Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Finansiell stabilitet och finansmarknadsfrågor

Betänkande 2023/24:FiU22

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
21 mars 2024

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Finansiell stabilitet och finansmarknadsfrågor(pdf, 486 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2023/24:22 Finansiell stabilitet och finansmarknadsfrågor

Beslut

Skrivelse om verksamheten i Internationella valutafonden (IMF) 2023 har behandlats (FiU22)

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som bland annat handlar om finansiell och monetär stabilitet, samt analys av den ekonomiska utvecklingen och institutionens utlåning. Riksdagen anser bland annat att Internationella valutafonden (IMF) har en mycket viktig roll när det gäller att identifiera och uppmärksamma risker för den finansiella stabiliteten. IMF fyller också en viktig funktion genom att med en hög grad av integritet och oberoende utvärdera såväl den globala ekonomin som enskilda länder.

Med detta lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa också nej till cirka 80 förslag i motioner om finansmarknadsfrågor från allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om makrotillsyn, hushållens tillgångar och skulder, kreditupplysning och inkassoverksamhet samt kontanthantering och betaltjänster.

Utskottets förslag till beslut
Riksdagen lägger skrivelse 2023/24:63 till handlingarna och avslår motionerna..
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 56
Skrivelser: 1

Från regeringen

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2024-03-12
Justering: 2024-03-14
Trycklov: 2024-03-15
Reservationer: 19
Betänkande 2023/24:FiU22

Alla beredningar i utskottet

2024-02-27, 2024-03-07, 2024-03-12

Skrivelse om verksamheten i Internationella valutafonden (IMF) 2023 har behandlats (FiU22)

Finansutskottet har behandlat en skrivelse från regeringen som bland annat handlar om finansiell och monetär stabilitet, samt analys av den ekonomiska utvecklingen och institutionens utlåning. Utskottet anser bland annat att Internationella valutafonden (IMF) har en mycket viktig roll när det gäller att identifiera och uppmärksamma risker för den finansiella stabiliteten. IMF fyller också en viktig funktion genom att med en hög grad av integritet och oberoende utvärdera såväl den globala ekonomin som enskilda länder.

Med detta anser utskottet att riksdagen bör lägga skrivelsen till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.

Utskottet föreslår också att riksdagen säger nej till cirka 80 förslag i motioner om finansmarknadsfrågor från allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om makrotillsyn, hushållens tillgångar och skulder, kreditupplysning och inkassoverksamhet samt kontanthantering och betaltjänster.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2024-03-19
Debatt i kammaren: 2024-03-20
Stillbild från Debatt om förslag 2023/24:FiU22, Finansiell stabilitet och finansmarknadsfrågor

Debatt om förslag 2023/24:FiU22

Webb-tv: Finansiell stabilitet och finansmarknadsfrågor

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Ida Drougge (M)
Anf. 123 Ida Drougge (M)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut, att regeringens skrivelse om arbetet i Internationella valutafonden ska läggas till handlingarna, och avslag på motionerna.

Efter åtta år av socialdemokratiskt styre, där Sveriges utveckling på punkt efter punkt har gått åt helt fel håll, där saker som tidigare har fungerat väl, såsom kärnkraften, har monterats ned och där saker som inte har fungerat på länge, såsom brottsbekämpningen, har eskalerat till dagens systemhotande nivå, har vi nu en regering som på område efter område gör stora omtag.

Vi gör detta i en svår tid med en orolig omvärld, ett skärpt säkerhetsläge med låg tillväxt, hög inflation och global oro. Det handlar inte om någon lätt uppgift eller några roliga åtaganden, vare sig för regeringen eller för Sverige, men det är en nödvändig uppgift.

Kärnan i att klara av dessa omtag är att få upp sysselsättningen och tillväxten. Där måste vi alltid värna den finansiella stabiliteten. Finansiell stabilitet kanske låter tråkigt men är helt nödvändigt och behövs för att kreditgivningen ska fungera. Lån till bostad och företag måste fungera för att investeringar ska bli av och för att innovationer ska komma ut på marknaden och bli tillgängliga för fler men också för att våra finansiella tjänster, som vi använder varje dag, ska fungera, så att vi kan betala mat och räkningar och spara till bostad, pension och buffert.

Att värna den finansiella stabiliteten är en hörnsten i vår ekonomiska politik som vi kanske inte alltid pratar så mycket om.

Om stabiliteten går förlorad riskeras hundratusentals arbetstillfällen och år av ekonomisk utveckling. Grunden för stabilitet är hållbara offentliga finanser med tillräckliga skyddsvallar. Det behövs därutöver åtgärder som bygger på den aktuella riskbild som vi just nu har i Sverige.

Vi befinner oss i ett allvarligt säkerhetspolitiskt läge. Prisökningar och arbetslöshet riskerar att pressa våra hushåll och företag. Klimatförändringarna påverkar riskprofilen för investeringar och lån. Ny teknik förändrar våra konsumtionsmönster och hur vi använder våra finansiella tjänster. Samtidigt drabbas vårt land av systemhotande brottslighet som slår mot tilliten och mot tryggheten.

Politiken behöver bland annat motverka ohållbar kreditgivning. Snabba krediter, alltifrån sms-lån till kreditköp, har vuxit kraftigt de senaste åren. Ränteutgifterna för blankolån står i dag för omkring en femtedel av hushållens ränteutgifter. Om den ökningen fortsätter riskerar det att bli ett problem för stabiliteten. Det är inte heller rimligt att skattebetalarna är med och subventionerar den utvecklingen. Därför arbetar regeringen med ett förslag som innebär att ränteavdrag för blankolån tas bort.

På regeringens uppdrag ses även amorteringskraven över, i syfte att de ska bli mer ändamålsenliga. En utgångspunkt är att kunna hantera hushållens risker vid hög skuldsättning på ett mer ändamålsenligt sätt.

I morse träffade jag företagare som berättade förtvivlat om ett växande problem med utpressning som riktas mot dem och deras anställda som bor i utanförskapsområden nära gäng. De hotas med våld mot dem och deras familjer om de inte låter gängen stjäla i butikerna. De kriminellas framfart förstör för alla som vill göra rätt för sig, som vill arbeta och bidra.

Jag lyssnade till en annan företagare som berättade att hon under sju år gjort i snitt fem till tio polisanmälningar i veckan. En enda ynka har lett till åtal. De kriminellas framfart förstör även tilliten i vårt samhälle och tillväxten. Den tiden kunde hon ha lagt på annat.

Det här ställer krav på politiska åtgärder. Dem vidtar regeringen nu. Våra åtgärder behöver vara mer organiserade, mer strategiska och mer kraftfulla. Våra myndigheter och vår ekonomiska politik behöver arbeta tillsammans med rättspolitiken för att strypa gängens inkomstkällor. Bara den kriminella ekonomin omsätter runt 150 miljarder kronor per år. Bedrägerier ger i dag en större brottsvinst för de kriminella gängen än hela narkotikahandeln.

För att pressa tillbaka de här problemen behöver åtgärderna bli fler och arbetet intensifieras. Det gör regeringen nu med nya effektiva regler som möjliggör för samverkan i större utsträckning. Vi har också höjt kraven på valutaväxlare, för att motverka penningtvätt. Och vi arbetar med ytterligare åtgärder för att motverka bedrägerier.

Skatteverkets, Tullverkets och Kronofogdemyndighetens arbete har förstärkts och fått mer resurser och utökade befogenheter. Myndigheterna styrs så att de ska fokusera på den här typen av brott och verksamhet. Finansinspektionen och Spelinspektionen har fått i uppdrag att samverka för att blockera betalningsförmedling till och från olovliga spelverksamheter, motverka matchfixning och förhindra penningtvätt.

Det är inte en lätt uppgift som regeringen har påbörjat, men det är en nödvändig uppgift.

Björn Wiechel (S)
Anf. 124 Björn Wiechel (S)

Herr talman! Den finansiella stabiliteten och läget på finansmarknaderna beror i grunden på hur det går i den reala ekonomin. På senare år har svenska hushåll genomlevt en djup kostnadskris. Kostnadsökningarna har ätit upp tio års reallöneökningar. Samtidigt är det just löntagarna som har tagit det stora ansvaret för att trycka tillbaka inflationen genom återhållsamma lönekrav. Det är en imponerande insats för Sverige.

Människor har inte bara sett besparingarna sina. Man tvingas också skära ned på det vardagliga. En tredjedel av alla vuxna i Sverige har svårt att betala hyran och andra löpande utgifter. Människor måste låna pengar till mat.

Man hade kunnat förvänta sig att regeringen skulle ta motsvarande ansvar. Men stödet för dem som har det tuffast är minimalt. När vi socialdemokrater föreslår ett extra barnbidrag och höjt underhållsstöd för ensamstående för att minska utsattheten röstar regeringen ned det.

Regeringen har i stället valt att sänka skatten för dem med de högsta inkomsterna, medan sjuka eller arbetslösa, som också har familjer att försörja, inte får någon skattesänkning. I stället möts de arbetslösa och de som nu varslas inom vården och inom byggsektorn av att Åkesson och Kristersson även skär ned i deras a-kassa.

Herr talman! Hur kostnadskrisen slår är uppenbart olika, likaså hur en regering väljer att agera. SD-regeringen gör som högerregeringar gör och står på de välbärgades sida.

Samtidigt som köerna till soppköken ringlar sig längre finns det de som skär guld med täljkniv, inte minst bankerna. De har passat på att berika sig genom skillnader i inlåningsränta och utlåningsränta. De gör vinster på 500 miljoner kronor om dagen. Ändå drar de sig undan från lokalsamhällena runt om i landet, till stor nackdel för det lokala näringslivet och med försämrade investeringsförutsättningar som följd.

Här har vi socialdemokrater förslag om att de statliga servicekontoren ska vara det som möjliggör ett fungerande finanssystem i hela landet. Vi har även förslag om att SBAB kan användas för att öka konkurrensen på bolånemarknaden och åstadkomma en prispress till fördel för kunderna.

Vi har inte minst föreslagit en bankskatt för att råda bot på bankernas orättfärdiga vinster. Skatten är utformad så att den bank som håller sig för god för att ta ut dessa oskäliga vinster inte heller omfattas av den, medan den bank som inte låter bli får återbörda en del till hushållen genom skatten. Men det här röstar SD-regeringen nej till.

Vi vet att Ulf Kristersson får tack-sms från friskolelobbyn när han ser till skydda deras profiter. Det skulle alltså inte förvåna om Jimmie Åkesson och Ulf Kristersson nu även mottar glada tillrop från landets bankdirektörer.

Herr talman! Att vissa går på knäna medan andra roffar åt sig och att regeringen bidrar till att förstärka den splittringen i vårt land påverkar den finansiella stabiliteten. När vi i riksdagen ska fatta finanspolitiska beslut, liksom för Riksbanken när den ska fatta penningpolitiska beslut, för att upprätta stabilitet är det viktigt att veta hur det ekonomiska läget faktiskt är och vilken inverkan besluten kommer att få.

Det saknas i dag viktig kunskap om hushållens tillgångar och skulder. Att få statistik över detta handlar om att få erforderliga fakta och underlag för att väga politiken. Precis som annan statistik skulle den vara anonym. Men den här statistiken, som riksdagen i bred enighet tillsatte en utredning om för att få till, och som Riksbanken, Finanspolitiska Rådet, Finansinspektionen och till och med IMF alla ber om ska komma på plats, motarbetas av SD-regeringen. Det är häpnadsväckande och ansvarslöst.

Motståndet tycks bottna i att näringslivstoppar och stora kapitalägare är rädda för att sådan kunskap skulle blottlägga hur omfattande de ekonomiska klyftorna är mellan dem och vanliga löntagare. De vill inte att verkligheten ska komma fram i ljuset, och för SD-regeringen tycks det väga tyngre än landets förmåga att upprätthålla den finansiella stabiliteten. Kanske får Åkesson ännu fler tack-sms?

Herr talman! Till skillnad från SD-regeringen prioriterar vi socialdemokrater att stötta utsatta hushåll i kostnadskrisen, och till skillnad från SD-regeringen ställer vi oss inte på bankdirektörernas sida utan lägger fram förslag som ökar konkurrensen, kommer åt bankernas orättfärdiga vinster och återför resurser till hushållen. Till skillnad från SD-regeringen sätter vi dessutom stabiliteten och folkflertalets väl före finanselitens egenintressen.

Vi står bakom våra reservationer och väljer att yrka bifall till reservation 8.

(Applåder)

Yusuf Aydin (KD)
Anf. 125 Yusuf Aydin (KD)

Herr talman! Innan 2022 har vi under många år haft en mycket expansiv penningpolitik med låga räntenivåer som lett till väldigt hög skuldsättning i hushåll och företag. När inflationen och räntorna de senaste två åren stigit snabbt och kraftigt har det i vårt räntekänsliga land utsatt många hushåll och företag för kraftiga ekonomiska påfrestningar och finansmarknaden för ökade risker. Vi kan dock konstatera att sedan finanskrisen 2008 och 2009 har det finansiella systemets motståndskraft mot störningar stärkts och krisberedskapen förbättrats. Finansinspektionen har fått mer resurser för att sköta sitt tillsynsarbete. De svenska bankerna är motståndskraftiga med goda kapitalnivåer och likviditetsbuffertar.

Herr talman! Många hushåll har drabbats hårt av de höga räntorna i kombination med amorteringskraven. Regeringen gav därför Finansinspektionen i uppdrag att kartlägga hur undantagen från amorteringskraven fungerat. Dessa undantag är viktiga ventiler för de bolånekunder som drabbas allra hårdast. Utvärderingen visade att bankerna i huvudsak hanterat undantagen på ett bra sätt. På samma sätt som vi kristdemokrater varit pådrivande för att förlänga och förstärka det tillfälliga bostadsbidraget för de ekonomiskt mest utsatta barnfamiljerna är denna ventil viktig i detta ekonomiska läge. Vi kristdemokrater tycker att det är bra att undantagen fungerat väl men anser att de nuvarande amorteringskraven är för stränga och gör tröskeln till det ägda boendet för hög för många hushåll.

Vi vill lätta på det förstärkta amorteringskravet som infördes 2018 men är samtidigt måna om att hitta en balans mellan människors behov av boende och den finansiella stabiliteten. Vi välkomnar därför den översyn som görs för att analysera och utvärdera hur amorteringskravet och de andra låntagarbaserade makrotillsynsåtgärderna har fungerat hittills och hur de kan utformas framöver.

Herr talman! De låga räntenivåerna har också drivit på en ökad kreditgivning vilket lett till att många personer i dag drabbats av överskuldsättning, som skapar problem för både individ och samhälle. För Kristdemokraterna är den enskilda individen viktig. Därför tror vi att åtgärder på makronivå måste kombineras med åtgärder på individ- och mikronivå.

De största problemen med överskuldsättning finns inte på bolånesidan, utan dessa hittar vi bland blancolånen, som haft en explosionsartad ökning de sista åren. Risken att en ny kredit lämnas till indrivning inom fem månader är 50 gånger större för en konsumtionskredit jämfört med storbankernas traditionella bolån. Därför ser Kristdemokraterna positivt på flera av de förslag som lämnas i utredningen Ett förstärkt konsumentskydd mot riskfylld kreditgivning och överskuldsättning.

Utredarna föreslår bland annat ett skärpt tak för kreditkostnader och ett räntetak samt en skärpt kreditprövning. Vidare föreslås att näringsidkare alltid ska vara skyldiga att göra en kreditprövning. Man föreslår även skärpt reglering av spel på kredit, vilket Kristdemokraterna ser mycket positivt på.

Regeringen har remitterat ett förslag om avtrappade ränteavdrag för konsumtionslån utan trygga säkerheter i syfte att dämpa blancolånen. Dessa förslag är en del av åtgärderna som regeringen presenterade i januari.

Herr talman! Ett fungerande finansiellt system är en viktig del av ett motståndskraftigt civilt försvar. Det kan också stärka förmågan att hantera svåra påfrestningar i fredstid. Enligt den nya riksbankslagen har Riksbanken ett ansvar för att allmänheten ska kunna göra betalningar såväl i krissituationer som inträffar under fredstid som i situationer där höjd beredskap råder. Bland annat ska Riksbanken bidra till att det finns tillgång till kontanter i betryggande utsträckning i hela Sverige.

Slutligen vill jag fokusera på ett annat viktigt område, nämligen bankbedrägerier. Bedrägerivågen där kriminella nätverk ger sig på samhällets mest utsatta måste tas på mycket större allvar. Situationen är alarmerande med allt fler rapporter om ett cyniskt och systematiskt utnyttjande av människors sårbarhet och ensamhet. Offren är i många fall äldre personer, som ibland blir av med hela sina livsbesparingar.

En fråga som blivit alltmer relevant handlar om bankernas ansvar vid bedrägerier. I dag har vi en hög grad av digitalisering inom banksektorn. Allt fler ärenden görs digitalt av kunderna själva. Digitaliseringen är bra, men tyvärr har säkerheten inte hängt med i utvecklingen. Vi kan se att det uppstått en obalans mellan kund och bank. Mycket ansvar har förskjutits till kunden, som nu står för risken. Vi kristdemokrater menar att bankerna behöver ta större ansvar för att förebygga denna brottslighet. Därför vill vi utreda frågan om att skärpa bankernas ekonomiska ansvar vid bedrägerier för att de ska skapa säkrare betalsystem.

Att motverka organiserad brottslighet är en av Kristdemokraternas och regeringens mest prioriterade frågor. Att bekämpa bankbedrägerier som göder kriminella gäng och drabbar de mest utsatta och sårbara människorna i samhället är en viktig del i detta arbete.

(forts. § 19)

David Perez (SD)
Anf. 127 David Perez (SD)

Fru talman! Jag vill börja med att tacka för den fina parentationen.

Jag yrkar för Sverigedemokraternas räkning bifall till reservation 12 i betänkandet och vill samtidigt passa på att belysa en rad förslag från vårt parti som vi tror vore till nytta för Sverige.

Vi befinner oss i en tuff ekonomisk verklighet. Vi har en lågkonjunktur som ser ut att hålla i sig åtminstone till nästa år och en inflation som begränsat regeringsunderlagets handlingsutrymme, detta i ett läge där Sverige behöver både investeringar och reformer.

I IMF:s skrivelse, som behandlas i betänkandet, höjs ett varningens finger för en nedgång i ekonomin till följd av utvecklingen inom den kinesiska fastighetssektorn eller på grund av mer volatila råvarupriser. Som tur är har dessa farhågor inte realiserats.

Riksbankens räntehöjningar har tryckt tillbaka inflationen, som snart är nere vid målet om 2 procent. Vi får hoppas att den kommer att hålla sig där.

Det enskilt viktigaste för världsekonomin enligt IMF är att kriget i Ukraina upphör. Regeringsunderlaget gör allt för att både rusta Sverige och skicka hjälp till Ukraina. Det beslut som nyss togs berör bara ett i raden av stödpaket som skickats.

Bostadsmarknaden är ett återkommande ämne som berör många, och som lyftes fram i rapporten är detta ett riskområde. Tidöregeringen går vidare med åtgärder om att höja bolånetaket och samtidigt ta bort ränteavdraget för dyra blankolån.

Överskuldsättning är ett stort samhällsproblem, och det har blivit allt vanligare med skulder för konsumtion i synnerhet bland unga kvinnor. Det leder till stora konsekvenser för individen. Den tidigare regeringen gav ett direktiv om att titta på denna angelägna fråga och föreslå åtgärder som motverkar överskuldsättning och riskfylld kreditgivning.

Ett av förslagen som presenterades av utredningen var ett system för skuld och kreditregister, ett Skri-register, och det vore bra att få en tydlig överblick över kreditmarknaden och de risker som finns där.

Fru talman! Det är viktigt med god konkurrens för att pressa priser, och det gäller även bolån. Här förespråkar vi att systemet för ränteskillnadsersättningar, det vill säga den avgift som du betalar för att lösa ett bolån i förtid, ändras. Det är glädjande att regeringen har påbörjat arbetet med att se över detta, vilket kommer att leda till att det blir både billigare och lättare att flytta sitt bolån till en annan bank med bättre villkor.

Vi föreslår även att staten bör se över fler möjligheter till bostadsköp, framför allt för förstagångsköpare och unga vuxna så att även dessa kan komma in på bostadsmarknaden. Dessa förslag finns redan på plats i andra länder, där den norska modellen är särskilt intressant. Frågan bereds just nu på Regeringskansliet.

Vi anser även att det andra amorteringskravet behöver ses över eller tas bort. Finansinspektionens återkommande rapporter visar att hushållen klarar sig bra. Bostadsmarknaden visade även detta när räntorna sköt i höjden och vi inte fick det fall på bostadsmarknaden som kanske både mäklare och många bostadsrättsinnehavare och ägare hade räknat med.

Vår uppfattning som parti är att alla som vill också ska kunna äga sitt hem. Det andra amorteringskravet slår särskilt hårt mot unga vuxna som i vissa fall tvingas ut på en osäker andrahandsmarknad. Därför vill vi se över detta. Det finns en kommitté som tittar närmare på frågan, och vi lär få anledning att återkomma när uppdraget redovisas i oktober senare i år.

Gällande risker har vi alla kunnat läsa stora rubriker i affärspressen om olika bolag som utsatts för så kallade blankningsattacker. Blankning, det vill säga att låna en aktie för att sälja och sedan köpa tillbaka den, är ett viktigt verktyg på börsen som blottlägger svagheter. Det är dock oroande när det tycks ske systematiskt, och det är något som inte minst Ekobrottsmyndigheten varnat för.

Vi anser att systemet kan bli bättre och mer transparent, och därför bör vi se över nivåerna för blankning. Det här är komplicerat, men i ett läge där småsparare straffas på rykten eller felaktiga rapporter eller där det kan finnas ett egenintresse börjar röster höjas för att man ska titta närmare på den här frågan.

Sist men verkligen inte minst är det viktigt att lyfta upp frågan om kontanter samt det faktum att sådana används alltmer sällan. Det ställer till problem för personer som inte har möjlighet eller vilja att ha digitala betaltjänster - de finns faktiskt. Sverigedemokraterna såg det här tidigt och belyste sårbarheten i det, och i ett läge när Sverige än en gång rustar för kris behövs kontanter. Det finns inget alternativ. Kontanter och dess hantering är en del av samhällets motståndskraft vid kris.

Därför är det glädjande att en sverigedemokrat, min partikollega Dennis Dioukarev, har fått i uppdrag från regeringen att utreda frågan om Sveriges framtida kontanthantering. Vi får avvakta utredningens slutsatser, men det är givetvis bra att matbutiker, apotek och andra samhällsviktiga aktörer får ett tydligt besked om att det även fortsättningsvis ska gå att betala med kontanter hos dem.

Avslutningsvis, fru talman, är det viktigt med god konkurrens oavsett om det handlar om telefoni, elbolag, matbutiker eller banker. Vi kommer att fortsätta driva frågan om en sund och bra konkurrens. Det är viktigt att kunna byta bank om man kan få bättre villkor. Det är en fråga som vi driver och kommer att fortsätta driva.

Björn Wiechel (S)
Anf. 128 Björn Wiechel (S)

Fru talman! En betydande del av arbetet med att få till stånd goda finansmarknader och upprätta finansiell stabilitet handlar om att bekämpa skattebrott, penningtvätt och skatteflykt.

Det handlar dels om att systemen i sig ska fungera väl och tjäna en sund ekonomi, dels om att människor ska ha hög tillit till systemen, att människor inte berikar sig själva genom missbruk och fiffel, att det allmännas bästa sätts i förgrunden och att välfärden får sina rättmätiga resurser. Här finns alltså både en fiskal och en moralisk aspekt.

Hur ser Sverigedemokraterna på arbetet mot penningtvätt och skatteflykt? Betraktar Sverigedemokraterna det som allvarliga brott?

David Perez (SD)
Anf. 129 David Perez (SD)

Fru talman! Tack så mycket för frågan, Björn Wiechel!

Naturligtvis är det allvarliga brott, och brott som begås ska beivras. Precis som du lyfter upp när det kommer till penningtvätt och för den delen skatteflykt ska dessa brott beivras. Där tror jag inte att vi tycker olika.

En tidigare partiledare för ditt parti är numera med i styrelsen för en av de banker som underlättat för omfattande penningtvätt inte minst i Baltikum, något som har gynnat ryska oligarker. Den styrelsen kan man sitta med i och där bidra med sin kunskap.

Naturligtvis är det allvarligt när folk utnyttjar de här bitarna. Jag tror kanske att du refererar till det som har skrivits om mig själv. Jag kan bara understryka att allt som står i medierna inte alltid stämmer.

Kerstin Lundgren
Anf. 130 Tredje vice talman Kerstin Lundgren

Jag påminner om att ledamöterna talar via talmannen och inte direkt till varandra.

Björn Wiechel (S)
Anf. 131 Björn Wiechel (S)

Fru talman! Tack, ledamoten, för svaret! Det var en öppen fråga som ställdes i en generell diskussion.

Sverigedemokraterna brukar ofta höja tonläget och retoriken när det kommer till kriminalitet och kriminella. Man vill ofta se hårdare tag och hårdare straff.

Då undrar jag om det gäller all form av kriminalitet. Vi vet att mycket av kriminaliteten är sammanvävd. Kriminaliteten på gatan hänger ihop med kriminaliteten i de finansiella systemen. Inte minst menar polisen att ekonomisk brottslighet borde lyftas högre i brottsbekämpningen.

Hur ser Sverigedemokraterna på detta? Vill man se hårdare tag och hårdare straff även mot den ekonomiska brottsligheten, till exempel skattebrott?

David Perez (SD)
Anf. 132 David Perez (SD)

Fru talman! Givetvis ska den som bryter mot lagen också straffas. Det är ingen tvekan om det. Det gäller såväl våldtäkt som skattebrott och bokföringsbrott.

Naturligtvis tycker jag att det är dags att se över straffskalan för de flesta brott. Det syns ju klart och tydligt att tidigare regeringar inte har tagit frågan om straff på yttersta allvar. Det är allvarligt när personer som borde sitta inne men inte gör det upprepade gånger begår brott.

Jag tycker att det är bra att vi dömer ut straff som näringsförbud och så, och det är kanske en åtgärd som borde lyftas upp mer än i dag. Men jag tror säkert att regeringen har anledning att återkomma i den frågan.

Tack så mycket för frågorna!

Ciczie Weidby (V)
Anf. 133 Ciczie Weidby (V)

Fru talman! Den uppmärksamma noterar att jag inte brukar ta debatter i finansutskottet, men på grund av sjukdom är jag här för att yrka bifall till Vänsterpartiets reservation 17. Jag ska också kort redogöra för vad den innebär.

Under de senaste åren har det allt oftare larmats om bedrägerier med bank-id. År 2022 kom Finansinspektionen med rapporten Förstärkt digital motståndskraft hos företag i den finansiella sektorn. Finansinspektionen noterar i den att bank-id enbart står under begränsad tillsyn. Tjänsten fyller en central funktion, och Finansinspektionen anser därför att det allmännas möjlighet att utöva tillsyn över bank-id och andra liknande tjänster behöver ses över så att de omfattas av tydligare reglering och tillsyn.

Hösten 2022 kom dessutom Allmänna reklamationsnämnden, Arn, med nya rekommendationer för banker vars kunder har blivit lurade av bedragare. I åtta av nio ärenden anser Arn att banken ska återbetala merparten av de besparingar som bedrägerioffer har förlorat. Bakgrunden till Arns rekommendationer var den dom som Högsta domstolen meddelade samma sommar. Det målet handlade om en konsument som 2018 blev lurad att lämna ut sina bankuppgifter via telefon och förlorade en stor summa pengar.

Trots domen i HD och rekommendationen från Arn har bankerna vägrat ersätta kunder som blivit bedragna. Vänsterpartiet menar att nuvarande lagstiftning bör utvärderas så att den är ändamålsenlig och skyddar konsumenterna.

Fru talman! Sammanfattningsvis behövs det lagstiftning som innebär att konsumenternas skydd mot bedrägerier på betalningsmarknaden stärks, och befintliga lagar och regler för betaltjänster bör utredas för att säkerställa att de är tillräckliga för att motverka bedrägerier på betalningsmarknaden. Dessutom bör lagstiftningen utvärderas så att konsumenterna inte får bära ansvaret för obehöriga uttag, i synnerhet med bank-id, bankdosor och Swish.

Martin Ådahl (C)
Anf. 134 Martin Ådahl (C)

Fru talman! Denna debatt om finansiella marknader och finansiella tjänster är en knepig debatt, dels för att den spänner mellan högt och lågt, dels för att den i båda fallen rör frågor som man närmast kan likna vid en brandförsäkring för landet och för individen. Det är risker som inträffar sällan men som när de väl inträffar är förödande, både för det finansiella systemet och för den enskilda personen.

Jag ska börja med en kort reflektion över de finansiella marknaderna och det år som har gått. Vi har varnat för riskerna för att både den stora upplåningen i kommersiella fastigheter som måste rullas över och den stora rörligheten på finansmarknaden som avslöjades i samband med Silicon Valley Banks sammanbrott för cirka ett år sedan kunde utgöra systemhot för det finansiella systemet.

Gudskelov har ingendera av dessa två risker fullt ut slagit igenom under året, även om det har funnits stora frågetecken. Men det är ett misstag att tro att bara för att branden inte bröt ut denna gång ska vi inte bygga brandförsäkring i det här fallet, det vill säga en ordentlig makrotillsyn, hårdare och mer rigorös när det gäller båda två, och att Finansinspektionen och alla myndigheter som är inblandade i detta fortsätter att hålla sitt arbete igång.

Samtidigt, om man nu tittar på de mer konsumentnära frågorna, har vi också lyft fram fler aspekter. De främsta som har nämnts här i talarstolen flera gånger är bedrägerier mot enskilda individer, inte minst mot äldre - bedrägerier där även finansiella institutioner är inblandade för att de måste ha översyn över de transaktioner som sker.

Det är en verksamhet som i dag sammantaget utgör en avsevärt större finansieringskälla för gängkriminaliteten i Sverige än vad narkotika och narkotikahandel gör. Ändå uppmärksammas det för sällan, trots att det systematiskt är något som bedrivs med ganska hög sofistikation, och ibland med lägre, både från utlandet och inom Sverige av högt uppsatta inom de kriminella gängen men även bland deras hejdukar. Även där krävs det, så som har förts fram i debatten tidigare, en hårdare bevakning och en uppmärksamhet framöver.

Jag vill säga något om en annan sak som på ett mindre dramatiskt sätt också berör många individer i Sverige, nämligen kontanthanteringen och tillgången till de finansiella systemen. Centerpartiet har drivit denna fråga länge och ihärdigt. Ett resultat av detta är att det nu återigen blir en förstärkning av kontanttillgången i hela landet med depåer i olika delar av landet - inte tillräckligt, så som vi hade önskat, men i alla fall på en sådan nivå att alla har en daglig möjlighet att ha tillgång till kontanter som betalningsmedel. Eventuellt behöver detta även förstärkas framöver, eftersom vi ser att kontanterna blir svårare och svårare för individer i olika delar av landet att dels få ut, dels betala med.

Här kan jag nämna att vi också måste rusta oss för den digitala framtiden. Nästan alla betalningar som förut var kontanta betalningar sker i dag via Swishsystemet. Detta är i dag en helt privat angelägenhet. Liksom kontanterna riskerar att minska i användning riskerar den offentliga tillgängligheten för alla individer att begränsas av det faktum att nästan all infrastruktur på området i dag har kommit att ligga i privata händer.

Det blir verkligen nödvändigt att dels följa utvecklingen av betalningssystemet Swish, dels följa den viktiga fortsatta utvecklingen av e-kronan, som har diskuterats länge - vilken roll den ska spela och vilken roll den ska ha för tillgängligheten. Detta blir extra relevant efter de erfarenheter vi har haft, tyvärr, av Putins fruktansvärda aggressionskrig i Ukraina.

Ukrainas resiliens, alltså deras förmåga att hantera betalningssystem, har överraskat alla, inklusive i viss mån de ukrainska myndigheterna själva. Den funktionalitet de har kunnat upprätthålla under kriget har i hög grad berott på att det är digitala system och inte kontanter som de har haft och som har fungerat.

Det gör det viktigt att ha fungerande digitala alternativ till kontanter och även till betalningar mellan individer som är öppna och för alla, vare sig man är mycket digitalt bevandrad eller inte och vare sig om man lätt har tillgång till dessa tjänster i dag eller inte.

Slutligen ska jag ta upp en fråga som aktualiserats i samband med den höga belåningsgraden i det svenska finansiella systemet när det gäller bolån, nämligen de olika amorteringskraven. Centerpartiet har varit positivt till att hjälpa hushåll att begränsa upplåningen och riskerna mot bolånemarknaden och, som vi nu sett, de stora riskerna med en plötslig ränteuppgång.

Men samtidigt har vi varnat för att det andra amorteringskravet, som uttryckligen riktar sig mot personer med låga inkomster och låg betalningsförmåga, dels inte fyller samma funktion som det första, dels dessutom stänger ute många nya individer som vi vill ska kunna komma in på bolånemarknaden. Även om man är ung och även om man flyttar till nya platser och nya delar av landet har man behov av att ha tillgång till den här marknaden, men det stänger automatiskt ute dessa.

Därför har vi vädjat om att man ska ta bort åtminstone det förstärkta, andra amorteringskravet, som många menar inte har haft den effekt man hade tänkt sig - ingen effekt alls, har jag till och med hört nämnas i debatten av olika auktoriteter - och som väldigt kraftigt, i synnerhet i det här läget, begränsar tillgången till bolånemarknaden och bostadsmarknaden för individer som vi vill ska bidra till kompetensförsörjning och komma in på arbetsmarknaden på olika ställen i landet. Där yrkar vi bifall till reservation 6 i betänkandet.

Avslutningsvis ska jag säga något som tidigare talare har nämnt här. Det är oerhört viktigt att den ränteskillnadsersättningskommitté som nu jobbar med att se till att det blir lättare att byta bank i vårt oerhört koncentrerade banksystem agerar skyndsamt, vilket vi har krävt länge.

Nu vet vi inte riktigt när man kommer att komma till skott - om det är i slutet av året, om det är tidigare eller om det är betydligt senare. Men i läget vi har just nu, när bankerna har oerhört stora marginaler och konkurrensen är låg, är det bråttom. Det är viktigt att vi får större konkurrensbeteende och större tillgång till marknaderna för våra privatkunder.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 21 mars.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2024-03-21
Förslagspunkter: 11, Acklamationer: 7, Voteringar: 4
Stillbild från Beslut 2023/24:FiU22, Beslut: Finansiell stabilitet och finansmarknadsfrågor

Beslut 2023/24:FiU22

Webb-tv: Beslut: Finansiell stabilitet och finansmarknadsfrågor

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Verksamheten i Internationella valutafonden 2023

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen lägger skrivelse 2023/24:63 till handlingarna.
  2. Makrotillsyn och bolånemarknaden

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2023/24:409 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkandena 2 och 3,

    2023/24:459 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkandena 1-4,

    2023/24:996 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 22,

    2023/24:1207 av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (V) yrkande 6,

    2023/24:2321 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) yrkande 12,

    2023/24:2478 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 22,

    2023/24:2517 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 1-3,

    2023/24:2518 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 1 och 2,

    2023/24:2637 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 11 och

    2023/24:2655 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 1.
    • Reservation 1 (S)
    • Reservation 2 (V)
    • Reservation 3 (C)
    • Reservation 4 (MP)
  3. Det andra amorteringskravet

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2023/24:455 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) och

    2023/24:2478 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 21.
    • Reservation 5 (SD)
    • Reservation 6 (C)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 6 (C)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S890017
    SD00639
    M560012
    C02103
    V18006
    KD13006
    MP13005
    L11005
    -1001
    Totalt201216364
    Ledamöternas röster
  4. SBAB

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2023/24:2107 av Jesper Skalberg Karlsson och Louise Meijer (båda M) yrkande 3 och

    2023/24:2655 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 2.
    • Reservation 7 (S)
  5. Hushållens tillgångar och skulder

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2023/24:411 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 3,

    2023/24:1735 av Robert Hannah m.fl. (L) yrkande 2,

    2023/24:2638 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 2 och

    2023/24:2655 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 3.
    • Reservation 8 (S, MP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 8 (S, MP)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S089017
    SD62109
    M560012
    C21003
    V18006
    KD13006
    MP01305
    L11005
    -0101
    Totalt181104064
    Ledamöternas röster
  6. Kreditupplysning och inkassoverksamhet

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2023/24:458 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD),

    2023/24:1661 av Mathias Tegnér och Alexandra Völker (båda S) yrkande 2,

    2023/24:1735 av Robert Hannah m.fl. (L) yrkande 5,

    2023/24:2190 av Mats Green och Anna af Sillén (båda M) och

    2023/24:2390 av Cecilia Engström (KD).
    • Reservation 9 (SD)
  7. Struktur och konkurrens på bank- och finansmarknaden

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2023/24:315 av Malin Danielsson (L),

    2023/24:413 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 15,

    2023/24:946 av Kristoffer Lindberg (S),

    2023/24:1290 av Hanna Westerén (S),

    2023/24:1810 av Anders W Jonsson och Elisabeth Thand Ringqvist (båda C),

    2023/24:1813 av Elisabeth Thand Ringqvist (C),

    2023/24:1814 av Elisabeth Thand Ringqvist (C),

    2023/24:1834 av Dzenan Cisija (S),

    2023/24:1852 av Isak From och Åsa Karlsson (båda S),

    2023/24:1977 av Ida Karkiainen m.fl. (S),

    2023/24:2197 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

    2023/24:2259 av Sten Bergheden (M),

    2023/24:2450 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 38,

    2023/24:2488 av Mikael Larsson och Catarina Deremar (båda C) yrkandena 1-3,

    2023/24:2517 av Markus Wiechel (SD) yrkande 4 och

    2023/24:2614 av Malin Björk m.fl. (C).
    • Reservation 10 (S)
    • Reservation 11 (MP)
  8. Transparens och likviditet på finansmarknaden

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2023/24:457 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkandena 1-4 och

    2023/24:460 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2.
    • Reservation 12 (SD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 12 (SD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S890017
    SD06309
    M560012
    C21003
    V18006
    KD13006
    MP13005
    L11005
    -1001
    Totalt22263064
    Ledamöternas röster
  9. Kontanthantering och betaltjänster

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2023/24:159 av Erik Hellsborn (SD),

    2023/24:261 av Ann-Christine Frohm Utterstedt (SD),

    2023/24:413 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 34,

    2023/24:456 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD),

    2023/24:692 av Rebecka Le Moine (MP),

    2023/24:1843 av Lars Mejern Larsson och Mikael Dahlqvist (båda S),

    2023/24:2122 av Saila Quicklund (M),

    2023/24:2426 av Torsten Elofsson (KD),

    2023/24:2455 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkandena 9, 11 och 12,

    2023/24:2655 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 5 och

    2023/24:2705 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 67.
    • Reservation 13 (S)
    • Reservation 14 (C)
    • Reservation 15 (MP)
  10. Penningtvätt samt bank- och betalningsbedrägerier

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2023/24:246 av Peder Björk och Malin Larsson (båda S),

    2023/24:437 av Nadja Awad m.fl. (V) yrkandena 14-16,

    2023/24:832 av Mikael Larsson (C),

    2023/24:1003 av Adrian Magnusson (S),

    2023/24:2640 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 76,

    2023/24:2655 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 4 och

    2023/24:2669 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkandena 52-54.
    • Reservation 16 (S)
    • Reservation 17 (V)
    • Reservation 18 (MP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 17 (V)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S008917
    SD620010
    M560012
    C21003
    V01806
    KD13006
    MP00135
    L11005
    -0011
    Totalt1631810365
    Ledamöternas röster
  11. En hållbar finansmarknad

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2023/24:372 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 9,

    2023/24:793 av Mathias Tegnér och Markus Kallifatides (båda S),

    2023/24:903 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkandena 36 och 37,

    2023/24:996 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 60,

    2023/24:1519 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkandena 16 och 22 samt

    2023/24:2068 av Mattias Eriksson Falk m.fl. (SD) yrkande 51.
    • Reservation 19 (MP)