Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

En ny lag om lägenhetsregister (prop. 2004/05:171)

Betänkande 2005/06:FiU8

  1. 1, Förslag
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
17 maj 2006

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
En ny lag om lägenhetsregister (prop. 2004/05:171)(pdf, 1 MB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2005/06:8 En ny lag om lägenhetsregister (prop. 2004/05:171)

Beslut

Nytt register för alla lägenheter (FiU8)

Alla bostadslägenheter ska föras in i ett register som gör det möjligt att identifiera varje lägenhet. Med registret blir det möjligt att få fram statistik för samhällsplanering och forskning utan att behöva göra folk- och bostadsräkningar med blanketter. Det gör det både enklare och billigare än tidigare. De nya reglerna innebär att alla bostadslägenheter ska ha en entré med en så kallad belägenhetsadress och varje lägenhet i flerbostadshus ska få ett lägenhetsnummer som registreras i lägenhetsregistret. Lägenhetsregistret ska göra det möjligt för staten att folkbokföra på lägenhet, och lägenhetsnumret ska på sikt föras in i folkbokföringen. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2006.
Utskottets förslag till beslut
Delvis bifall till propositionen. Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag

Motioner: 4
Propositioner: 1

Från regeringen

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2006-04-25
Justering: 2006-05-04
Trycklov till Gotab och webb: 2006-05-09
Trycklov: 2006-05-09
Reservationer: 2
Betänkande 2005/06:FiU8

Alla beredningar i utskottet

2005-09-14, 2005-10-13, 2005-10-25, 2006-02-16, 2006-04-25

Nytt register för alla lägenheter (FiU8)

Alla bostadslägenheter ska föras in i ett register som gör det möjligt att identifiera varje lägenhet. Med registret blir det möjligt att få fram statistik för samhällsplanering och forskning utan att behöva göra folk- och bostadsräkningar med blanketter. Det gör det både enklare och billigare än tidigare. De nya reglerna innebär att alla bostadslägenheter ska ha en entré med en så kallad belägenhetsadress och varje lägenhet i flerbostadshus ska få ett lägenhetsnummer som registreras i lägenhetsregistret. Lägenhetsregistret ska göra det möjligt för staten att folkbokföra på lägenhet, och lägenhetsnumret ska på sikt föras in i folkbokföringen. Finansutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag med den ändringen att de nya reglerna ska börja gälla den 1 juli 2006.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2006-05-16
Stillbild från Debatt om förslag 2005/06:FiU8, En ny lag om lägenhetsregister (prop. 2004/05:171)

Debatt om förslag 2005/06:FiU8

Webb-tv: En ny lag om lägenhetsregister (prop. 2004/05:171)

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Agneta Ringman (S)
Anf. 89 Agneta Ringman (S)
Fru talman! Jag ska ge en kort introduktion till förslaget till en ny lag om lägenhetsregister. Ett sådant här register gör det möjligt att folkbokföra på en lägenhet. Enligt förslaget ska alla bostadslägenheter ha en entré med en så kallad belägenhetsadress. Varje lägenhet i flerbostadshus ska få ett lägenhetsnummer som registreras i ett lägenhetsregister. På det här sättet kan varje bostadslägenhet identifieras, och man kan också få fram en registerbaserad hushålls- och bostadsstatistik. Varför är detta så viktigt? Jo, en sådan här statistik är av stor betydelse för planering och utvärdering av bostadsbeståndet men också viktig i forskningssyfte. Dessutom finns det ett förslag om en tvingande lagstiftning inom EU, och enligt det förslaget kommer genomförandet av folk- och bostadsräkning att bli tvingande för medlemsländerna för första gången år 2011 för att därefter återkomma vart tionde år. Finansutskottet föreslår nu att tidpunkten för ikraftträdandet av den nya lagen bestäms till den 1 juli år 2006. Fyra motioner har inkommit, och i betänkandet finns två reservationer, en gemensam från de borgerliga partierna och en från Vänsterpartiet. Med detta, fru talman, överlämnar jag ärendet för debatt.
Mikael Odenberg (M)
Anf. 90 Mikael Odenberg (M)
Fru talman! Jag ska inte ta i anspråk de åtta minuter som jag står upptagen med på talarlistan. Jag har debatterat lägenhetsregister förr i kammaren. Jag minns faktiskt den debatten. Det var under perioden 1991-1994, och motdebattören var Bert Karlsson från Ny demokrati. Han drev kraftfullt och envetet kravet på ett lägenhetsregister. Men nu är det Agneta Ringman och Sonia Karlsson som är vår tids Bert Karlsson. Det är Socialdemokraterna som är vår tids Ny demokrati och som genom den här propositionen ska genomföra det lägenhetsregister vars förträfflighet Bert Karlsson inte lyckades övertyga kammaren om. Den här propositionen innebär att alla landets bostadslägenheter ska registreras i ett statligt register. Den uttalade avsikten bakom är också att vi sedan ska kunna föra in uppgifterna i folkbokföringen. I realiteten kommer det att innebära att vi i praktiken kan registrera medborgarna ned på lägenhetsnivå. Det är ett förslag som vi redan tidigare och alltjämt vidhåller är utomordentligt tveksamt ifrån integritetssynpunkt. Bakgrunden till förslaget är i och för sig hedersam. Det handlar om att säkerställa att vi har ett bra statistikunderlag när det gäller befolkning, boende och annat som är viktigt för att samhällsplaneringen ska kunna fungera. Traditionellt har vi inhämtat de här uppgifterna genom att tillfråga våra medborgare i folk- och bostadsräkningarna. Det där har i och för sig inte varit någon okontroversiell process utan har vållat mycket opposition. Men bakom den här propositionen ligger tanken att vi inte längre ska tillfråga medborgarna om deras angelägenheter, boende, familjesammansättning och annat, utan vi ska i stället se till att vi har ett så heltäckande register över medborgarna att myndigheterna kan hämta in uppgifterna på egen hand. Det blir säkert billigare, och det är säkert effektivt. Men det är inte särskilt tilltalande ur integritetssynpunkt. Jag vet att det är många moderater som har kritiserat de traditionella folk- och bostadsräkningarna med alla sina detaljfrågor. Jag tycker ändå att det finns anledning att titta på hur andra myndigheter har lyckats ianspråkta modern teknik och på det viset underlätta medborgarnas uppgiftsinlämning. Skattemyndigheten är det mest näraliggande exemplet. Deklarationsförfarandet förenklas och förbilligas nu år från år genom att Skatteverket ligger på framkant, ser till att ianspråkta ny teknik. Jag är fullständigt övertygad om att det skulle vara möjligt att genomföra traditionella folk- och bostadsräkningar med utnyttjande av modern teknik på ett sätt som blev effektivt och billigt och där det även i framtiden blir så att man inte detaljregistrerar medborgarna utan samlar in den informationen efter hörande och delaktighet av den enskilde och med den enskilde medborgarens samtycke. Det går man nu ifrån, och det är grunden för att de fyra allianspartierna yrkar avslag på regeringens proposition. För oss är alltjämt integritetsfrågorna levande. Jag vill också uttrycka de farhågor som vi naturligtvis har för att ett sådant register i förlängningen kommer att vidgas. Vi har redan innan trycksvärtan har torkat på propositionen propåer från olika myndigheter som vill att fler uppgifter ska inhämtas och läggas in i registren. Det är lätt att se till exempel att kraven på beskattning av enskilda bostadsrättslägenheter på nytt kommer att se dagens ljus när man öppnar den möjlighet som en detaljerad registrering av medborgarna ned på en enskild lägenhet de facto innebär. Jag ber med detta, fru talman, att få yrka bifall till den reservation som Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet gemensamt har avgivit i finansutskottet.
Gunnar Nordmark (Fp)
Anf. 91 Gunnar Nordmark (Fp)
Fru talman! Det finns många och goda skäl till att ha en fungerande folk- och bostadsstatistik. De flesta länder genomför regelbundet folk- och bostadsräkningar. Från FN och EU, som det har nämnts tidigare här, finns det rekommendationer om att dessa bör göras minst vart tionde år. Och det finns, som Agneta Ringman nämnde i sitt inledningsanförande, planer på att ha en tvingande lagstiftning inom EU på detta område, alltså när det gäller att ha en folk- och bostadsräkning. Mikael Odenberg har varit inne på behovet av att ha riktiga underlag när det gäller uppföljning och planering av bostadsbestånd och den infrastruktur som är förknippad med bostäder. Det kan också vara viktigt att lyfta fram behovet av forskning på det här området, en forskning som på många sätt kan vara nyttig när det gäller att ha en tillförlitlig och väl fungerande statistik. Samtidigt vet vi att såväl enskilda som opinionsbildare tidigare har uppfattat folk- och bostadsräkningen och olika förslag om förändringar av denna som integritetskränkande i större eller mindre utsträckning. Det gäller även det förslag som nu finns i förslaget om en ny lag om lägenhetsregister om att man ska registreras på lägenhet i framtiden. Flera remissinstanser och intresseorganisationer har framfört den här kritiken. Jag läser: Det innebär ytterligare en pålaga för fastighetsägarna som tvingas lämna mycket omfattande uppgifter, både om lägenhetens egenskaper och om dem som bor i lägenheten. Vi anser att lägenhetsregistret innebär ett intrång i våra hyresgästers integritet. Det kommer med stor sannolikhet att användas som kontroll och insyn från olika myndigheters sida. Det känns obehagligt att våra medlemmar tvingas medverka i detta. Så säger Per-Åke Eriksson, vd för Fastighetsägarna. Även om det inte finns sådana avsikter i dag öppnar ett lägenhetsregister av den här karaktären, där alla lägenheter numreras och där en framtida folkbokföring ska ske på just de lägenhetsnumren, en möjlighet att samla in uppgifter eller att utnyttja folkbokföringen på andra sätt som är djupt integritetskränkande. Mikael Odenberg var inne på en del av detta i sitt anförande. Blotta förekomsten av ett omfattande register som omfattar enskilda personer folkbokförda i riket öppnar för olika intressen att använda registret för mer eller mindre goda syften. Förekomsten av ett sådant register kommer alltid att utgöra en frestelse för makthavare att komma till rätta med vad man uppfattar som problematiskt eller farligt och som man vill göra något åt. Ett exempel på detta är en annan reservation i detta betänkande. Det är vänsterpartireservationen, som har ett mycket vällovligt syfte, nämligen att komma åt svarthandel och skenbyten av hyresrätter. Jag håller med v om att det är viktigt att komma åt detta, men reservationen är också ett symtom på att omfattande personregister alltid frestar makthavare att använda dem. Jag tycker också att det kan vara viktigt att komma ihåg att vi inte bara skriver lagar för oss själva och den tid vi lever i. Särskilt i vår världsdel borde vi vara medvetna om att styrande i länder som värnar demokrati och mänskliga fri- och rättigheter snabbt kan ersättas av regimer med helt andra och förfärliga värderingar. Därför är det viktigt när vi i den här kammaren fattar beslut att vi värnar den personliga integriteten, mänskliga fri- och rättigheter och demokrati, att vi när vi stiftar lagar som förser våra myndigheter med verktyg tänker över att de inte ska kunna användas för att inkräkta på den personliga friheten och integriteten eller användas för att beskära den på något annat sätt. Det är viktigt att svenska medborgare känner förtroende för och litar på riksdag och myndigheter, att de inte uppfattas som integritetskränkande. Förslaget om en ny lag om lägenhetsregister och ny folkbokföring baserad på detta register går ett steg i en annan riktning. Folkpartiet har, som jag nämnde inledningsvis, förståelse för de motiv som ligger bakom propositionen. Vi tror dock att det går att lösa de saker man vill lösa på andra sätt, som är mindre integritetskränkande, till exempel genom ett generellt bostadsregister som man kompletterar med undersökningar som anpassas för de speciella ändamål man har. Det sänker detaljgraden i det föreslagna registret. Men det är också viktigt när det gäller ett sådant register att man för en mer långtgående diskussion än vad som har gjorts här om hur långt myndigheternas insyn ska sträckas och hur man tillräckligt skyddar den enskildes integritet. Avslutningsvis: Kostnaderna för inrättande av ett lägenhetsregister innebär enligt Fastighetsägarförbundet mellan 50 och 300 kr per lägenhet, en kostnad som ytterst betalas av hyresgästerna. Det lägger även på nya uppgifter och uppgifter, som ni hörde i utdraget tidigare, som man ogärna tar på sig från landets hyresvärdar. Även kommunerna, med de nya uppgifter de får, kan förväntas få ökade kostnader. Det är kostnader som man inte kompenseras för. Mot bakgrund av detta yrkar jag bifall till reservation 1 och därmed också avslag på förslaget i betänkandet.
Siv Holma (V)
Anf. 92 Siv Holma (V)
Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 2, kontroll av den svarta handeln med hyresrätter. I den reservationen säger Vänsterpartiet att vi i huvudsak ser positivt på förslaget om en ny lag om lägenhetsregister. Ett väl utvecklat sådant kan fylla en del av de luckor som uppstått på grund av att det inte har genomförts någon folk- och bostadsräkning sedan 1990. Men vi skulle också vilja att registreringsändamålet utvidgades i förhållande till det nu liggande förslaget i syfte att bekämpa svarthandel och skenbyten med hyreslägenheter. Vi ser möjligheterna i att kunna göra lägenhetsregistret till ett kraftfullt verktyg att komma åt de kriminella lägenhetsaffärerna om möjligheter ges att kontrollera olagliga överlåtelser av hyreskontrakt. Det kan ske genom att hyresvärd eller hyresnämnd skulle kunna söka historiskt i ett register för att se om vissa lägenheter ofta förekommer i byteskedjor. Fru talman! Vänsterpartiet har under flera år motionerat till riksdagen för att regeringen ska se över möjligheterna att använda kommande lägenhetsregister till att bekämpa svarthandel och skenbyten av lägenheter. I sitt svar delar utskottet vår uppfattning om behovet att vidta åtgärder mot svarthandel men menar att ett lägenhetsregister i sig inte möjliggör att sådana analyser görs, utan det måste kombineras med andra åtgärder. Det var det som Vänsterpartiet ville att regeringen skulle utreda. Visst kan man säga generellt att om man bygger bort bristen på lägenheter försvinner en grundläggande förutsättning för de svarta lägenhetsaffärerna. Men vi anser att det behöver göras något nu. Vidare anges att lagtexten begränsar ändamålet med lägenhetsregistret. Ändamålsbestämningen blir avgörande för vad lägenhetsregistret ska användas till. Att utvidga ändamålet till att omfatta kontroll av svarthandel anser majoriteten i utskottet inte vara lämpligt ur integritetssynpunkt. Vi förstår inte denna rädsla. Det som vi föreslår är att hyresvärd eller hyresnämnd i ett register skulle kunna se om en lägenhet ofta varit föremål för byten. Det är ett ganska försumbart integritetsingrepp, som också kräver en lagstiftning. Därmed tycker vi att de farhågor som bland annat föregående talare talat om är överdrivna. Att sedan kombinera detta vid behov med andra register är väl något som man också skulle kunna acceptera i syfte att bekämpa kriminalitet som svarthandel med hyresrätter. Fru talman! Eftersom Vänsterpartiet anser att den nya lagen om ett lägenhetsregister är bättre än ingen alls har Vänsterpartiet nöjt sig med att i ett särskilt yttrande beskriva vår syn på behovet av fler uppgifter i lägenhetsregistret. Vi beklagar att vi inte fått vare sig majoriteten eller regeringen bakom oss i att ta med fler typer av uppgifter som skulle vara av stort värde för samhällsplaneringen och bostadspolitiken. Behovet av ett utökat innehåll i registret har också understrukits av flera remissinstanser. Det gäller i första hand uppgifter om hiss, våningsplan, värme- och ventilationssystem samt upplåtelseform. De motiv som regeringen redovisat tycker inte vi är tillräckliga. Vi anser dock att det i detta läge ändå kan vara rimligt, för att få denna lag om ett lägenhetsregister, att avvakta resultatet av det uppdrag som regeringen avser att ge till Statistiska centralbyrån och Lantmäteriverket att undersöka möjligheten att få fram uppgifter om hiss. När det gäller uppgifter om värme- och ventilationssystem anser vi det rimligt att invänta och se vilka effekterna blir av det nya EG-direktivet om byggnaders energiprestanda.
Gunnar Nordmark (Fp)
Anf. 93 Gunnar Nordmark (Fp)
Fru talman! Jag har bara en kort fråga till Siv Holma. Kan Siv Holma ändå inte se det som ett problem att det räcker att det kommer förslag om ett lägenhetsregister på folkbokföring så finns det genast några som kommer fram till ett mer utvidgat användande av detta? Som jag sade har man i och för sig motiverat detta med att den sak man vill åstadkomma är god, men den öppnar ju också för att detta register - som var tänkt att användas för folk- och bostadsräkning, för att få pålitlig statistik i samhällsplaneringen och för att kunna genomföra viss forskning - plötsligt ska användas för andra syften. Det är ju det som har varit vår invändning mot detta: Den här typen av väldigt omfattande register öppnar mycket snabbt en frestelse för makthavare och myndigheter att använda registren till annat än vad de egentligen var avsedda för.
Siv Holma (V)
Anf. 94 Siv Holma (V)
Fru talman! Det finns all anledning att pröva integritetsaspekter när det gäller statistik. Det gör vi också. Vi har kommit fram till att vi i de förslag vi har kommit med har beaktat integritetsaspekten. Vi tycker också att de förändringar som vi föreslår inte är speciellt stora och inte medför speciellt stora ingrepp i integriteten. Det är alltid en balansgång när man ska bekämpa kriminalitet. Ska man bekämpa kriminalitet får man också göra denna balansgång. I detta finns det ett integritetsperspektiv som man måste ta hänsyn till, och det gör vi. Som jag sade i mitt anförande krävs det ju också en lagstiftning, och det tycker vi är ett tillräckligt skydd för att motverka det som Folkpartiet, Moderaterna, Kristdemokraterna och Centerpartiet är rädda för.
Gunnar Nordmark (Fp)
Anf. 95 Gunnar Nordmark (Fp)
Fru talman! Jag tycker ändå att man kan återvända till det som på något sätt var min huvudfråga. Direkt, innan bläcket knappt ens hunnit torka på regeringens proposition, kommer det nya förslag om hur man ska kunna utnyttja detta register. Vi har också sett gott om exempel på att man efter ett tag har kommit på hur denna typ av mycket omfattande personregister kan användas till andra saker, och det är detta - än en gång - som gör att vi känner sådan tveksamhet inför det. Möjligheterna att använda ett register där vi är folkbokförda ned på exakt lägenhet till en rad andra uppgifter än det från början var avsett för tycker vi är rätt förskräckande. Det är också bakgrunden till att vi har varit negativa till detta. Jag undrar om Siv Holma kan se någon poäng i detta resonemang.
Siv Holma (V)
Anf. 96 Siv Holma (V)
Fru talman! Jag redogjorde ordentligt för de aspekter vi har beaktat när vi har gjort dessa bedömningar. Detta register är alltså ett lägenhetsrelaterat register, och det är väldigt begränsade uppgifter som man tar fram i det förslag som finns. Vi har gjort bedömningen att vi inte ser de faror med att göra de här smärre förändringarna som Folkpartiet har gett uttryck för att de finns. Efter vad jag har förstått av era anföranden förstod ni ju syftena, vad vi ville åstadkomma, och det var ganska små förändringar som dessa förslag innehöll. När ni dessutom säger att det här sker innan bläcket har hunnit torka vill jag säga att detta är förslag som vi har haft väldigt länge, innan den här nya lagen kom på pränt. Detta är alltså ingenting nytt från Vänsterpartiets sida, utan det har vi drivit i väldigt många år.
Sonia Karlsson (S)
Anf. 97 Sonia Karlsson (S)
Fru talman! Först har jag en invändning mot Mikael Odenbergs inledning. Jag skulle vilja säga att det var Mikael Odenberg och den borgerliga regeringen som samarbetade med Bert Karlsson och Ny demokrati mellan 1991 och 1994. Så var det, Mikael Odenberg. Fru talman! Riksdagen beslutade 1995 att nästa folk- och bostadsräkning skulle vara helt registerbaserad och genomföras 2000 samt att den skulle föregås av en försöksverksamhet. Syftet var att undersöka möjligheterna att bygga upp ett lägenhetsregister, införa folkbokföring på lägenhet, kontrollera statistikkvaliteten och precisera kostnaderna för en riksuppläggning. Försöksverksamheten, som genomfördes i Gävle kommun och i Högalids församling i Stockholm, visade på brister i uppläggningen. Detta gjorde att ytterligare utredningsarbete genomfördes. Vi kan nu se tillbaka på ett mångårigt utredningsarbete, som bland annat har inneburit att uppgiftslämnarbördan har reducerats och att intrånget i den personliga integriteten har minimerats. När man lyssnar på både Mikael Odenberg och Gunnar Nordmark kan man tro att det inte har hänt något på de här tio åren, men det är ju det som det har gjort. Ni har inte läst på. Ni läste på för tio år sedan, och sedan har ni inte följt med i alla de utredningar som har varit. Allt detta gör att vi i dag har att behandla en ny lag om lägenhetsregister som föreslås träda i kraft den 1 juli 2006. Precis som sagts tidigare gör lägenhetsregistret det möjligt att folkbokföra på lägenhet, vilket i sin tur är en förutsättning för att få fram registerbaserad hushålls- och bostadsstatistik. Inga personuppgifter kommer dock att finnas i lägenhetsregistret. En majoritet av befolkningen, ca 60 %, är i dag folkbokförd på fastigheter med endast en bostad och är därmed i praktiken redan folkbokförd på lägenhet, nämligen en villa, eget hem eller motsvarande. Min fråga till Mikael Odenberg blir då: När 60 % av befolkningen redan är folkbokförd på det här sättet, vad är skillnaden i integritet för de 40 % som bor i lägenhet? Sedan har jag aldrig hört någon som tänker köpa villa säga: Jag vill inte köpa den här villan för då hamnar jag i fastighetsregistret och det är besvärligt. Inte någon gång har jag hört det, inte heller i debatten. Regler om att folkbokföring på lägenhet ska omfatta hela befolkningen skulle således innebära att de 40 % av befolkningen som i dag bor i flerbostadshus också kommer att räknas in i det befintliga där det redan finns 60 %. Bostadsutskottet har särskilt framhållit att bristen på aktuella statistiska uppgifter avseende bostäder och hushåll under en längre tid har utgjort ett stort problem i samband med överväganden om bostadsförsörjningen, den fysiska samhällsplaneringen och bostadspolitiken i vid bemärkelse, varför utskottet ser mycket positivt på att ett första steg i framställningen av en aktuell hushålls- och bostadsstatistik nu kan tas. Det nya förslaget innebär dessutom stora besparingar på sikt jämfört med traditionell folk- och bostadsräkning. Statens investeringskostnader för den föreslagna modellen beräknas i propositionen till 284 miljoner kronor. Därutöver tillkommer för staten ca 26 miljoner kronor per år för ajourhållning av registret. Detta kan jämföras med traditionell folk- och bostadsräkning enligt den modell som genomfördes 1990, som i dagens penningvärde skulle kosta ca 400 miljoner kronor. Fram till 1990 genomförde Sverige denna typ av undersökningar vart femte år. Vid övergång till en registerbaserad hushålls- och bostadsstatistik bortfaller stora kostnader som kommunerna tidigare har haft i samband med traditionell folk- och bostadsräkning. I stället tar staten nu ett ökat kostnadsansvar i förhållande till kommunerna. Det är en betydande skillnad mot vad kommunerna tidigare fick betala när vi hade folk- och bostadsräkningarna mot vad dagens förslag innebär. De borgerliga hävdar i en fyrpartireservation att det måste utredas ytterligare alternativ och föreslår därför avslag på propositionen. Fru talman! Jag vågar säga att förslaget om lägenhetsregistret är så väl utrett att till och med den borgerliga högeralliansen borde kunna tillstå detta. Behovet av aktuell hushålls- och bostadsstatistik är stort såväl inom den statliga förvaltningen som inom kommunerna och forskningen. Det har ni själva, särskilt Gunnar Nordmark, sagt. Bristen på kunskap om hushålls- och bostadsförhållanden gör att underlagen för viktiga och för framtiden avgörande beslut blir bristfälliga och mindre tillförlitliga. Det gäller även de beslut som vi fattar i Sveriges riksdag. Vi har 16 år gammal statistik som underlag. Internationellt framstår Sverige i dag som ett undantag i fråga om hushålls- och bostadsstatistik. Det sade också Gunnar Nordmark. FN rekommenderar sina medlemsländer att genomföra folk- och bostadsräkningar minst vart tionde år. Den senaste folk- och bostadsräkningen i Sverige genomfördes 1990, vilket innebär att den befintliga statistiken grundas på uppgifter som är 16 år gamla. I våra nordiska grannländer, Danmark och Finland, baseras folk- och bostadsstatistik sedan länge på registerdata. Vi har inte hört att det skulle vara några problem ur integritetssynpunkt för deras befolkningar. Norge har nyligen avslutat sitt reformarbete och kommer vid nästa folkräkningstillfälle omkring 2010 att genomföra en helt registerbaserad folk- och bostadsräkning. Inom EU har dessutom kommissionen nyligen presenterat ett förslag som innebär att folk- och bostadsräkningar kan komma att bli tvingande från 2011 och vart tionde år därefter. De borgerliga vill nu utreda denna fråga ytterligare. Det är en fråga som har behandlats i olika utredningar sedan 1995! Det har skett saker, och vi har gjort förbättringar. Det har varit både en försöksverksamhet och därefter ytterligare utredningar. Det har sedan skett förändringar och förbättringar av förslaget. Bland annat innebär det nu aktuella förslaget att det inte tas fram ett samlat centralt folk- och bostadsregister, som var med i de första diskussionerna. I stället ska behovet av hushålls- och bostadsstatistik tillgodoses genom en decentraliserad, löpande produktion av statistik. Endast de register som behövs för att få en redovisning för respektive statistikområde samarbetas. Detta innebär ett starkare integritetsskydd jämfört med om alla uppgifter skulle finnas i ett och samma register. Uppgifterna i det föreslagna lägenhetsregistret är dessutom färre än i de traditionella folk- och bostadsräkningarna och färre än i registret för provområdena. Vi vet också att vi i Sverige har en absolut statistiksekretess. Vi lämnar inte ut personuppgifter. Finansutskottet vill också påminna om att lägenhetsregistret inte kommer att innehålla några personuppgifter utan endast uppgifter om bostadslägenheter och byggnader. Folkbokföring på lägenhet ombesörjs av Skatteverket. Det är först vid en koppling mellan dessa två register som statistik för i lagen angivna ändamål kan tas fram och statistik om personers boende studeras. Kopplingen mellan de båda registren ska ske enbart hos Statistiska centralbyrån och kommer att omfattas av en omfattande statistik- och sekretesslagstiftning. Sekretessen är absolut i det här fallet. I princip lämnar SCB ut uppgifter endast för statistik och forskning och då uppgifter som är avidentifierade och begränsade till det ändamål för vilket uppgifterna begärs. Finansutskottet instämmer i regeringens och bostadsutskottets bedömning att befintliga författningar ger ett fullgott skydd för den personliga integriteten. Vad gäller Vänsterpartiets reservation angående kontroll av den svarta handeln med hyresrätter ställer sig finansutskottet bakom bostadsutskottets uppfattning att det visserligen är viktigt att bekämpa svarthandeln med hyreslägenheter men att lägenhetsregistret inte bör användas i detta syfte. Jag ber att få yrka bifall till finansutskottets förslag och avslag på reservationerna.
Mikael Odenberg (M)
Anf. 98 Mikael Odenberg (M)
Fru talman! Påpekandet om att Sonia Karlsson och socialdemokratin hade övertagit Bert Karlssons och Ny demokratis fallna mantel var tydligen en öm tå. Faktum är att ni samarbetade i flera frågor just på bostadspolitikens område. Jag minns när ni tillsammans med Vänstern och Ny demokrati drev fram ett tillkännagivande i riksdagen om att den borgerliga regeringen borde inrätta ett bostadsdepartement och en bostadsminister. Det var ett tillkännagivande som ni fick igenom men som inte har verkställts under de tolv år som har gått sedan dess. Det finns väl ingen anledning att skämmas för Bert Karlsson. Han är till och med rådgivare och sparringpartner till socialdemokratiska riksdagsledamöter, har vi läst i pressen. Den omständigheten att 60 % av svenska folket är folkbokförda i villa är inte ett argument för att införa en integritetskränkande registrering av hur människor bor i flerbostadshus. Det är en konstig slutsats. Det är ju ingen som tittar in i Sonia Karlssons villa för att se vem som bor i vilket rum. Låt gärna ändamålet helga medlen, men förneka inte att det finns viktiga integritetsaspekter i ärendet. Vi vill inte ha ett sådant storebrorssamhälle där man så noga registrerar medborgarnas enskilda boendeförhållanden att man inför folkräkningar inte behöver tillfråga medborgarna därför att all detaljinformation redan finns i register. Vi vill inte ha ett sådant överhetssamhälle. Det är skälet till att vi yrkar avslag. Vi begär inte en utredning, utan vi yrkar avslag på ett förslag som Sonia Karlsson är förtjust i men som vi tycker kränker den enskildes integritet.
Sonia Karlsson (S)
Anf. 99 Sonia Karlsson (S)
Fru talman! För det första vill ni ha ytterligare utredningar. För det andra vill jag lägga till vad som står i Moderaternas motion. Där framgår att i Sverige har folkräkningar genomförts alltsedan mitten av 1700-talet. Sedan 1930 har folkräkningar genomförts i princip vart femte år. Vi kanske kan ta bort det där om att Bert Karlsson eventuellt kom på detta om register och folkräkning. Det är klart att det är anmärkningsvärt att 60 % av Sveriges befolkning bor i egna fastigheter, är folkbokförda på fastigheter, i princip folkbokförda på en lägenhet. Det är ingen debatt, och det är ingen som tycker att det är anmärkningsvärt. De tycker inte att de granskas in på bara kroppen. Vad är då skillnaden? Jag bor i ett litet hus, och jag känner inte alls av att detta skulle vara ett problem. Men för Mikael Odenberg som bor i lägenhet är det här integritetskränkande, det vill säga att det finns ett lägenhetsregister som talar om att en lägenhet i ett visst hus har en belägenhetsadress, att det framgår på vilken våning lägenheten finns och att det framgår om det är två rum och kök eller tre rum och kök. Vad är det som är integritetskränkande? Det finns inga personuppgifter.
Mikael Odenberg (M)
Anf. 100 Mikael Odenberg (M)
Fru talman! Om det inte hade funnits några integritetsaspekter i ärendet hade nog Sonia Karlsson och hennes socialdemokratiska riksdagskolleger röstat för Bert Karlssons propåer om att införa lägenhetsregistret. Men den gången gjorde ni inte det. Ni insåg att det fanns integritetsaspekter. Det är ingen, allra minst jag, som ifrågasätter det legitima i att samla in statistiska uppgifter till grund för samhällsplaneringen. Det är viktigt att det finns goda kunskaper om hur verkligheten utanför ser ut, men vi tycker att grunden ska vara att man går till medborgarna och efterfrågar de uppgifter som behövs. Man ska inte så i detalj registrera de enskilda medborgarna, registrera deras enskilda förhållanden, att man inte behöver fråga dem därför att allt redan finns i myndigheternas register. Det är ett samhälle som Sonia Karlsson må tycka är tilltalande, men vi tycker inte att det är tilltalande. Det är därför vi yrkar på inte ytterligare utredningar om ett sådant register utan avslag på regeringens proposition. Vi tycker att man gärna kan ägna sin utredningskapacitet inte åt sådana register som kränker integriteten men åt hur man med utnyttjande av modern teknik kan genomföra folk- och bostadsräkningar på ett sätt som gör att de inte kostar 400 miljoner kronor. Det tycker inte heller jag är försvarbart. Jag pekade redan i mitt inledningsanförande på att man med utnyttjande av ny teknik faktiskt kan förändra verkligheten. Den ser inte riktigt likadan ut som på 1700-talet. Jag illustrerade det med ett exempel på hur skatteförvaltningen har underlättat medborgarnas uppgiftslämnande. Mycket av uppgifterna finns i register, men de efterfrågas fortfarande. Vi får själva lämna in kompletterande uppgifter, och vi får själva skriva under. Vi har ännu inte riktigt kommit dithän som Hasse och Tage i sketchen, där man bara skulle bekräfta vilka inkomster man hade och sedan skicka in pengarna till staten.
Sonia Karlsson (S)
Anf. 101 Sonia Karlsson (S)
Fru talman! Det som saknas för att vi ska kunna göra en liknande folk- och bostadsräkning och ha en registerbaserad bostadsstatistik är just andelen hushåll och bostäder. För 60 % av Sveriges befolkning vet vi vilka som är folkbokförda i egna fastigheter. Det är 40 % som bor i lägenhet som inte finns i register. De beslut som vi tar här i Sveriges riksdag ska underlätta kommunernas bostadsplanering. Det gäller alltså inte minst bostadsplaneringen, och vi tittar mycket på de delar där vi ska lägga förslag, exempelvis fördelningspolitiken. Andelen ensamstående med barn vet vi inte i dag. Det gäller dessa viktiga saker. Det finns rekommendationer från FN och EU. Danmark och Finland har redan genomfört det här, och Norge ska också ha en registerbaserad bostadsstatistik. Det håller inte, Mikael Odenberg. Du har inte följt vad som har hänt i utredningarna. Det har förändrats och förbättrats. Vi har haft utredningar och fått fram förslag. Nu har vi kommit till den här delen. Vill man ha en statistik? Folkpartiet vill exempelvis ha ett bostadsregister. Det här gäller ett lägenhetsregister för de 40 % som ännu inte finns i register. Sedan har vi en bra statistik som vi kan följa upp, så att vi kan fatta viktiga och riktiga beslut med ett bra underlag.
Gunnar Nordmark (Fp)
Anf. 102 Gunnar Nordmark (Fp)
Fru talman! Även om jag inte befann mig i denna kammare i denna egenskap i slutet av förra seklet kan jag konstatera att det givetvis har skett förändringar, och de har skett i rätt riktning. Men det förändrar inte den principiella kritik som både jag och Mikael Odenberg här har framfört. Vi vet att samtliga folk- och bostadsräkningar som har genomförts på senare tid i det här landet, och förslag till dem, av olika personer och opinionsbildare har uppfattats som mer eller mindre integritetskränkande. Jag kan bara än en gång citera vad Fastighetsägarförbundet säger: "Vi anser att lägenhetsregistret innebär ett intrång i våra hyresgästers integritet och det kommer med stor sannolikhet att användas för kontroll och insyn från olika myndigheters sida." Denna oro finns. Det är inte registret i sig som är det stora problemet, utan det uppstår när du använder registret för att ha det som bas för folkbokföring på lägenhet för hela befolkningen. Detta skapar möjligheter att gå vidare med olika former av integritetskränkande undersökningar från myndigheternas sida om man så skulle önska. Sonia Karlsson och jag höll uppenbarligen med varandra i mycket av det som sades här. Men just på denna punkt, ett register av den här typen och en folkbokföring på lägenhet, ser man inte från majoritetens sida något som helst problem med ur integritetssynpunkt när det gäller möjligheten att samköra register. Vi har sett i en reservation hur åtminstone ett parti genast har kunnat se att det öppnas nya möjligheter att använda den nu föreslagna lagen till någonting som den från början inte var avsedd för. Vi har sett andra exempel på hur användningen av lagar kan förändras över tiden på ett sätt som från början inte var avsett.
Sonia Karlsson (S)
Anf. 103 Sonia Karlsson (S)
Fru talman! Folkbokföring för hela befolkningen, säger Gunnar Nordmark. 60 % av befolkningen finns redan folkbokförd på egna fastigheter, egnahem, och nu pratar vi om resten, de 40 % som bor i lägenhet. Den här lagen om lägenhetsregister har registerändamål. Det står att det är folkbokföring, framställning av statistik, forskning och planering, uppföljning och utvärdering av bostadsbestånd och byggande. Inget annat är tillåtet. Det kan inte utnyttjas på något annat sätt om någon myndighet skulle få för sig det. Det är bara vad som står i den här lagen som gäller. Skulle någon vilja göra något annat måste man lägga fram ett nytt förslag, och det måste tas ett nytt beslut i Sveriges riksdag. Siv Holma har här framfört att de för sin del tycker att det finns skäl för detta - även regeringen har sagt det - och att det vore bra att se var det finns hissar i husen, bland annat för tillgängligheten. Men det passar inte i lägenhetsregistret, och därför avstyrks det förslaget.
Gunnar Nordmark (Fp)
Anf. 104 Gunnar Nordmark (Fp)
Fru talman! Det finns en risk i framtiden att alla i denna kammare inte kommer att vara så omdömesgilla och värna om integritet så mycket som Sonia Karlsson och jag gör. Det finns sådana risker, att man kan få andra idéer om att använda den här typen av register. Då har vi, om det här nu genomförs, i all välvilja och med goda ambitioner skapat möjligheter att göra sådant som går längre i integritetskränkning än vad som är avsett med det här registret. Det är ändå en risk som man måste vara medveten om när man fattar beslut om den här typen av mycket omfattande registrering av enskilda medborgare att den i framtiden kan användas på ett annat sätt än det var avsett, av lagstiftare som har helt andra ambitioner och helt andra idéer än vad vi har. Jag tycker att det är lite bekymmersamt att man inte ens ser den risken.
Sonia Karlsson (S)
Anf. 105 Sonia Karlsson (S)
Fru talman! Men snälla Gunnar Nordmark! Du pratar om att andra lagstiftare någon annan gång kan ta andra beslut. Så är det väl alltid i så fall. Vi har ju demokrati, och du pratar precis som om det skulle komma några som är odemokratiska. Det är alltid så när det blir en ny riksdag och en ny regering att man lägger nya förslag, men det måste alltid fattas beslut i denna kammare med majoritet. Man kan inte ändra något om det inte har fattats beslut. Jag tycker att det är anmärkningsvärt att ni nu säger helt nej till det här. Vi pratade tidigare om 1988 och 1989, och då avslog ni förslag och sade att ni ville ha folk- och bostadsräkning bara vart tionde år. 1995 och 1996 sade ni likadant. Nu säger ni inte det. Och det stämmer ju, för nu har det gått 16 år. Ni har till och med lämnat det. Tidigare har ni kunnat tänka er folk- och bostadsräkning vart tionde år. Jag hade önskat att ni hade läst på mer. Säkert har ni gjort det, men ni vill ändå inte kännas vid att det här inte innebär de saker ni säger. Jag blir lite upprörd av det som Gunnar Nordmark försöker lägga in i förslaget. Det är ett lägenhetsregister, inga personuppgifter. Om det ska bli folkbokföring är det Skatteverket som handhar det. Om det ska användas i vissa delar till forskning och statistik är det Statistiska centralbyrån som har det helt i sin hand, och där är det absolut sekretess. Det finns ingen risk för individer att det skulle komma ut. Det är anmärkningsvärt att ni inte vill låtsas om vad det verkligen handlar om.
Roger Tiefensee (C)
Anf. 106 Roger Tiefensee (C)
Fru talman! Jag tror att svenskarna redan nu är det mest registrerade folket i världen, och ändå öppnar regeringen för ännu mer registrering. Med det föreslagna lägenhetsregistret kommer myndigheter att veta exakt i vilken lägenhet en viss person bor. Det blir nämligen följden när lägenhetsregistret kopplas ihop, samkörs, med folkbokföringen. Det är inget långsökt resonemang. Det framhålls redan på tredje raden i sammanfattningen. Detta öppnar för en allvarlig inskränkning av människors personliga integritet, och till vilken nytta? Behovet av statistik, som anförs som argument för att inrätta ett rikstäckande lägenhetsregister, är definitivt inte tillräckligt. Det svarar inte upp mot den inskränkning i den personliga integriteten som förslaget innebär. Bara genom att läsa vad remissinstanserna säger blir man ju mörkrädd. Riksförsäkringsverket anser exempelvis att det borde finnas en möjlighet att sambehandla uppgifterna med register i socialförsäkringsområdet. Tala om inskränkning i den personliga integriteten! Fru talman! Vi har i kammaren redan sett att när registret väl finns är risken för ändamålsglidning uppenbar. Vi har nämligen fått förslag om att utvidga användningsområdet. Om man sätter in förslaget i ett bredare sammanhang, där Socialdemokraterna steg för steg leder oss mot ett storebrorssamhälle där den personliga sfären alltmer inskränks, blir lägenhetsregistret bara ett litet steg på vägen mot just ett storebrorssamhälle. Som centerpartist värderar jag den personliga integriteten högre och anser att det enda rätta är att avstyrka propositionen. Jag vill därför yrka bifall till reservation 1.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2006-05-17
Förslagspunkter: 4, Acklamationer: 2, Voteringar: 2

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Behovet av ett lägenhetsregister

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Fi27, 2004/05:Fi28 och 2004/05:Fi29 yrkandena 1 och 2.
    • Reservation 1 (m, c, fp, kd)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (m, c, fp, kd)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s1220022
    m045010
    fp04008
    kd02607
    v22006
    c01606
    mp11123
    -1001
    Totalt156128263
    Ledamöternas röster
  2. Kontroll av den svarta handeln med hyresrätter

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2004/05:Fi26 yrkande 1.
    • Reservation 2 (v)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (v)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s1220022
    m450010
    fp39009
    kd26007
    v02206
    c16006
    mp14003
    -1001
    Totalt26322064
    Ledamöternas röster
  3. Fler uppgifter i lägenhetsregistret

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2004/05:Fi26 yrkandena 2-5.
  4. Lagförslagen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till
    a) lag om lägenhetsregister (2006:000) med den ändringen att tidpunkten för lagens ikraftträdande bestäms till den 1 juli 2006 samt att i punkt 6 övergångsbestämmelserna datumet "1 januari 2007" ändras till "1 juli 2007",
    b) lag om ändring i folkbokföringslagen (1991:481) med den ändringen att 6 § får den lydelse som framgår av utskottets förslag i bilaga 3 samt att tidpunkten för ikraftträdandet bestäms till den 1 juli 2006,
    c) lag om ändring i lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet, med den ändringen att 2 kap 3 § får den lydelse som framgår av utskottets förslag i bilaga 3 samt att tidpunkten för ikraftträdandet bestäms till den 1 juli 2006.
    Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2004/05:171.