Europarådet

Betänkande 2019/20:UU8

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
27 maj 2020

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Beslut

Sveriges arbete i Europarådet har behandlats (UU8)

Regeringen har i en skrivelse redogjort för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under andra halvåret 2018 och helåret 2019. Dessutom har Sveriges delegation vid Europarådets parlamentariska församling lämnat en redogörelse till riksdagen.

Europarådets huvuduppgifter är att bevara och främja mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Den redovisade perioden beskrivs som prövande vad gäller just de områdena. Utskottet tycker att det är oroande att debatten sedan några år alltmer har kommit att handla om att flera medlemsländer brister i att värna grundprinciperna. Därför anser utskottet att det är viktigt att Sverige fortsätter att arbeta för att bevara och stärka Europarådets roll inom mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer.

Riksdagen lade redogörelsen och skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Utskottets förslag till beslut
Redogörelse 2019/20:ER1 och skrivelse 2019/20:34 läggs till handlingarna. Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2020-04-16
Justering: 2020-05-07
Trycklov: 2020-05-08
Reservationer: 1
Betänkande 2019/20:UU8

Alla beredningar i utskottet

2020-04-16

Sveriges arbete i Europarådet har behandlats (UU8)

Regeringen har i en skrivelse redogjort för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under andra halvåret 2018 och helåret 2019. Dessutom har Sveriges delegation vid Europarådets parlamentariska församling lämnat en redogörelse till riksdagen.

Europarådets huvuduppgifter är att bevara och främja mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Den redovisade perioden beskrivs som prövande vad gäller just de områdena. Utskottet tycker att det är oroande att debatten sedan några år alltmer har kommit att handla om att flera medlemsländer brister i att värna grundprinciperna. Därför anser utskottet att det är viktigt att Sverige fortsätter att arbeta för att bevara och stärka Europarådets roll inom mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer.

Utskottet föreslår att riksdagen lägger redogörelsen och skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2020-05-13
Debatt i kammaren: 2020-05-14
Stillbild från Debatt om förslag 2019/20:UU8, Europarådet

Debatt om förslag 2019/20:UU8

Webb-tv: Europarådet

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 82 Tredje vice talman Kerstin Lundgren (C)

Fru talman! Återigen ska vi debattera ett betänkande från utrikesutskottet. Utskottet har tagit del av både regeringens skrivelse om året 2019 i Europarådet och delegationens skrivelse om året i Europarådets parlamentariska församling.

Det är naturligtvis viktigt att vi som parlamentariker och som parlament har möjlighet att granska och utvärdera och därmed också både kritisera och rekommendera i debatten för att vi ska få en vägledande bas för både regeringen och delegationen. Det finns de som säger att sådana här betänkanden ska man inte peka ut någonting med utan bara ta del av. Jag tycker inte att det är rätt väg att gå. Parlamentets debatt handlar om att kritiskt granska och utvärdera det år som har gått.

Fru talman! År 2019 var ett viktigt år. Det var ett 70-årsfirande - 70 år sedan Europarådet uppstod som ett svar från Europas länder på vad som hände under andra världskriget. Här har vi basen för vad som sedan kom med Europeiska unionen.

De 70 åren är en lång tid. Rådet har verkligen varit en motor och en drivkraft för att utveckla vår kontinent när det gäller rättsstat, så att människor har möjlighet att få en fungerande rättsprocess om länderna nekar, och att hävda mänskliga rättigheter. Det handlar inte bara om Europakonventionen, som är nog så viktig - den är basen för oss och finns i vår grundlag - utan också om en rad andra konventioner som har utvecklats under resans gång, inte bara med konventionstext utan också med en uppföljningsstruktur som gör att man kan se vart vägen leder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Europarådet

Det har varit en viktig resa. Vi har gjort vår hemläxa från FN:s bildande och deklarationen om mänskliga rättigheter i den globala kontexten.

Det har som sagt varit 70 viktiga år. Åtminstone 60 år av den tiden har det delvis varit stökigt. Vi har sett militärkupper också i medlemsländer, till exempel Turkiet, och militärstyre. Det har inte alltid varit rätlinjigt. Men det har ändå funnits en hantering av de länder som har kommit med. Det har varit någon form av drivkraft att få komma in i rummet där mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstat hålls högt och hålls i fokus.

Det som har hänt de senaste tio åren må man väl säga har varit en utmaning för grunderna när det gäller Europarådet - både för ministerkommittén, regeringarnas mötesplats, och för den parlamentariska församlingen.

Naturligtvis fick effekterna av Georgienkriget en direkt inverkan på vad som hände i Europarådet, men naturligtvis också Rysslands angrepp på Ukraina 2014. Sedan 2018 och fram till nu, egentligen, har alltså det ryska fingret spelat spratt med Europarådet och dragit med sig en rad andra krafter på vägen. Det har varit en tid där man velat etablera bilden av att dubbla standarder gäller. Man försöker underminera, destabilisera och skapa ifrågasättanden av vad som egentligen är universellt.

Man har valt att gå så långt att man som första land har infört en undantagsmöjlighet när det gäller Europadomstolens domar om mänskliga rättigheter. Om de strider mot den ryska bilden gäller de inte längre. Det har man slagit fast, och det är klart att andra följer i de spåren.

Man kan väl säga att vi upplevde kaviardiplomatins underminerande effekter när korruptionens frätande syra tog sig in i Europarådets olika strukturer - också dess hus på olika ställen.

Detta försökte vi städa upp. Sverige och den svenska delegationen var en aktiv kraft för att försöka få upp detta på bordet och försöka städa. Det var svår materia, för det vi såg var något som vi har all anledning att vara vaksamma på: att vi i alla partigrupper har ledamöter som skyddas av våra partier därför att de är en del av gänget. Då är det svårt att ta den här debatten. Man anpassar sig, och det skapas en inre maktstruktur som gör det väldigt svårt att komma till rätta med en del av de problem vi sett. Det gäller också i dag, fru talman.

Det vi försökte göra var att hävda den kraft som finns i parlamentarikerförsamlingen, som ju är en rådgivande struktur, och i Europarådets statut när det gäller parlamentet i form av möjligheten att sanktionera om ett land bryter mot det som slås fast i grundläggande dokument som man skrivit under. Ett sådant grundläggande dokument är att man inte med våld, militärt våld, ska ändra Europas gränser om man är medlem. Det är en grundläggande tanke, en bas: Vi ska inte med militärt våld ändra Europas gränser. Vi har demokrati, vi har rättsstat och vi har ytterst Europadomstolen och konventioner för att bygga fungerande samhällen och fungerande strukturer.

Men Ryssland valde att göra detta genom att angripa Ukraina och illegalt annektera Krim. Vad hände? Jo, Ryssland blev av med sin rösträtt.

Under åren sedan dess har man kämpat för att underminera på olika sätt - och lyckats. I fjol, när Europarådet skulle fira 70 år, lyckades den ryska kampanjen nå fram och ändra regelverket både för Europarådets parlamentariska församling och för sanktionsmöjligheter. Ändringen gjordes drastiskt - man presenterade inte sina underlag i januari, som normalt sker, utan man gjorde det vid halvårsskiftet för att göra det möjligt för Ryssland att komma tillbaka.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Europarådet

Visst fanns det ekonomiska frågor i detta. Men, fru talman, det visade Ryssland att det är möjligt att ändra regelverk om man bara håller ut och är mest kraftfull. Det är det som är det allvarliga.

Vi har en reservation under punkt 1, fru talman, och den yrkar jag bifall till. Vi bör gå vidare med sanktionsregimer och försöka återskapa detta. Det borde gälla både i ministerkommittén och i parlamentarikerförsamlingen.

Jag är djupt kritisk mot att det som hände i fjol kunde genomföras, och jag noterar att i vart fall ryska medier har uppmärksammat att vi för den här debatten. Jag har haft glädjen att bli apostroferad i Russia Today, Tass och andra medier på grund av vår motion om detta.

Ryssarna själva har i sina medier firat att de fick tillbaka rösträtten och att diskrimineringen som pågått på grund av några oförskämda länder och grupper fick ett slut.

Det här är illa. I den här delen blir det som vi ser det, fru talman, icke godkänt för 2019.


Anf. 83 Carina Ohlsson (S)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i utrikesutskottets betänkande om Europarådet och därmed avslag på reservationen.

Europa och Europarådet genomgår i flera avseenden en prövande tid. Utvecklingen av och uppslutningen kring Europarådets kärnvärden mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer är på flera områden oroväckande. Det kan handla om Europarådets ämnesområden men också dess geografiska områden.

Europarådet spelar en central roll i den europeiska säkerhetsordningen. Det gäller i synnerhet genom Europakonventionen för de mänskliga rättigheterna. Demokrati och rättsstatens principer ingår också i huvuduppgifterna och är viktiga delar i det breda säkerhetsbegreppet.

Den negativa demokratiska utveckling som vi bevittnar på många håll understryker behovet av en stark röst som värnar demokratin och dess institutioner.

Fru talman! Europarådet behövs med fokus på sina kärnuppgifter och på att fortsätta utveckla sin förmåga att leverera den sakkunskap och rådgivning som medlemsländerna så väl behöver.

Viktiga byggstenar i arbetet är att Europadomstolen för mänskliga rättigheter kan bestå som en stark och självständig uttolkare av Europakonventionen för de mänskliga rättigheterna och att Europarådet fortsätter utveckla sitt reformarbete i enskilda medlemsstater med kompetent rådgivning, till exempel genom Venedigkommissionen för demokrati genom lag, samt att den granskande uppföljande verksamheten under olika konventioner bedrivs målinriktat och effektivt. Detta är ett ansvarsutkrävande som riktas mot alla Europarådets medlemsstater.

Utöver Europakonventionen har organisationen utvecklat flera andra ledande instrument under åren.

Det är till exempel åtgärder mot korruption, som vi tidigare kunde höra Kerstin Lundgren förtjänstfullt redogöra för. Här har Sverige tagit stor del och varit till stor hjälp för att motverka korruption.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Europarådet

Det är åtgärder mot människohandel, mot diskriminering samt mot felaktig behandling av häktade och fängelsedömda.

Det är Istanbulkonventionen, som kan hjälpa länder att både förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor genom lagstiftning och andra åtgärder.

Det är också arbetet med ungdomsdelaktighet, att stötta unga försvarare av mänskliga rättigheter och att möjliggöra folk-till-folk-kontakt mellan ungdomar och ungdomsorganisationer i Europa.

Europarådets kommissarie för mänskliga rättigheter är en viktig självständig röst i MR-debatten. Där vi har haft vår egen Thomas Hammarberg, som numera ingår i den svenska delegationen som riksdagsledamot.

Jag vill också lyfta fram det jämställdhetsarbete som görs inom Europarådet, där en ny jämställdhetsstrategi har antagits för 2018-2023.

En annan viktig del av verksamheten är biståndsprogrammen för demokrati- och rättsstatsutveckling. De fortsätter att ha en angelägen uppgift i att ge stöd och hjälp till medlemsstater och partnerländer. Det kan handla om stöd till fungerande demokratiska institutioner liksom stöd för att värna oberoende rättsväsenden. Såväl EU som Sverige bilateralt är stora bidragsgivare till verksamheten. I programmen ägnas ökad uppmärksamhet åt att stärka kvinnors åtnjutande av de mänskliga rättigheterna. Bland annat ges stöd till länders anslutning till Istanbulkonventionen, något som Sverige lämnat särskilt stöd till.

Jag och ytterligare tre riksdagsledamöter var för ett tag sedan i Ryssland på ett seminarium anordnat av svenska ambassaden. Vi diskuterade med dumaledamöter och representanter för civilsamhället och berättade om hur vi arbetar här i Sverige för att bekämpa mäns våld mot kvinnor och patriarkala strukturer.

Vi i den parlamentariska församlingen har en viktig roll. Vi utgör ett forum för debatter, övervakning och initiativ i förhållande till Europarådets grundmandat. Under perioden har ett närmare samarbete mellan ministerkommittén och församlingen utvecklats, men det behöver utvecklas än mer.

Fru talman! Verksamheten i Europarådet har under perioden fortsatt att påverkas av relationen till Ryssland. Det gäller utvecklingen på MRområdet i Ryssland, där vi sett åtgärder och angrepp mot såväl journalister som MR-försvarare och demonstranter. Men det gäller givetvis också Rysslands fortsatta aggression mot Ukraina och illegala annektering av Krim. Vi kan aldrig acceptera att gränser ändras med våld och i strid med internationell rätt.

Såväl den ryska aggressionen mot Ukraina som det ryska agerandet mot Georgien har återkommande tagits upp både i ministerkommittén och i den parlamentariska församlingen. Den principfasta kritiken har varit tydligt och klart formulerad av en mycket stor majoritet av Europarådets medlemsstater.

Även utvecklingen i andra enskilda medlemsstater har fortsatt spela en framträdande roll i arbetet; det gäller till exempel Turkiet och Azerbajdzjan, men även andra. Arbetet med övervakningsmekanismerna i Europarådets olika kommittéer är centralt.

I skuggan av covid-19-pandemin intensifierar de regeringsbärande partierna i till exempel Ungern och Polen sina angrepp mot mänskliga rättigheter, ofta kvinnors rättigheter. De båda högernationalistiska regeringarna har länge attackerat grundläggande principer och värden och gör nu ytterligare framstötar, något som aldrig kan accepteras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Europarådet

Vi ser länder som ytterligare försöker begränsa kvinnors rätt till sin egen kropp. Polen har redan en av Europas strängaste abortlagstiftningar och vill nu göra den ännu strängare. I Turkiet gör regeringen ett nytt försök att låta män som våldtar barn slippa straff om de gifter sig med offret.

När det handlar om just Polen och Turkiet vill jag också nämna några av våra riksdagsledamöter. Azadeh Rojhan Gustafsson är rapportör med ansvar för att granska Polens demokratiska institutioners funktion. Thomas Hammarberg är en av rapportörerna när det handlar om granskningen av Turkiet.

Vi befinner oss verkligen i en märklig tid, fru talman, då åtgärder vidtas i kampen mot den avskyvärda pandemin. Men det är viktigt att poängtera att också åtgärder som begränsar frihet alltid måste vara relevanta, proportionerliga och tidsbegränsade och vidtas på ett transparent sätt. Detta hoppas vi kommer att utvärderas av Europarådet. De grundläggande värderingarna och principerna måste alltid skyddas, även i kristider.

Jag vill passa på att framhålla Europarådet som en organisation som kan erbjuda vägledning när det gäller att upprätthålla respekten för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer, också i hanteringen av pandemin.


Anf. 84 Tredje vice talman Kerstin Lundgren (C)

Fru talman! Carina Ohlsson säger att vi aldrig kan acceptera Rysslands agerande. Men vi kan ändra reglerna för att välkomna dem tillbaka och specialanpassa för att göra det möjligt. Ryssland vill inte delta om någon kan fatta beslut som de inte kan lägga in veto mot. De vill ha vetorätt, och ni gav dem det. Detta är för mig obegripligt. Det måste komma skarp kritik mot detta från denna kammare.

Jag undrar också om Carina Ohlsson, som förra året var en av ledamöterna från utrikesutskottet i delegationen, när samtal fördes om hur denna fråga skulle hanteras uppfattade utrikesutskottets besked om hur man skulle förhålla sig som tydligt.

Sedan undrar jag naturligtvis: Vad har man uppnått? Jag har läst att en av ledamöterna i den socialdemokratiska gruppen har röstat för och talat för att man skulle öppna dörren därför att det skulle ge möjligheter att kritisera. Detta var tanken före covid-19, naturligtvis - nu har mycket ställts in.

Men frågan är: Vad har hänt? Ta det senaste som inträffade, när Ryssland ändrade konstitutionen och nollställde klockan för Putins presidentperioder. Han har inte varit president alls när valet inträffar 2024. Det var 200 000 från civilsamhället som skrev under för att få frågan prövad i Venedigkommissionen, men vad hände? Rapportörerna brydde sig inte om det; det blev inte en fråga. Europarådet tystnade, och detta är naturligtvis en signal som andra följer efter, oavsett om det är Ungern, Polen, Turkiet, Azerbajdzjan eller någon annan. De följer i spåren.


Anf. 85 Carina Ohlsson (S)

Fru talman! Precis som Kerstin Lundgren sa har jag varit i utrikesutskottet, och vi har också fört diskussioner i Europarådet, både inom och mellan partigrupper. Det är väldigt svårt att tvärsäkert säga hur man ska göra. Vi bär med oss mandatet, så det är inte så att utrikesutskottet ska säga till delegationen vad vi ska göra. Naturligtvis träffas vi i partigrupper där.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Europarådet

Jag har stor respekt för det som Kerstin Lundgren framför, eftersom hon också har varit i Europarådet i många år. Jag har respekt för hennes synpunkter och åsikter och tycker att det i denna fråga har varit oerhört svårt att väga in de olika aspekterna.

Som jag tidigare har sagt ser vi inte de förbättringar man naturligtvis hade önskat när det gäller utvecklingen på MR-området i Ryssland. Aggressionen mot Ukraina och den illegala annekteringen av Krim kvarstår, liksom konflikten mellan Ryssland och Georgien.

Från svenskt och alla andra håll där man står upp för mänskliga rättigheter och rättsstatens principer ska vi fortsätta att vara kritiska och diskutera hur denna fråga ska hanteras om man inte ser någon framgång eller några förändringar. Jag tar alltså till mig det som Kerstin Lundgren framför. Vi måste fortsätta att vara starkt kritiska från Europarådets sida när det handlar om Rysslands illegala annektering av Krim.

Vi för också diskussioner och dialog med andra organisationer i Ryssland, även människorättsorganisationer, och en del av dem har framfört att det vore bra om Ryssland också var med i Europarådet.


Anf. 86 Tredje vice talman Kerstin Lundgren (C)

Fru talman! En del företrädare för de organisationer som jag har följt under resans gång har stämplats som utländska agenter och fängslats. Ledande människorättskämpar och företrädare för Civil Rights Defenders och för LGBT-samfundet är fängslade eller rymmer fältet därför att man hotas till livet om man är kvar. Detta är verkligheten.

Så vad har hänt? Jag hoppas att Carina Ohlsson har studerat Rysslands ansökan till FN:s råd för mänskliga rättigheter. Det är en intressant text, som visar hur Ryssland ser på mänskliga rättigheter. De jobbar envetet för att underminera det som Europarådet har byggt upp under 70 år. Där måste man vara tydlig och inte släppa in.

Det är extra viktigt att man är tydlig också i den interna partidiskussionen. Ryska delegater kommer naturligtvis in. Jag är övertygad om att ni i den socialdemokratiska gruppen har ledamöter. De finns säkert i flera grupper, för så brukar de agera.

Det är oerhört viktigt att vara tydlig och inte skydda. Det man gjorde var nämligen att man sa: Nej, nu har ni varit dumma, men ni är välkomna tillbaka. Den signalen, att tala med två språk, funkar inte när det gäller barn. Det man gör visar vad man menar. Ni öppnade dörren för att Ryssland skulle kunna komma tillbaka. Ni hävde sanktionerna, och ni ändrade reglerna - precis det som Ryssland agerar för att man ska göra i andra organisationer när det gäller mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstat. Det var illa!


Anf. 87 Carina Ohlsson (S)

Fru talman! Det som Kerstin Lundgren tar upp om MR-organisationer som betecknas som utländska agenter känner jag mycket väl till eftersom jag under lång tid har arbetat i ett nära samarbete som har gällt området mäns våld mot kvinnor. Jag har mött personer som har haft svårt att arbeta med något som vi tycker är självklart, nämligen stöd till kvinnor som är utsatta för våld, eftersom de ses som utländska agenter med kontakt med andra länder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Europarådet

I Ryssland hade vi ett seminarium om detta vid svenska ambassaden. Det var ingen annan ambassad som ville vara med och anordna det seminariet, vilket också säger en del.

Medlemskapet i Europarådet kan och får aldrig utnyttjas för att legitimera brott mot de mänskliga rättigheterna. Därför måste vår röst hela tiden vara stark när övergrepp sker, både när det handlar om rättsstatens principer och när man inte står upp och tar kampen för mänskliga rättigheter. Jag vet att den svenska rösten aldrig kommer att tystna, även om jag och Kerstin Lundgren har olika åsikter om huruvida vi gjorde fel i Europarådet under förra året.

Jag kan i alla fall avslutningsvis säga att det är oerhört viktigt att vi har denna starka röst från svenskt håll. Jag hoppas att vi kan förenas i detta och driva det också i våra partigrupper som parlamentariker.

Jag kan lova Kerstin Lundgren att min röst inte kommer att tystna, inte heller i vår partigrupp i Europarådet. Det kan jag i alla fall stå upp för här.

(forts. § 12)


Anf. 88 Boriana Åberg (M)

Fru talman! Europarådet bildades 1949 för att säkerställa de mänskliga rättigheterna i Europa, som vid den tiden låg i ruiner, ekonomiskt och socialt söndertrasat av andra världskriget.

Europarådet

Winston Churchill, vars tal i Zürich tre år tidigare anses vara startskottet för bildandet av Europarådet, uttryckte att det var dags för européerna att vända ryggen till fasorna i det förflutna och blicka mot framtiden. Han var övertygad om att Europa kunde återskapas som en stor familj där rättvisa, barmhärtighet och frihet rådde. På det sättet skulle hundratals miljoner människor återfå hoppet och glädjen, som gör livet värt att leva.

Förra året firade Europarådet 70-årsjubileum, ett utmärkt tillfälle för en avstämning av hur Churchills visioner blivit uppfyllda. Blev Europarådet en sammanslutning av demokratier som blickar framåt och där invånarna känner glädje och hopp?

Svaret är både ja och nej. Under de gångna 70 åren har Europarådet byggt upp många viktiga institutioner till försvar av de mänskliga rättigheterna, demokratin och rättsstatens principer - Europadomstolen för mänskliga rättigheter, Venedigkommissionen, kommissionären för mänskliga rättigheter, övervakningsmekanismen med mera. Alla dessa institutioner bygger på Europarådets trovärdighet och på förtroendet för att besluten som fattas där är moraliskt riktiga. Utan sitt förtroendekapital är Europarådet inget.

Eftersom organisationen saknar möjlighet att direkt påverka en stats agerande genom ekonomiska och politiska sanktioner är det tyvärr lätt att negligera, bortse från och till och med avsiktligt trotsa beslut fattade av Europarådet, vilket många medlemsländer tyvärr gör. Ryssland, Azerbajdzjan, Turkiet, Ungern och Polen förekommer år efter år i våra debatter som negativa exempel på demokratins bräcklighet och som en påminnelse om att demokratin måste försvaras varje dag.

Fru talman! Den nya ordningen, som berövar Europarådets parlamentariska församling rätten att införa sanktioner, såsom indragen rösträtt för länder som annekterar sina grannar och som på andra sätt bryter mot de mänskliga rättigheterna, är djupt beklaglig. Det finns många länder som gärna vill sola sig i glansen av att vara medlemmar av Europas moraliska auktoritet, som Europarådet brukar beskrivas, men som systematiskt bryter mot mänskliga rättigheter, bryter mot rättsstatens principer och stryper demokratin. Nu är Europarådets parlamentariska församling maktlös gentemot dessa länder.

Fru talman! Att tillåta det villkorslösa återställandet av den ryska delegationens rättigheter kan inte beskrivas på annat sätt än som en stor skandal. Det är som om man helt har glömt vad som pågår på Krimhalvön och i Donbass. Sedan 2014 har mer än 14 000 personer mist sina liv, och flera miljoner har fördrivits från sina hem.

Länge försökte Ryssland ge en bild av att landet var utestängt från arbetet, trots att de själva valde att inte utse någon delegation och inte heller betalade sin avgift till Europarådet. Det var fullt möjligt för Ryssland att delta i arbetet utan att vara med i voteringarna, om man ville ha en dialog. Dialog innebär utbyte av tankar mellan jämbördiga. Och just vikten av dialog var det motiv som de som röstade för Rysslands villkorslösa återvändande gav för sitt handlande - naivt, mycket naivt.

Fru talman! Bästa kollegor! Vad är det första ni tänker på när Ryssland kommer på tal? Är det dialog, samförstånd eller harmoni? Nej, det är rädsla. Sovjetunionen var byggt på rädsla. Att upprätthålla en konstant rädsla hos den egna befolkningen var den sovjetiska diktaturens strategi för att behålla makten.

Därför är det så sorgligt att den nuvarande regimen påminner så mycket om Sovjets mörkaste dagar. Kreml vill att människorna ska känna rädsla. Det gäller människorna i Ukraina, Georgien och de baltiska länderna, men mest av allt ska den egna befolkningen, människorna i Ryssland, känna rädsla.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Europarådet

Vi som har upplevt kommunismens fasor minns hur hårt regimen straffade dem som vågade opponera sig. De som ansågs misshagliga för regimen dömdes till internering, arbetsläger och långa fängelsestraff. Människor mördades för sina åsikter, då precis som nu. Regimkritiker som Boris Nemtsov och Sergej Magnitskij har fått betala med sina liv, och deras mördare går fortfarande fria.

Precis som kommunistledarna vill Putin försäkra sig om evigt maktinnehav och avskyr fria val. I lokalvalet i Moskva i höstas tilläts inte oppositionens kandidater att delta, och protesterna ledde till brutala polisingripanden.

Nyligen röstade duman för grundlagsändringar som möjliggör för Putin att fortsätta som president till 2036. Den ryska konstitutionsdomstolen godkände snabbt ändringarna, bland vilka också fanns en skrivning om att den ryska grundlagen står över internationella överenskommelser.

Man kan alltså säga att de som röstade för återställandet av Rysslands rösträtt fick facit omgående. Att låta ett land som ockuperar sina grannar, mördar regimkritiker och dagligen bryter mot de mänskliga rättigheterna diktera villkoren underminerar Europarådets trovärdighet.

Sett ur svensk synvinkel var det mycket bekymmersamt att den enda vid omröstningen närvarande socialdemokraten röstade för Rysslands återinträde. Signalvärdet i att en ledamot som representerar regeringspartiet stöder Ryssland försvagar Sveriges trovärdighet som en tydlig röst för demokrati och mänskliga rättigheter.

Fru talman! Av redogörelsen från den svenska delegationen vid Europarådets parlamentariska församling går att utläsa att vi deltar mycket aktivt vid sessionerna. Som ordförande för den svenska delegationen är jag stolt över att vi är en så engagerad och aktiv delegation. Det finns knappt någon viktigare debatt utan en svensk representant, och när det gäller deltagande i omröstningarna ligger vi på tredje plats.

Jag vill också rikta ett stort tack till Petra Sjöström och Anna-Sara Hultgård Chernich för deras engagemang och allt arbete de har lagt ned på att verksamheten i delegationen ska ske smidigt.

(Applåder)


Anf. 89 Markus Wiechel (SD)

Fru talman! Förra året, 2019, var året då Europarådets parlamentariska församling firade 70 år. Det var onekligen ett händelserikt år. Vi berörde och behandlade viktiga frågor som migration och flyktingar, sharialagar, mediefrihet och public service, barnaga, organiserad brottslighet, jämställdhet, Istanbulkonventionen och mycket mer. Till följd av olika aktuella händelser hann vi även med att debattera situationen i Azovska sjön, den förvärrade situationen för oppositionella i Turkiet och andra demokratiproblem.

Fru talman! För ett år sedan stod jag här och talade om hur jag gladdes åt att församlingen haft en så tuff och principfast hållning gentemot Rysslands fullkomligt oacceptabla agerande i bland annat Krim och östra Ukraina. Då trodde jag att vi hade ett enat utrikesutskott här i Sveriges riksdag och en enad svensk delegation som stod bakom denna vår principfasta och tuffa hållning gentemot Ryssland. Jag sa att det minsta vi borde förvänta oss var att man uppfyller de kriterier som finns för att vara en del av det här fina samarbetet och att samtliga medlemsländer måste sträva efter att bli bättre och inte sämre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Europarådet

Jag har naturligtvis inte glömt den enskilt största händelsen under föregående år, något som jag inte tycker att vi har talat tillräckligt mycket om här i Sverige, och det är detta jag kommer att lägga den mesta tiden på att tala om i dag. Jag talar naturligtvis om Socialdemokraternas historiska svek när de tillsammans med en majoritet av församlingen släppte in Ryssland i Europarådets värme igen.

Europarådet grundades 1949 i syfte att upprätthålla de mänskliga rättigheterna, demokratin och rättsstatens principer. Det sågs tidigt som ett viktigt verktyg för att säkerställa dessa självklara värden. Kravet på demokrati har också stått fast, och därför har man inte släppt in odemokratiska länder i Europarådet. Det här är också skälet till att man inte släppte in Ryssland förrän 1995, efter många år under Sovjet. Man trodde då att utvecklingen i Ryssland var på väg att bli bättre.

De senaste 20 åren har vi dock sett hur utvecklingen har gått åt helt fel håll i Ryssland. Utöver detta har vi sett aggressionen mot grannländerna. Ukraina är inte det enda; det handlar även om Georgien, Moldavien och så vidare. Det här är en utveckling värd att oroa sig för.

Invasionen och ockupationen av Krim var droppen, och en bred majoritet - 145 mot 21 ledamöter - antog 2014 sanktioner mot Ryssland. Det stod klart från början att dessa sanktioner absolut inte skulle hävas om inte Ryssland visade på betydande förbättringar.

Någon förbättring har inte skett över huvud taget. Hela sju resolutioner riktade mot Ryssland som har antagits av församlingen de senaste åren har ignorerats av den ryska regeringen, som i stället har blivit alltmer aggressiv och repressiv.

Den ryska delegationen har vägrat att delta i de samtal eller sammankomster som de haft en möjlighet att delta i genom sin redan befintliga plats i Europarådets parlamentariska församling. Det är uppenbart att möjligheten att påverka församlingen är det enda de har intresse av, inte att delta i samtal.

Varför valde då Socialdemokraterna att plötsligt stödja Ryssland? Fram till sessionen i juni 2019 hade man ju stått bakom den tidigare hållningen och med ett ganska högt tonläge dessutom varit enig med övriga svenska partier.

Den enda förklaringen som gavs av S-företrädare, vilket också nämndes av Boriana Åberg, baserades på tesen att ett icke-sanktionerat Ryssland skulle möjliggöra en dialog för ökade mänskliga rättigheter. Det är en dialog som vi hittills inte har sett någonting av, åtminstone inte från den ryska sidan.

Det här är en tes som faller platt när man ser hur Ryssland har agerat hittills och som dessutom totalsågats av bland andra den ryske oppositionspolitikern Garri Kasparov, som flera av oss har träffat och som nu verkar i exil. Det är en dialog som än så länge inte har gett några resultat sett till Rysslands uppträdande mot sina grannländer, mot omvärlden eller i behandlingen av den egna befolkningen.

Fru talman! Det var illa nog att Socialdemokraterna natten mot tisdagen den 25 juni förra året röstade till förmån för Rysslands återinträde. Reaktionerna, inte minst från ledamöter i de länder som drabbats av Rysslands aggressioner, var inte helt oväntat mycket kraftiga. Det var dock bara den första av två omröstningar som berörde Rysslands möjligheter att agera i församlingen, varför förväntningarna inför den nästkommande omröstningen var höga - så även från undertecknad. Det var givetvis pinsamt att vår tidigare helt eniga delegation plötsligt inte var enad längre, men vi var många som följde situationen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Europarådet

Nästkommande omröstning berörde eventuella begränsningar för Rysslands delegation. Vi var många som hoppades att Socialdemokraterna åtminstone skulle anse att Ryssland borde svara för sina övertramp - men icke. Bara en dag efter den första omröstningen valde samtliga tre närvarande socialdemokratiska företrädare att befästa det absurda ställningstagandet genom att rösta ja till den rapport som har gjort att Ryssland slipper ta konsekvenserna av sina handlingar.

Ståndpunkten kan tolkas som ett erkännande av landets agerande i exempelvis Ukraina. De facto kan det också ses som att ett medlemsland mer eller mindre kan bryta mot Europarådets grundläggande fundament, även avseende väpnade invasioner av andra länder, bara man är mäktig nog att försvaga församlingens ekonomi.

Hade man agerat på ett liknande sätt om det varit fråga om ett litet land med en obetydlig finansiell roll i församlingen? Jag vet inte, men jag tror inte det. Jag brukar inte vara särskilt konspiratorisk, men i det här fallet tror jag inte det. Ställningstagandet har försvagat Europarådets fundament. Den tidigare så fina retoriken från Sveriges största parti riktad mot Rysslands aggression och omfattande brott mot såväl internationell rätt som mänskliga fri- och rättigheter betydde därmed ingenting. Jag är övertygad om att Putin blev mycket glad.

Fru talman! Det finns mycket mer jag skulle vilja lyfta upp, men tiden är knapp - jag inser att jag har överskridit min anmälda talartid. Jag vill dock lyfta upp en fråga som är av största vikt under coronatider.

Europarådet har en oerhört viktig roll för att säkerställa de värden vi så ofta talar om. När land efter land stänger ned och fattar krisbeslut är det oerhört viktigt att vi inte låter besluten gå ut över demokratin med tillhörande rättigheter. Vi ser redan en oroväckande utveckling i stora delar av världen med en tillbakagång för demokratin. Därför måste vi säkerställa att alla nödvändiga krisåtgärder som vidtas, som riskerar att begränsa människors självklara rättigheter, är tillfälliga. Vårt arbete för att skydda demokratin, rättsstaten och de mänskliga rättigheterna är viktigare än på länge.

Avslutningsvis vill jag tacka delegationen, inte minst dess ordförande Boriana Åberg, för ett fantastiskt arbete under året. Naturligtvis vill jag även rikta ett stort tack till det internationella kansliet, som har stöttat oss i allt vårt arbete. Ni gör ett fantastiskt arbete!


Anf. 90 Andre vice talman Lotta Johnsson Fornarve (V)

Fru talman! Vi debatterar nu verksamheten i Europarådet. Momodou Malcolm Jallow, som är Vänsterpartiets representant i Europarådets parlamentariska församling, skulle egentligen ha deltagit i debatten, men han är förhindrad på grund av covid-19. Jag kommer därför att hålla vårt anförande. Jag satt i Europarådets parlamentariska församling under förra mandatperioden, så jag är inte helt obekant med frågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Europarådet

Den demokratiska utvecklingen i världen och i Europa gick under lång tid sakta men säkert åt rätt håll. Det är dock med oro som jag nu kan konstatera att demokratin under det senaste decenniet återigen börjar gå i motsatt riktning i flera länder - globalt och på vår kontinent. Det är något som blir extra tydligt när man betraktar länder som Ungern, Turkiet, Ryssland och Polen.

Ungern räknas inte längre som en demokrati, enligt Freedom House. Orbán har utnyttjat coronakrisen för att styra genom dekret, och parlamentet har i praktiken avskaffats.

I Ryssland finns en formell oppposition, val och oberoende medier, men i praktiken har vallagar och de politiska spelreglerna anpassats för att säkra Putins makt.

I Polen har man kanske inte nått lika långt, men landet är på god väg i en liknande riktning. Demokratin är i akut fara. Ett exempel är attackerna på rättsväsendets oberoende.

Turkiet har tagit flera steg bort från demokratins väg genom att försöka att systematiskt tysta all opposition i landet. Ett tydligt exempel är massarresteringarna av bland annat ledande politiker från vänsterpartiet HDP. Resultatet är att Turkiet nu befinner sig under ständig övervakning av just Europarådet.

Fru talman! Europarådet är ett viktigt mellanstatligt organ som samlar i stort sett alla europeiska länder, och det är därför en viktig plattform för dialog, samarbete och utbyte. Det är en plattform som blir extra viktig när Europarådets kärnvärden ifrågasätts. Det är kärnvärden som gäller mänskliga rättigheter, rättsstatens principer och ett demokratiskt styrelseskick.

Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och Europadomstolen är centrala verktyg i arbetet. Andra viktiga organ knutna till Europarådet är Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter och Venedigkommissionen. Jag tänker dock koncentrera mitt anförande till arbetet i den parlamentariska församlingen.

Två frågor som har stått i centrum för arbetet i den parlamentariska församlingen under perioden gäller valet av ny generalsekreterare för Europarådet samt frågan om Rysslands deltagande. Vid sommarsessionen valde församlingen Kroatiens dåvarande utrikesminister Marija Pejcinovic Buric till ny generalsekreterare för Europarådet.

Europarådet har alltid varit försiktigt med sanktioner mot medlemsländer, men när det gäller Rysslands annektering av Krim och agerande i östra Ukraina ansåg Europarådet att det fanns anledning att agera, vilket ledde till att Ryssland från 2014 temporärt fråntogs sin rösträtt i den parlamentariska församlingen. Ryssland svarade med att vägra betala sina medlemsavgifter och deltog inte heller i det parlamentariska arbetet i Europarådet. Under 2018 påbörjades en process för att komma fram till en lösning, och under 2020 antogs en ändring av arbetsordningen, vilket ledde till att den ryska delegationen återupptog sitt arbete i församlingen och Ryssland sin betalning av medlemsbidraget.

Men Vänsterpartiet stod fast vid sitt tidigare ställningstagande och röstade emot eftersom anledningen till sanktionerna kvarstod. Vi kan aldrig tillåta att ett medlemsland annekterar en del av ett annat medlemsland. Rysslands agerande är helt oacceptabelt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Europarådet

Fru talman! En annan viktig fråga som debatteras flitigt i Europarådet är vikten av fria och oberoende medier. Den granskande journalistiken spelar en viktig roll i ett starkt och demokratiskt samhälle. Vi ser också med oro på den systematiska användningen av desinformationskampanjer. Det handlar inte bara om trollfabriker i sociala medier, utan det är fråga om en integrerad och växande del i stora och mäktiga institutioners verksamhet. Felaktig information sprids för att manipulera, splittra och påverka demokratiska beslut. Oberoende medier utgör då en mycket viktig motkraft.

Problemet med hot och våld mot journalister är fortfarande stort i Europa. Mordet på journalisten Daphne Caruana Galizia på Malta är ett fruktansvärt exempel på journalisters utsatthet. Därför är det viktigt att vi gör allt vi kan för att stärka det straffrättsliga skyddet för journalister i Europa. Hot mot journalister pågår ständigt, även i Sverige, och måste tas på allvar. Medierna har en avgörande roll i en demokrati, och arbetet för att säkra deras oberoende och självständighet är en viktig politisk fråga.

Fru talman! Det är glädjande att kunna konstatera att den svenska delegationen fortsätter att vara en av de mest aktiva delegationerna i Europarådet - Sverige kommer på tredje plats efter Schweiz och Norge. Det är också glädjande att delegationens medlemmar har valts till olika viktiga uppdrag, som vi har hört om tidigare. Jag tänker särskilt på Momodou Malcolm Jallows uppdrag som rapportör i arbetet mot rasism och diskriminering.

Det är ett uppdrag som är viktigare än någonsin mot bakgrund av att högerextremistiska och antidemokratiska strömningar växer sig starkare över kontinenten. Jag har tidigare nämnt den negativa utvecklingen i länder som exempelvis Ungern, Polen, Turkiet och Ryssland, och förutom de hot mot demokratin jag tidigare nämnt ser vi hur kvinnors, minoriteters, invandrares och hbtq-personers rättigheter pressas tillbaka. I Ungern har parlamentet nyligen röstat emot Istanbulkonventionen om kvinnors rättigheter, och i Polen pågår ett arbete med att inskränka aborträtten. Hbtq-personers rättigheter ifrågasätts i allt fler länder i Europa.

Vi ser att det finns en växande antidemokratisk och högerextremistisk rörelse runt om i Europa, även i Sverige och övriga Norden. Det är rasistiska organisationer som i sin ideologiska övertygelse gör allt för att skapa splittring och sprida hat och hot, framför allt mot människor med invandrarbakgrund. Jag anser att vi som riksdagsledamöter har ett särskilt ansvar att stå upp mot rasism, högerextremism och intolerans samt hatfull retorik och hatfulla yttringar. Vi måste självklart alltid stå upp för att försvara Europarådets kärnvärden när det gäller mänskliga rättigheter, rättsstatens principer och ett demokratiskt styrelseskick - i Sverige, i Europa och i vår omvärld i övrigt.


Anf. 91 Robert Halef (KD)

Fru talman! Europarådet grundades av 10 västeuropeiska stater i London den 5 maj 1949. Europarådet har nu 47 medlemsländer och arbetar för att skapa en gemensam europeisk värdegrund baserad på krav på mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Målet är att åstadkomma ett nära samarbete, etablera goda relationer mellan medlemsländerna och värna mänskliga rättigheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Europarådet

Europarådet arbetar på tre olika politiska nivåer. Det finns ett beslutande och verkställande organ som kallas ministerrådet och består av medlemsländernas utrikesministrar. Det finns ett rådgivande och pådrivande organ, den parlamentariska församlingen. Slutligen finns det ett organ för samarbete på lokal och regional nivå - Europarådets kongress för lokala och regionala organ, som kallas kommunalkongressen. I Europarådets parlamentariska församling utses ledamöterna av medlemsländernas parlament, och dessa ska vara parlamentariker.

Fru talman! Under de senaste åren har medlemsländerna glidit isär, och Europarådets kärnvärden står på spel. De utmanas av bristen på respekt för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Flera medlemsländer brister i respekten för denna värdegrund och lever inte upp till sina åtaganden. Vi ser med stor oro på utvecklingen i Ryssland, Turkiet och Tjetjenien och några andra länder, där godtyckliga arresteringar av journalister och politiska motståndare sker. Vi ser att ett flertal medlemsländer inte uppfyller många av sina åtaganden när det gäller migration och flyktingar, mediefrihet, tryckfrihet, jämställdhet med mera. Minoriteter diskrimineras, och deras minoritetsrättigheter inskränks.

Fru talman! Under de senaste åren har debatten i Europarådet alltmer handlat om flera medlemsländers brist på värnande av grundprinciperna demokrati, rättsstatens principer och mänskliga rättigheter. Att vissa medlemsländer inte respekterar denna värdegrund och inte delar de grundläggande värderingar som Europarådet står för är väldigt oroande. Detta skadar dessutom organisationens trovärdighet som företrädare för och försvarare av de mänskliga rättigheterna.

Fru talman! Europarådets samtliga länder har ratificerat Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Det räcker inte med rekommendationer från Europarådet mot medlemsländer som bryter mot sina åtaganden. För att bättre främja öppenhet, demokrati och mänskliga rättigheter bör rådet utesluta medlemsstater från medverkan och samarbete under en viss tid, för att markera att deras beteende inte är acceptabelt.

Fru talman! Det räcker inte att ett land ingår en principiell överenskommelse om att respektera de mänskliga rättigheterna och rättsstatens principer. Landet måste i praktisk tillämpning visa att lagstiftningen följs och att man lever upp till vad medlemskapet egentligen innebär. Det är viktigt att upprätthålla de värderingar och principer som organisationen vilar på - annars kommer Europarådets trovärdighet på sikt att försvagas.


Anf. 92 Joar Forssell (L)

Fru talman! Som människor har vi faktiskt ett ansvar för andra människor i världen - både här i Sverige och i andra länder. Som människor som lever i en demokrati med en hög grad av frihet och mänskliga rättigheter har vi ett ansvar för andra människor i världen. Som ett litet land är Sverige beroende av att världen fungerar på ett fredligt sätt och av att konflikter länder emellan hanteras på ett civiliserat och regelbaserat sätt. Av dessa skäl är det oundvikligen så att vi, både som liberaler - självklart - och som medborgare i Sverige, måste stå upp för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. För detta arbete på europeisk nivå finns Europarådet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Europarådet

Fru talman! Det är inte en hemlighet att Europarådet i fungerande form kanske behövs mer nu än på mycket länge. Vi ser nämligen runt om i Europa hur länder går åt fel håll när det gäller dessa principer. Vi ser det i Turkiet, Ungern och Polen, för att nämna några, men vi ser det inte minst i Ryssland.

Fru talman! Europarådet ska ägna sig åt att lösa interna och externa konflikter. Ryssland ägnar sig i stället åt att skapa interna och externa konflikter. Europarådet ska ägna sig åt att sprida demokrati och motverka förtryck av såväl de egna medborgarna som människor i hela Europa och världen, fru talman, men Ryssland gör det motsatta. De ökar förtrycket av det egna folket, monterar ned rättsstaten och demokratin och använder sin makt för att pressa andra länder att göra detsamma. Ryssland är i själva verket antitesen till Europarådets syfte.

Av det skälet har vi tillsammans med Moderaterna en skrivelse i det här ärendet. Den innehåller kritik av att en av dem som för Sveriges räkning sitter i Europarådets parlamentariska församling, en socialdemokrat, röstade för att Ryssland skulle få vara med i gänget igen - vara med i klubben och vara med på samma villkor som de länder som faktiskt vill sprida demokrati och mänskliga rättigheter. Ryssland deltog inte ens fullt ut i arbetet på det sätt man ska, och de betalar inte sin medlemsavgift. De respekterar inte Europarådets värden, men de vill vara med. De vill nämligen ha det som en fin liten fjäder i hatten och kunna säga att de är med i arbetet. Det är ju pinsamt! Det är motsatsen till vad Europarådet ska ägna sig åt.

Det är inte bara så att detta i sig är ett gravt avsteg och att de i sig är antitesen till Europarådets syfte, utan det är också så att detta leder till allvarliga konsekvenser på riktigt. Det innebär att man undergräver rådets integritet och att man därmed för framtiden lär andra länder att om Europarådet riktar sanktioner, gör någonting för att utesluta dem eller ställer krav kan de ignorera detta och få vara med igen om de bara lyckas spela sina politiska kort rätt eller lyckas pressa andra länder och lyckas hota och mobba sin omvärld.

Detta agerande från ledamoten i Sveriges delegation i den parlamentariska församlingen leder i förlängningen till att Europarådets syfte riskerar att frätas sönder. Integriteten är hotad. Av detta skäl har vi lagt fram vår skrivelse för att Europarådet ska stå upp för mänskliga rättigheter och demokrati och inte släppa in Ryssland och ta emot dem med öppna armar.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 27 maj.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2020-05-27
Förslagspunkter: 4, Acklamationer: 3, Voteringar: 1

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Europarådet

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2019/20:3430 av Hans Wallmark m.fl. (M) och

    2019/20:3511 av Kerstin Lundgren och Magnus Ek (båda C).
    • Reservation 1 (C)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (C)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S160084
    M100060
    SD100052
    C05026
    V40023
    KD30019
    L30016
    MP30013
    -0002
    Totalt4950295
    Ledamöternas röster
  2. Redogörelse 2019/20:ER1 Europarådets svenska delegations redogörelse om verksamheten under 2019

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen lägger redogörelse 2019/20:ER1 till handlingarna.
  3. Skrivelse 2019/20:34 Verksamheten inom Europarådets ministerkommitté m.m. under helåret 2018 och första halvåret 2019

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen lägger skrivelse 2019/20:34 till handlingarna.
  4. Motioner som bereds förenklat

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.