Etik i forskningen
Betänkande 2001/02:UBU16
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 5 juni 2002
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
Motioner om etik i forskningen (UbU16)
Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 2001 om etik i forskningen.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Motioner: 3
Beredning, Genomförd
Senaste beredning i utskottet: 2002-04-25
Trycklov: 2002-05-23
Justering: 2002-05-23
Trycklov: 2002-05-27
Trycklov: 2002-05-23
Justering: 2002-05-23
Trycklov: 2002-05-27
Reservationer: 3
Betänkande 2001/02:UBU16
Betänkande 2001/02:UBU16
Alla beredningar i utskottet
2002-04-25
Motioner om etik i forskningen (UbU16)
Utbildningsutskottet föreslår att riksdagen avslår motioner från allmänna motionstiden 2001 om etik i forskningen.
Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2002-06-05
Debatt om förslag 2001/02:UBU16
Webb-tv: Etik i forskningen
Dokument från debatten
- 2002-06-05Protokoll 2001/02:120
Protokoll från debatten
Anf. 192 Per Bill (M)
Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till
reservation 1 i betänkandet.
Stamcellsforskningen och framför allt de stora
framstegen inom terapeutisk kloning har gjort att det
är nödvändigt att föra en debatt och ställa upp en del
riktlinjer för etiken i forskningen.
En proposition som skulle avhandla detta var ock-
så på gång. Vi har väntat, och vi har väntat och vi har
väntat! Nu ser det ut som om vi kommer att få vänta
till efter valet. Det blir med andra ord en ny regering
som får försöka att så blocköverskridande som möj-
ligt hitta ramar för etiken inom forskningen. Den här
regeringen klarade tydligen inte av det.
Anf. 193 Yvonne Andersson (Kd)
Herr talman! Först yrkar jag bifall till vår reserva-
tion nr 2.
Sedan vill jag redan nu tacka för tiden och samar-
betet med mina utskottskamrater och kansliets perso-
nal.
Därefter vill jag beklaga att vi under mandatperi-
oden inte har fått någon proposition av regeringen i
det angelägna ärende som etik i forskningen är. Nu är
det en ny regering som får försöka sig på uppdraget.
Timmen är sen, och därför vill jag sist men inte
minst berätta något, och mycket kort, om vår substans
och våra synpunkter, som vi vill skicka med dem som
ska arbeta med etik i forskningen. De handlar om den
värdegrund som riksdagen fattade beslut om 1994
och som ska gälla i samhället genom skolans verk-
samhet, nämligen människolivets okränkbarhet och
människans lika värde. Det är också den som ska vara
ledstjärna i alla de sammanhang där forskning utförs.
Anf. 194 Ulf Nilsson (Fp)
Herr talman! Jag inleder med att rikta ett mycket
varmt tack till mina utskottskolleger för en stimule-
rande debattmiljö och för många både roliga och
spännande samtal. Ett mycket varmt tack också till
den kanslipersonal som har gjort detta arbete möjligt
över huvud taget.
När det gäller fri forskning är vår liberala ut-
gångspunkt att forskningens frihet inte får inskränkas.
Tvärtom finns det ett samband i den högre utbild-
ningens och forskningens historia mellan självstyre å
ena sidan och vetenskapligt nytänkande å den andra.
Genomgående har den vetenskapliga utvecklingen
varit överlägsen i sådana kulturer där universiteten
har stått fria från politisk och religiös styrning.
Det är många forskningsuppslag som för sin egen
tid har verkat helt vansinniga eller helt omoraliska
men som hundra år senare visar sig vara banbrytande.
Det är just det som skapar en god forskningsmiljö -
att forskare ibland ställer fel frågor, som inte leder
någonstans, men ibland också av en slump hittar en
fantastisk öppning för användbar forskning.
När det gäller etiska aspekter kan det naturligtvis
låta rimligt när man hör att staten ska uttrycka vilka
värdegrunder forskningen ska vila på. Men jag tror att
det är en farlig väg när man börjar resonera på det
sättet. Då öppnar man ju för en styrning som är nega-
tiv för forskningen.
Folkpartiet är tydligt i sitt budskap här. Vi säger
att det inte finns några frågor som forskaren inte får
ställa och inte heller några resultat som forskaren inte
får komma fram till. Börjar den politiska ledningen
lägga sina värderande aspekter på vad forskningen
ska syssla med så kommer den självständiga forska-
ren att hindras, och forskningspolitiken riskerar att bli
så styrande att nya vägar inte hittas. Sedan är det en
helt annan sak att det måste finnas lagar och regler för
metoder som forskningen ska använda. Varken fors-
kare eller andra människor har t.ex. rätt att utsätta
andra människor för lidande eller över huvud taget
göra något mot deras vilja. Forskarna har naturligtvis
inte heller rätt att t.ex. förstöra miljö och natur. La-
garna ska gälla lika för alla.
Jag tror att en del människor ibland blandar ihop
dessa saker. Forskningens frågor och resultat måste
alltid vara fria, men forskningens metoder måste
kunna begränsas.
De etiska kommittéer som i dag finns inom veten-
skapssamhället tycker vi är ganska bra forum för
forskarna att diskutera och bedöma etiska forsknings-
frågor.
Det återstår att se vilka förslag om forskningsetik
som så småningom kommer från regeringen. Redan i
dag vill jag säga att Folkpartiets utgångspunkt är att
eventuella nya regler i första hand ska handla om
metoder och inte om forskningens innehåll.
Jag avslutar, herr talman, med att yrka bifall till
Folkpartiets reservation 3.
Anf. 195 Inger Lundberg (S)
Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till
förslaget i betänkandet och instämma i det Per Bill
sade om den mycket snabba utveckling som nu sker
på bioteknikområdet, som också gör att diskussionen
om etikprövning är väldigt angelägen. Det gäller
också till dels på det samhällsvetenskapliga området.
Det är mot den bakgrunden regeringen nu bereder en
proposition om etikprövning av forskning som berör
människor.
Vi återkommer i höst till en ingående debatt kring
de frågorna. Det är självfallet den socialdemokratiska
regeringens intention att få så bred uppslutning som
möjligt kring dessa frågor. Jag vill försäkra Per Bill
om att vi är inställda på att det ska vara en socialde-
mokratisk regering som lägger fram den propositio-
nen.
Jag vill inte gå in i någon sakdebatt. Men med
anledning av Yvonne Anderssons uttalande om att
Kristdemokraterna kommer att slåss för att forskning-
en ska baseras på kristen etik och västerländsk huma-
nism vill jag väldigt starkt markera att vi har en annan
uppfattning. Där har övriga riksdagspartier också en
annan uppfattning. Vi får återkomma till den debatten
i valrörelsen.
Slutligen, herr talman, vill jag önska alla ut-
skottskamrater en trevlig sommar. Jag riktar ett varmt
och innerligt tack till Eva Johansson och Torgny
Danielsson - två fantastiskt fina och engagerade
kamrater i utskottet som har betytt mycket i debatter-
na. Tack ska ni ha. Ni kommer att betyda mycket i
den politiska debatten framgent.
Anf. 196 Yvonne Andersson (Kd)
Herr talman! Jag vill bara fästa er uppmärksamhet
på att det jag talade om var att människolivets
okränkbarhet och människors lika värde ska vara
ledstjärnor. Det ville jag skicka med inför det fort-
satta arbetet.
Anf. 197 Inger Lundberg (S)
Herr talman! Det jag reagerade på var inte Yvon-
ne Anderssons uttalande om människors lika värde
utan den markering Kristdemokraterna har gjort i sina
motioner och reservationer kring att kristen etik och
västerländsk humanism ska skrivas in som grundpela-
re för svensk forskning. Låt oss återkomma till den
debatten i valrörelsen.
Anf. 198 Sofia Jonsson (C)
Herr talman! Som flera har sagt skulle det egent-
ligen ha funnits en proposition som underlag för da-
gens diskussion, men den har blivit uppskjuten.
Jag vill kort tala om Centerpartiets syn på forsk-
ningen och friheten. Den fria, kritiskt tänkande och
granskande forskningen är ett av de viktigaste insla-
gen i det öppna samhället. Därför är två av huvud-
uppgifterna för utbildnings- och forskningspolitiken
att slå vakt om ett fritt kunskapssökande och stimule-
ra det öppna samhället.
Det är inte kunskapen i sig som är farlig eller oe-
tisk. Däremot kan tillämpningen av kunskapen vara
både oetisk och ibland farlig. Ibland är det t.o.m.
svårt att skilja mellan kunskapen i sig och dess till-
lämpning.
En sak som är viktig att tänka på och ha med sig
framöver i den diskussion vi ska föra är vikten av att
på något sätt skapa ett regelverk för etikprövning av
forskningen. Men det får vi återkomma till under
hösten, herr talman.
Jag vill som flera andra passa på att tacka för den-
na mandatperiod - för de fyra åren. Jag tackar både
ledamöterna och personalen i utbildningsutskottet.
Anf. 199 Gunnar Goude (Mp)
Herr talman! Vi får, precis som Sofia Jonsson sa-
de, tillfälle att återkomma till frågan om etik i forsk-
ningen när regeringen kommer med sin aviserade
proposition i ärendet. Nu behandlar vi motioner från
allmänna motionstiden. Det finns tre reservationer i
betänkandet - en från vardera Moderaterna, Folkpar-
tiet och Kristdemokraterna. De handlar samtliga om
forskningens frihet och relationen till etik och moral
vad framför allt gäller forskningens tillämpning. Både
Per Bill och Ulf Nilsson har i sina anföranden dekla-
rerat det som också står i reservationerna, dvs. att
forskningens frihet ska vara stor och orörd. Det fram-
går väldigt tydligt i motionerna från båda partierna.
Jag vill ta upp frågan därför att det i Kristdemo-
kraternas reservation framförs åsikter som jag tycker
är djupt oroande. Man skriver i sin reservation att
"det är viktigt att forskningens värdegrund är tydlig.
Denna bör enligt vår mening vara förankrad i den
kristna etiken och västerländsk humanism".
Man skulle kunna tro att det är den kortfattade
sammanfattningen av motionen som gör att reserva-
tionstexten blir så här, men så är det inte. Resone-
manget utvecklas i stället ytterligare i motionen. Ar-
gumentationen är i mina ögon underlig och glidande
på ett sätt som väcker farhågor.
Man börjar visserligen med att säga att den fria
forskningen ska sträva efter en objektiv hållning till
kunskap, men sedan konstaterar man raskt att kun-
skap aldrig är värdeneutral. Man tar sedan steget fullt
ut och säger att "Kristdemokraterna har som målsätt-
ning att forskningen ska vara värdeförankrad". Efter
det talar man i motionen om att den värdegrund som
ska gälla ska vara förankrad i den kristna etiken och
västerländsk humanism. Så knyter man ihop säcken
genom att deklarera följande: "Vi anser att denna
värdegrund bör vara vägledande även för forskning-
en". Vart tog forskningens frihet vägen?
Jag tror att alla idéhistoriker är överens om att de
perioder under vilka kristen värdegrund har varit
vägledande för forskningen hör till de mörkaste i den
västerländska vetenskapens historia. Tiden fram
t.o.m. 1500-talet - medeltiden - då just den kristna
värdegrunden var, för att uttrycka det milt, vägledan-
de, brukar snarast beskrivas som en period av stagna-
tion och vetenskapligt mörker. Vägledningen från den
då starka kyrkan var som bekant mycket konkret när
det gäller forskare vars forskning eller resultat stod i
strid med den kristna värdegrunden.
Jag tror inte att Kristdemokraterna pläderar för ett
medeltida förhållningssätt till forskningens frihet,
men jag tycker att de skrivningar man nu presenterar
tydligt pekar i den riktningen. Om Kristdemokraterna
inte alls tycker att denna kristna värdegrund bör vara
vägledande för forskningen finns det nu möjlighet att
tala om det. Det är faktiskt angeläget, för det står så i
motion 2001/02:Ub438 under rubriken
"Värdeförankrad forskning".
Anf. 200 Yvonne Andersson (Kd)
Herr talman! Min uppfattning är att Gunnar Gou-
de här har valt att missförstå vår ambition, som jag
försökte förtydliga i mitt mycket korta anförande.
Först och främst kan jag deklarera att vi vill ha fri
forskning. Jag kan också deklarera att vi inte vill ha
den etik som vägledde medeltidens forskning. Vi vill
ha den etik som är mixen av västerländsk humanism
och kristen etik, och den symboliseras starkast av
människolivets okränkbarhet och människors lika
värde.
Vår uppfattning om de här frågorna kom fram rätt
så tydligt i debatten kring stamcellsforskningen, där
människolivets okränkbarhet började diskuteras och
där vi ville lyfta fram de här frågorna.
Jag sade också tidigare i mitt anförande att vi vill
återkomma till detta i samband med de diskussioner
som en ny regering måste ha med riksdagens leda-
möter och förtydliga detta. Men det är den värde-
grund som beslutades 1994 i Sveriges riksdag, som
bygger på människolivets okränkbarhet och männi-
skors lika värde, som ska vara ledstjärnan.
Anf. 201 Gunnar Goude (Mp)
Herr talman! Kan jag då uppfatta det som att det
som nu står om att den kristna värdegrunden bör vara
vägledande för forskningen egentligen inte alls gäller
forskningen utan att det, precis som det står i Mode-
raternas och Folkpartiets motioner, handlar om valet
av metodik och om hur forskningsresultaten ska till-
lämpas?
Anf. 202 Yvonne Andersson (Kd)
Herr talman! Det är en rad överväganden som
görs. Jag säger att detta ska vara ledstjärnan. Det
innebär att man i de överväganden som görs hela
tiden måste beakta människolivets okränkbarhet. Så
ska man tolka det här.
Man gör överväganden i val av forskningsfält, i
val av metoder, när det gäller konsekvenserna och när
det gäller hur man ska presentera resultat. Överallt
har vi överväganden, och det är inget märkligt. Vi har
alla ett raster av värderingar som tränger igenom vid
viktiga överväganden.
Anf. 203 Gunnar Goude (Mp)
Herr talman! Jag tror att det är bra för den fort-
satta diskussionen om Yvonne Andersson ser över
texterna, för den som läser texten får ju ett annat
intryck när det står att den kristna värdegrunden bör
vara vägledande för forskningen. Tyvärr uttrycker
också texten i motionen någonting mycket bredare än
det som Yvonne Andersson säger nu.
Därmed skulle jag vilja sätta punkt och tacka för
tiden i utskottet under den här mandatperioden. Det
tacket riktas både till kollegerna i utskottet för alla
trevliga diskussioner och för ett bra samarbete och
naturligtvis till vårt kansli som betyder så mycket för
hela utskottet.
Anf. 204 Eva Johansson (S)
Herr talman! Jag vill gärna återgälda Inger Lund-
bergs tack, men jag vill rikta mitt tack till alla kam-
rater i utskottet och till kansliet. Jag vill också rikta
det till alla ledamöter, både partivänner och andra
vänner, i kammaren.
Utbildningsfrågor är stimulerande. Det har också
stimulerat debatten många gånger, ibland till en sådan
gräns att det har frestat på talmännens tålamod. Jag
vill tacka talmännen för att ni har haft detta tålamod.
Beslut, Genomförd
Beslut: 2002-06-05
Förslagspunkter: 1, Voteringar: 1
Protokoll med beslut
- 2002-06-05Protokoll 2001/02:120
Riksdagsskrivelser
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Etik i forskningen
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Etik i forskningen Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub438 yrkande 1, 2001/02:Ub546 yrkande 22 och 2001/02:So633 yrkande 1.- Reservation 1 (m)
- Reservation 2 (kd)
- Reservation 3 (fp)