Elmarknadsfrågor

Betänkande 2019/20:NU10

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
11 mars 2020

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Beslut

Nej till motioner om elmarknaden (NU10)

Riksdagen sa nej till cirka 40 motioner om elmarknadsfrågor. Anledningen är bland annat att det i flera fall redan pågår insatser och utredningar. Motionerna handlar bland annat om elmarknadens utformning och funktion, mål och ansvar för leveranssäkerheten, planering och säkerhet för framtidens elnät och Gotlands elförsörjning.

Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Utskottets förslag till beslut
Avslag på samtliga motioner.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 31

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2020-02-20
Justering: 2020-03-05
Trycklov: 2020-03-06
Reservationer: 9
Betänkande 2019/20:NU10

Alla beredningar i utskottet

2020-01-28, 2020-02-04, 2020-02-20

Nej till motioner om elmarknaden (NU10)

Näringsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till cirka 40 motioner om elmarknadsfrågor. Anledningen är bland annat att det i flera fall redan pågår insatser och utredningar. Motionerna handlar bland annat om elmarknadens utformning och funktion, mål och ansvar för leveranssäkerheten, planering och säkerhet för framtidens elnät och Gotlands elförsörjning.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2020-03-10
Debatt i kammaren: 2020-03-11
Stillbild från Debatt om förslag 2019/20:NU10, Elmarknadsfrågor

Debatt om förslag 2019/20:NU10

Webb-tv: Elmarknadsfrågor

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 31 Lotta Olsson (M)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 1.

Sverige är ett land som var tidigt med sin elinfrastruktur. Det första elektricitetsverket byggdes redan 1884 i Göteborg av det privatägda Elektriska AB och levererade ström till 1 000 glödlampor, i huvudsak till butiker och restauranger i Göteborg. I Stockholm kom den första elektriciteten 1892 med det stadsägda Brunkebergsverket. År 1893 driftsattes världens första kommersiella ca 15 kilometer långa kraftöverföringsledning mellan Hällsjöns vattenfall och gruvorna i Grängesberg i Bergslagen, en konstruktion framtagen av en Asea-ingenjör.

Svensk elmarknad har gamla anor. Då precis som nu var tekniken en ingenjörsprodukt, och det fanns både privat och offentligt ägande. Vår tidiga utbyggnad av elinfrastruktur innebär också utmaningar i dag. Vi hade tidigt utbyggda elnät och har därmed också nu på många platser ett åldrat elnät som behöver bytas ut och förstärkas. Det finns problem lokalt, och det finns utmaningar framåt för att klara att leverera den elenergi som efterfrågas.

Herr talman! Vårt elnät behöver byggas ut, och därför anser vi att man skyndsamt behöver tillsätta en effektutredning. Det ska vara en effektutredning som tar sin bärighet i dagens brister men också i morgondagens behov och utmaningar. Med en mer allomfattande elektrifiering av vårt samhälle, där både tung industri och vår tunga trafik håller på att ställa om till att elektrifieras, finns utmaningar.

Vi moderater tror på utveckling, att vi når våra klimatmål via forskning och ny teknik. Med vår syn på samhällsansvar, där infrastruktur och tillgänglig energi är grunden till vårt välfärdssamhälle, ser vi stora utmaningar. Det är bara om vi kan anta de utmaningarna fullt ut och fortsätta att utvecklas som vi kan behålla och utveckla det välfärdssamhälle vi gärna vill behålla.

Sveriges välstånd bygger sedan gammalt på tillgång till billig, leveranssäker el till våra industrier och företag samt till hela vår välfärdssektor. Det är absolut inte någon självklarhet i många andra länder. Det är någonting vi måste värna och arbeta för att behålla.

Herr talman! Vad behöver då göras? Vårt elnät behöver byggas ut. För att göra det på bästa sätt är det också bra att en effektutredning genomförs. Det ska vara en effektutredning som tar fram behov, svagheter i nuvarande elnät, men också en vision för framtidens elmarknad.

Det är en utredning som också behöver belysa hur vi på bästa sätt tillvaratar den elenergi vi har och hur vi värnar den basproduktion av el som alltid måste finnas. För man måste skilja på intermittent el som produceras av sol och vind och basenergi som produceras av kärnkraft och vatten.

Regeringen har hittills blundat för de utmaningar som finns och räknat päron och äpplen på samma sätt, det vill säga att man tror att det går att värma en bastu med sol och vind mitt i vintern en kall natt då det är vindstilla. Jag kan säga att det inte funkar.

Vi behöver ha leveranssäkerhetsmål. Hur ska vi annars kunna ställa om vår tunga industri till elenergi om energin inte kommer då den behövs? Industriprocesserna går inte att pausa. Dessa processer kräver, som så mycket annat i samhället, ett kontinuerligt och stort energiflöde.

Vi behöver också ett tydligt ansvar för leveranssäkerheten. Vem är skyldig att tillse att el finns i tillräcklig mängd, och vem ska ha betalt för det ansvaret?

Herr talman! Vi vill också från Moderaterna ge Svenska kraftnät i uppdrag att planera för och anlägga en tredje kabel till Gotland - detta därför att vi ser det som ett samhällsansvar att alla delar av landet faktiskt har tillgång till den elenergi man behöver. Bara så kan vi fortsätta att vara konkurrenskraftiga som nation. Tillgång till fossilfri, billig och leveranssäker el är en nyckel för Sveriges ekonomi som land och även lokalt ute i landet. Bara så kan vi fortsätta att utvecklas som välfärdsnation.

(Applåder)


Anf. 32 Mattias Bäckström Johansson (SD)

Fru talman! Jag vill inledningsvis yrka bifall till reservation 6 i betänkandet.

Detta betänkande handlar som sagt om elmarknadsfrågor, eller i många fall snarare om bristen på en riktig marknad. För trots att elmarknaden omreglerades i slutet av 90-talet är den långt ifrån fredad från politisk klåfingrighet.

Vi har i dag ett flertal marknadsstörande moment med skillnader i fastighetsskatt för elproduktionsanläggningar, investeringsstöd till solceller, elcertifikatssystem för förnybar kraftproduktion, undantag från energibeskattning för egenproduktion, skilda skatter och avgifter på bränslen och utsläpp, reducerade inmatningsavgifter för småskaliga producenter, skattereduktion för mikroproduktion av el, statliga anslag för förnybar elproduktion med mera. Fram till nyligen hade vi även en effektskatt på kärnkraften.

Många av dessa avvikelser från en mer marknadsbaserad prissättning leder inte till rationella åtgärder och löser i många fall inte de tekniska eller fysikaliska problem som finns att lösa. Sverigedemokraterna har under lång tid framhållit att avvikelserna måste tas bort om vi ska ha en långsiktigt hållbar elmarknad.

Ett av de stora problemen med den energiöverenskommelse som nu har spruckit var också att man kringgick orsakerna till energimarknadskrisen. I stället föreslog man mer av det som orsakade krisen från första början, nämligen ytterligare marknadssnedvridande subventioner till elproduktion som marknaden inte har efterfrågat.

När vårt förslag om att driva Ringhals l och 2 vidare såg ut att vinna kammarens gehör började man däremot från vänsterhåll snabbt gasta om marknadsingrepp och komma med skällsord om socialism - något som kanske är rätt talande för den nuvarande regeringen, som driver en politik som uppenbart riktar sig till höginkomsttagare.

Det var däremot ingen av dessa som kritiserade regeringen, eller rättare sagt sig själva, när man beordrade Vattenfall att avbryta planerna på byggandet av ny kärnkraft. Det gjorde man inte heller när man uttryckte att man avsåg att ta ett helhetsgrepp om det statliga bolaget och styrningen av det för att öka andelen förnybar energi. Inte heller gjorde man det när man justerade ned bolagets finansiella mål och minskade kraven på vinst i bolaget.

Stannar det då här? Nej, i stället skissar man fortfarande på ännu mer omfattande ingrepp, exempelvis slopade anslutningsavgifter för havsbaserad vindkraft och fortsatta stöd till solceller, trots att branschen själv inte har efterfrågat eller vill ha dem. Man har också infört ytterligare lättnader i energibeskattningen.

Fru talman! Har då regeringens och de gröna fanatikernas politik lett till att det fossila beroendet i kraftsektorn har minskat? Nej, det har den inte gjort. Har den lett till att leveranssäkerheten och robustheten har förbättrats i kraftsystemet? Nej, det har den inte heller gjort.

I kraftbalansrapporterna har vi nu halkat ned på minusvärden för effektförsörjningen. Man får gå tillbaka till 70-talet för att kunna hitta motsvarande situationer med effektbrist som dem vi nu riskerar att hamna i. Samtidigt kan vi se oroväckande tecken på en otillräcklig svängmassa i kraftsystemet och en försämrad elkvalitet då allt fler större synkrongeneratorer har lämnat kraftnätet.

Den fossila andelen har inte heller minskat i kraftsystemet sedan subventionerna till det förnybara har stuckit iväg. I stället har tid, kraft och framför allt mycket kapital ägnats åt att ersätta fossilfri kraftproduktion med förnybar sådan. Det är något som knappast har tjänat oss väl i arbetet för att minska utsläppen av växthusgaser, vilket uppenbarligen inte på något sätt är dessa krafters primära mål. Eller så råkar man bara gång efter annan misslyckas kapitalt med det, och dyrt blir det också.

Vad kan då göras i närtid av det som hanteras inom ramen för betänkandet? Återigen föreslår Sverigedemokraterna att elcertifikatssystemet ska fasas ut genom att man inte tilldelar ytterligare anläggningar några elcertifikat. Detta stödsystem har lett till en självkvävande marknad där man får svårt att nå lönsamhet i investeringar och renovering av befintliga anläggningar. Även det så kallade förnybara drabbas av detta då subventionerna inte längre är tillräckliga.

Vår uppfattning är att vi har nått en slutpunkt med nuvarande system. Det befintliga systemet bör överges i dess nuvarande form, och vi ska se till att detta kan leda till att man minskar de marknadsingrepp som finns från politikens sida.

Om vi ska kunna minska vår fossila andel inom olika sektorer är det uppenbart att det ska ske medelst elektrifiering, då vårt kraftsystem under lång tid har varit just uteslutande fossilfritt.

Vi kan se att utvecklingen inom transportsektorn i allt snabbare takt går mot en högre grad av eldrift, antingen med bränsleceller eller med batterier. Vi ser nya potentiella verksamheter som produktion av fossilfritt stål i Sverige, samtidigt som nya elintensiva verksamheter växer fram med etableringar av serverhallar och batterifabriker som ytterligare kommer att öka på elbehovet. Det är även konklusionen från det arbete som Fossilfritt Sverige har bedrivit och där färdplanerna från de olika branscherna tydligt pekar på att man kommer att öka sin användning av el.

Tillgången på el är redan i dag direkt avgörande och något som vi tar för givet på samma sätt som att vattnet alltid ska komma i kranen i hemmet. Ändå finns det ingen aktör som har det samlade ansvaret för leveranssäkerheten i Sverige. Det är något som Sverigedemokraterna sedan tidigare menar är orimligt. Vi har även fått stöd i riksdagen för vårt förslag om att införa just ett sådant mål inom ramen för energipolitiken - ett mål som politiken kan styra mot.

Däremot har inte särskilt mycket hänt sedan tillkännagivandet riktades. Därför tycker vi nu att det är rimligt att regeringen återkommer till riksdagen i frågan senast under 2020. Regeringen verkar mer angelägen om att dra frågan i långbänk och inte göra någonting.

För att denna samhällsutveckling med elektrifiering ska kunna bli möjlig och kunna frodas är det avgörande att elen finns när den behövs.

(Applåder)


Anf. 33 Rickard Nordin (C)

Fru talman! Elmarknadsfrågorna lever oftast i en ganska undanskymd tillvaro. Men den senaste tiden - det senaste året och kanske till och med de senaste åren - har det varit annorlunda. Det är fantastiskt välkommet, speciellt när man klarar av att hålla isär begreppen och se lösningar i stället för att fastna i gamla hjulspår och planekonomiskt planerande av kraftverk.

Om vi på riktigt kan börja prata om en marknad finns det också fantastiska lösningar. För det är just elmarknad och förutsättningar och regleringar kring det som vi ska debattera - inte viljan att bygga nya eller upprätthålla gamla kärnkraftverk. Det är dessutom oklart för vilka pengar Sverigedemokraterna ska göra detta. I så fall blir denna marknad snarare en planekonomisk marknad, som det finns mer av i Kina och det gamla Sovjet.

De scenarier som Energimyndigheten har tagit fram för framtiden visar att om vi låter just marknaden styra och plockar bort subventioner - vi ska till exempel stänga elcertifikatssystemet - kommer man att klara det här. Då kommer marknadskrafterna att klara att ställa om. Det här är klassisk liberal, borgerlig politik.

Genom att låta just marknaden styra frigör man också den innovationspotential som finns. Det handlar om de saker som i dag inte kommer loss därför att de bromsas. De bromsas av skatter som är fasta i stället för flexibla, och de bromsas av nätregleringar som inte är anpassade till dagens utveckling. När de sakerna - innovationspotential, teknikutveckling och den teknik som redan finns - kan börja användas för att lösa de utmaningar vi har kommer det också att hända.

Vi i riksdagen ska inte välja vilken teknik som är mest lämpad för att lösa problem med till exempel underskott i systemtjänster. Det ska de som har ansvar för dem göra. Där borde Svenska kraftnät få ett mycket tydligare ansvar.

När marknaden får råda blir det också möjligt att vara mer flexibel. Timmätning borde bli vanligare. I grunden borde alla i Sverige ha timmätning när alla elmätare är utrullade år 2025. Då får man också chansen att vara flexibel och att använda elen mer när det finns gott om el i systemet och ibland flytta sin produktion och användning när det finns mindre el i systemet.

Hela projektet med Hybrit, alltså fossilfritt stål, som Sverigedemokraterna tog upp, bygger på att vi har väldigt flexibla elpriser och mycket förnybart i systemet. Det gör att priserna tidvis blir låga, så att man då kan producera väldigt mycket vätgas. Hela affärsidén bygger på det. Man vill inte ha stabila, höga priser, utan man vill ha varierande priser, så att man kan producera när priset är lågt.

Då behövs det en flexibel elskatt. Det behövs tillåtelse för nätbolagen att vara med och flytta kunders användning i tid - såklart med deras eget medgivande - och man ska ge dem betalt för det. Det har provats i Uppsala, till exempel: Om man sänker elnätskostnaderna går energikostnaden för konsumenten ned med 15 procent, och man upplever ett bättre inomhusklimat trots att det inte har påverkat temperaturen inne med mer än 0,1 grader.

Det är faktiskt ganska onödigt att din varmvattenberedare eller värmepump går för fullt när du inte är hemma. Det är klassisk energieffektivisering - att använda saker när de behövs och att låta bli när de inte behövs. Detta kan skapas om vi har rätt marknadsförutsättningar.

Detta kan man sedan kombinera med möjligheten att skapa lokala mikronät. Det handlar om att producera energi som inte bara är bra för elsystemet utan även ur en säkerhetspolitisk synvinkel - att ha hundratusen små anläggningar är bättre ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv än att ha tio stora - och att ha lite backup om något fallerar och i händelse av kris. Inte minst i de här dagarna vet vi att vi ska vara beredda på det oförutsägbara.

Men det finns en risk för att systemtjänster kommer att behövas i större utsträckning framöver om vissa kraftverk faller ifrån. Av den anledningen har Svenska kraftnät utvecklat nya marknader för stödtjänster. Man utvecklar till exempel just nu en snabb frekvensreglering och upphandlar den, precis som man ska.

Att vi politiskt skulle gå in och ge ersättning till vissa kraftverk eller andra saker för att vi tror att de kommer att behövas är helt fel inställning. De borgerliga partierna vill att Svenska kraftnät ska få i uppdrag att ansvara för den långsiktiga balansen i elsystemet. Det hade varit välkommet om Sverigedemokraterna också hade hakat på, med tanke på att man i talarstolen säger att man vill ha det så.

Svenska kraftnät är ju experterna. De kan se var behoven finns och utveckla marknaderna för det. Det gör de också. Jag anser inte att vi i riksdagen ska besluta om vilket underskott som finns och inte.

Något som det däremot finns ett underskott på är vilja att hantera de långa tillståndsprocesserna. Detta är något som man ofta slänger sig med. Man säger att det är viktigt att förkorta tillståndsprocesserna, men det är få partier som verkligen har några konkreta förslag.

Vi i Centerpartiet vill slå fast ett mål om att vi ska halvera tiderna för tillståndsprocesser. Det kan ta ett decennium från planerandet av en elkabel till det verkliga genomförandet. Driftsättning, industrietablering och annat blir ju lidande under tiden. Den gröna omställning som samhället inte bara vill ha utan också kräver av företag bromsas också av samhället självt genom att man tar alldeles för lång tid på sig.

Det vi från Centerpartiets sida absolut skulle vilja se är ett grönt spår i tillståndsprocesserna, där det går snabbare för dem som gör miljöbra investeringar att komma framåt i miljöbedömningar och olika typer av serviceuppdrag till myndigheter som också skulle kunna göra reell skillnad. Det går att få snabba miljötillstånd - Northvolt fick sitt på ett halvår. Varför ska det då vara så svårt för en del andra?

Det behövs krafttag. Vi ser att det går. Regeringen hade krispaket för Malmö och Stockholm när man började diskutera effektbrist där. Den stora frågan är egentligen: Varför bara i Stockholm och Malmö? Gotland har haft problem i ett decennium. Under 2018 och 2019 hade man 18 totalavbrott på hela ön. Varför är inte detta viktigt, regeringen? Varför har man krispaket när det potentiellt kan bli problem i Stockholm och Malmö? Är Gotland inte lika mycket värt, och är Gotlands elförsörjning inte lika aktuell?

Processen med att få en tredje elkabel till Gotland var dessutom långt gången när Svenska kraftnät avbröt den. Den kabeln är helt vital, inte bara för öns energiförsörjning och energiexport utan också för möjligheten för tung industri att ställa om till klimatsmarta alternativ och, inte minst, av säkerhetspolitiska skäl. Det handlar om att få mer redundans i systemet och att veta att man inte är beroende av bara de kablar som i dag finns. Här behövs ett omtag, och det driver vi i Centerpartiet på för.

Vi väntar fortfarande på att de initiativ som andra partier tog i valrörelsen ska realiseras i verkligheten. Vårt engagemang stänger inte samtidigt som valurnorna.

Men låt mig sammanfatta, fru talman: Låt energimarknaden vara just en marknad. Ge i högre grad ansvaret till Svenska kraftnät när det gäller att sköta den långsiktiga balansen, för de är experterna. De vet vilka systemtjänster som behövs och utformar marknaden efter det. Finns det underskott ska de upphandlas - man ska inte per definition betala i blindo till kraftslag som man själv tycker ska få favörer, för det är något som svenska konsumenter, svensk industri och svensk konkurrenskraft kommer att förlora på eftersom vi får betala i onödan.

Vi i Centerpartiet är inte beredda att betala i onödan. Vi värnar de svenska konsumenterna, den svenska industrin och de svenska hushållen.

Med detta vill jag yrka bifall till reservation 9.


Anf. 34 Birger Lahti (V)

Fru talman! Som ni märker har jag satt mig i mitten i kammaren i dag - inte där jag brukar sitta mellan regeringspartierna och Miljöpartiet. Den här gången var det av speciella skäl, och det kommer ledamöterna att lägga märke till i mitt anförande.

Detta handlar om näringsutskottets betänkande 10, Elmarknadsfrågor. Ärendena som vi hanterar kan handla om elmarknadens utformning och funktion, mål eller ansvar för leveranssäkerhet och säkerhet och planering för framtidens elmarknad samt, sist men inte minst, Gotlands elförsörjning.

När det gäller Gotlands elförsörjning finns det för närvarande två kablar för elförsörjning till och från fastlandet, vilket inte är tillräckligt i relation till de kapacitetsbehov som finns. De senaste åren har det blivit tydligt att Gotlands elförsörjning inte svarar mot behoven. Ön har drabbats av allt fler totalavbrott.

Om man söker med orden "elavbrott" eller "strömavbrott" och "Gotland" kommer det upp massor av skriverier och rubriker, helt klart mer än för övriga delar av landet. Jag förstår att allt inte beror på avsaknaden av den tredje kabeln, men mycket kan relateras till kapacitetsbrist när det är totalavbrott.

I betänkandet kan man läsa att Svenska kraftnäts styrelse i maj 2017 beslutade att avsluta arbetet med den tidigare planerade nya förbindelsen till Gotland. Det huvudsakliga skälet till beslutet var att den samhällsekonomiska nyttovärdesanalysen - smaka på ordet: "nyttovärdesanalys" - visade att kostnaderna för kabeln väsentligt översteg de olika nyttovärden som den skulle ge.

Fru talman! Jag skulle gärna vilja fråga regeringsföreträdarna vad de ser som avgörande i en nyttovärdesanalys. Jag vill med bestämdhet hävda att det finns oändliga investeringar och prioriteringar som görs och som definitivt skulle behöva en nyttovärdesanalys. Jag undrar var nyttovärdet kommer in när RUT och ROT kostar 20 miljarder och avskaffandet av värnskatten 6 miljarder.

Fru talman! Jag skulle vilja fråga företrädare för Miljöpartiet om de gjort någon jämförelse av nyttovärdet när det gäller den dryga miljard som satsats på subventioner för elcyklar. Har den gett lika mycket klimatnytta som det skulle göra om Cementa skulle kunna driva på sitt projekt Cemzero, som det heter, där målet är nollutsläpp 2030?

Fru talman! Det står klart i dag att Cementa behöver tillförlitlighet och transmissionskapacitet för att komma i mål med projektet Cemzero. Glöm inte bort att deras utsläpp är näst störst i Sverige när det gäller enskilda utsläppare! Att staten då inte tar sin del av ansvaret för att minska växthusgasutsläpp är helt obegripligt om ni frågar mig. Cementa vill göra allt de kan, men då behövs en tillförlitlig infrastruktur för elförsörjningen till Gotland.

Sist men inte minst gäller det utbyggnaden av vindkraft, som skulle kunna bidra till 100 procent förnybart till 2040. På Gotland finns en positiv vilja när det gäller vindkraftsutbyggnad, men det saknas kapacitet i nätet. Ställningstagandet från regeringen blir då än mer oförståeligt, om ni frågar mig.

Fru talman! Jag kommer tillbaka till beslutet som jag relaterade till, det som Svenska kraftnäts styrelse tog i maj 2017. Jag undrar om Svenska kraftnät och regeringen hade bilden klar för sig: Om Cementas produktionsvolym skulle ligga på samma nivå som i dag behövs det tio gånger mer elenergi än i dag om deras produktion ska elektrifieras och de därmed ska komma bort från utsläpp av växthusgaser.

Sedan måste jag beröra det särskilda yttrande som Sverigedemokraterna har. Där kan man läsa om hur måna de är om vikten av samhällsekonomiskt lönsamma investeringar. Det finns mycket man skulle kunna säga om vilka ställningstaganden som Sverige gjort som har gjort Sverige till ett av världens rikaste länder.

Fru talman! Jag yrkar givetvis bifall till reservation 9 och lägger nu ansvaret på er ledamöter i Sveriges riksdag att rösta så att utsläpp av växthusgaser i Sverige radikalt kan minskas - och detta bara med en knapptryckning i eftermiddag.

(Applåder)


Anf. 35 Mattias Bäckström Johansson (SD)

Fru talman! Birger Lahti berörde vårt särskilda yttrande i betänkandet om Gotlands elförsörjning. Det gäller just önskan om en tredje kabel till Gotland.

Givetvis ska alla i Sverige kunna förvänta sig tillgång till el. Leveranssäkerhet är någonting som är viktigt. Det är något som politiken nog borde uppehålla sig mer kring och som EU borde sätta upp mål för. Det har Vänsterpartiet varit emot. Man vill inte ha sådana mål för leveranssäkerhet.

Birger Lahti uppehöll sig i anförandet rätt mycket vid samhällsekonomiska bedömningar. Han menar kanske nu att man inte ska luta sig mot sådana. Då är det väldigt märkligt att Vänsterpartiet och Birger Lahti röstade för det när ett enigt utskott landade i att Svenska kraftnät i högre grad ska luta sig mot sådana bedömningar. Det låg förmodligen också till grund för det beslut som Svenska kraftnät fattade - att de samhällsekonomiska kostnaderna vida överstiger de nyttor som detta kan innebära. Det fick till följd att man inte gick vidare med arbetet.

Sedan kommer dessa kablar givetvis inte att finnas för evigt - det kommer att bli tekniska problem. Det kommer att anläggas nya kablar när de gamla behöver ersättas. Då kommer man in på kapacitetsfrågor och liknande. Det handlar om vad man ska kunna inrymma i dessa och hur mycket effekt det gäller. Det är snarare det som är den springande punkten. Vill man producera väldigt mycket vindkraft på ön finns det alla möjligheter för bolag och intressenter att, om det nu är så lönsamt, bekosta just anslutningen till stamnätet på fastlandet.

Ångrar man det beslut som man har fattat, eller tycker man inte att Svenska kraftnät ska hålla sig till de samhällsekonomiska analyserna när de gör nätinvesteringar?


Anf. 36 Birger Lahti (V)

Fru talman! Jag tycker att Sverigedemokraterna och framför allt du, Mattias Bäckström Johansson, driver energifrågorna på ett respektfullt sätt. Du har kärnkraften och driver alltid på frågan.

När det gäller samhällsekonomiskt lönsamma investeringar kan jag inte låta bli, fru talman, att fråga Sverigedemokraterna hur det kom sig att man med tvång försökte ge order till Vattenfall att driva reaktorer som de själva sa inte är samhällsekonomiskt lönsamma.

Det finns mycket som jag skulle kunna relatera till. Sverige har varit duktigt på att göra investeringar, och samhället har blivit som det har blivit för att man verkligen har sett samhällsnyttan längre fram. Det var därför jag reagerade på att samhällsekonomisk lönsamhet helt plötsligt är jätteviktigt. Jag är jättetacksam för det. Men när det gällde kärnkraftsreaktorerna i Ringhals var det mycket som tydde på att de inte var lönsamma. De skulle på kort sikt lösa en del av problematiken kring effektfrågan, men långsiktigt är det inte så. Alla hävdar att det inte är det som är framtiden. Då kommer jag tillbaka lite grann till varför jag reagerar.

Hur räknar ni ut att det är samhällsekonomiskt lönsamt att med våld driva vidare dessa två reaktorer? När det gäller kabeln till Gotland hänvisar ni till Svenska kraftnät. Det är tacknämligt att även Sverigedemokraterna har insett att klimatfrågan är viktig. Här har vi den största utsläpparen, som skulle behöva kapacitet. Ändå säger ni nej.


Anf. 37 Mattias Bäckström Johansson (SD)

Fru talman! Vad gäller samhällsekonomiska analyser kring Ringhals 1 och 2 var det ett initiativ i utskottet om att man just skulle titta på hur de samhällsekonomiska bitarna ser ut när det gäller att driva reaktorerna vidare. Detta röstade Vänsterpartiet nej till. Det finns också motionsförslag som kommer att behandlas om att utreda de samhällsekonomiska möjligheterna att driva reaktorerna vidare. Det har man inte velat titta på från övriga partier.

Detta har vi lyft i utskottet, och vi kommer att hantera det under våren. Birger Lahti och Vänsterpartiet är välkomna att stötta initiativet. Då ska man titta på: Är reaktorerna samhällsekonomiskt lönsamma att driva vidare? Företagsekonomiskt är det en annan aspekt. Man kan givetvis tjäna mer pengar på politiskt beslutade subventioner, som man kan förlita sig på, än på att driva befintliga anläggningar vidare. Jag tycker kanske att det är en lite annan fråga, men på motsvarande sätt går man in i detalj här och lyfter upp projekt som har pekats ut som väldigt olönsamma just ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.

Det är olika vad man vill uppnå. Handlar det om att kunna överföra produktionskapacitet från Gotland till fastlandet, eller handlar det om att man ska kunna se till att det är en god leveranssäkerhet för dem som är elkonsumenter på Gotland? Man får kanske beakta djupare vilket som är det viktigaste.

Vi tycker att det i första hand handlar om att hushåll och näringsliv ska kunna förvänta sig att det finns god tillgång på el oavsett var i landet man bor eller befinner sig. Men det kanske är en annan aspekt när det gäller att bygga ut för produktion. Då finns det möjlighet för dessa bolag att ansluta sig själva till stamnätet, där det finns möjlighet att överföra den kapaciteten.

Kommer Vänsterpartiet och Birger Lahti, när utskottet hanterar detta under våren, att stödja en samhällsekonomisk bedömning av förutsättningarna för att driva åtminstone Ringhals 1 vidare?


Anf. 38 Birger Lahti (V)

Fru talman! Tack, Mattias Bäckström Johansson, för debatten som gäller Gotlandskabeln!

Sverigedemokraterna ställer sig inte bakom en investering som helt klart skulle bidra till minskade utsläpp i Sverige. Det är den näst största utsläpparen som behöver kabeln. Där hänvisar ni till samhällsekonomin.

Jag kan relatera till många frågor där jag tycker att man ska ta detta i beaktande. Men vi stöttar inte att man med politiska medel ska tvinga fram att en reaktor drivs vidare. Man säger att det inte är det som är framtiden. Det är inte heller det som efterfrågas i världen. Snart är vindkraften förbi kärnkraften vad gäller produktion. Jag håller med om att den inte är lika säker som kärnkraften när den tuffar på och råkar fungera. Men nej, jag kommer att göra dig besviken i denna fråga. Jag kommer inte att rösta för förslaget om ett uppdrag om att man ska titta på om det går att driva reaktorerna vidare.


Anf. 39 Camilla Brodin (KD)

Fru talman! Är Sveriges elsystem pressat? På vissa sätt är det absolut så.

Häromdagen läste jag om Stena, ett företag med långt framskridna planer på att använda mer el när de kör fartyg. Claes Berglund på Stena saknade dock de garantier som krävs om att elförsörjningen ska vara tillräcklig och säger: "Vi är bekymrade för att det inte kommer finnas tillräckligt med kapacitet i elnätet för att kunna genomföra våra satsningar."

I fjol blev krisen akut i Skåne och Mälardalen. Elsystemets tillkortakommanden blev en våt filt. Företag kände oro och fick negativa besked. Investeringar äventyrades. Olägligt nog försämrade regeringen samtidigt villkoren för kraftvärme så till den grad att man fick rycka ut och släcka det man själv orsakat. Långsiktiga lösningar saknas fortfarande, och detta kan bli fler regioners verklighet framöver.

Marginalerna och därmed tryggheten i systemet har minskat vissa tider på året, eftersom planerbar kraft försvunnit. Dessutom vet vi att branschernas väg till fossilfrihet går via en gemensam nämnare: mer el.

Elnäten är som sagt ett bekymmer. Våra nät har många år på nacken. Befolkningstillväxt, elfordon, mer variabel produktion och ny elintensiv industri ställer krav på investeringar - runt 150 miljarder kronor till 2030.

Dagens långa tillståndsprocesser och ledtider på 10-15 år måste kortas radikalt. Utredningen från förra året lämnar välkomna förslag. Tidsvinsterna är dock otillräckliga, vilket branschen också har påpekat.

Fru talman! Vi kristdemokrater menar att en effektutredning bör tillsättas för att säkerställa att elmarknadens utformning bidrar till ett stabilare elsystem och en tillräcklig utbyggnad av elnätet. För att säkra elens tillgänglighet och kvalitet är baskraften central. Vi ser att dagens marknadsmodell inte tillräckligt stimulerar leveranssäkerheten. I dag betalar marknaden för energi, men det finns inga incitament att tillhandahålla kvalitet eller effekt, det vill säga tillräckligt vid ett angivet ögonblick. Ett elsystem där man betalar för dessa egenskaper skulle, tror vi, bli mer robust. Modellen bör alltså ses över.

Vi anser att systemet måste präglas av planerbarhet, vilket skulle bidra till att exempelvis kärnkraften får ersättning för sitt viktiga bidrag. De försämrade marginaler vi ser vintertid gagnar inte konkurrenskraften.

Ett mål för leveranssäkerheten är nödvändigt, vilket riksdagen beslutade om förra året. Ännu är det dock inte på plats. Tillkännagivandet finns, och vi uppmanar nu regeringen att återkomma till riksdagen i frågan senast under 2020. Ansvaret för leveranssäkerheten måste bli tydligare. I dag saknas en utpekad aktör som fullt ut säkerställer att elsystemet tillhandahåller tillräckligt med el av god kvalitet.

Jag vill yrka bifall till reservation 6 i betänkandet.

Fru talman! Klimatet och industrin står och faller med ökad elproduktion. Svenskt näringsliv visar genom sin rapport på en elanvändning på minst 200 terawattimmar 2045. Planeringen för framtidens elbehov bör ta höjd för detta, och marknaden bör som en följd av det ges rätt förutsättningar för ny produktion.

Förutom en välavvägd utgångspunkt för planering och genomförande av en utvecklad elmarknad är säkerheten avgörande för elnäten. Svenska kraftnät ansvarar för stamnätet. Resterande delar av elnätet ägs och drivs av många olika aktörer. Tillgången till el är som sagt var väsentlig för ett fungerande samhälle. Det kan vara enkelt att utsätta ett land för stora påfrestningar om varken it-infrastruktur eller annan infrastruktur fungerar på grund av att elförsörjningen inte fungerar.

Jag anser därför att riksdagen bör tillkännage för regeringen att den ska ge Energimyndigheten och Svenska kraftnät i uppdrag att se över säkerheten och riskerna för att elnäten i Sverige utsätts för angrepp.

Fru talman! En trygg elförsörjning ska gälla hela landet. Flera som har varit uppe här säger samma sak. Det gäller givetvis även Gotland. Ön har fått uppleva elavbrott efter elavbrott. Två kablar räcker inte för att garantera den el som behövs. Taket är nått, och en tredje kabel som kopplar ön till stamnätet skulle behövas.

På Gotland finns dessutom viktig cementindustri. Cementa är landets näst största koldioxidutsläppare och skulle med elektrifiering kunna sänka sina utsläpp. Gotland är också försvarsstrategiskt viktigt.

Vi kristdemokrater anser att Svenska kraftnät ska få i uppdrag att återuppta arbetet med en tredje kabel mellan fastlandet och Gotland.

Svensk elproduktion har länge varit vår fördel. Så måste det förbli. Men då behövs en elmarknad som möter behoven: rätt el på rätt plats vid rätt tid.


Anf. 40 Rickard Nordin (C)

Fru talman! När jag lyssnar på Kristdemokraterna blir jag aningen förvirrad. Jag hoppas att Camilla Brodin kan räta ut frågetecknen.

I en reservation - som vi står bakom, för det är en mycket god reservation - vill vi att Svenska kraftnät ska få det långsiktiga ansvaret för balansen i elsystemet. Det är rimligt, för i dag finns det ingen som har det ansvaret.

I en annan reservation tillsammans med Sverigedemokraterna och Moderaterna vill dock Kristdemokraterna att riksdagen ska besluta om vilka typer av tjänster och vilken leveranssäkerhet som man ska betala för. Men om det nu är Svenska kraftnät som ska ha ansvaret för att upprätthålla balansen, varför ska då riksdagen besluta om vilka tjänster som behövs? Vad är det som gör att Camilla Brodin har bättre kunskap om det än Svenska kraftnät, som hon vill ska ha ansvaret?


Anf. 41 Camilla Brodin (KD)

Fru talman! Tack, Rickard Nordin, för frågan!

Det är inte första gången vi diskuterar de här frågorna. Vi vet att vi står inför många olika utmaningar framöver, och vi kristdemokrater anser att det är jätteviktigt att vi tar ansvar också för att genomföra det leveranssäkerhetsmål som vi gjorde ett tillkännagivande om här i riksdagen förra året. Vi ser inte att det har uppfyllts ännu.

Vi pekar tillsammans ut Svenska kraftnät för uppdraget, men vi vill också se en marknad som tar ansvar för en robusthet i hela elsystemet. Det är inte vi som till punkt och pricka i detalj ska avgöra hur. Vi ser dock att utmaningarna finns, och vi vill ta ansvar för att det också ska bli verklighet.


Anf. 42 Rickard Nordin (C)

Fru talman! Jag tycker inte att Camilla Brodin svarade på min fråga. Om Svenska kraftnät ska få ansvaret för långsiktigheten har det ingenting med leveranssäkerhetsmålet att göra. Det är möjligtvis någonting som de skulle kunna sikta mot.

Om Svenska kraftnät ska ha ansvaret för långsiktigheten, varför ska vi i riksdagen då besluta om vilka stödtjänster de ska upphandla? De gör detta redan i dag, och de kan få ett utökat uppdrag. Det är vi överens om. Men att vi i riksdagen ska bestämma på vilket sätt de ska upphandla eller vad de behöver upphandla låter som om vi ska försöka pilla i den teknik som vi inte ska göra expertbedömningar kring. Det är ju precis det som Svenska kraftnät ska få i uppdrag att göra.

Varför, Camilla Brodin, vill Kristdemokraterna att riksdagen tar över ansvaret som man samtidigt vill lägga på Svenska kraftnät? Det här går inte ihop.


Anf. 43 Camilla Brodin (KD)

Fru talman! Vi ser att vi i framtiden behöver mer el och inte mindre om vi ska klara klimatutmaningarna. Då gäller det att höja blicken och se hur hela systemet ska gå ihop.

Vi måste se till att ha en utpekad aktör som tar ansvaret. Med vår modell tror vi att vi kan se till att vi har tillräckligt med effekt och kapacitet där marknaden inte fungerar i dag. Det vill vi bestämt peka på.


Anf. 44 Arman Teimouri (L)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 7.

Det är egentligen inget gott tecken att vi behöver ha en debatt om elnätet i den här församlingen. Att elnätet fungerar är helt grundläggande i vårt moderna samhälle. Elnätet och elförsörjningen är inget vi borde ha politiska debatter om.

Elmarknadsfrågor måste utgå från samhällets behov och elförsörjningens betydelse för vår konkurrenskraft som industrination. Dessutom är dessa frågor en nyckelfaktor för att klara av de klimatutmaningar vi ser.

Men vi är i ett läge där vi inte kan känna oss säkra på att elförsörjningen fungerar. På det stora hela är vi överens om att det finns problem, och det är trots allt den här församlingen som har ansvaret för att lösa dem. Men det finns fortfarande politiker också i den här församlingen som agerar som om elnät och elproduktion är något slags ideologisk station där man kan testa sina idéer och isolera sig från olika former av samarbete. Problemet är att experiment och isolering får konsekvenser.

Hög elkvalitet är en svensk konkurrensfördel som måste värnas. Vårt elsystem ska även i framtiden kännetecknas av hög leveranssäkerhet. Den goda och stabila tillgången på fossilfri energi är och ska fortsätta att vara ett argument för att driva verksamhet i Sverige.

Men utvecklingen går åt fel håll. Det finns inget som garanterar att elförsörjningen kommer att fungera. På flera håll i landet kan företagen inte expandera. Stora företag väljer bort Sverige på grund av den otillräckliga elförsörjningen.

I det läget fortsätter regeringen och flera partier i riksdagen att förvärra läget genom att aktivt motarbeta den stabila elproduktionen. Inte nog med att elförsörjningen är otillräcklig, den är också på väg att bli opålitlig.

Ambitionsnivån för svensk energipolitik måste vara att trygga svensk konkurrenskraft och att på riktigt ta itu med klimatutmaningarna. Det är hög tid att vi vidtar åtgärder för leveranssäkerheten. Människor ska kunna lita på att elen fungerar. Elbrist ska inte begränsa människors liv i Sverige. Vi vet att elens leveranssäkerhet inte kommer att kunna garanteras kommande vintrar. Svenska kraftnät och ett antal andra aktörer försöker på alla sätt att öka medvetenheten om förestående effektbrist kalla dagar kommande vintrar.

Från Liberalernas sida står det klart att det nu behövs ett leverenssäkerhetsmål som beaktar samhällets behov och vilka konsekvenser de energipolitiska målen har för vår konkurrenskraft som industrination liksom för klimatet. Det är därför glädjande att fler partier nu följer vårt förslag om ett leveranssäkerhetsmål.

Som sagt: Elbrist ska inte begränsa människors liv i Sverige. De som drabbas bor och verkar framför allt i mellersta och södra Sverige. Bristande leveranssäkerhet riskerar att leda till stora skador för både industri och hushåll, och det kommer att kosta pengar.

Gotland är ett intressant exempel. Gotland beskrevs så sent som för några år sedan som vårt laboratorium för "100 procent förnybart". Exemplet Gotland skulle visa hur elförsörjningen fungerar när vädret styr, fru talman. Det korta svaret blev - inte.

Det förekommer återkommande strömavbrott på Gotland, och de har frestat på öbornas tålamod och slagit hårt mot industrin på ön. Utan pålitlig tillgång på el fungerar inte samhället. På sätt och vis får man säga att experimentet har varit framgångsrikt. Vi har fått svart på vitt vad som händer när det inte finns tillgång på reglerbar produktion.

Det är dags att vi avbryter experimentet nu. Det behövs ytterligare en kabel så att gotlänningarna kan få ordentlig tillgång på vatten- och kärnkraft från fastlandet. Gotlänningarna har, precis som fastlandsborna, rätt att förvänta sig att lyset fungerar i alla väder - och dygnets alla sekunder.

Fru talman! I Liberalernas Sverige behövs inga riksdagsdebatter om elnäten. Riksdagen och regeringen har ett ansvar att se till att sådant som elnät fungerar. Låt oss lära av Gotland och avsluta de ideologiska experimenten.


Anf. 45 Patrik Engström (S)

Fru talman! I dag debatterar vi NU10 Elmarknadsfrågor. I betänkandet behandlas 63 motionsyrkanden från allmänna motionstiden, och till betänkandet finns 9 reservationer.

Först vill jag yrka bifall till utskottets förslag till beslut och avslag på samtliga motioner.

Sverige har unika förutsättningar att klara omställningen till förnybar energi och samtidigt säkra försörjningstrygghet och konkurrenskraft. Förra årets produktion blev 163 terawattimmar el. Vi förbrukade 137 terawattimmar. Sverige nettoexporterade alltså 26 terawattimmar el 2019, vilket är alla tiders rekord. Det kräver nästan ett hurra!

Socialdemokraterna är ett klimatparti, och vi är mycket glada för utvecklingen. Men visst finns det utmaningar, precis som det har talats om i talarstolen tidigare.

I takt med att samhället elektrifieras behöver elnät och elmarknad på alla nivåer utvecklas, byggas ut och användas på ett mer effektivt sätt. Ett flertal åtgärder pågår och planeras för att skapa gynnsamma förutsättningar för en väl fungerande elmarknad. Det handlar om marknadsdesign, om insatser så att det finns tillräcklig effekt, åtgärder för en fungerande efterfrågeflexibilitet, nätstabilitet med mera.

Det handlar vidare om historiskt stora investeringar i transmissionsnätet - 60 miljarder totalt fram till 2029. Det är fråga om investeringar i nyanslutningar, marknadsintegration och reinvesteringar i befintlig infrastruktur. För att möta de lokala utmaningarna genomför Svenska kraftnät en serie åtgärder för att hantera kapacitetsbristen på lång sikt och även med kortsiktiga lösningar innan nya ledningar är på plats. Regeringen har samtidigt gett länsstyrelserna i Skåne, Stockholm, Uppsala och Västra Götaland i uppdrag att kartlägga och analysera effektsituationen på regional och lokal nivå. Regeringen presenterade också ett initiativ i höstas med energibranschen för att genomföra fler investeringar i elnät med ökad regional effekt.

Även Energimarknadsinspektionen har i uppdrag att analysera kapacitetsbristen i elnäten och föreslå möjliga lösningar. En annan åtgärd är effektiva tillståndsprocesser för elnäten, vilket många tidigare har tagit upp i talarstolen. Utredningen Moderna tillståndsprocesser för elnät lämnar flera förslag om detta. Betänkandet är nu remitterat och bereds för närvarande i Regeringskansliet.

Även här har Energimarknadsinspektionen i uppdrag att redovisa hur man arbetar för att korta handläggningstiderna. Tillståndsprocesserna är en nyckelfråga för att kapaciteten i elnäten ska förbättras. Ett antal andra frågor bereds också för närvarande för att göra det enklare för mindre aktörer på energimarknaden.

Energi till konkurrenskraftiga priser är helt avgörande för svensk industris konkurrenskraft, och det förutsätter stabila spelregler som möjliggör långsiktiga investeringar i energiintensiv industri och hos kraftproducenter. Svenska kraftnät gör nu en översyn av elområdena eftersom stora förändringar i kraftsystemet har skett sedan de infördes. Prisskillnaderna i elområdena väntas nu jämnas ut när överföringsförbindelsen Sydvästlänken tas i drift - om än med mycket beklagliga förseningar.

En viktig utgångspunkt som man inte får glömma bort i elmarknadens utformning är att konsumenterna kan stärka sin ställning och minska sina energikostnader.

När det handlar om mål och ansvar för leveranssäkerheten, som flera har tagit upp, är det Energimarknadsinspektionen som granskar nätföretagens överföring av el och Svenska kraftnät som ser till att det råder kortsiktig balans mellan produktion och förbrukning. Ansvaret för att det finns tillräcklig produktion vilar på företag som är balansansvariga.

I morse såg det ut så här i Svenska kraftnäts kontrollrum: Produktionen var 23 500 megawatt. Den totala förbrukningen var 19 400 megawatt. Vi exporterade alltså 4 100 megawatt. Det var balans i systemet, och priserna var lika i alla fyra prisområden. Det tyder ändå, enligt min uppfattning, på att elmarknaden fungerar.

Även på detta område har Energimarknadsinspektionen i uppdrag att analysera de rättsakter på EU-nivå om elmarknadsdesign, där bland annat ett mål för leveranssäkerhet berörs.

Svenska kraftnät gör även bedömningar av förutsättningarna att långsiktigt upprätthålla kraftbalansen.

När det handlar om planeringen av framtidens elmarknad är det ganska svårt att ha någon bestämd uppfattning om hur det kommer att se ut om 20-25 år. Det handlar nog mer om att följa utvecklingen via exempelvis Svenska kraftnäts långsiktiga scenarier för det nordeuropeiska elsystemet.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag ta upp Gotlands elförsörjning. En viktig utgångspunkt måste vara att hela Sverige har en trygg energiförsörjning och även i fortsättningen har goda förutsättningar för utbyggnad av förnybar energi.

Som flera tagit upp här tidigare avbröt Svenska kraftnät 2017 planeringen av en ny elförbindelse till Gotland, eftersom man bedömde att kostnaderna för kabeln väsentligt översteg de nyttovärden som den skulle ge. Investeringen uppskattades då till 1,8 miljarder. Efter det har Energimyndigheten tagit fram en färdplan med förslag på hur Gotland kan ställa om till ett hållbart energisystem.

Jag vill uppmärksamma ledamöterna på att man i budgeten för 2020 kan läsa följande: "Regeringen ser även att det är angeläget att Gotland har en trygg och säker elförsörjning. Lösningar tas fram bl.a. inom ramen för regeringens uppdrag om Gotland som pilot i omställningen till ett förnybart energisystem. Åtgärderna kommer bidra till ökad försörjningstrygghet, konkurrenskraft och ekologisk hållbarhet."

I regleringsbrevet till Svenska kraftnät kan man läsa följande: "Därtill ska försörjningstrygghet och leveranssäkerhet avseende elproduktionen särskilt redovisas, inklusive en bedömning om Gotland har en trygg och säker elförsörjning på kort och lång sikt."

Det finns alltså två tydliga uttalanden från regeringen om vikten av en trygg energiförsörjning på Gotland. Svenska kraftnät i samverkan med Energimyndigheten har fått i uppdrag att analysera om Gotland har en trygg och säker elförsörjning på kort och lång sikt. Det är både rimligt och seriöst att invänta den analysen och sedan återkomma.

Med detta, fru talman, yrkar jag avslag på samtliga motioner och bifall till utskottets förslag till beslut.

(Applåder)


Anf. 46 Rickard Nordin (C)

Fru talman! Under 2018 och 2019 hade Gotland 18 stycken totalavbrott. Jag tror inte att det behövs så mycket analys för att konstatera att elförsörjningen inte är särskilt trygg på vare sig kort eller lång sikt.

När Ibrahim Baylan var energiminister öppnade han under valrörelsen för en tredje Gotlandskabel. Han poängterade också att det var viktigt att stå upp för den även när det inte var valrörelse.

Det har inte hänt något i frågan sedan dess. Oavsett hur man skulle vilja göra detta undrar jag vad Socialdemokraternas inställning och ståndpunkt är. Borde det byggas en tredje Gotlandskabel eller inte?


Anf. 47 Patrik Engström (S)

Fru talman! Jag misstänkte att Rickard Nordin skulle ställa frågan om Baylans uttalande. Det gjorde han nämligen förra året till min kollega Monica Haider.

Jag tror att Rickard Nordin är lite ovarsam med sanningen om vad ministern sa. Men jag kan konstatera att om kammaren bestämmer att vi ska prioritera utifrån Svenska kraftnäts systemanalys av kablar, oavsett var i landet, då har vi ett ganska stort jobb att göra. Och frågan är om vi politiker ska hålla på med det när vi har ett affärsverk som har i uppdrag att göra detta.

Jag har precis redovisat Socialdemokraternas och regeringens hållning när det gäller elförsörjningen på Gotland. Jag kan tycka att jag var tillräckligt tydlig med detta, men helt klart är att Gotlands elavbrott är oacceptabla. Det är precis detta regeringen säger i två uttalanden. Därför har man gett Svenska kraftnät och Energimyndigheten i uppdrag att analysera detta.

När man analyserar detta får vi se om det är en ny kabel eller någonting annat som behövs. Men det kräver en seriös analys. Att besluta om en kabel med en prislapp på ungefär 1,8 miljarder in blanco tycker inte jag känns seriöst.

(Applåder)


Anf. 48 Rickard Nordin (C)

Fru talman! Det kan vara en rimlig inställning att ha att politiken inte ska lägga sig i. Men då blir den stora frågan varför regeringen lade sig i situationen i Stockholm och i Malmö där man inte hade några totalavbrott utan bara pratade om effektproblematik. Kan det vara så, cyniskt nog, att det var för att det blev stort i medierna? Det var Pågen som drev på. Det var i Stockholm det skedde och inte någonstans långt ut på landsbygden på Gotland. Då var det helt plötsligt aktuellt för energiministern att kliva in och vidta åtgärder och fatta politiska beslut för att hantera kapacitetsproblemen. Varför är inte samma typ av argumentation aktuell på Gotland?

Jag har respekt för vad som står i budgeten. Vi har ju själva varit med och förhandlat det. Jag hade bara önskat att man var lite mer tillmötesgående. Det kommer Centerpartiet att fortsätta driva i budgetarbetet - att man inte bara ska säga att det är viktigt att göra något utan också säga hur man ska göra och faktiskt göra det. Att skapa en analys kommer man ju inte så långt med.

Jag vill gärna höra från Patrik Engström vad han tycker skiljer situationen på Gotland från situationen i Malmö och i Stockholm - där vi tillsammans, innan Svenska kraftnät gjort sin analys, till och med har gett i uppdrag till länsstyrelserna att göra just den analys i bland annat Västra Götaland, Skåne och Stockholmsområdet som man nu ska göra på Gotland. Varför tycker Patrik Engström att det var okej att gå in där och agera från politikens sida när han inte tycker att det är okej att göra det på Gotland?


Anf. 49 Patrik Engström (S)

Fru talman! I grunden handlar det ju inte alls om att det är några skillnader i landet, utan frågan är i vilken turordning vi ska ta detta.

Som Rickard Nordin väl vet pågår det ett projekt i Energimyndighetens regi för att titta på Gotlands energiförsörjning. Det är väl ett av svaren på detta.

Gotland kan, enligt mitt sätt att se det, ställa samma krav på samhället som Stockholm, Göteborg och Malmö. Det är ju inte så att det inte har pågått några åtgärder för att hantera problematiken på Gotland. Det har det faktiskt gjort, och det vet Rickard Nordin mycket väl.

När det gäller om vi politiker ska hantera investeringsplanerna i Svenska kraftnäts långtidsinvesteringsplan, som sträcker sig till 2029 med investeringar på 60 miljarder, tycker jag att det blir lite märkligt om vi här i kammaren ska fatta beslut om en investering på 1,8 miljarder utan att göra en riktig beredning av ärendet. En del av den beredningen är att göra en analys. Det tycker jag känns seriöst och trovärdigt, och det tror jag faktiskt att många på Gotland också tycker.

(Applåder)


Anf. 50 Lotta Olsson (M)

Fru talman! Jag skulle vilja börja med att fråga hur Patrik Engström ser på detta med att värna välfärden. Socialdemokraterna är ju ett parti som ser sig som samhällsbärande och säger sig värna både industri och klimat, vilket är fundamentet för ett välfärdssamhälle.

OECD säger att vi inte kommer att klara klimatmålen eller kunna leverera tillräckligt mycket energi om vi inte använder kärnkraft. Därför förstår jag inte varför man inte vill ha en riktig effektutredning för att se hur vi ska klara detta.

När det gäller export och import av energi skryter man med att vi exporterar mycket el, och det gör vi. De dagar då de blåser och våra vattenmagasin är fulla, vilket de har varit nu så att de nästan rinner över, exporterar vi. Men det är inte så det ser ut hela tiden, utan det kommer andra tider. Det kan jag lova om inte Patrik Engström själv tror det. Då kommer vi att importera fossil elenergi i stället för att använda något som är mycket energismartare, det vill säga kärnkraft. Hur ser Patrik Engström på den här frågan? Varför tittar man inte på detta i en stor utredning, som vi har önskat?

Energi är en stor del i konkurrenskraften för det svenska samhället. Hur förväntar sig Patrik Engström att företag ska klara konkurrenskraften när de inte får den säkra tillgången till energi som vi redan nu ser att de inte får i Skåne, i Stockholm och på Gotland?


Anf. 51 Patrik Engström (S)

Fru talman! Tack, Lotta Olsson, för frågorna! Det var ganska många frågor. Jag ska försöka att reda ut dem.

Först och främst gläds jag verkligen åt att vi kan exportera el från Sverige. Det bygger mycket på långsiktiga spelregler att man har vågat investera i Sverige under ganska många år. På senare tid är det framför allt vindkraften som det har investerats i. Jag gläds verkligen åt detta. Men det kanske Lotta Olsson har lite svårt att göra, för jag uppfattar underliggande att hon försöker få det att låta som att det är kris i Sverige.

Sverige har ett robust system. Vi har Europas lägsta elpriser för företagen, och vi har alltså ett elöverskott. Vi har utmaningar. Dessa hanteras exempelvis i Svenska kraftnäts systemutvecklingsplan fram till 2029. Där finns många av de svar som Lotta Olsson efterfrågar i en effektutredning, vill jag påstå.

Jag tycker att det är synd att Moderaterna och Lotta Olsson inte kan glädjas åt framgångarna på energimarknaden. Det är synd att man valde att lämna energiöverenskommelsen, som hade gjort att vi fått en långsiktighet. Långsiktighet skapar framtidstro och gör att vi kan göra investeringar som på sikt ger goda resultat för landet. Men det är väl så i det politiska samhället i dag att det är svårt att stå upp för gemensamma lösningar.

(Applåder)


Anf. 52 Lotta Olsson (M)

Fru talman! Det är absolut inte svårt att stå upp för gemensamma lösningar. Men man måste ju se att det är lösningar och inte bara politiska kompromisser för att få till en majoritet.

Vad är en långsiktigt bra lösning för gotländsk industri så att de också kan få framtidstro, slippa elavbrotten och ställa om till el, som vi vet är så viktig? Det finns ju ingen anledning till att Gotland inte ska få det som det övriga landet får.

Vi var tidigare inne på elområden. Elområden skulle inte behövas i den bästa av världar. Det är ju en bristsituation som gjort att de kom till från början. Det är i norr som vi har mest tillgång till energi. I Skåne får man betala mer för energin för att man inte ska förbruka lika mycket.

Frågan är om Socialdemokraterna vill se en utveckling av Sverige som ett industriland. Precis som tidigare debattörer var inne på får vi nu annan industri som är energikrävande, som datorhallar och annat. AI kommer, och det kommer att kräva mycket energi. Det är bra att det finns sådana etableringar i Sverige, men det kräver att man säkert vet att hela regeringen står upp för en energi som är leveranssäker. Därför är det väldigt förvånande att Patrik Engström inte vill gå på den linjen, utan han ser någonting som OECD faktiskt inte ser. Det finns ingen konsensus bakom det som regeringen ser här.

Hur lång tid ska det ta innan vi kommer i balans och slipper de alarmistiska rapporterna från Gotland, Skåne och Stockholm? Eller ska vi ha tillfälliga lösningar? Jag undrar hur Patrik Engström ser på det.


Anf. 53 Patrik Engström (S)

Fru talman! Det var många frågor också den här gången. Jag ska försöka besvara dem.

I dag var det samma pris på alla fyra elområdena, vilket kan vara värt att notera. Precis som Lotta Olsson säger är det absolut inte så jämt, men i dag var det så.

Svenska kraftnät gör nu en översyn av elområdena. Vad jag förstår var det när ni hade makten senast som man införde dessa elområden. Det fanns goda skäl till det, och det finns det kanske också fortfarande utifrån att man vill påskynda processer med en utbyggnad av elnät. Detta ser man över just nu.

När det gäller OECD och kärnkraft kan jag bara konstatera att det får väl byggas kärnkraft i Sverige, vad jag vet. Men än är det ingen som hört av sig och velat göra det. Det borde vara ett problem för Lotta Olsson och alla som tror att kärnkraft är den enda lösningen på våra klimatproblem, för det är inte sant enligt mitt sätt att se det.

Det får vara kärnkraft i Sverige, och vi har kärnkraft i Sverige. Det finns inget förbud mot att bygga kärnkraft i Sverige. Ändå görs inte det, detta på grund av att priset på ny kärnkraft är för högt. Priset kommer naturligtvis att betalas av konsumenterna.

Om det är någon i den här kammaren som vill ha tre gånger så högt elpris på grund av att man vill ha ny kärnkraft, då är det väl så. Men jag tror att de flesta konsumenter är intresserade av ett lågt elpris, framför allt industrin så att man har konkurrenskraft mot andra länder.

Lotta Olsson och Moderaterna borde släppa kärnkraftsdiskussionen och fundera kring hur vi ser till att ha rimliga och långsiktiga regler och rimliga priser på el i framtiden.

(Applåder)


Anf. 54 Lorentz Tovatt (MP)

Fru talman! Det är spännande att följa omställningen till 100 procent förnybart. Det är en väldigt positiv omställning på en rad sätt.

I första hand handlar det naturligtvis om demokratisering, att fler och fler kan ta makten över sin egen elräkning och sina egna elkostnader. Det innebär även en decentralisering, att vi inte ska vara lika beroende av några få stora produktionsområden, utan vi ska kunna smeta ut dem över landet. Det innebär då också en ökad säkerhet för det svenska elsystemet. Det innebär naturligtvis också minskat beroende av uran och fossilt och förstås minskad problematik med slutförvar och annat som finns kring kärnkraft. Omställningen kommer alltså med en rad vinster, men den kommer förstås också med vissa utmaningar. Alla omställningar kommer ju med utmaningar.

Det råder till exempel inget tvivel om att systemet kommer att vara mer väderberoende i framtiden. Mer vind och sol i systemet kommer att innebära att vi helt enkelt kommer att behöva hantera vädersituationer på marknaden. Men det är enbart teknikpessimister och olyckskorpar som inte tror att det här skulle vara möjligt att lösa. Det finns en rad lösningar när det gäller att hantera de utmaningar som omställningen kommer att innebära.

Jag tror att det framför allt är inom tre områden som vi behöver se åtgärder.

Det första handlar om att vi behöver ett mer flexibelt system och en mer flexibel marknad. Om vi blir mer flexibla minskar vi risken för att effektbalansen skapar problem för oss. Det minskar risken för den lokala kapacitetsbrist som har varit och är en reell utmaning. För att nå en mer flexibel marknad behöver vi bland annat få igång de lokala marknaderna för systemtjänster och flexibilitetsåtgärder.

Vi behöver generellt se över skattesystemet kopplat till elproduktion och nät. Vi behöver ta fram en strategi för värme och kraftvärme. Hur kan den underlätta flexibilitet i systemet framöver? Jag tror också att vi kommer att behöva öka satsningarna på olika typer av energilager, oavsett om det handlar om batterier eller vätgas.

Det andra området som det kommer att behövas åtgärder inom är generella energieffektiviseringsåtgärder. Det finns mycket som kan göras, bland annat inom det befintliga bostadsbeståndet och inom industrin. Där vidtar man helt enkelt inte vissa energieffektiviseringsåtgärder. Det beror antingen på att man inte kommer på tanken, trots att de skulle vara lönsamma, eller på att de inte är lönsamma i dag givet att det inte finns några styrmedel som styr mot energieffektivisering. När vi blir mer effektiva med hur vi använder el kan vi kapa toppar och underlätta omställningen.

Som jag nämnde finns det inte i dag ett stort styrmedel som driver mot energieffektivisering. Därför vill vi få på plats en så kallad kvotplikt, alltså obligatoriska energieffektiviseringsåtgärder som man kan handla med. Vi måste också se över, stärka och utveckla de olika statliga stöden till energisparande och energieffektivisering.

Det tredje området där det behövs mer åtgärder för att vi ska klara omställningen är allt som rör kapaciteten i nätsystemet. Vi vet att mer väderberoende energiproduktion kommer att innebära ett behov av överföring och starkare nät. Det har lyfts upp tidigare här i talarstolen att vi måste jobba vidare med att korta tiden för att bygga nät. Redan i dag händer ganska mycket på området. Myndigheterna själva vidtar åtgärder. Och vi har ganska nyligen tagit emot en utredning på området som vi ska jobba vidare med.

Jag tror också att vi måste tänka ännu smartare vad gäller var vi placerar framtida elproduktion. Vi vet att havsvinden kommer att komma starkt framöver. Det kommer att underlätta i södra Sverige. Men man kan tänka sig att vi borde underlätta ännu mer för till exempel både Energimyndigheten och Naturvårdsverket i deras planering av ny vindproduktion så att den placeras så strategiskt som möjligt.

Vi måste också fundera kring hur vi kan minska behovet av lokala nät där de inte behövs och på hur man kan överföra el utan att det ska vara koncessionsplikt och liknande.

Sammanfattningsvis kommer vi att klara den här spännande och positiva omställningen om vi klarar av att komma framåt inom just de tre områden som jag har nämnt: flexibilitet, effektiviseringar och robusta elnät. Då tror jag att vi kommer att ha omställningen som i en liten ask.

Jag yrkar därmed bifall till förslaget i betänkandet och avslag på motionerna.

(Applåder)


Anf. 55 Rickard Nordin (C)

Fru talman! Det är intressant att Lorentz Tovatt talar om att det är vi som ska placera vindkraft och annat. Det är marknaden som gör det; det här är dessutom en debatt om elmarknaden. Det råkar också vara så att marknaden jättegärna skulle vilja bygga mer elförsörjning, inte minst på Gotland. Men där har man kapacitetsproblem. Det går inte att få in mer kraft.

Mer stabil tillgång till stamnätet skulle till på köpet leda till betydande mängder förnybar energi. Men det är också avgörande för att klara klimatomställningen på Gotland. Den tunga industrin där behöver den försörjningen. Det räknas inte in i den samhällsekonomiska kalkylen. Där räknar man inte med 7 kronor per ton koldioxid och så vidare.

Det finns lite brister, och där har vi ett problem. Jag är därför nyfiken på Miljöpartiets inställning. Bör en tredje elkabel till Gotland byggas? Ja eller nej?


Anf. 56 Lorentz Tovatt (MP)

Fru talman! Tack, Rickard Nordin, för frågan!

När det gäller att placera vindkraft hänvisade jag i mitt anförande till Energimyndighetens och Naturvårdsverkets redan pågående planeringsarbete. Jag hoppas att Rickard Nordin känner till att man planerar för placering av vindkraft som ska nå 100 terawattimmar. Jag menar att vi ska underlätta det arbetet så att de kan ha god samverkan med till exempel länsstyrelser och kommuner. Det hoppas jag att Rickard Nordin inte är emot.

Vad gäller Gotland och elkabeln vet jag inte vad jag ska säga. Jag brukar ha bilden av Centerpartiet och Rickard Nordin som ett parti och en politiker som inte vill detaljreglera myndigheter. Man kan tycka att det ska göras, men då måste man vara ärlig med det och ha det som en konsekvent linje. Just elkabeln till Gotland är absolut inte något som Miljöpartiet motsätter sig. Men vi har en ordning där politiker efterfrågar saker från sina myndigheter, men vi går inte in och påverkar detaljerna.

Vi har förhandlat fram en budget. Mig veterligen är Centerpartiet också delaktigt i arbetet med regleringsbreven. Där finns även formuleringar om Gotlands elförsörjning. Det låter lite på Rickard Nordin som att han underkänner sina egna förhandlares potential och arbete. Han har själv varit med och förhandlat om de här frågorna, både budgeten och regleringsbrevet till Svenska kraftnät. Centerpartiet får alltså fortsätta driva det på nya sätt om man har misslyckats hittills.


Anf. 57 Rickard Nordin (C)

Fru talman! Jag hade inte behövt lyfta de frågorna här i kammaren om vi hade fått respons från regeringspartierna i frågan. Det är också därför vi har den här debatten.

På samma sätt som Miljöpartiet gissningsvis tyvärr inte kommer att sluta driva frågan om höjd bensinskatt, även om de inte fick igenom det i budgeten, kommer jag inte att sluta prata om Gotlands elförsörjning förrän den är trygg och stabil. Det är den tyvärr inte i dag.

Jag är lite nyfiken på Miljöpartiets inställning. Om man inte på något sätt ska detaljstyra sina myndigheter, varför har vi då en infrastrukturplanering? Varför tar vi inte Trafikverkets beslut rakt av? Det gör vi ju inte. Miljöpartiet vill gärna fokusera på att lyfta över mer resurser från väg till järnväg. Jag har inte särskilt mycket emot det. Men det är precis så Lorentz Tovatt säger att vi inte ska göra när det gäller Svenska kraftnät.

När det finns brister i den samhällsekonomiska analysen och när man inte tar hänsyn till klimatfrågan eller till säkerhetspolitiska frågor är det rimligt att göra en sådan bedömning som Centerpartiet har gjort. Vi tycker att hela landets energiförsörjning, inte bara Stockholms och Malmös, är viktig. Där togs politiska beslut om krispaket. Varför litade man inte på Svenska kraftnäts bedömning i de fallen?

Svenska kraftnät säger att de har saker på gång och att de kommer att ha kablar klara 2024, 2028, 2030. Ändå gick politiken in och gjorde krispaket och bedömningar av en situation som inte ens existerar ännu men som det finns potential för. Gotland har haft en svår situation i tio år. Uppsala har också haft det länge. Varför är det okej att detaljstyra i Malmö och Stockholm men inte på Gotland, Lorentz Tovatt? Situationen är precis likadan där, men lösningen är en annan.


Anf. 58 Lorentz Tovatt (MP)

Fru talman! Jag vill tacka Rickard Nordin för replikskiftet.

Indexering av bensinskatten finns kvar. Det är förstås det viktiga. Jag känner mig nöjd med det.

Det finns lite missuppfattningar i den här debatten. Att politiker inte ska gå in och detaljreglera ett affärsverks specifika arbete betyder inte att politikerna ska stå handfallna. Det är klart att politiker ska kunna vidta åtgärder inom områden där de verkligen behövs. Det är inte det den här debatten handlar om.

Det var självklart viktigt att regeringen gick fram med en rad åtgärder för att hantera kapacitetsbristen i Stockholm och Malmö. Det handlade dessutom inte om en sådan planeringsfråga. Det gällde en rad uppdrag till myndigheter, länsstyrelser och så vidare.

Jämförelsen med Trafikverket haltar också, eftersom det är två helt olika förfaranden. Trafikverket har en nationell plan som spänner över tolv år, och de tar fram en lång lista på förslag till åtgärder. Det är regeringen som i slutänden säger ja eller nej. Det är ett visst förfarande som man använder sig av. Det förfarandet har vi inte när det gäller vilka investeringar Svenska kraftnät ska göra.

Om Rickard Nordin vill ändra på detta är det en intressant hållning som man kan argumentera för, men då får man vara konsekvent. Då måste man se över hela det sätt på vilket vi hanterar investeringar i elnätsinfrastruktur i dag, för det fungerar inte så nu. Om Rickard Nordin är villig att driva detta får han vara ärlig med det.


Anf. 59 Lotta Olsson (M)

Fru talman! Jag vill börja med att ge positiv feedback till Lorentz Tovatt för hans positiva syn på forskning. Forskning och utveckling är grunden för hela välfärdssamhället. Jag skulle dock vilja att han lyssnade mer på vad OECD säger om framtidens energibehov och hur vi ska klara klimatmålen. Jag behöver inte säga vad deras lösning är, men de anser att kärnkraften är jätteviktig.

Jag undrar hur Lorentz Tovatt ser på probleminventeringen. Han pratade om att vi behöver bli mer flexibla och att fler lokala nät behövs. Det är jättebra, men det är inte där problemen finns. I dag finns problemen och utmaningarna i hur vi ska kunna ställa om vår tunga industri, som drar enormt mycket energi. Uppe i Luleå eldar man fortfarande med kol i masugnarna för att kunna smälta järn. Det är denna industri som behöver ställa om till elektrifiering. Det handlar inte alls om lokala nät, och då är det inte flexibiliteten i näten som är dilemmat. Och så har vi våra tunga transporter. Det är på dessa två områden vi inte är bäst i klassen i dag. För övrigt är Sverige väldigt duktigt på fossilfri, smart energi.

Sedan har vi generell energieffektivisering. Men det är inte det som du och jag gör hemma som är det stora olycksbarnet, Lorentz Tovatt, utan det är de verksamheter jag nämnde. Hur landar Lorentz Tovatt i att det är dessa områden som är dilemmat? Jag personligen ser två helt andra områden.


Anf. 60 Lorentz Tovatt (MP)

Fru talman! Tack, Lotta Olsson, för frågorna!

För två veckor sedan gjorde jag en jätterolig klimatturné i norra Sverige där jag bland annat besökte Hybritprojektet, som handlar om att ta fram stål utan kol. De säger att de visst vill ha flexibilitet. Hela deras affärsmodell går ut på att ha överskott av till exempel vind, som de sedan kan göra om till vätgas som de ska driva sina processer med i framtiden.

Det är intressant. Flexibilitet kommer att gynna den tunga industrin, men framför allt kommer det att göra att vi som smarta konsumenter inte snor el i onödan när den verkligen behövs inom till exempel industrin. Det är så man får se på systemet: att det hänger ihop. Om konsumenterna blir smartare kommer vi att kunna förse industrin med el till konkurrenskraftiga priser.

Jag vänder mig mot synsättet att det är just produktionen av el som är den stora utmaningen generellt framöver. Vi exporterar enorma mängder el. År 2019 exporterade vi el motsvarande fyra Ringhalsreaktorer. Det är enorma mängder el. Det är självklart bra att Sverige exporterar el. Vi har en ren el, och den ska exporteras och konkurrera ut kol i andra länder. Det är inte detta som är den stora utmaningen framöver, utan det är hur vi ska få ihop själva systemet.


Anf. 61 Lotta Olsson (M)

Fru talman! Hur vi ska få ihop systemet är enormt viktigt. Även om vi effektiviserar och vidtar alla de åtgärder som Lorentz Tovatt beskriver problematiserar man att vi kommer att behöva mycket mer energi framöver. Om vi ställer om vår tunga industri, alla våra tunga transporter och våra bilar och om vi dessutom, med framtidens arbetsmarknad, ska kunna attrahera stora energitunga datorhallar och sådant som är bra ur ett säkerhetsperspektiv och för arbetstillfällen och Sverige blir det ändå ingen minskning av energi. Då är frågan om vi ska hämma denna utveckling därför att vi inte har tillräckligt med intermittent energi, för det kommer att krävas enormt mycket.

Vi måste också räkna med att våra vattenmagasin inte kommer att vara så här fulla alla år. Det kanske är bättre att bidra till världens klimatmål genom att exportera el än att bara tänka att man är sig själv nog. På något vis är energiproduktion större än bara Sverige. Man kan se att Tyskland har ökat sina koldioxidutsläpp. De har ställt om till vindkraft och importerar rätt mycket fossil gas. Men Frankrike, som till stor del använder kärnkraft, har faktiskt minskat sina utsläpp.

Detta är något som vi måste lära oss av, för klimatmålen ligger inte långt fram i tiden. Om vi ska göra något som får riktig effekt är det nu det gäller. Då kan vi inte tänka 20-30 år.


Anf. 62 Lorentz Tovatt (MP)

Fru talman! Jag noterade inga tydliga frågor, men jag kan resonera lite kring det som Lotta Olsson pratade om.

Som av en händelse besökte jag också en datahall i norra Sverige. Jag har samma bild - att det är bra att datahallar öppnar i just Sverige, för vi har bra och mycket el. Det är positivt. Jag vill dock återigen inskärpa att bilden av mer elproduktion inte är särskilt korrekt. Jag vill understryka att det är under den tid som regeringen har suttit vid makten som elöverskotten har ökat allteftersom. Överskotten har dessutom ökat när ny vind kommit in i systemen. Under alliansregeringen, när Moderaterna satt vid makten, var vi nettoimportör under några år, och det är väldigt illa. Men under den tid som regeringen har styrt har vi ökat överskotten av el.

Det skulle tarva en helt egen debatt om vi ska gå igenom den tyska energiomställningen, men bara så att det är tydligt: Utsläppen inom det tyska elsystemet har minskat med 30 procent. Detta är fakta och går inte att ifrågasätta. Jag vet att det är högerns favoritargument att säga att den tyska energiomställningen har varit katastrofal, men det är helt enkelt inte sant att utsläppen har ökat, som vissa påstår. Utsläppen inom elsystemet har minskat med 30 procent i Tyskland.

Sedan är ju inte jag ansvarig för det tyska elsystemet. Jag hade inte gjort som de tyska politikerna. Delar av det hade jag kopierat rakt av - jag tycker att det är briljant politik - men jag står naturligtvis inte bakom allt. Som sagt: I det tyska elsystemet har utsläppen minskat med 30 procent.


Anf. 63 Lars Thomsson (C)

Fru talman! Jag ska föga förvånande prata om Gotlands elförsörjning. Detta tror jag att alla i salen har räknat ut.

Centerpartiets grundinställning är att Gotland tillhör Sverige. Då är det högst rimligt att Gotland ansluts till stamnätet. Gotland är en del i elnätet som inte är ansluten till stamnätet i dag. Detta är vår grundinställning.

Jag är glad över debatten. Många borgare förstår det. Fem partier kommer att rösta för ett tillkännagivande. Man kan dock bli lite förvånad över debatten, då det låter som om detta är en ny fråga. Det är det verkligen inte. Denna diskussion har funnits sedan 2009, då Svenska kraftnät tog ett inriktningsbeslut. Sedan planerade man i åtta år, och då låg det i alla investeringsplanerna, innan man sedan avslutade det hela i maj 2017. Frågan är alltså analyserad och utredd. Det finns jättemycket material bakom.

Det finns några grundaspekter som påverkar framför allt Gotland. Elförsörjningen är central i ett modernt samhälles utveckling. Det är extremt tydligt. All teknik bygger i praktiken på elförsörjning. Det är datorer och mjölkrobotar. Som exempel har Cementa ett antal tusen elektriska motorer som ska återstartas vid varje litet blink.

År 2018 var situationen den att vi hade 13 totalavbrott. År 2019 hade vi 5. Det är helt orimligt. Föreställ er denna situation i Stockholm. Då hade det varit ett ramaskri. Men gotlänningar ska acceptera detta. Det är inte rimligt. Det är den första utgångspunkten.

Den andra är att Cementa och Heidelberg Cement står för basproduktionen av all cement i Sverige. Den tillverkas till 70 procent i Slite på Gotland. Det är det som bland annat bygger upp svensk bostadsproduktion. De behöver akut göra en omställning av klimatskäl. De står för den näst största utsläppspunkten i Sverige och har som mål att vara klimatneutrala till 2030, alltså om tio år. Det är en rätt kort tid. När de ska göra det är en av huvudingångarna att de ska ha koldioxidavskiljning och lagring. När de ska göra denna process går elförbrukningen upp på Gotland, från dagens förbrukning på ca 1 terawattimme till 3 terawattimmar. De tredubblar förbrukningen. Det innebär att det då behövs ännu mer kabelförsörjning och lokal produktion för att det ska fungera i praktiken.

Elkabel behövs också mycket tydligt för att klara energiomställningen på Gotland. Vi har varit mycket framgångsrika med framför allt vindkraftsutbyggnaden och under senare tid också med solcellsutbyggnaden. Vi har 45 procent lokal förnybar energiproduktion i elnätet på Gotland i dag - mest vindkraft. Men det har faktiskt varit fullt i kablarna i tio år. Det har varit anslutningsstopp i tio år. Föreställ er det i Stockholm eller i Malmö! Den diskussionen hade över huvud taget inte gått att föra där. I tio år har vi i praktiken haft anslutningsstopp. Vi vet att Gotland har extremt bra vindresurser, vi ligger i södra Sverige och det är där vi behöver elen.

Just nu är också en stor bottenundersökning på väg att ske kring ett stort offshoreprojekt i fråga om vindkraft söder om Gotland. Det har en enorm potential. Allt detta spelar in framöver.

Jag skulle också vilja tillföra att tidsaspekten är mycket viktig när man kommer till sådana stora investeringar. Det är mycket långa ledtider. Vi vet att det normalt tar mellan åtta och tio år att lägga en sjökabel. När vi vet att det är tio år till Cementa ska ställa om förstår vi att detta beslut måste tas ganska omgående.

Elmarknadsfrågor

Andra grundfakta handlar om att de två små gamla kablar som vi har är lagda 1984 och 1987. De sjunger alltså på sista versen. Just nu utreds detta. Men enligt bedömningar tar de slut 2030-2035. Det innebär att den nya lösningen med den tredje kabeln inte kan bygga på att dagens två kablar kommer att fortsätta vara i drift. Då har vi snart samma problem igen. De är nämligen snart slut.

Jag ska säga några ord om den samhällsekonomiska analys som ligger till grund för detta. Jag har drivit denna fråga sedan 2007, först som kommunalråd, sedan som regional vindkraftssamordnare, sedan som nationell vindkraftssamordnare och nu som riksdagsledamot. Det innebär att jag har läst en del samhällsekonomiska utredningar ett antal gånger. Där kan man till exempel notera det som Birger Lahti och Rickard Nordin har varit inne på, nämligen att det i denna analys inte finns en enda kostnadspluspost när det gäller att man kan åstadkomma en klimatförbättring. Blir inte vindkraften byggd på Gotland blir den byggd i norra Sverige. Men det anges alltså inte en enda pluspoäng om att man åtgärdar klimateffekten på Gotland genom att bygga kabel. Därmed tycker jag att denna analys faller på sin egen orimlighet. Utredningar blir vad de blir beroende på vad man petar in i dem. Och detta tycker jag är en mycket dålig utredning.

Vi i Centerpartiet är mycket övertygade om att Gotland behöver en ny elkabel. Därför kommer vi givetvis i eftermiddag att rösta för det tillkännagivande som vi har.

Energiministern uttalade sig i dag i medierna om att detta inte spelar någon roll. Det kanske det inte gör. Men i så fall innebär det att ansvaret att lösa sakfrågan faller tungt tillbaka på regeringen. Alla förstår nämligen att oavsett dagens omröstning måste sakfrågan få en lösning. Detta håller inte.

Därmed yrkar jag bifall till reservation 9.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 14.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2020-03-11
Förslagspunkter: 6, Acklamationer: 2, Voteringar: 4

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Elmarknadens utformning

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2019/20:64 av Magnus Oscarsson (KD),

      2019/20:248 av Ola Johansson och Mikael Larsson (båda C),

      2019/20:251 av Mikael Larsson (C),

      2019/20:275 av Lars Thomsson (C),

      2019/20:442 av Annika Qarlsson och Fredrik Christensson (båda C) yrkandena 3 och 5,

      2019/20:457 av Hillevi Larsson (S),

      2019/20:989 av Hanna Westerén (S) i denna del,

      2019/20:1039 av Pia Nilsson och Olle Thorell (båda S),

      2019/20:1126 av Olle Thorell och Pia Nilsson (båda S),

      2019/20:1306 av Sten Bergheden (M),

      2019/20:1318 av Sten Bergheden (M),

      2019/20:1678 av Betty Malmberg (M) yrkandena 1-4,

      2019/20:1961 av Ulrika Heindorff m.fl. (M) yrkandena 1, 3 och 4,

      2019/20:2139 av Teres Lindberg och Kadir Kasirga (båda S),

      2019/20:2216 av Lotta Finstorp m.fl. (M, C, KD),

      2019/20:2422 av Jan Ericson (M),

      2019/20:2517 av Katarina Brännström (M),

      2019/20:2670 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkandena 6 och 7,

      2019/20:2831 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 16 och

      2019/20:3333 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkandena 3, 4 och 17.
      • Reservation 1 (M, SD, KD)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (M, SD, KD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S96004
      M06604
      SD06002
      C31000
      V25002
      KD02002
      L18001
      MP15001
      -2000
      Totalt187146016
      Ledamöternas röster
    2. Övrigt om elmarknadens utformning och funktion

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2019/20:389 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 32-34, 36 och 37,

      2019/20:391 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD),

      2019/20:1292 av Sten Bergheden och Lars-Arne Staxäng (båda M) yrkandena 1-3,

      2019/20:1961 av Ulrika Heindorff m.fl. (M) yrkandena 2, 5 och 6,

      2019/20:2363 av Mikael Damsgaard och Åsa Coenraads (båda M) yrkande 2,

      2019/20:2659 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkande 34,

      2019/20:2670 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 10,

      2019/20:3107 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 10,

      2019/20:3264 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 29, 31, 33, 34, 42 och 43 samt

      2019/20:3351 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 22.
      • Reservation 2 (M, KD)
      • Reservation 3 (SD)
      • Reservation 4 (C)
      • Reservation 5 (L)
    3. Mål för leveranssäkerhet

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2019/20:3333 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 5 och

      2019/20:3351 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 20.
      • Reservation 6 (M, SD, KD, L)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 6 (M, SD, KD, L)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S96004
      M06604
      SD06002
      C31000
      V25002
      KD02002
      L01801
      MP15001
      -1100
      Totalt168165016
      Ledamöternas röster
    4. Ansvar för leveranssäkerhet

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2019/20:2670 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 8,

      2019/20:2831 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 19 och

      2019/20:3264 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 30.
      • Reservation 7 (M, C, KD, L)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 7 (M, C, KD, L)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S96004
      M06604
      SD60002
      C13000
      V25002
      KD02002
      L01801
      MP15001
      -1100
      Totalt198135016
      Ledamöternas röster
    5. Säkerhet och planering för framtidens elmarknad

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2019/20:3333 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkandena 2 och 16.
      • Reservation 8 (KD)
    6. Gotlands elförsörjning

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2019/20:271 av Lars Thomsson (C),

      2019/20:276 av Lars Thomsson (C),

      2019/20:989 av Hanna Westerén (S) i denna del,

      2019/20:2825 av Allan Widman (L) och

      2019/20:3264 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 41.
      • Reservation 9 (M, C, V, KD, L)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 9 (M, C, V, KD, L)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S96004
      M06604
      SD60002
      C03100
      V02502
      KD02002
      L01801
      MP15001
      -0200
      Totalt171162016
      Ledamöternas röster