Ett nytt system för skattebetalningar, m.m.
Betänkande 1996/97:SkU23
Skatteutskottets betänkande
1996/97:SKU23
Ett nytt system för skattebetalningar, m.m.
Innehåll
1996/97 SkU23
Sammanfattning
I betänkandet tillstyrker utskottet proposition 1996/97:100 om ett nytt system för skattebetalningar, m.m. och avstyrker samtliga med anledning av propo- sitionen väckta motioner, liksom några motioner från den allmänna motionstiden rörande F-skatt. Ett i propositionen framlagt förslag till ändring i 2 kap. 5 a § lagen (1981: 691) om socialavgifter (lagförslag 2.44) överlämnas till finansutskottet för författningsteknisk samordning. Reservationer har avgivits av bl.a. m, fp och kd vilka yrkat att regeringens förslag till ny skattebetalningslag i sin helhet skall avslås och att regeringen skall återkomma med ett nytt förslag. Samma partier samt mp har också yrkat avslag på regeringens förslag till nya revisionsregler. Dessutom har samtliga nu nämnda partier jämte v yrkat ändringar i olika delar av förslaget.
Propositionerna
Proposition 1996/97:100 Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i proposition 1996/97:100 1. att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till 1. skattebetalningslag, 2. lag om dröjsmålsavgift, 3. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring, 4. lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69), 5. lag om ändring i lagen (1976:206) om felparkeringsavgift, 6. lag om ändring i bostadsförvaltningslagen (1977:792), 7. lag om ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter, 8. lag om ändring i utsökningsbalken (1981:774), 9. lag om ändring i lagen (1982:188) om preskription av skattefordringar m.m., 10. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisreglerings- avgifter, 11. lag om ändring i lagen (1987:1231) om automatisk databehandling vid taxeringsrevision, m.m., 12. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324), 13. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontroll- uppgifter, 14. lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, 15. lag om ändring i lagen (1996:1340) om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, 16. lag om ändring i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl., 17. lag om ändring i lagen (1996:1341) om ändring i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl., 18. lag om ändring i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m., 19. lag om ändring i lagen (1996:1346) om ändring i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m., 20. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200), 21. lag om ändring i lagen (1994:466) om särskilda tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet, 22. lag om ändring i lagen (1996:1347) om ändring i lagen (1994:466) om särskilda tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet, 23. lag om ändring i tullagen (1994:1550), 24. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370), 25. lag om ändring i lagen (1996:1331) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370), 26. lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, 27. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, 28. lag om ändring i lagen (1951:691) om viss lindring i skattskyldigheten för den som icke tillhör svenska kyrkan, 29. lag om ändring i lagen (1951:763) om statlig inkomstskatt på ackumulerad inkomst, 30. lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, 31. lag om ändring i lagen (1996:1337) om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, 32. lag om ändring i lagen (1965:269) om särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m., 33. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624), 34. lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar, 35. lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skatteford- ringar m.m., 36. lag om ändring i studiestödslagen (1973:349), 37. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385), 38. lag om ändring i arbetsmiljölagen (1977:1160), 39. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152), 40. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100), 41. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343), 42. lag om ändring i lagen (1996:1344) om ändring i skatteregisterlagen (1980:343), 43. lag om ändring i lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag, 44. lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter, 45. lag om ändring i arbetstidslagen (1982:673), 46. lag om ändring i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskriv- ningsmyndigheter, 47. lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt, 48. lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt, 49. lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10), 50. lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617), 51. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, 52. lag om ändring i fordonsskattelagen (1988:327), 53. lag om ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift, 54. lag om ändring i utlänningslagen (1989:529), 55. lag om ändring i lagen (1989:532) om tillstånd för anställning på fartyg, 56. lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel, 57. lag om ändring i lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskontomedel m.m., 58. lag om ändring i lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter, 59. lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensions- kostnader, 60. lag om ändring i lagen (1993:1536) om räntefördelning vid beskattning, 61. lag om ändring i lagen (1993:1537) om expansionsmedel, 62. lag om ändring i lagen (1994:1720) om civilt försvar, 63. lag om ändring i lagen (1994:1744) om allmänna egenavgifter, 64. lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554), 65. lag om ändring i lagen (1995:1623) om skattereduktion för riskkapital- investeringar, 66. lag om ändring i lagen (1996:1231) om skattereduktion för fastighets- skatt i vissa fall vid 1997-2001 års taxeringar, 67. lag om ändring i lagen (1996:1334) om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter, 68. lag om ändring i lagen (1996:1348) om ändring i lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter. 2. att riksdagen godkänner vad regeringen anfört om redovisning mot stats- budgeten av debiteringar och betalningar m.m. i skattekontosystemet. I propositionen föreslås en ny lag om betalning av skatter och avgifter, skattebetalningslagen. Lagen, som ersätter uppbördslagen (1953:272) och lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare samt förfa- randebestämmelserna i mervärdesskattelagen (1994:200), innehåller ett nytt system för redovisning och betalning av skatter och avgifter. Hos skattemyndigheten skall det finnas ett skattekonto för varje skatt- eller avgiftsskyldig. Samtliga redovisningar, debiteringar och betalningar skall registreras på kontot. Främst gäller det F-skatt, innehållen A-skatt, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt. Bokföringen på kontot skall göras så att kontoställningen kan följas kontinuerligt genom exempelvis kontoutdrag. Alla uppgifter som den skattskyldige är skyldig att lämna skall redovisas i en enda handling - en skattedeklaration. Den skall lämnas en gång varje månad av den som är arbetsgivare eller registrerad för mervärdesskatt. När i månaden deklarationen skall lämnas beror på om mervärdesskatt skall redovisas och i så fall även på storleken av beskattningsunderlagen till mervärdesskatt. För löntagare förändras inte deklarationsförfarandet. Deklarationer, även självdeklarationer, föreslås efter särskilt medgivande få lämnas i form av ett elektroniskt dokument. Det skall finnas två förfallodagar varje månad. Skatter och avgifter som påförs genom särskilda beskattningsbeslut skall förfalla till betalning på den förfallodag som inträffar närmast efter en betalningsfrist om 30 dagar efter beslutsdagen. Underskott som uppkommer vid avstämningen mellan preliminär och slutlig skatt skall dock förfalla till betalning på den förfallodag som inträffar efter en betalningsfrist om 90 dagar. Förfallodagens innebörd ändras. Skatter och avgifter skall ha bokförts på skattemyndighetens konto senast på förfallodagen. Betalningar och andra belopp som skall räknas kontohavaren till godo skall bokföras utan någon avräkningsordning mellan olika skatter och avgifter på skattekontot. Om det finns en skatte- eller avgiftsskuld och det behöver anges vilken skatt eller avgift som är betald eller obetald, skall skulden fördelas proportionellt mellan de skatter som påförts under den period som är aktuell. Varje månad som det har förekommit en transaktion skall skattekontot stämmas av. Samtliga konton skall stämmas av minst en gång per år. Om det vid avstämningen uppkommer ett underskott innefattar kontoutdraget en betalningsuppmaning. Efter betalningsuppmaningen lämnas fortlöpande obetalda fordringar för indrivning. Mindre underskott på ett skattekonto under viss tid skall dock kunna godtas utan att indrivning aktualiseras. Ett överskott på ett skattekonto skall som huvudregel vara tillgängligt för kontohavaren. Efter nödvändig kontroll skall en återbetalning kunna göras när som helst under månaden. Ett enhetligt ränteinstitut skall i huvudsak ersätta anståndsräntan, respit- räntan, restitutionsräntan, ö-skatteräntan, kvarskatteavgiften och dröjsmåls- avgiften. På underskott eller överskott på ett skattekonto skall i stället kostnads- respektive intäktsränta räknas löpande. Räntorna knyts till en bas- ränta som följer det allmänna ränteläget. Arbetsgivarnas medverkan i uppbörden av kvarstående skatt tas bort. Regleringen av betalning av tilläggspensionsavgift som betalas i form av egenavgift ändras. Avgiften jämställs med övriga skatte- och avgiftsbetal- ningar. Om endast en viss andel av samtliga skatter och avgifter har betalats, skall tilläggspensionsavgift anses ha betalats i proportion till avgiftens andel av de sammanlagda skatte- och avgiftsdebiteringarna för inkomståret. Ett flertal förslag lämnas som syftar till att förbättra överensstämmelsen mellan den preliminära och slutliga skatten. För den som betalar F-skatt utökas skyldigheten att lämna preliminär självdeklaration. Deklaration skall lämnas om den skattskyldige fått kännedom om att den slutliga skatten kommer att bli högre än den preliminära skatten med ett belopp som är betydande med hänsyn till den skattskyldiges förhållanden. Dessutom förlängs tiden för debitering av preliminär skatt. Samtidigt föreslås en lättnad för säsongsföretag. F-skattebetalningar för dessa företag skall kunna begränsas enbart till den period som verksamheten pågår. Skattemyndigheten föreslås också få en generell rätt att dels förelägga en deklarationsskyldig att lämna en preliminär självdeklaration eller annan handling, dels göra revision för att kontrollera att deklarations- och uppgiftsskyldigheten fullgjorts. Regleringen om F-skattebevis skärps något. En F-skattsedel för en som är eller har varit företagsledare i ett fåmansföretag eller i ett fåmansägt handelsbolag skall kunna återkallas även om myndigheten av någon anledning, t.ex. i en konkurssituation, inte har återkallat företagets eller bolagets F- skattsedel. En F-skattsedel för ett fåmansföretag eller ett fåmansägt handelsbolag skall kunna återkallas också om företagsledaren i företaget eller bolaget har handlat på ett sådant sätt att F-skattsedel inte får utfärdas för företagsledaren. Anstånd med betalning av skatter och avgifter vid betalningssvårigheter av sociala skäl och på grund av andra liknande förhållanden skall kunna ges endast om det finns synnerliga skäl. Anståndsmöjligheten skall omfatta alla skatte- och avgiftsbetalningar i skattekontosystemet. Detsamma skall gälla vid anstånd i samband med skyldighet att tjänstgöra inom totalförsvaret. En generell och enhetlig betalningsskyldighet skall gälla för den som är skyldig att redovisa och betala in sådana skatter och avgifter som ingår i skattekontosystemet. Betalningsskyldigheten avseende skatter och avgifter för den som företräder ett rättssubjekt som är juridisk person görs också generell och enhetlig. Den utvidgas till att omfatta alla skatter och avgifter som ingår i skattekontosystemet. Området för skattetillägg utvidgas till att gälla för arbetsgivare som inte fullgör sina skyldigheter att redovisa skatteavdrag. Straffansvaret för underlåtenhet att betala in innehållen skatt avskaffas. En skatte- eller avgiftsfordran som lett till ett underskott på ett skattekonto skall preskriberas fem år efter utgången av det kalenderår då ett belopp motsvarande underskottet lämnades för indrivning. I propositionen lämnas också förslag som syftar till att reglerna för skattekontroll, främst revisionsreglerna, skall bli effektivare. Revisioner skall få ske för löpande period och hos tredjeman. Om det är av betydelse för en revision med kassakontroll, lagerinventering eller vissa liknande fysiska kontroller skall den reviderade kunna underrättas om revisionsbeslutet först i samband med att revisionen verkställs. Skattekontosystemet, liksom merparten av övriga förslag, föreslås sättas i kraft vid årsskiftet 1997/98. Vissa ändringar, bl.a. i fråga om de nya reglerna för skattekontroll, skall dock gälla redan från den 1 november 1997.
Proposition 1996/97:107 I proposition 1996/97:107 om en allmän och sammanhållen arbetslöshetsför- säkring föreslås bl.a. en ny lag om arbetslöshetsförsäkring som skall träda i kraft den 1 januari 1998 och att lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd skall upphöra att gälla vid samma tidpunkt (bet. 1996/97:AU13). Arbetsmarknadsutskottet har såvitt här är av betydelse tillstyrkt propositionen men överlämnat ett förslag till följdändring i 11 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring (lagförslag 2.6) till skatteutskottet för att samordnas med en annan ändring i paragrafen som föreslås i proposition 1996/97:100 (se proposition 1996/97: 100, lagförslag 2.3).
Proposition 1996/97:116 I proposition 1996/97:116 om ändringar i skatteregisterlagen, m.m. föreslås bl.a. ett ökat uppgiftsinhämtande för det centrala skatteregistret. Förslaget innebär bl.a. ändringar i 7 och 19 §§ skatteregisterlagen (1980:343) i para- grafernas lydelse enligt lagen (1996:1344) om ändring i denna lag (se pro- position 1996/97:116, lagförslag 2.2). Skatteutskottet har tidigare i vår tillstyrkt propositionen (bet. 1996/97:SkU19) men av samordningsskäl skjutit upp behandlingen av detta lagförslag till behandlingen av proposition 1996/97:100, där en annan ändring i lagrummet föreslås (se proposition 1996/97:100, lagförslag 2.42).
Proposition 1996/97:117 I proposition 1996/97:117 om ny förmögenhetsskattelagstiftning föreslås bl.a. införandet av en ny lag om statlig förmögenhetsskatt som skall träda i kraft den 1 juli 1997 och tillämpas första gången vid 1998 års taxering. Den nya lagen föranleder en följdändring i bl.a. 2 kap. 4 § lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter i paragrafens lydelse enligt lagen (1996:1334) om ändring i denna lag samt övergångsbestämmelserna till ändringslagen i vissa delar (se proposition 1996/97:117, lagförslag 2.8). Skatteutskottet har tidigare i vår tillstyrkt propositionen (bet. 1996/97: SkU20) men av samordningsskäl skjutit upp behandlingen av detta lagförslag till behandlingen av proposition 1996/97:100, där en annan ändring i lagrummet föreslås (se proposition 1996/97:100, lagförslag 2.67).
Lagförslagen Lagförslagen har - efter överflyttning av berörd paragraf till finansutskottet och med hänsyn till de sammanfogningar som följer av det ovan anförda samt ytterligare några rättelser - följande lydelse.
Motionerna
Motioner väckta med anledning av proposition 1996/97:100 1996/97:Sk48 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen avslår regeringens förslag till den del det avser ett nytt system för skattebetalning i enlighet med vad som anförts i motionen, 2. att riksdagen hos regeringen begär nytt förslag om ett system för skatte- betalningar i enlighet med vad som anförts i motionen, 3. att riksdagen avslår regeringens förslag till den del det avser skatte- och tulltillägg i enlighet med vad som anförts i motionen, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande skatte- och tulltillägg, 5. att riksdagen avslår regeringens förslag till den del det avser tredjemansrevision i enlighet med vad som anförts i motionen, 6. att riksdagen avslår regeringens förslag till den del det avser revision av löpande år i enlighet med vad som anförts i motionen, 7. att riksdagen avslår regeringens förslag till den del det avser under- rättelse om revision, s.k. överraskningsrevision, i enlighet med vad som anförts i motionen, 8. att riksdagen avslår regeringens förslag till den del det avser före- läggande att lämna uppgift om det löpande beskattningsåret i enlighet med vad som anförts i motionen, 9. att riksdagen avslår regeringens förslag till den del det avser tredjemansföreläggande i enlighet med vad som anförts i motionen, 10. att riksdagen beslutar om ändringar i tullagen i enlighet med vad som anförts i motionen, 11. att riksdagen avslår regeringens förslag till den del det avser räntebe- räkning och förseningsavgift i enlighet med vad som anförts i motionen, 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ränteberäkning och förseningsavgift, 13. att riksdagen beslutar om ändring av inbetalningstiden för mervärdes- skatt i enlighet med vad som anförts i motionen. 1996/97:Sk49 av Ronny Korsberg m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att behålla den nuvarande innebörden av begreppet förfallodag, 2. att riksdagen beslutar att den nuvarande förseningsavgiften på 100 kr behålls, 3. att riksdagen avslår förslaget om tredjemansrevision, 4. att riksdagen avslår förslaget om revision av löpande period, 5. att riksdagen avslår förslaget om underrättelse om revision, s.k. över- raskningsrevision, 6. att riksdagen avslår förslaget om föreläggande att lämna uppgift om det löpande beskattningsåret, 7. att riksdagen avslår förslaget om att upphäva bestämmelserna om tredjemansföreläggande. 1996/97:Sk50 av Isa Halvarsson och Karin Pilsäter (fp) vari yrkas 1. att riksdagen avslår regeringens förslag om skattekonto, 2. att riksdagen hos regeringen begär nytt förslag om skattekonto i enlighet med vad som anförts i motionen, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det måste bli lättare att få F-skattsedel, 4. att riksdagen avslår regeringens förslag om att utöka det personliga betalningsansvaret för företrädare för aktiebolag, 5. att riksdagen avslår regeringens förslag om överraskningsrevisioner under löpande period och hos tredje man, 6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om slopande av skattetillägg vid periodiseringsfel samt tulltillägg enligt vad som anförts i motionen. 1996/97:Sk51 av Sten Svensson m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen avslår regeringens förslag till nytt system för skattebetalningar i enlighet med vad som anförts i motionen, 2. att riksdagen beslutar skrinlägga tidpunkten för momsinbetalning i enlighet med vad som anförts i motionen, 3. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om alternativa skatte- kontomodeller i enlighet med vad som anförts i motionen, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om brister i regeringens skattekontoförslag. 1996/97:Sk52 av Per Rosengren m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att nuvarande betalningstid för kvarskatt skall vara kvar i avvaktan på konsekvensanalyser i enlighet med vad som anförts i motionen, 2. att riksdagen beslutar att arbetsgivarens medverkan i betalning av kvar- stående skatt skall bestå i enlighet med vad som anförts i motionen, 3. att riksdagen beslutar att anstånd med betalning av skatter och avgifter skall kunna medges vid särskilda skäl i enlighet med vad som anförts i motionen, 4. att riksdagen beslutar att förfallodagen även i fortsättningen skall vara den skattskyldiges inbetalningstillfälle i enlighet med vad som anförts i motionen, 5. att riksdagen beslutar att ställföreträdaransvar endast skall kunna utkrävas när företrädaren agerat avsiktligt eller med grov oaktsamhet i enlighet med vad som anförts i motionen, 6. att riksdagen beslutar att avdrag skall göras med 55 % på inkomster som ligger över brytpunkten i enlighet med vad som anförts i motionen. 1996/97:Sk53 av Michael Stjernström m.fl. (kd) vari yrkas 1. att riksdagen avslår regeringens förslag till skattekonto, 2. att riksdagen begär att regeringen utreder och lägger fram en alternativ skattekontomodell som uppfyller de i motionen ställda kraven, 3. att riksdagen beslutar att betalningstidpunkten för inbetalning av moms bör vara densamma för större företag som för mindre företag, dvs. den 12 i andra månaden efter redovisningsperioden, 4. att riksdagen avslår regeringens förslag om förfallodagens innebörd, 5. att riksdagen avslår regeringens förslag om höjd förseningsavgift, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändrade regler för beräkning av F-skatt och särskild A-skatt, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheten att få F-skattebevis, 8. att riksdagen avslår regeringens förslag om utökat företrädaransvar, 9. att riksdagen avslår regeringens förslag om ändrade revisionsregler. 1996/97:Sk54 av Michael Stjernström m.fl. (kd) vari yrkas 1. att riksdagen avslår regeringens förslag om F-skattsedel, 2. att riksdagen begär att regeringen återkommer med ett förslag till ny reglering som bygger på i princip fri tilldelning av F-skattsedel till den som önskar bedriva näringsverksamhet. 1996/97:Sk55 av Stig Rindborg (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att komplettera lagtexten med ett stadgande som innebär att Lönegarantifonden och konkursbon inte skall anses som arbetsgivare vid utbetalning av löne- garantimedel respektive utdelning i konkurs i enlighet med vad som anförts i motionen.
Motioner väckta under allmänna motionstiden 1996 1996/97:Sk302 av Nils Fredrik Aurelius (m) vari yrkas att riksdagen beslutar om sådana ändringar i uppbördslagen att reglerna för erhållande av F-skatt- sedel inte förhindrar nyföretagande i enlighet med vad som anförts i motionen. 1996/97:Sk304 av Sivert Carlsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av åtgärder för underlättande av nyföretagande. 1996/97:Sk334 av Birgitta Hambraeus (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förenkling av F- skattereglerna. 1996/97:Sk350 av Margit Gennser (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om kompletterande regler gällande utfärdande av F-skattsedel för egenföretagare i enlighet med vad som anförts i motionen.
Utskottet
Ställningstagande
Ett nytt samordnat system för uppbörd av skatter och avgifter
Propositionen I propositionen föreslår regeringen en genomgripande reformering av skatte- uppbörden inom företagssektorn. Förslagen i propositionen i denna del grundar sig i huvudsak på Skattebetalningsutredningens betänkande Ett nytt system för skattebetalningar (SOU 1996:100) och innebär i grova drag följande. Ett samlat skattekonto omfattande sådana skatter och avgifter som företagare vanligen betalar införs. Dessa skatter redovisas i dag var för sig, har i många fall skilda förfallodagar och bokförs på olika konton hos skattemyn- digheten. Främst gäller det F-skatt, innehållen preliminär skatt, arbetsgivar- avgifter och moms. Andra skatter, t.ex. punktskatterna, ligger utanför det föreslagna systemet. Det nya systemet omfattar i princip alla arbetsgivare och alla som är momsregistrerade. De skall en gång i månaden lämna alla uppgifter som behövs i en enda skattedeklaration. Samtliga redovisningar, debiteringar och betalningar skall registreras på kontot. Förfallodagarna för skatter och avgifter samordnas och senareläggs något samtidigt som begreppet förfallodag får innebörden att skatter och avgifter skall ha bokförts på skattemyndighetens konto senast den dagen. Förslaget innebär bl.a. att uppbördslagen och lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare samt förfarandebestämmelserna i mervärdes- skattelagen förs samman till en ny lag som enligt förslaget skall heta skatte- betalningslagen. Den nya lagen skall enligt förslaget träda i kraft den 1 november 1997 och tillämpas fr.o.m. årsskiftet 1997/98. Därutöver innehåller propositionen en lång rad följdändringar och andra ändringar i andra författningar.
Motionerna I motionerna Sk48 (yrkande 1) av Bo Lundgren m.fl. (m), Sk50 (yrkande 1) av Isa Halvarsson och Karin Pilsäter (båda fp), Sk53 (yrkande 1) av Michael Stjernström m.fl. (kd) och Sk51 (yrkande 1) av Sten Svensson m.fl. (m, fp och kd) yrkas avslag på propositionen i denna del. Motionärerna ställer sig i och för sig inte negativa till en reformering av skatteuppbörden för näringsidkare men de anser att regeringens förslag är undermåligt och illa genomarbetat. I yrkande 2 i respektive motion - i motion Sk51 dock yrkande 3 - begär motionärerna därför att regeringen skall återkomma med ett nytt förslag till system för skattebetalningar som bättre tillgodoser grundläggande krav på bl.a. överskådlighet och begriplighet. Genomgående efterlyses ett system som även i fortsättningen gör det möjligt att särskilja vilka skatter som har betalats och vilka som inte har betalats och att vänta med skattebetalningen till förfallodagen. Dessutom motsätter sig motionärerna det ökade betalningsansvar för företrädare för juridiska personer som förslaget innebär.
Utskottets bedömning Utskottet delar regeringens uppfattning att det föreligger ett behov av en grundläggande reformering av uppbördssystemet för företagen. Trots en medveten strävan under det senaste decenniet att få till stånd enklare och bättre regler för redovisning och betalning av skatter och avgifter finns det fortfarande stora brister i enhetligheten och samordningen. Arbetsgivarna har svårt att överblicka och tillämpa den nuvarande ordningen, och även för skattemyndigheterna är förfarandet svårtillgängligt och resurskrävande. Liksom regeringen anser utskottet att ett nytt system bör syfta till ökad enhetlighet, samordning och förenkling. De enskilda skatte- och avgiftsbeta- larna bör få möjligheter till bättre överblick och enklare redovisnings- och betalningsrutiner. Samtidigt måste det nya systemet vara minst lika säkert som det nuvarande och ge myndigheterna möjligheter till en effektiv skatte- och avgiftskontroll och administrativa förbättringar. En annan viktig utgångspunkt är att det nya systemet inte får innebära någon försvagning av statsfinanserna. Den av regeringen presenterade lösningen med ett enda avräkningskonto för de vanligaste skatterna har tillstyrkts av huvuddelen av remissinstanserna som har sett stora fördelar med det föreslagna systemet. Endast ett fåtal remissinstanser har haft så kraftiga invändningar att de vill skjuta hela reformen på framtiden. Den allmänna uppfattningen är att det föreslagna systemet innebär påtagliga och omedelbara fördelar. Fördelarna består bl.a. i att antalet redovisningar som de skatt- och avgiftsskyldiga måste göra kan begränsas, att ränteberäkningen kan göras enhetlig - de flesta av de nuvarande krångliga räntepåslagen kan utmönstras - och att sanktionsbestämmelserna och indrivningsrutinerna vid felande betalningar kan förenklas. För skatteadministrationen innebär det nya systemet ett enklare och smidigare förfarande som öppnar möjligheter till förbättrade rutiner, effektiviseringar och bättre resursanvändning. Man får också härigenom tillfälle att ge upp- bördslagstiftningen en välbehövlig modernisering, något som inte är oväsentligt med hänsyn till att den nu gällande uppbördslagen från år 1953 för en nutida läsare framstår som otidsenlig, svårtillgänglig och snårig. Utskottet återkommer nedan till de olika detaljer och enskildheter i försla- get som behandlats särskilt i de motioner som väckts med anledning av pro- positionen samt några motioner från den allmänna motionstiden. Mot bakgrund av det ovan anförda kan emellertid redan här sägas att utskottet tillstyrker regeringens förslag att nu införa en ny skattebetalningslag med i huvudsak den inriktning som nu beskrivits. Mot bakgrund av behovet av en reform på detta område och det grundliga utredningsarbete som ligger bakom förslaget och den breda uppslutningen bakom den presenterade lösningen skulle det enligt utskottets uppfattning vara mycket olämpligt att nu visa förslaget tillbaka till Regeringskansliet för en ny beredningsomgång och därigenom skjuta upp genomförandet till en oviss tidpunkt i framtiden. Samtidigt ligger det givetvis i sakens natur att en reform av en sådan omfattning som det här är fråga om, och som i vissa delar är ganska kompli- cerad och förutsätter ett nytänkande bland användarna, kan vara behäftad med brister och förorsaka problem som inte förutsetts och som visar sig först sedan det nya systemet varit i gång någon tid. Utskottet utgår därför ifrån att regeringen och hithörande myndigheter - främst Riksskatteverket - har sin uppmärksamhet riktad på dessa förhållanden. Det nya systemet bör således följas upp noggrant av regeringen, och utskottet utgår ifrån att regeringen lägger fram de förslag för riksdagen som efter någon tids erfarenhet av det nya systemet kan visa sig motiverade. Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag att införa en ny betalningslag. Utskottet avstyrker de motionsyrkanden som går ut på avslag på propositionen i denna del och att regeringen senare skall lägga fram ett nytt förslag.
Förfallodagar
Propositionen Med förfallodag kommer i fortsättningen att menas att inbetalningarna skall ha bokförts på skattemyndighetens konto senast den dagen (se prop. s. 279 f.).
Motionerna I motionerna Sk52 (yrkande 4) av Per Rosengren m.fl. (v), Sk49 (yrkande 1) av Ronny Korsberg m.fl. (mp) och Sk53 (yrkande 4) av Michael Stjernström m.fl. (kd) krävs att med förfallodag skall avses den dag då den skattskyldige faktiskt betalar skatten. Motionärerna pekar på att tiden fram till bokföringen på skattemyndighetens konto kan vara svår att beräkna, och de anser att en eventuell försening bör ske på det allmännas risk, inte den skattskyldiges.
Utskottets bedömning När det gäller regeringens förslag att jämställa förfallodag och bokföringsdag bör det enligt utskottets uppfattning beaktas att den ordningen stämmer överens med civilrättsliga principer och hur betalningar i allmänhet görs. Som framgår av propositionen torde företagare i allmänhet vara väl förtrogna med denna ordning. En annan fördel är att man härigenom åstadkommer likställighet med vad som gäller i fråga om betalning av punktskatter. Till saken hör också de överväganden som för närvarande är på gång rörande möjligheterna att betala skatterna och avgifterna direkt i banken på ett konto som kommer att tilldelas skattemyndigheterna vilket kommer att underlätta för de berörda skattskyldiga att göra sina betalningar genom banken. Enligt vad utskottet erfarit kommer ett sådant betalningssystem att vara i gång i full omfattning vid årsskiftet 1997/98, dvs. när det nya systemet skall börja tillämpas. Utskottet tillstyrker således propositionen i denna del och avstyrker de nu behandlade motionerna i motsvarande del.
Tidpunkter för betalning av moms
Propositionen Förfallodag för moms blir enligt förslaget den 12 i andra månaden efter redovisningsperioden (i januari och i vissa fall i augusti den 17) om beskatt- ningsunderlaget, exklusive gemenskapsinterna förvärv och import, för beskattningsåret uppgår till högst 40 miljoner kronor. För skattskyldiga med ett beskattningsunderlag, exklusive gemenskapsinterna förvärv och import, som överstiger 40 miljoner kronor skall förfallodagen vara den 26 i månaden närmast efter redovisningsperioden. Den senarelagda betalningstidpunkten under sommaren tas enligt förslaget bort (se prop. s. 288 f.).
Motionerna I motion Sk48 (yrkande 13) av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkas att inbetalnings- tidpunkten för moms ändras till den 12 i andra månaden efter redovis- ningsperioden för samtliga företag. Vidare bör enligt motionärerna juniupp- börden få redovisas den 20 augusti och novemberuppbörden den 20 januari. Liknande yrkanden ställs i motionerna Sk53 (yrkande 3) av Michael Stjernström m.fl. (kd) och Sk51 (yrkande 2) av Sten Svensson m.fl. (m, fp och kd).
Utskottets bedömning När det gäller tidpunkten för redovisningen och betalningen av de skatter och avgifter som omfattas av kontosystemet är själva poängen med det nya systemet att redovisningen och betalningen av de olika skatterna och avgifterna skall ske samordnat. Härvidlag måste, som framhålls i propositionen, redovisnings- och betalningstidpunkterna väljas med beaktande av ett flertal olika faktorer, bl.a. och i hög grad de statsfinansiella aspekterna men också den betalningsskyldiges behov av rimlig tid att åstadkomma en korrekt redovisning och få fram nödvändiga medel. Vid en summering av dessa synpunkter finner utskottet att regeringens förslag innebär en rimlig avvägning. Beträffande momsinbetalningarna innebär de dagar som föreslås en viss senareläggning i förhållande till nuvarande regler. Av propositionen framgår att en sådan senareläggning är möjlig att genomföra utan negativa konsekvenser för statsinkomsterna dels genom den ändrade innebörden av begreppet förfallodag, dels genom att den förlängda betalningsfristen i anslutning till sommarperioderna samtidigt slopas. Den sistnämnda åtgärden är således nödvändig för att genomföra den önskade samordningen av betalningarna. Utskottet är medvetet om att den slopade betalningsfristen under sommaren kan vålla somliga företag vissa besvär men anser att man samtidigt måste tänka på att det nya skattekontosystemet ger möjligheter till bättre rutiner och, som nyss nämnts, i förhållande till nuläget något senare momsinbetalningar under årets övriga tider. Av statsfinansiella skäl kan det enligt utskottets uppfattning inte komma på fråga att som några motionärer föreslår ge de större företagen samma förfallodag för momsen som de mindre företagen. Till saken hör att riksdagen så sent som i höstas avvisade motioner med liknande yrkanden i anslutning till beslutet om budgeten för år 1997 (bet. 1996/97:FiU1 s. 142 och 212). Vad nu anförts leder till att utskottet ställer sig bakom regeringens förslag angående inbetalningstidpunkterna för moms. Utskottet tillstyrker därför propositionen i denna del och avstyrker samtliga nu behandlade motions- yrkanden.
Ränteberäkning, indrivning och förseningsavgift
Propositionen I skattekontosystemet skall beräknas intäktsränta för tillgodohavanden på kontot. Intäktsräntan skall uppgå till 45 % av basräntan som i sin tur baseras på sexmånaders statsskuldväxlar. För underskott beräknas däremot en kost- nadsränta som på den lägsta nivån skall motsvara basräntan, på mellannivån 125 % av basräntan och på högsta nivån basräntan plus 15 procentenheter. De nuvarande ränteinstituten försvinner (se prop. s. 337 f.). Skattemyndigheten skall fortlöpande lämna över obetalda fordringar till följd av underskott på kontot till kronofogdemyndigheten för indrivning om underskottet uppgår till minst 10 000 kr eller - om underskottet funnits en längre tid - till minst 500 kr (se prop. s. 350 f.). Förseningsavgift skall påföras med ett fast belopp på 1 000 kr om en skattedeklaration inte lämnas inom föreskriven tid (se prop. s. 451 f.).
Motionerna De nu nämnda förslagen kritiseras i flera motioner för att de innebär en obalans mellan företagets och statens relationer till det förras nackdel. I motion Sk48 (yrkandena 11 och 12 ) av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkas således avslag på propositionen såvitt avser ränteberäkning och förseningsavgift och efterlyses en annan ränteberäkning och förseningsavgift som ger ett mer positivt företagsklimat. I motionerna Sk49 (yrkande 2) av Ronny Korsberg m.fl. (mp) och Sk53 (yrkande 5) av Michael Stjernström m.fl. (kd) yrkas också avslag på propositionen i denna del såvitt den avser en skärpning av de nuvarande reglerna. Slutligen begärs i motion Sk51 (yrkande 4) av Sten Svensson m.fl. (m, fp och kd) ett uttalande av riksdagen om bristerna i regeringens förslag avseende bl.a. förseningsavgift, dröjsmålsränta och det snabba överlämnandet till indrivning m.m.
Utskottets bedömning När det gäller ränteberäkningen för kostnadsränta, överlämnandet till indriv- ning och utformningen av förseningsavgift - dvs. sådana åtgärder som kan komma att aktualiseras vid bristande eller för sena redovisningar och betalningar - anser utskottet liksom regeringen att de möjligheter som det nya skattekontosystemet ger att vidta förenklingar bör tas till vara. Generellt bör gälla att åtgärderna bör kunna sättas in när kontot visar underskott av viss omfattning som inte betalas eller när en redovisning uteblivit eller lämnas in för sent. Den flora av olika ränteinstitut som för närvarande finns bör således utmönstras och ersättas av ett enklare beräkningssystem som dels täcker statens kostnader vid en för sen betalning av skatter och avgifter, dels fungerar så att skatten och avgiften betalas i rätt tid, vilket är viktigt inte minst med hänsyn till konkurrensneutraliteten mellan företagen. Den konstruktion som föreslås med tre olika nivåer fyller enligt utskottets uppfattning dessa krav. Vad gäller frågan när och hur en obetald fordring skall överlämnas till indrivning visar enligt utskottets mening erfarenheten på att möjligheten att utverka betalning är störst om indrivningsåtgärder kan sättas in så tidigt som möjligt efter den ordinarie betalningsdagen. Den ordning som föreslås med fasta beloppsgränser framstår enligt utskottets mening också som minst resurskrävande och mera enhetlig än andra tänkbara lösningar. Utskottet delar slutligen också regeringens uppfattning att en förseningsavgift behövs för att redovisningshandlingarna skall komma in i rätt tid och skattemyndigheterna kunna göra en snabb och korrekt avstämning av kontona. Förseningsavgiften bör av praktiska skäl ges en lättillämpad utformning vilket den föreslagna avgiften med ett fast belopp har. Mot bakgrund av de anförda synpunkterna tillstyrker utskottet propositionen i dessa delar och avstyrker motionerna i motsvarande delar.
Obetald slutlig skatt
Propositionen Enligt förslaget i propositionen skall den skattskyldige själv betala in obetald slutlig skatt. Skatten skall betalas efter en betalningsfrist på 90 dagar. Arbetsgivarnas medverkan i betalningen av kvarstående skatt slopas (se prop. s. 358 f.).
Motionen I motion Sk52 (yrkandena 1 och 2) av Per Rosengren m.fl. (v) yrkas att den nuvarande betalningstiden för kvarskatt skall vara kvar tills vidare och att arbetsgivarens medverkan i betalningen skall bestå. Motionärerna pekar på att den av regeringen föreslagna betalningsfristen innebär att skattskyldiga med förenklade deklarationer måste betala in sin kvarskatt senast den sista november taxeringsåret, vilket de menar är en olämplig tidpunkt som kan leda till sociala problem. De befarar också att borttagandet av arbetsgivarens medverkan vid inbetalningen av kvarstående skatt kommer att skapa problem.
Utskottets bedömning Utskottet delar regeringens uppfattning att det administrativa merarbete som arbetsgivarnas medverkan vid uppbörden av de anställdas kvarstående skatt innebär både för arbetsgivarna och för myndigheterna inte är värt besväret och kostnaderna. Mot bakgrund av att den genomsnittliga kvarstående skatten för fysiska personer har minskat under 1990-talet och med hänsyn till att de skattskyldiga numera på ett tidigt stadium får besked om sina skatte- förhållanden - för skattskyldiga med förenklad deklaration finns en preliminär uppgift härom redan på den förtryckta deklarationsblanketten - anser utskottet att förslaget kan godtas. Den föreslagna betalningsfristen på 90 dagar finner utskottet väl avvägd. Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i denna del och avstyrker motion Sk52 yrkandena 1 och 2.
Skatteavdrag på sidoinkomster
Nuvarande bestämmelser Skatteavdrag på sidoinkomster görs i dag med 30 % av inkomsten. Denna ordning tillämpas sedan den 1 april 1993 (prop. 1991/92:112, bet. 1991/92:SkU29). I propositionen föreslås ingen ändring i dessa regler (se prop. s. 397 f.).
Motionen För att undvika för lågt skatteuttag och kvarstående skatt begärs i motion Sk52 (yrkande 6) av Per Rosengren m.fl. (v) att reglerna för skatteavdrag på sidoinkomster utformas så att skatteavdrag på 55 % görs på inkomster över brytpunkten, för närvarande 231 700 kr om man med brytpunkten avser det belopp som den skattskyldige får tjäna innan statlig skatt tas ut. Motionärerna åberopar ett förslag av Riksskatteverket.
Utskottets bedömning Utskottet delar regeringens bedömning att den av motionärerna och Riks- skatteverket förespråkade ordningen skulle komma i konflikt med strävandena att utforma ett enkelt förfarande som begränsar arbetsgivarnas upp- giftslämnande. Med hänsyn härtill och till de möjligheter som finns för den skattskyldige att på frivillig väg begära förhöjt skatteuttag hos sin huvud- arbetsgivare bör enligt utskottets uppfattning ingen ändring göras för dem med inkomster över brytpunkten. Det kan dock - som regeringen framhåller - finnas anledning att om något år komma tillbaka till denna fråga. Med det anförda avstyrker utskottet motionen i denna del.
Utfärdande av F-skattsedel m.m.
Propositionen I propositionen föreslås ingen ändring av de grundläggande bestämmelserna om utfärdande av F-skattsedel. Däremot föreslås införandet av en bestämmelse om att skattemyndigheten skall få besluta att den preliminära skatten för säsongsföretag skall betalas endast under vissa av årets månader (se prop. s. 401 f.).
Motionerna I motionerna Sk50 (yrkande 3) av Isa Halvarsson och Karin Pilsäter (båda fp), Sk53 (yrkande 7) av Michael Stjernström m.fl. (kd) och Sk54 (yrkandena 1 och 2) av Michael Stjernström m.fl. (kd, m, c och fp) begärs ett uttalande av riksdagen som går ut på att den som vill ha F-skattsedel också bör få det. I samma riktning går motion Sk302 vari Nils Fredrik Aurelius (m) efterlyser bättre och tydligare regler om F-skattsedel för nya företagare. Även i motion Sk304 av Sivert Carlsson (c) förordas generösare regler om F-skattsedel för nyföretagare och kortare handläggningstider i skattedomstolarna i mål om F- skattsedel för nya företag. I motion Sk334 av Birgitta Hambraeus (c) föreslås förenklade F-skattsedlar för arbetslösa som får tillfälliga jobb och för säsongsarbeten, och i motion Sk350 av Margit Gennser (m) begärs förslag om F- skatt för egenföretagares säsongsarbete.
Utskottets bedömning Både de gällande och de föreslagna reglerna innebär att F-skattsedel får utfärdas för den som bedriver eller kan antas komma att bedriva näringsverk- samhet. Utskottet vill understryka att en verksamhet måste anses vara näringsverksamhet i kommunalskattelagens mening - vilket innebär att den skall bedrivas yrkesmässigt och självständigt - för att rätt till F-skatt skall föreligga. Frågan om en verksamhet har denna karaktär avgörs efter en samlad bedömning av huruvida verksamheten kännetecknas av varaktighet, självständighet och vinstsyfte. De grundläggande förutsättningarna för utfär- dande av F-skattsedel analyserades av Skattebetalningsutredningen i betänkandet Ett nytt system för skattebetalningar Del A (SOU 1996:100 s. 293 f.) i samband med ett ställningstagande till kraven på F-skatt för dagmammor men varken i utredningen - eller senare i propositionen - har några ändringar i gällande rätt föreslagits. Utskottet hänvisar till dessa överväganden och till att utvecklingen av rättspraxis på detta område efter hand kommer att ge en fastare gränsdragning att hålla sig till. Den av motionärerna väckta frågan om rätten att erhålla en F-skattsedel tangerar också frågan om behovet att förenkla redovisningen och betalningen av preliminär skatt och arbetsgivaravgifter samt lämnandet av kontrolluppgifter när en privatperson anlitat en annan privatperson för att utföra ett arbete. Nuvarande regler är i mycket beroende av om den som åtar sig ett uppdrag har A-skattsedel eller F-skattsedel. Riksskatteverket har i en PM till regeringen (RSV Rapport 1996:5) Redovisning av privata tjänster kartlagt dessa frågor med avseende på enklare tjänster som utförs i hemmen och lagt fram förslag om förenklingar och förbättringar, bl.a. genom en effektivisering av skatteförvaltningens serviceverksamhet. Verkets rapport har därefter utgjort underlag för Tjänstebeskattningsutredningens förslag i betänkandet Skatter, tjänster och sysselsättning (SOU 1997:17). Utskottet förutsätter att beredningsarbetet fortsätter med ambitionen att genom regelförenklingar och på andra sätt stimulera till en ökad utveckling av verksamheten inom tjänstesektorn och se till att det administrativa krånglet när F-skattsedel saknas blir så litet som möjligt. Vad därefter gäller frågan om skattedebiteringen när det gäller säsongs- verksamhet ställer utskottet sig bakom det förslag som läggs fram i proposi- tionen och som innebär att säsongsföretag skall kunna få betala F-skatt och särskild A-skatt enbart under den period som verksamheten pågår. Med detta förslag finner utskottet att de motioner i vilka denna fråga tagits upp är i väsentlig del tillgodosedda. Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i nu aktuell del och avstyrker motionerna i aktuella delar.
Beräkning av F-skatt och särskild A-skatt
Nuvarande bestämmelser En schablonmetod för debitering av F-skatt (tidigare B-skatt) och särskild A- skatt, som innebär att sådana skatter skall debiteras med utgångspunkt från den senast debiterade slutliga skatten, infördes redan år 1954. För närvarande gäller att preliminär F-skatt och särskild A-skatt skall tas ut med ett belopp motsvarande 110 % av den slutliga skatt som påförts den skattskyldige året före inkomståret. Understiger den slutliga skatten den ursprungligen debite- rade F-skatten eller särskilda A-skatten skall preliminär skatt i stället tas ut med 105 %. I propositionen föreslås inga ändringar i dessa regler (se prop. s. 408 f.).
Motionen Enligt motion Sk53 (yrkande 6) av Michael Stjernström m.fl. (kd) motiverar den låga inflationen att schablonuppräkningen i förhållande till slutskatten året före inkomståret vid debiteringen av F-skatt och preliminär A-skatt tas bort. I motionen begärs ett tillkännagivande av riksdagen härom.
Utskottets bedömning Utskottet delar regeringens uppfattning att schablondebiteringen ger en för- enklad och arbetsbesparande hantering. Utskottet gör vidare samma bedömning som regeringen att den förväntade ekonomiska utvecklingen inte är sådan att det för närvarande finns anledning att ändra procentsatserna för uttaget. Utskottet avstyrker därför motionen i denna del.
Anstånd med betalning av skatter och avgifter
Propositionen När det gäller möjligheterna att få anstånd med betalning av skatter och avgifter vid betalningssvårigheter på grund av sociala och liknande skäl föreslås i propositionen en begränsning till fall då synnerliga skäl föreligger. Eftersom det ankommer på kronofogdemyndigheten att medge uppskov med betalningen av fordringsbeloppet i allmänna mål eller träffa en överenskommelse om avbetalning i stället för att omedelbart vidta exekutiva åtgärder har en längre gående anståndsmöjlighet för skattemyndigheterna i den nya skattebetalningslagen inte ansetts nödvändig (se prop. s. 420 f.).
Motionen I motion Sk52 (yrkande 3) av Per Rosengren m.fl. (v) yrkas att formuleringen ?synnerliga skäl? skall mildras till ?särskilda skäl?. Den av regeringen valda formuleringen kan enligt motionärernas uppfattning komma att försvåra angelägna ekonomiska och sociala rekonstruktioner hos enskilda skatttskyldiga.
Utskottets bedömning Utskottet finner i likhet med regeringen att skattemyndigheternas anstånds- givning med betalning av skatter bör bli mer restriktiv i förhållande till dagens regler utan att för den skull slopas helt. De fall då anstånd med betalning i fortsättningen bör kunna komma i fråga bör täckas med uttrycket ?synnerliga skäl?. När det gäller vad man skall lägga in i detta uttryck hän- visar utskottet till propositionen. Vilka ytterligare typfall som motionärerna har tänkt på för att aktualisera ett anstånd med det av dem föreslagna uttrycket ?särskilda skäl? har inte angivits i motionen och några hållpunkter för att gå in i en närmare diskussion härom finns således inte. Med dessa kommentarer tillstyrker utskottet propositionen i denna del och avstyrker motionen i motsvarande del.
Betalningsskyldighet för företrädare för juridiska personer
Propositionen Den i propositionen föreslagna regeln om betalningsskyldighet i det nya kontosystemet för juridiska personers företrädare är utformad så att denna betalningsskyldighet skall gälla beträffande samtliga skatter och avgifter som ingår i skattekontosystemet. Nuvarande subjektiva förutsättningar för före- trädaransvar - uppsåt eller grov oaktsamhet - omarbetas till objektiva förut- sättningar med i sak samma innebörd. Betalningsskyldigheten för en företrädare kommer enligt regeringens uppfattning på så sätt att korrespondera med betalningsskyldigheten för skatter och avgifter i det nya kontosystemet och en avräkningsordning mellan olika betalningar kan då undvaras (se prop. s. 437 f.).
Motionerna I motionerna Sk50 (yrkande 4) av Isa Halvarsson och Karin Pilsäter (båda fp) och Sk53 (yrkande 8) av Michael Stjernström m.fl. (kd) yrkas avslag på propositionen i denna del. Att ålägga företrädaren ett personligt ansvar för ett aktiebolags alla skatter strider enligt motionärerna mot principerna för aktiebolagsformen och kommer på sikt att få en negativ inverkan på företagsam- heten och sysselsättningen i Sverige. I motion Sk52 (yrkande 5) av Per Rosengren m.fl. (v) yrkas att företrädaransvar även i fortsättningen endast skall kunna utkrävas när företrädaren har agerat avsiktligt eller med grov oaktsamhet.
Utskottets bedömning Utskottet vill till att börja med konstatera att staten inte har någon möjlighet att i förväg säkerställa sina skatte- och avgiftsfordringar på det sätt som i allmänhet görs på kreditmarknaden. Ställföreträdaransvaret infördes därför vid slutet av 1960-talet i fråga om anställdas källskatter som inte betalats in till skattemyndigheten och utsträcktes senare till att omfatta även moms, punktskatter och tull samt, vid 1980-talets början, även arbetsgivaravgifter. Den utvidgning som nu föreslås gäller juridiska personers inkomstskatt och dessa utgör endast en mindre del av den totala uppbörden. Det finns enligt utskottets uppfattning ingen anledning att överdriva betydelsen för företagen av denna utvidgning. Förslaget ligger i linje med att man i det nya kontosystemet inte längre kan styra betalningarna efter egna prioriteringar. Redan av detta skäl har utskottet svårt att förstå vissa motionärers synsätt att utvidgningen skulle dämpa riskviljan och negativt påverka sysselsättningen i Sverige. Enligt utskottets uppfattning har bekymret i stället varit att somliga bolag har skaffat sig konkurrensfördelar genom att nonchalera inbetalningarna av skatter och avgifter till förfång för lojala näringsidkare som skött sina inbetalningar korrekt. Med regeringens förslag motverkas sådana förfaranden. Redan det anförda innebär att utskottet inte uppfattar motionärernas invändningar som särskilt tungt vägande. Därtill kommer att företagarnas ställning förbättras genom andra förslag som läggs fram i propositionen. Utskottet har redan nämnt att det nya kontosystemet som sådant är ägnat att öppna möjligheter till rutinförbättringar inom företagen och en enklare hantering av skatte- och avgiftsinbetalningarna. Det bör i det här samman- hanget också nämnas att den straffsanktion som finns i dag vid underlåtenhet att betala in källskatt som innehållits föreslås bli avskaffad, liksom även det s.k. makeansvar för andra makens inkomstskatt som gäller i vissa situationer. Ett annat förslag i propositionen som bör underlätta löneadministrationen för arbetsgivarna är att arbetsgivarens medverkan vid uppbörden av en anställds kvarstående skatt slopas. Att i lagtexten ange under vilka omständigheter ställföreträdaransvaret inte gäller och att ställföreträdaren kan befrias från betalningsansvar helt eller delvis om det finns särskilda skäl ser utskottet som ett förtydligande. Förslaget är inte avsett att innebära någon ändring - än mindre någon skärpning - av den nuvarande tillämpningen, som förutsätter att företrädaren har handlat uppsåtligt eller grovt oaktsamt för att betalningsansvar skall kunna utkrävas. I sammanhanget bör det också erinras om att den föreslagna utformningen av bestämmelsen inte föranlett några som helst kommentarer av Lagrådet. För närvarande utreds frågor om ansvarsgenombrott av Aktiebolagskommittén (Ju 1990:08), och förändringen av företrädaransvarsreglerna är inte avsedd att föregripa kommitténs överväganden. Liksom regeringen anser utskottet att kommittén bör göra en samlad bedömning av dessa frågor. Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i denna del och avstyrker de nu behandlade motionerna i motsvarande delar.
Skattetillägg och tulltillägg
Propositionen Mot bakgrund av att oriktig redovisning av moms och arbetsgivaravgifter redan nu föranleder skattetillägg respektive avgiftstillägg föreslås i propositionen att tillämpningsområdet för skattetillägget utvidgas till att gälla också arbetsgivare som inte fullgör sina skyldigheter att redovisa skatteavdrag. Syftet är att uppnå ökad enhetlighet i behandlingen av oriktigt uppgiftsläm- nande i fråga om redovisning av skatter och avgifter (se prop. s. 453 f.).
Motionerna I motion Sk48 (yrkandena 3 och 4) motsätter sig Bo Lundgren m.fl. (m) en skärpning av skattetillägget och yrkar avslag på propositionen i denna del. I stället föreslår motionärerna att skattetilläggen slopas vid periodiseringsfel och att tulltilläggen avvecklas helt. Även i motion Sk50 (yrkande 6) av Isa Halvarsson och Karin Pilsäter (båda fp) yrkas att skattetilläggen slopas vid periodiseringsfel.
Utskottets bedömning Genom att utvidga skattetilläggets tillämpningsområde till att omfatta även fall där arbetsgivare inte fullgör sina skyldigheter att redovisa skatteavdrag och arbetsgivaravgifter uppnås en ökad enhetlighet i behandlingen av oriktigt uppgiftslämnande i fråga om redovisning av skatter och avgifter. Utskottet anser liksom regeringen att det är befogat att genomföra denna utvidgning. Utskottet biträder således detta förslag. Vad sedan gäller skattetillägg vid periodiseringsfel vill utskottet erinra om att frågan har aktualiserats inom Regeringskansliet genom förslag av Riks- skatteverket och Industriförbundet. Enligt vad utskottet erfarit kommer rege- ringen att lägga fram ett förslag till riksdagen senare i år. Beträffande tulltilläggen har regeringen gett en särskild utredare i uppgift att se över den svenska tullagstiftning som införts som ett komplement till EG:s tullförordningar (dir. 1996:103). I samband med denna utredning kommer även de bestämmelser som gäller administrativa sanktioner och gällande kredittider vid import att behandlas. Det pågår också ett arbete inom EU där ett införande av administrativa sanktioner för överträdelser av gemenskapslagstiftningen på tullområdet diskuteras. Även detta arbete kan komma att påverka de svenska bestämmelserna om tulltillägg. Enligt utskottets uppfattning finns det anledning att avvakta resultatet av det arbete som pågår med dessa frågor. Någon åtgärd av riksdagen kan för närvarande inte anses påkallad. Med det anförda tillstyrker utskottet proposi- tionen i denna del och avstyrker motionerna i motsvarande del.
Ändrade revisionsregler
Propositionen Regeringens förslag i denna del grundar sig på Skatteflyktskommitténs betänkande Översyn av revisionsreglerna (SOU 1996:79). Det förslag som läggs fram i propositionen syftar till att göra reglerna om skattekontroll - främst revisionsreglerna - effektivare och bl.a. skall revision få ske löpande och hos tredje man. Vidare skall kassakontroll, lagerinventering och liknande fysisk kontroll få företas av skattemyndigheterna i form av s.k. överrask- ningsrevisioner - som innebär att den som skall kontrolleras inte får någon underrättelse om revisionen förrän i samband med kontrollen - om kontrollen skulle mista sin betydelse genom en underrättelse i förväg. Reglerna för tullrevisioner utformas efter motsvarande regler för skatterevisioner (se prop. s. 472 f.).
Motionerna I motionerna Sk48 (yrkandena 5, 6, 7 och 10) av Bo Lundgren m.fl. (m), Sk50 (yrkande 5) av Isa Halvarsson och Karin Pilsäter (båda fp), Sk49 (yrkandena 3, 4 och 5) av Ronny Korsberg m.fl. (mp) och Sk53 (yrkande 9) av Michael Stjernström m.fl. (kd) yrkas avslag på propositionen i denna del. De föreslagna revisionsbefogenheterna innebär enligt motionärerna ett grundskott mot den rättssäkerhetsreform som trädde i kraft den 1 juli 1994 och strider, anser de, mot grundläggande rättssäkerhetskrav.
Utskottets bedömning Skatte- och tullmyndigheternas kontrollbefogenheter och kontrollinstrument bör vara så utformade att - med respekt för den skattskyldiges rimliga krav på rättssäkerhet och integritet - det också finns rimliga möjligheter att komma åt skatteflykt och illojalt skatteundandragande. Slumpartad upptäcktsrisk, ojämlik behandling vid beskattningen och osunda konkurrensförhållanden genom att somliga förskaffar sig ett bättre utgångsläge genom att inte betala sina skatter och avgifter bör med all kraft motverkas. Till den ändan bör skattemyndigheterna ha lämpliga resurser, befogenheter och kontrollinstrument till sitt förfogande. Av propositionen framgår att s.k. tredjemansföreläggande, trots de tankar man hade härom då man tog bort möjligheten till revision av tredje man i juli 1994, inte är ett lämpligt kontrollinstrument i alla situationer. Föreläggandeformen minskar således i vissa situationer utsikterna att snabbt få fram det önskade materialet samtidigt som det i många fall finns risk för att kontrollvärdet av de lämnade uppgifterna är sämre än vad som skulle vara fallet om revisorerna själva fick granska handlingarna. Av effektivitetsskäl bör därför som regeringen föreslår möjligheten till tredjemansrevision återinföras. Vid misstanke om skalbolagstransaktioner och bolagsplundringar bör skattemyndigheterna kunna säkra uppgifter ur räkenskaperna innan bolaget töms eller säljs till en s.k. målvakt. Skattemyndigheterna bör också kunna göra iakttagelser av aktuella förhållanden i svårkontrollerad affärsverksamhet som riktar sig direkt till enskilda konsumenter och där kvitto ej efterfrågas. Därför bör skattemyndigheterna som regeringen föreslagit även få en möjlighet att företa revision av löpande period. Vidare anser utskottet i likhet med regeringen att s.k. överraskningsrevisioner måste kunna få tillgripas i vissa särskilda fall, t.ex. för kassakontroll, lagerinventering och liknande. Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen även i denna del och avstyrker motionerna i motsvarande del.
Ändrade föreläggandebestämmelser
Propositionen Regeringen föreslår att bestämmelsen i 3 kap. 50 a § lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter om skyldigheten att efter föreläggande lämna kontrolluppgift skall kompletteras med en uttrycklig bestämmelse om att ett sådant föreläggande får avse uppgift om löpande period. Samtidigt upphävs enligt förslaget bestämmelsen i dels samma paragraf, dels en annan paragraf i lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter att den som får ett sådant föreläggande kan hänvisa till handlingar i stället för att svara på föreläggandet. Anledningen till upphävandet är att denna bestämmelse i praktiken kommit att användas för en slags tredjemansrevisioner under i det närmaste oreglerade former (se prop. s. 486 f.).
Motionerna Under åberopande av samma skäl som anförts för att avslå regeringens förslag om nya revisionsregler yrkas i motion Sk48 (yrkandena 8 och 9) av Bo Lundgren m.fl. (m) och Sk49 (yrkandena 6 och 7) av Ronny Korsberg m.fl. (mp) avslag på propositionen i denna del. Den valrätt som de nuvarande bestämmelserna ger den skattskyldige att undvika onödiga kostnader i samband med en skattekontroll bör enligt motionärerna vara kvar.
Utskottets bedömning Till följd av utskottets ställningstagande ovan i fråga om ändrade revisions- regler biträder utskottet regeringens förslag om att komplettera den aktuella paragrafen i lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter med en bestämmelse som uttryckligen anger att ett föreläggande om kontrolluppgift får avse uppgift om löpande period. Det bör i sammanhanget uppmärksammas att Skattekontrollutredningen (Fi 1995:05) har i uppdrag att göra en översyn av lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter. Enligt vad utskottet erfarit beräknas kommittén avsluta sitt arbete i höst. Det kan enligt utskottets mening finnas anledning att återkomma till olika frågor om föreläggande när kommitténs betänkande föreligger. Beträffande förslaget i övrigt har regeringen förutsatt att skattemyndighe- ten väljer att hämta in uppgifterna genom en revision om den som förelagts invänder att föreläggandet skulle innebära betydande arbete och kostnader. Med denna förutsättning tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker motionerna även i denna del.
Utdelning i konkurs för lönefordran m.m.
Motionen I motion Sk55 av Stig Rindborg (m) yrkas att Lönegarantifonden och konkursbon inte skall anses som arbetsgivare vid utbetalning av lönegarantimedel respektive utdelning för lönefordran i konkurs. Motionären anser att det är fel att Lönegarantifonden respektive konkursboet skall betala arbets- givaravgifter på löner som hänför sig till anställningsavtal som konkursgäl- denären ingått med de anställda. Skattemyndigheternas privilegierade ställning är enligt motionärens uppfattning till förfång för andra fordringsägare i konkursen.
Utskottets bedömning Utskottet vill erinra om att Kommittén om förmånsrätt vid konkurs m.m. (Ju 1996:02, dir. 1995:163, 1997:26) har till uppgift att utreda frågor om för- månsrätt i konkurs, lönegaranti och underlaget för företagshypotek. Kommittén skall enligt sina direktiv ha avslutat sitt arbete senast den 31 december 1997 och justitieministern har nyligen i ett interpellationssvar i riksdagen betonat vikten av att kommittén slutför sitt arbete i tid. Eftersom de frågor som tagits upp i motionen kan komma att beröras av utredningen anser utskottet att ett ställningstagande till dem bör anstå till dess att kommitténs betänkande föreligger. Utskottet avstyrker därför motionen.
Lagförslagen En samordning bör ske i detta betänkande av vissa författningar och paragrafer som är föremål för ändringsförslag i andra propositioner och som i något fall har överlämnats av annat utskott till skatteutskottet. Det gäller 11 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring (lagförslag 2.3) som överlämnats av arbetsmarknadsutskottet (prop. 1996/97:107, lagförslag 2.6, bet. 1996/97:AU13). Det gäller vidare 7 och 19 §§ skatteregisterlagen (1980:343) i paragrafernas lydelse enligt lagen (1996:1344) om ändring i denna lag (lagförslag 2.42) som föreslagits ändrad även i proposition 1996/97:116 (lagförslag 2.2) som tidigare har behandlats av skatteutskottet (bet. 1996/97:SkU19). Det gäller även 2 kap. 4 § lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter i paragrafens lydelse enligt lagen (1996:1334) om ändring i denna lag samt övergångsbestämmelserna till ändringslagen i vissa delar (lagförslag 2.67) som föreslagits ändrade även i proposition 1996/97:117 (lagförslag 2.8) som också tidigare har behandlats av skatteutskottet (bet. 1996/97:SkU20). Ikraftträdandebestämmelserna till lagen om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring (lagförslag 2.3) bör kompletteras med en föreskrift som innebär att äldre föreskrifter i 12 kap. 2 § andra stycket fortfarande skall tillämpas såvitt avser år före 1998 för vilka den försäkrade till följd av underlåten avgiftsbetalning inte tillgodoräknats pensionspoäng. I förslaget till lag om ändring i lagen (1996:1340) om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (lagförslag 2.15) har en övergångsbestämmelse kommit att utelämnas. Den utelämnade bestämmelsen innebär att äldre föreskrifter om skatteplikt för kontant arbetsmarknadsstöd enligt en författning som upphör att gälla den 1 januari 1998 skall fortfarande tillämpas i fråga om kontant arbetsmarknadsstöd som betalas ut efter den dagen (SFS 1997:251; prop. 1996/97:107 lagförslag 2.14, bet. 1996/97:AU13). Bestämmelsen bör även fortsättningsvis tas med i över- gångsbestämmelserna. En i förevarande proposition 1996/97:100 föreslagen ändring i 2 kap. 5 a § lagen (1981:691) om socialavgifter (lagförslag 2.44) har överlämnats till finansutskottet för att behandlas i samband med det utskottets behandling av proposition 1996/97:150 som innehåller förslag till andra ändringar i samma paragraf. Finansutskottet avser att behandla frågan i sitt betänkande 1996/97:FiU20.
Redovisning av skatte- och avgiftsinkomster i statsbudgeten
Propositionen I propositionen framhålls att skattekontosystemet innebär att betalningar inte kan härledas till respektive skatteslag och att varje fördelning som sker är schablonmässig. Mot den bakgrunden anser regeringen att debiterade belopp bör redovisas på inkomsttitlarna för respektive skatteslag. Uppkomna differenser mellan debiteringar och betalningar kommer att redovisas på en särskild inkomsttitel med undertitlar motsvarande de olika skatteslagen. I pro- positionen föreslås att riksdagen godkänner vad regeringen anfört om en sådan redovisningsmetod (se prop. s. 383 f.).
Utskottets bedömning Utskottet har inte funnit någon anledning till erinran mot vad regeringen anfört i denna fråga. Utskottet tillstyrker därför propositionen även i denna del.
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande ett nytt samordnat system för uppbörd av skatter och avgifter att riksdagen godtar proposition 1996/97:100 i denna del och avslår motionerna 1996/97:Sk48 yrkandena 1 och 2, 1996/97:Sk50 yrkandena 1 och 2, 1996/97:Sk51 yrkandena 1 och 3 och 1996/97:Sk53 yrkandena 1 och 2, res. 1 (m, fp, kd ) - delvis 2. beträffande förfallodagar att riksdagen godtar proposition 1996/97:100 i denna del och avslår motionerna 1996/97:Sk49 yrkande 1, 1996/97:Sk52 yrkande 4 och 1996/97:Sk53 yrkande 4, res. 2 (m, fp, v, mp, kd) - delvis 3. beträffande tidpunkter för betalning av moms att riksdagen godtar proposition 1996/97:100 i denna del och avslår motionerna 1996/97:Sk48 yrkande 13, 1996/97:Sk51 yrkande 2 och 1996/97:Sk53 yrkande 3, res. 3 (m, fp, kd) 4. beträffande ränteberäkning, indrivning och förseningsavgift att riksdagen godtar proposition 1996/97:100 i denna del och avslår motionerna 1996/97:Sk48 yrkandena 11 och 12, 1996/97:Sk49 yrkande 2, 1996/97:Sk51 yrkande 4 och 1996/97:Sk53 yrkande 5, res. 4 (m, fp, mp, kd) - delvis 5. beträffande obetald slutlig skatt att riksdagen godtar proposition 1996/97:100 i denna del och avslår motion 1996/97:Sk52 yrkandena 1 och 2, res. 5 (v) 6. beträffande skatteavdrag på sidoinkomster att riksdagen avslår motion 1996/97:Sk52 yrkande 6, res. 6 (v) 7. beträffande utfärdande av F-skattsedel m.m. att riksdagen godtar proposition 1996/97:100 i denna del och avslår motionerna 1996/97:Sk50 yrkande 3, 1996/97:Sk53 yrkande 7, 1996/97:Sk54 yrkandena 1 och 2, 1996/97:Sk302, 1996/97:Sk304, 1996/97:Sk334 och 1996/97:Sk350, res. 7 (m, fp, kd) 8. beträffande beräkning av F-skatt och särskild A-skatt att riksdagen avslår motion 1996/97:Sk53 yrkande 6, res. 8 (m, fp, kd) 9. beträffande anstånd med betalning av skatter och avgifter att riksdagen godtar proposition 1996/97:100 i denna del och avslår motion 1996/97:Sk52 yrkande 3, res. 9 (v) - delvis 10. beträffande betalningsskyldighet för företrädare för juridiska personer att riksdagen godtar proposition 1996/97:100 i denna del och avslår motionerna 1996/97:Sk50 yrkande 4, 1996/97:Sk52 yrkande 5 och 1996/97:Sk53 yrkande 8, res. 10 (m, fp, kd) - delvis res. 11 (v, mp) - delvis 11. beträffande skattetillägg och tulltillägg att riksdagen godtar proposition 1996/97:100 i denna del och avslår motionerna 1996/97:Sk48 yrkandena 3 och 4 och 1996/97:Sk50 yrkande 6, res. 12 (m, fp, kd) 12. beträffande ändrade revisionsregler att riksdagen godtar proposition 1996/97:100 i denna del och avslår motionerna 1996/97:Sk48 yrkandena 5-7 och 10, 1996/97:Sk49 yrkandena 3-5, 1996/97:Sk50 yrkande 5 och 1996/97:Sk53 yrkande 9, res. 13 (m, fp, mp, kd) - delvis 13. beträffande ändrade föreläggandebestämmelser att riksdagen godtar proposition 1996/97:100 i denna del och avslår motionerna 1996/97:Sk48 yrkandena 8 och 9 och 1996/97:Sk49 yrkandena 6 och 7, res. 14 (m, fp, mp) - delvis 14. beträffande utdelning i konkurs för lönefordran m.m. att riksdagen avslår motion 1996/97:Sk55, 15. beträffande lagförslagen att riksdagen till följd av vad utskottet anfört och hemställt antar de på s. 7-225 i detta betänkande återgivna förslagen till 1. skattebetalningslag, 2. lag om dröjsmålsavgift, 3. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring med den ändringen att till punkt 2 av ikraftträdandebestämmelserna skall fogas en ny mening av följande lydelse:
"Äldre föreskrifter i 12 kap. 2 § andra stycket skall fortfarande tillämpas såvitt avser år före 1998 för vilka den försäkrade till följd av underlåten avgiftsbetalning inte tillgodoräknats pensionspoäng.",
4. lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69), 5. lag om ändring i lagen (1976:206) om felparkeringsavgift, 6. lag om ändring i bostadsförvaltningslagen (1977:792), 7. lag om ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter, 8. lag om ändring i utsökningsbalken (1981:774), 9. lag om ändring i lagen (1982:188) om preskription av skattefordringar m.m., 10. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisreglerings- avgifter, 11. lag om ändring i lagen (1987:1231) om automatisk databehandling vid taxeringsrevision, m.m., 12. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324), 13. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontroll- uppgifter, 14. lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utom- lands bosatta, 15. lag om ändring i lagen (1996:1340) om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta med den ändringen att ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (1996:1340) erhåller följande såsom utskottets förslag betecknade lydelse.
------------------------------------------------------- |Regeringens förslag |Utskottets förslag | ------------------------------------------------------- | | | |-------------------------- | ----------------------- | | 1. Denna lag träder i | 1. Denna lag träder i| |kraft såvitt avser 21 § |kraft såvitt avser 21 §| |den 1 november 1997 och i |den 1 november 1997 och i| |övrigt den 1 januari 1998. |övrigt den 1 januari 1998.| | 2. Föreskrifterna i 21 § | 2. Föreskrifterna i 5| |tillämpas på inkomst som |och 7 §§ tillämpas på| |uppbärs efter utgången av |inkomster som hänför sig| |år 1997. |till tid efter| | 3. Föreskrifterna i 5 |ikraftträdandet. | |och 7 §§ tillämpas på | 3. Äldre föreskrifter i| |inkomster som hänför sig |5 § 9 skall fortfarande| |till tid efter |tillämpas i fråga om| |ikraftträdandet. |kontant arbetsmarknadsstöd| | 4. Äldre föreskrifter i |som betalas ut efter| |21 § tillämpas fortfarande |ikraftträdandet. | |i fråga om särskild | 4. Föreskrifterna i 21 §| |inkomstskatt hänförlig |tillämpas på inkomst som| |till tiden före 1998. |uppbärs efter utgången av| | |år 1997. | | | 5. Äldre föreskrifter i| | |21 § tillämpas fortfarande| | |i fråga om särskild| | |inkomstskatt hänförlig| | |till tiden före 1998. | -------------------------------------------------------
16. lag om ändring i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utom- lands bosatta artister m.fl., 17. lag om ändring i lagen (1996:1341) om ändring i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl., 18. lag om ändring i lagen (1993:891) om indrivning av statliga ford- ringar m.m., 19. lag om ändring i lagen (1996:1346) om ändring i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m., 20. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200), 21. lag om ändring i lagen (1994:466) om särskilda tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet, 22. lag om ändring i lagen (1996:1347) om ändring i lagen (1994:466) om särskilda tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet, 23. lag om ändring i tullagen (1994:1550), 24. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370), 25. lag om ändring i lagen (1996:1331) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370), 26. lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, 27. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, 28. lag om ändring i lagen (1951:691) om viss lindring i skattskyl- digheten för den som icke tillhör svenska kyrkan, 29. lag om ändring i lagen (1951:763) om statlig inkomstskatt på ackumu- lerad inkomst, 30. lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, 31. lag om ändring i lagen (1996:1337) om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, 32. lag om ändring i lagen (1965:269) om särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m., 33. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624), 34. lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar, 35. lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skatteford- ringar m.m., 36. lag om ändring i studiestödslagen (1973:349), 37. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385), 38. lag om ändring i arbetsmiljölagen (1977:1160), 39. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152), 40. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100), 41. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343), 42. lag om ändring i lagen (1996:1344) om ändring i skatteregisterlagen (1980:343), 43. lag om ändring i lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag, 44. lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter, 45. lag om ändring i arbetstidslagen (1982:673), 46. lag om ändring i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskriv- ningsmyndigheter, 47. lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt, 48. lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt, 49. lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10), 50. lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617), 51. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, 52. lag om ändring i fordonsskattelagen (1988:327), 53. lag om ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift, 54. lag om ändring i utlänningslagen (1989:529), 55. lag om ändring i lagen (1989:532) om tillstånd för anställning på fartyg, 56. lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensions- medel, 57. lag om ändring i lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskonto- medel m.m., 58. lag om ändring i lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter, 59. lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensions- kostnader, 60. lag om ändring i lagen (1993:1536) om räntefördelning vid beskatt- ning, 61. lag om ändring i lagen (1993:1537) om expansionsmedel, 62. lag om ändring i lagen (1994:1720) om civilt försvar, 63. lag om ändring i lagen (1994:1744) om allmänna egenavgifter, 64. lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554), 65. lag om ändring i lagen (1995:1623) om skattereduktion för risk- kapitalinvesteringar, 66. lag om ändring i lagen (1996:1231) om skattereduktion för fastighets- skatt i vissa fall vid 1997-2001 års taxeringar, 67. lag om ändring i lagen (1996:1334) om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter, 68. lag om ändring i lagen (1996:1348) om ändring i lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter, res. 1 (m, fp, kd ) - delvis res. 2 (m, fp, v, mp, kd) - delvis res. 4 (m, fp, mp, kd) - delvis res. 9 (v) - delvis res. 10 (m, fp, kd) - delvis res. 11 (v, mp) - delvis res. 13 (m, fp, mp, kd) - delvis res. 14 (m, fp, mp) - delvis
16. beträffande redovisning av skatte- och avgiftsinkomster i statsbudgeten att riksdagen godkänner vad regeringen anfört i proposition 1996/97: 100 om redovisning mot statsbudgeten av debiteringar och betalningar m.m. i skattekontosystemet. res. 15 (m, fp, kd) - villk.
Stockholm den 27 maj 1997
På skatteutskottets vägnar
Lars Hedfors
I beslutet har deltagit: Lars Hedfors (s), Anita Johansson (s), Karl Hagström (s), Karl-Gösta Svenson (m), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Rolf Kenneryd (c), Björn Ericson (s), Carl Fredrik Graf (m), Inger Lundberg (s), Per Rosengren (v), Ulla Wester-Rudin (s), Jan-Olof Franzén (m), Ronny Korsberg (mp), Holger Gustafsson (kd), Lars U Granberg (s), Carl Erik Hedlund (m) och Karin Pilsäter (fp).
Reservationer
1. Ett nytt samordnat system för uppbörd av skatter och avgifter (mom. 1 och mom. 15 i motsvarande del) Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m), Holger Gustafsson (kd), Carl Erik Hedlund (m) och Karin Pilsäter (fp) har dels anfört följande: Tanken med ett skattekonto, där företagens skatter och avgifter kan redovisas och betalas på ett enkelt sätt, är enligt vår uppfattning i grunden riktig och därför värd att satsa på. I det förslag som regeringen nu presenterar har emellertid systemet fått en utformning som vi inte kan acceptera. Förslaget är ensidigt utformat för att tillgodose de fiskala intressena och innehåller flera inslag som vi ogillar både av principiella och praktiska skäl. Remissutfallet har heller inte varit så odelat positivt som regeringen synes vilja göra gällande och bl.a. har de mindre företagens och lantbrukets organisationer avstyrkt förslaget. Med tanke på att regeringen i andra sammanhang gärna ger sken av att vilja värna om de mindre företagen som ett led i tillskapandet av nya jobb är det sätt på vilket oron och kritiken från denna sektor nonchalerats enligt vår mening anmärkningsvärt. Dessutom har förslaget i viktiga delar utsatts för kraftig kritik av en tung remissinstans som Riksrevisionsverket. Ett system som gör det omöjligt att särskilja vilka skatter som har betalats och vilka som inte har betalts blir obegripligt för den enskilde skattebeta- laren och passar enligt vår mening inte i ett rättssamhälle. Det är från principiell synpunkt viktigt att den som betalar en skatt eller avgift också skall kunna utläsa på ett utdrag från sitt skattekonto vilka skatter som har betalats och vilka som inte har betalats. Den i propositionen valda lösningen som bl.a. går ut på att en brist skall andelsvis proportioneras bland de obetalda skatterna och avgifterna med hänsyn till deras storlek - den s.k. likafördelningsmetoden - kan som påpekas i någon motion ge orimliga effekter när det gäller t.ex. pensionsavgifterna. Även andra enskildheter i förslaget gör att vi anser att det inte bör genom- föras i föreliggande skick. Vi tänker bl.a. på den krympta betalningsfristen som omformuleringen av förfallodagsbegreppet innebär och som också innebär att den enskilde måste stå risken för en försening som han eller hon inte kan rå för. Vi tänker vidare på den nya kopplingen av momsåterbetalningen till redovisningen av skatteavdrag och socialavgifter som kan leda till likviditetsmässiga svårigheter för företagen. Vad beträffar inbetalningsdagen för momsinbetalningar har regeringen underlåtit att korrigera den absurda ordning som infördes häromåret och som innebär att många företag måste betala in momsen redan innan de har fått betalning av sina kunder, till men för företagens expansionsförmåga och vilja att nyrekrytera. I stället pålägger regeringen företagen en skyldighet att redovisa moms mitt under semester- perioden. En annan fråga som fått en mycket olämplig utformning är det utvidgade företrädaransvaret för juridiska personer som går stick i stäv mot principerna bakom aktiebolagsformen och det begränsade personliga ansvaret och som också föregriper Aktiebolagsutredningens arbete. Att regeringen har underlåtit att ta itu med de orimliga reglerna för skattetillägg när det gäller periodiseringar och tulltilläggen ser vi också som en brist. Även de nya reglerna för beräkning av kostnadsränta och förseningsavgift synes oss väl hårda - alltför hårda - för den enskilde skattebetalaren. Av bl.a. anförda skäl hemställer vi att riksdagen avslår förslaget till ny skattebetalningslag. Vad gäller övriga lagförslag är vi av tidsbrist hänvisade till att förutsätta att regeringen i god tid före den 1 november lägger fram de förslag som behövs för att ur lagstiftningen rensa ut alla följdändringar som hänför sig till detta förslag. Därtill föreslår vi att riksdagen av regeringen begär ett nytt förslag rörande skatte- och avgiftsuppbörden från företagen som bör vara utformat så att det tillgodoser de krav som redovisats ovan. Det anförda innebär att vi tillstyrker avslagsyrkandena i de aktuella motionerna från m, fp och kd och att riksdagen med anledning av motionerna som sin mening ger regeringen till känna vad nu anförts. dels under moment 1 och moment 15 i motsvarande del hemställt 1. beträffande ett nytt samordnat system för uppbörd av skatter och avgifter att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Sk48 yrkande 1, 1996/97:Sk50 yrkande 1, 1996/97:Sk51 yrkande 1 och 1996/97:Sk53 yrkande 1, med anledning av motionerna 1996/97:Sk48 yrkande 2, 1996/97:Sk50 yrkande 2, 1996/97:Sk51 yrkande 3 och 1996/97:Sk53 yrkande 2 och med avslag på proposition 1996/97:100 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts, 15. beträffande lagförslagen såvitt avser ett nytt samordnat system för uppbörd av skatter och avgifter att riksdagen avslår det i detta betänkande återgivna förslaget till skattebetalningslag.
2. Förfallodagar (mom. 2 och mom. 15 i motsvarande del) Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Per Rosengren (v), Jan-Olof Franzén (m), Ronny Korsberg (mp), Holger Gustafsson (kd), Carl Erik Hedlund (m) och Karin Pilsäter (fp) har dels anfört följande: Eftersom tidsåtgången vid betalningstransaktioner varierar kommer regeringens förslag att jämställa förfallodag och bokföringsdag att skapa en allmän osäkerhet om när betalning senast skall ske för att säkert komma fram i rätt tid. Olika betalningstider kommer att gälla i olika delar av landet. I gles- bygderna kan det ta upp till tre dagar innan en betalning blir bokförd på statens konto. Det är inte rimligt att den enskilde skattebetalaren skall stå risken för en försening, som han eller hon inte kan göra något åt, av en betalning som gjorts i normalt god tid. Vad gäller det aviserade systemet med bankkonton för skattemyndigheterna som skattebetalarna skall kunna betala direkt till är det minsta man kan begära att systemet satts igång och visat sig fungera innan man beslutar att ändra förfallodagens innebörd. Vi anser därför att riksdagen med bifall till motionerna Sk52, Sk49 och Sk53 i denna del och med avslag på propositionen i motsvarande del bör besluta att med förfallodag skall man även i fortsättningen avse inbetalningsdagen. dels under moment 2 och moment 15 i motsvarande del hemställt 2. beträffande förfallodagar att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Sk49 yrkande 1, 1996/97:Sk52 yrkande 4 och 1996/97:Sk53 yrkande 4 och med avslag på proposition 1996/97:100 i denna del beslutar att med förfallodag i skattebetalningssammanhang skall avses inbetalningsdagen, 15. beträffande lagförslagen såvitt avser förfallodagar att riksdagen i fråga om förslaget till skattebetalningslag beslutar att 16 kap. 3 § i stället för den lydelse som föreslås i proposition 1996/97:100 skall ha följande lydelse: ?Skatten anses betald den dag när inbetalningskort eller girerings- handlingar kom in till Posten Aktiebolag eller, om staten har ingått avtal om förmedling av skatteinbetalningen med en bank, till banken.?
3. Tidpunkter för betalning av moms (mom. 3) Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m), Holger Gustafsson (kd), Carl Erik Hedlund (m) och Karin Pilsäter (fp) har dels anfört följande: Enligt vår mening bör inbetalningstidpunkten för momsen bestämmas till den 12 i andra månaden efter redovisningsperioden för samtliga företag. Juniuppbörden bör dock få redovisas den 20 augusti och novemberuppbörden den 20 januari. En sådan åtgärd skulle bidra till att avhjälpa den likviditetsförsämring som drabbat många företag till följd av den förkortning av inbetalningsfristen som började gälla den 1 januari 1996 och som inneburit att många företag blivit tvungna att betala in moms till staten redan innan de har fått betalt av sina kunder. För företagen har de ändrade reglerna försvårat möjligheterna till nya investeringar, utveckling och expansion och hämmat benägenheten att anställa nytt folk. I sammanhanget kan också hänvisas till den rekommendation som EU- kommissionen gav till medlemsländerna i november 1994 att företagen inte skall behöva betala in moms förrän de själva fått fakturan betald. Mot bakgrund av det anförda tillstyrker vi motionerna Sk48, Sk53 och Sk51 i denna del och avstyrker propositionen i motsvarande del. dels under moment 3 hemställt 3. beträffande tidpunkter för betalning av moms att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Sk51 yrkande 2 och 1996/97:Sk53 yrkande 3, med anledning av motion 1996/97:Sk48 yrkande 13 och med avslag på proposition 1996/97:100 i denna del antar följande
Förslag till Lag om inbetalning av mervärdesskatt
Härigenom föreskrivs följande.
I stället för vad som föreskrivs i andra författningar skall såsom senaste tidpunkt för inlämnande av deklaration avseende mervärdesskatt och för betalning av mervärdesskatt gälla den 12 i andra månaden efter utgången av redovisningsperioden oavsett beskattningsunderlag. Deklaration och betalning för redovisningsperiod som går till ända den 30 juni eller den 30 november skall dock lämnas senast den 20 augusti respektive den 20 januari. ---------- Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.
4. Ränteberäkning, indrivning och förseningsavgift (mom. 4 och mom. 15 i motsvarande del) Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m), Ronny Korsberg (mp), Holger Gustafsson (kd), Carl Erik Hedlund (m) och Karin Pilsäter (fp) har dels anfört följande: Den föreslagna högsta nivån på kostnadsränta - basräntan plus 15 pro- centenheter - står inte i någon rimlig relation till den intäktsränta på 45 % av basräntan som föreslås. Skillnaderna är inte försvarbara. Även försenings- avgiften på 1 000 kr framstår som orimligt hög. Vi föreslår att riksdagen med bifall till motionerna Sk48, Sk49 och Sk53 och med anledning av motion Sk51 avslår proposition 100 i denna del och behåller nuvarande regler. Riksdagen bör också hos regeringen efterlysa nya regler, inriktade på att skapa ett positivt företagsklimat. dels under moment 4 och moment 15 i motsvarande del hemställt 4. beträffande ränteberäkning, indrivning och förseningsavgift att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Sk48 yrkandena 11 och 12, 1996/97:Sk49 yrkande 2 och 1996/97:Sk53 yrkande 5, med anledning av motion 1996/97:Sk51 yrkande 4 och med avslag på proposition 1996/97:100 i denna del hos regeringen begär nytt förslag i enlighet med vad ovan anförts, 15. beträffande lagförslagen såvitt avser ränteberäkning, indrivning och förseningsavgift att riksdagen i fråga om förslaget till skattebetalningslag beslutar att 15 kap. 6 § och 19 kap. 8 § skall utgå.
5. Obetald slutlig skatt (mom. 5) Per Rosengren (v) har dels anfört följande: Den i propositionen föreslagna betalningsfristen innebär att en skattskyldig med förenklad deklaration som får sin slutskattsedel i slutet av augusti skall betala in den kvarstående skatten senast den sista november samma år. Som Vänsterpartiet framhåller i motion Sk52 är denna tidpunkt inte särskilt väl vald med tanke på bl.a. barnfamiljerna som kan få stora problem med ekonomin och som har behov av klädinköp m.m. under den kalla årstiden. Vänsterpartiet föreslår därför att nuvarande betalningstid för kvarskatt skall vara kvar tills man analyserat vilka konsekvenser, inte minst av social karaktär, den föreslagna förändringen får. Av erfarenhet ger arbetsgivarens medverkan vid inbetalning av kvarstående skatt en god säkerhet för att skatten verkligen betalas in inom lagstadgad tid och borttagandet härav kommer också att skapa problem. Såväl betalningstid som systemet med arbetsgivarmedverkan bör därför bestå när det gäller den kvarstående skatten. På grund av lagstiftningens något komplicerade karaktär på detta område och att det fordras särskilda överväganden hur dessa regler skall infogas i den nya betalningslagen förutsätts att regeringen lägger fram nödvändiga förslag till riksdagen härom så att beslut hinner fattas i god tid i höst. Med det anförda tillstyrks motion Sk52 yrkandena 1 och 2. dels under moment 5 hemställt 5. beträffande obetald slutlig skatt att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Sk52 yrkandena 1 och 2 och med anledning av proposition 1996/97:100 i denna del hos regeringen begär förslag till ny lagstiftning avseende betalningen av kvarstående skatt i enlighet med vad ovan anförts,
6. Skatteavdrag på sidoinkomster (mom. 6) Per Rosengren (v) har dels anfört följande: Vänsterpartiet ställer sig bakom motion Sk52 yrkande 6 och Riksskatteverkets förslag att avdrag för preliminär skatt på sidoinkomster skall göras med 55 % för dem som har inkomster över brytpunkten, för närvarande 231 700 kr. Härigenom undviks att skatteuttaget blir för lågt för denna kategori inkomsttagare och uppbördseffektiviteten förbättras. Riksdagen bör hos regeringen begära att den lägger fram ett förslag med denna inriktning. dels under moment 6 hemställt 6. beträffande skatteavdrag på sidoinkomster att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Sk52 yrkande 6 hos regeringen begär förslag till nya bestämmelser avseende skatteavdrag på sidoinkomster i enlighet med vad ovan anförts.
7. Utfärdande av F-skattsedel m.m. (mom. 7) Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m), Holger Gustafsson (kd), Carl Erik Hedlund (m) och Karin Pilsäter (fp) har dels anfört följande: Innehav av F-skattsedel innebär att innehavaren själv svarar för sina egna skatter och avgifter. Den som beställer ett arbete av en sådan person behöver inte bekymra sig om skatteavdrag och arbetsgivaravgifter. Nackdelen med systemet är att den som saknar F-skattsedel kan få svårt att få uppdrag. Den restriktiva tillämpningen av reglerna om tilldelning av F-skattsedel har kommit att utgöra ett hinder mot realiserandet av många goda företagsidéer. I några av motionerna har lämnats talande exempel på detta. Det finns dessutom anledning att misstänka att myndigheternas praxis är olika i olika delar av landet. Reglerna måste därför enligt vår mening mjukas upp avsevärt för att öka möjligheterna att starta eget, byta karriär, utföra tillfälliga men åter- kommande arbeten och ta tillvara de sysselsättningstillfällen som erbjuds vid arbetstoppar, säsongmässiga uppsving och särskilda projekt och arrangemang. En särskilt ledsam företeelse, som också belysts i vissa av motionerna, är hur ett seriöst nyföretagande kan komma av sig till följd av att högre instanser återkallar F-skattsedeln sedan verksamheten väl kommit i gång. Speciellt svårt tycks det vara för tjänsteföretagen - som inte behöver och därför inte kan hänvisa till omfattande maskininvesteringar - att övertyga myndigheterna. Vi föreslår därför att regeringen skall ta fram ett förslag som i huvudsak går ut på att den som vill ha F-skattsedel också bör få en sådan sedel. Miss- brukas F-skattsedeln bör den dock givetvis kunna återkallas. Vi motsätter oss naturligtvis inte regeringens förslag i propositionen att säsongsföretag skall kunna få betala F-skatt och särskild A-skatt enbart under den verksamma perioden, vilket delvis tillgodoser motionerna Sk334 och Sk350. Förslaget är dock helt otillräckligt och löser inte problemet för t.ex. arbetslösa och ungdomar som vill hålla sig framme och utföra tillfälliga jobb under perioder när sådana jobb efterfrågas, men som inte får några beställ- ningar i avsaknad av F-skattsedel. Regeringens förslag i denna del eliminerar således inte behovet av en bättre ordning vad gäller tilldelningen av F-skatt- sedlar. Vi föreslår därför att riksdagen med anledning av de aktuella motio- nerna och propositionen i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad vi nu har anfört. dels under moment 7 hemställt 7. beträffande utfärdande av F-skattsedel m.m. att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Sk50 yrkande 3 och 1996/97:Sk53 yrkande 7, med anledning av proposition 1996/97:100 i denna del och motionerna 1996/97:Sk54 yrkandena 1 och 2, 1996/97:Sk302, 1996/97:Sk304, 1996/97:Sk334 och 1996/97:Sk350 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.
8. Beräkning av F-skatt och särskild A-skatt (mom. 8) Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m), Holger Gustafsson (kd), Carl Erik Hedlund (m) och Karin Pilsäter (fp) har dels anfört följande: De återkommande ändringarna i procentsatserna för uttag av F-skatt och särskild A-skatt hänger samman med variationer i den förväntade ekonomiska utvecklingen. För närvarande är inflationen i stort sett noll. Som föreslås i motion Sk53 bör därför någon uppräkning inte heller ske i schablondebiteringen utan procentsatsen bör bestämmas till 100. dels under moment 8 hemställt 8. beträffande beräkning av F-skatt och särskild A-skatt att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Sk53 yrkande 6 antar följande
Förslag till Lag om beräkning av F-skatt och särskild A-skatt
Härigenom föreskrivs följande.
I stället för vad som föreskrivs i andra författningar skall F-skatt, om inte annat följer av reglerna om preliminär taxering, beräknas enligt schablon och för annan skattskyldig än handelsbolag tas ut med 100 % av ett belopp mot- svarande den skattskyldiges slutliga skatt vid den årliga taxeringen året före inkomståret. --------- Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.
9. Anstånd med betalning av skatter och avgifter (mom. 9 och mom. 15 i motsvarande del) Per Rosengren (v) har dels anfört följande: Det kan för enskilda skattskyldiga vara oerhört viktigt att kunna få anstånd med betalning av skatter och avgifter. Kravet på att det skall föreligga synnerliga skäl kan försvåra ekonomiska och sociala rekonstruktioner. Som framhålls i Vänsterpartiets motion Sk52 yrkande 3 bör det räcka med den något mildare formuleringen att det skall föreligga särskilda skäl för att anstånd skall kunna medges. Riksdagen bör besluta om ändring i förslaget i propositionen på denna punkt. dels under moment 9 och moment 15 i motsvarande del hemställt 9. beträffande anstånd med betalning av skatter och avgifter att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Sk52 yrkande 3 och med avslag på proposition 1996/97:100 i denna del beslutar att anstånd med betalning av skatter och avgifter skall kunna medges om det föreligger särskilda skäl, 15. beträffande lagförslagen såvitt avser anstånd med betalning av skatter och avgifter att riksdagen i fråga om förslaget till skattebetalningslag beslutar att i 17 kap. 7 § ordet ?synnerliga? skall bytas ut mot ordet ?särskilda?.
10. Betalningsskyldighet för företrädare för juridiska personer (mom. 10 och mom. 15 i motsvarande del) Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m), Holger Gustafsson (kd), Carl Erik Hedlund (m) och Karin Pilsäter (fp) har dels anfört följande: Den utvidgning av betalningsansvaret för företrädare för juridiska personer som regeringen föreslår i proposition 100 innebär ett ansvarsgenombrott som strider mot grunderna för associationsrätten för främst aktiebolag och eko- nomiska föreningar. En hörnpelare i detta rättssystem är det begränsade personliga ansvaret som gjort det möjligt för aktieägare och andelsägare att delta i ekonomiska riskprojekt med en begränsad insats och utan att behöva riskera sin privatekonomiska ställning i övrigt. Regeringens förslag innebär att staten ensidigt och utan att diskutera villkoren genom sin lagstiftnings- makt förskaffar sig själv samma gynnsamma position som om staten tagit upp borgen solidariskt och såsom för egen skuld av företrädarna för den juridiska personen. Risken är att åtgärden ytterligare försvagar viljan att engagera sig i företag i Sverige och i slutändan får en negativ effekt på sysselsättningen som enligt regeringens i andra sammanhang uttalade förhoppningar förväntas öka just i bl.a. de mindre företagen. Till saken hör också att bl.a. frågan om ansvarsgenombrott i olika sammanhang utreds för närvarande av Aktiebolagskommittén (Ju 1990:08). Regeringens nu lagda förslag föregriper otvivelaktigt kommitténs arbete med dessa frågor. Mot bakgrund av vad som anförts avstyrker vi förslaget i propositionen om att utvidga betalningsansvaret för företrädare för juridiska personer till att omfatta den juridiska personens egna preliminära, kvarstående och tillkommande skatter. Det innebär att vi tillstyrker motionerna Sk50 yrkande 4 och Sk53 yrkande 8. dels under moment 10 och moment 15 i motsvarande del hemställt 10. beträffande betalningsskyldighet för företrädare för juridiska personer att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Sk50 yrkande 4 och 1996/97:Sk53 yrkande 8 och med avslag på proposition 1996/97:100 i denna del och motion 1996/97:Sk52 yrkande 5 beslutar att ansvaret för företrädare för juridiska personer inte skall omfatta den juridiska personens egna inkomstskatter, 15. beträffande lagförslagen såvitt avser betalningsskyldighet för företrädare för juridiska personer att riksdagen i fråga om förslaget till skattebetalningslag beslutar att till 12 kap. 6 § första stycket foga ytterligare en mening med följande lydelse: "Vad nu sagts gäller dock inte i fråga om den juridiska personens egna inkomstskatter."
11. Betalningsskyldighet för företrädare för juridiska personer (mom. 10 och mom. 15 i motsvarande del) Per Rosengren (v) och Ronny Korsberg (mp) har dels anfört följande: Förslaget innebär att de subjektiva rekvisit - uppsåt eller grov oaktsamhet som i dag krävs för att en ställföreträdare skall kunna göras personligt betalningsansvarig slopas. I stället införs ett nytt rekvisit som innebär att betalningsskyldigheten inte inträder om det innan skatten skulle ha betalats har vidtagits sådana åtgärder som krävs för att få till stånd en samlad avveckling av den juridiska personens skulder med hänsyn till samtliga borgenärers intressen. Om det finns särskilda skäl får företrädaren helt eller delvis befrias från betalningsskyldigheten. I propositionen framhålls att avsikten inte är att åstadkomma någon förändring i sak av förutsättningarna för betalningsskyldighet utan att ge den enskilde bättre möjligheter att förstå bestämmelsens verkningar. Av propositionen framgår att flertalet av de remissinstanser som yttrat sig varit kritiska till den omarbetning av rekvisiten som nu föreslås. I en del fall går kritiken tillbaka på att förändringen trots allt uppfattas som en väsentlig skärpning av företrädarens betalningsskyldighet. Andra remissinstanser har frågat sig varför bestämmelsernas utformning alls skall ändras, om någon förändring i sak inte är åsyftad. Vänsterpartiet och Miljöpartiet delar de anförda remissinstansernas tvek- samhet till borttagandet av de subjektiva rekvisiten. Vi anser att det även i fortsättningen klart skall framgå att ställföreträdaransvar endast skall kunna utkrävas när företrädaren handlat avsiktligt eller av grov oaktsamhet. Riks- dagen bör således göra en ändring i propositionen på denna punkt i enlighet med vad som yrkas i motion Sk52 yrkande 5. dels under moment 10 och moment 15 i motsvarande del hemställt 10. beträffande betalningsskyldighet för företrädare för juridiska personer att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Sk52 yrkande 5, med anledning av proposition 1996/97:100 i denna del och med avslag på motionerna 1996/97:Sk50 yrkande 4 och 1996/97:Sk53 yrkande 8 beslutar att ansvaret för företrädare för juridiska personer endast gäller vid uppsåt eller grov oaktsamhet, 15. beträffande lagförslagen såvitt avser betalningsskyldighet för företrädare för juridiska personer att riksdagen i fråga om förslaget till skattebetalningslag beslutar att 12 kap. 6 § andra stycket skall utgå samt att det till första stycket samma paragraf skall fogas ytterligare en mening med följande lydelse: ?Betalningsskyldigheten gäller endast om företrädaren handlat uppsåtligen eller av grov oaktsamhet.?
12. Skattetillägg och tulltillägg (mom. 11) Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m), Holger Gustafsson (kd), Carl Erik Hedlund (m) och Karin Pilsäter (fp) har dels anfört följande: Trots införandet av ny eftergiftsgrund, som den tidigare borgerliga regeringen genomförde, förekommer det att skattemyndigheterna påför orimliga skattetilläggsbelopp då det enbart är fråga om periodiseringsfel. Det före- kommer även andra uppmärksammade fall. Det finns således ett stort antal företag som under de senaste åren har drabbats av skattetillägg som inte står i rimlig proportion till förseelsens art, något som skatteutskottet tidigare har uppmärksammat. Riksskatteverket och Industriförbundet har i framställ- ningar till Finansdepartementet påvisat hur orimliga konsekvenserna kan bli då det gäller skattetillägg för moms och punktskatter vid periodiseringsfel vid korta redovisningsperioder och begärt att uttagsnivån i sådana fall sänks eller slopas. Som framhålls i motion Sk48 har dessutom två experter knutna till Skattekontrollutredningen i betänkandet SOU 1996:116 funnit att den svenska modellen av skattetillägg strider mot de krav som ställs i artikel 6 i Europakonventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Även tulltilläggen drabbar företagen på ett sätt som inte står i rimlig pro- portion till en begången förseelse. Det handlar nästan alltid om ouppsåtliga fel i tulldeklarationer som upprättats under tidspress. Därtill kommer att Sveriges inträde i EU inneburit att inlämningsfristen för företag minskat från 15 till 9 dagar. Regeringen bör således återkomma med ett nytt förslag rörande skattetillägg med beaktande av de synpunkter vi här har redovisat. Det finns således flera skäl som talar för en utredning av dessa sanktionsavgifter. I avvaktan härpå föreslår vi att skattetillägg inte skall få påföras avseende periodiseringsfel när det gäller såväl direkt som indirekt skatt. En sådan ändring bör genomföras redan från den 1 juli 1997 och från och med samma dag bör också tulltilläggen avskaffas. Riksdagen bör omedelbart besluta härom. Med det anförda tillstyrker vi motionerna Sk48 och Sk50 såvitt nu är i fråga. dels under moment 11 hemställt 11. beträffande skattetillägg och tulltillägg att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Sk48 yrkandena 3 och 4 och 1996/97:Sk50 yrkande 6 och med avslag på proposition 1996/97:100 i denna del antar följande
Förslag till Lag om upphävande av skattetillägg vid periodiseringsfel m.m.
Härigenom föreskrivs följande.
1 § I fråga om mervärdesskatt, punktskatter och prisregleringsavgifter samt inkomstskatter skall skattetillägg ej påföras när den oriktiga uppgiften avser periodisering eller därmed jämställd fråga.
2 § 82-87 §§ tullagen (1994:1550) upphör att gälla. ---------- Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.
13. Ändrade revisionsregler (mom. 12 och mom. 15 i motsvarande del) Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m), Ronny Korsberg (mp), Holger Gustafsson (kd), Carl Erik Hedlund (m) och Karin Pilsäter (fp) har dels anfört följande: Regeringens förslag om ändrade revisionsregler innebär ett grundskott mot den rättssäkerhetsreform som trädde i kraft så sent som den 1 juli 1994 och ett ensidigt gynnande av fiskala intressen på bekostnad av den enskildes rättssäkerhet och integritet. Det föregivna kontrollbehovet framstår emeller- tid inte som någon särskilt bärande grund för förslaget med hänsyn till att Riksskatteverket på sin tid ställde sig bakom det utredningsförslag som låg till grund för rättssäkerhetsreformen och som för övrigt avgavs av en enig kommitté - vilket inte gäller om 1995 års skatteflyktskommitté. Med hänsyn härtill förefaller regeringens hållning i frågan i dag som ytterst anmärkningsvärd, och man frågar sig onekligen vilka skäl som ligger bakom det nu framlagda förslaget. De nya reglerna om bl.a. tredjemansrevision, revision av löpande period och överraskningsrevision kommer säkerligen i många avseenden att upplevas som kränkande av den grupp mot vilken åtgärderna är riktade, dvs. företagen och i första hand småföretagen. Det framgår även av propositionen att förslaget utsatts för stark kritik under remissbehandlingen. Att beträffande dessa viktiga rättssäkerhetsfrågor välja konfrontation i stället för att försöka ta fram en lösning som kan vinna allmän uppslutning visar på arrogans och kortsiktigt tänkande hos regeringen. Risken är att skattemyndigheternas utredningsbefogenheter i framtiden kommer att förändras allteftersom majoriteten i riksdagen förändras. En sådan utveckling samt den ökade obalansen i relationen mellan myndigheterna och enskilda kommer att innebära ett hot mot skattekontrollens legitimitet. I den föreslagna utformningen av tredjemansrevision behöver skattemyn- digheten inte ens underrätta om vem eller vilken rättshandling som gransk- ningen avser. Detta strider mot principen att myndigheternas befogenheter inte skall vara godtyckliga utan vara väl avgränsade och framgå av lag. Den nuvarande ordningen, som innebär att myndigheterna får utfärda ett föreläggande att inkomma med uppgifter om tredje man, tvingar myndigheten att precisera vilka uppgifter eller vilka rättshandlingar som efterfrågas. Dessa bestämmelser förhindrar också att myndigheterna företar svepande och generella tredjemanskontroller som omfattar allt material hos den granskade för att senare fingranska ?vad som fastnat i nätet? (s.k. fishing expeditions). Det föreligger enligt vår mening inga skäl att frångå gällande bestämmelser, och regeringens förslag bör därför i detta hänseende avvisas. Även förslaget om revision av löpande period strider mot grundläggande behovs- och proportionalitetsprinciper. Det är enligt vår mening inte rimligt att tillåta kontroll av bokföring, handlingar m.m. som inte har något samband med att skatt- och avgiftsskyldigheten fullgjorts. Riksdagen bör därför avslå även det förslaget. På samma sätt strider även förslaget att myndigheten inte skall behöva lämna någon underrättelse om revision utan tillgripa överraskningsrevision mot grundläggande rättssäkerhetsprinciper som innebär att det skall finnas en klar skiljelinje mellan samverkan och tvångsåtgärder. Den nuvarande ordningen förutsätter en särskild prövning om förutsättningarna för tvångsrevision är uppfyllda när den skattskyldige motsätter sig en överraskningsrevision och ger också en möjlighet till interimistiska beslut om sabotagerisk bedöms föreligga. Det finns ingen anledning att nu kassera denna ordning som innebär en väl avvägd balans mellan å ena sidan den enskildes rättssäkerhetskrav och å andra sidan kravet på effektivitet i kontrollarbetet. Vi anser därför att riksdagen bör avslå propositionen även i denna del. Vad nu anförts innebär att vi tillstyrker avslagsyrkandena i motionerna Sk48 (m), Sk50 (fp), Sk49 (mp) och Sk53 (kd). Det innebär också att vi anser att reglerna för tullrevision bör utformas efter motsvarande regler som för skatterevision, och vi tillstyrker därför motion Sk48 även i denna del. I motsvarande delar avstyrker vi propositionen. dels under moment 12 och moment 15 i motsvarande del hemställt 12. beträffande ändrade revisionsregler att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Sk48 yrkandena 5-7 och 10, 1996/97:Sk49 yrkandena 3-5, 1996/97:Sk50 yrkande 5 och 1996/97:Sk53 yrkande 9 avslår proposition 1996/97:100 i denna del, 15. beträffande lagförslagen såvitt avser ändrade revisionsregler att riksdagen dels i fråga om förslaget till ändring i taxeringslagen (1990:324) gör den ändringen att ändringarna i 3 kap. 8, 9 och 11 §§ utgår, dels i fråga om förslaget till ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter gör den ändringen att ändringarna i 3 kap. 7, 8 och 11 §§ utgår, och dels i fråga om förslaget till ändring i tullagen (1994:1550) gör den ändringen att ändringen i 71 § utgår.
14. Ändrade föreläggandebestämmelser (mom. 13 och mom. 15 i motsvarande del) Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m), Ronny Korsberg (mp), Carl Erik Hedlund (m) och Karin Pilsäter (fp) har dels anfört följande: Av samma skäl som anförts beträffande ändrade revisionsregler bör enligt vår uppfattning riksdagen avslå även förslagen om föreläggande att lämna uppgift om det löpande beskattningsåret och tredjemansföreläggande. En skattskyldig som utsätts för ett föreläggande bör således även i fortsättningen ha en möjlighet att undvika onödiga besvär och kostnader genom att välja att ställa handlingar till skattemyndighetens förfogande. Det anförda innebär att vi tillstyrker motionerna Sk48 i denna del och Sk49 också i denna del och avstyrker propositionen i motsvarande del. dels under moment 13 och moment 15 i motsvarande del hemställt 13. beträffande ändrade föreläggandebestämmelser att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Sk48 yrkandena 8 och 9 och 1996/97:Sk49 yrkandena 6 och 7 avslår proposition 1996/97:100 i denna del, 15. beträffande lagförslagen såvitt avser ändrade föreläggande- bestämmelser att riksdagen dels i fråga om förslaget till ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter gör den ändringen att ändringarna i 3 kap. 50 a § utgår, dels i fråga om förslaget till ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter gör den ändringen att ändringarna i 3 kap. 5 § utgår, och dels i fråga om förslaget till ändring i tullagen (1994:1550) gör den ändringen att ändringen i 69 § utgår.
15. Redovisning av skatte- och avgiftsinkomster i statsbudgeten (mom. 16) Under förutsättning av bifall till reservation 1 Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m), Holger Gustafsson (kd), Carl Erik Hedlund (m) och Karin Pilsäter (fp) har dels anfört följande: Om riksdagen bifaller vårt yrkande i reservation 1 att avslå regeringens förslag till ny skattebetalningslag behövs för närvarande inte heller något godkännande för den metod regeringen förordar för redovisning av skatte- och avgiftsinkomster i statsbudgeten. Denna punkt i regeringens hemställan bör därför också avslås. dels under moment 16 hemställt 16. beträffande redovisning av skatte- och avgiftsinkomster i statsbudgeten att riksdagen avslår proposition 1996/97:100 i denna del.
Innehållsförteckning
Sammanfattning........................................1 Propositionerna.......................................1 Lagförslagen..........................................7 Motionerna..........................................226 Utskottet...........................................229 Ett nytt samordnat system för uppbörd av skatter och avgifter229 Förfallodagar...................................231 Tidpunkter för betalning av moms................232 Ränteberäkning, indrivning och förseningsavgift.233 Obetald slutlig skatt...........................234 Skatteavdrag på sidoinkomster...................235 Utfärdande av F-skattsedel m.m..................236 Beräkning av F-skatt och särskild A-skatt.......237 Anstånd med betalning av skatter och avgifter...238 Betalningsskyldighet för företrädare för juridiska personer238 Skattetillägg och tulltillägg...................240 Ändrade revisionsregler.........................241 Ändrade föreläggandebestämmelser................242 Utdelning i konkurs för lönefordran m.m.........243 Lagförslagen....................................243 Redovisning av skatte- och avgiftsinkomster i statsbudgeten244 Hemställan........................................245 Reservationer.......................................250 1. Ett nytt samordnat system för uppbörd av skatter och avgifter (mom. 1 och mom. 15 i motsvarande del) - m, fp, kd 250 2. Förfallodagar (mom. 2 och mom. 15 i motsvarande del) - m, fp, v, mp, kd 251 3. Tidpunkter för betalning av moms (mom. 3) - m, fp, kd252 4. Ränteberäkning, indrivning och förseningsavgift (mom. 4 och mom. 15 i motsvarande del) - m, fp, mp, kd 253 5. Obetald slutlig skatt (mom. 5) - v.............253 6. Skatteavdrag på sidoinkomster (mom. 6) - v.....254 7. Utfärdande av F-skattsedel m.m. (mom. 7) - m, fp, kd254 8. Beräkning av F-skatt och särskild A-skatt (mom. 8) - m, fp, kd255 9. Anstånd med betalning av skatter och avgifter (mom. 9 och mom. 15 i motsvarande del) - v 256 10. Betalningsskyldighet för företrädare för juridiska personer (mom. 10 och mom. 15 i motsvarande del) - m, fp, kd 257 11. Betalningsskyldighet för företrädare för juridiska personer (mom. 10 och mom. 15 i motsvarande del) - v, mp 258 12. Skattetillägg och tulltillägg (mom. 11) - m, fp, kd259 13. Ändrade revisionsregler (mom. 12 och mom. 15 i motsvarande del) - m, fp, mp, kd 260 14. Ändrade föreläggandebestämmelser (mom. 13 och mom. 15 i motsvarande del) - m, fp, mp 261 15. Redovisning av skatte- och avgiftsinkomster i statsbudgeten (mom. 16) - m, fp, kd 262