Fastighetsrätt

Anf. 139 Lars Beckman (M)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 12, för tids vinnande, men självklart står vi bakom alla våra reservationer i detta betänkande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fastighetsrätt

Jag noterar att Socialdemokraterna pratar om ungefär samma ämnen som jag kommer att prata om, med skillnaden att vi moderater tycker att handling är viktigare än ord.

Herr talman! Detta är ett brett motionsbetänkande, som tar upp många olika områden. En av våra reservationer handlar om livsmedelsproduktion, det vill säga att jordbruk kan bedrivas långsiktigt på arrenderad mark. Arrendena är ofta ettåriga, vilket kan ställa till med problem för långsiktigheten för jordbrukets funktion och produktivitet.

Sveriges lantbruksuniversitet föreslår i en rapport från december 2018 att det ska bli lättare för jordägare och arrendatorer att själva bestämma hur avtalet mellan dem ska se ut. Moderaterna tycker att regeringen ska prioritera arbetet med beredningen av Tomträtts- och arrendeutredningens slutbetänkande så att frågan om arrenden kan få mer långsiktiga lösningar.

Herr talman! För fastighetsrätt och fastighetsbildningar är det av avgörande betydelse att staten löser sin kärnuppgift: att se till att Lantmäteriet fungerar. Om detta råder det nog inga delade meningar politiskt.

Vi har i en tidigare debatt i dag hört hur man, inte minst från Socialdemokraterna, har sagt att det är kommunerna som har bostadsförsörjningsplanerna och att det är kommunernas ansvar. Man har betonat kommuner, kommuner och kommuner. Men, herr talman: Statens kärnverksamheter måste fungera.

Därför är det djupt bekymmersamt med Lantmäteriets exceptionellt långa handläggningstider. Som Gävlebo är jag självklart stolt över den verksamhet som fungerar väl på Lantmäteriet, och det finns många medarbetare som gör ett fantastiskt bra jobb utifrån de förutsättningar de har. Men det krävs betydligt mycket mer leverans av Lantmäteriet.

Jag tog nyligen fram en RUT-rapport för att ta reda på hur verksamheten är organiserad i våra nordiska grannländer, vilka handläggningstider man har och vad det kostar. Om man ska sammanfatta RUT-rapporten kan man säga att det är betydande skillnader i handläggningstider mellan Sverige, Norge och Danmark. För samma typ av förrättning, till exempel avstyckning, har Norge max tolv veckor i kötid, 0,23 år, i Finland är den 0,41 år och i Sverige 0,6 år. Det är alltså en dramatisk skillnad i handläggningstider. När det gäller avgifterna för jämförbara tjänster är de i Sverige, tyvärr, också väldigt mycket högre än i våra grannländer.

För många kommuner är det mycket frustrerande att staten inte löser sin kärnverksamhet när privatpersoner vill bygga eller när företag vill expandera. Jag var själv i Ljusdal, där man var djupt frustrerad över att det kunde ta först ett år för att få en handläggare och sedan ett år till innan ärendet var klart. Detta bromsar ju upp samhällsutvecklingen på landsbygden.

Herr talman! Kommunen har då gjort dispensansökningar och sagt: Vi måste få råda över den här situationen. Men regeringen har konsekvent avslagit dispensansökningarna.

Vad kan då vi i riksdagen göra? Antingen kan vi stå här och vara nöjda, säga att utvecklingen går åt rätt håll och hoppas att det löser sig - vi hörde just Socialdemokraterna säga att det var deras lösning - eller så kan vi, som Moderaterna, Kristdemokraterna och Centern gör i det här betänkandet, kräva en översyn av hela Lantmäteriet. Översynen får då naturligtvis visa hur staten ska lösa sin kärnverksamhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fastighetsrätt

Om vi vill att det ska byggas mer, om vi vill ha en levande landsbygd och om vi vill att samhällsutvecklingen ska fortsätta måste staten leverera, och statens verktyg i det här fallet fungerar inte tillräckligt väl.

I Danmark är en stor del av lantmäteriverksamheten privatiserad när det gäller förrättningar. I Norge är det en blandning av uppgifterna mellan stat och kommun. Men riksdagens utredningstjänst skriver att Norge går mot en privatisering av förrättningarna för att utveckla och förbättra lantmäteriförfarandet inom landet.

Hur det ska se ut i Sverige borde översynen visa, men uppenbarligen finns det en stor förbättringspotential jämfört med våra nordiska grannländer.

Det finns också många aktörer som skulle kunna tänka sig att engagera sig i lantmäteriverksamheten. Det kan vara konsulter eller pensionerade lantmätare som ser en möjlighet att driva företag och jobba extra.

Precis som Socialdemokraterna sa finns det ett tillkännagivande i betänkandet som handlar om andelstal i samfälligheter. Vi söker ju ofta konkreta exempel här i riksdagen på hur vi ska kunna korta handläggningstider. Här har vi ett färdigt förslag från Riksförbundet Enskilda Vägar. Förslaget har kommit så långt att det bereds på Regeringskansliet.

Vi har debatterat det här de senaste två åren, men ingenting har hänt. Majoriteteten i utskottet konstaterar nu att det är dags att komma till skott med detta. Det är därför som vi riktar ett tillkännagivande till regeringen i frågan. Det har tagit lång tid att agera. Jag hoppas verkligen inte att vi står här om ett år igen utan att någonting har hänt. Nu krävs det action. Staten måste hålla sin del av samhällskontraktet för att vi ska kunna bygga mer i hela Sverige.

Roger Hedlund (SD)

Anf. 140 Roger Hedlund (SD)

Herr talman! Sverigedemokraterna har två reservationer i betänkandet, reservationerna 2 och 8. Vi ställer oss bakom båda reservationerna, men för tids vinnande yrkar vi bifall bara till reservation 2, som handlar om arrende.

Vi menar att sidoarrenden med kortare upplåtelsetid bör ha ett svagare besittningsskydd och bör begränsas. Detta bör övervägas i den fortsatta beredningen av Tomträtts- och arrendeutredningens betänkande.

Vidare är vi glada över att förhoppningsvis få se ett tillkännagivande gällande andelstalen i vägsamfälligheterna. Vi har tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Centerpartiet lagt fram ett förslag i den här frågan som vi tror skulle ge ekonomisk vinning för staten, de enskilda samhälligheterna och för samhället i stort.

Det finns många föreningar av olika slag som behöver förenklingar för att kunna utveckla sin verksamhet, minska kostnaderna och korta handläggningstiderna. Det förslag som nu är framlagt ser ju också ut att kunna gå åt det hållet. Vi får såklart beakta eventuella konsekvenser av förslaget, men vi ser väldigt positivt på det.

Sverige är ett land med väldigt många föreningar. Vi menar att vi ska försöka förenkla för dem som jobbar med föreningsverksamhet av olika slag så mycket som möjligt och minska kostnaderna. Föreningsverksamheter har gjort att Sverige har utvecklats väl. Vi kan fortsatt ha ett bra fungerande samhälle med låga kostnader om vi alla är med och arbetar gemensamt för att förbättra saker och ting. Det här är ett bra förslag som går i helt rätt riktning för föreningsverksamheten i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fastighetsrätt

Precis som många andra pekar vi på att den finska modellen, som möjliggör för samfällighetsföreningar att ändra sina andelstal, är en väldigt bra modell att utgå ifrån. Vi menar att den skulle underlätta väldigt mycket för Lantmäteriet. I stället för att lägga resurser på det här kan man välja att lägga resurser på andra viktiga områden som i dag behöver en snabbare hantering av sin verksamhet. Det som Lantmäteriet hanterar kan samfällighetsföreningarna i stor utsträckning hantera själva. Riksförbundet Enskilda Vägar ställer sig bakom den här modellen, vilket är oerhört viktigt för att det ska fungera i verkligheten.

Med dessa ord, herr talman, ställer jag och Sverigedemokraterna oss bakom utskottets förslag gällande andelstalen i vägsamfälligheter och yrkar bifall till reservation 2.

Ola Johansson (C)

Anf. 141 Ola Johansson (C)

Herr talman, ledamöter och åhörare på läktaren! Svenska kraftnät är i färd med att byta ut äldre luftledningar från tidigt 50-tal mot nya säkrare ledningar med högre kapacitet.

Att kunna distribuera ström blir allt viktigare när vi får en mer elektrifierad fordonsflotta och stora datorhallar som kräver stabil elförsörjning över tid och alltjämt har en industri som är energikrävande. Vi har produktionskapacitet i landet så det räcker, och Sverige exporterar i år netto 19 terawattimmar el till våra grannländer. Med tanke på att vår produktion med förnybart är mer decentraliserad och till stor del förlagd till norra Sverige behövs det ledningar som kan transportera elen dit där den för tillfället förbrukas - ledningar som går över åkrar, genom skogsmark och passerar människors bostäder, ibland så nära att hälsan påverkas av strålningen från dessa.

För några veckor sedan besökte jag skogsägare i Hylte kommun i Halland som inte upplever att vare sig kommuner, länsstyrelse eller myndigheter, och kanske allra minst Svenska kraftnät, har förståelse för hur viktig deras skog är som intäkt från brukandet, som kolsänka, det vill säga växande skog som binder koldioxid, och som hemvist för den biologiska mångfald som vi alla vill värna om.

Herr talman! Skogsägare gör en miljönytta genom att bruka skogen. Det är skamligt när de inte får betalt för mark som tas i anspråk, ofta mot deras vilja. Mark ska kunna skyddas för att den huserar någon viktig och skyddsvärd art eller tas i anspråk för att säkerställa den viktiga gemensamma infrastruktur som bidrar till vår tillväxt, välfärd och även nationella säkerhet. Det är inget tvivel om det. Men det får inte vara något allmänintresse som bekostas genom ekonomiska uppoffringar från den som äger marken. Det ser vi i Centerpartiet som den just nu viktigaste äganderättsfrågan.

Äntligen tas markägarna på allvar när det gäller biotoperna, eftersom det var ett av kraven från Centerpartiet för att släppa fram regeringen Löfven. Men vi vill också tillgodose markägarnas intressen av skälig ersättning när skog tas i anspråk för ledningar och transportinfrastruktur. Skäligt är när man får betalt för skogens miljönytta och det alternativa värdet om den brukas, och då är dagens ersättningsnivåer alltför låga. Med en högre ersättning till markägaren blir det en starkare drivkraft för ägaren av infrastrukturen att söka de marksnålaste lösningarna för sin ledningsdragning. Därför yrkar Centerpartiet bifall till sin reservation 6 under punkt 7.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fastighetsrätt

Herr talman! Det är glädjande att vi får ett beslut som innebär betydande regelförenklingar för landets mer än 10 000 medlemmar i vägsamfälligheter, som tillsammans förvaltar 430 000 kilometer väg. Det är den avgjort största andelen i kilometer räknat av landets totala vägnät.

Beslutet att tillåta vägsamfälligheter att själva besluta om andelstal ser Centerpartiet som ett första steg. Under det senaste århundradet har mycket skett i vägnätet, och det finns tusentals exempel i landet, inte minst hemifrån Kungsbacka, där tidigare jordbruksbygd i karga kustområden blivit attraktiva platser för åretruntboende och fritidsbebyggelse.

Det finns ofta motstående intressen längs dessa vägar, och det är ett tufft jobb för föreningarnas styrelser att balansera de olika fastighetsägarnas intressen. Det kan handla om en väg som ursprungligen sköttes av fem sex jordbrukare och som numera bebos av ett hundratal villaägare och där allt större jordbruksmaskiner ska samsas med lokalbussar, personbilar, barnvagnar, cyklister och tillfälliga besökare till badplatser.

Det är nu dags att gå vidare och se hur vi kan förenkla ytterligare för såväl Lantmäteriet som samfällighetsföreningarna. Rollen som ytterst ansvarig myndighet ska vi inte ta ifrån Lantmäteriet. Vi ska dock se till att deras arbetsbörda består av de svåraste ärendena som kräver just deras expertkunskaper, inte av matematiska beräkningar som kan ligga till grund för enskilda beslut om andelstal på en föreningsstämma.

Jag ställer mig alltså kraftfullt bakom betänkandet i den delen.

Jag har full förståelse för att Lantmäteriet har fullt upp med de snabba samhällsförändringar vi har och behovet av att stärka äganderätten i en tid när alltmer mark tas i anspråk för bebyggelse. Digitaliseringen är en möjlighet och en utmaning. Insamlingen av geodata som behövs för att förutse brandkatastrofer, som vi tycks drabbas av alltmer, är viktig, och Lantmäteriets information behövs för att räddningstjänsten ska kunna ta sig till brandplatserna.

Herr talman! Vi menar att man i den förändringsprocess som påverkar Lantmäteriet, och andra myndigheter, måste överväga andra organiseringssätt, till exempel att med ett fortsatt tillsynsansvar tillåta utomstående aktörer att utföra det arbete som i dag görs av lantmätare anställda av myndigheten.

Att det är svårt att få tag i nyutbildade lantmätare är välkänt. Jag menar att det skulle underlätta rekryteringen om det fanns möjligheter att utöva yrket även om man är anställd i byggbranschen, på konsultföretag eller hos en större förvaltare av fastigheter.

Centerpartiet står även bakom reservationen 12 om en översyn av Lantmäteriet.

Herr talman! Slutligen vill jag påpeka att det just nu bereds ett ärende på Regeringskansliet som handlar om en översyn av jordförvärvslagen. Det finns en utredning som föreslår att det ska bli lättare för juridiska personer att köpa mark av enskilda markägare. Centerpartiet känner en oro för detta och att en ändring i jordförvärvslagen i denna del kan leda till svårigheter för exempelvis unga lantbrukare att hävda sig gentemot bolag vid köp av fastigheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fastighetsrätt

Vi har reserverat oss mot detta, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 6 under punkt 7.

Anf. 142 Momodou Malcolm Jallow (V)

Herr talman! Vi debatterar alltså betänkandet Fastighetsrätt.

Det är viktigt att lyfta fram kommunernas ansvar i denna fråga. Kommunerna har en viktig roll när det gäller att öka bostadsbyggandet. Det är bland andra kommunerna som tar fram de detaljplaner som anger hur områden ska bebyggas. Ska det byggas fler bostäder behöver planberedskapen vara god, och för att öka bostadsbyggandet bör kommunerna ges en mer offensiv och styrande roll.

Herr talman! Ett av kommunernas viktigaste verktyg för ett offensivt bostadsbyggande är markpolitiken. En förutsättning för att genomföra viktiga samhällsbyggnadsåtgärder är att kommunen också äger exploaterbar mark. I kommuner som blir beroende av enskilda markägares goda vilja för att planlägga och därefter bygga riskerar bostadsbyggandet att bli ojämnt, oberäkneligt och otillräckligt.

Kommunernas möjlighet att förvärva attraktiv byggmark har dock minskat efter att riksdagen 2010 ställde sig bakom den borgerliga regeringens förslag att avskaffa förköpslagen.

Förköpslagen gav en kommun förköpsrätt vid försäljning av vissa typer av fastigheter. Det innebar att kommunen hade förköpsrätt till en fastighet vid en överlåtelse som uppfyllde de kriterier som lagen uppställde. Lagen var ett viktigt redskap för kommunernas fysiska planering och tätbebyggelseutveckling och ett stöd för fler exploateringsavtal.

Herr talman! Byggrättsutredningen har haft i uppdrag att se över kommunernas möjligheter att säkerställa att befintliga byggrätter tas i anspråk. Bakgrunden till uppdraget är det stora behovet av att snabbt få fram bostäder eftersom det råder bostadsbrist.

Utredningen överlämnade i augusti 2018 sitt betänkande Ett snabbare bostadsbyggande. Utredningens analyser visar att problem med dröjsmål och byggrätter oftast avser privatägd mark eftersom kommunerna har skarpare verktyg för att snabbt få fram bostäder på egen mark. Utredningen anser därför att kommunerna i större utsträckning bör bedriva en strategisk och långsiktig markpolitik med syfte att förvärva egen mark.

Herr talman! Vi vet att mark inte är oändlig, och ny mark kommer inte att växa fram. När jag satt i kommunfullmäktige i Malmö sålde kommunen mark på varje möte vi hade. Ni har säkert hört talas om Percy Nilsson som köpte mark i Malmö väldigt billigt. När han sålde den efter några veckor gjorde han nästan 300 miljoner i vinst.

Herr talman! Utredningen föreslår bland annat att Boverket får i uppdrag av regeringen att utreda frågan om införandet av en kommunal förköpslag som kan underlätta bostadsbyggande och tätortsutveckling i kommunerna.

Utgångspunkten för Boverkets uppdrag bör vara att utreda en ny modern förköpslag som också kan komma till rätta med de problem som fanns i den tidigare förköpslagen. Enligt min mening bör regeringen ge ett sådant uppdrag till Boverket och därefter återkomma till riksdagen med förslag till en ny förköpslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fastighetsrätt

Herr talman! Vänsterpartiet anser alltså att en ny förköpslag bör införas i syfte att förbättra kommunernas möjligheter att planera för och bygga fler bostäder.

Dagens bostadsbrist driver upp priserna på mark. Det har fått till följd att byggherrar som av kommunen har fått tillgång till planlagd mark i syfte att bygga på den låter bli att bygga eftersom de förväntar sig fortsatt stigande markpriser och högre avkastning på sin investering längre fram.

Detta bekräftades bland annat av Dagens Nyheters granskning 2016. Enligt granskningen, som omfattade omkring 25 000 bostäder i lägenhetshus som byggdes klart 2015, är detta en viktig anledning till att det byggs för lite och för sakta.

Att hålla på mark på detta sätt innebär att byggbar mark inte blir bebyggd trots att det finns ett stort behov. Vänsterpartiet kan inte acceptera en ordning där byggherrarnas fördröjande vinstupplägg tillåts styra bostadsutbudet samtidigt som Sverige har en nationell bostadskris och det råder bostadsbrist i stora delar av landet.

Herr talman! Jag ställer mig bakom samtliga reservationer från Vänsterpartiet, men för tids vinnande yrkar jag bifall bara till reservation 7.

Anf. 143 Lars Beckman (M)

Herr talman! Efter detta angrepp på äganderätt och marknadsekonomi tänkte jag att Vänsterpartiet skulle kunna förtydliga vad man menar egentligen. Vi är överens om problembilden: Det byggs för lite. Det behöver byggas mycket mer i hela Sverige, men konfiskation av privat egendom genom att ge kommunerna förköpsrätt skulle jag gärna vilja att Vänsterpartiet utvecklar lite mer. Jag har två frågor som rör den delen av anförandet, nämligen: Tror Vänsterpartiet på äganderätten - tycker Vänsterpartiet att den behöver förstärkas i Sverige, inte minst för markägare? Den andra frågan är: Tror Vänsterpartiet på marknadsekonomi? Det är kopplat till den delen.

Sedan har jag en fråga. Vi andra har pratat om väsentligheter här i debatten, nämligen om handläggningstiderna för Lantmäteriet, till exempel. Jag noterar att Vänsterpartiet inte har ställt sig bakom den välbehövliga översyn av Lantmäteriet som är nödvändig. Det vore intressant att höra Vänsterpartiets lösning på att korta handläggningstiderna och ge kommunerna rådrum över den situation som ger samhällsutveckling, till exempel i Ljusdals kommun. Det finns andra kommuner som också har ansökt om att få bedriva lantmäteriverksamhet i egen regi eftersom staten inte levererar på sitt samhällskontrakt. I dag är det årslånga handläggningstider, vilket skadar samhällsutvecklingen dramatiskt i Gävleborg och andra delar av Sverige.

Det vore intressant att få några svar från Vänsterpartiet på dessa frågor.

Anf. 144 Momodou Malcolm Jallow (V)

Herr talman! Tack för dina frågor, Lars Beckman! De var många, men jag ska försöka svara.

Förköpslagen är viktig för oss. Den är viktig framför allt i dessa dagar när vi, så som har sagts här tidigare, har en nationell bostadskris. Människor måste ha någonstans att bo. För att kunna bygga behövs mark, och då måste kommunerna, som har bostadsförsörjningsansvar, ha tillgång till mark. Om kommunerna inte har tillgång till mark kan vi stå här och ha hur många reformer som helst och ge dem hur mycket stöd som helst - det kommer inte att byggas några bostäder. Om man vänder sig till dem som har privatägd mark tänker de på marknadsekonomi, som du pratade om, Lars Beckman. De säger: Varför ska vi bygga? Vi kan ju spekulera och vänta och se hur höga priserna kan bli, och då kan vi bygga eller sälja marken. Detta är inte något som gynnar allmänheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fastighetsrätt

Det är en rättighet för varenda människa att ha någonstans att bo, och därför måste vi riksdagsledamöter ha ordningar och reformer som gör det möjligt för kommunerna att ha tillgång till mark. Detta innebär att kommunerna också måste ha en effektiv markpolitik, vilket jag anser att många kommuner inte har. Jag nämnde min egen kommun Malmö, där man sålde mark varje gång vi hade kommunfullmäktigemöte, som om det skulle växa fram ny mark. Detta är inte ett bra eller effektivt sätt att bedriva markpolitik. Därför tycker vi i Vänsterpartiet att förköpslagen, som vi hade tidigare, borde komma tillbaka så att vi kan möjliggöra för kommunerna att bygga bostäder.

Anf. 145 Lars Beckman (M)

Herr talman! Vänsterpartiet skulle ha större trovärdighet i denna fråga om de hade ställt sig bakom kravet på en översyn av Lantmäteriet, så som vi ansvarsfulla partier i denna kammare har gjort. För det är så att byggklar mark finns och marknadsekonomin funkar, men staten levererar inte. Det är statens kärnverksamhet som inte levererar därför att det är årslånga väntetider. Man måste liksom få kedjan att hänga ihop.

Vi är överens om att det är bostadskris. Vi är överens om att det måste byggas mer. Vi är överens om att vi har en osynlig bostadsminister. Vi är överens om att vi har en januariöverenskommelse som inte kommer att leverera. Jag är inte säker på att bostadskrisen i Sverige kommer att lösas av att vi har byggnadslovsfria altaner eller att fler unga kommer att få bostäder av det, men det vi absolut inte är överens om är konfiskation av privat egendom.

Jag tycker att det är obehagligt, herr talman, att vi har ett parti i Sveriges riksdag som inte värnar äganderätten och som står här och säger att man mer eller mindre ska ge kommunerna rätt att konfiskera privat egendom med en lagstiftning från Sveriges riksdag. Jag är glad över att Vänsterpartiet är ensamt om den uppfattningen här i kammaren.

I ledamotens andra replik får Vänsterpartiet gärna förklara varför Vänsterpartiet är så nöjt med hur det fungerar med dagens situation på Lantmäteriet. Om vi är överens om att det byggs för lite och att kommunerna ska få rådighet över sin verksamhet, varför ställer man sig då inte bakom en översyn av Lantmäteriets verksamhet som gör att vi kan nå målet, nämligen att kommunerna ska kunna bygga mer bostäder och se till att företagen kan expandera och att landsbygden kan leva? Detta vore bra att få veta.

(Applåder)

Anf. 146 Momodou Malcolm Jallow (V)

Herr talman! Jag tror att Lars Beckman aktivt väljer att inte höra det jag sa. Det jag pratar om är förköpslagen. Det jag pratar om är en lag som vi har haft i Sverige nyligen - den togs bort 2010.

Skillnaden mellan Vänsterpartiet och Moderaterna är att vi i Vänsterpartiet vill värna allmänheten - alla i en gemenskap. Det är detta som är viktigt för oss. Moderaterna fokuserar på individens välmående, vilket inte är särskilt viktigt för oss. Om vi på något sätt kan skapa ett samhälle där fler människor har någonstans att bo och där fler människors livsvillkor blir bättre kan jag säga att till och med de individer som Lars Beckman och Moderaterna värnar om är inkluderade. Men med den politik som Lars Beckman och Moderaterna bedriver är inte fattiga, utsatta och hemlösa människor inkluderade. Det är detta som är skillnaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fastighetsrätt

Det vi pratar om är en kris där människor behöver någonstans att bo, och vi försöker hitta lösningar så att de får det. Det här är inget nytt utan något som vi har haft innan. Och Lars Beckman står här och säger att vi är det enda parti i hela Sveriges riksdag som gör detta.

Vad gäller Lantmäteriet tror jag att alla är överens om att man måste göra något åt de långa handläggningstiderna. Vi är också överens om att det är viktigt att staten tar ansvar och levererar samhällskontrakt. Det är inte detta frågan handlar om, i alla fall inte för oss.

Ola Johansson (C)

Anf. 147 Ola Johansson (C)

Herr talman! Ursäkta, detta replikskifte skedde lite spontant!

Vi har oerhört skilda åsikter om vad som kännetecknar en enskild markägare. I sin reservation skriver Vänsterpartiet "i kommuner som blir beroende av enskilda markägares goda vilja", och så tar man det till intäkt för att misstänka att det finns enskilda markägare som inte har en god vilja och för att föreslå att vi ska återinföra en starkt kritiserad förköpslag.

Jag kan berätta om markägare. Markägare kan vara en yngre bonde eller en bonde i min ålder. Nu är ju inte jag bonde, men det kan vara en person som har en plan för att låta sina barn eller barnbarn fortsätta att driva lantbruket på samma grund som det kanske har drivits i generationer i utkanten av en stad. Det kan handla om en skogsfastighet, som jag beskrev i mitt huvudanförande, där det finns en förväntan på att skogen ska ge någon form att tillväxt och avkastning och också fungera som en kolsänka, som all växande gröda gör.

Jag kan se riskerna för att vi med en återinförd förköpslag kommer att få se kommuner som köper upp mark för lagerlokaler, logistikcenter och andra markkrävande verksamheter på den bästa brukningsvärda åkermark som landet har, med stöd av Vänsterpartiets förköpslag, och dessutom med möjligheten att inte ens ersätta markägaren för den förväntade intäkten av att kunna bruka marken.

Är det sådan politik Vänsterpartiet förespråkar med sitt krav på att återinföra förköpslagen och sin ståndpunkt att man inte ska få skälig ersättning för den mark som kommunen köper och tar i anspråk för de bostäder som Vänsterpartiet vill tvinga fram?

Anf. 148 Momodou Malcolm Jallow (V)

Herr talman! Återigen: Det är viktigt att lyssna på vad som sägs eller kanske läsa vår reservation ordentligt. Ola talar om att ta mark från privata markägare utan skälig ersättning. Det har ingen påstått.

Vi har talat om kommuner som blir beroende av enskilda markägares goda vilja för att kunna planlägga. I det fallet menar jag helt enkelt att privata markägare ganska ofta vill göra så mycket vinst som möjligt på sin mark. Detta är kapitalismens logik. Varför ska jag sälja min mark billigt när jag vet att om jag avvaktar kommer marknaden att leda till att prisnivån höjs ytterligare. Varför skulle jag göra det? Det går emot marknadens och kapitalismens logik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fastighetsrätt

Det är detta som avses här. Kommunerna litar på de enskilda markägarnas goda vilja för att kunna få tillgång till marken eller kunna planlägga. Det tycker vi är djupt problematiskt. Vi lägger, återigen, inte skulden för problematiken bara på de privata markägarna, utan vi lägger den också på kommunerna. De har dålig markpolitik, vilket måste förändras.

Ola Johansson (C)

Anf. 149 Ola Johansson (C)

Herr talman! Det är intressant att höra Vänsterpartiet föreläsa för mig om kapitalismens logik. Vi har diametralt skilda uppfattningar, vilket kommer fram i ett yttrande som det som Momodou Malcolm Jallow avslutade sitt replikskifte med Lars Beckman med. Han sa att individen inte är särskilt viktig. Nej, den är ju inte det i Vänsterpartiets samhälle.

I det samhälle som jag förespråkar är individen viktig. Individen är en oerhört viktigt faktor för att skapa en drivkraft så att man kan använda sig av det man för tillfället äger och förvaltar. Det är kanske inte några stora egendomar. De är kanske inte ens speciellt mycket värda, men för kommande generationer, för barn och barnbarn eller eventuellt tillkommande, är det oerhört viktigt.

Vad jag vill lyfta fram, vilket kanske dock inte framgår av Momodou Malcolm Jallows reservation men som mycket tydligt framgår av Vänsterpartiets politik, är det utredningsförslag som hans partikamrat Nooshi Dadgostar har lagt fram. Det innebär att man ska kunna ta mark i anspråk för att göra olika gemensamma satsningar på infrastruktur och annat för att möjliggöra bostadsbyggande utan att ge någon ersättning till markägaren. Expropriation är inte ett tillräckligt uttryck, utan det är ren och skär stöld av mark för att kunna göra den typen av samhällssatsningar som ska möjliggöra bostadsbyggande.

Det här är fullständigt främmande för Centerpartiet, och jag är helt övertygad om att de närvarande socialdemokraterna inte kommer att bidra till att en sådan utredning genomförs. Vill Momodou Malcolm Jallow se en utveckling där man inte längre ens ska kunna få betalt för sin mark om samhället bestämmer sig för att det ska vara så?

Anf. 150 Momodou Malcolm Jallow (V)

Herr talman! Som Ola vid det här laget kanske vet älskar jag att ha ideologiska debatter. Kapitalismen är motsatsen till vad jag och mitt parti står för och den ideologi jag tror på. Jag har en stark övertygelse om socialismen. Det handlar om att bygga en gemenskap.

Det är det här Sverige handlar om, om en gemenskap där vi bygger en välfärd. Jag som är frisk kan jobba och betala skatt för att den som är sjuk kan få vara hemma och tillfriskna. Jag som har jobb kan betala skatt för att den som är arbetslös ska kunna ha någonstans att bo och pengar att leva på. De som kan bidrar med sin förmåga, och de som har olika behov kan få det de behöver.

Det är vår grundläggande ideologi. Det handlar inte om individer utan om vi i gemenskapen. Jag ska visa solidaritet för min närmaste medmänniska. Det är detta som är skillnaden mellan Vänsterpartiet och liberaler. Liberaler tänker på individen. Det är precis som i USA och andra kapitalistiska länder. Om du är individ och är stark och kan använda armbågarna för att klara dig bryr du dig inte om hur din nästa har det. Jag vill inte leva i ett sådant samhälle.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fastighetsrätt

Det är därför vi talar om att bostadsbyggandet ingår i den gemensamma välfärden i Sverige. Det måste gälla alla. Vi kan inte ha enskilda individer som köper mark och använder den för sin privata vinst medan det finns ett stort behov att bygga nya bostäder för olika människor - pensionärer och barnfamiljer - som är hemlösa. Jag vill inte leva i ett sådant samhälle, och det är därför jag är socialist.

Larry Söder (KD)

Anf. 151 Larry Söder (KD)

Herr talman! Tomträttsinstitutet infördes i Sverige i början av 1900-talet som en lösning för mindre bemedlade så att de kunde bygga hus även om de inte hade råd att köpa den mark som huset skulle stå på. Jag tror att tomträtten som princip fortfarande kan göra det möjligt för människor att ha råd med ett eget boende. Man behöver inte låna upp lika mycket pengar direkt, och därmed blir ett eget boende mer tillgängligt för fler människor.

Vi har under dagen diskuterat denna fråga ganska mycket. Jag hävdar att vi har en bostadskris som innebär att vi måste hitta andra och nya vägar. Tomträtt är något som jag tror att vi måste gå vidare med.

Under alliansregeringen tillsattes Tomträtts- och arrendeutredningen som i delbetänkandet Tomträttsavgäld och friköp presenterade ett antal förslag för att modernisera tomträtten. Bland annat föreslog utredningen att avgälden ska justeras varje år. För småhustomträtternas del föreslogs treåriga värderingsintervall. Utredningen föreslog också att en generell avgäldsränta ska anges i lag. Avgäldsräntan ska bestämmas med ledning av den långsiktiga realräntan och uppgå till 2,75 procent.

Tomträtter för bostadsändamål kan bli attraktivare och tryggare som upplåtelseform om avgäldsperioderna och nivån på avgäldsräntan justeras i enlighet med utredningens förslag. Många av de reportage som förekommit i medierna handlar om just denna problematik. Höjningarna blir höga när man gör uppräkningen för sällan, och kommunerna tar olika betalt. Därför behövs någon typ av standard. Tomträtts- och arrendeutredningen överlämnade sitt delbetänkande i oktober 2012.

Dåvarande statsrådet Helene Fritzon besvarade i januari 2018 en skriftlig fråga om huruvida statsrådet tänkte ta några initiativ för att modernisera de villkor som styr tomträttsavgälder. Statsrådet sa att regeringen bedrev ett aktivt beredningsarbete och att Regeringskansliet under 2017 hade hållit ett möte med vissa särskilt berörda myndigheter och organisationer om den fortsatta inriktningen på arbetet. Statsrådet förklarade att de synpunkter som framförts vid mötet analyserades inom Regeringskansliet.

Att de synpunkterna analyserades är ju ett lugnande besked. Visserligen redovisade inte statsrådet någon tidsplan för när analyserandet skulle vara färdigt, men jag hoppas att det är snart. Det skulle vara trevligt för alla som vill ha ett eget boende.

Det är anmärkningsvärt att regeringen ännu inte har presenterat något konkret förslag om hur man avser att gå vidare i denna viktiga fråga. Kan regeringspartierna kanske redovisa detta i kammaren i dag? Det vore önskvärt.

För ett antal verksamheter och för hela samhällsbyggnadsprocessen är Lantmäteriets insatser av avgörande betydelse. Bostadsbyggandet kräver bildande av nya fastigheter, och byggandet av nya järnvägar kräver markupplåtelser med stöd av fastighetsbildningslagen, ledningsrättslagen och anläggningslagen. När samfälligheter bildas för vägar eller när anläggningar för bredband installeras är myndigheten inkopplad för att lösa markupplåtelsefrågorna. För den som vill förändra sin fastighet genom om- eller tillbyggnad, registrera ägande vid köp eller försäljning eller ändra fastighetsgränser behövs Lantmäteriets insatser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fastighetsrätt

Under många år har Lantmäteriet haft stora problem med långa handläggningstider. Trots tillgång till ny teknik är väntetider och handläggningstider ett mycket stort problem för många som vill utveckla sina företag och sina fastigheter.

De långa handläggningstiderna har också en negativ inverkan på näringslivsutvecklingen på många orter. Lantmäteriets avgifter bestäms av regeringen, men de motsvarar inte alls arbets- och serviceinsatsen.

Enligt vår uppfattning skulle många aktörer, till exempel konsulter, byggföretag eller fastighetsägare, själva kunna utföra mätningsdelen i en förrättning, vilket dagens regelsystem förhindrar. I de flesta andra länder finns lösningar där certifierade företag eller personer får utföra olika moment, och det skulle vi vilja att man tittar närmare på.

För att komma till rätta med problemen anser vi att det krävs en allmän översyn av Lantmäteriets verksamhet. Det är av yttersta vikt att man kan minska de långa handläggningstiderna. Det man skulle kunna göra snart är att låta vägsamfälligheter själva besluta om förändringar av andelstal. Dessa andelstal är viktiga för bland annat årsavgiften till samfälligheten. Det är i dag förenat med långa handläggningstider och dyra avgifter att göra registreringen. Vi anser att det är smidigare att vägsamfälligheterna själva kan besluta om andelstalen, och därmed är registren hos vägsamfälligheterna alltid riktiga. Om det skulle uppstå en tvist i vägsamfälligheten är det rimligt att Lantmäteriet blir inkopplat, men i 95 procent av fallen är det fråga om rutinärenden som borde kunna skötas på det lokala planet. Då kan Lantmäteriets resurser användas för andra delar som är viktiga för att öka bostadsbyggandet.

Vi tror att det finns ett stort stöd för en sådan förändring bland vägsamfälligheter. Exempel finns från andra länder där det fungerar mycket bättre. Man borde kunna lösa detta fort, om regeringen vill. Jag är dock förvånad över att Liberalerna hamnat på andra sidan i frågan. När jag säger andra sidan handlar det om att det borde vara naturligt för Liberalerna att hamna på den sida där vägsamfälligheterna på ett eller annat sätt får större frihet. Vad är det om inte liberalism?

Socialdemokraternas Joakim Järrebring är orolig för rättssäkerheten. Jag är orolig för att vi har ett system som inte alls fungerar eftersom registren är felaktiga, och systemet är administrativt otympligt. Jag tycker att det är ett större problem, och jag tycker att vi kan lösa detta fort och i en god anda.

Jag hoppas att riksdagen fattar beslut om ett tillkännagivande så att problemet kan lösas fort. Och jag hoppas att den sittande regeringen kan ta problemet till sitt hjärta och lösa det fort. Vi kan inte lägga dessa resurser på Lantmäteriet, utan det är bättre om de läggs på det lokala planet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fastighetsrätt

Med dessa ord yrkar jag bifall till reservationerna 3 och 12.

Anf. 152 Henrik Edin (L)

Herr talman! Lantmäteriets förrättningsprocess har under flera år dragits med problem som löpande har förvärrats. Genomförandetiden för förrättningar är alldeles för lång. Otillräcklig lokalkännedom gör att förrättningar inte alltid blir gjorda med den kvalitet som kan förväntas. Dessutom finns det ett stort missnöje med höga förrättningskostnader.

Under perioden 2012-2016 har mediantiderna för handläggning i Lantmäteriet fördubblats. Vid ärenden om fastighetsreglering närmar sig mediantiden ett år.

Långa handläggningstider hos Lantmäteriet försvårar inte bara bostadsbyggande utan skapar också bekymmer i många andra sammanhang. Exempelvis kan förseningar leda till ekonomiska förluster för de jord- och skogsbrukare som behöver göra avstyckningar av befintliga fastigheter. Även vägförrättningar och frågor om fastställande av andelstal för vägföreningar försvåras.

Detta är inga okända problem. Frågan har flera gånger debatterats i denna kammare, inte minst under förra mandatperioden. Flera åtgärder har påbörjats för att komma till rätta med de strukturella brister som ligger bakom problemet. Detta har tidigare talare tagit upp.

Liberalerna är öppna för att göra genomgripande reformer för att förbättra förrättningsprocesserna. Vi anser att det är viktigt att samfällighetsföreningar som har behov av att ändra otidsenliga andelstal kan göra det på ett så enkelt och rättssäkert sätt som möjligt.

Liberalerna har tre reservationer i betänkandet. Jag skulle vilja yrka bifall till reservation 5, vilken rör en helt annan fråga. Den handlar om cykelvägar.

Att gång- och cykelvägar inte kan anordnas inom ramen för väglagen om de saknar samband med allmän väg gör att det ofta är svårare att anordna gång- och cykelvägar än vanliga vägar, vilket förstås är mycket märkligt. Det är ett uppenbart problem. Om vi menar allvar med att ta krafttag i klimatfrågan måste vi göra något åt denna fråga.

Anf. 153 Lars Beckman (M)

Herr talman! Tack, Henrik Edin, för anförandet!

Problembilden kan vi moderater ställa oss bakom. Liberalerna har naturligtvis helt rätt i att systemet med andelstal i vägsamfälligheter inte fungerar tillräckligt väl i dag. Det finns ett konkret förslag som skulle fungera bättre, som Riksförbundet Enskilda Vägar tycker vore bra.

Precis som Larry Söder sa i sitt anförande blir man förvånad. Hur kommer det sig att Liberalerna byter sida och ställer sig på socialisternas sida? Det vore intressant att få höra.

Det som är än mer anmärkningsvärt är naturligtvis översynen av Lantmäteriet. Precis som Henrik Edin sa i sitt anförande är det långa handläggningstider. Staten klarar inte av att leverera sin kärnverksamhet. Staten havererar. Staten hindrar samhällsutvecklingen. Staten försvårar byggnationer ute i kommunerna. Kommunpolitiker är ibland desperata eftersom det kan ta flera år att göra enklare saker.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fastighetsrätt

Det logiska är då naturligtvis att göra en översyn av Lantmäteriet. Man kan titta på hur det ser ut och är organiserat i Danmark, Norge och Finland - närliggande länder till oss. Det vore intressant att få veta vad Liberalernas lösning är på att förkorta handläggningstiderna på Lantmäteriet och varför Liberalerna tycker att det är så viktigt att inte göra en översyn av verksamheten.

Anf. 154 Henrik Edin (L)

Herr talman! Först och främst vet jag inte om det är så uppenbart att Liberalerna inte vill göra en översyn av Lantmäteriets verksamhet. Det är vad vi vill göra. Det är uppenbart något som behöver göras för att korta handläggningstiderna.

Vad som sedan behöver göras för att korta handläggningstiderna är lite en annan fråga. Jag tror att Lars Beckman överdriver meningsskiljaktigheterna i utskottet, även om vi har olika åsikter.

Jag menar att när vi gör översynen av Lantmäteriets verksamhet behöver vi ha så breda perspektiv som möjligt. Vad som förordas av bland annat Moderaterna är att vi uteslutande går vidare med den så kallade Finlandsmodellen. Jag säger inte att det inte skulle vara ett gångbart alternativ, men jag menar att vi behöver en mycket bredare ansats när vi ska angripa problemet.

Anf. 155 Lars Beckman (M)

Herr talman! Jag vet inte om ledamoten blandar ihop ärendena. Det ena handlar om andelstal i vägsamfällighetsföreningar. Det kan finnas 10 000 delägare - medlemmar - i föreningen som vill ha en lösning som de tycker är bra. För mig som moderat är det logiskt att lyssna in vad man vill i "branschen"; vilken lösning de vill ha.

Det andra ärendet gäller reservation 12, som Liberalerna inte ställer sig bakom. Det gäller en generell översyn av Lantmäteriet. Jag gav några exempel i mitt anförande, som att man i Finland har väsentligt kortare handläggningstider. Jag gav exempel från Norge med väsentligt kortare handläggningstider. Jag gav exempel från Danmark, där verksamheten i stort är privatiserad. Ett generellt drag från alla tre länder är att de i många fall har kortare handläggningstider och lägre kostnader.

Då undrar jag vad det liberala är att inte ställa sig bakom en översyn av Lantmäteriet, herr talman. Jag anser att handling alltid slår ord. Det är när man gör någonting som det blir skillnad. Det är när man ställer sig bakom i det här fallet tre borgerliga partier, M, C och KD, som man kan driva igenom någonting. Vi hade hoppats att alla partier i Sveriges riksdag hade ställt sig bakom. Det var inte sannolikt att det skulle ske efter Vänsterpartiets inlägg med angreppet på äganderätten. De vill ha en helt annan samhällsmodell. Men hör på namnet Liberalerna! Jag kan inte tänka mig att Liberalerna skulle vara mot till exempel en ökad privatisering av den verksamhet som vi ser utvecklas i andra länder.

Anf. 156 Henrik Edin (L)

Herr talman! Det är förstås så att vi har ett stort problem som vi behöver hantera. Vi behöver ta ett så brett grepp som möjligt om den här frågan. Det är som Lars Beckman säger. Det finns en reservation här som Liberalerna skriver under. Men den har ett väldigt stort fokus på att man inom föreningarna med majoritetsbeslut ska kunna ändra andelstalen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fastighetsrätt

Det är egentligen det som vi känner att vi behöver ha en bredare ingång till. Jag menar att det finns målkonflikter i frågan. Det är jag alldeles säker på att Lars Beckman också inser. De målkonflikterna innebär att det skulle kunna hända att en enskild människa hamnar i konflikt med sina grannar, alltså en majoritet. Det är någonting som vi behöver ta på rätt stort allvar.

Därför behöver vi egentligen bredda översynen av verksamheten till att kunna inkludera andra lösningar än just den så kallade Finlandsmodellen.

Larry Söder (KD)

Anf. 157 Larry Söder (KD)

Herr talman! Jag vill i dag läsa upp vad vi faktiskt har skrivit i betänkandet: "Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör utreda hur en lagreglering som innebär att en samfällighetsförening själv kan besluta om ändrade andelstal i en gemensamhetsanläggning kan utformas och återkomma till riksdagen i frågan."

Jag menar att det är ganska löst formulerat. Jag kan inte riktigt förstå vad i den meningen som Liberalerna har problem med. Liberalerna har samma uppfattning, det vill säga att det är ett problem. Jag har samma uppfattning om att vi borde ändra systemet. Vad är det i denna skrivning som gör att Liberalerna går emot detta? Jag kan inte för mitt liv förstå hur man kan komma på andra sidan.

Jag säger andra sidan, för jag tycker att Liberalerna är ett alliansparti. Liberalerna borde stå upp för att när vi kan fatta beslut på lägsta effektiva nivå borde vi göra det. I detta fall är det alldeles solklart att det är på vägsamfällighetsnivån.

När det gäller översynen av Lantmäteriet kan jag heller inte riktigt förstå hur man landar där man gör. Där öppnar vi för att man ska kunna få in andra aktörer som gör en del av uppgifterna som Lantmäteriet gör för att Lantmäteriet ska göra mer av det som det faktiskt är duktigt på och som bara det kan göra.

Det borde väl vara en liberal tanke att andra aktörer släpps in även i statliga verksamheter. Det gör att vi konkurrensutsätter de delarna för att göra det så effektivt som möjligt och använder skattemedel på bästa sätt.

Jag håller nog med Lars Beckman i hans tolkning. Jag skulle vilja att Liberalerna förklarade lite mer varför de hamnar på andra sidan.

Anf. 158 Henrik Edin (L)

Herr talman! Larry Söder framför samma kritik som Lars Beckman tidigare och hävdar att det är en lös formulering i frågan om andelstal. Det kanske säger någonting om just Liberalernas position i den här frågan.

Det är förstås så att frågan redan ligger på regeringens bord. Det fick vi höra från Lars Beckman inte minst i inledningsanförandet här tidigare. Jag vill absolut inte gå i försvar för regeringen i den här frågan på något sätt. Men menar Larry Söder att riksdagen ställer sig bakom en fråga som regeringen redan hanterar och driver den till regeringen?

Det kanske är en lös formulering. Men är inte det också ett rätt löst agerande? Är det inte bättre att man har en mycket tydligare och slagkraftig formulering som tar ett bredare grepp om frågan? Det tycker i varje fall jag.

Vi är överens om verklighetsbeskrivningen. Det är ett mycket stort problem. Lantmäteriets verksamhet behöver ses över, och vi behöver korta handläggningstiderna. Det är inget konstigt med det alls.

Larry Söder (KD)

Anf. 159 Larry Söder (KD)

Herr talman! Hur vill då Liberalerna göra det? Det är den stora frågan. Socialdemokraterna och Miljöpartiet avstyrker denna motion, och Liberalerna avstyrker denna motion. Det betyder att de inte har något uppdrag från riksdagen att göra någonting över huvud taget.

Hur vill Liberalerna komma till rätta med de långa handläggningstiderna? Hur vill Liberalerna flytta beslutandemakten närmare människorna? Det är faktiskt det vi vill göra. Om inte det är liberal politik vet inte jag vad liberal politik är längre.

När det gäller att man är rädd för att det är rättsosäkert är det klart att man måste ha ett system där man kan överpröva det på ett eller annat sätt. Men i 95 procent av fallen är alla överens om vilket andelstal det ska vara.

De fallen kommer med detta system att fungera alldeles utmärkt. Andelstalet kommer att vara rätt. Man kommer att betala den avgift man ska betala, och Lantmäteriet belastas inte. Men i detta fall tycker Liberalerna att det är bättre att det går till Lantmäteriet och det ska sitta och besluta om det är rätt eller fel.

Förlåt mig, men jag tycker att Liberalerna har hamnat på fel sida i dessa två delar. Annars har vi samma verklighetsbeskrivning av problemet. Om Liberalerna vill ha en skarpare skrivning som gör att de kan gå med på detta nästa år, javisst, gärna. Det är fine för mig. Men detta är en så lös skrivning att även Liberalerna skulle kunna gå med på det.