna i genomsnitt på 8 000-10 000 kr/ha.
Ersättningen motsvarar inte skogsägarens
intäktsbortfall eller kostnad och kan inte sättas in på
skogskonto.
Regeringens bedömning
Enligt regeringens bedömning bör ersättningar som
erhålls vid tecknande av naturvårdsavtal inte heller
fortsättningsvis kunna sättas in på skogskonto.
Regeringen anför som skäl för sitt ställningstagande
bl.a. att Regeringsrätten i en nyligen meddelad dom
(RÅ 2002 ref. 84) har fastställt ett förhandsbesked
från skatterättsnämnden, där nämnden funnit att en
engångsersättning i anledning av ett
nyttjanderättsavtal som löper över flera år (25 år)
skall periodiseras och intäktsredovisas linjärt under
avtalets löptid. Regeringen anser att samma synsätt
bör kunna anläggas på ersättning som erhålls vid
tecknande av naturvårdsavtal. Eftersom ersättningen
således kan periodiseras och redovisas linjärt under
avtalets löptid kan det enligt regeringens mening inte
anses motiverat att införa en möjlighet att använda
skogskonto för ersättningen.
Motionen
I motion Sk12 av Per Rosengren och Marie
Engström (v) begärs ett tillkännagivande om att
regeringen skall följa utvecklingen av rättspraxis när
det gäller ersättningar som utgår enligt
naturvårdsavtal och återkomma till riksdagen med
förslag till ändrad lagstiftning om det skulle
behövas. En enkel åtgärd vore då, enligt
motionärerna, att tillåta att ersättningarna sätts in på
skogskonto. Då finns ett etablerat regelverk för
återföring till beskattning under maximalt 10 år.
Utskottets ställningstagande
Regeringsrätten har i en nyligen meddelad dom
fastställt ett förhandsbesked från skatterättsnämnden,
där nämnden funnit att en engångsersättning i anled-
ning av ett nyttjanderättsavtal som löper över flera
(25) år ska periodiseras och intäktsredovisas linjärt
under avtalets löptid. Utskottet delar regeringens
bedömning att samma synsätt bör kunna anläggas på
ersättning som erhålls vid tecknande av
naturvårdsavtal. Det kan därför inte anses angeläget
att införa en möjlighet att använda skogskontot för
ersättningen.
I likhet med vad som anförs i motion Sk12 anser
utskottet att regeringen bör följa upp rättspraxis på
området och återkomma till riksdagen om det skulle
behövas. Utskottet utgår från att regeringen
uppmärksammar detta utan något särskilt
tillkännagivande härom. Motionen avstyrks därför.

Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.
1. Lantmäteriförrättningsutgifter i samband med
omarrondering, m.m. (punkt 1)
av Anna Grönlund (fp), Lennart Hedquist (m),
Anne-Marie Pålsson (m), Ulf Sjösten (m), Anne-
Marie Ekström (fp) och Lars Gustafsson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen antar det i bilaga 2 till detta betänkande
återgivna förslaget till lag om ändring i
inkomstskattelagen (1999:1229) och tillkännager för
regeringen som sin mening vad i reservationen
anförs om skatteregler vid generationsskiften.
Därmed bifaller riksdagen propositionen och bifaller
delvis motion 2002/03:Sk11.
Ställningstagande
I motion Sk11 aktualiseras frågan om huruvida
sparad räntefördelning skall kunna tas över av
förvärvaren vid en benefik överlåtelse av närings-
verksamhet. Denna fråga har behandlats av den s. k.
3:12- utredningen. När en proposition med
anledning av denna framläggs måste enligt vår
bestämda mening skattereglerna ändras så att
företagare inte drabbas hårt vid generationsskiften.
Familjeföretagare får i dag ofta en orimlig arvs- och
gåvoskattesituation vid generationsskiften. De
största problemen får i regel de som tar över
verksamheten. Detta gäller även vid
generationsskiften i familjejordbruk och skogsbruk
som redan kan ha små eller inga ekonomiska
marginaler. Som vi framfört vid ett flertal tidigare
tillfällen måste de skatte-mässiga villkoren för
generationsskiften i familjeföretag snarast förbättras.
Tyvärr nödgas vi konstatera att regeringen inte
infriat sitt löfte om att ändra skattereglerna.
Regeringen har inte heller lämnat något besked om
när en proposition kan väntas komma. Riksdagen
bör därför begära att regeringen skyndsamt
återkommer till riksdagen med förslag till
lagändringar som löser skatteproblemen i samband
med generationsskiften.

2. Ersättningar för naturvårdsavtal (punkt 2)
av Marie Engström (v), Roger Karlsson (c) och
Marianne Samuelsson (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i reservationen anförs om uppföljning av
rättspraxis. Därmed bifaller riksdagen motion
2002/03:Sk12.
Ställningstagande
Naturvårdsavtalen syftar till att bevara och utveckla
ett områdes naturvärden. Det är därför viktigt att
villkoren för avtalen är sådana att de stimulerar
arbetet med att bevara skogsmark med höga
naturvärden. Om ersättningar som utgår enligt
naturvårdsavtalen behandlades på samma sätt som
skogsinkomster i fråga om insättning på skogskonto
skulle förmodligen fler markägare vara villiga att
teckna sådana avtal.
Regeringsrätten har emellertid i en nyligen
meddelad dom funnit att engångsersättning i
anledning av ett nyttjanderättsavtal som löper över
flera (25) år skall periodiseras och intäktsredovisas
linjärt under avtalets löptid. Samma synsätt bör
enligt regeringens bedömning kunna anläggas på
ersättning som erhålls vid tecknande av
naturvårdsavtal. Detta synsätt leder regeringen till
slutsatsen att det inte kan anses motiverat att införa
en möjlighet att använda skogskontot för ersättning
enligt naturvårdsavtal.
Vi anser att regeringens inställning ger upphov till
ett oklart och otillfredsställande rättsläge. Det är
bl.a. oklart hur en sådan periodisering skall se ut vid
ersättningar för allframtidsupplåtelse. Inte heller
framgår det hur skattemyndigheten skall kunna
kontrollera att periodisering verkligen sker under
avtalets hela löptid. Vi anser det därför vara av
yttersta vikt att regeringen följer utvecklingen av
rättspraxis på detta område och återkommer till riks-
dagen med förslag till ändrad lagstiftning om det
skulle visa sig motiverat med hänsyn till vad vi nu
framfört. Eftersom det finns ett etablerat regelverk
för utjämning av inkomster under en tioårsperiod,
nämligen skogskontosystemet, vore det, enligt vår
mening, en enkel åtgärd att tillåta att ersättningarna
för naturvårdsavtal sätts in på skogskontot.

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen
Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i
proposition 2002/03:79 att riksdagen antar
regeringens förslag till lag om ändring i
inkomstskattelagen (1999:1229).

Följdmotioner
2002/03:Sk11 av Rolf Gunnarsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om regler kring
omarrondering.
2002/03:Sk12 av Per Rosengren och Marie
Engström (v):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs när det gäller
ersättningar för naturvårdsavtal.

Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen
(1999:1229)

Härigenom föreskrivs i fråga om
inkomstskattelagen (1999:1229)
dels att 21 kap. 15 § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas två ny paragrafer,
16 kap. 20 a § och 45 kap. 15 a §, samt närmast före
16 kap. 20 a § och 45 kap. 15 a § två nya rubriker av
följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
16 kap.
Lantmäteriförrättningsu
tgifter

20 a §
Lantmäteriförrättnings
utgifter för
omarrondering som är
ett led i jordbrukets eller
skogsbrukets yttre
rationalisering skall dras
av omedelbart.

21 kap.
15 §
Vid rationaliseringsförvärv skall i
anskaffningsvärdet räknas in såväl ersättningen för
skog och skogsmark som den del av övriga utgifter
med anledning av förvärvet som belöper sig på den
förvärvade skogen och skogsmarken.
Utgifter som har
dragits av med stöd av
16 kap. 20 a § skall inte
räknas in i
anskaffningsvärdet.

45 kap.

Lantmäteriförrättnings
utgifter

15 a §
Utgifter som har
dragits av med stöd av
16 kap. 20 a § skall inte
räknas in i
omkostnadsbeloppet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003. De nya
bestämmelserna tillämpas på
lantmäteriförrättningsutgifter som är hänförliga till
tid efter år 2002.