Energiskatter m.m.
Betänkande 1996/97:SkU16
Skatteutskottets betänkande
1996/97:SKU16
Energiskatter m.m.
Innehåll
1996/97 SkU16
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet motioner om energibeskattningen och om beskattningen på trafikområdet. Motionsyrkandena gäller biobränslenas konkurrenskraft, arbetet med att få till stånd en internationell energi- och koldioxidbeskattning, jordbrukets energiskatter och miljöbonus för vind- kraften. På trafikområdet behandlas yrkanden om trafikbeskattningens allmänna utformning, regionala drivmedelsskatter, bilavgifter, beskattningen av dieseldrivna personbilar, pilotprojekt för biobränslen, tullen på etanol, den finska röda dieseloljan och beskattningen av jordbrukstraktorer och andra arbetsredskap. I betänkandet behandlas även yrkanden som rör systemet med en skatterestitution för de yrkesfiskare som har små fartyg. Utskottet föreslår ett tillkännagivande om att arbetet med att ta fram ett bidrag till de värmeverk som levererar biobaserad värme till industrin skall påskyndas. Till betänkandet har fogats 21 reservationer (m, fp, v, mp, kd) och två särskilda yttranden (fp, v).
Motionerna
1996/97:Fi210 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas, såvitt nu är i fråga 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kompensation för värme vid leverans till tillverkningsindustrin eller växthusnäringen, 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fortsatt skattebefrielse för etanol m.m., 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skattebefrielse för biobaserade bränslen som ingår i blandbränsle. 1996/97:Fi420 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas, såvitt nu är i fråga 25. att riksdagen hos regeringen begär förslag till höjda energiskatter för 1998 och 1999 i enlighet med vad i motionen anförts, 30. att riksdagen hos regeringen begär förslag om överföring av fordonsskatt till bensin- och dieselskatter i enlighet med vad som anförts i motionen. 1996/97:Sk320 av Lennart Fremling (fp) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådana ändringar i skattelagstiftningen att utvecklingen inom hela trafikområdet snarast ändras till att gå i riktning mot ett långsiktigt hållbart samhälle, 2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådana lagändringar att fri konkurrens införs för långväga busstrafik samtidigt som buss- och tågtrafiken påläggs en beskattning som utgår från att resenären skall känna av den samhällsekonomiska marginalkostnaden, 3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådana ändringar i skattelagstiftningen att det skapas en rättvis fördelning av skatterna mellan bilkörning i landsbygd och i tätort. 1996/97:Sk339 av Sivert Carlsson och Elving Andersson (c) vari yrkas, såvitt nu är i fråga 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beskattningsregler för inköp av dieselolja till fiskefartyg. 1996/97:Sk370 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas, såvitt nu är i fråga 28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående minimiskattesatser och höjda miljöskatter. 1996/97:Sk372 av Ingrid Näslund m.fl. (kd) vari yrkas, såvitt nu är i fråga 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om jämbördiga villkor för fiskebåtar som används yrkesmässigt så att även båtar under 12 meter ges rätt att använda grön diesel. 1996/97:Sk602 av Sivert Carlsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av avskaffad vägtrafikskatt för traktorer som är äldre än 30 år. 1996/97:Sk603 av Sivert Carlsson och Eskil Erlandsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av sänkt fordonsskatt för dieselbilar. 1996/97:Sk605 av Olle Lindström (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att skapa konkurrensneutralitet mellan svenska och finländska entreprenörer. 1996/97:Sk610 av Erling Bager och Kenth Skårvik (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att komplettera lagstiftningen gällande energi- och koldioxidskatt, så att innehavare av fartygstillstånd för yrkesfiske och yrkesfiskelicens kan använda den skattefria grönfärgade dieseloljan. 1996/97:Sk611 av Jeppe Johnsson och Ingvar Eriksson (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att även de yrkesfiskare som har fartygstillstånd för båtar får förvärva den skattebefriade gröna dieseloljan. 1996/97:Sk616 av Lennart Thörnlund och Ulf Kero (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om problemet med nybilsskatten på dieseldrivna personbilar. 1996/97:Sk617 av Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att jordbrukstraktorer som används och utför med lastbilar jämförbart transportarbete skall bära sina egna kostnader gentemot samhället och att dessa även skall omfattas av lagen om överlastavgift. 1996/97:Sk618 av Peter Eriksson (mp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att den skall verka för att utjämna skillnaden i beskattningen av nya och äldre dieselfordon. 1996/97:Sk620 av Karin Starrin (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skattebefrielse på etanol. 1996/97:Sk621 av Agne Hansson och Sivert Carlsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förlängd skattebefrielse för inhemskt producerad rapsolja (RME). 1996/97:Sk622 av Carl G Nilsson (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring i lagen om bilskatt i enlighet med vad som anförts i motionen. 1996/97:Sk623 av Carl G Nilsson (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att befria äldre traktorer från fordonsskatt i enlighet med vad som anförts i motionen. 1996/97:Sk629 av Michael Hagberg och Berndt Sköldestig (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förändring av skattereduktion och redovisningsintervall för fossila bränslen till värmeproducenter. 1996/97:Sk630 av Leo Persson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ett omfördelningssystem där glesbygden kompenseras för att uppnå en bättre regional balans för det hållbara samhället. 1996/97:Sk631 av Birgitta Carlsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om översyn av beskattningsreglerna för energi som används i lantbruksföretag. 1996/97:Sk632 av Christer Skoog (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beskattningsreglerna för inköp av dieselolja till fiskefartyg. 1996/97:T213 av Mats Odell m.fl. (kd) vari yrkas, såvitt nu är i fråga 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skattemässigt gynnande av biobränslen. 1996/97:T225 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas, såvitt nu är i fråga 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att bensinskattehöjningen skall vara regionalt differentierad, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att försäljningsskatten på fordonsmodeller mer skall baseras på säkerhets- och miljöegenskaper, 12. att riksdagen beslutar att införa miljödifferentierade försäljningsskatter för arbetsredskap, arbetsmaskiner m.m. 1996/97:Jo206 av Sten Svensson och Lars Hjertén (m) vari yrkas, såvitt nu är i fråga 2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sänkt dieselskatt i enlighet med vad som anförts i motionen. 1996/97:Jo210 av Ulla Löfgren (m) vari yrkas, såvitt nu är i fråga 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om dieseloljebeskattning samt elenergibeskattningen. 1996/97:Jo235 av Margareta Andersson m.fl. (c) vari yrkas, såvitt nu är i fråga 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av elskatten för jordbruket. 1996/97:Jo257 av Lennart Brunander m.fl. (c) vari yrkas, såvitt nu är i fråga 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om översyn av beskattningsreglerna för energi i jordbruksverksamhet. 1996/97:Jo408 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas, såvitt nu är i fråga 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skatt på dieselolja. 1996/97:Jo415 av Lennart Brunander m.fl. (c) vari yrkas, såvitt nu är i fråga 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regler för inköp av skattebefriad dieselolja till fiskefartyg. 1996/97:Jo727 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas, såvitt nu är i fråga 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om koldioxidskatt, 21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förändringar i EU:s mineraloljedirektiv, 23. att riksdagen beslutar att inga förändringar av nu gällande skatteregler rörande biobränslen skall ske. 1996/97:Jo759 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas, såvitt nu är i fråga 20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheten att använda bilavgifter i städerna. 1996/97:N269 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas, såvitt nu är i fråga 16. att riksdagen beslutar återinföra de regler som gällde före 1995 avseende dieseloljebeskattningen av arbetsredskap i enlighet med vad som anförts i motionen. 1996/97:N403 av Sivert Carlsson och Agne Hansson (c) vari yrkas, såvitt nu är i fråga 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skattelagstiftning beträffande inhemska, förnybara energislag. 1996/97:N425 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas, såvitt nu är i fråga 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att införa en uranskatt som trappas upp. 1996/97:A426 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas, såvitt nu är i fråga 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förslag till differentierad skatt på fordonsbränslen. 1996/97:A434 av Eva Zetterberg m.fl. (v) vari yrkas, såvitt nu är i fråga 10. att riksdagen hos regeringen begär att Sverige skall verka för att minska tullen på import av etanol från länder utanför EU. 1996/97:Bo530 av Eva Björne (m) vari yrkas, såvitt nu är i fråga 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att miljöbonusen om 9 öre/kWh till vindkraft bör tas bort.
Utskottet
Energibeskattningen
Utredningar m.m. Energikommissionen (N 1994:04) har i december 1995 lämnat betänkandet Omställning av energisystemet (SOU 1995:139). När det gäller ekonomiska styrmedel är det enligt kommissionen tre frågor som behöver lösas nämligen stödet till ny kraftproduktion, beskattningen av kondenskraft och kraftvärme samt beskattningen av industrins energianvändning. Energikommissionen diskuterar olika förslag som tar sikte på att få ett bättre genomslag för bränslebeskattningen vid produktion av elkraft. Skatteväxlingskommittén (Fi 1994:04) har i januari 1997 lämnat betänkandet Skatter, miljö och sysselsättning (SOU 1997:11). I betänkandet analyserar kommittén energi- och miljöskatternas samhällsekonomiska effekter i vid mening och bedömer förutsättningarna för och effekterna av olika slag av skatteväxling. En bred majoritet i Skatteväxlingskommittén förordar att ytterligare höjningar av energi- och miljöskatter sker stegvis och växlas mot ett i motsvarande grad sänkt skatteuttag på arbetsinkomster. Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet har i februari 1997 lagt fast en strategi för omställningen av energisystemet som innebär att åtgärder vidtas för att möjliggöra en avställning av en första kärnkraftreaktor senast den 1 juli 1998. Särskilda åtgärder vidtas för att användningen av el skall minska och för att få till stånd en ökad utbyggnad av el- och värmeproduktion som är baserad på förnybara energislag. Regeringen har aviserat att en proposition om energipolitiken kommer att läggas fram i vår.
Biobränslen I motion N403 yrkande 3 av Sivert Carlsson och Agne Hansson (c) begärs ett tillkännagivande om att skattelagstiftningen bör gynna den rena inhemska och förnybara energin gentemot petroleumprodukter och andra fossila bränslen. När det gäller användning av biobränslen för andra ändamål än drift av motordrivna fordon gäller i dag en fullständig skattefrihet. De problem som ändå föreligger hänger samman med att beskattningen av de fossila bränslena inte får fullt genomslag på vissa områden. Elkraften beskattas när den levereras till konsument. För att undvika att dubbelbeskattning uppkommer tas någon energi- och koldioxidskatt inte ut för bränslen som används för produktion av el. Detta leder till att biobränslen får svårt att konkurrera. Ett annat område med en liknande problembild är den skattenedsättning som gäller för tillverkningsindustrin och växthusnäringen. Även om nedsättningen behövs för att bibehålla industrins konkurrenskraft medför den en försvagning av biobränslenas konkurrenskraft. Energikommissionen behandlar i sitt betänkande de krav som ställs på de ekonomiska styrmedlen vid en avveckling av kärnkraften. Även om beskatt-ningen i dag har brister när det gäller att stimulera till användning av biobränslen för kraftproduktion har detta utgjort ett mindre akut problem eftersom fossila bränslen använts för elproduktion i begränsad omfattning. Vid en avställning av kärnkraft ställs nya krav på skatteinstrumenten och Energikommissionen har därför gått igenom och analyserat olika modeller för en ändrad beskattning. Energikommissionen diskuterar bl.a. en koldioxidskatt på bränslen som används för elproduktion. En sådan beskattning skulle enligt kommissionen ge högre elpriser och slå hårt mot den elintensiva industrin och kan innebära en utflyttning av elproduktion om inte kontrollåtgärder vidtas. Slutsatsen är att koldioxidskatten på elproduktion bör vara ungefär lika stor som i omvärlden. I avvaktan på en överenskommelse om en harmoniserad koldioxidskatt måste därför enligt kommissionen andra lösningar tillgripas. Ett alternativ är att höja elskatten till en nivå som svarar mot bränslebeskattningen och att komplettera denna beskattning med en bonus för elproduktion som inte ger upphov till koldioxidutsläpp. Även Skatteväxlingskommittén tar i sitt betänkande upp problemen med biobränslenas konkurrenskraft. Skatteväxlingskommittén konstaterar att hotet om klimatförändringar kommer att kräva fortsatta, stora reduktioner av koldioxidutsläppen och att en avveckling av kärnkraften härvid ställer stora krav på en förnyelse av energisystemet. Enligt kommittén kan en ökning av de energi- och miljörelaterade skatterna, som växlas mot en minskning av skatten på arbete, vara ett viktigt och kraftfullt redskap. Kommittén redovisar en modell för hur en reformerad energibeskattning kan utformas. Hur ett energiskattesystem bör utformas bör dock enligt Skatteväxlingskommittén bestämmas efter det att beslut har fattats om hur energiförsörjningen skall ske i framtiden. Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet har i februari 1997 lagt fast en strategi för omställningen av energisystemet. Åtgärder vidtas för att möjliggöra en avställning av en första kärnkraftsreaktor senast den 1 juli 1998. Särskilda åtgärder vidtas för att användningen av el skall minska och för att en ökad utbyggnad skall ske av el- och värmeproduktion baserad på förnybara energislag. Ett långsiktigt program genomförs i syfte att minska kostnaderna för att utnyttja förnybar energi. Åtgärderna innebär statliga utgifter om totalt 9 miljarder kronor under en sjuårsperiod. De partier som står bakom uppgörelsen skall enas om en lämplig finansiering. Enligt utskottets mening finns det i nuvarande läge inte någon anledning till ett tillkännagivande till regeringen om behovet av en skattelagstiftning som gynnar biobränslen. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.
En gemensam koldioxidskatt inom EU I motion Jo727 yrkande 13 av Olof Johansson m.fl. (c) begär motionärerna ett tillkännagivande om att regeringen bör intensifiera ansträngningarna att få till stånd en gemensam koldioxidskatt inom EU. Detta bör enligt motionärerna ske genom att de länder som förespråkar en sådan skatt går samman om en gemensam handlingslinje. I motion Sk370 yrkande 28 av Gudrun Schyman m.fl. (v) anför motionärerna att Sverige internationellt och inom EU bör verka för minimiskattesatser och höjda miljöskatter på koldioxidutsläpp. Utskottet delar motionärernas syn i dessa frågor. Sverige har tillsammans med några andra länder valt att ligga steget före vid beskattningen av koldioxidutsläpp och tar på detta sätt ett särskilt ansvar för de globala miljöproblem och risker som utsläppen av växthusgaser ger upphov till. Ett viktigt inslag i denna strategi är att Sverige på ett aktivt sätt söker förmå andra länder att följa efter och införa motsvarande ekonomiska styrmedel. En sådan internationell beskattning är målet med Sveriges agerande på detta område och skulle dessutom minska behovet av särskilda regler för den konkurrensutsatta industrin i Sverige. Inom EU har Sverige verkat för att minimiskattesatser skall införas också på naturgas och kol och har tillsammans med andra länder sökt få till stånd en lösning som innebär att nuvarande mineraloljedirektiv byggs ut till ett energi- och koldioxidskattedirektiv. Vid Ekofinmötet den 11 mars 1996 konstaterade finansministrarna att det inte skulle vara möjligt att enas kring det då föreliggande direktivförslaget och uppmanade EU-kommissionen att återkomma med ett nytt förslag. Kommissionen har aviserat att ett förslag till nytt energibeskattningsdirektiv kommer att lämnas i början av år 1997. Enligt uppgift från kommissionens tjänstemän är utgångspunkten för det nya direktivet att förbättra funktionssättet inom den inre marknaden. Det nya direktivet kommer också att innebära en större flexibilitet än nuvarande regler vad avser möjligheterna till skattedifferentieringar av bränslen utifrån miljöegenskaper. Även om biobränslen skall omfattas av skatteplikt kommer medlemsländerna att vara fria att tillämpa reducerade skattesatser eller full skattebefrielse. Skattebasen utvidgas till att omfatta samtliga energi- produkter. Målsättningen är också att alla energiprodukter skall omfattas av en positiv skattesats. Även om det således finns en möjlighet att det aviserade direktivet i mycket kommer att uppfylla de svenska önskemålen bör dock svårigheterna att nå en överenskommelse som innebär ett åtagande att införa positiva skattesatser inte underskattas. Enligt utskottets mening driver Sverige redan aktivt frågan om en energi- och koldioxidbeskattning i olika internationella fora och härvid samarbetar Sverige med andra likasinnade länder. Utskottet utgår ifrån att ingen möda sparas för att förmå andra länder att införa ekonomiska styrmedel av detta slag. Någon anledning till ett tillkännagivande till regeringen i denna fråga finns det inte, och utskottet avstyrker därför de aktuella motionsyrkandena.
Skatten på el och fossila bränslen I motion Fi420 yrkande 25 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) anför motionärerna att energiskatten bör höjas med 1 öre per kWh för fossila bränslen och elektrisk kraft 1998 och 1999. Höjningen bör fördelas så att den långsiktiga fördelningen på olika energislag blir proportionell mot energiinnehållet. Regeringen bör enligt motionärerna senast under våren 1997 återkomma med ett sådant förslag. Skatteväxlingskommittén har i sitt nyligen avlämnade slutbetänkande angivit att energiskatten bör omstruktureras så att den blir proportionell mot energiinnehållet. Enligt utskottets mening bör regeringens ställningstagande avvaktas när det gäller den mer långsiktiga inriktningen av energiskattens utformning. När det gäller yrkandet om en höjning av energiskatten är utskottet inte berett att nu tillstyrka detta. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.
Uranskatt I motion N425 yrkande 3 av Eva Goës m.fl. (mp) anför motionärerna att en uranskatt bör införas och vara lika hög per kWh tillförd energi som skatten på kol. Uranskatten bör införas stegvis. De begär ett tillkännagivande av denna innebörd. Energikommissionen tar bl.a. upp frågan om en successivt ökande beskattning av kärnkraften som metod för att få till stånd en avveckling. Detta skulle påskynda en s.k. naturlig avveckling. För att ge en sådan effekt behöver dock skatten enligt kommissionen vara betydligt högre än dagens skatt på elproduktion i kärnkraftverk. I Skatteväxlingskommitténs modell för en reformerad energibeskattning beskattas även uran som en energiprodukt. I överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet om en strategi för omställningen av energisystemet anges bl.a. att energibeskattningen skall ge goda förutsättningar för den svenska industrins internationella konkurrenskraft och att produktionsskatten på kärnkraft skall utformas enligt dessa principer. Även i denna del anser utskottet att regeringens ställningstagande när det gäller den långsiktiga utformningen av energipolitiken bör avvaktas. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.
Jordbrukets energiskatter I motion Sk631 av Birgitta Carlsson (c) anför motionären att lantbrukare som torkar sitt eget foder får betala högre energiskatt än om fodret lämnas till en fodertork. En översyn av energiskatterna bör enligt motionären genomföras i syfte att ge lantbrukarna samma energiskatter som övriga tillverkande företag. Motionären begär ett tillkännagivande av denna innebörd. I tre motioner framställs yrkanden om att lantbrukarna bör ha samma energiskatt på el som tillverkningsindustrin. Yrkanden om sådana tillkännagivanden framställs i motionerna Jo210 yrkande 2 i denna del av Ulla Löfgren (m), Jo235 yrkande 1 av Margareta Andersson m.fl. (c) och Jo257 yrkande 4 av Lennart Brunander m.fl. (c). Tillverkningsindustrin och växthusnäringen erlägger inte någon energiskatt för elkraft som används i verksamheten. Regeringen har i proposition 1996/97:29 föreslagit förändringar av reglerna för dessa branscher. Förslaget har lämnats till riksdagen redan under hösten 1996 men har ännu inte behandlats eftersom nödvändiga besked från EU inte föreligger. Förslaget innebär att koldioxidskatten höjs från 25 % till 50 % av den allmänna nivån upp till ett skatteuttag på 0,8 % av försäljningsvärdet. Över denna nivå uppgår koldioxidskatten till 12 % av den allmänna nivån. Förslaget innebär inte någon ändring när det gäller vilka branscher som omfattas av nedsättningen och befrielsen från energiskatt på el ligger fast. Utskottet vill framhålla att de nedsättningsregler som gäller för industrin och växthusnäringen inte omfattar bränslen som används för drift av motordrivna fordon. En utvidgning av industrireglerna till jordbruket skulle därför inte ge någon nedsättning av skatten på diesel som används i traktorer och arbetsredskap etc. När det gäller en eventuell befrielse från energiskatt på el för jordbruket kan noteras att Energikommissionen diskuterar möjligheterna att begränsa industrins nedsättning till de branscher som verkligen har höga el- eller bränslekostnader. Det är t.ex. enligt kommissionen inte självklart att verkstadsindustrin, som har samma energikostnadsandel som servicenäringarna, skall vara befriad. Kommissionen anser också att det finns anledning att överväga om inte industrins elanvändning på nytt bör bli föremål för beskattning i Sverige. När energiskatten på el slopades för industrin var det huvudsakliga skälet att man bedömde att EU inte skulle acceptera de dåvarande nedsättningsreglerna för energiintensiv industri. Enligt Energikommissionen skulle en begränsning av skattebefrielsen för den icke energiintensiva industrin kunna återföras till näringslivet i form av sänkta arbetsgivaravgifter. Även om den nyligen träffade energiöverenskommelsen skall bidra till att skapa stabila förutsättningar för ett konkurrenskraftigt näringsliv och till en förnyelse och utveckling av den svenska industrin finns det inte utrymme för att nu införa en generell befrielse från energiskatt på el för nya branscher. När det gäller frågan i vilken mån det kan vara befogat med förändringar av industrins och andra branschers beskattning för att på det sättet få till stånd en långsiktig omställning och utveckling av energisystemet finns det enligt utskottets mening anledning att avvakta regeringens ställningstagande. Med det anförda avstyrker utskottet motionsyrkandena.
Värmeleveranser till industrin I motion Fi210 yrkande 10 av Olof Johansson m.fl. (c) anför motionärerna att regeringen snarast bör återkomma med ett förslag som innebär att de biobränsleeldade värmeverken får kompensation för den s.k. nioöringen. Den lägre beskattningen av industri och växthusnäring innebär att biobränslen har svårt att konkurrera på detta område. Särskilt när det gäller värmeverkens leveranser till industrin innebär detta nackdelar eftersom värmeverken i övrigt har goda förutsättningar för biobränsleanvändning. För att ta tillvara denna möjlighet på ett bättre sätt ersattes det skatteavdrag som medgavs vid användning av beskattade bränslen för leverans av värme till industrin med ett schablonbidrag fr.o.m. den 1 juli 1994. Bidraget bestämdes till 9 öre per kWh värme och utgick oberoende av om beskattade eller obeskattade bränslen använts. Sedan bidraget kommit att utnyttjas i en helt annan omfattning än avsett återinfördes de äldre reglerna den 1 september 1996, prop. 1995/96:198, 1995/96:SkU31. Härvid instämde skatteutskottet i regeringens bedömning att behovet av bibehållna konkurrensförutsättningar för biobränslen i stället borde tillgodoses genom ett särskilt stöd för vissa biobaserade värmeleveranser. Skatteutskottet underströk vikten av ett skyndsamt besked till näringen om stödets utformning så att de investeringsbeslut som fattas inte påverkas negativt. I ärendet övervägde skatteutskottet en lösning som skulle innebära att nioöringen behölls i skattesystemet men begränsades till att avse de värmeleveranser som ursprungligen var tänkta att omfattas av systemet. Beslutet att inte välja denna lösning utan i stället föreslå ett bidrag hade sin grund i svårigheterna att skapa en regel som inte kan kringgås. Möjligheterna att göra bedömningar och att förändra regelverket efterhand ansågs bättre i ett bidragssystem. Inom regeringskansliet pågår f.n. ett arbete med denna fråga. Enligt skatteutskottets mening bör arbetet med att ta fram en lösning utanför skattesystemet på det konkurrensproblem som nioöringen var avsedd att lösa nu påskyndas. Det anförda bör riksdagen med anledning av det nu aktuella motionsyrkandet som sin mening ge regeringen till känna. I motion Sk629 av Michael Hagberg och Berndt Sköldestig (s) anför motionärerna att många värmeverk skulle kunna utnyttja skattereduktionen för leverans av värme till industrin bättre om det fanns en möjlighet att beräkna denna per helår som ett alternativ till nuvarande kvartalsredovisning. Vissa kvartal är biobränsleanvändningen så hög att utrymmet för skattereduktion inte kan utnyttjas fullt ut och under andra kvartal använder verken så mycket beskattade bränslen att all skatt inte kan återfås. En övergång till årsredovisning skulle göra det möjligt att få till stånd en utjämning mellan kvartalen. Skattesystemet måste enligt motionärerna anpassas så att det är kostnadsneutralt och helst lönsamt att använda biobränsle. De begär ett tillkännagivande av denna innebörd. I tidigare regelsystem fanns en möjlighet att få skattereduktion för värmeleveranser till industrin per kalenderår. Denna möjlighet var främst avsedd att förenkla förfarandet genom att antalet företag som sökte restitution varje kvartal hölls nere genom en förhållandevis hög beloppsgräns vid kvartalsvis återbetalning. I anslutning till att beloppsgränsen för kvartalsvis återbetalning sänktes kraftigt slopades möjligheten till årsredovisning av praktiska skäl, prop. 1994/95:54, 1994/95:SkU4. Som utskottet utvecklat ovan är avsikten att biobränslenas konkurrensmöjligheter när det gäller värmeleveranser till industrin skall förbättras genom ett särskilt bidrag. I avvaktan på att regeringen tar fram en sådan lösning är utskottet inte berett att tillstyrka en ändring av redovisningsreglerna. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.
Miljöbonus för vindkraft I motion Bo530 yrkande 2 av Eva Björne (m) anför motionären att vindkraft bullrar, ändrar landskapsbilden, stör flyttfåglar m.m. Det är enligt motionärerna fel att subventionera produktion som är miljöstörande och otillräckligt utvecklad. Miljöbonusen på vindkraft bör därför tas bort. Miljöbonus för vindkraft infördes den 1 juli 1994 och uppgår till ett belopp som motsvarar den energiskatt som utgår vid försäljning av elkraft till konsument, bet. 1993/94:SkU34. Enligt utskottets mening finns det inte någon anledning att överväga en förändring av nuvarande miljöbonus för vindkraft. Vindkraften ingår också i det nya energipolitiska program som skall inrättas för forskning, utveckling och demonstration av ekologisk och ekonomiskt uthållig tillförsel, omvandling, distribution och användning av energi. Programmets huvudinriktning är att minska kostnaderna för att utnyttja de förnybara energislagen så att dessa blir ekonomiskt bärkraftiga alternativ till kärnkraft och fossila bränslen. Insatser skall göras bl.a. för teknik avseende vindkraft. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.
Trafikområdet
Utredningar m.m. Kommunikationskommittén (K 1995:01) har i uppdrag att utarbeta en nationell plan för kommunikationerna i Sverige (dir. 1994:140 och dir. 1996:35). Denna plan skall utgöra underlag för ett nytt trafikpolitiskt beslut våren 1998. Kommittén har i ett första delbetänkande presenterat bl.a. en utvärdering av den gällande trafikpolitiken (SOU 1996:26). Kommittén har vidare i ett andra delbetänkande redovisat principiella överväganden rörande användningen av ekonomiska styrmedel inom vägtrafikområdet (SOU 1996:165). I betänkandet analyserar kommittén hur koldioxidskatten, energiskatten på drivmedel och den årliga fordonsskatten kan användas som styrmedel. Kommittén anför att utformningen av vägtrafikens beskattning bör bygga på gemensamma trafikpolitiska och miljöpolitiska mål och riktlinjer för hela transportsektorn. Ett sådant förslag avser kommittén att presentera i sitt slutbetänkande senast den 1 mars 1997. Utredningen (Fi 1996:11) om vägtrafikens samlade beskattning (dir. 1996:37) gör en översyn av beskattningen som omfattar såväl lätta som tunga fordon. Översynen skall koncentreras till vad som är den lämpligaste avvägningen mellan försäljningsskatt, fordonsskatt samt energi- och koldioxidskatt i syfte att förbättra den samlade styreffekten med avseende på trafiksäkerhet och miljö. Utredningens förslag skall ta sin utgångspunkt i de principöverväganden Kommunikationskommittén lämnat i sitt delbetänkande om beskattning av vägtrafiken (SOU 1996:165). Utredningen beräknas avsluta sitt arbete under hösten 1997. Regeringen har aviserat att en proposition om vägavgifter på vissa tunga fordon kommer att läggas fram under våren.
Trafikbeskattningens allmänna utformning I motion Sk320 av Lennart Fremling (fp) anför motionären att det är uppenbart att befolkningen, särskilt i storstäderna, använder sig av alltför mycket vägtransporter för att man skall kunna säga att vi har ett långsiktigt hållbart utnyttjande av naturresurserna. Skattelagstiftningen bör ändras så att utvecklingen inom trafikområdet snarast går i riktning mot ett långsiktigt hållbart samhälle (yrkande 1). Motionärerna anför att buss- och tågtrafiken bör påläggas en beskattning som utgår ifrån att resenären skall känna av den samhällsekonomiska marginalkostnaden (yrkande 2). Regeringen bör lägga fram förslag med denna inriktning. I motion T225 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begär motionärerna tillkännagivanden om att bensinskatten måste öka med minst 30-50 öre per liter och år och att denna höjning bör vara regionalt differentierad (yrkande 5). Vidare bör skatten på fordon i större utsträckning baseras på säkerhets- och miljöegenskaper (yrkande 7). Slutligen bör riksdagen fatta beslut om miljödifferentierad skatt på arbetsredskap, arbetsmaskiner, m.m. (yrkande 12). I motion Fi420 yrkande 30 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) anför motionärerna att så mycket som möjligt av beskattningen av fordon bör ligga på rörliga skatter som utgår i förhållande till hur mycket bilen används. Den nyligen genomförda höjningen av fordonsskatten bör därför föras över till drivmedelsbeskattningen. Det pågår för närvarande ett arbete med utformningen av en ny trafikpolitisk inriktning och dessutom en översyn av vägtrafikens samlade beskattning. Det finns mot denna bakgrund inte någon anledning att hos regeringen begära förslag eller göra tillkännagivanden med den inriktning som motionärerna önskar. Utskottet avstyrker motionsyrkandena.
En regional drivmedelsskatt I motion A426 yrkande 2 av Gudrun Schyman m.fl. (v) anför motionärerna att en regionalt differentierad skatt på fordonsbränslen bör införas och de begär ett tillkännagivande om att regeringen snabbt bör lägga fram ett förslag av denna innebörd. I motion Sk630 av Leo Persson m.fl. (s) framhålls att en regional drivmedelsbeskattning kan vara ett instrument för att nå en bättre regional balans och därmed ett långsiktigt hållbart samhälle. Frågan om en regional drivmedelsbeskattning har behandlats i Vägtullsutredningens (K 1994:03) slutbetänkande Finansieringslösningar för Göteborgs- och Dennisöverenskommelserna (SOU 1995:82). Utredningen konstaterar att energiskatten i huvudsak tas ut när bränslet lämnar de stora oljebolagens depåer och att man måste skapa regler som gör det möjligt att vid beskattningen ta hänsyn till och kontrollera var drivmedlet skall användas. Skatten måste omfatta samtliga drivmedel som levereras inom regionen, även drivmedel som säljs på marinor och till industrin och jordbruket. Vidare måste uppbördsrutinerna ändras och detta ger enligt utredningen ett väsentligt merarbete. För att komma tillrätta med skatteundandraganden och fusk och för att motverka att systemet utnyttjas på ett inte avsett sätt krävs att det införs olika former av förbud och sanktioner. Det är enligt vad utredningen redovisar inte omöjligt att kontrollera och övervaka systemet på ett tillfredsställande sätt, men detta förutsätter att berörda myndigheter ges resursförstärkningar. Det är dock enligt utredningen oundvikligt att gränshandel uppkommer och att konkurrensen snedvrids. Utredningen konstaterar sammanfattningsvis att det är enklare att hantera en regional fordonsskatt än en regional bensinskatt och att varken en regional fordonsskatt eller en regional drivmedelsskatt kan generera de medel som krävs för att finansiera Göteborgsöverenskommelsen. Utredningen föreslog en kombination av vägtullar och förhöjd fordonsskatt. Enligt utskottets mening är det inte lämpligt att belasta skattesystemet med den typ av administrativa komplikationer och andra problem som skulle uppkomma om en regional drivmedelsskatt infördes. Utskottet avstyrker motionsyrkandena.
Bilavgifter I motion Jo759 yrkande 20 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) anför motionärerna att regeringen bör återkomma med ett förslag som möjliggör bilavgifter i större städer. Ett motsvarande yrkande läggs fram i motion Sk320 yrkande 3 av Lennart Fremling (fp). Kommunikationskommittén konstaterar i sitt delbetänkande om beskattning av vägtrafiken att differentierade bilavgifter gör det möjligt att på ett optimalt sätt genomföra principen om att det är förorenaren som skall betala. Kommittén konstaterar dock att tekniken för sådana system ännu inte är fullt utvecklad och att man tills vidare får använda mer ofullständiga styrmedel. Energiskatten bör härvid enligt kommittén bestämmas efter förhållandena på landsbygden och kompletteras med särskilda styrmedel av lokal karaktär i tätorterna. Även utanför tätort kan det uppkomma variationer i den belastning som energiskattenivån innebär och sådana variationer bör enligt kommittén kompenseras genom särskilda åtgärder inom ramen för regionalpolitiken. Kommittén återkommer till detta i sitt slutbetänkande. Regeringen har i maj 1996 uppdragit åt Vägverket att utreda förutsättningarna för ett mer differentierat vägtullssystem i Stockholms- regionen, och Vägverket har den 1 november 1996 lämnat en lägesrapport. I rapporten redovisar Vägverket en utvärdering av vägtullar och Road Pricing i Stockholmsregionen. Utvärderingen visar att vägavgifter som utgår per körd kilometer (Road Pricing) teoretiskt sett har fördelar jämfört med traditionella vägtullar. Vägverket drar i sin rapport slutsatsen att en utveckling mot vägavgifter per körd kilometer är önskvärd ur flera aspekter. De tekniska lösningarna för ett fullt utvecklat system finns dock endast i prototyper. Regeringen har i dagarna aviserat att det s.k. Dennispaketet kommer att ersättas med ett förslag till en mer miljöinriktad trafiklösning för Stockholmsregionen. En förhandlingsman kommer att tillsättas och denne har till uppgift att träffa en överenskommelse mellan staten och Stockholms kommun om finansieringen av en helhetslösning för väg- och järnvägstrafik genom centrala Stockholm. Den nya lösningen innebär bl.a. att Stockholmsregionen skall få möjlighet att besluta om införande av ett miljöstyrande bilavgiftssystem. Eftersom det redan pågår ett arbete med den inriktning som motionärerna önskar finns det enligt utskottets mening inte någon anledning till ett tillkännagivande till regeringen i denna fråga. Utskottet avstyrker motionsyrkandena.
Dieseldrivna personbilar I flera motioner tas den höga fordonsskatten på dieseldrivna personbilar upp. Fordonsskatten på en ny dieseldriven personbil uppgår i dag till 2 245 kr (900 kg). För en dieseldriven personbil med en årsmodellsbeteckning som är 1993 eller äldre är fordonsskatten dock 1 172 kr. Fordonsskatten för en motsvarande bensindriven bil är 585 kr. I motion Sk616 av Lennart Thörnlund och Ulf Kero (s) anför motionärerna att dieseldrivna personbilar är bränslesnåla och miljövänliga och dessutom vanliga i Europa. En miljöförbättrande åtgärd som dessutom skulle ge svensk bilindustri chansen att konkurrera på denna marknad vore enligt motionärerna att avskaffa den höga fordonsskatten på nya dieseldrivna personbilar. I motion Sk622 av Carl G Nilsson (m) anför motionären att en föryngring och förnyelse av Sveriges bilpark är önskvärd ur trafiksäkerhetssynpunkt och miljösynpunkt. Den höga fordonsskatten på nya dieseldrivna personbilar motverkar enligt motionärerna en sådan utveckling och bör därför slopas. I motion Sk603 av Sivert Carlsson och Eskil Erlandsson (c) anför motionärerna att det inte är rimligt att dieseldrivna personbilar har en fordonsskatt som är närmare fyra gånger så hög som skatten för bensindrivna bilar. Att äldre dieselbilar har en lägre fordonsskatt än nyare är också helt fel enligt motionärerna. I motion Sk618 av Peter Eriksson (mp) anför motionären att regeringen bör verka för en utjämning av skillnaden i beskattning mellan nya och äldre dieselfordon. När kilometerskatten ersattes med dieselskatt medförde hänsynen till den tunga trafikens konkurrensförutsättningar att beskattningen av diesel sattes till en lägre nivå än den som gäller för bensin. För att få en balans när det gäller personbilar genomfördes en femdubbling av fordonsskatten för dieseldrivna personbilar. Eftersom det rörde sig om en kraftig ökning begränsades denna till kommande årsmodeller. För 1993 och tidigare års modell stannade höjningen vid en fördubbling, prop. 1992/93:124, 1992/93:SkU13. Riksdagens beslut sommaren 1996 att slopa försäljningsskatten för personbilar i stimulanssyfte finansierades med en höjning av fordonsskatten med 50 % den 1 oktober 1996. Denna höjning begränsades dock till 15 % för dieselfordon av årsmodell 1994 och senare, prop. 1995/96:222, 1995/96:FiU15. Genom beslutet har en viss utjämning av fordonsskatten på nya och gamla dieseldrivna personbilar skett. Kommunikationskommittén har i sitt delbetänkande om beskattning av vägtrafiken funnit att det är motiverat att behålla en högre fordonsskatt på dieselpersonbilar än bensindrivna personbilar eftersom energiskatten på diesel är väsentligt lägre än på bensin. Kommittén anser dock att miljö- och trafiksäkerhetsskäl talar för att fordonsskatten för äldre dieselpersonbilar nu höjs till samma nivå som gäller för nyare dieselbilar. Däremot finns det enligt kommittén inte någon anledning att skapa en omvänd ordning där de nyare dieselfordonen får en lägre fordonsskatt än de äldre. Utredningen om vägtrafikens samlade beskattning har bl.a. i uppgift att undersöka om det finns möjlighet att förenkla de regler som i dag styr uttaget av försäljnings- och fordonsskatt. En möjlighet som undersöks är att låta skatten tas ut med enhetliga skattebelopp för alla fordonskategorier. Enligt utskottets mening finns det skäl att avvakta det pågående utredningsarbetet även i denna del, och utskottet avstyrker därför motionsyrkandena.
Biobränslen för motorfordon I motion Fi210 av Olof Johansson m.fl. (c) tar motionärerna upp situationen för de pilotprojekt med skattebefrielse för biobränslen som löper ut under år 1996. Motionärerna begär ett tillkännagivande om att skattebefrielsen bör förlängas (yrkande 12). Vidare bör skattebefrielsen för biobaserade bränslen gälla även vid inblandning (yrkande 13). I motion Jo727 av Olof Johansson m.fl. (c) anförs vidare att regeringen bör intensifiera sina ansträngningar att få till stånd en ändring i det s.k. mineraloljedirektivet så att det inte hindrar introduktionen av biobränslen (yrkande 21). Regeringen bör vidare initiera en förhandling med berörda parter såsom producentorganisationer, bil- och petroleumindustrin samt berörda statliga myndigheter om hur en övergång till biobränslebaserade drivmedel skall ske. I avvaktan härpå bör skattereglerna inte ändras (yrkande 23). I motion Sk620 av Karin Starrin (c) anför motionären att om drivmedelsskatten på etanol tas bort under en tioårsperiod kan produktionen av drivmedelsetanol bli företagsekonomiskt lönsam. En sådan produktion har stora miljöfördelar och ger därtill fler arbetstillfällen och minskat importberoende. I motion Sk621 av Agne Hansson och Sivert Carlsson (c) begärs ett tillkännagivande om att skattebefrielsen för rapsdiesel bör förlängas. Slutligen begärs i motion T213 yrkande 8 av Mats Odell m.fl. (kd) ett tillkännagivande om att biobränslen bör vara helt skattebefriade även vid låginblandning. Målet bör enligt motionärerna vara att minst hälften av alla bilar år 2010 drivs med annat än fossilt bränsle. Mineraloljedirektivet föreskriver att alla produkter som används som drivmedel skall beskattas efter de regler som gäller för mineraloljebaserade drivmedel. Medlemsländerna har dock möjligheter att besluta om befrielse eller nedsättning för pilotprojekt med syfte att utveckla mer miljövänliga bränslen. En sådan möjlighet har också införts i lagen (1994:1776) om skatt på energi, prop. 1994/95:54, 1994/95:SkU4. Regeringen har använt denna möjlighet och medger regelmässigt hel skattefrihet för biobaserade bränslen med undantag för etanol som ingår i blandningar. Regeringen har i december 1996 fattat beslut om förlängning av ett antal sådan dispenser. Besluten gäller för perioder på upp till fem år. Skattebefrielsen gäller även vid inblandning av rapsmetylester i ett motorbränsle. När det gäller etanol följer regeringen de regler som gällde redan före den nuvarande lagens tillkomst. Ren etanol skattebefriades den 1 januari 1992 för att möjliggöra tillräckligt omfattande flottförsök med etanoldrivna bussar, prop. 1991/92:67, 1991/92:SkU6. Skattebefrielsen begränsades dock till att gälla det aktuella bränslet ren etanol. Skatten för inblandad etanol uppgår i dag till 90 öre per liter. I de ärenden om skattebefrielse som regeringen behandlat i december förekommer ansökningar om att raps/mineraloljeblandningar som inte uppfyller kraven för miljöklass 1 ändå skall behandlas som en sådan blandning. Dessa ansökningar har avslagits med hänvisning till Alternativbränsleutredningens (M 1995:06) pågående arbete (dir. 1995:97). Regeringen avser enligt vad som framgår av besluten att behandla denna fråga när utredningen har lämnat sitt betänkande och detta har remissbehandlats. Alternativbränsleutredningen har i januari 1997 avgivit betänkandet Bättre klimat, miljö och hälsa med alternativa drivmedel (SOU 1996:184). Utredningen föreslår bl.a. att ett system för miljöklassning av alternativa drivmedel skapas. För blandningar föreslås att beskattning skall ske utifrån de ingående komponenternas egenskaper. Skatteväxlingskommittén har i sitt betänkande aktualiserat frågan om att sätta ett tak för hur omfattande pilotprojekt skall tillåtas vara. I en situation där 15 % av den totala volymen motorbränslen ersätts med skattefria biobränslen leder detta till ett årligt skattebortfall för staten på drygt 6 miljarder kronor, vilket ger en kostnad för den uppnådda reduktionen 145 öre per kg koldioxid. EU-kommissionen har aviserat att ett förslag om ett nytt energibeskattningsdirektiv kommer att läggas fram i början av år 1997. Det förväntade innehållet i detta direktiv har beskrivits ovan under rubriken En gemensam koldioxidskatt inom EU. Enligt utskottets mening är flertalet yrkanden om skattebefrielse för biobränslen tillgodosedda genom de beslut som regeringen fattat i december 1996. När det gäller yrkandet om skattebefrielse även för inblandning av etanol finns det skäl att avvakta den pågående översynen av vägtrafikens beskattning och även behandlingen av Alternativbränsleutredningens förslag. Det bör ankomma på regeringen att avgöra om och i vilken mån samråd bör ske med olika intressenter vid behandlingen av frågor som rör biobränsleanvändning. Med det anförda avstyrker utskottet de nu aktuella motionsyrkandena.
Tullen på etanol I motion A434 yrkande 10 av Eva Zetterberg m.fl. (v) begärs ett tillkännagivande om att Sverige bör verka för att tullen på import av etanol från länder utanför EU minskas. EU:s tullar på etanol är förhållandevis höga och medför att etanol i första hand måste köpas inom EU. Någon brist på sådan etanol föreligger inte eftersom de vinproducerande länderna kan erbjuda etanol som en följd av den överskottsproduktion som föreligger. Beslut om tullar fattas av rådet och det finns inte några planer på en ändring av denna tull. Från svensk sida har dock försök gjorts att få till stånd en sänkning. Utskottet anser inte att det nu finns något att vinna med ett tillkännagivande till regeringen i denna fråga och avstyrker därför motionsyrkandet.
Jordbrukstraktorer och andra arbetsredskap I motion N269 yrkande 16 av Carl Bildt m.fl. (m) anför motionärerna att det finns starka skäl att inte belägga diesel som används i jordbrukstraktorer och andra arbetsredskap med förhöjd energiskatt eftersom dessa inte utnyttjar det allmänna vägnätet på samma sätt som övriga fordon. I motion Jo206 yrkande 2 av Sten Svensson och Lars Hjertén (m) anförs att kravet på användning av högbeskattad dieselolja i jordbrukstraktorer och andra motorredskap har medfört att jordbruket träffas av koldioxidskattehöjningar och skattehöjningar på diesel. Enligt motionärerna hotar den sammanlagda beskattningen nu att ge negativa effekter på sysselsättningen. Dieselskatten måste därför sänkas. I motion Jo210 yrkande 2 i denna del av Ulla Löfgren (m) hemställer motionären att kravet på användning av högbeskattad diesel i jordbrukstraktorer slopas. Beslutet om användning av högbeskattad, miljöklassad dieselolja i jordbrukstraktorer, terminaltraktorer, motorredskap och terrängfordon fattades våren 1995, prop. 1994/95:203, 1994/95:SkU28. De nya reglerna skulle i huvudsak träda i kraft den 1 oktober 1995. Sedan övergången föranlett problem för lantbrukare med stora lager obeskattad dieselolja förlängdes fristen ett år till den 1 oktober 1996. Ett villkor var att en särskild lagerskatt erlades, 1995/96:SkU1. Enligt utskottets mening medför de ökade miljökraven på motordrivna fordon att det blir allt viktigare att inte vissa kategorier lämnas utanför. Arbetsfordonen hade tidigare av olika skäl inte kommit att omfattas av kravet på användning av miljöklassat drivmedel, och tillfälliga lösningar måste tillgripas för att komma tillrätta med detta förhållande. Beslutet att även arbetsfordon skall omfattas av kravet på användning av högbeskattad miljöklassad dieselolja löste dessa problem. Utskottet ser inte någon anledning att nu göra ett särskilt undantag för denna fordonskategori och avstyrker därför motionsyrkandena.
Finsk röd diesel I motion Sk605 av Olle Lindström (m) anför motionären att i Finland får röd diesel användas i entreprenadmaskiner, traktorer och båtar. Även om de inte kan använda den röda dieseln i Sverige medför detta att finska entreprenörer har bättre möjlighet att räkna hem entreprenader på den svenska sidan. Svenska entreprenörer bör enligt motionären ha samma konkurrensförutsättningar som finska entreprenörer. Användning av finsk röd olja i Sverige förbjöds genom prop. 1995/96:57, 1995/96:SkU7. Skatteutskottet anförde bl.a. följande.
Utskottet har inte funnit någon anledning till erinran mot förslaget. När det gäller ett svenskt förbud mot användning av finsk röd olja i jordbruks- traktorer och motorredskap vill utskottet emellertid klargöra att förslaget i denna del måste ses mot bakgrund av de mycket starka kontrollskäl som motiverar förbudet mot användning av lågbeskattad olja i motordrivna fordon. Den införsel av finsk röd olja för användning i svenska dieselfordon som är anledningen till att förbudet nu måste utvidgas visar också på betydelsen av att detta förbud upprätthålls. Även om utskottet således ställer sig bakom förslaget i denna del är utskottet medvetet om att de nya reglerna kan ge upphov till problem för näringsidkare som bedriver verksamhet på bägge sidor om gränsen. Med hänsyn till de skäl som uppbär förbudet bör det emellertid enligt utskottets mening inte komma i fråga att inskränka förbudet av denna anledning. Däremot ser utskottet inte något hinder mot att eventuella negativa effekter neutraliseras genom andra åtgärder. Utskottet förutsätter att regeringen följer denna fråga och vid behov vidtar de åtgärder som kan anses påkallade. Enligt utskottets mening är skillnaderna i beskattning av dieselolja inte den enda skillnaden mellan två konkurrerande entreprenörer i dessa fall. Även andra skatter och bestämmelserna i övrigt skiljer sig åt i Finland och Sverige. Denna typ av allmänna skillnader i konkurrensförutsättningarna kan inte läggas till rätta genom ingrepp vid gränsen utan kräver att en harmonisering av ländernas regler kommer till stånd. I sammanhanget bör också nämnas att man inom regeringskansliet ser över frågan om den svenska energibeskattningen i någon mån utgör ett hinder i det gränsregionala samarbetet. Det svenska förbudet mot användning av röd diesel i motordrivna fordon gör att en jordbrukstraktor, som i Finland drivs med röd diesel, i praktiken inte kan köra in i Sverige utan bränslet byts ut. Vidare innebär de svenska reglerna att diesel antingen skall högbeskattas eller färgas grön. Följden blir att röd diesel högbeskattas även om den tas in för uppvärmningsändamål. Dessa frågor är föremål för EU-kommissionens granskning med anledning av en anmälan mot Sverige avseende hinder mot import och användning här i landet av rödmärkt olja. Arbete pågår inom EU i syfte att harmonisera hanteringen av märkt olja så till vida att en specifik blandning av märk- och färgämnen (en s.k. Euromarker) skall väljas ut. Avsikten är att Euromarkern skall användas i samtliga medlemsstater för att skilja mellan hög- och lågbeskattad olja. Om Euromarkern införs är det önskvärt med en harmonisering av den lågbeskattade euromärkta oljans användningsområde. Med det anförda avstyrker utskottet det aktuella motionsyrkandet.
Fordonsskatten för veterantraktorer I två motioner framställs yrkanden om att traktorer skall omfattas av den befrielse från fordonsskatt som gäller för veteranfordon. Sådana yrkanden framställs i motion Sk623 av Carl G Nilsson (m) och motion Sk602 av Sivert Carlsson (c). Motorcyklar, personbilar, lastbilar och bussar av äldre modell är sedan den 1 januari 1985 befriade från fordonsskatt. Bestämmelsen syftar till att göra det lättare att inneha veteranfordon, prop. 1983/84:178, 1983/84:SkU40. Befrielsen avsåg tidigare fordon av 1950 års modell eller äldre. Den 1 juli 1994 infördes en rullande trettioårsgräns, prop. 1993/94:181, 1993/94:SkU27. Utskottet har vid införandet av en rullande trettioårsgräns för veteranbilar avslagit yrkanden om en utvidgning av skattebefrielsen till traktorer, husvagnar och släpvagnar med hänvisning bl.a. till att undantaget tillkommit efter diskussioner med olika företrädare för fordonshobbyn och en prövning av de problem som en 30-årsgräns kunde ge upphov till. Avsikten har således inte varit att uppställa någon allmän regel om befrielse från fordonsskatt för fordon som är äldre än trettio år. Utskottet ser mot denna bakgrund inte någon anledning att nu tillstyrka tillkännagivanden som innebär att en sådan befrielse skall införas för traktorer. Utskottet avstyrker motionsyrkandena.
Traktortåg I motion Sk617 av Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén (s) begär motionärerna ett tillkännagivande om att jordbrukstraktorer som används och utför med lastbilar jämförbart transportarbete skall bära sina egna kostnader gentemot samhället samt omfattas av lagen om överlastavgift. De begär ett tillkännagivande av denna innebörd. Fordonsskatten för jordbrukstraktorer uppgår till 225 kr. För lastbilar kan fordonsskatten uppgå till 10 000-20 000 kr. Under betkampanjen används jordbrukstraktorer med flera släpvagnar för att dra stora laster på allmän väg. Enligt utskottets mening har den lägre beskattningen av jordbrukstraktorer sin grund i att dessa inte framförs på allmän väg annat än vid transporter av produkter från jordbruk. En ändring av denna gränsdragning skulle enligt utskottets mening riskera att medföra en ökning av antalet transporter, och utskottet är därför inte berett att tillstyrka en sådan åtgärd. Utskottet avstyrker motionen.
Fiskefartyg I flera motioner väcks yrkanden som rör yrkesfiskarnas befrielse från skatt på drivmedel för fartyg. Fiskare som använder mindre fartyg får inte använda den lågbeskattade märkta dieseloljan utan köper i stället högbeskattad dieselolja. Skattefriheten uppnås i dessa fall genom att skatten på dieseloljan återbetalas kvartalsvis efter ansökan. Motionsyrkanden om att alla yrkesfiskare skall ha möjlighet att använda den lågbeskattade dieseloljan framställs i motionerna Sk632 av Christer Skoog (s), Jo408 yrkande 4 av Göte Jonsson m.fl. (m), Sk611 av Jeppe Johnsson och Ingvar Eriksson (m), Sk339 yrkande 2 av Sivert Carlsson och Elving Andersson (c), Jo415 yrkande 3 av Lennart Brunander m.fl. (c), Sk610 av Erling Bager och Kenth Skårvik (fp) och Sk372 yrkande 4 av Ingrid Näslund m.fl. (kd). Fartyg som används yrkesmässigt är befriade från energiskatt, koldioxidskatt och svavelskatt. När drivmedelsbeskattningen den 1 januari 1995 utvidgades till fritidsbåtar bedömdes det som nödvändigt att låta de mindre yrkesfartygen övergå till ett restitutionsförfarande (prop. 1994/95:54, 1994/95:SkU4). Till följd av vissa övergångsproblem trädde förbudet mot användning av ofärgad olja i båtar inte i kraft förrän den 1 september 1995 (prop. 1994/95:213, 1994/95:SkU29). Enligt utskottets mening är anledningen till den ordning som nu gäller att skatteskillnaderna mellan bränsle för fritidsbåtar och yrkesbåtar uppgår till betydande belopp. Förslag om andra lösningar än det kritiserade restitutionsförfarandet har lagts fram i olika sammanhang och innebär i allmänhet att någon form av legitimering skall användas. Utskottet har förståelse för den kritik som riktas mot restitutionssystemet och har också vid sin tidigare behandling av denna fråga anfört att regeringen noga bör följa utvecklingen på området och pröva möjligheterna till alternativa lösningar, som minskar olägenheterna med nuvarande bestämmelser. Riksskatteverket har i sin RSV Rapport 1995:10 Förslag till förenklingar i skattelagstiftningen ifrågasatt om restitutionsförfarandet innebär någon vinst ur kontrollsynpunkt och har påtalat att förfarandet medför problem för många fiskare och extra kostnader för skattemyndigheten. Riksskatteverket föreslår att ägare till båtar som används yrkesmässigt ånyo får en rätt att använda lågbeskattad märkt diesel mot försäkran. Förslaget är för närvarande föremål för överväganden inom regeringskansliet. Utskottet förutsätter att regeringen nu prövar det förslag till lösning som Riksskatteverket lagt fram och redovisar sin bedömning av detta i ett lämpligt sammanhang. Något tillkännagivande torde inte vara nödvändigt. I den mån motionsyrkandena inte tillgodosetts genom vad utskottet anfört avstyrker utskottet dem.
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande biobränslen att riksdagen avslår motion 1996/97:N403 yrkande 3, res. 1 (m) - motiv. res. 2 (mp) 2. beträffande en gemensam koldioxidskatt inom EU att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Sk370 yrkande 28 och 1996/97:Jo727 yrkande 13, res. 3 (fp) res. 4 (mp) 3. beträffande skatten på el och fossila bränslen att riksdagen avslår motion 1996/97:Fi420 yrkande 25, res. 5 (mp) 4. beträffande uranskatt att riksdagen avslår motion 1996/97:N425 yrkande 3 res. 6 (m) - motiv. res. 7 (mp) 5. beträffande jordbrukets energiskatter att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Sk631, 1996/97:Jo210 yrkande 2 i denna del, 1996/97:Jo235 yrkande 1 och 1996/97:Jo257 yrkande 4, res. 8 (m) 6. beträffande nioöringen att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Fi210 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört i denna del, res. 9 (m) 7. beträffande kvartalsredovisning att riksdagen avslår motion 1996/97:Sk629, 8. beträffande miljöbonus för vindkraft att riksdagen avslår motion 1996/97:Bo530 yrkande 2, 9. beträffande trafikbeskattningens allmänna utformning att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Sk320 yrkandena 1 och 2, 1996/97:Fi420 yrkande 30 och 1996/97:T225 yrkandena 5, 7 och 12, res. 10 (mp) res. 11 (v) 10. beträffande en regional drivmedelsskatt att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Sk630 och 1996/97:A426 yrkande 2, res. 12 (v) 11. beträffande bilavgifter att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Sk320 yrkande 3 och 1996/97:Jo759 yrkande 20, res. 13 (m) - motiv. res. 14 (fp) 12. beträffande dieseldrivna personbilar att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Sk603, 1996/97:Sk616, 1996/97:Sk618 och 1996/97:Sk622, res. 15 (m) res. 16 (mp) 13. beträffande biobränslen för motorfordon att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Sk620, 1996/97:Sk621, 1996/97:Fi210 yrkandena 12 och 13, 1996/97:T213 yrkande 8 och 1996/97:Jo727 yrkande 21 och 23, res. 17 (kd) 14. beträffande tullen på etanol att riksdagen avslår motion 1996/97:A434 yrkande 10, res. 18 (v) 15. beträffande jordbrukstraktorer och arbetsredskap att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo206 yrkande 2, 1996/97:Jo210 yrkande 2 i denna del och 1996/97:N269 yrkande 16, 16. beträffande finsk röd diesel att riksdagen avslår motion 1996/97:Sk605, res. 19 (m) 17. beträffande fordonsskatten för veterantraktorer att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Sk602 och 1996/97:Sk623, res. 20 (m) 18. beträffande traktortåg att riksdagen avslår motion 1996/97:Sk617, 19. beträffande fiskefartyg att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Sk339 yrkande 2, 1996/97:Sk372 yrkande 4, 1996/97:Sk610, 1996/97:Sk611, 1996/97:Sk632, 1996/97:Jo408 yrkande 4 och 1996/97:Jo415 yrkande 3. res. 21 (m, fp, v, mp, kd)
Stockholm den 11 februari 1997
På skatteutskottets vägnar
Lars Hedfors
I beslutet har deltagit: Lars Hedfors (s), Anita Johansson (s), Sverre Palm (s), Karl Hagström (s), Karl-Gösta Svenson (m), Rolf Kenneryd (c), Björn Ericson (s), Carl Fredrik Graf (m), Inger Lundberg (s), Per Rosengren (v), Ulla Wester-Rudin (s), Jan-Olof Franzén (m), Ronny Korsberg (mp), Holger Gustafsson (kd), Ingibjörg Sigurdsdóttir (s), Carl Erik Hedlund (m) och Karin Pilsäter (fp).
Reservationer
1. Biobränslen (mom. 1, motiveringen) Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf, Jan-Olof Franzén och Carl Erik Hedlund (alla m) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ?När det gäller? och på s. 7 slutar med ?avstyrker motionsyrkandet.? bort ha följande lydelse: I en värld där utsläppen av växthusgaser medför en växande risk för klimatproblem är det nödvändigt att varje land bidrar till att begränsa utsläppen av koldioxid. Den svenska skattelagstiftningen har därför en utformning som gynnar de förnybara biobränslena gentemot petroleumprodukter och andra fossila bränslen. Möjligheten att styra mot användning av förnybara bränslen är dock inte lika god på alla områden. Vid produktion av elkraft är det nödvändigt att beskattningen av insatta bränslen samordnas med beskattningen av den producerade elkraften, även om detta minskar de förnybara bränslenas konkurrensfördel. Detta är ett litet problem i Sverige eftersom vår elkraft så gott som uteslutande produceras med vattenkraft och kärnkraft. Vidare är det nödvändigt att industrins beskattning inte avviker från vad som gäller i vår omvärld. Om vi skall kunna komma till rätta med den höga arbetslösheten får industrins möjligheter att konkurrera och växa inte försämras. Av Energikommissionens betänkande framgår att den framtida användningen av fossila bränslen är direkt beroende av kärnkraften. Koldioxidutsläppen skulle öka med 50 till 100 % om dagens kärnkraftsel i stället producerades med fossila bränslen. Även om man väljer naturgas blir resultatet kraftigt höjda utsläpp av koldioxid och kväveoxider. Bara för att ersätta Barsebäcks två reaktorer skulle ett modernt gaskraftverk generera årliga utsläpp på över 4 miljoner ton koldioxid. De förnybara bränslena kan lämna ett bidrag men kräver en fortsatt teknikutveckling som tar tid. Skatteväxlingskommittén konstaterar att hotet om klimatförändringar kommer att kräva fortsatta stora reduktioner av koldioxidutsläppen och att en eventuell avveckling av kärnkraften ställer stora krav på en förnyelse av energisystemet. Som framgår av en reservation av Annika Jonsell och Bo Lundgren kan några större förhoppningar om en sänkning av skatten på arbete inte knytas till en sådan omställning. I stället måste behovet av styrmedel på miljöområdet bedömas utifrån miljösynpunkter, dvs. önskemålet om att få en minskad lokal och global miljöbelastning. Det är viktigt att man gör en avvägning mellan administrativa regleringar och ekonomiska styrmedel. Subventioner kan i många fall vara ett effektivt styrmedel och har också utgjort ett viktigt inslag i utvecklingen av biobränslenas konkurrenskraft. Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet har i dagarna träffat en överenskommelse som innebär att en första kärnkraftsreaktor ställs av senast den 1 juli 1998. Särskilda åtgärder vidtas för att få till stånd en minskad användning av el för uppvärmning och en ökad utbyggnad av el- och värmeproduktion som är baserad på förnybara energislag. Enligt utskottets mening ställer den träffade överenskommelsen alltför stora krav på energisystemet. Oberoende av vilken form av styrmedel man väljer är kostnaden för användning av biobränslen så hög att dessa endast till en mycket liten del kan ersätta kärnkraftsel. Resultatet blir därför kraftigt höjda koldioxid- och kväveutsläpp, antingen i Sverige eller i våra grannländer, samt höjda elpriser för företagen, hushållen och den offentliga sektorn. Härigenom omöjliggörs en utveckling som innebär att vi gradvis kommer till rätta med massarbetslösheten. Enligt utskottets mening har skattelagstiftningen redan i dag en utformning som gynnar förnybara bränslen. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.
2. Biobränslen (mom. 1) Ronny Korsberg (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ?När det gäller? och på s. 7 slutar med ?avstyrker motionsyrkandet.? bort ha följande lydelse: Skattelagstiftningen bör enligt utskottets mening på sikt ges en utformning som på ett klarare och mer genomtänkt sätt gynnar biobränslen. Koldioxidskatten bör träffa alla utsläpp av fossil koldioxid lika. Problemen med det bristande genomslaget för biobränslen vid elproduktion bör lösas genom att koldioxidskatt tas ut för de fossila bränslen som används. Möjligheten till internationell handel med el kan dock göra det nödvändigt att ta ut skatten vid leverans av el till konsument och att lämna en restitution till de producenter och importörer som genererar mindre koldioxid än ett kolkondensverk. Energikommissionen har redovisat en sådan modell. Industrin betalar i dag endast 25 % av den allmänna koldioxidskatten. Industrins undantag bör omedelbart begränsas och ett villkor för nedsättning vara att man vidtar åtgärder för att minska de negativa miljöeffekterna. På sikt bör undantaget avskaffas helt. Industri- och näringspolitik bör inte bedrivas genom undantag från miljökrav eller miljöskatter. En grundläggande förutsättning för en utveckling där biobränslen successivt ersätter fossila bränslen är att de ekonomiska styrmedlen uppfattas som långsiktigt trovärdiga. Det är därför viktigt att man inte nöjer sig med de nivåer som gäller i dag, utan riksdagen bör följa en plan som innebär att skattesatserna höjs successivt. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse: 1. beträffande biobränslen att riksdagen med anledning av motion 1996/97:N403 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört i denna del.
3. En gemensam koldioxidskatt inom EU (mom. 2) Karin Pilsäter (fp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ?Enligt utskottets mening? och på s. 8 slutar med ?aktuella motionsyrkandena.? bort ha följande lydelse: Enligt utskottets mening kan Sveriges möjligheter att driva frågan om en internationell koldioxidskatt allvarligt urholkas om de svenska koldioxidutsläppen tillåts öka. Riksdagen har beslutat att koldioxidutsläppen från fossila bränslen år 2000 bör stabiliseras på 1990 års nivå för att därefter minska. Det är viktigt att denna ambition bibehålls även om det inom EU förs överläggningar som kan innebära att Sverige får möjlighet att höja koldioxidutsläppen eftersom vi uppnått förhållandevis låga utsläppsnivåer. Regeringen bör inom EU med kraft klargöra att Sverige inte önskar och inte heller kommer att acceptera en lägre ambitionsnivå för de svenska koldioxidmålen. En sådan sänkning skulle allvarligt skada Sveriges möjligheter att driva frågan om en internationell koldioxidskatt. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse: 2. beträffande en gemensam koldioxidskatt inom EU att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Sk370 yrkande 28 och 1996/97:Jo727 yrkande 13 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört i denna del.
4. En gemensam koldioxidskatt inom EU (mom. 2) Ronny Korsberg (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ?Enligt utskottets mening? och på s. 8 slutar med ?aktuella motionsyrkandena.? bort ha följande lydelse: Enligt utskottets mening måste Sverige vara starkt pådrivande när det gäller frågan om en koldioxidskatt inom EU. Det går inte att passivt vänta på att de åsikter som man framför skall få effekt, utan regeringen måste ta initiativ i alla de sammanhang där detta är möjligt. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse: 2. beträffande en gemensam koldioxidskatt inom EU att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Sk370 yrkande 28 och 1996/97:Jo727 yrkande 13 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört i denna del.
5. Skatten på el och fossila bränslen (mom. 3) Ronny Korsberg (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ?Enligt utskottets? och slutar med ?avstyrker motionsyrkandet.? bort ha följande lydelse: Enligt utskottets mening bör motivet för energiskatten vara att befrämja en allmän hushållning med energiresurser oavsett energislag. Att det finns en energiskatt som är oberoende av graden av farliga utsläpp m.m. blir viktigt i framtiden när energiförsörjningen till större del baseras på förnybara och miljövänliga energislag. Tillgången på sådan energi är begränsad och det blir därför nödvändigt att hålla nere den allmänna energikonsumtionen också fortsättningsvis. Detta bör vara energiskattens uppgift. Med hänsyn till syftet med skatten bör den vara enhetlig räknat per kWh och oberoende av energislag och användare. För att en skatteväxling med höjda skatter på energi och sänkta skatter på arbete skall leda till önskade förändringar i konsumtionsmönster och teknik är det nödvändigt att den upplevs som långsiktigt trovärdig. Detta kan uppnås genom att riksdagen fattar formella beslut om höjda skatter på energi och sänkta andra skatter för förslagsvis tre år i taget. Frågan om en höjning av energiskatten för 1997 har behandlats i samband med budget-propositionen, 1996/97:FiU1. När det gäller höjningen av energiskatten för 1998 och 1999 bör energiskatten i princip höjas med 1 öre per kWh och år för fossila bränslen och elkraft. Takten i höjningarna bör dock varieras något i syfte att energibeskattningen långsiktigt skall konvergera mot samma storlek per kWh energiinnehåll. Regeringen bör snarast återkomma med förslag om lämpliga skattesatser.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse: 3. beträffande skatten på el och fossila bränslen att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Fi420 yrkande 25 hos regeringen begär ett förslag i enlighet med vad utskottet anfört.
6. Uranskatt (mom. 4, motiveringen) Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf, Jan-Olof Franzén och Carl Erik Hedlund (alla m) att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ?Energikommissionen tar? och slutar med ?avstyrker motionsyrkandet.? bort ha följande lydelse: Redan produktionsskatten på elektrisk kraft från kärnkraftverk har försatt den energiintensiva industrin i ett allvarligt läge. Denna industri har normalt sin marknad utanför Sverige och har därför inte någon möjlighet att övervältra en kostnadsökning på sina kunder. Som ett exempel kan nämnas Vargön Alloys i Vänersborg. Företaget är världsledande inom ferrolegeringar och klarar detta med en svensk lönenivå tack vare en mycket långt driven energieffektivitet. Redan som en följd av de skattehöjningar som genomfördes 1996 tvingades Vargön Alloys att varsla 65 anställda om uppsägning. Dessutom har Vargöns underleverantörer varslat 20 anställda om uppsägning. I Sundsvall har aluminiumsmältföretaget Gränges Metall meddelat att de av samma orsak tvingas dra ner arbetsstyrkan med 60 anställda, samt ställa in en 40-miljonersinvestering. Även ur miljösynpunkt är denna typ av produktionsskatt förkastlig. I den mån de svenska företagen tvingas vända sig till danska eller finska kraftleverantörer kommer en betydande del av leveranserna att vara dansk kolkondenskraft eller via Finland levererad rysk kärnkraft. Det saknas sakliga skäl för att belägga uran med en punktskatt. Användning av uran ger i sig inte upphov till miljöfarliga utsläpp som kan beskattas. Vidare är redan den svenska elproduktionen i kärnkraftverk belagd med en särskild avgift för att finansiera framtida kostnader för utbränt kärnbränsle m.m. Också vad gäller avfallshanteringen är det således i Sverige väl sörjt för att produktionen belastas med de kostnader som slutförvaret av utbränt kärnbränsle kommer att föranleda. När det gäller brytning av uran har Energikommissionen vid sina studiebesök kunna konstatera att det knappast föreligger någon skillnad mellan uranbrytning och annan gruvdrift. Så länge kärnkraften bär sina egna kostnader i högre grad än andra energislag finns det enligt utskottets mening inte anledning att belasta denna med en särskild skatt. Med det anförda avstyrker utskottet motionsyrkandet.
7. Uranskatt (mom. 4) Ronny Korsberg (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ?Även i? och slutar med ?avstyrker motionsyrkandet.? bort ha följande lydelse: Utskottet anser att det är ett framsteg att avvecklingen av kärnkraften nu kan påbörjas. Den metod som valts kan dock medföra att man fastnar i långa processer och skadestsåndkrav så snart man pekar ut en ny reaktor som skall stängas. Följden blir att det hela tiden råder en osäkerhet om avvecklingen kommer att kunna fullföljas, och hushåll och företag kommer inte att kunna veta vad som gäller år från år. Enligt utskottets mening är det enklare, bättre och förnuftigare att klart och tydligt säga att kärnkraftsbolagen ska få betala sina egna miljökostnader och sina egna försäkringskostnader full ut. På detta sätt kommer kärnkraften att avvecklas av sig själv utan att det uppstår några krav på skadestånd eller långa rättsprocesser. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse: 4. beträffande uranskatt att riksdagen med anledning av motion 1996/97:N425 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört i denna del.
8. Jordbrukets energiskatter (mom. 5) Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf, Jan-Olof Franzén och Carl Erik Hedlund (alla m) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ?Utskottet vill? och slutar med ?utskottet motionsyrkandena.? bort ha följande lydelse: Det norrländska jordbrukets konkurrenskraft hämmas troligen i än högre grad än jordbruken i resten av Sverige av de produktionsskatter som belastar jordbruket. Större arealer måste odlas för att uppnå samma skörd som i sydligare områden i Sverige och de mycket stora avstånden gör att transportavstånden är betydande samt att det är orealistiskt att sprida naturgödsel på avlägsna arealer. Uppvärmningsbehovet blir även högre och skörd för en längre vinterperiod måste torkas och lagras. Detta gör att såväl den höga drivmedelsskatten för fordon som fungerar som arbetsredskap som energiskatten på elkraft slår relativt högre i norra Sverige. Jordbruket har hårdhänt tvingats konstatera att dessa fördyrade produktionskostnader, som därtill har mycket marginell miljöeffekt, inte går att kompensera med ett höjt pris på marknaden - här styr ytterst priserna på den gemensamma marknaden. I stället urholkas konkurrenskraften inom det norrländska jordbruket och därmed möjligheterna att hålla uppe produktion och sysselsättning i livsmedelsindustrin. Noteras bör även att i Finland avskaffades motsvarande skatter vid EU-inträdet och Finland utnyttjar därtill fullt ut det miljöprogram som framförhandlades vid EU-anslutningen. Jordbruket bör vara jämställt med tillverkande industri vid elenergibeskattningen. dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse: 5. beträffande jordbrukets energiskatter att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Jo210 yrkande 2 i denna del och med anledning av motionerna 1996/97:Sk631, 1996/97:Jo235 yrkande 1 och 1996/97:Jo257 yrkande 4 som sin mening ger regeringen det anförda till känna vad utskottet anfört i denna del.
9. Nioöringen (mom. 6) Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf, Jan-Olof Franzén och Carl Erik Hedlund (alla m) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ?Den lägre? och slutar med ?till känna.? bort ha följande lydelse: Värmekompensationen på nio öre per kWh infördes den 1 juli 1994 för att möjliggöra användning av biobränslen när värme levereras till industrin. Kompensationen har visat sig vara ett bra instrument för att gynna miljön. Värmeverken har byggt ut sina leveranser av biobränslebaserad värme och på flera orter har värmekompensationen också utgjort en förutsättning för att bygga värmeverk, eftersom underlaget av leveranser till hushållen varit för litet. Nioöringen avskaffades den 1 september 1996 sedan det visat sig att det förekom juridiska ombildningar inom industrin som endast syftade till kompensation för redan existerande värmeproduktion. Ombildningarna hade fått en så stor volym att man inte kunde bibehålla reglerna oförändrade. Den lösning som valdes var att helt lyfta ut nioöringen ur skattesystemet i avsikt att denna skulle ersättas med ett bidrag. Något förslag om ett sådant bidrag har ännu inte presenterats. Redan när nioöringen avskaffades framförde utskottets ledamöter från Moderaterna att bidragsformen visserligen har fördelen att man får en större flexibilitet och möjlighet att anpassa beslutet till förhållandena i det enskilda fallet men att man av samma skäl förlorar möjligheten till långsiktig stimulans. De investeringar som görs i värmeverk kräver mycket långa avskrivningstider och ett statligt stöd till driften är en alltför osäker grund för att fatta sådana investeringsbeslut. Från moderat håll anfördes att värmekompensationen i stället borde omarbetas i syfte att undvika den form av missbruk som uppkommit. Enligt utskottets mening är det olyckligt att man inriktat arbetet på att finna ett bidragssystem. Som framhölls från moderat håll redan när nioöringen avskaffades har en stimulans via skattelagstiftningen en helt annan långsiktighet och stadga än ett bidrag. Enligt utskottets mening bör en värmekompensation via skattelagstiftningen utgöra ett förstahandsalternativ vid regeringens fortsatta överväganden. Arbetet med dessa frågor bör nu ges högsta prioritet så att ett förslag om återinförande av nioöringen i modifierad form kan träda i kraft den 1 juli 1997. Investeringsbesluten på detta område är långsiktiga och frånvaron av en stimulans för användning av biobränslen vid leverans av värme till industrin gör att det finns en risk att det nu fattas ur miljösynpunkt felaktiga investeringsbeslut. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse: 6. beträffande nioöringen att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Fi210 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört i denna del.
10. Trafikbeskattningens allmänna utformning (mom. 9) Ronny Korsberg (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ?Det pågår? och slutar med ?avstyrker motionsyrkandena.? bort ha följande lydelse: Riksdagens beslut att växla den tidigare beslutade höjningen av försäljningsskatten mot en höjd fordonsskatt innebar enligt utskottets mening endast att en typ av fast kostnad för bilägarna byttes mot en annan. Enligt utskottets mening bör så mycket som möjligt av beskattningen i stället ligga på rörliga skatter som utgår i förhållande till hur mycket bilen används. Utskottet föreslår att höjningen av fordonsskatten omvandlas till en höjning av skatten på bensin och diesel. Regeringen bör återkomma med ett förslag. dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse: 9. beträffande trafikbeskattningens allmänna utformning att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Fi420 yrkande 30 och med anledning av motionerna 1996/97:Sk320 yrkande 1 och 2 och 1996/97:T225 yrkandena 5, 7 och 12 hos regeringen begär ett förslag i enlighet med vad utskottet anfört.
11. Trafikbeskattningens allmänna utformning (mom. 9) Per Rosengren (v) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ?Det pågår? och slutar med ?avstyrker motionsyrkandena.? bort ha följande lydelse: Enligt utskottets mening bör det vara en utgångspunkt för beskattningen av drivmedel att skatten skall ha en så hög nivå att uppställda miljömål nås. Bensinpriset har hittills varit för lågt för att nå de mål som bör uppställas och som innebär en halvering av koldioxidutsläppen till år 2020. Med denna utgångspunkt visar de beräkningar som gjorts av KomKom i delbetänkandet om beskattning av vägtrafiken att bensinpriset måste öka med minst 30-50 öre per liter varje år tills målet är uppfyllt. Ungefär vart femte år bör en justering ske med hänsyn till kunskap om klimatförändringar och andra miljöhot. Den skattehöjning som genomförs skall också vara regionalt differentierad dvs. högre i storstäderna där vägtrafikens externa kostnader är som högst. Vidare bör enligt utskottets mening den pågående översynen av trafikbeskattningen resultera i ett förslag om hur fordonsskatten skall baseras på fordonets säkerhetsegenskaper och miljöbelastning. Fordonsskatten skulle kunna baseras på ett poängsystem där varje modell poängsätts. Det skulle ge konsumenterna en tydlig information om fordonens miljö- och säkerhetskvaliteter. Även skatten på arbetsmaskiner, skotrar, fritidsbåtar, arbetsredskap etc. bör miljödifferentieras. Eftersom utsläppen från personbilarna nu minskar måste de utsläpp som kommer från dessa maskiner ses som relativt allvarligare. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse: 9. beträffande trafikbeskattningens allmänna utformning att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Sk320 yrkande 1 och 2, 1996/97:Fi420 yrkande 30 och 1996/97:T225 yrkandena 5, 7 och 12 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört i denna del.
12. En regional drivmedelsskatt (mom. 10) Per Rosengren (v) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ?Frågan om? och på s. 14 slutar med ?avstyrker motionsyrkandena.? bort ha följande lydelse: De ökade skatterna på fordonsbränslen är ett betydande regionalpolitiskt problem. För många är det bara möjligt att bo kvar i glesbygd om bilen kan användas för transporter till tätorter för arbete och för fritidsresor. En differentierad skatt på fordonsbränslen med lägre skatt i glesbygdsregioner och högre i storstadsregioner skulle bidra till att minska biltrafiken där kollektivtrafik finns som alternativ. Av miljöskäl och statsfinansiella skäl är en ökad skattebelastning på fordonsbränslen nödvändig. Differentieringen är fullt möjlig att genomföra och skulle lämpligen följa länsgränserna. En viss ?gränshandel? över länsgränserna skulle givetvis uppkomma men detta sker redan över landgränsen mot våra grannländer. Skatteskillnaden bör vara så stor att den ger en regionalpolitisk effekt. Regeringen bör få i uppdrag att snabbt lägga förslag om en differentierad skatt på fordonsbränslen. dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse: 10. beträffande en regional drivmedelsskatt att riksdagen med bifall till motion 1996/97:A426 yrkande 2 och med anledning av motion 1996/97:Sk630 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört i denna del.
13. Bilavgifter (mom. 11, motiveringen) Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf, Jan-Olof Franzén och Carl Erik Hedlund (alla m) att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ?Regeringen har? och på s. 14 slutar med ?avstyrker motionsyrkandena.? bort ha följande lydelse: Regeringen har i dagarna aviserat att Dennispaketet kommer att ersättas med ett förslag till ny trafiklösning för Stockholmsregionen. En förhandlingsman kommer att tillsättas och denne får till uppgift att träffa en överenskommelse mellan staten och Stockholms kommun om finansieringen av en helhetslösning för väg- och järnvägstrafik genom centrala Stockholm. I regeringens förslag skjuts beslutet om Västerleden på framtiden och Österleden utgår. Avsikten är också att det skall bli möjligt att besluta om införande av miljöstyrande bilavgifter. I avvaktan på att denna möjlighet införs övervägs en alternativ finansiering genom en regional höjning av arbetsgivaravgiften med ca 1 %. Enligt utskottets mening kan bilavgifter ge större fördelar än de biltullar som har utgjort ett inslag i Dennisöverenskommelsen och som där tillsammans med vägutbyggnader bidragit till att ge näringslivet vinster i form av bättre framkomlighet, minskad trängsel, lättare åtkomst etc. Problemet med bilavgifter är dock att det krävs ytterligare utvecklingsarbete innan de kan tas i bruk. För dagen utgör de inte något alternativ till biltullar. Regeringens förslag till ny överenskommelse innebär således inte att frågan om införande av bilavgifter har förts framåt utan får endast till följd att de planerade biltullarna ersätts med en höjd arbetsgivaravgift eller någon annan regional pålaga som drabbar näringslivet. Samtidigt försvinner hela vinsten med de utbyggnader som ingick i Dennispaketet. En förutsättning för att införa bilavgifter för att styra trafiken runt Stockholm eller bort från innerstaden måste enligt utskottets mening vara att man vidtar åtgärder som bidrar till att ge en bättre framkomlighet och en lösning på problemen med trängsel och tillgänglighet. Enligt utskottets mening finns det mot den angivna bakgrunden inte skäl till ett tillkännagivande om behovet att införa bilavgifter, och utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.
14. Bilavgifter (mom. 11) Karin Pilsäter (fp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ?Regeringen har? och på s. 14 slutar med ?avstyrker motionsyrkandena.? bort ha följande lydelse: Regeringen har i dagarna aviserat att Dennispaketet kommer att ersättas med ett förslag till ny trafiklösning för Stockholmsregionen. En förhandlingsman kommer att tillsättas och denne får till uppgift att träffa en överenskommelse mellan staten och Stockholms kommun om finansieringen av en helhetslösning för väg- och järnvägstrafik genom centrala Stockholm. I regeringens förslag skjuts beslutet om Västerleden på framtiden och Österleden utgår. Avsikten är också att det skall bli möjligt att besluta om införande av miljöstyrande bilavgifter. I avvaktan på att denna möjlighet införs övervägs en alternativ finansiering genom en regional höjning av arbetsgivaravgiften med ca 1 %. Enligt utskottets mening bör en möjlighet att införa bilavgifter införas. Ny informationsteknik finns redan tillgänglig och kommer att göra mycket smidiga system tillgängliga. Regeringens förslag till ny överenskommelse bygger emellertid på att de planerade biltullarna ersätts med en höjd arbetsgivaravgift. Samtidigt försvinner hela vinsten med de utbyggnader som ingick i Dennispaketet. En förutsättning för att införa bilavgifter för att styra trafiken runt Stockholm eller bort från innerstaden måste dock enligt utskottets mening vara att man vidtar åtgärder som bidrar till att ge en bättre framkomlighet och en lösning på problemen med trängsel och tillgänglighet. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse: 11. beträffande bilavgifter att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Sk320 yrkande 3 och 1996/97:Jo759 yrkande 20 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört i denna del.
15. Dieseldrivna personbilar (mom. 12) Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf, Jan-Olof Franzén och Carl Erik Hedlund (alla m) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ?Enligt utskottets? och slutar med ?därför motionsyrkandena.? bort ha följande lydelse: Dieselmotorer har en lägre bränsleförbrukning än bensinmotorer av motsvarande storlek. I allmänhet kan sägas att dieselmotorn har ca 25 % högre verkningsgrad än bensinmotorn. Om man tar i beaktande hela processen från framställningen av dieselolja t.o.m. att den är förbränd i motorn och jämför detta med en bensinmotor är koldioxidutsläppet 22 % lägre för dieseln. Detta gäller dagens moderna motorer och utvecklingen mot ännu snålare dieselmotorer går snabbt framåt. Rent allmänt är det önskvärt att Sveriges bilpark förnyas och föryngras. En sådan förnyelse är bra och önskvärd ur trafiksäkerhetssynpunkt och ur miljösynpunkt. Den höga årliga fordonsskatten missgynnar emellertid de nya dieselbilarna och motverkar en sådan utveckling. Enligt utskottets mening bör den höga fordonsskatten på dieselfordon sänkas så att inte nya moderna dieselbilar missgynnas på det sätt som i dag sker. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse: 12. beträffande dieseldrivna personbilar att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Sk603, 1996/97:Sk616, 1996/97:Sk618 och 1996/97:Sk622 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört i denna del.
16. Dieseldrivna personbilar (mom. 12) Ronny Korsberg (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ?Enligt utskottets? och slutar med ?därför motionsyrkandena.? bort ha följande lydelse: Enligt utskottets mening är det inte acceptabelt att skatten på dieselbilar är i genomsnitt ungefär fyra gånger så hög som för bensindrivna bilar och att de nya dieselbilarna beskattas allra mest. Denna skatteskillnad återspeglar inte den miljöbelastning fordonen åstadkommer. Tidigare dieselmodeller har varit mycket miljöbelastande, men tekniken har nu avsevärt förbättrats i detta avseende. Det finns flera fördelar med diesel. Dieselbränslet är enklare och mindre energikrävande att framställa. En dieselmotor har också betydligt högre verkningsgrad än en bensinmotor. Det finns numer flera bränslesnåla dieseldrivna bilar. Konsumentverket angav exempelvis 1995 att en VW Passat TDI (direktinsprutad turbodiesel) förbrukade 0,42 liter per mil på landsväg och 0,53 liter per mil vid blandad körning. Detta gäller en bil i samma storleksklass som Volvo 850. En annan fördel är att det är möjligt att använda rapsmetylester (RME) i dieselmotorer. RME är ur miljösynpunkt bättre än diesel. Den koldioxid som förbränns återgår i viss mån i kretsloppet då den växande rapsen förbrukar koldioxid. Däremot ökar andelen kväveoxider något. De äldre dieselbilarna drar dock mer bränsle och dessutom förorenar de betydligt mer eftersom de saknar modern rening av avgaserna. Enligt utskottets mening bör miljöskadliga verksamheter beskattas i syfte att styra produktion och konsumtion mot mindre miljöbelastande alternativ. Fordonsbeskattningen av nya dieselbilar i förhållande till äldre modeller är varken rimlig eller rättvis från miljösynpunkt. De äldre bilarna bör ha en högre beskattning och de nya bör ha en lägre. Detta borde vara möjligt att ändra eller åtminstone utjämna. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse: 12. beträffande dieseldrivna personbilar att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Sk618 och med anledning av motionerna 1996/97:Sk603, 1996/97:Sk616 och 1996/97:Sk622 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört i denna del.
17. Biobränslen för motorfordon (mom. 13) Holger Gustafsson (kd) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med ?Enligt utskottets? och slutar med ?aktuella motionsyrkandena.? bort ha följande lydelse: Enligt utskottets mening har Sverige mycket goda förutsättningar att framställa förnybara drivmedel för fordon. Biobränslekommissionen visade att den tillgängliga potentialen för biobränslen överstiger vår nuvarande bensin- och dieselkonsumtion, detta även vid ett samtida stort uttag av biobränslen för att ersätta elproduktion med kärnkraft. NUTEK (Närings- och teknikutvecklingsverket) och KFB (Kommunikations- forskningsberedningen) genomför ett treårigt forskningsprogram för att utveckla tekniken för bioraffinaderier, det vill säga att ur vedråvara framställa både motoralkoholer (etanol eller metanol) och andra bränslen för el- och värmeproduktion. Även inom bl.a. EU satsas stora summor på att utvinna högklassiga oljor ur ved genom s.k. atmosfärisk pyrolys. En introduktion av biobränslen bör ske både genom inblandning av några få procent i konventionella bränslen (så kallad låginblandning) och genom att utveckla nya motorer som kan drivas med ren alkohol. Låginblandning av största möjliga halt som klaras utan modifieringar i befintliga motorer ger omedelbart en marknad för inhemsk produktion i stor skala. Då skapas också förutsättningar för en introduktion av fordon med ren alkoholdrift. Motoralkohol är befriad från drivmedelsskatt, om inblandningen är mer än 30 %. Det innebär att låginblandning av etanol inte är fullt ut gynnad i skattesystemet. Detta bör åtgärdas genom att biobränslen helt skattebefrias även vid låginblandning eller att de gynnas på annat sätt. Tydliga mål bör fastställas för att utvecklingen skall drivas i rätt riktning och öka aktörernas möjlighet att arbeta med god framförhållning. Ett tydligt mål bör vara att minst hälften av alla bilar år 2010 drivs med annat än fossila bränslen. En tydlig strategi för hur detta mål skall nås bör utarbetas. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse: 13. beträffande biobränslen för motorfordon att riksdagen med bifall till motion 1996/97:T213 yrkande 8 och med anledning av motionerna 1996/97:Sk620, 1996/97:Sk621, 1996/97:Fi210 yrkandena 12 och 13 och 1996/97:Jo727 yrkande 21 och 23 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört i denna del.
18. Tullen på etanol (mom. 14) Per Rosengren (v) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med ?Utskottet anser? och slutar med ?därför motionsyrkandet.? bort ha följande lydelse: Enligt utskottets mening är det oacceptabelt att EU:s tullar på etanol är så höga att det över huvud taget inte är möjligt att importera etanol för t.ex. drift av de etanoldrivna bussarna i Stockholm. Utskottet anser att regeringen bör söka få till stånd en ändring i detta förhållande. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse: 14. beträffande tullen på etanol att riksdagen med bifall till motion 1996/97:A434 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört i denna del.
19. Finsk röd diesel (mom. 16) Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf, Jan-Olof Franzén och Carl Erik Hedlund (alla m) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med ?Enligt utskottets? och slutar med ?aktuella motionsyrkandet.? bort ha följande lydelse: Riksdagen beslutade hösten 1995 att finsk röd diesel inte får användas i svenska motorfordon. I Finland får röd diesel användas i entreprenadmaskiner och traktorer och även i båtar. Skillnaden mellan Sverige och Finland i detta avseende innebär att entreprenörer på ömse sidor av gränsen i Tornedalen lever under olika konkurrensvillkor. Genom den stora prisskillnaden på dieselbränslet har finska entreprenörer väsentligt större möjligheter att räkna hem entreprenader på den svenska sidan. Det har också visat sig att många finländska entreprenörer på senare tid gjort åtaganden i Sverige i branscher där bränslekostnaden är av betydande storlek. Enligt utskottets mening är det rimligt att effekter som dessa vägs in när man inom regeringskansliet gör överväganden med anledning av den granskning som anmälan till EU föranleder. Som framhålls i motion Sk605 bör svenska entreprenörer ha samma konkurrensförutsättningar som sina finska konkurrenter. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse: 16. beträffande finsk röd diesel att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Sk605 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört i denna del.
20. Fordonsskatten för veterantraktorer (mom. 17) Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf, Jan-Olof Franzén och Carl Erik Hedlund (alla m) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med ?Utskottet har? och slutar med ?avstyrker motionsyrkandena.? bort ha följande lydelse: Enligt utskottets mening gör befrielsen från fordonsskatt för personbilar, lastbilar, bussar och motorcyklar som är 30 år eller äldre det möjligt att ha hobbyfordon på rimliga villkor. Motivet är att dessa äldre fordon endast används som hobbyfordon och därvid körs korta sträckor för uppvisning och klubbutflykter. Någon anledning att undanta traktorer från denna skattebefrielse finns egentligen inte. Veterantraktorer lockar många människors intresse. Gamla traktorer renoveras och visas upp på samma sätt som äldre bilar och motorcyklar. Liksom dessa körs även äldre traktorer endast korta sträckor och de används inte heller i praktiskt dagligt bruk. Det är enligt utskottets mening rimligt att äldre traktorer befrias från fordonsskatt på samma sätt som personbilar, lastbilar, bussar och motorcyklar. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse: 17. beträffande fordonsskatten för veterantraktorer att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Sk602 och 1996/97:Sk623 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört i denna del.
21. Fiskefartyg (mom. 19) Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Per Rosengren (v), Jan-Olof Franzén (m), Ronny Korsberg (mp), Holger Gustafsson (kd), Carl Erik Hedlund (m) och Karin Pilsäter (fp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med ?Utskottet förutsätter? och slutar med ?utskottet dem.? bort ha följande lydelse: Utskottet förutsätter att regeringen nu prövar det förslag till lösning som Riksskatteverket lagt fram och redovisar sin bedömning av detta i ett lämpligt sammanhang. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse: 19. beträffande fiskefartyg att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Sk339 yrkande 2, 1996/97:Sk372 yrkande 4, 1996/97:Sk610, 1996/97:Sk611, 1996/97:Sk632, 1996/97:Jo408 yrkande 4 och 1996/97:Jo415 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört i denna del.
Särskilda yttranden
1. Energiöverenskommelsen (mom. 1, 3-8) Karin Pilsäter (fp) anför: Folkpartiet liberalerna står inte bakom den överenskommelse om energipolitiken som slutits mellan (s), (c) och (v). Vi kan därför heller inte i alla delar ställa oss bakom motiveringarna i utskottets betänkande rörande energiskattefrågor. I samband med att regeringen redovisar sina förslag beträffande energipolitiken kommer Folkpartiet liberalerna att redovisa ett samlat motförslag. Med hänvisning till detta avser vi i den mån det blir votering rörande hemställanspunkterna 1, 3, 4, 5, 6, 7, 8 att avstå vid voteringen.
2. Kvartalsredovisning (mom. 7) Per Rosengren (v) anför: Jag anser att det finns all anledning att lägga till rätta de redovisningsregler som i dag gör det svårt för vissa värmeverk att helt utnyttja avdragsrätten för de fossila bränslen som används i verket. Såväl behovet av fossilbränsleanvändning som tillgången på biobränslen kan variera över kalenderåret och det är olyckligt om en tillfällighet vid konstruktionen av skattereglerna medför att säsongsvariationerna inte kan utjämnas. En bättre lösning på detta problem är dock att biobränslenas konkurrensläge återställs helt genom ett särskilt bidrag. I avvaktan på att ett sådant förslag läggs fram har jag inte något yrkande i denna del.