Etik i forskningen (Betänkande 2001/02:UBU16 Utbildningsutskottet)

Utbildningsutskottets betänkande2001/02:UBU16

Etik i forskningen

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen skall avslå tre
motionsyrkanden från allmänna motionstiden om etik i
forskningen, med hänvisning till att en proposition
i frågan har aviserats.
Reservationer finns från (m), (kd) och (fp).

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som framförs
under Utskottets överväganden föreslår utskottet att
riksdagen fattar följande beslut:

Etik i forskningen

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub438
yrkande 1, 2001/02:Ub546 yrkande 22 och
2001/02:So633 yrkande 1.
Res. 1 (m)
Res. 2 (kd)
Res. 3 (fp)

Stockholm den 23 maj 2002

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan
Björkman (s), Britt-Marie Danestig (v), Beatrice Ask
(m), Eva Johansson (s), Yvonne Andersson (kd), Tomas
Högström (m), Majléne Westerlund Panke (s), Per Bill
(m), Tomas Eneroth (s), Lennart Gustavsson (v),
Erling Wälivaara (kd), Gunnar Goude (mp), Sofia
Jonsson (c), Agneta Lundberg (s), Anders Sjölund
(m), Nils-Erik Söderqvist (s) och Yvonne Ångström
(fp).

2001/02

UbU16

Utskottets överväganden

Forskningsetik

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen skall avslå
motionsyrkanden om hur etik och god sed skall
tillgodoses i forskningen samt om att
forskningen skall vara värdeförankrad i
västerländsk humanism och kristen etik.
Jämför reservationerna 1 (m), 2 (kd) och 3
(fp).

Gällande bestämmelser

I högskolelagen (1992:1434) föreskrivs följande
(1 kap. 3 a §):
I högskolornas verksamhet skall vetenskapens
trovärdighet och god forskningssed värnas.

Denna bestämmelse trädde i kraft den 1 januari 2001.

Högskolelagen innehåller också en bestämmelse om
forskningens frihet (1 kap. 6 §):
För forskningen skall som allmänna principer
gälla att
1. forskningsproblem får fritt väljas,
2. forskningsmetoder får fritt utvecklas och
3. forskningsresultat får fritt publiceras.

Bestämmelsen om forskningens frihet har funnits i
högskolelagen alltsedan den nuvarande lagens
tillkomst 1992. En liknande bestämmelse fanns i den
tidigare högskolelagen (1977:218).

Motioner

Moderata samlingspartiet föreslår i motion
2001/02:Ub546 yrkande 22 ett tillkännagivande till
regeringen om att det faller under varje lärosätes
eget ansvar att se till att god forskningssed
efterföljs. Detta sker lämpligen genom att
erforderlig kontroll inordnas i det egna arbetet med
granskning och uppföljning av resultat och kvalitet.

Kristdemokraterna anser enligt motion
2001/02:Ub438 yrkande 1 att det är viktigt att
forskningens värdegrund är tydlig. Forskningen skall
enligt motionärerna vara värdeförankrad i
västerländsk humanism och kristen etik. De föreslår
ett tillkännagivande av riksdagen om detta.
Motion 2001/02:So633 (fp) tar upp principerna för
forskningens frihet. Motionären framhåller att det
inte finns några frågor som forskaren inte får
ställa och inga resultat som han eller hon inte får
komma fram till. Däremot kan friheten i val av
metoder inte vara oinskränkt. Metoder som skulle
vara adekvata för att belysa en viss frågeställning
kan vara oförenliga med grundläggande etiska
principer eller med lagar och regler i samhället.
Det är enligt motionären inte acceptabelt med
medicinska försök på levande människor, även om det
skulle vara vetenskapligt motiverat. Inte heller kan
en forskare som vill studera förloppet hos en brand
i stadsbebyggelse få sätta eld på en stad. Enligt
motionären vill Folkpartiet bevara den nuvarande
ordningen med etiska kommittéer inom
vetenskapssamhället som ägnar sig åt att sätta upp
normer och regler kring etiskt kontroversiell
forskning.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena om
tillkännagivanden.

I vetenskapens eget normsystem ligger krav på
sanning, objektivitet, öppen redovisning och
kontrollerbarhet. Även om upptäckta fall av
forskningsfusk är sällsynta finns det anledning att
vidta åtgärder för att förhindra sådant fusk. Det är
således viktigt med ett noggrant granskningsarbete i
samband med anställningar och av avhandlingar liksom
i forskningsfinansiärers behandling av ansökningar
och redovisningar av genomförda projekt.
Förebyggande åtgärder, såsom utbildning och
medvetandegörande, är särskilt viktiga. För att
betona lärosätenas ansvar infördes för ett drygt år
sedan den nya paragrafen i högskolelagen (3 a §).
Riksdagen avslog i det sammanhanget motionsyrkanden
från Moderaterna och Kristdemokraterna av samma
innebörd som de här aktuella yrkandena (bet.
2000/01:UbU6 s. 19 f., rskr. 98).
Enligt vad utskottet erfarit förbereder regeringen
för närvarande en proposition om etikprövning av
forskning som avser människor. Riksdagen bör därför
inte nu göra något uttalande om de etiska
kommittéerna.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer.

1. Etik i forskningen - m

av Beatrice Ask (m), Tomas Högström (m), Per Bill
(m) och Anders Sjölund (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag till beslut borde ha
följande lydelse:

Etik i forskningen

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservationen. Därmed
bifaller riksdagen motion
2001/02:Ub546 yrkande 22,
bifaller delvis motion
2001/02:So633 yrkande 1
samt avslår motion
2001/02:Ub438 yrkande 1.

Ställningstagande

Den kanske viktigaste framgångsfaktorn av alla för
vårt land är ett öppet klimat för nya idéer och
vetenskapliga landvinningar. Forskningens frihet i
betydelsen att forskaren får ställa vilka frågor som
han eller hon vill, välja vad han eller hon vill
forska om och komma fram till vad som helst, också
sådant som är politiskt inkorrekt och obekvämt, är
fundamental. Den bästa metoden för
forskningsgranskning är peer-review-systemet, där
kompetenta, jämbördiga och oberoende kolleger från
samma område granskar forskarens resultat eller
forskningsplan. Allt utom de vetenskapliga
kriterierna skall vara irrelevant för bedömningen.
Det bör falla under varje lärosätes eget ansvar att
tillse att god forskningssed efterföljs. Detta sker
lämpligen genom att erforderlig kontroll inordnas i
det egna arbetet med granskning och uppföljning av
resultat och kvalitet. Det vi här har sagt bör
riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening
och därmed bifalla motion 2001/02:Ub546 yrkande 22.

2. Etik i forskningen - kd

av Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara
(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag till beslut borde ha
följande lydelse:

Etik i forskningen

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservationen. Därmed
bifaller riksdagen motion
2001/02:Ub438 yrkande 1
samt avslår motionerna
2001/02:Ub546 yrkande 22 och
2001/02:So633 yrkande 1.

Ställningstagande

Den akademiska friheten är sedan lång tid en
grundprincip i svensk utbildnings- och
forskningspolitik. Forskare ställs ibland inför
etiska ställningstaganden av olika karaktär. Den
interna medvetenheten bland forskare vad gäller etik
är därför speciellt viktig. Vi kristdemokrater utgår
från att kunskap aldrig är värdeneutral. Det är
viktigt att forskningens värdegrund är tydlig. Denna
bör enligt vår mening vara förankrad i den kristna
etiken och västerländsk humanism, vilket innebär
t.ex. framhållande av värden som människolivets
okränkbarhet, människors lika värde, frihet för den
enskilda individen, solidaritet med svaga och
utsatta och jämställdhet mellan kvinnor och män.
Detta är den värdegrund som vårt samhälle vilar på,
enligt vad riksdagen uttalade år 1994, och som också
gäller för hela vårt skolväsende. Det vi här har
sagt bör riksdagen tillkännage för regeringen som
sin mening och därmed bifalla motion 2001/02:Ub438
yrkande 1.

3. Etik i forskningen - fp

av Yvonne Ångström (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag till beslut borde
ha följande lydelse:

Etik i forskningen

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservationen. Därmed
bifaller riksdagen motion
2001/02:So633 yrkande 1
och avslår motionerna
2001/02:Ub438 yrkande 1 och
2001/02:Ub546 yrkande 22.

Ställningstagande

Det finns enligt min mening inte några frågor som
forskaren inte får ställa och inga resultat som han
eller hon inte får komma fram till. Forskningens
frihet i denna mening får i princip inte inskränkas.
Däremot kan friheten i val av metoder inte vara
obegränsad. Metoder som skulle vara adekvata för att
belysa en viss frågeställning kan vara oförenliga
med grundläggande etiska principer eller med lagar
och regler i samhället. Det är exempelvis inte
acceptabelt med medicinska försök på levande
människor, även om det skulle vara vetenskapligt
motiverat. Inte heller kan en forskare som vill
studera förloppet hos en brand i stadsbebyggelse få
sätta eld på en stad. Vi i Folkpartiet vill bevara
den nuvarande ordningen med etiska kommittéer inom
vetenskapssamhället som ägnar sig åt att sätta upp
normer och regler kring etiskt kontroversiell
forskning. Det jag här har sagt bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motion 2001/02:So633 yrkande 1.
Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden

2001/02:Ub438 av Yvonne Andersson m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av att
forskningen är värdeförankrad i västerländsk
humanism och kristen etik.

2001/02:Ub546 av Bo Lundgren m.fl. (m):

22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om etik och god sed i
forskningen.

2001/02:So633 av Ulf Nilsson (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om principer för
forskningens frihet.