Direktupphandling

Betänkande 2013/14:FiU18

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
28 maj 2014

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Beslut

Nya gränser för direktupphandling (FiU18)

Beloppsgränserna för när myndigheter får göra direktupphandling höjs. Syftet är att göra offentliga upphandlingar mer effektiva.

Myndigheter ska anteckna skälen till att de gör direktupphandling och annat av betydelse om upphandlingens värde överstiger 100 000 kronor. Det införs krav på att myndigheterna ska ha riktlinjer för direktupphandlingar.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen och avslag på motionerna
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag till beslut.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 2
Propositioner: 1

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2014-04-29
Justering: 2014-05-08
Trycklov: 2014-05-13
Trycklov till Gotab och webb: 2014-05-14
Trycklov: 2014-05-15
Reservationer: 2
Betänkande 2013/14:FiU18

Alla beredningar i utskottet

2014-04-29

Nya gränser för direktupphandling (FiU18)

Beloppsgränserna för när myndigheter får göra direktupphandling höjs. Syftet är att göra offentliga upphandlingar mer effektiva.

Myndigheter ska anteckna skälen till att de gör direktupphandling och annat av betydelse om upphandlingens värde överstiger 100 000 kronor. Det införs krav på att myndigheterna ska ha riktlinjer för direktupphandlingar.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2014. Finansutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2014-05-28
Stillbild från Debatt om förslag 2013/14:FiU18, Direktupphandling

Debatt om förslag 2013/14:FiU18

Webb-tv: Direktupphandling

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 13 Per Bolund (MP)
Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till Miljöpartiets reservation 1. Offentlig upphandling är en väldigt viktig fråga för Miljöpartiet. Vi har länge drivit på för att den ska användas för att åstadkomma goda ändamål i vårt samhälle. Vi vet att den offentliga sektorn upphandlar för stora summor varje år. Beroende på hur man mäter brukar man prata om mellan 500 och 800 miljarder kronor per år. Det är klart att om de pengaströmmarna används på ett riktat sätt för att uppnå goda ändamål skulle det få väldigt stora positiva effekter i vårt samhälle. Miljöpartiet har slagits för att vi ska ha en mer miljöanpassad upphandling där vi får större möjligheter i kommuner, landsting och stat att ställa relevanta och starka miljökrav för att till exempel minska utsläpp från offentlig upphandling och öka energieffektiviteten. Det finns stora möjligheter att göra detta mer än i dag. Än så länge har dock dessa möjligheter tyvärr inte utnyttjats, i alla fall inte i tillräckligt stor utsträckning. Vi i Miljöpartiet har slagits för att man ska ha större möjligheter att upphandla lokalt och stödja lokala initiativ såsom sociala kooperativ som till exempel uppnår positiva effekter i närsamhället genom att anställa människor som normalt står långt från arbetsmarknaden. Det är ett bra sätt att använda offentlig upphandling för att få positiva effekter i vårt samhälle. Vi tycker att det är bra som föreslås i propositionen att man höjer beloppsgränsen för direktupphandling. Det ger större möjligheter för lokala upphandlare att kunna fatta den typen av beslut. Samtidigt anser vi att det finns risker man måste ta hänsyn till när man tar ett sådant steg. Man kan inte bara bortse från de risker som följer när man gör en sådan höjning av beloppsgränsen. Sverige är ett av världens minst korrupta länder i dag. Det är en viktig seger för oss alla att vi har lyckats komma till den positionen. Samtidigt är det en position som man inte får ta för given. Vi ska inte tro att Sverige kommer att kunna behålla den positionen och bekämpa korruption utan att det kräver ett fortsatt konsekvent arbete, dag efter dag, månad efter månad, år efter år. Det finns några aspekter som oroar. EU-kommissionen har studerat korruptionen i medlemsländerna. När det gäller Sverige rekommenderar man att tvingande regler införs för att säkra insyn och offentlighet i avtalsförhållanden mellan offentlig och privat sektor. Jag tycker att det är en varning från EU-kommissionen som vi i Sveriges riksdag bör ta på allvar. Tyvärr kan vi se att regeringens förslag går i rakt motsatt riktning. Som vi ser det behöver man inte göra ett val mellan att ge upphandlare i offentlig sektor större möjligheter att göra direktupphandlingar och att bekämpa felaktigheter och i värsta fall korruption. Det går att åstadkomma bäggedera. Det som skulle krävas är att man förutom det som står i propositionen tar ytterligare några steg, vilka föreslås i Miljöpartiets reservation. Det handlar om några ganska enkla regler som inte behöver kosta särskilt mycket i form av administration. Det rör sig om att ställa krav på publicering och insyn i ekonomiska transfereringar när man gör direktupphandlingar så att det blir offentligt och tydligt vilka upphandlingar som görs. Därmed ger man fler aktörer möjlighet att komma in på marknaden. Det skulle också ge större möjligheter för till exempel innovativa lösningar så att företag som har en ny lösning på ett problem hos en stat, en kommun eller ett landsting kan komma in med sina anbud. Vi tycker att det behövs tydligare direktiv om att man, när man gör upphandlingar, ska underlätta för små och medelstora företag att lämna anbud. Det är klart att när man som nu närmast fördubblar beloppsgränsen för direktupphandling är risken att de små företagen får svårare att delta i den typen av upphandlingar. Det är en negativ aspekt som vi tycker att man borde hitta verktyg för att agera emot. Vi vill att det införs tydligare riktlinjer för direktupphandlingar än vad som finns i dag. En av de viktigaste aspekterna i sådana riktlinjer måste enligt vår syn vara att ha krav på uppföljning när man gör direktupphandlingar. Vi tycker inte att detta på något sätt framgår tillräckligt i den proposition som regeringen lägger fram. Det borde vara betydligt tydligare. Man måste följa upp upphandlingar och se till att man får det man betalar för. Vi vill också att upphandlande myndigheter ska annonsera kommande inköp så att alla aktörer på marknaden får en rimlig chans att kunna delta. När man höjer beloppsgränsen så pass mycket finns en uppenbar risk för att man ger större möjligheter för upphandlande enheter att gå på rutin och bara använda de kontakter med företag de redan har. Då utesluter man tyvärr många företag som kanske har en bättre idé eller lösning på problemen än de befintliga. Med denna typ av ganska enkla och inte särskilt omfattande regelförändringar tror vi att man skulle kunna såväl effektivisera den statliga offentliga upphandlingen och ge möjlighet för nya innovativa lösningar som motverka riskerna för att man förenklar sin vardag i stället för att fortsätta att aktivt och konsekvent arbeta mot alla risker för korruption i Sverige.

Anf. 14 Sven-Olof Sällström (SD)
Fru talman! Sverigedemokraterna är kritiska till regeringens förslag om höjda beloppsgränser för vad som ska kunna anses utgöra en direktupphandling utan offentligt anbudsförfarande. Förslaget innebär att framför allt mindre företag får det svårare att konkurrera i den offentliga upphandlingen. Denna avsaknad av konkurrens kan medföra en samhällsekonomisk kostnad på flera plan. De eventuella kortsiktiga besparingar som mer generösa regler för direktupphandlingar kan medföra måste vägas mot den långsiktiga tillväxten och mot dynamiska effekter. Ett större inslag av direktupphandling medför också en ökad risk för korruption, som i dag motverkas av den transparens som trots allt finns i det offentliga anbudsförfarandet. Det ska också poängteras att direktupphandlingar redan i dag utgör hela 73 procent av alla upphandlingar. Konkurrenskommissionen menar att den föreslagna höjningen skulle riskera att små och medelstora företag förbigås vid offentlig upphandling och allvarligt motverka deras möjligheter att delta i upphandlingar. Man pekar också på att förslaget skulle öka risken för illojala arbetsmetoder, intressekonflikter, favorisering och bestickning. Näringslivet ser i stort sett samma risker. Man menar att konkurrensen och ekonomin tjänas bäst av en hög grad av transparens och att den föreslagna höjningen kommer att medföra mycket skadliga inverkningar på just konkurrensen. Tillika anser man att höjningen kommer att innebära en uppenbar risk för ökad korruption i alla led. Transparens inom offentlig upphandling är viktigt för att mota korruptionen. De erfarenheter som kan göras från Norge, som höjde direktupphandlingsgränsen 2005, är att de grundläggande principerna om likabehandling och transparens inte efterlevs vid direktupphandling. Fru talman! Det vore också olyckligt att genomföra de föreslagna ändringarna innan Överprövningsutredningens slutsatser har offentliggjorts. Det framstår som rimligt att utredningen kan belysa frågan utifrån ytterligare perspektiv och att det därmed finns motiv till att avvakta med eventuella förändringar inom lagen om offentlig upphandling. Det är en åsikt som delas av större delen av svenskt näringsliv. Jag yrkar bifall till Sverigedemokraternas reservation 2.

Anf. 15 Lotta Olsson (M)
Fru talman! Finansutskottets betänkande om ändring av lagen om direktupphandlingar är välkommet. Att det redan från den 1 juli i år kommer att bli möjligt att direktupphandla för större summor än i dag, om upphandlingsenheterna kan förklara varför man väljer att göra så, kommer att underlätta. Det kommer att göra att man inte fastnar i långdragna upphandlingar i de fall man snabbt behöver få varan eller tjänsten på plats. De ändrade reglerna ska gälla vid offentliga upphandlingar reglerade av LOU, det vill säga lagen om offentlig upphandling, LUFS, det vill säga lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet samt LUF, lagen om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster. Det förenklade förfarandet utan offentlig upphandling ska få användas inom LOU om kontraktets värde uppgår till högst 28 procent av det tröskelvärde som gäller vid upphandlingar av varor och tjänster i våra kommuner och landsting. För närvarande är det beloppet 1 806 427 kronor. 28 procent av det beloppet innebär att kommuner och landsting kommer att få möjlighet att direktupphandla för högst 505 800 kronor. För direktupphandling genom LUF och LUFS kommer det att vara möjligt att upphandla för 26 procent av det tröskelvärde som gäller vid upphandlingar av varor och tjänster, som för närvarande uppgår till 3 612 854 kronor, vilket innebär 939 342 kronor. Då direktupphandling används ska dock skälet till detta anges. Förfarandet är tänkt att utvärderas då det har varit i kraft i tre år. Detta ska, tror vi, visa sig innebära en ökad flexibilitet vid upphandlingar, något som har efterfrågats. Att exempelvis snabba på processen då en tjänst eller vara snabbt behöver finnas på plats är en av anledningarna till att de nya reglerna kan vara bra. Verksamheter hindras ibland i sin verksamhet beroende på att man fastnar i långa upphandlingar av varor och tjänster trots att det inte är stora investeringar. Hinder i verksamheter beroende på problem med upphandlingar förhindrar verksamheterna att fungera på ett bra sätt. Finns det då någon risk med detta förenklade förfarande? Ja, det kan det finnas. Självklart är det alltid en risk då en enskild inköpare eller enskild inköpsavdelning kan ta beslut om stora inköp utan egentlig offentlig insyn. Inköpsfunktionen är viktig, och när man får möjlighet att handla för större summa utan upphandling ligger det ett större ansvar hos inköparen. Därför är regeringens stora satsning på förstärkt upphandlingskompetens en viktig pusselbit i detta. Dessutom kommer Konkurrensverkets roll att bli större. Ökade möjligheter att direktupphandla är viktigt för konkurrensen och möjligheten att prova nya produkter och tjänster. Men självklart kan systemet missbrukas, och därför är Konkurrensverket viktigt. Att våra kommuner och landsting har professionella upphandlare och upphandlingsavdelningar är grunden för att små och stora upphandlingar ska fungera. Att varor och tjänster som upphandlas håller önskvärd kvalitet och önskvärt pris är avgörande för att inte skattebetalarna ska få betala för mycket för de funktioner som finansieras med skattemedel. Lika viktigt är det att varor och tjänster som direktupphandlas finns på plats i tid. Verksamheter som får vänta på varor och tjänster på grund av att upphandlingar försenas eller på grund av att man ligger i tvist beträffande tidigare upphandlingar har i en del kommuner faktiskt varit ett problem. Fru talman! Jag ser fram emot att de nya direktiven kommer på plats den 1 juli i år. Det kommer att göra det lättare för alla offentliga verksamheter att köpa in varor och tjänster som de behöver på ett enklare sätt, något som man efterfrågat.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2014-05-28
Förslagspunkter: 1, Voteringar: 1

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Direktupphandling

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till
    1. lag om ändring i lagen (2007:1091) om offentlig upphandling,
    2. lag om ändring i lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster,
    3. lag om ändring i lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet.
    Därmed bifaller riksdagen proposition 2013/14:133 punkterna 1-3 och avslår motionerna 2013/14:Fi4 yrkandena 1 och 2 samt 2013/14:Fi5 yrkandena 1 och 2.
    • Reservation 1 (MP)
    • Reservation 2 (SD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (MP)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S009715
    M00989
    MP21004
    FP00204
    C00176
    SD01802
    KD00181
    V00181
    Totalt211826842
    Ledamöternas röster