Ekonomisk familjepolitik

Anf. 219 Eleonore Lundkvist (M)

Fru talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Nu ska vi debattera ekonomisk familjepolitik. Familjen är ju själva hjärtat i vårt samhälle. Det är där vi får kärlek, lär oss ansvar, formar våra värderingar och skapar minnen som följer oss genom livet. Moderaternas familjepolitik bygger både på frihet och på ansvar. Det handlar om att ge föräldrar de möjligheter och den flexibilitet de behöver för att kunna vara närvarande för sina barn samtidigt som de upprätthåller en stabil ekonomi. Det handlar om att ge alla barn förutsättningar för en trygg uppväxt, och det är precis vad den här regeringen gör.

Sverige har sedan länge haft ett av världens mest generösa ersättningssystem för föräldrar. 50 miljarder kronor läggs på föräldraförsäkringen, och 33 miljarder betalas ut i barnbidrag varje år. Få länder erbjuder så goda möjligheter att vara hemma med sina barn.

Vi har ett ansvar att förvalta det systemet men också att förnya och förbättra det. En förbättring som vi genomför är dubbleringen av de så kallade dubbeldagarna - från och med den 1 juli. Det går från 30 till 60 dagar. Båda föräldrarna ges möjlighet att vara hemma samtidigt under den första känsliga tiden efter förlossningen. Mamman har kanske fått komplikationer och behöver extra stöd. Man behöver kanske vara två vuxna hemma och stötta varandra. Det finns studier som visar att dubbeldagar har minskat den psykiska ohälsan och vårdbehovet hos förstföderskor. Det finns också rapporter om att par som använder dubbeldagar tenderar att ha ett mer jämställt uttag.

Fru talman! En annan förbättring för ökad frihet i den ekonomiska familjepolitiken är att regeringen gör det möjligt att överlåta föräldrapenningen till en annan person. Det handlar om 45 dagar för föräldrar med gemensam vårdnad och upp till 90 dagar för ensamstående. Det är ett förslag som ökar friheten för exempelvis ensamstående. Det ökar friheten för stjärnfamiljer, för företagare och andra personer som i dagsläget har arbeten som kan göra det väldigt svårt att vara hemma. Det är inte familjerna som ska anpassa sig till systemet, utan nu anpassar vi systemet efter familjerna.

Fru talman! Det har lagts fram förslag från vänsterpartierna om att öka antalet reserverade dagar i föräldraförsäkringen. Det är förvisso goda intentioner, att öka jämställdheten, och det är inte ovanligt att folk i det privata kommenterar hur andra familjer gör och beter sig. Men politiskt, fru talman, måste vi hålla oss på en högre nivå. Då ska vi inte peta alltför mycket i hur familjer ska se ut och hur de väljer att fördela sina dagar.

Den frihet som finns i dag, med möjlighet att själv fördela 390 av de totalt 480 dagarna med föräldrapenning, är en väl avvägd bestämmelse. Den friheten vill Moderaterna bevara. Moderaterna förslår därför inte några förändringar på den punkten.

Fru talman! I en tid då det är ekonomiskt tufft för många är det också tid för ansvar. Inflationen har drivit upp levnadsomkostnaderna i samhället, och det slår hårdast mot de redan utsatta hushållen. Till följd av den extraordinära situationen har regeringen tidigare förstärkt och nu också förlängt det tillfälliga tilläggsbidraget för barnfamiljer inom bostadsbidraget. Det är en träffsäker satsning för att de familjer som har det allra tuffast ska få ett extra stöd.

Vänsterpartierna föreslår höjda barnbidrag, vilket också skulle innebära höjda bidrag för höginkomsttagare. Det är en något märklig prioritering.

Fru talman! Det är omöjligt att beröra detta motionsbetänkande utan att nämna arbetslinjen. Arbetslinjen går ut på att det alltid ska vara lönsamt att arbeta, för bidrag kommer inte att vara vägen till ekonomisk frihet. Bidrag ska stötta och hjälpa tillfälligt, inte varaktigt. Inga bidragshöjningar kan ersätta känslan av att ha ett jobb att gå till. Därför har regeringen tillsatt en utredning om att införa bidragstak som begränsar den sammantagna nivån på bidrag och ersättningar för hushåll, just för att öka incitamenten för arbete.

Regeringen vill också föreslå en modell för kvalificering till socialförsäkring och ekonomiskt bistånd för nyanlända och icke-medborgare. Detta görs för att stärka drivkrafterna för personer som kommer till Sverige att snabbt komma i arbete och egen försörjning, för att motverka utanförskap och för att motverka långvarigt bidragsberoende. Det är att ta ansvar för en stärkt arbetslinje som omfattar alla som befinner sig i vårt land men också dem som funderar på att bosätta sig här.

Fru talman! Låt mig nämna något om de invändningar som oppositionen har lyft i tidigare debatter! Jag reagerade när jag lyssnade på budgetdebatten gällande ekonomisk familjepolitik, då Socialdemokraterna framställde reformen om överlåtelse av föräldradagar som en möjlighet för kriminella att utnyttja systemet.

Fru talman! Den här regeringen blev i mångt och mycket vald på just frågan om att bekämpa kriminaliteten. Det görs med full kraft i utskott efter utskott. Samtidigt får inte de kriminella sätta hela den politiska dagordningen, för det har de inte förtjänat. Vi får inte av rädsla låta bli att genomföra reformer som underlättar för barnfamiljer eller företagare, utan vi måste hålla i taktpinnen. Vi måste styra landet, inte låta oss styras.

Självklart ska vi vara vaksamma - den naiva vänsterpolitikens dagar har vi lämnat bakom oss. Därför har vi inrättat en utbetalningsmyndighet. Därför river vi sekretesshinder och förändrar dataskyddslagstiftning. Därför är vi noga med regleringsbrev till myndigheter när det gäller uppföljning.

Brottslingar ska lagföras. Systemluckor ska täppas till. Men vanliga barnfamiljer ska vi fortsätta att underlätta för. Det är dem som vi företräder i debatten om ekonomisk familjepolitik. Det är för deras skull vi lägger många timmar varje vecka på att bearbeta förslag, debattera, besluta och verkställa. Det är att ta ansvar på riktigt.

(Applåder)

I detta anförande instämde Magnus Resare (M).

Anf. 220 Isabell Mixter (V)

Fru talman! Tack, ledamoten, för anförandet! Jag vill fråga ledamoten vad Moderaterna vill med bostadsbidraget på lite längre sikt. Om man inte justerar inkomstnivåerna för bostadsbidraget kommer antalet hushåll som är berättigade till bidraget att fortsätta att minska varje år. Att hyresnivåerna inte heller justeras när det gäller bostadsbidraget gör att allt mindre av hyran täcks av bostadsbidraget - det minskar för varje år.

Detta gör såklart att människor tvingas in i trångboddhet om de är i behov av bostadsbidrag. Jag vill fråga ledamoten om Moderaterna tycker att det är en bra utveckling.

Att regeringen tillfälligt har förlängt höjningen av bostadsbidraget är nödvändigt. Men antalet personer som är berättigade till bostadsbidraget minskar för varje år som går när man inte höjer inkomsttaket i förmånen. Även när den akuta ekonomiska krisen är över kommer de med små marginaler att ha det fortsatt tufft. Den utjämnande effekten av den ekonomiska familjepolitiken har minskat över tid, då flertalet ersättningar inte är indexerade.

Regeringen har flera gånger under den ekonomiska krisen påpekat att bostadsbidraget är ett träffsäkert bidrag som man vill använda för att stötta svagare hushåll. Men om inte bostadsbidraget ska tappa sin funktion behöver det justeras även när det gäller nivåerna på inkomstsidan. Jag vill fråga ledamoten hur man ser på bostadsbidragets utveckling.

Anf. 221 Eleonore Lundkvist (M)

Fru talman! Tack, ledamoten Mixter, för frågan! Boendekostnaden är ofta den allra största utgiftspost som en barnfamilj har. Just därför tycker vi att det är viktigt med det förlängda förstärkta tilläggsbidraget inom bostadsbidraget för barnfamiljer.

Precis som ledamoten påpekar hävdar vi att detta är väldigt träffsäkert eftersom det når just dem med lägst inkomster, i motsats till det som ledamotens parti ofta lyfter. Det gäller till exempel höjningar av andra bidrag, såsom barnbidraget, som ju träffar alla inkomstgrupper, inklusive höginkomsttagare.

Därför har vi fokuserat just på att förstärka bostadsbidraget till barnfamiljer. En barnfamilj kan få ungefär 2 000 kronor extra i månaden. Vi tror att i en tuff ekonomisk situation där vi ändå är på väg att få bukt med inflationen är det väldigt viktigt att fokusera just på dem som har det allra tuffast och inte riskera att elda på inflationen genom bredare bidragshöjningar, indexeringar och andra förslag som finns i detta motionsbetänkande.

Just nu fokuserar vi på dem som har det allra tuffast med en väldigt träffsäker reform. I övrigt behöver vi se till att inte elda på inflationen och att värna arbetslinjen.

(Applåder)

Anf. 222 Isabell Mixter (V)

Fru talman! Tack, ledamoten, för svaret! Tyvärr får jag inte riktigt svar på min fråga om hur Moderaterna ser på utvecklingen av bostadsbidraget på sikt.

Antalet förmånstagare inom bostadsbidraget har minskat med ungefär hälften från 1997 till i dag, och om man inte justerar inkomstgränsen kommer bidraget i princip att successivt fasas ut av sig självt eftersom det krävs så låga inkomster för att man ska få ta del av bostadsbidraget.

Jag hör att regeringen anser att det fungerar bra som det är i dag, men jag tycker ändå att politikerna måste ta detta på allvar. Vi måste se till att de ersättningar som finns faktiskt följer med kostnadsutvecklingen, annars tappar de helt sitt syfte. Man vill nästan ställa frågan: Vill ni över huvud taget ha kvar det här som ett bidrag eller inte?

Ledamoten nämnde också barnbidraget och att det inte är en träffsäker reform. Moderaterna återkommer ofta till att det är ett problem att barnbidraget också når höginkomsttagare. Problemet är att jämförelsen med skatter verkligen haltar. Barnbidraget är ett nominellt belopp, vilket gör att 400 kronor för en låginkomsttagare betyder otroligt mycket mer procentuellt sett än för en höginkomsttagare. Skattesänkningar, som Moderaterna gillar att ägna sig åt, fungerar precis tvärtom, det vill säga det har en omfördelande effekt åt andra hållet. Den som har mest får också mest procentuellt när man sänker skatterna.

Ni ägnar er åt en omfördelningspolitik som tar från dem som faktiskt skulle behöva det mest och ger till dem som har mest i dag. Jag undrar därför fortfarande hur ledamoten ser på utvecklingen av bostadsbidraget på sikt.

Anf. 223 Eleonore Lundkvist (M)

Fru talman! Den stora skillnaden när vi diskuterar bidragshöjningar kontra skattesänkningar är att skattesänkningar ökar drivkraften både att faktiskt ta ett jobb och att jobba mer, vilket gynnar tillväxten i Sverige. Det i sin tur gynnar alla, för då får du in mer skattemedel också till att bekosta välfärden och utveckla den.

Just skattesänkningar har därför väldigt många fler positiva effekter än bara för den enskilda individen. Det är något som gynnar hela samhället och även den välfärd och de olika socialförsäkringssystem som vi alla är en del av. Jag skulle därför vilja säga att just det att få fler i arbete är otroligt centralt även för dem som står utanför arbetsmarknaden i dag.

Vad gäller bostadsbidraget och dina frågor om det finns det inget system som är helt perfekt. Vi har en rad frågor och förslag som just nu bereds i Regeringskansliet, men utifrån föreliggande motionsbetänkandet har vi i dagsläget valt att fokusera på dem som har det absolut tuffast och rikta insatser gällande bostadsbidraget mot dem. Nu kommer det på plats, och vi ser fram emot att följa effekterna.

(Applåder)

(TREDJE VICE TALMANNEN: Jag vill påminna om att alla ska tala via talmannen och inte använda ord som du, dig och dina.)

Anf. 224 Sanne Lennström (S)

Fru talman! Välkommen, ledamoten Lundkvist, till socialförsäkringsutskottet och våra debatter!

Jag förstår att ledamoten, Moderaterna och regeringen kanske inte vill lyssna så mycket på oss i oppositionen angående kritiken om att överlåtelse av dagar skulle kunna leda till väldfärdskriminalitet. Men kanske skulle ni vara lite mer intresserade av att lyssna på vad Ekobrottsmyndigheten, LO och TCO har att säga. De är alla instanser som har påpekat att det finns en överhängande risk att överlåtelse av dagar skulle kunna öppna upp för väldigt mycket välfärdskriminalitet.

Jag kan därför lova här i kammaren i dag att vi socialdemokrater kommer att följa den reformen väldigt noga efter att den har införts i sommar, för vi ser verkligen den risk som har plockats upp av dessa olika instanser.

Därför har jag en väldigt kort och konkret fråga till ledamoten här i dag. Kan ledamoten garantera att Socialdemokraterna, TCO, LO och Ekobrottsmyndigheten har fel och att detta inte kommer att leda till välfärdskriminalitet? Ja eller nej passar bra som svar.

Anf. 225 Eleonore Lundkvist (M)

Fru talman! Tack, ledamoten Lennström, både för välkomnandet och för inlägget!

Överlåtelse av föräldradagar är en reform för att ta ansvar för att barnet ska få en lugn och trygg start och en möjlighet att knyta an till de vuxna som kommer att finnas i barnets liv. Ofta är det inte bara föräldrarna, utan det finns andra med i bilden, exempelvis när det är fler än två som väljer att skaffa barn tillsammans eller när någon får barn på egen hand. Då har man ibland också behov av extra stöttning från någon i ens närhet som både vill och kan vara med, vara där och ge barnet trygghet.

Låt oss ta ansvar. Låt oss ge dessa familjer den utökade friheten så att framför allt barnet få en extra trygghet.

Fru talman! Vi måste också, tänker jag, ha utgångspunkten att föräldrar vill vara hemma med sina barn. Det här är en möjlighet att överlåta en del av föräldrapenningen för dem som behöver det.

Jag tycker att det är bra att Socialdemokraterna vill att reformen följs upp. Det vill också Försäkringskassan. Det är väldigt tydligt inskrivet i regleringsbrevet för 2024 att de ska följa upp utnyttjandet av överlåtelse av föräldrapenning. En första redovisning ska lämnas senast den 30 januari 2025, och Försäkringskassan ska också redovisa hur man arbetar med att motverka felaktiga utbetalningar vid överlåtelse av föräldrapenning. Sedan ska det ske en andra redovisning där man även, så långt det är möjligt, ska analysera effekterna för jämställdheten.

Svaret blir att det här kommer att följas upp. Det kan vi se genom regleringsbrevet till Försäkringskassan.

(Applåder)

Anf. 226 Sanne Lennström (S)

Fru talman! Ledamoten talar väldigt gott om alla fördelar som regeringen och Moderaterna ser med förslaget, men jag hör inget svar på min fråga om den kritik som Ekobrottsmyndigheten har riktat mot det.

När man genomför en förändring i lagstiftningen måste man också se till konsekvenserna. Man kan inte bara hoppa och hoppas att man landar mjukt. Man måste hela tiden se över vad konsekvenserna skulle kunna bli, och då måste man lyssna på väldigt viktiga instanser som Ekobrottsmyndigheten. Men det har man inte gjort. Man har inte haft något svar på den kritiken.

Jag får heller inget svar på min fråga. Ledamoten pratar väldigt gärna om ansvar, men var finns ansvaret för välfärdskriminaliteten? Var finns ansvaret för svenska folkets skattepengar, som här skulle kunna hamna i kriminellas händer? Detta är vi väldigt oroliga för.

Ja, reformen kommer att följas upp, och det kommer vi i oppositionen också att se till att den gör. Jag vill dock fortfarande ha svar på min fråga: Har Ekobrottsmyndigheten fel?

Anf. 227 Eleonore Lundkvist (M)

Fru talman! Jag kan konstatera att den här regeringen verkligen prioriterar kampen mot kriminaliteten. I utskott efter utskott genomför vi reform efter reform för att komma åt kriminalitet. Socialförsäkringsutskottet är inget undantag - tvärtom.

Det är nu som det stora skiftet sker. Utbetalningsmyndigheten inrättas. Sekretesslagstiftning förändras. Dataskyddslagstiftning förändras. Vi tillför resurser till rättsväsendet. Försäkringskassan får 450 miljoner extra i vårbudgeten, varav en mycket stor del går till just arbetet mot bidragsbrott.

Vi ser till att det finns ett tydligt regleringsbrev där det lyfts fram att vi ska vara vaksamma på alla typer av risker. Inget system kommer att vara perfekt, men vi måste också se till de ensamstående och stjärnfamiljerna som behöver den här reformen och till barnen som faktiskt kommer att ha andra vuxna i sin närhet. Är inte ledamoten beredd att ge dem den extra trygghet som den här reformen kan innebära?

(Applåder)

Camilla Rinaldo Miller (KD)

Anf. 228 Sanne Lennström (S)

Fru talman! "Maten vi numera har råd med är sämre, mindre näringsrik. Aldrig grönsaker eller frukt. Inga fritidsaktiviteter som kostar är aktuellt längre. Mitt mående som förälder påverkar barnen absolut." Det här är ett citat från en förälder i samband med att Rädda Barnens rapport om barnfattigdom kom.

Putins aggressiva krig mot Ukraina är en faktor som lett till att vi har en kostnadskris som drivit helt nya grupper in i ekonomiska problem som påverkar barnen som växer upp just nu.

Dagens betänkande handlar om ett politikområde som går rakt in i Socialdemokraternas kärna. Det spelar nämligen stor roll i vilken familj du föds. Från första stund har vi väldigt olika förutsättningar att klara oss i livet, nå våra drömmar och ha en trygg barndom.

Vi måste skapa ett Sverige där alla barn får trygghet, vågar drömma stora drömmar och får verktyg för att förverkliga dessa drömmar. Det är politikens jobb att se till att barn inte behöver låtsas bli sjuka för att man inte har råd att följa med på friluftsdagen. Det är politikens jobb att se till att barn inte har ont i fötterna för att föräldrarna inte har råd med nya skor. Politiken har ett ansvar att se till att hjälpa dessa barn - för deras skull, men också för det framtida samhällets skull.

I dag tänkte jag ta mig friheten att repetera de krav på åtgärder Rädda Barnen förde fram vid sitt seminarium om barnfattigdom. Jag gör detta för att det ger en bra lägesbild av flera frågor i dagens betänkande.

Det första kravet är att vi permanent måste höja stödet till barnfamiljerna via bostadsbidraget. Bostadsbidraget är fördelningspolitiskt träffsäkert, vilket betyder att vi hjälper dem som har det tuffast. Det handlar också om att utjämna skillnaderna i boendestandard. Sverigedemokraterna och Moderaterna var de enda partierna i seminariets panel som var emot detta. Det kan handla om upp till 2 000 kronor för en ensamstående mamma. Vi kan inte låta barnen betala priset för kostnadskrisen vi just nu har i vårt land.

Det andra kravet är sprunget ur att allt fler föräldrar uppger svårigheter med att ha råd att köpa kläder till sina barn när det blir ny säsong och barnen växer: Höj barnbidraget! Det är något vi socialdemokrater har försökt göra i flera olika former. Här var alla regeringspartier utom Kristdemokraterna emot. Matpriser, hyror och andra kostnader drar iväg, och barnbidraget är något som kan få ekonomin att gå ihop för en barnfamilj, som ledamoten Mixter nämnde tidigare.

Det finns även ett tredje krav som handlar om kostnadsfria fritidsaktiviteter. Det är också något vi socialdemokrater ställer oss bakom.

Det fjärde handlar om gratis kollektivtrafik för barn. Man skulle kunna börja med ett sommarlovskort, så att barn kan ta sig till sina första sommarjobb eller åka och bada. Även här ger Sverigedemokraterna och regeringspartierna negativ övervikt.

Det femte och sista kravet handlar om att en av tre sammanboende föräldrar säger att de har svårt att köpa näringsrik mat. Bland ensamstående är det varannan. Gratis skolfrukost är såklart kravet här. Återigen är det negativ övervikt på grund av regeringspartierna; SD, M och KD säger nej.

Rädda Barnen nämner även att ensamstående i många avseenden har det tuffast av alla. Här behövs insatser som exempelvis höjt underhållsstöd.

Politik handlar om att prioritera, och vi socialdemokrater prioriterar vanligt folk och inte minst barnfamiljerna, som drabbas hårt av den kostnadskris vi ser just nu. Vi prioriterar barnfamiljer framför bankdirektörer, höginkomsttagare, lyx-rot och plastpåseskatt.

Fru talman! En annan del av dagens betänkande handlar om vab, tillfällig föräldrapenning. Det finns en hel del reformer som skulle kunna göra föräldraskapet mycket tryggare, exempelvis om det fanns möjlighet att använda vab för att introducera skolpersonal till ett barns mediciner.

Vi skulle också behöva ett betydligt starkare socialförsäkringsskydd för gravida. Därför är det min förhoppning att regeringen vill gå vidare med Kristina Nilssons utredning på detta tema. Det skulle göra att gravida kvinnor kunde få bättre ersättning, vara hemma med ersättning utan att behöva söka sista veckan och få större rättigheter till omplacering på sin arbetsplats. Det är viktiga kliv mot ett jämställt arbetsliv och ett jämställt föräldraskap.

Avslutningsvis, fru talman, skulle jag också vilja säga något om vår föräldraförsäkring. Vi socialdemokrater tycker att det är mycket olyckligt att det snart öppnas en möjlighet för föräldrar att ge bort dagar ur föräldraförsäkringen till vem man vill. Det hade varit en reform av godo för den som behöver lösa livspusslet som ensamstående. Det gick vi med på. Men regeringen har hastat fram förslaget och inte lyssnat på farhågor från LO, TCO och Ekobrottsmyndigheten om att reformen riskerar att öppna för både fusk och välfärdskriminalitet.

Vi kommer att få följa detta väldigt noga, för vi vill ha en jämställd föräldraförsäkring som ger trygghet, förutsägbarhet och tid tillsammans med barnet. Detta kan också ge oss ett jämställt arbetsliv och i slutändan även mer jämställda och bättre pensioner. Det finns en hel del att göra för att nå dit. En sådan reform är att avskaffa den så kallade snabbhetspremien.

Snabbhetspremien i föräldraförsäkringen skapar i dag ekonomiska incitament att öka barntätheten. Den genomfördes på 80-talet, men vi har sedan dess sett negativa hälsoeffekter och ekonomiska effekter för kvinnor på grund av denna reform. Risken för förlossningsskador har ökat. Risken för för tidig födsel har också ökat. Detta är inget staten borde uppmuntra till ekonomiskt. Snabbhetspremien bör i enlighet med utredningen om en modern föräldraförsäkring avskaffas, och därför yrkar jag bifall till reservation 15.

(Applåder)

Anf. 229 Camilla Rinaldo Miller (KD)

Fru talman! I Sverige pågår just nu en försäljning av blommor - blommor som gör skillnad på riktigt. Jag pratar såklart om majblomman.

En av årets majblommor saknar ett av sina tio blad. Jag vet inte om ni har uppmärksammats på detta, men jag blev uppmärksammad på det i går. Det är en påminnelse om att en av tio lever i barnfattigdom.

Majblomman har gjort skillnad för barn sedan 1907. Grundaren Beda Hallberg drevs av ett starkt engagemang för barn och unga och ville ge alla möjligheten att bidra till ett bättre och starkare samhälle. Blomman blev ett kvitto till dem som hade skänkt pengar. Vad blir ditt och mitt kvitto som visar att vi varit med och bidragit till ett bättre och starkare samhälle?

Fru talman! Jag vill direkt yrka bifall till utskottets förslag till beslut, det vill säga avslag på samtliga motioner.

Familjen är den viktigaste byggstenen i samhället och den samlevnadsform som har störst möjlighet att vara den lilla, nära gemenskap som behövs för att människor ska växa. Fungerar inte familjen som en bas fungerar inte heller samhället. Familjen är en bärande pelare för ett fungerande samhälle. I de flesta fall klarar familjer att ekonomiskt stå på egna ben då båda föräldrarna har fasta inkomster och en stabil ekonomi. Men det ser inte ut så för alla familjer.

Därför behöver vi ha en ekonomisk familjepolitik som kan gå in och stötta extra där behov finns. I mina och Kristdemokraternas ögon är familjen den allra viktigaste pelaren i samhällsbygget.

Utgångspunkten i familjepolitiken är att stärka barnhushållens ekonomi och bidra till ett jämställt föräldraskap. Familjepolitiken ska öka möjligheterna för män och kvinnor att kombinera familjeliv och arbetsliv, och familjepolitiken ska minska skillnaderna i ekonomisk levnadsstandard mellan hushållen.

Barnfamiljers ekonomiska standard har förbättrats under många år. Jag kan bara jämföra med min egen uppväxt och de ekonomiska förutsättningar som mina föräldrar hade på 60- och 70-talen.

Men det är viktigt att komma ihåg att alla hushåll inte har upplevt den positiva ekonomiska förbättringen. Det har inte gått någon förbi att inflationen drivit upp levnadskostnaderna i samhället. Det har framför allt drabbat redan utsatta hushåll, och den nuvarande regeringen tar detta på största allvar.

Fru talman! För de särskilt utsatta hushållens skull är jag lättad över att Kristdemokraterna och regeringen beslutat om ytterligare förlängning året ut av bostadsbidragets tilläggsdel, vilket presenterades i vårändringsbudgeten nu i veckan.

Tilläggsbidraget betalas ut automatiskt till barnfamiljer med bostadsbidrag. Under 2023 höjdes tilläggsbidraget från 25 procent till 40 procent av det preliminära bostadsbidraget. Höjningen innebar att tilläggsbidragets maximala belopp ökade till 2 100 kronor per månad i stället för 1 325. Det har ni redan hört.

Bostadsbidraget och tilläggsbidraget beräknas nå i snitt omkring 103 000 barnfamiljer varje månad under 2024. Det är 103 000 barnfamiljer som får förbättrad ekonomi, varav en stor majoritet är ensamstående kvinnor. Kostnaden för att förlänga det tillfälliga tilläggsbidraget under denna sexmånadersperiod beräknas bli ungefär 650 miljoner kronor.

Fru talman! För Kristdemokraterna är ett föräldraskap där barn får tid med sina föräldrar en avgörande faktor för det som jag inledningsvis var inne på - att familjen är den viktigaste hörnstenen i samhället. Familjepolitiken ska därför ge fler verktyg och utrymme för flexibilitet, exempelvis när det gäller föräldraförsäkringen. Det har positiva effekter såväl för barn som för kvinnor och män.

Ett exempel på en mer flexibel föräldraförsäkring är att antalet dubbeldagar från den 1 juli är dubblerat till 60 stycken. Detta ger föräldrar möjlighet att båda två vara hemma med barnen, dela på ansvaret och avlasta varandra. Det är särskilt viktigt i perioder när det kan vara extra tufft för familjen.

Samtidigt införs en möjlighet att överlåta 90 föräldradagar till en närstående. Det har vi också hört tidigare. För visst är det som talesättet säger: Det behövs en hel by för att uppfostra ett barn. Att släkt och vänner kan hjälpa till och ge avlastning är en bra möjlighet för alla föräldrar men, återigen, kanske särskilt för ensamstående föräldrar. Med tidiga insatser där vi stöttar familjer kan vi förhindra problem och i stället förebygga.

Kristdemokraterna välkomnar dessa förändringar men kommer självklart att fortsätta kämpa för en helt fri föräldraförsäkring.

Fru talman! Mina barn är numera stora och står snart helt på egna ben. Men som förälder slutar man aldrig att bry sig om sina barn. Jag hoppas att de upplever att de haft en trygg och någorlunda välfungerande uppväxt. Det är något jag önskar att alla barn i Sverige ska få känna. Det bygger vårt samhälle starkt.

Som kristdemokrat kommer jag alltid att arbeta för en familjepolitik som ger föräldrar de bästa förutsättningarna att få tid med sina barn.

(Applåder)

Anf. 230 Daniel Persson (SD)

Fru talman! Jag vill meddela att vi sverigedemokrater står bakom alla våra reservationer.

Den svenska föräldraförsäkringen är internationellt sett mycket generös och flexibel, särskilt med tanke på att ledigheten även innebär rätt att komma tillbaka till samma arbete och möjligheten att sprida ledigheten över en längre tid.

Familjen är den grundläggande gemenskapen i samhället där barnens välmående och trygghet byggs upp. Att vara förälder innebär ett särskilt ansvar, och det är av yttersta vikt att det finns perioder av ledighet för att vara med sin familj.

Merparten av alla föräldrar värderar ledig tid med familjen högt. I ett internationellt perspektiv har Sverige en hög andel föräldradagar, och det visar verkligen att samhället värderar tiden med familjen.

Vi vet att familjekonstellationer ser olika ut, att varje familjs vardag är unik och att utmaningarna för barnfamiljer kan vara många. Att kombinera yrkesliv med familjeliv och få livspusslet att gå ihop kan ibland vara svårt.

Vi sverigedemokrater ser gärna att familjerna har fler valmöjligheter. Familjer ska vara fria att själva fatta beslut om sin vardag.

Fru talman! Familjepolitiken har börjat ändra kurs från tvingande reformer som begränsat handlingsutrymmet till att lägga fokus på mer valfrihet så att man lättare ska kunna organisera arbetslivet kring familjen och barnens behov snarare än efter politikernas önskemål.

Vi sverigedemokrater menar att fler valmöjligheter och flexibilitet minskar stressen att få ihop familjepusslet.

Vi har sett till att antalet dubbeldagar nu utökas till 60 dagar, vilket blir verklighet i sommar. Det är något som vi sverigedemokrater haft med i vår familjepolitik i många år. Det handlar om att öka flexibiliteten för barnfamiljerna. Det har ju visat sig att dubbeldagarna bidrar till ökad jämlik närvaro av båda föräldrarna i hemmet och att de har haft positiv effekt på mammors hälsa.

Det här tycker jag är en jättebra möjlighet som bygger på frivillighet snarare än på tvång och begränsningar.

Fru talman! Vi sverigedemokrater vill även se över möjligheten att öka antalet dagar vid barns födsel som till vardags kallas pappadagar. Detta skulle stärka familjen och möjliggöra för den att knyta band under den första tiden efter förlossningen.

Att bilda familj är något som kommer att kännas av ekonomiskt. Man behöver ha en föräldraförsäkring som minskar inkomstbortfall.

Det finns en pågående utredning om ett modernare socialförsäkringsskydd för gravida. Det ska bli intressant att se vad den mynnar ut i.

I skuggan av inflationen har många en tuff ekonomisk sits.

Det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag för dem med låga inkomster har förlängts och även höjts. Det är ett verktyg som är oerhört viktigt i arbetet med att hjälpa de familjer som har det allra svårast just nu, och det är glädjande att denna möjlighet förlängs till och med den 31 december.

Fru talman! När det gäller punkten i betänkandet som handlar om reserverade dagar vill jag härmed informera om att vi i Sverigedemokraterna i första hand kommer att yrka på vår reservation nummer 8 i de förberedande voteringarna. I det fall vår reservation faller avser vi att stödja utskottets förslag i huvudvoteringen.

I det förslag som Socialdemokraterna och Miljöpartiet står bakom vill man ha en mer individualiserad föräldraförsäkring, det vill säga fler reserverade dagar. Det är något som också Vänsterpartiets föreslår.

Detta är motsatsen till vad vi sverigedemokrater vill. Vi är måna om att barnets bästa och varje barns unika behov ska vara centralt i utformningen av föräldrapenningen, och vi vill därför avskaffa de reserverade dagarna i föräldrapenningen för att ge tillbaka valfriheten till familjerna. Föräldrar ska ges fullt förtroende att disponera föräldradagarna fritt.

Anf. 231 Sanne Lennström (S)

Fru talman! Det är ju så att matpriserna har skenat enormt i vårt land med någonstans mellan 25 och 30 procent.

Det här har gjort att många, inte minst barnfamiljer, numera har svårt att ha råd med mat - framför allt frukt och grönt.

Ledamotens partiledare Jimmie Åkesson har sagt till de svenska hushållen att de ska handla hos den som har bättre priser. Så märkligt att barnfamiljerna inte hade tänkt på det tidigare! Jag kan för min del svara att jag har sju mil till mataffärer som skulle kunna ha bättre priser. Det finns alltså ganska naturliga svar på det.

Jag vill från Socialdemokraternas håll vara väldigt tydlig med att vi i alla fall anser att det är politikens ansvar och inte barnfamiljernas att se till att barnfamiljerna har råd att handla mat och tillgodose sina mest basala behov. Flera länder som liknar Sverige har vidtagit olika åtgärder för att se till att begränsa utvecklingen av matpriserna. Vårt parti har till exempel föreslagit en matpriskommission. Det här nämndes också under ett seminarium nyligen.

Min fråga till ledamoten är helt enkelt: Håller ledamoten med Jimmie Åkesson om att problemet med att barnfamiljer inte har råd med bra mat handlar om att man ska handla i billigare matbutiker?

Anf. 232 Daniel Persson (SD)

Fru talman! Jag tackar ledamoten Sanne Lennström för frågan.

Jag tycker att frågan är mer komplex än så. Regeringen har under den här tiden också bekämpat inflationen ganska hårt. Vi börjar nu se att inflationen går åt rätt håll. En annan del som vi har prioriterat i budgeten är att bekämpa den utveckling som skett av drivmedelspriserna. Det underlättar också för familjer, inte minst familjer som bor på landsbygden, och transporterna av framför allt livsmedel och andra produkter som familjer behöver blir billigare. Det kommer att hämma kostnadsutvecklingen. Men till stor del har det handlat om att vi måste bekämpa inflationen. Som sagt börjar vi se ljusningar där.

Frågan är komplex. Har man valmöjlighet att handla i andra affärer är det bra, men det finns många barnfamiljer som bor på landsbygden, som Sanne Lennström säger. Då är bilen ett alternativ som vi försöker underlätta för barnfamiljer att nyttja bättre, när man inte har kollektivtrafik.

Anf. 233 Sanne Lennström (S)

Herr talman! För oss socialdemokrater är det här en fråga som handlar om ansvar, som jag nämnde tidigare - ansvar för och omsorg om barnfamiljerna. Man ska ha råd att ge sina barn bra mat, vilket är väldigt viktigt för att de till exempel ska kunna klara av sin skolgång.

Det handlar om ansvar, men det handlar också om prioriteringar - det är vad precis allt i den här kammaren handlar om. Politik handlar om prioriteringar. Vill vi ha lyx-rot och borttagning av plastpåseskatt, eller vill vi se till att barnen har råd med kollektivtrafik för att kunna ta sig till sitt första sommarjobb? Vill vi ge bankerna ännu mer övervinster, eller vill vi höja barnbidraget? För mig som socialdemokrat är svaren på de här frågorna enkla. Frågan om föräldrar ska kunna sätta bra mat på bordet åt sina barn är grundläggande.

Jag skulle vilja veta varför Sverigedemokraterna var ett av de partier som sa nej till absolut flest förslag av dem som nämndes under Rädda Barnen-seminariet. Tycker ni inte att politiken och ni som största parti i regeringsunderlaget har ett ansvar? Vad tycker ni är den viktigaste åtgärden för att våra svenska barnfamiljer ska ha råd med bra mat på bordet?

Anf. 234 Daniel Persson (SD)

Herr talman! Jag tackar Sanne Lennström för hennes kompletterande fråga.

Samarbetspartierna presenterade i vårändringsbudgeten en förlängning av det tillfälliga tilläggsbidraget. Det tycker vi har en bra träffsäkerhet. Värt att nämna är också att vi förstärkte det här bidraget under föregående år och att det ligger kvar innevarande år. För en barnfamilj kan det innebära upp till 2 100 kronor extra per månad. Tilläggsbidraget beräknas nå omkring 103 000 barnfamiljer i snitt varje månad under 2024. Detta tycker vi är ett bra verktyg för att stötta familjer i den ekonomiska sits vi nu befinner oss i.

Anf. 235 Isabell Mixter (V)

Herr talman! Jag tackar ledamoten för anförandet, där jag hörde valfrihet för barnfamiljer nämnas. Då undrar jag om valfrihet för Sverigedemokraterna är att man ska välja mellan att äta havregrynsgröt eller nudlar. Det är nämligen så verkligheten ser ut för väldigt många barnfamiljer i dagens Sverige. I SD:s och den här regeringens Sverige är det verkligheten.

Inte på decennier har hushållen tappat så mycket i disponibel inkomst. Matkassens pris har stigit med 25 procent sedan 2021, boendekostnaderna med 26 procent. Er regering gör ingenting för att stötta hushållen. Orättvisa skattesänkningar och höjt rutavdrag hjälper knappast den ensamstående undersköterskan.

Det som ni däremot har gett människor är otrygghet. Barnskötaren som blir sjukskriven på grund av förslitningsskador blir snart utförsäkrad. Byggarbetaren som blivit arbetslös på grund av den nu kraschade bostadsmarknaden kommer snart att få lägre ersättning.

Jag undrar, ledamoten: Varför gör SD ingenting för att hjälpa barnhushållen genom krisen?

Anf. 236 Daniel Persson (SD)

Herr talman! Jag tackar ledamoten Isabell Mixter för frågan.

Jag tycker ändå att den här regeringen gör en hel del för barnfamiljerna. Som jag tidigare framhållit är inflationen någonting som vi har bekämpat. Den är på väg åt rätt håll. Hade vi inte bekämpat inflationen hade barnfamiljerna kunnat drabbas mycket värre.

Som jag nämnde tidigare förlänger vi det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljerna, och det ska gälla året ut. Vi har också tagit upp kampen för att försöka pressa ned drivmedelspriserna, vilket kommer att underlätta för många barnfamiljer. Förhoppningsvis kan även kostnaderna för livsmedel och andra varor bli lite lägre när vi pressar priserna på drivmedel. Det är också värt att nämna att riksnormen för försörjningsstöd för 2024 räknats upp med 8,7 procent jämfört med föregående år. För 2023 var den siffran 8,6 procent. Det sker alltså många förbättringar.

Sedan pratar ledamoten om trygghet. Trygghet kan definieras på väldigt många olika sätt. Den här regeringen har satt fullt fokus på att göra så att oskyldiga människor inte drabbas av det hänsynslösa våld vi ser. Det behöver tas krafttag mot utvecklingen i samhället med grovt våld som drabbar oskyldiga människor, även barnfamiljer, som vid det hemska dåd som begicks för bara några dagar sedan. Vi gör alltså mycket för tryggheten på andra sätt också.

(Applåder)

Anf. 237 Isabell Mixter (V)

Herr talman! Det är tydligt att Sverigedemokraterna tycker att den ena sortens trygghet är väldigt viktig men att den andra sortens trygghet, som man också har lovat sina väljare, inte betyder någonting när man väl har makten. Ni har lovat era väljare att kämpa för sjukförsäkringen och akassan, men när ni sedan har makten är det inte så viktigt.

Även för Vänsterpartiet är det självklart oerhört viktigt att vi får stopp på den kriminalitet som nu gör människor extremt otrygga i deras vardag. Men det kan inte betyda att man samtidigt ska göra människor ekonomiskt otrygga. Jag tycker att det visar en extremt märklig och bedräglig inställning från Sverigedemokraterna att man först lovar att man ska göra vissa saker när man får makten men sedan gör någonting helt annat.

Men åter till frågan som det här handlar om! Regeringen skyller väldigt ofta på inflationen och säger att det är den som har gjort det svårt. Samtidigt sätter man rekord i att inte göra någonting för att bekämpa inflationen och underlätta för barnhushållen. Andra länder i Europa gör saker för att bekämpa bankernas övervinster, pressa ned matpriserna och se till att elpriserna inte skenar, men den här regeringen har inte gjort någonting. Det drabbar såklart hushållen och barnfamiljerna.

Det som regeringen aktivt har gjort är andra saker. Man har höjt rutavdraget och sänkt skatterna. Det är pengar som hade kunnat läggas på att till exempel höja bostadsbidraget mer och se till att det når fler personer än i dag eller höja barnbidraget. Men ingenting av det har ledamotens regering gjort. Jag undrar fortfarande vad ni ska göra för att stötta hushållen i krisen.

Anf. 238 Daniel Persson (SD)

Herr talman! Jag tackar Isabell Mixter för hennes kompletterande frågor. Gällande sjukförsäkringen finns det en utredning som nu ska skickas ut på remiss, så det finns inget förslag på bordet.

Visst, det är ett tufft ekonomiskt läge, men ibland kan jag tycka att man i Vänsterpartiet stirrar sig blind på just bidrag - att just det kommer att kunna hjälpa alla ur den här krisen, men man lär ju se detta på andra sätt.

Vägen till att få en stabil ekonomi är att man får ett arbete. Vi lär alltså se på detta på ett annat sätt; vi lär försöka få ut föräldrar ut i arbete. Det är den långsiktiga lösningen.

Självklart ska det finnas ett bra skyddsnät, och i förra repliken redogjorde jag för vad regeringen och Sverigedemokraterna satsar på, men det måste också löna sig att arbeta. Det finns exempel på när bidragsberoendet blir alldeles för permanent.

Det måste finnas incitament för att gå från bidrag till arbete. Det är någonting alla tjänar på. Det är så vi långsiktigt måste ta oss ur den här krisen.

(Applåder)

Mauricio Rojas (L)

Anf. 239 Mauricio Rojas (L)

Herr talman! Jag vill inleda mitt anförande med några funderingar över de motioner som vi behandlar i dag i ett specifikt avseende, nämligen föräldrars frihet att bestämma över hur de disponerar föräldraförsäkringen. Sedan kommer jag att kort presentera Liberalernas förslag på detta område.

Herr talman! Den lagstadgade fördelningen av de så kallade reserverade dagarna har varit en av de mest omdebatterade delarna av vår föräldraförsäkring, och detta av huvudsakligen två anledningar.

Den ena är att en politiskt bestämd fördelning av dessa dagar inkräktar på familjens bestämmanderätt, något som för somliga är en oacceptabel inblandning i familjens liv.

Den andra anledningen är att det uttalade målet för familjepolitiken - att bidra till ett mer jämställt föräldraskap - inte alls verkar vara på väg att uppnås. Det gör att de som är beredda att offra familjens valfrihet för jämställdhetens skull gärna vill gå mycket längre vad gäller politikens inblandning i familjernas liv.

Herr talman! I de motioner som vi diskuterar i dag finns dessa två helt motsatta ståndpunkter tydligt representerade. Sverigedemokraterna vill i kommittémotionen En trygg familjepolitik med barnets bästa i fokus avskaffa all politisk reglering på detta område. Därför vill de helt enkelt avskaffa de reserverade dagarna för respektive förälder och på det viset, som det står att läsa i motionen, "ge tillbaka valfriheten till familjerna".

Motionärerna är väl medvetna om att en sådan valfrihet skulle kunna leda till ett bakslag för jämställdheten, men i det avseendet påpekar de att "valfriheten för familjen är för oss prioriterad".

Den rakt motsatta ståndpunkten står Vänsterpartiet för. I kommittémotionen En starkare ekonomisk familjepolitik föreslår partiet att man ska "göra om föräldraförsäkringen så att den delas lika mellan föräldrarna, utan möjlighet att överlåta dagar". Denna frihetsfientliga linje är inte alls förvånande för ett parti med den bakgrund som Vänsterpartiet har.

Herr talman! Ännu mer förvånande är att samma frihetsfientliga ståndpunkt förs fram av en framträdande socialdemokrat, nämligen före detta social- och socialförsäkringsminister Annika Strandhäll i motionen Individualiserad föräldraförsäkring. Ledamoten Strandhäll menar att en helt "individualiserad föräldraförsäkring är en av de viktigaste jämställdhetsreformerna för att uppnå jämställdhet mellan kvinnor och män".

Det är ett eko från en annan tid - den tid då man trodde att staten ovanifrån kunde ordna det rätta livet åt medborgarna. På den tiden skulle människans frigörelse uppnås genom politikens, statens och den sociala ingenjörskonstens omsorg. Så skulle individen göras fri från sina egna tillkortakommanden på ett sätt som påminner om Jean-Jacques Rousseaus ord i Om samhällsfördraget: den person som motsätter sig den allmänna viljan skulle, som han säger, tvingas att bli fri, det vill säga bli befriad från sin egen viljas ofrånkomliga brister.

Herr talman! I flera andra av de motioner som vi behandlar i dag förs en försiktigare linje i samma anda fram, där man vill öka den politiska inblandningen utan att helt och hållet utradera all valfrihet för familjerna.

Det handlar om att utöka de reserverade dagarna genom att dela föräldrapenningdagarna i tre lika stora delar, där en tredjedel skulle knytas till vardera föräldern och den resterande tredjedelen skulle vara fri för båda föräldrarna att disponera över. Det är detta som förespråkas i socialdemokraternas och miljöpartisternas respektive kommittémotioner, men också, till min förvåning, i den motion som presenterats av Martin Ådahl, Centerpartiets ekonomisk-politiska talesperson och ledamot i verkställande utskottet. Jag lyfter upp detta eftersom ett sådant förslag inte stämmer överens med partiets officiella ståndpunkt och inte heller med Centerpartiets kommittémotion, där det betonas att partiet inte vill "detaljstyra människors privatliv".

Herr talman! Regeringen är, som det står i budgetpropositionen för 2024, fullt medveten om att "föräldraledighetslängden är mycket ojämställt fördelad" men föreslår inga ändringar gällande fördelningen av de av föräldraförsäkringen ersatta dagarna. Att ytterligare minska familjernas valfrihet för att uppnå en högre nivå av jämställdhet är givetvis ingen självklarhet.

Herr talman! Låt mig nu övergå till Liberalernas sätt att närma sig detta genuina dilemma mellan föräldrarnas frihet och strävan efter ett mer jämställt utnyttjande av föräldraförsäkringen.

Vi är övertygade om att man kan uppnå både mer valfrihet och mer jämställdhet, men då måste vi vara beredda att tänka utanför ramarna för det nuvarande systemet. Alltför länge har debatten om föräldraförsäkringen handlat om förändringar inom ramen för dagens system, trots dess uppenbara tillkortakommanden inte minst vad gäller jämställdhetsaspekten. Enligt vår mening är det just därför viktigt att på längre sikt åstadkomma större förändringar som kan leda till ett både friare och mer jämställt föräldraskap.

Herr talman! Föräldraförsäkringen infördes 1974 och har sedan dess varit oförändrad i sin grundkonstruktion. Det som har förändrats har varit försäkringens längd och ersättningsnivå samt att vissa perioder har öronmärkts för respektive vårdnadshavare. I övrigt har de grundläggande komponenterna varit bestående, trots jämställdhetsbristerna och trots att stora samhällsförändringar har inträffat sedan införandet.

Därför är det dags att tänka nytt vad gäller föräldraförsäkringen. Vi liberaler har redan tidigare i denna kammare berört de idéer som skulle kunna vägleda ett långsiktigt reformarbete på detta område. I vår kommittémotion från riksdagsåret 2021/22 Liberala principer för en modern, flexibel och jämställd föräldraförsäkring lyfter vi fram följande principer som skulle kunna utgöra en lämplig utgångspunkt för en moderniserad föräldraförsäkring:

För det första borde föräldraförsäkringen utgå från barnets behov av trygghet och anknytning under den första viktiga tiden. Föräldraförsäkringen finns för att över huvud taget göra det möjligt för föräldrar att stanna hemma så att barnet får en trygg anknytning till föräldrarna under de allra första åren.

För det andra borde föräldraförsäkringen ge inkomstskydd när föräldrarna är hemma den första tiden och sedan underlätta en trygg återgång till arbetsmarknad och förvärvsarbete.

För det tredje borde föräldraförsäkringen underlätta och stimulera ett jämställt föräldraskap med stor valfrihet för familjerna.

För det fjärde borde föräldraförsäkringen ta hänsyn till familjernas olikheter och till en postindustriell ekonomi där några är anställda på ett traditionellt sätt medan många andra är egenföretagare, frilansare eller kombinatörer.

Herr talman! Utifrån dessa principiella utgångspunkter har vi skisserat grunderna för en moderniserad föräldraförsäkring där man i stället för att ha en mycket lång föräldraförsäkring med partiellt inkomstskydd borde inrikta sig på en kortare försäkring med mycket bättre inkomstskydd.

Vi vill också öppna möjligheter för helt nya former av flexibilitet och valfrihet. Vi vill även komma till rätta med de mekanismer som skapar en deltidsfälla för kvinnor. Vi vill dessutom stärka drivkraften för jämställt ansvarstagande genom en mer generös vab-ersättning.

Herr talman! I konkreta ordalag vill vi stärka inkomstbortfallsprincipen så att föräldraförsäkringen verkligen blir vad den är tänkt att vara: en försäkring för förlorad inkomst. Därför ska de 90 så kallade lägstadagarna tas bort.

De skattemedel som används till 90 dagar på lägstanivå bör i stället användas till att ge den sjukpenninggrundande inkomsten under en betydligt kortare tid. I klartext betyder detta en kortare föräldraförsäkring men med mycket bättre inkomstskydd. Det stärker familjernas ekonomi under föräldraledigheten samtidigt som föräldrarnas anknytning till arbetsmarknaden stärks.

Vi vill också utgå från att barnfamiljerna är olika och har olika behov och prioriteringar. Medan vissa föräldrar vill vara hemma lång tid med barnen vill andra kunna återgå till förvärvsarbetet lite tidigare. Men dagens föräldraförsäkring ger lika många dagar till alla föräldrar, oavsett om de efterfrågar just det antalet eller ej.

Vi vill i stället öka barnfamiljernas valfrihet genom att inspireras av den norska modellen. I Norge kan föräldrarna välja nivån på ersättningen, vilket i sin tur påverkar antalet föräldradagar. Norska föräldrapar kan välja mellan att få 100 procent av lönen i ersättning i 49 veckor eller 80 procent av lönen i 59 veckor.

Vårt förslag är att en liknande valfrihet ska införas i Sverige. Vårt riktmärke är att ersättningsgraden ska vara 100 procent i det kortare spåret och 70 procent i det längre. Erfarenheterna från Norge tyder på att en kortare men generösare föräldraförsäkring stärker kvinnors anknytning till arbetsmarknaden och därmed förbättrar den ekonomiska jämställdheten.

Herr talman! Den enda valfrihet som finns i dagens föräldraförsäkring är att föräldrarna har möjlighet att fördela ett visst antal dagar mellan sig. Vårt förslag ökar flexibiliteten på ett nytt sätt och stärker därmed familjernas valfrihet.

Samtidigt vill vi i Liberalerna förkorta den tidsperiod då föräldrapenningen kan utnyttjas. Vårt förslag är att merparten av föräldrapenningdagarna kan användas fram till dess att barnet fyllt två år. Återstoden ska kunna användas till utgången av det år då barnet blivit skolpliktigt, det vill säga sex år, i och med att förskoleklassen nu är obligatorisk. Att vi vill skärpa tidsgränserna beror på att vi vill satsa resurserna under den tid då de behövs mest.

Herr talman! Liberalerna var initiativtagare till att öronmärka en viss tid till vardera vårdnadshavaren och har också medverkat till att stegvis utöka denna öronmärkning. Antalet öronmärkta dagar är i dag 90 dagar per vårdnadshavare.

I vårt förslag ingår inte att öka antalet öronmärkta dagar ytterligare.

Herr talman! Dessa är några av grundsatserna i den liberala vägen mot en reformerad föräldraförsäkring, som på längre sikt kan bidra till ett mer jämställt och friare samhälle. Vi hoppas att detta kan leda till ett givande samtal om behovet av en moderniserad föräldraförsäkring nu när vårt gamla system fyller 50 år.

Sist men inte minst vill jag yrka bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Anders W Jonsson (C)

Anf. 240 Anders W Jonsson (C)

Herr talman! Tack, Mauricio Rojas, för 15 minuter av intressant föreläsning om tankar kring föräldraförsäkringen!

Mycket av det överensstämmer med det som Centerpartiet har föreslagit, och där finns också motioner från vår sida. Jag konstaterar dock att Mauricio Rojas yrkar avslag på Centerpartiets samtliga förslag, inklusive hur föräldraförsäkringen ska anpassas till företagare, så att det blir lättare att vara företagare samtidigt som man är förälder, och inklusive möjligheten att ta bort lägstadagarna och så vidare.

Det är bara en sak som jag studsar rejält på, och det är att Liberalerna tydligen föreslår att vi ska förkorta dagens föräldraförsäkring. Först säger Mauricio Rojas att det är viktigt att den utgår från barnens behov. I dag räcker föräldraförsäkringen till att vara hemma med sina barn i ungefär ett år, men detta tycker alltså Liberalerna är alldeles för långt. I stället ska den ekonomiska ersättningen höjas och föräldraförsäkringen förkortas.

Min första fråga till Mauricio Rojas är: Hur mycket ska den förkortas? Ska den ned till nio månader, sex månader eller kanske bara tre månader? Det vore väldigt intressant att höra hur funderingarna har gått.

Vi har här fått lyssna till en lång rad krav på förändringar av föräldraförsäkringen. Många av dem är väldigt intressanta, men jag konstaterar att ingen av dem återfinns i vare sig regeringsförklaringen eller Tidöregeringens reformagenda. Då blir min andra fråga: Föreslog inte ni i Liberalerna allt detta när ni satt där på slottet och förhandlade, eller blev ni helt överkörda och fick alla era bra förslag om att reformera föräldraförsäkringen strukna?

Det vore intressant att få svar på dessa frågor, tycker jag.

Mauricio Rojas (L)

Anf. 241 Mauricio Rojas (L)

Herr talman! Ledamoten, eller det parti som ledamoten representerar, vill också minska föräldrapenningdagarna. Vi är överens om att de 90 lägstadagarna ska bort. Detta står i Centerpartiets motion, så där är vi överens.

Det som Centerpartiet kanske inte har funderat på är att förändra systemet i grunden. Vi kan se att den norska modellen har gett mycket stora vinster vad gäller jämställdhet. Om jag inte minns fel tog 45 procent av männen ut lika många dagar som kvinnorna, och detta är fantastiskt i jämförelse med den svenska verkligheten.

Det som jag pratade om i 15 eller 14 minuter var vårt långsiktiga sätt att se på föräldraförsäkringen. Det ingår inte i det som regeringen föreslår i dag, men vi skiljer mellan det och vår långsiktiga vision, där det givetvis finns mycket som sammanfaller med Centerpartiets idéer.

Det vi har uppnått är det som står i budgetpropositionen, men vi vill gärna gå en annan - lite längre - väg än de andra partierna. Jag tror att det vore mycket möjligt för Centerpartiet att gå den vägen med oss.

Anders W Jonsson (C)

Anf. 242 Anders W Jonsson (C)

Herr talman! Det märkliga blir ju att stå i kammaren i denna sena timme och beskriva det här som en utveckling av föräldraförsäkringen samtidigt som man yrkar avslag på samtliga förslag som skulle styra kortsiktigt i den riktningen.

Dessutom är det tydligt att man inte har drivit det här i regeringsförhandlingarna alls, för vi ser ju inte ett spår av förändringarna om vi tittar på regeringsförklaringen eller de dokument som kommer från regeringens sida. Min fråga kvarstår därför. Antingen kan man yrka bifall till de förslag som ändå går i Liberalernas riktning på ett antal områden, eller också får man driva det via regeringen. Men där är det tydligen tvärstopp, för ingenting av det som Mauricio Rojas har föreslagit återfinns i regeringens politik över huvud taget.

Det kan som jag ser det bero på två saker, herr talman. Det ena är att det här var ett högtidstal som man håller i kammaren, där man beskriver hur man på många, många års sikt vill förändra föräldraförsäkringen, men inte någonting man driver skarpt i regeringsförhandlingar. Det andra är väl att Liberalerna även i den här frågan har lagt fram sin politik och att Sverigedemokraterna sedan har sagt nej så att det inte blev någonting av den.

Det vore intressant att höra hur Mauricio Rojas ser på det här. Det var ett intressant anförande han höll, men hur stämmer det med dagspolitiken och möjligheten att göra verklighet av idéerna?

Mauricio Rojas (L)

Anf. 243 Mauricio Rojas (L)

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågor och invändningar.

I denna sena timme är vi i alla fall överens om att både Centerpartiet och Liberalerna vill förkorta föräldrapenningdagarna genom att eliminera de 90 dagarna med lägst ersättning. Vi vill använda dessa pengar till att minska inkomstbortfallet under de andra föräldrapenningdagarna.

Det är väldigt tydligt att det i dag inte finns en majoritet bildad av Centerpartiet och Liberalerna i denna riksdag. När den finns ska vi säkerligen kunna göra mycket mer av det här. Så länge det inte finns någon majoritet måste vi bejaka den politiska verklighet som finns. Det finns andra partier som bildar regering och utgör regeringsunderlag, och inget annat parti i kammaren skulle stå bakom en så genomgående reformering av föräldraförsäkringen.

Det är dock en idé vi lyfter så att det kanske i framtiden uppstår en öppning där man inser att vårt nuvarande system verkligen har mycket stora problem. Det har inte hjälpt särskilt mycket vad gäller jämställdheten. Föräldraförsäkringen är väldigt lång, men den utnyttjas på ett sätt som det egentligen inte var tänkt. Meningen var nämligen att skapa en mycket mer jämställd föräldraförsäkring, och det har vi inte uppnått. Vi vill inte heller gå den väg som Vänsterpartiet och andra partier vill gå, det vill säga att ännu mer inskränka föräldrarnas valfrihet.

Jag tror alltså att vi är ganska överens med Centerpartiet, men vi får vänta tills vi får en bastant majoritet här i riksdagen.

(Applåder)

Anf. 244 Isabell Mixter (V)

Herr talman! Elisabeth Svantesson menar att regeringen stöttar de svagaste barnfamiljerna genom att förlänga den tillfälliga höjningen av bostadsbidraget, men det är också det enda som den här regeringen gör för att stötta barnfamiljerna. Regeringen och Sverigedemokraterna sviker de svenska barnfamiljerna.

Regeringen vill se bidragstak och en återgång till massutförsäkringar i sjukförsäkringen. Man sänker akassan och tittar på när byggandet störtdyker och arbetslösheten går upp. När föräldrar blir fattiga blir barnen också fattiga. Regeringen måste slå något slags rekord i att göra så lite som möjligt för hushållen i den ekonomiska krisen. När andra europeiska länder har agerat mot de höga elpriserna, matpriserna och övervinsterna för bankerna har den här regeringen passivt stått vid sidan av.

Herr talman! Hur ser det då ut för hushållen? Närmare 1,7 miljoner människor i Sverige bor i hushåll som saknar kontantmarginal, det vill säga förmåga att betala en oförutsedd utgift på minst 13 000 kronor. Det är 20 procent av samtliga hushåll i landet. Av ensamstående kvinnor med barn var det en så stor andel som 57 procent som saknade kontantmarginal. Mer än en fjärdedel av ensamstående kvinnor med barn har inte råd att åka på en veckas semester eller spendera en mindre summa på sig själv.

I en undersökning som gjordes i år av Rädda Barnen, Röda Korset, Hyresgästföreningen och Majblomman kan vi ta del av hur situationen för barnfamiljer och familjer med lägre inkomster ser ut i dag. I undersökningen anger 42 procent av de ensamstående föräldrarna att de har behövt låna pengar för att kunna betala grundläggande utgifter de senaste sex månaderna. Det är en kraftig ökning från förra året.

Undersökningen visar att 41 procent skulle klara av ökade utgifter på som mest 1 000 kronor innan det blir svårt att betala räkningarna, vilket också är en kraftig ökning jämfört med förra årets undersökning. Av de ensamstående föräldrarna har 46 procent inte haft råd att köpa näringsriktig mat varje dag i veckan, och 20 procent har inte haft råd att äta sig mätta vid något eller flera tillfällen de senaste sex månaderna. Sammantaget visar dessa siffror på en extrem situation för många familjer - en situation som dessutom har förvärrats under året.

Den tillfälliga höjningen av bostadsbidraget infördes under pandemin. Nu har det gått fyra år, och höjningen presenteras fortfarande som en nyhet i budgetpropositionerna. Det är ju fascinerande i sig. Det är i dag cirka 170 000 hushåll som nås av bostadsbidraget. År 1997 var det 365 000. Antalet som får bidraget minskar för varje år eftersom inkomstnivåerna inte automatiskt justeras. Fattas inga beslut om att höja inkomstgränsen kommer snart ingen att vara berättigad till bostadsbidrag.

Detta sker samtidigt som vi har sett rekordhöjningar av hyresnivåer och bostadskostnader. Bostadsbidraget behöver därför indexeras både när det gäller bidragsnivåer och inkomstnivå. Vänsterpartiet vill se en ny modell för bostadsbidraget. Kostnaden för boende har ökat kraftigt, och många hushåll är ekonomiskt pressade. Bostadsbidraget behöver höjas permanent och konstrueras så att andra inkomster, till exempel försörjningsstöd, inte automatiskt sänks när bostadsbidraget höjs.

Vidare bör en högre bidragsgrundande inkomst godtas så att fler kan få rätt till bidrag och till högre bidrag. Även den övre gränsen för vilken bostadskostnad som är bidragsgrundande behöver höjas. I dag har den absoluta majoriteten av mottagarna bostadskostnader som överstiger den övre gränsen, vilket gör att de endast kompenseras med en liten del av bostadskostnaden. Dessutom bör beloppen för den bidragsgrundande inkomsten och bostadskostnaden indexeras efter pris- och inkomstutvecklingen så att värdena inte urholkas.

Även hushåll utan barn menar vi bör kunna få bostadsbidrag. De kraftiga hyreshöjningarna kombinerat med ett mycket lågt byggande gör att allt fler har svårt att ha råd med sitt boende. Det är en politisk uppgift att ta ansvar för det.

Herr talman! Jag blev väldigt glatt överraskad när sex av åtta riksdagspartier svarade att de vill att bostadsbidraget ska följa kostnadsutvecklingen. Det här var på en konferens som anordnades av just Röda Korset, Rädda Barnen, Hyresgästföreningen och Majblomman den 20 mars. Därmed finns det ju en majoritet för detta i Sveriges riksdag, och därför föreslog jag ett utskottsinitiativ om det i utskottet och förutsatte att vi lätt skulle kunna enas i denna fråga. Tyvärr kan jag konstatera att partierna - Vänsterpartiet och Miljöpartiet undantagna - inte stod fast vid vad de lovat och sagt till organisationerna.

Herr talman! I år fyller den svenska föräldraförsäkringen 50 år. Det är en reform att vara stolt över. Den har möjliggjort för kvinnor att både vara föräldrar och förvärvsarbeta. Det är en frihetsreform för kvinnor.

Men vi kan inte vara nöjda. När kvinnor får barn uppstår ett inkomstglapp mellan kvinnor och män som består till dess att barnet blir nio år. Inkomstgapet innebär att kvinnor i snitt förlorar 50 000 kronor per år. Det finns såklart flera orsaker till inkomstglappet, men en betydande del är att kvinnor tar ut större delen av både betald och obetald föräldraledighet.

Utvecklingen mot ett mer jämställt uttag av föräldrapenningen går långsamt. I dag tas 30 procent ut av män om man räknar de betalda föräldraledighetsdagarna. Tar man hänsyn även till obetalda dagar ser det mer ojämställt ut. Sedan 2018 har utvecklingen i princip stått stilla.

Att män fortfarande tar ut en så liten andel av föräldrapenningen spelar roll för kvinnors inkomster, löneutveckling och framtida pensioner. Det är dags att efter 50 år med föräldraförsäkringen ta nästa steg och individualisera föräldrapenningen.

Den 1 juli införs regeringens nannyreform, som innebär att 90 föräldradagar kommer att kunna överlåtas till någon annan person. Många remissinstanser har varit mycket kritiska mot regeringens lagändring och pekat på att detta riskerar att göra att vi backar längre ifrån målet om jämställdhet, att det öppnar upp för en marknadisering av föräldraförsäkringen och att det kan leda till ökat fusk.

Förslaget som regeringen genomfört kommer från en större utredning om föräldraförsäkringen. Nu har regeringen valt att gå vidare med ett förslag från utredningen och helt struntat i de andra förslagen, som går i riktning mot ökad jämställdhet. Det är bara att gratulera alla välbeställda som nu kommer att kunna hyra in en nanny för pengar från föräldraförsäkringen.

Herr talman! Sedan 2000 har antalet barnhushåll med låg ekonomisk standard dubblerats. Det beror bland annat på familjeersättningarnas minskade omfördelande effekt. Barnbidraget och bostadsbidraget behöver prisindexeras. Barnbidraget har i samband med de snabba prisökningarna på basvaror urholkats. I höstbudgeten föreslog Vänsterpartiet en höjning av barnbidraget med 400 kronor per barn. Detta skulle för en ensamstående mamma med två barn innebära 800 kronor mer i månaden. Det skulle göra stor skillnad för henne och andra föräldrar som nu kämpar för att få ekonomin att gå ihop.

Det handlar om prioriteringar. Regeringens budskap har varit att man ingenting kan göra för att stötta hushållen, då det är inflationsdrivande. Samtidigt har vi sett hur andra länder agerar för att stötta hushållen. Det har också gått alldeles utmärkt för regeringen att sänka skatten och höja rutavdraget. Dessa pengar hade kunnat användas till annat, till exempel höjt barnbidrag och bostadsbidrag.

Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation 25.

Anf. 245 Eleonore Lundkvist (M)

Herr talman! Tack, ledamoten Mixter, för anförandet!

Jag reagerade när jag hörde de osakliga anklagelserna mot vår finansminister och uttryck som att regeringen skulle svika barnfamiljer och att det enda som görs är att förlänga tilläggsbidraget inom bostadsbidraget.

För det första är tilläggsbidraget inom bostadsbidraget för barnfamiljer inte så "bara". Det handlar om över 2 000 kronor extra i månaden för en familj. Regeringen har också en rad reformer och framför allt ett starkt fokus på att bekämpa inflationen, vilket är helt avgörande om man ska kunna få stopp på de prisökningar som ledamoten nämnde, som sätter många i en tuff situation. Ska man få bukt med detta måste regeringen få fortsätta att bekämpa inflationen, och det är man på god väg att lyckas med.

Utöver detta med bostadsbidraget har regeringen gjort en historisk uppräkning - med över 8 procent - när det gäller riksnormen inom försörjningsstödet både 2023 och 2024. Man har också sett till att genomföra reformer för sänkning av bränslepriser, vilket många barnfamiljer påverkas av.

Det handlar inte minst om arbetslinjen. Barn förtjänar att se sina föräldrar gå till jobbet. Att ställa krav är också att bry sig, ledamoten Mixter.

Med tanke på detta vurmande för bidragslinjen måste jag fråga: Tycker ledamoten Mixter att Sverige har för många personer som arbetar?

(Applåder)

Anf. 246 Isabell Mixter (V)

Herr talman! Tack, ledamoten Lundkvist, för frågorna!

Vänsterpartiet tycker verkligen inte att Sverige har för många som arbetar. Det är därför vi ser med väldigt stor oro på att arbetslösheten nu stiger. Det är också detta vi kritiserar regeringen för - man står totalt handfallen i den konjunktur som Sverige nu befinner sig i. Sverige är på väg in i en lågkonjunktur. Byggandet störtdyker, och vi ser att väldigt många fler av dem som är anslutna till exempelvis Byggnads har gått ut i arbetslöshet. Det är er regerings ansvar att se till att det kommer investeringar som gör att människor kan gå till ett arbete.

Jag tycker att ledamoten Lundkvist har en väldigt märklig inställning när hon menar att de som nu behöver till exempel bostadsbidraget bara måste gå och jobba lite mer. Det är ju inte så verkligheten ser ut. Extremt många ensamstående kvinnor sliter dag ut och dag in. De kanske jobbar som undersköterska på ett sjukhus som nu tvingas varsla massvis med personal för att er budget till regionerna inte räcker till. De sliter och jobbar hårt, och det de får tillbaka är att ni säger att de ska jobba mer. Jag tycker att det är fruktansvärt kränkande.

Vi ser nu att majoriteten av de ensamstående föräldrarna inte har råd med de grundläggande saker som behövs för att de ska kunna ta hand om sina barn. Då är det ju någonting i systemet som är trasigt. Det kan inte vara så att 57 procent av de ensamstående föräldrarna behöver jobba mer för att detta ska lösa sig. Det måste till politiska reformer för att underlätta för barnfamiljerna. Vad vill ledamoten Lundkvist göra för dem?

Anf. 247 Eleonore Lundkvist (M)

Herr talman! Jag börjar med regionerna. Regeringen tillför i vårbudgeten 6 miljarder extra till regionerna i det tuffa ekonomiska läge som råder. Där finns det ett stort tillskott för att möta utvecklingen. Sedan behöver varje region göra ett jobb - även vänsterstyrda regioner.

Vänsterpolitiken med höjda bidrag är ju varken något nytt eller något bra. Tvärtom riskerar den att göra oss alla fattigare om den eldar på inflationen.

Ledamoten nämnde konjunkturen. Om man ska lyckas vända konjunkturen måste regeringen få fortsätta med sitt hårda arbete för att bekämpa inflationen, och man är på väg att få bukt med den. Det är dock verkligen dålig tajmning för bidragslinjen just nu, och det kommer att vara så även framöver.

Vi måste fortsätta att öka drivkrafterna till arbete. Det handlar absolut inte om att folk skulle vara lata, utan det handlar om att vi hela tiden måste se om det lönar sig tillräckligt mycket att arbeta. Lönar det sig att ta ett jobb och att jobba de där extra timmarna?

Som jag nämnde tidigare är detta viktigt för hela välfärden. Ska vi kunna öka skatteintäkterna och få in mer pengar så att vi kan fortsätta att stärka sjukvården och skolan - kärnverksamheten, helt enkelt - måste mer skattepengar komma in, och då måste fler arbeta.

(Applåder)