Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Fiskeripolitik m.m.

Betänkande 2008/09:MJU22

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
29 april 2009

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Fiskeripolitik m.m.(pdf, 227 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2008/09:22 Fiskeripolitik m.m.

Beslut

Fiskeripolitiska frågor (MJU22)

En granskning som Riksrevisionen har gjort visar att det finns brister vad gäller analyser och uppföljningar inom fiskeripolitikens område för att bättre kunna bedöma olika styrmedel och nå uppsatta mål. Riksrevisionens styrelse har därför föreslagit att regeringen ska följa upp och genomföra regelbundna analyser för att öka effektiviteten inom fiskeripolitiken. Riksdagen konstaterar att regeringen har gjort åtgärder för att komma till rätta med bristerna och att ytterligare åtgärder är planerade för att säkerställa ett hållbart fiske. Riksdagen avslutar ärendet med detta. Riksdagen sa också nej till ett antal motioner från den allmänna motionstiden 2008 om fiskerifrågor. Motionerna handlar bland annat om fritidsfiske, vattenbruk och fiskodling och EU:s fiskeavtal med länder utanför EU. Vissa av motionerna tar upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen har behandlat tidigare under valperioden.
Utskottets förslag till beslut
Avslag på framställningen. Avslag på samtliga motioner.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 27
Framställningar / redogörelser: 1

Från riksdagens organ

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2009-02-26
Justering: 2009-03-26
Trycklov till Gotab och webb: 2009-04-02
Trycklov: 2009-04-02
Trycklov: 2009-04-21
Reservationer: 11
Betänkande 2008/09:MJU22

Alla beredningar i utskottet

2009-02-26

Fiskeripolitiska frågor (MJU22)

En granskning som Riksrevisionen har gjort visar att det finns brister vad gäller analyser och uppföljningar inom fiskeripolitikens område för att bättre kunna bedöma olika styrmedel och nå uppsatta mål. Riksrevisionens styrelse har därför föreslagit att regeringen ska följa upp och genomföra regelbundna analyser för att öka effektiviteten inom fiskeripolitiken. Utskottet konstaterar att regeringen har gjort åtgärder för att komma till rätta med bristerna och att ytterligare åtgärder är planerade för att säkerställa ett hållbart fiske. Utskottet föreslår att riksdagen avslutar ärendet med detta.

Utskottet föreslår också att riksdagen säger nej till ett antal motioner från den allmänna motionstiden 2008 om fiskerifrågor. Motionerna handlar bland annat om fritidsfiske, vattenbruk och fiskodling och EU:s fiskeavtal med länder utanför EU. Vissa av motionerna tar upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen har behandlat tidigare under valperioden.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2009-04-29
Stillbild från Debatt om förslag 2008/09:MJU22, Fiskeripolitik m.m.

Debatt om förslag 2008/09:MJU22

Webb-tv: Fiskeripolitik m.m.

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Jan-Olof Larsson (S)
Anf. 78 Jan-Olof Larsson (S)
Herr talman! I dagens betänkande behandlar utskottet Riksrevisionens granskningsrapport RiR 2008/23 samt ett antal motioner. Jag tänker beröra några punkter i betänkandet. Miljö- och jordbruksutskottets uppföljnings- och utvärderingsgrupp genomförde år 2008 en uppföljning av vilka resultat och konsekvenser de fiskepolitiska insatserna får för företag inom yrkesfiske, vattenbruk och fisketurism. Syftet med uppföljningen har varit att ge utskottet ett fördjupat beslutsunderlag. Man kan konstatera att mycket av den kritik som Riksrevisionen framför också har framförts av utskottet. Riksrevisionens granskning visar att en viktig analys och återrapportering för uppföljning av målen saknas. Det försvårar prioriteringar av kostnadseffektiva styrmedel. Det försvårar också när det gäller möjligheten att lämna relevant information till riksdagen. Detta är kanske ett av de viktigaste påpekandena som görs och som också gjorts av utskottet. Redovisningen utgjordes mestadels av formuleringar om att pengarna var förbrukade, inte om vilket resultat som hade åstadkommits. Min förhoppning är att vi här får se en annan tingens ordning. Den springande punkten för att kunna göra en utvärdering är att tydliga och uppföljbara mål sätts upp. Ett av de mål som den här regeringen har och som också fanns tidigare är att det kustnära fisket ska värnas. Här kan vi vara ense om att vi tyvärr misslyckats med att realisera det. Framför allt har det kustnära fisket fått stryka på foten när skrotningskampanjer genomförts. De båtar som fiskat skonsammast och som tagit minst resurser i anspråk har skrotats till förmån för det mer effektiva storskaliga fisket. Med den aktivitet som just nu pågår på västkusten kommer kanske nådastöten för det kustnära fisket på denna sida av Sverige. Här har det inte tagits någon notis om båtar som fiskar med rist eller inte. Selektiva redskap har ingen fördel i fler fiskedagar. "Tänkte inte på detta i förhandlingarna med EU", är ursäkten - "tänkte inte på detta"; man kan tro att det gäller ett komikerprogram. På västkusten regleras fisket utifrån två olika styrmedel: dels kilowattdagar, dels kvoter. Har detta med dagarna uppnåtts men inte kvoten fryser resursen inne, och man får svårt att täcka sina kostnader. När vi här i riksdagen beslutar att det kustnära fisket ska prioriteras borde det klart redovisas hur det görs. Så är inte fallet i dag. Herr talman! År 2012 ska EU:s fiskepolitik reformeras. Det finns ett antal frågor som behöver lyftas fram. Kommissionen uppmanar medlemsländerna att fram till december i år fundera igenom sina ståndpunkter. Vilka förändringar vill varje land se? Vilka frågor är det mest nödvändigt att lyfta fram, och vad är mest nödvändigt att förändra? Bland annat kan den relativa stabiliteten nämnas - en fråga som påverkar EU:s hela fiskepolitik. Ska den relativa stabiliteten slopas? Ska den omfatta bara vissa arter, eller finns det andra tankar? Hur ska vi ha det med stödet till fisket - med investeringsstöd, skattesubventioner beträffande bränsle med mera? Tidigare har vi med skattemedel subventionerat utfiskning av flera arter. Diskussionen om EU:s framtida fiskepolitik blir aktuell först efter det svenska ordförandeskapet. Det vore bra om vi i de kommande diskussionerna kunde prestera en gemensam hållning från svensk politiks sida, alltså att vi kunde diskutera och komma överens om vilka frågor vi ska välja ut och driva. Vilka frågor är speciellt viktiga för Sverige och för svenskt fiske? Är det frågorna om regionaliseringen och om hur vi ska definiera denna? Är det frågorna om hur vi ska få till stånd en samsyn kring strukturen av fiskeflottan? Det hade varit en nyckel till att få en fiskeflotta i balans med biologin. Nuvarande system är inte det. Herr talman! Det är många stenar som det måste vändas på. Men det viktigaste är vilka frågor vi i Sverige ska prioritera. Vi kan inte driva alla frågorna på önskelistan. Troligen får vi då inte igenom någonting. En nationell samsyn kring fiskets förutsättningar kan positivt bidra till utformandet av den nya fiskepolitiken vid EU:s reformering av fiskepolitiken och omformulering av lagstiftningen. Därför anser vi att regeringen ska tillsätta en parlamentarisk arbetsgrupp som ska söka uppnå samstämmighet om vilka frågor Sverige bör driva i en ny fiskepolitik för EU. Tyvärr finns det inget intresse för detta hos den nuvarande majoriteten. Förslaget avstyrks. Herr talman! Även om det bästa vore att vi till december i år lyckas forma en svensk ståndpunkt kommer EU:s nya fiskepolitik inte att spikas förrän under nästa mandatperiod. Dagens majoritet är sig själv nog. Det kan också vara så att de inte vill vara med och forma den kommande fiskepolitiken i EU. Om drygt ett år är det, som sagt, val. Den nuvarande majoriteten säger att de om de förlorar makten avstår från att ha inflytande på den kommande fiskeripolitiken. Det får den nya majoriteten sköta. Det är också ett synsätt och ett budskap till dem som är beroende av en svensk fiskepolitik. Herr talman! En tredje fråga som jag vill ta upp handlar om EU:s fiskeavtal med tredjeländer. Det har nyligen visats tv-program om hur detta sker utefter Afrikas kust på både väst- och östsidan. Det är ett rovfiske som försvaras med att dessa fattiga länder behöver de inkomster de kan få av det här fisket. Och det kan vara riktigt. Vissa av dessa länders inkomster utgörs till en tredjedel av inkomster från sålda fiskerätter i deras vatten, vilket får till följd att befolkningens fiskemöjligheter försvinner och pengarna hamnar i redan penningstinna fickor. Vi skattebetalare satsar miljarder till fiskerätter för att subventionera stora trålare från Spanien, men också från Sverige, som ligger och drar upp maten från en befolkning som så väl behöver denna resurs - allt för att EU ska kunna behålla en större fiskeflotta än vi har resurser till. Meningen var att dessa subventioner till fiskerätter gentemot tredjeländer skulle försvinna för cirka tio år sedan. Men det finns ingen som vågar ta i denna heta potatis. Förlorare blir människor i tredjeländer som mister en livsviktig resurs. Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation 2 och står bakom samtliga andra reservationer. (Applåder)
Jacob Johnson (V)
Anf. 79 Jacob Johnson (V)
Herr talman! Dagens betänkande Fiskeripolitik m.m. handlar som ni har hört dels om Riksrevisionens framställning om statens insatser för ett hållbart fiske, dels om ett antal motionsyrkanden - 54 för att vara exakt - från den allmänna motionstiden. Det kan ju vara praktiskt och kanske till och med pedagogiskt att även jag i mitt inlägg håller mig till denna uppdelning och ordning. Jag börjar med Riksrevisionens rapport, som kom i november förra året och fick stor uppmärksamhet - med all rätt, tycker jag, eftersom den var starkt kritisk till de statliga insatserna. Det var en kritik som vi från de båda politiska lägren måste ta åt oss av. Riksrevisionen anser att de statliga insatserna varit ineffektiva och till och med lett till att Sverige i flera avseenden rört sig bort från målen om ett hållbart fiske i stället för fram mot desamma. Olika styrmedel har motverkat varandra, och regeringen har inte lyckats prioritera mellan styrmedlen. Kritiken handlar också om bristande uppföljning. Vad som inte minst är viktigt att uppmärksamma är att Sverige inte utnyttjat det nationella handlingsutrymme som finns även inom den EU-gemensamma fiskeripolitiken. Man kan verkligen fråga sig om EU hjälpt eller stjälpt utvecklingen mot ett hållbart fiske. Hittills mest det senare, enligt min uppfattning, eftersom den gemensamma skattesubventionerade fiskeripolitiken lett till uppbyggnad av överkapacitet inom fiskeflottorna inom EU med överfiske och ibland näst intill utfiskning av viktiga fiskebestånd. I betänkandet hänvisas bland annat till utskottets eget arbete med uppföljning och utvärdering av den svenska fiskeripolitiken. Jag tycker att regeringen borde kunna låta sig inspireras av utskottets arbete i detta avseende, så att regeringen själv med sina stora resurser på departement och hos myndigheter kan ta fram de analyser, återrapporteringar och uppföljningar som krävs i enlighet med Riksrevisionens kritik. Jag ser fram emot den fördjupade resultatredovisning som Jordbruksdepartementet föranmäler ska komma i samband med budgetpropositionen för 2010 - alltså nu i september - eller i propositionen om fiskerilagstiftningen som planeras till våren 2010, alltså om ett år. Jag tycker att regeringen bör prioritera så att den fördjupade resultatredovisningen kan komma redan nu i höst, bland annat som underlag för diskussioner om propositionen om fiskerilagstiftningen. Från oppositionens sida anser vi att Riksrevisionens framställning är mycket viktig, och i reservation nr 1 tillstyrker vi framställningen. Vi anser att regeringen ska genomföra en översyn av de statliga insatserna och återkomma med förslag på lagändringar och inte minst som sagt att uppföljningen och återapporteringen måste förbättras väsentligt från regeringens sida. Ett avsnitt i betänkandet handlar om EU:s fiskeripolitik. Det är som sagt något som hittills mer stjälpt än hjälpt vad gäller hållbart fiske. Men om vi nu har gemensamma regler vad gäller fiskekvoter etcetera inom EU så måste ju dessa följas. Vi i Vänsterpartiet tar i vår reservation nr 3 upp behovet av en bättre kontroll och efterlevnad av dessa. Utskottsmajoriteten hänvisar till kommissionens förslag om införande av ett nytt kontrollsystem, regeringens välkomnande av detsamma och att frågan antagligen kommer att avslutas under det svenska ordförandeskapet. Regeringen säger sig vilja prioritera fiskefrågorna under ordförandeskapet. Det ska bli intressant att se om det håller när det svenska ordförandeskapsprogrammet till slut presenteras, vilket kanske sker någon gång i juni. Jag tycker för egen del att riksdagen redan nu borde ha fått ta del av regeringens program för ordförandeskapet. Kanske hade vi då haft möjlighet att komma med inspel för att göra detta program ännu bättre innan det är för sent. I avsnittet om EU:s fiskeripolitik i betänkandet hänvisas även till den grönbok om reformering av EU:s fiskeripolitik som offentliggjordes för en vecka sedan. Den är det första steget i processen mot en ny och förhoppningsvis avsevärt bättre fiskeripolitik. Utskottet och riksdagen ska behandla den i särskild ordning. Men som en liten aptitretare inför den debatten vill jag bara säga att i den vision för det europeiska fisket år 2020 som inleder grönboken hittar jag varken ordet "ekosystemansats" eller orden "biologisk mångfald". Herr talman! Med respekt för kammarens arbete brukar jag avgränsa mig till att yrka bifall till endast en av de förträffliga reservationer som Vänsterpartiet för fram. Så även i dag. I detta fall yrkar jag bifall till reservation nr 8 under punkt 4, Fritidsfiske m.m. Varför lyfter jag då fram denna reservation? Jo, därför att den handlar om en stor framtidsmöjlighet för Sverige, nämligen att utveckla fritidsfisket och fisketurismen. I den uppföljning av de fiskepolitiska insatserna som utskottet genomförde 2007 redovisas till exempel Fiskeriverkets studie från 2006 som uppskattar omsättningen inom de fritidsfiskerelaterade företagen till 1,4 miljarder kronor och att fritidsfiskarna lägger ned 2,3 miljarder kronor på direkta kostnader för sitt fritidsintresse. Det handlar alltså totalt sett om stora belopp också jämfört med yrkesfiskets omsättning. I vår motion Politik för ett hållbart fiske föreslår vi bland annat att låta utreda förutsättningarna för en "nationallaxälv" som en del i en strategi för att utveckla det svenska fritidsfisket och fisketurismen. Bakgrunden till vårt förslag är Helcoms aktionsplan från 2007 som säger att medlemsländerna, till exempel Sverige, ska utveckla planer för restaurering av lekområden och vandringsvägar för migrerande fiskarter i lämpliga vattendrag senast 2010. Länderna har även förbundit sig att utföra aktivt bevarandearbete i minst tio hotade vildlaxälvar i Östersjöområdet samt återinföra ursprunglig Östersjölax i minst fyra potentiella laxälvar senast 2009. Med ökad mängd vildlax i våra älvar kan lokal fisketurism och förädlingsverksamhet öka. Därför vill vi låta utreda förutsättningarna för att avsätta en av de svenska outbyggda älvarna i Norrland - Torne älv, Kalix älv, Pite älv eller Vindelälven - som en nationallaxälv, där förutsättningarna för laxens vandringsvägar och reproduktion värnas. Utskottsmajoriteten hänvisar i sitt svar till att förhandlingar mellan Sverige och Finland vad gäller förvaltningen av Torne älv fortfarande pågår och att en rapport från Fiskeriverket om myndigheternas arbete med att främja förvaltningsarbete för hotade vildlaxälvar bereds inom Regeringskansliet. Vidare väntas kommissionen komma med ett förordningsförslag om långsiktig förvaltning av lax i Östersjön. Man skulle kunna säga att det är mycket snack men lite verkstad. I samma motion tar vi upp frågor om vattenbruk och fiskodling, som är ett annat viktigt utvecklingsområde inom det svenska fisket. Vi föreslår att handlingsplaner tas fram för miljöanpassning av fiskodlingar respektive minskad utsättning av odlad fisk i vilda bestånd, eftersom detta riskerar att försämra den genetiska variationen i de vilda bestånden. Vi föreslår även att Sverige liksom Norge bör tillsätta en rymningskommission för att studera effekterna av rymningar från och anläggningshaverier vid fiskodlingar. Detta utvecklar vi i reservation nr 9. Avslutningsvis vill jag i likhet med Jan-Olof Larsson säga något kort om EU:s fiskeavtal med tredjeländer, i praktiken vanligen afrikanska länder. Vi anser att de orättfärdiga avtal som är tecknade med olika länder och som lett till utfiskning av andra länders fiskebestånd måste upphävas, att de ekonomiska subventionerna från EU:s skattebetalare till EU:s fjärrfiske måste upphöra och att det i framtiden måste finnas garantier för att fisket i tredjeländers vatten bara får ske på verkliga överskottsresurser.
Tina Ehn (Mp)
Anf. 80 Tina Ehn (Mp)
Herr talman! Miljö- och jordbruksutskottets betänkande 22 handlar om fiskeripolitik. Riksrevisionens granskning är nog det som är mest intressant i betänkandet. Kritiken är ganska omfattande, och något annat vore egentligen underligt. Miljöpartiet har följt frågan genom åren och har tidigt uppmärksammat problemet att det är själva fisket som haft den största åverkan på beståndens utveckling även om många påstått att det berott på andra faktorer. Vi har påtalat att det har varit en för stor flotta i förhållande till det biologiska underlaget. Vi har ansett att det småskaliga kustnära fisket har offrats på grund av dessa strukturproblem. Vi har lagt fram tuffa förslag under åren som gått. De var så tuffa att vi fick kalla handen från EU när vi slog larm om hur läget var för torsken inte minst i Östersjön. Det var ställningstaganden som skakade om fiskeripolitiken rejält. Kravet på torskfiskestopp blev en stor och viktig väckarklocka för många. Det kravet var förstås inte bara av godo. Det gav en bismak för alla som fiskade torsk. Men om politiken misslyckas med sin uppgift drabbas någon. I det här fallet har först torsken drabbats och därmed rubbat ekosystemen. Debatten skakade om och drabbade senare även torskfisket, det vill säga människorna som lever av att fiska. Miljöpartiet har genom åren drivit frågor om naturresurser. Vi har också ansett att det är viktigt med en syn på resurser, i detta fall fisk, så att ett uthålligt fiske som lever på räntan och inte tar av kapitalet är det som råder. Systemen som finns och har funnits har dock inte gynnat det småskaliga och hänsynsfulla utan det som ekonomiskt kan visa på bäst effektivitet. Så snurrar vår jord. Man undrar när vi blir kloka nog. I granskningen redovisar Riksrevisionen en rad områden där insatser som rör fiskenäringen motverkar att fiskeripolitiken genomförs på ett effektivt sätt. De exempel som ges i granskningen på områden med sådana insatser är befrielse från energi- och koldioxidskatter, stöd, tillståndsgivning samt fiskerikontrollen. Riksrevisionens granskning visar också att det nationella handlingsutrymmet i den gemensamma fiskeripolitiken inte har klarlagts. Avsaknaden av rättslig analys medför att det saknas överblick över vad som är möjligt för regeringen eller Fiskeriverket att styra på nationell nivå och vad som endast kan påverkas via förhandlingar i EU. Granskningen visar dock att det finns ett betydande nationellt handlingsutrymme inom den gemensamma fiskeripolitiken och att Sverige bland annat har möjlighet att införa mer långtgående regler för svenska yrkesfiskare, vilket sällan har använts. Styrelsen anser därför dels att rättsläget bör klargöras med avseende på möjlighet och skyldighet inom fiskeripolitiken, dels att regeringen i ökad utsträckningen bör använda det nationella handlingsutrymme som finns inom fiskeripolitikens område. Berättas bör också att miljö- och jordbruksutskottets uppföljnings- och utvärderingsgrupp har gjort en uppföljning av vilka resultat och konsekvenser som de fiskeripolitiska insatserna får för företag inom yrkesfiske, vattenbruk och fisketurism. Syftet med uppföljningen har varit att ge utskottet ett fördjupat beslutsunderlag. Målet för omstrukturering av fiskeflottan har varit otydligt och de fiskepolitiska insatserna har inte varit tillräckliga för att skapa en anpassning av kapaciteten i förhållande till fiskemöjligheterna. Fiskeflottan bör få en sådan struktur att resurserna säkras samtidigt som yrkesfisket ges rimligare förutsättningar att verka inom ramen för en hållbar utveckling. Det finns mycket att läsa och säga om hur fisket är. Intressant är dock att man upplever att diskussionen är annorlunda än vad den var för ett par år sedan när mandatperioden började. Flera har kommit till insikt om de tokigheter som förekommer och färre försvarar dessa. Vi ser i dag att man kommer fram till gemensamma ståndpunkter om att fiskeflottan är för stor och att utkast inte är något som ska fortgå. Det behövs generationer av fisk för att säkra ett bestånd. När det gäller bland annat torsk är det viktigt med bevarandet av stora honor som ger stora ägg som i Östersjön klarar av att flyta bättre och har en större överlevnad och så vidare. Vi ser att det finns massor av detaljer som är viktiga för helheten. Ålen är en annan viktig varelse som få vet allt om, eller kanske ingen egentligen vet allt om. Vad vi vet är att den är hotad. All världens ål har sin början i Saragassohavet. Den lever i både salt och sött vatten, och olika individer beter sig lite olika. Vi vet också att kraftverksdammarna i Sverige mosar det mesta av ålen. Vi har reducerat fisket på ål, men jag är rädd att vi inte har gjort tillräckligt. Jag ser nu att det i dagarna skrivs rätt mycket om konflikten mellan ål och säl. Är det meningen att vi ska fortsätta att fiska ål över huvud taget och därmed servera den i ålryssjor till sälen som kaxigt tar för sig utan blygsel? Som ett brev på posten kommer att man vill skjuta säl. Det har såklart blivit ett problem i sammanhanget. Ständigt handlar det om människans avgörande av vad som ska finnas eller ej och var någonstans. EU:s fiskeriavtal med tredjeland tas här upp i motioner, bland annat från Miljöpartiet. Det är verkligen en fråga om solidaritet och självkritik. Det finns ingen ursäkt som ger oss rätt att konkurrera ut småskaliga mauretanska fiskare som med lerkrukor tar upp bläckfiskar och ska konkurrera med EU-subventionerade fiskeflottor. Herr talman! Slutligen vill jag upprepa något av vad Riksrevisionen kommit fram till i sina slutsatser och rekommendationer. Överkapaciteten i flottan är en viktig orsak till att flera fiskebestånd i dag är överfiskade. EU:s gemensamma fiskeripolitik har endast haft näringspolitisk inriktning. Men målet har nu delvis omformulerats för att säkerställa en långsiktigt hållbar utveckling både miljömässigt, ekonomiskt och socialt. Överfiske som hotar fiskebestånd ska stoppas, och försiktighetsprincipen ska tillämpas. Det ligger ytterst på den borgerliga regeringen. Det ligger ett tungt ansvar på jordbruksministern, som tyvärr inte är här. När beslut om fiskeförvaltningsplaner fattas och kvoter fastställts går det inte att fortsätta att dribbla bort viktiga detaljer som kan vara avgörande för helheten. Med detta vill jag ställa mig bakom Miljöpartiets reservationer, och jag yrkar slutligen bifall till reservation 1.
Jeppe Johnsson (M)
Anf. 81 Jeppe Johnsson (M)
Herr talman! Ett långsiktigt och hållbart fiske måste bygga på principen bruka utan att förbruka. Fiske är en resurs som vi människor ska nyttja, och vi ska nyttja den på ett långsiktigt och hållbart sätt. Vi ska, som man säger i många andra sammanhang, leva av resursens avkastning och inte tära på kapitalet. Det stämmer fantastiskt bra på denna resurs. Herr talman! I detta sammanhang kan jag inte låta bli att uttrycka min glädje över att torsken i Östersjön har återhämtat sig så bra. Här har Sverige och vår jordbruksminister lagt ned ett stort arbete och engagemang, inte minst genom samarbete med andra länder. Man har suttit vid bordet, tagit kontakter, skapat allianser och sett till att mycket av det omfattande orapporterade fisket har stoppats. Det är det vi kallar för svartfiske. Jag behöver inte nämna några länder. Men det har man gjort, och det kan ingen, inte ens Jan-Olof Larsson förneka. Detta har varit möjligt genom att man samarbetar och driver frågorna i EU med kraft. Enskilda, mer eller mindre kändisar, och organisationer, till exempel Världsnaturfonden, har agiterat för att vi skulle bojkotta den svenska torsken, även den som var fångad inom de lagliga framförhandlade kvoterna och rejält kontrollerade - ingen kan väl förneka att vi har en rejäl fiskekontroll i det här landet. Det hade varit klädsamt om man hade gått ut och sagt att nu kan vi med gott samvete äta denna fisk. Men så sent som i går i Dagens Nyheter vidhåller Världsnaturfonden att Östersjötorsken fortfarande är rödmärkt. Jag kan glädja mig åt att Miljöstyrningsrådet i alla fall har växlat om till gult ljus när det gäller torsken. Konsekvensen av torskbojkotten är att fisken säljs till länder som Frankrike och Holland, där efterfrågan är stor och invånarna med förtjusning äter den svenskfångade torsken. Att långtradarlass efter långtradarlass med svenskfångad fisk går till andra länder kan vara ett miljöproblem i sig. Jag missunnar inte fransmän och holländare ett gott mål mat på svensk torsk, men jag unnar svenska folket, er här och er på läktaren att få njuta av en god tillagad torskrätt, lagad av svensk, gärna närfångad, kvalitetstorsk. För egen del, herr talman, äter jag hellre svensk fisk som fångats inom lagliga och kontrollerade kvoter än fisk som rest runt halva jordklotet eller till och med i en del fall gjort hela rundan. Herr talman! I det här betänkandet behandlas i första hand Riksrevisionens styrelses framställning angående statens insatser för ett hållbart fiske samt ett antal motioner från den allmänna motionstiden. Riksrevisionen framför kritik på en rad områden med den goda avsikten att vår fiskeripolitik ska bli ännu bättre och effektivare. Vi från utskottsmajoriteten välkomnar synpunkter från Riksrevisionen, konstaterar att det pågår ett arbete och att åtgärder har vidtagits för att åstadkomma ytterligare förbättringar. Det är bra att fiskeripolitiken granskas av oberoende ögon. Granskningen kommer att bidra till att vårt fiske kommer ytterligare en bit mot målet. Målet är ett långsiktigt hållbart fiske, både när det gäller det storskaliga fisket och det småskaliga och kustnära fisket. Herr talman! I regeringens regleringsbrev till Fiskeriverket är bruka utan att förbruka ett av de viktigaste budskapen. I regleringsbrevet för innevarande år finns dessutom några punkter. Fiskeriverket ska redovisa utvecklingen av fiskeflottans kapacitet i relation till tillgängliga fiskeresurser. Fiskeriverket ska redovisa insatser i syfte att stärka det småskaliga fisket och fritidsfisket. Fiskeriverket ska redovisa arbetet med att utveckla fiskevården. Fiskeriverket ska redovisa insatser för att öka och sprida kunskap till gagn för ett långsiktigt hållbart yrkesfiske, fritidsfiske, fisketurism och vattenbruk. Ordern är given. Vi ska dit, till det målet. Herr talman! I stort sett alla som är engagerade i fiskerifrågor talar lyriskt om det kustnära och småskaliga fisket. Det gör vi också. En åtgärd som skulle kunna gagna detta är att man har delat upp kvoterna mellan garn och trål. Tyvärr är det så - nu måste jag nämna det, Tina - att det finns de som saboterar det småskaliga fisket, i allra högsta grad. Det är ett djur som du har kramat en gång i tiden väldigt mycket, och det är sälen. Jag förstod att du tyckte att det var lika viktigt att sälen hade mat som att vi hade mat. Jag delar inte riktigt din åsikt. Torsken ska också vara för mänskligt bruk. Det hade aldrig gått att ha samma politik om vi hade haft det när det gäller älgen. Då hade den sprungit in i villaträdgården och ätit upp för folk. Det hade folk inte tolererat. Det hade heller inte gått om det hade varit en massa älgar som sprang ute på de stora vägarna - ni gillar visserligen inte stora vägar och bilar. Det hade inte varit okej om älgen hade varit ute och rört sig så mycket på vägarna. Där har vi en beskattning, inte för att ta död på dem utan för att få ett bestånd som vi tål. Samma bör gälla sälen. Vi måste nog komma dit. Jag är övertygad om att det i framtiden kan bli möjligt att öka antalet fiskare som kan försörja sig på småskaligt fiske, inte minst om de ökar sina inkomster genom att vidareförädla. Man kan ha en restaurang, man kan sälja till den lokala restaurangen, man kan sälja färsk fisk till folk i inlandet. Man kan naturligtvis kombinera sitt fiske med naturupplevelser. Folk får följa med och se hur yrkesfiske går till. Man får ett mervärde av fisken. Jag ser fram emot att regeringen i kommande propositioner lägger förslag som underlättar för våra fiskare att driva verksamheten i denna riktning. Herr talman! Närfiskat är ett initiativ från fiskbranschen själv. Det är inget direktiv uppifrån. Med Närfiskat får du och jag som konsument reda på var fisken har sitt ursprung, vilken båt som har fiskat den och när den är såld till förstahandsmottagaren. Jag tycker att det är ett lovvärt initiativ som har kommit från fiskenäringen själv. Jag tror mycket på det. Fisken är en ändlig resurs och ska brukas, inte förbrukas. Vi behöver i framtiden ett storskaligt fiske för att förse medborgarna och livsmedelsindustrin med fisk även när det blåser och stormar. Då kan det småskaliga fisket kanske inte gå ut och göra sitt jobb. För att anpassa fiskeflottan - det har nämnts innan här - till den mängd fisk som finns och är möjlig att fånga har redan några stora torsktrålare skrotats ut. För några dagar sedan kom ett meddelande från Fiskeriverket om ytterligare pengar för att skrota ut en del båtar och helt enkelt anpassa det storskaliga fisket till den mängd fisk som finns. Herr talman! Utskottet förutsätter att regeringen i lämpligt sammanhang återkommer till riksdagen med en redovisning av de åtgärder som vidtagits och som är på gång för att säkerställa ett framtida hållbart fiske. Det kan ske lämpligen i samband med kommande budget eller då propositionen som bygger på den snart avslutade fiskelagsutredningen läggs på riksdagens bord. Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga reservationer. Avslutningsvis vill jag instämma i rubriken på ledaren i senaste numret av tidningen Yrkesfiskaren: Det måste bli enklare, roligare och mer lönsamt att vara fiskare. (Applåder) I detta anförande instämde Rune Wikström (m).
Jan-Olof Larsson (S)
Anf. 82 Jan-Olof Larsson (S)
Herr talman! Jeppe Johnsson tar upp Närfiskat. Det är naturligtvis ett mycket lovvärt initiativ. Både vi i oppositionen, fiskaren, till och med bonden håller med om att ursprungsmärkning är oerhört viktigt. Vi bara hoppas att vi får med regeringen på det synsättet också. Det är viktigt att de som sitter på läktaren här ska kunna välja rätt produkt utifrån både miljö och bestånd. År 2012 ska EU:s fiskepolitik stöpas om. Förra veckan kom EU:s grönbok. Den grönboken går nu ut till medlemsländerna för att diskuteras och analyseras. Vi ska då också ha åsikter om vad vi tycker är viktigt, vad Sverige tycker är viktigt. Som jag sade i mitt anförande handlar det inte om att göra upp en så lång lista som möjligt på vad vi vill förändra - vi kan räkna upp otaliga saker - utan det gäller att koncentrera sig på de frågor som vi politiker och fiskarna tycker är viktiga att förändra i en framtida fiskepolitik. Vi i oppositionen vill ta vårt ansvar. Vi tycker att man ska tillsätta en parlamentarisk grupp för att ta reda på och diskutera vilka frågor som vi ska driva tillsammans och göra det just tillsammans för att få en styrka i fiskepolitiken. Nej tack, säger högeralliansen till det här förslaget, vi klarar det här själva. Och förlorar vi valet avstår vi från att vara med och påverka fisket. Det får ni sköta. Är detta en sund inställning? Fiskarna runt kusten tycker att vi borde ha kommit överens om vilka frågor vi vill driva, men ni tycker inte det. Varför är det på det viset?
Jeppe Johnsson (M)
Anf. 83 Jeppe Johnsson (M)
Herr talman! Vi ska komma med detta 2012. Jag måste erkänna, Jan-Olof Larsson, att så långt är jag inte mina förberedelser. Jag kan inte tänka mig att alliansregeringen och vi som sitter här inte skulle välkomna att vi var överens om en sådan sak. Det finns lite tid kvar, och det finns många idéer att hämta upp. Jag vet faktiskt inte var du har fått detta ifrån.
Jan-Olof Larsson (S)
Anf. 84 Jan-Olof Larsson (S)
Herr talman! Jo, det står i vår motion som ni har avstyrkt. Där kan du läsa det. Hade du läst de papperen hade du kanske kunnat ta rätt ställning. Till och med jordbruksministern är helt inne på det här. Jag frågade honom vad han tyckte i den här frågan när vi hade utskottsmöte. Han tror att han ska kunna diskutera grönboken under ordförandeskapet, men det kan han inte göra eftersom de andra länderna inte har kommit fram med några åsikter. Dem ska de lämna in i december i år när vårt ordförandeskap tar slut. Jag tror att det hade varit nationellt viktigt att vi i Sverige hade kunnat enas om ett par tre viktiga frågor att lyfta fram. Det tycker de som fiskar runt våra kuster och många andra politiker att vi ska göra för att vi ska få en styrka i vår fiskepolitik, men högeralliansen i utskottet tycker tyvärr inte det. Jag tycker att det är olyckligt att man har den inställningen. Vi får väl hoppas att vi kan få en annan tingens ordning nästa september. Då ska vi kunna påverka, och ni får stå bredvid och titta på eftersom ni inte vill vara med. Det blir som det blir. Ni hade en motion om fritidsfiske. Den handlade om det så kallade bulefisket i Öresund. Fiskeriverket har gått ut och förbjudit det fisket, säger man. Det är nog riktigt, men det är bara det att man åker från den danska kusten över på svenska vatten och fiskar. De stora romhonorna samlar sig i stora bulor, och man fläker sönder dem man inte får upp. Det är rent horribelt att göra detta. Med tanke på hur fint samarbete ni har med olika allianser borde det vara rimligt att kunna komma överens med den danska fiskeriministern om att stoppa den här typen av fiske som är ett sådant fruktansvärt förbrukande av resurser. Det är inte att bruka, utan det är att förbruka.
Jeppe Johnsson (M)
Anf. 85 Jeppe Johnsson (M)
Herr talman! Även om detta inte kommer upp förrän i december har vi den inställningen att vi kan påverka fiskepolitiken även om vi inte är ordförandeland. Det gör vi nu. Det har vi gjort när det gäller svartfisket i Östersjön. Det kommer vi att kunna göra här också. Vi lägger inte av bara för att ordförandeskapet är slut, utan vi är aktiva i EU hela tiden. Det utgår jag ifrån att ni också är även om ni är en allians där inte alla riktigt vill vara det. Jan-Olof Larsson beskriver det så kallade bulefisket i Öresund riktigt ordentligt. Det tog inte många timmar förrän vi förbjöd det. Jag är väldigt glad att vi har en fiskeminister i dag som har skapat en kontakt med den danska fiskeministern. Jag är övertygad om att det är mer verkningsfullt att ha en kontakt med den ministern än att bara stå här och racka ned på detta. Jag är övertygad om att Eskil gör sitt bästa för att komma fram på den punkten också. Han har gjort andra överenskommelser med dansken. Det är inte lätt, men det är möjligt om man räcker ut handen.
Tina Ehn (Mp)
Anf. 86 Tina Ehn (Mp)
Herr talman! Det är intressant att vi har en jordbruksminister som har lanserat begreppet bruka utan att förbruka. Det är egentligen ganska självklart för oss. Jag kan tycka att vi har lite olika utgångsläge när det gäller hur vi ser på naturen, resurserna och djurarterna. Jag skulle gärna krama en säl om det var okej att göra det, men jag tror att man ska vara lite försiktig. Jag gör inte det. Jag kramar inte sälar, men jag har sett små kutar som har blivit övergivna på grund av att man har gjort det ena och det andra. Var står ni moderater när det är fel i systemen, när det finns ett överfiske som hotar? Vi får ofta en släng för att vi har ställt oss på den sidan, försvarar och säger nej till allting. Med facit i hand tycker jag att man ska ha lite självkritik. Nu återhämtar sig torsken, vilket är väldigt trevligt. Det ska bli väldigt intressant att följa den utvecklingen och se vad som händer och hur starka de årsklasser som kommer är. Men inte desto mindre har vi haft ett överfiske där, och vi har fortfarande ett överfiske globalt och lokalt på många sätt. Då är Moderaterna inte på den sidan, utan då står Moderaterna fortfarande på den näringspolitiska sidan och försvarar och driver upp argumentationen. Det är lite tråkigt att man aldrig kan få kredit för att man ställer sig på de svagas sida, vilket också har med arter att göra. Jag kan inte tycka att det är ett bra sätt att alltid skjuta allting som är ett problem. Det står jag för. Det handlar även om sälar. Jag kan tycka att det kan finnas andra sätt ibland. I dag skjuter vi inte sälar för att överleva, vilket min farfar gjorde en gång i tiden när han jagade säl i Bottenviken.
Jeppe Johnsson (M)
Anf. 87 Jeppe Johnsson (M)
Herr talman! Vi räddar torsken. Ska vi rädda den för att den bara ska var för sig själv och för att sälen ska äta upp den, eller ska vi rädda den för att också vi människor ska ha den som ett bra livsmedel? För mig innebär räddningen av torsken att vi måste ta vara på den. Det innebär naturligtvis att det måste kunna finnas sälar, men sälen tar även sådan torsk som inte sitter i garnet. Sälen är ett hot mot den ökande torsken. Vi måste ha en balans mellan sälen och torsken. I detta system måste också människan finnas och ha rätt, i alla fall enligt mitt sätt att se det, att bruka torsken utan att förbruka den. Moderaterna står ingen annanstans än var alliansregeringen gör. Som jag sade i mitt anförande ska vi ta räntan på kapitalet. Vi är inte så dumma att vi vill utrota en resurs och ta alla pengar ett år, utan vi vill ta avkastningen på kapitalet. Det är att stå på näringens sida. Det är att långsiktigt garantera att näringen kan fortleva. En rovdrift slår undan benen också på näringen. I det här fallet är vi positiva till näringen, och därför är vi också restriktiva med hur mycket man kan fiska varje år.
Tina Ehn (Mp)
Anf. 88 Tina Ehn (Mp)
Herr talman! Jag är väldigt glad att höra Jeppe säga detta. Jag tycker att det känns mycket bra att få stå här och höra att han säger att vi ska ta av räntan och inte av kapitalet och att då står man på näringens sida. Då tycker jag att vi har kommit långt. Jag tänker inte fortsätta den här debatten, utan jag tänker bara önska Jeppe lycka till med sitt engagemang. Det har viskats i mitt öra att det här är den sista debatten i kammaren. Hur olika man än är i sina åsikter känner jag alltid en väldigt stor respekt för det engagemang som människor har här i riksdagen. Jag önskar verkligen lycka till. Använd ditt engagemang till goda saker!
Jeppe Johnsson (M)
Anf. 89 Jeppe Johnsson (M)
Herr talman! Tack för det, Tina! Vi har kommit långt i alliansen, jag tackar för det, och vi ska komma ännu längre för det är ju ytterligare lite kvar. Vi har kommit ganska långt i fiskefrågorna också, fast jag ska säga här att jag skulle vilja att det hände ännu mer. Jag vill sluta med mina avslutningsord. Det måste - om man ska kunna leva på det fortsättningsvis - vara enklare och roligare att vara fiskare, och ska man kunna vara fiskare måste det också vara mer lönsamt. Det kan det vara. Det jobbar vi på, och jag tror att vi lyckas.
Jacob Johnson (V)
Anf. 90 Jacob Johnson (V)
Herr talman! Det viskades också i mitt öra att Jeppe Johnsson ska sluta, men innan jag kommer in på det tänkte jag ställa några frågor om den förbättrade återrapporteringen och resultatredovisningen som jag tror att vi bägge anser är viktiga för att utveckla ett hållbart fiske. Du har själv tagit upp det, och det står i betänkandet om den fördjupade resultatredovisning som Jordbruksdepartementet planerar att komma med till budgetpropositionen eller kanske senare i samband med propositionen om fiskelagstiftningen. Jag sade i mitt inlägg att jag tycker att det vore väsentligt om det kommer redan i budgetpropositionen, och jag vill fråga hur Jeppe Johnsson ser på det och om han är beredd att verka för att regeringen kan tidigarelägga det för att få ett bättre underlag för den kommande debatten om fiskerilagstiftningen. Sedan vill jag också fråga Jeppe Johnsson som har lång erfarenhet av detta arbete hur han ser på underlagen vid beslut i utskott, och även i EU-nämnden så småningom, om fiskekvoter som man tar varje år. Min erfarenhet från några års arbete i utskottet och EU-nämnden är att de här underlagen kunde vara tydligare och mer pedagogiska. De kunde innehålla mer substans och inte bara hänvisa till andra dokument. Jag undrar hur Jeppe Johnsson ser på det.
Jeppe Johnsson (M)
Anf. 91 Jeppe Johnsson (M)
Herr talman! Naturligtvis hoppas jag att vi ska komma med detta redan i budgetpropositionen. Sedan har vi den gedigna Fiskelagsutredningen. Jag tror att mycket kommer där, och det får väl ta sin lilla tid, men naturligtvis hoppas jag att det kommer redan i budgetpropositionen. När det gäller underlagen och om de är pedagogiska eller ej har jag svårt att uttala mig, men de kan säkert bli bättre. Jag har också en önskan att forskning och fiskare i framtiden ska samarbeta på ett helt annat sätt än vad de gör i dag, för då tror jag att det blir mycket bättre resultat och då blir det inte dessa konflikter. Min förhoppning är att forskning och fiskare i framtiden kommer att gå mer hand i hand.
Jacob Johnson (V)
Anf. 92 Jacob Johnson (V)
Herr talman! När det gäller bättre pedagogiskt underlag till oss som sitter i utskotten kunde departementet låta sig inspireras av Fiskeriverkets årliga rapport med beståndsbeskrivningar till exempel. Jag tycker att de kunde vara mer tydliga när de hänvisar till ISIS rekommendationer. Det brukar ofta vara en hänvisning till att de har beaktats utan att man närmare utvecklar vad ISIS själva har tyckt. Diagram, kartor och tabeller är sådant som jag uppskattar, och ibland tror jag kanske att det saknas viss kompetens på departementen för att kunna göra detta pedagogiska underlag. Avslutningsvis vill jag tacka Jeppe. Jag har suttit ganska kort tid i utskottet, och Jeppe har suttit väsentligt längre. Jag vill också framföra en hälsning från hela oppositionen, liksom från Jan-Olof som inte visste om att det är din sista debatt i dag. Du har med din blekingska dialekt och ditt goda humör varit ett fint tillskott i utskottets arbete!
Jeppe Johnsson (M)
Anf. 93 Jeppe Johnsson (M)
Herr talman! Jag tackar så väldigt mycket för detta! Någon gång framåt sommaren kommer jag att lämna det här och gå vidare i en kommun som har väldigt mycket fiske. Där ska jag göra mitt bästa för att fisket ska kunna blomstra på nytt, inte minst det småskaliga och kustnära fisket eftersom det är viktigt för min bygd. Det är viktigt inte bara för att vi kan äta fisken, utan för att det är en kultur som gör att vi som bor där trivs och de som gästar oss tycker att det är fantastiskt trevligt att komma dit. Tack, allesammans! (Applåder)
Erik A Eriksson (C)
Anf. 94 Erik A Eriksson (C)
Herr talman! Ärade ledamöter och medborgare i vårt gamla land! Fisk är en fantastisk resurs, och fiskbruket och vattenbruket är också en fantastisk resurs. Jag tycker att fokus mycket har landat på de negativa sidorna i debatten, och vi har haft ett mycket allvarligt läge i våra hav. Därför är det välkommet med en framställning från Riksrevisionen, och det är den som vi i första hand behandlar här. När det gäller den kritik som Riksrevisionen har riktat här handlar det om statens insatser för ett hållbart fiske åren 2002-2006 och på någon punkt om 2007. Det kan vara bra att ta upp några av de åtgärder som alliansregeringen har hunnit med på två och ett halvt år. Att nationellt hantera frågor på ett klokt och trovärdigt sätt handlar om att vilja vara med och vara aktiv i stället för att sitta vid sidan av. Det har den här regeringen och jordbruksministern varit. Han har varit aktiv, och det har regeringen också varit och tagit aktiv del i samtalen med övriga EU-länder och övrig omvärld. Det har varit viktigt för fisket men också för hela ekosystemet som rör våra hav och fiskevatten. Vi delar hav med våra grannländer, och fisken bryr sig inte om nationsgränser i första hand i alla fall. Vi vet inte så mycket om det, kanske. Det internationella arbetet har mycket stor betydelse. Centerpartiet och alliansen anser att Sverige ska vara mycket aktivt i att förändra EU:s gemensamma jordbrukspolitik. EU-kommissionens egen analys visar att EU har ett överfiske på ungefär 80 procent av fiskbestånden. Då är det inte märkligt att lönsamheten är dålig i fiskenäringen. Det är ett stort arbete att fortsätta för att förändra och för att få en tillväxt bland våra fiskarter. När Sverige blir ordförandeland i EU och blir ansvarigt för den europeiska fiskepolitiken är det väldigt viktigt att se vilken debatt som förs i övriga Europa om vi ska kunna komma framåt. Den debatt som förs i södra Europa är inte densamma som förs i Sverige, Finland eller Danmark. Det är viktigt att Sverige noga överväger vilken linje vi ska driva för att kunna påverka frågan i ekonomisk, social och miljömässig riktning. Det här har bäring på de punkter som lyfts fram, tycker jag, i Riksrevisionens framställan. Det handlar om att ha mer levande hav. Det handlar också om att ta hänsyn på rätt sätt. Vad har nu hänt hittills? Ja, i stället för att ha totalstopp på torskfisket har det blivit kvoter. Kvoterna har minskat, och det har gett en ökning av torsk. Senast i dag har flera här, bland andra Jeppe Johnsson, talat före mig om detta. Det är otroligt glädjande och tyder på en aktiv politik som kan göra skillnad. Vi menar att man ska vara delaktig i samarbetet med övriga EU-länder, men även med den övriga omvärlden och våra grannländer. Jag menar att vad som görs även på andra områden, till exempel havspropositionen, också är otroligt viktigt även om själva utfiskningsfrågan är en fråga för sig. Hur vi behandlar våra hav och hur vi hanterar detta är viktigt. Jag menar att alliansregeringen har gjort skillnad och satt fokus på att man vill vara delaktig, och det måste vi fortsätta med. Vi ser en återhämtning, och forskarna är såvitt jag begriper enhälliga i detta, och det är bra. Kvoterna pratar man mycket om. Alla som lyssnar på debatten är inte så insatta som vi kanske är i frågan, och det tycker jag att vi ska ha respekt för, inte minst när det gäller att kunna vara en aktiv konsument. Det är inte alltid lätt att veta vilken fisk som är okej att äta och vilken man ska undvika. Men jag tror ändå att de allra flesta skulle föredra en fisk som är fångad i vatten som man känner till som Jeppe Johnsson beskrev på ett fint sätt här. Den kanske är fångad av fiskare som man känner, beredd lokalt och handlad lokalt. Därför är det extra glädjande att jordbruksministern har tagit initiativ för det småskaliga fisket. Det tycker jag är bra. Herr talman! Det handlar också om tredjelandsavtalen som berörs, och det finns en reservation om detta. Jag vill ändå säga att det direktiv som finns härrör från 2002, och då var det Socialdemokraterna som styrde landet. Det är extra viktigt om vi nu ska blicka framåt. När tio år har gått 2012 ska direktivet beslutas om på nytt. Då är det viktigt att man är delaktig. Då gör det stor skillnad om det är en alliansregering som är enig om fiskeripolitiken, vilket vi är, eller en opposition som inte visar på samma enighet och som dessutom kan välja att i EU-samarbetet ställa sig vid sidan av. Det gör stor skillnad, och det tycker jag är viktigt att komma ihåg. Vi vill utveckla och uppmuntra en hållbar, småskalig fiskodling. Vi tror att även det är viktigt. Det kan vara ett komplement. Om det nu är så att vi inte kan fiska så mycket som vi skulle önska och våra duktiga yrkesfiskare inte kan ta upp så mycket som de egentligen har kapacitet till måste vi även blicka åt de håll där det finns nya alternativ. Detta måste gå hand i hand för att vi ska kunna möta framtiden ordentligt. Några detaljer har kommit fram här i debatten när det gäller det småskaliga fisket, men såvitt jag begriper är det väl trålare som är skrotade vilket inte påverkar det kustnära, småskaliga fisket i första hand. Sverige har ansökt om undantag vad gäller just rist, kopplat till kilowattdagar. I den frågan väntar man på besked från EU, så där har Sverige varit synnerligen aktivt. Det tycker jag är positivt. 56 miljoner extra i havspropositionen tycker jag också är något som är viktigt att få med i den här debatten. Det handlar om skrotning, åtgärder och överkapacitet. Beträffande den grönbok som också nämns vill jag nämna att det är någonting som Fiskeriverket har fått möjlighet att titta på liksom dessutom miljöorganisationer. Det är alltså ingen som är undantagen i arbetet med att ta fram en ny grönbok. Regeringen är också delaktig och tycker hittills att det här arbetet ser bra ut. Under ordförandeskapet kommer Eskil Erlandsson i egenskap av ansvarig minister att vara ordförande, och jag tror att det är centralt att han tar plats och vågar diskutera framtidsfrågor, så att man inte väntar till 2012, för då är det för sent. Jag vill yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationerna. Även jag vill tacka Jeppe Johnsson, som är en trevlig kompis i riksdagen här, och önska dig lycka till! Jag ser fram emot att få träffa dig i Blekinge nästa gång. Tusen tack! (Applåder)
Jan-Olof Larsson (S)
Anf. 95 Jan-Olof Larsson (S)
Herr talman! Jag måste ändå fråga om Centerpartiets åsikt är att om man har en trål är det fråga om storfiske, och har man inte en trål så är det fråga om kustfiske. I så fall tror jag att de uppe i Kosterfjorden blir relativt ledsna, för det är väl ett av de mest skonsamma fisken vi har över huvud taget, de som trålar räka uppe i Kosterhavet, med inflytande från både marinbiologer och andra forskare. Det var en väldigt märkvärdig definition. När det sedan gäller Eskils värnande om det kustnära fisket har vi en del kustnära och skonsamt fiske, men de använder rist. De använder selektiva redskap av olika slag. Och sedan säger Eskil och hans förhandlare - nu är det ju Eskil som brukar stå här och tala om hur duktig förhandlare han är - att man inte tänkte på det, när man förhandlade fram antalet dagar som man skulle få lov att fiska, att det prioriterade, det kustnära fisket med selektiva redskap, inte fick fler dagar än det icke selektiva fisket. Då förstår jag inte riktigt vad Erik A Eriksson menar med att han värnar det kustnära, skonsamma fisket. Det var ju det han glömde göra. Det föll ju bort. När det handlar om EU:s nya fiskepolitik 2012 har vi diskuterat den. Jag har suttit i riksdagen sedan 2002. Fiskefrågor har jag varit med och diskuterat i alla fall sedan dess, de diskuterades innan dess också och de kommer säkert att diskuteras även efter 2012. Det handlar inte om det. Det handlar om att vi också under tiden ska skapa ett svenskt förhållningssätt ihop med näringen om vilka punkter som är viktiga att driva. Det var det jag ville komma fram med. Jag tror att det är viktigt att vi gör det.
Erik A Eriksson (C)
Anf. 96 Erik A Eriksson (C)
Herr talman! Jag vill tacka för repliken och möjligheten att utveckla resonemanget. Jag kanske missuppfattade Jan-Olof Larsson i hans anförande, men när det nu är så att det är trålar som är skrotade och Sverige har ansökt om undantag vad gäller rist just för de kilowattdagarna tror jag att det faktiskt har betydelse och att det spelar roll. Det är kanske inte så lätt för åhörare att greppa detta, men jag vill ändå säga att det gör skillnad eftersom den generella minskningen i EU-uppgörelsen var 25 procent. Här gjordes ett undantag, och Sverige får vänta på ett besked. Det tycker jag ändå visar att man har varit aktiv. Nu är inte jordbruksminister och fiskeminister Eskil Erlandsson på plats, men då kan väl jag passa på och skryta om honom lite grann, om det är så att det behövs. Han har tagit god plats, vilket tidigare socialdemokratiska ministrar inte har gjort. Det är ju det vi har fått se resultatet av: en passivitet från s-sidan med totala stopp. Dessutom har vi inte fått acceptans från andra länder. Jag menar att det inte är något svårt knep Erlandsson har lyckats med. Han har satt sig i förhandlingar och lyckats få till stånd diskussioner med grannländer, ett grannland söderut, som då helt plötsligt har accepterat en verklighetsbeskrivning som man tidigare har förnekat. Vi måste prata med andra för att få vänner. Jag tror att de öppna dörrarna är viktiga i det här sammanhanget. Att hänvisa till att det skulle vara bättre att ställa sig vid sidan av kan jag inte alls förstå över huvud taget. Ska man långsiktigt komma någonvart handlar det nog om att föra samtal. Om torsken nu återhämtar sig måste väl det även gynna det småskaliga fisket, om jag nu har begripit det här rätt, och det måste även gynna ekosystemen. Jag hoppas att det är resultaten som räknas och att man även fortsatt kan vara aktiv. Sedan förstår jag om inte s-sidan är helt nöjd med nuvarande minister, men det hör väl till.
Jan-Olof Larsson (S)
Anf. 97 Jan-Olof Larsson (S)
Herr talman! Nej, det är klart att vi inte är nöjda med nuvarande minister, men det kanske inte är så ovanligt! Och det där med att skryta över Eskil behöver du inte bekymra dig om, för det klarar han så jättebra själv. Det gör han varje gång han visar sig. Så fort han öppnar munnen talar han om hur duktig han är. Det finns ingen människa i världen som kan bräcka honom i det. Det kustnära fiske man försöker värna i dag från Eskils och hans kollegers sida och det man har lyckats komma fram till för svensk del innebär kanske att det kustnära fisket på västkusten slås ut. Då handlar det om räkfiske, kräftfiske och annat - icke hotade arter - på grund av dåliga förhandlingar. Det är där vi står i dag, och det kommer jag naturligtvis att påpeka för Eskil fler gånger. Men det är långt ifrån bra. Erik som är bonde vet ju att innan man kan skörda måste jorden bearbetas, man måste så och man måste se till att grödan får rätt förutsättningar. Sedan kan man skörda. Det är inte så att våra socialdemokratiska ministrar har åkt ned och satt sig vid sidan om. Det är någonting som den här regeringen och dess företrädare här i riksdagen har fått i skallen. Det är så att vi påverkade de andra för att skapa förutsättningar för att de skulle inse hur illa ställt det var med fisken i havet. Man kom en bit på väg. Vi är inte framme ännu. Inte ens Eskil har lyckats komma ända fram. Han har svårt att komma överens med till och med de närmaste grannarna här. Men ibland har man gått ett steg längre och kommit en bit på väg, och det är bra. Det är bra att vi har kommit en bit på väg allihop. Vi behöver komma ännu några steg till. Men den fiskepolitik som bedrivs i dag slår väldigt hårt mot svenskt västkustfiske. Det är sanningen. Det är skonsamt, det är med rist och det är kustnära.
Erik A Eriksson (C)
Anf. 98 Erik A Eriksson (C)
Herr talman! Som jag sade i mitt anförande är det väl så att fiskerinäringen lider av lönsamhetsproblem rakt över. Det gäller nog alla och envar. Det är min bild av det här. Det gäller även det småskaliga. Och jag tror att även om man skulle önska detta allra mest i världen kan man inte beskylla enbart jordbruksministern, fiskeministern, för detta. Det är ett stort problem som gäller hela näringen. Därför menar jag att de steg som tas är viktiga: att vi får ett friskare hav, att vi får en ökad förekomst och reproducering av torsk. Det är det som avgör. Jag lider verkligen med de yrkesfiskare som inte får någon lönsamhet i dag, men jag tror inte att det är avhängigt av vad Erlandsson har gjort på två och ett halvt år eller inte, utan det här är ett större problem än så. Det jag sade i mitt anförande var att när beslut fattades om det första direktivet var det en socialdemokratisk regering. Det är inte jag som har hittat på att man inte ställde upp i förhandlingarna från Socialdemokraternas sida, utan även opolitiska tjänstemän vittnar om detta liksom tjänstemän från andra EU-länder som vi har pratat med. Det må vara väldigt fel. Är det så att det är väldigt fel kan man ju också fundera över resultatet. Om man inte uppnår resultat genom det sättet att vara aktiv har vi ändå uppnått någon form av resultat genom att vara mer aktiva. Vi får väl se. Jag kan dela Jan-Olof Larssons uppfattning att framtiden kommer att utvisa detta. Det är trots allt glädjande att det illegala fisket minskar i vårt närområde. Det är mycket viktigt. Att vi fått en minskning av kvoterna har, menar vi, gett resultat. Vi hoppas verkligen att återhämtningen visar sig även nästa år. På så sätt kan yrkesfiskare och vi konsumenter känna oss mer tillfreds när vi går till affären i fortsättningen. Ett hållbart fiske vinner vi alla på.
Lars Tysklind (Fp)
Anf. 99 Lars Tysklind (Fp)
Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga reservationer. Jag vill börja med att instämma i det som Jeppe Johnsson sade om att det är glädjande att Östersjötorsken är på väg tillbaka. I den redovisning vi fick vid seminariet om fiskefrågor för ett tag sedan kunde man visa att förvaltningsplanen hade betydelse. Det som vi beslutar om politiskt har verkligen betydelse. En annan sak som Jeppe Johnsson tog upp gällde forskare och fiskare. Om vi ska ha en fiskeripolitik och ett samförstånd som fungerar måste forskare och fiskare, men även myndigheter, föra en dialog och ta till vara varandras kunskap för att kunna driva frågorna framåt. Det har visat sig att i de sammanhang där man verkligen utnyttjat den kapaciteten har man också lyckats. Herr talman! Som en röd tråd finns i alla fiskedebatter den gemensamma fiskeripolitiken inom EU. Det är också den som Riksrevisionen haft att förhålla sig till när den gjort sin granskning. Av naturliga skäl är förslagen dock riktade mot åtgärder på nationell nivå. Att den gemensamma fiskeripolitiken inte har lyckats är nog alla mer eller mindre överens om. Det gäller både den ekologiska hållbarheten och den sociala och ekonomiska hållbarheten eftersom dessa hänger ihop. Det var intressant att i fredagens Göteborgs-Posten kunna läsa en debattartikel om reformeringen av fiskepolitiken skriven av Joe Borg, kommissionär för havsfrågor och fiske. I artikeln konstaterar kommissionären att det nu krävs en grundlig översyn i stället för en halvmesyr som bara räcker några år. Vidare konstaterar han att om vi klarar av att skapa ett ekologiskt hållbart fiske blir den sociala och ekonomiska hållbarheten en följd av detta. När jag läste artikeln kunde jag som folkpartist känna viss tillfredsställelse. Det stämmer nämligen bra med vårt fiskeripolitiska program. Vi går i takt med Europa i den här frågan, och alliansregeringen har heller inte någon annan inriktning än denna. Herr talman! Man skulle kunna säga att Sverige nog är det EU-land som är kommissionärens bästa vän i dessa frågor. Kommissionen har många gånger varit ganska radikal i sina förslag, och det land som då stöttat kommissionen har varit Sverige och den svenska jordbruksministern. Utan tvekan har den svenska regeringen varit en mycket offensiv aktör i den gemensamma fiskeripolitiken, och det finns ingen anledning att tro att inte Sverige kommer att fortsätta att vara en stark aktör för att säkerställa ett långsiktigt hållbart fiske. Uttrycket bruka utan att förbruka har nämnts några gånger i debatten. Som Tina Ehn helt riktigt sade är det så självklart att man kan fråga sig varför man alls måste börja tänka i de banorna och skriva ned det. Jag tror att det ändå är viktigt att man gjort det, att man visat att det är det som är utgångspunkten, det vill säga den ekologiska utgångspunkten, i sammanhanget. Vi har tidigare i dag talat om balans mellan bevarande och brukande. Det gäller naturligtvis även inom detta område. Herr talman! Låt mig säga något lite mer konkret om själva betänkandet. Det handlar till att börja med om Riksrevisionens styrelses framställning angående statens insatser för hållbart fiske och bygger på Riksrevisionens rapport från november 2008. Man kan konstatera att granskningen riktar sig bakåt i tiden till åren 2002-2007. Det som hänt under det senaste året har man tyvärr inte tagit ställning till. Jag vill nog påstå att mycket har hänt, och om följande ett och ett halvt år hade varit med hade Riksrevisionen kunnat se att det hänt positiva saker. Det pågår ett arbete med detta. Det har tagits fram många förslag. Riksdagen har fattat beslut om sanktionsmöjligheter. Det pågår en anpassning av fiskeflottan kapacitetsmässigt i form av den utskrotning som nämnts tidigare. Sverige har också lyckats få till stånd ett avtal med Danmark om ett fiskefritt område i Kattegatt. Det var inte många som trodde att vi skulle lyckas med det. Det pågår alltså hela tiden ett arbete. När det gäller den ekonomiska hållbarheten ligger en proposition för närvarande på riksdagens bord om överförbara individuella fiskerättigheter. Den kräver dock en egen debatt, och därför ska vi kanske inte ta upp den i dag. De slutsatser som Riksrevisionens styrelse redovisar kan väl egentligen inte vara någon större överraskning för någon. Det handlar, som sagt, om åren 2002-2007, och det har ju funnits fler regeringar som varit delaktiga under den perioden. För alliansregeringens del gäller endast det sista året. En viss ödmjukhet i frågan kan kanske visas även från oppositionens sida. Granskningen visar också att Sverige inte fullt ut utnyttjat det nationella handlingsutrymmet samt att det varit en bristande utvärdering och återrapportering till riksdagen om de statliga åtgärdernas effekt. Det är heller ingenting nytt. Det har diskuterats tidigare, och miljö- och jordbruksutskottets utvärdering har kommit fram till samma slutsats. Jag har även suttit i andra utskott där denna problematik har funnits. Det gäller alltså återrapporteringen av insatser, vilka de än må vara, och att det är svårt att se dem. Jag vill påstå, herr talman, att den reservation som finns i denna punkt vad gäller kopplingen till Riksrevisionen, att vi skulle göra ett tillkännagivande till regeringen att göra det som den redan gör, knappast fyller något syfte i dagsläget. Från alliansens sida har vi den bestämda uppfattningen att regeringen tar dessa frågor på stort allvar och kommer att återkomma till riksdagen med ytterligare förslag i dem. När det gäller det nationella handlingsutrymmet har Fiskelagsutredningen som en av sina uppgifter att ta fram ett tydligt gränssnitt mellan det nationella utrymmet och EU. Också den frågan jobbas det alltså med. Vad gäller Riksrevisionens styrelses framställning ska resultaten naturligtvis beaktas, och med det arbete som nu pågår inbegrips även de synpunkterna. Ett tillkännagivande i en reservation skulle därför inte tjäna något syfte. Herr talman! Om vi återgår till EU:s fiskeripolitik kan man säga att regeringen även här har jobbat framåtsyftande genom att ge Fiskeriverket i uppgift att se över och analysera den nuvarande politiken och hur den kan utformas i framtiden. Resultatet kommer framåt sommaren. Det är en bred process där Naturvårdsverket, Kustbevakningen och andra berörda myndigheter, liksom naturligtvis aktörer som yrkesfiskare och andra intressenter, ingår. Avsikten är att ta fram den breda svenska väl förankrade samsyn som är viktig att ha i diskussionen om reformeringsarbetet. Det pågår alltså en process för att få en samsyn. Oberoende av parlamentariska grupper eller inte är det inte något som man blundar för. Det är givetvis viktigt med samsyn i dessa frågor. I analysen ska man se på beståndsutveckling och biologiskt säkra gränser och vad det har för effekter på det svenska fisket. En effekt som vi kan se redan i dag är till exempel reduktionen av fiskeflottan. Det handlar också om måluppfyllelse, fiskerikontroll, vetenskaplig rådgivning som ska följas samt marknadsanpassade styrmedel. Här kan vi återigen nämna frågan om de överlåtbara fiskerätterna som nu finns på riksdagens bord. Man ska även titta på, som det sägs, konsumenternas inflytande. Man inser att konsumenterna har en oerhörd makt i dessa sammanhang. Jeppe Johnsson var inne på att om man får rekommendationer så har man en benägenhet att följa dem. Även om vi kan ha olika synpunkter på om de är berättigade eller inte kan vi inte sticka under stol med att konsumenterna har oerhört stor makt. När fiskarna tar fram ett initiativ som närfiske inser de naturligtvis att det skapar ett mervärde som konsumenterna är positiva till. Det finns alltså även en ekonomisk driftkraft i detta. Sedan kommer Sverige under ordförandeskapet enligt vad man har deklarerat att fortsätta driva de här frågorna för att få fram en översyn av EU:s gemensamma fiskeripolitik. Som nämndes här finns nu också en grönbok från kommissionen att ta ställning till. Den presenterades ju i förra veckan. Jag tog på EU-nämnden upp detta med jordbruksministern och frågade om det är meningen att vi ska vänta till 2012 innan det händer något. Vi var väl rörande överens om att det sker ett kontinuerligt reformeringsarbete. Det är grunddirektivet som ska ändras. Förändringar pågår hela tiden. Herr talman! Jag vill också få sagt att jag tycker att arbetet med selektiva redskap är väldigt viktigt. Det är nog det absolut bästa sättet att åtminstone minimera utkasten och få ned fiskdödligheten, och det är ju det som är det intressanta i sammanhanget. Ansökan om undantaget för rist har faktiskt redan lämnats in, och man väntar sig ett svar ganska snart. När det gäller EU:s fiskeavtal med tredjeland har naturligtvis en del förbättrats genom partnerskapsavtalen, och man har lagt mer fokus på utvecklingsåtgärder till stöd för det lokala fisket. Från Folkpartiets sida är vi dock oerhört skeptiska mot den här typen av avtal. I grunden tycker vi att de ska sägas upp så fort som möjligt. Detta är oetisk politik från EU:s sida, och det har vi också uttryckt tydligt i vårt program inför EU-parlamentsvalet. En av de punkter vi har tagit upp är att de här avtalen måste få ett slut. Vi ska kunna lämna stöd för fiskeförvaltning i u-länderna, men det finns ingen anledning att sedan ta betalt genom rovfiske på den fisk de har. Jag yrkar bifall till utskottets förslag. Också jag vill sälla mig till skaran som tackar Jeppe som en glad och god kamrat och önskar honom lycka till. (Applåder) I detta anförande instämde Anita Brodén (fp).
Irene Oskarsson (Kd)
Anf. 100 Irene Oskarsson (Kd)
Herr talman! Miljö- och jordbruksutskottets ledamöter börjar väl nu att känna viss trötthet efter ett antal timmar här i kammaren. Det sista betänkande som vi för vår del behandlar i dag handlar också det om motioner men framför allt om Riksrevisionens rapport. I den rapporten påvisar revisionen att det finns ganska mycket att önska när det gäller hur regeringen bedriver fiskeripolitik. När det är sagt måste dock i samma andetag påpekas att större delen av det som tas upp i rapporten drabbar den tidigare socialdemokratiska regeringen och de beslut som den regeringen fattade, eller inte fattade. Men det fråntar inte den nuvarande alliansregeringen ansvaret att bli bättre och att fortsätta att utveckla det arbete som pågår. Det gäller både ur ett ekonomiskt och ur ett biologiskt perspektiv. Förvaltarskap måste vara nyckelordet. Sverige och EU satsar stora resurser på fiskeripolitikens område. Ibland när man ser siffrorna kan man fundera på om det är det mest effektiva sättet att utnyttja resurserna. Vi kristdemokrater har sagt att vi är kritiska till hur EU och Sveriges tidigare regering har hanterat fiskeripolitiken. Alliansregeringen har nu ett annat angreppssätt, och det kan vi se resultat av. Jordburksministern är värd lovord från den här talarstolen, och han är nog värd att också själv få tala om vad han gör ibland. Han har nämligen lyckats mer än väl med sin goda sociala kompetens, som kanske är en av de viktigaste funktioner man kan ha med sig i arbetet med att motverka eller helst helt stoppa svartfisket i Östersjön. Jag tror att detta är en av de bidragande orsakerna till att torskbeståndet nu tycks återhämta sig. Om de siffror vi tidigare har fått se, där andelen fisk som togs upp svart var minst lika stor som den som togs upp vitt, har förändrats så att andelen svartfiske blivit närmare noll är det klart att det är en viktig anledning till att vi nu ser en förändring. Regeringen har, vilket är mycket glädjande, tagit initiativ till att driva på arbetet med översynen av den gemensamma fiskeripolitiken. Det är lite besynnerligt - nu har väl Jan-Olof tröttnat efter en dag här i kammaren - att man säger att vi inget kan göra för att vi ska vänta in att grönböckerna kommer. Det är väl återigen ett bevis på att den sociala kompetensen arbetar under tiden. Det är väl inte så dags när alla redan har tagit ställning - det är väl det kulissarbete som kan pågå nu som kan ge resultat sedan? Då kanske äran faller på någon annan, men vi kan se till att vi ändå vet vem som har gjort jobbet, det vill säga vår jordbruksminister. Men det är mycket arbete som återstår, och det krävs ett bra underlagsarbete. Den fiskelagsutredning som nu pågår, som ska försöka göra om det lappverk eller snarare den felaktiga maskstorlek som vi har haft på arbetet hittills, väntar vi alla oss mycket av. Utredningen har fått förlängd tid, och det visar väl också på behovet av att reda ut alla teknikaliteter och juridiska spetsfundigheter i det här arbetet. Herr talman! Det finns också andra viktiga punkter som behöver tillföras. Det gav det seminarium som vi i miljö- och jordbruksutskottet hade för några veckor sedan vid handen. Myndigheter, forskning och näring behöver bli bättre på tilltro till varandra. Fungerar inte den så fungerar inte arbetet. Forskare måste inse, näringen måste inse och vi politiska företrädare måste inse att det inte är var och en för sig utan tillsammans med ömsesidig respekt för det vi gör som vi kan nå framgång. Tilltron måste öka. Sverker Jagers referat av den undersökning som har gjorts gav åtminstone mig en skrämmande bild av att så inte har varit fallet hittills, och jag är övertygad om att den nuvarande regeringen gör allt som står i dess makt för att förändra det. Utskottet har arbetat med uppföljningsarbete under de gånga åren. Jag har nu fått förmånen att hålla ihop uppföljningsgruppen i utskottet. Jag kan se att det är mycket gediget arbete som har gjorts där, och det är många frågeställningar som har levererats till regeringen - både till den nuvarande och till den tidigare - när det gäller vad vi vill se för att tydligt kunna följa arbetet. Då är det glädjande att departementet nu - mig veterligen är det första gången - har bett om att få träffa oss för att tillsammans med uppföljningsgruppen titta på hur man på regeringssidan jobbar med visionen, målskrivningarna och de tydliga konkreta mål som ska kunna mätas och kanske, när det gäller fisken, vägas, för att vi ska kunna se om vi når dit vi vill. Detta förändrade arbetssätt tror jag kommer att leda till att vi får ett ännu tydligare ledarskap i de här frågorna och därmed det som rapporten efterfrågade: en bättre styrning och ledning av de myndigheter som har ansvar på det här området. Jag tror att det behöver göras mer där. Det behöver bli en tydlighet i rollfördelningen mellan de olika aktörerna, som jag sade tidigare. En annan viktig pusselbit i det här arbetet är den havspolitiska propositionen som tangerar de här områdena såtillvida att det där finns förslag om att ytterligare utreda en havsmyndighet. Då är det viktigt att skicka med att det gäller att se helheten även i det sammanhanget, att se bredden i förvaltningen och i de havsresurser vi har. Det har under den innevarande mandatperioden hänt mycket positivt på fiskets område, men mycket återstår som sagt att göra. En annan pusselbit är den näringslivsutveckling som vi kan se i form av det landsbygdsprogram som finns och det gemensamma fiskeriprogram som finns utifrån EU:s fondstruktur. Turistnäringen i kust och skärgård är en viktig bit i detta. Det gäller också det småskaliga fisket. Det kanske är för kustbandet vad mjölkproduktionen är för inlandet. Finns inte detta finns inte heller förutsättningarna för en levande kust och skärgård. Och då kanske det betänkande från miljö- och jordbruksutskottet som vi diskuterade först i dag mister lite av sin relevans. Har vi inte en levande bygd att bosätta oss i kanske vi inte väljer att bo där. Det vore tragiskt. Det här visar återigen att alla frågor går samman och att det är viktigt att vi ser helheten i det arbete vi gör. En annan viktig punkt i detta sammanhang som också berörs i det här betänkandet är vattenbruket. Jag dristade mig att ta med den utredning som nu har kommit och har suttit och bläddrat lite i den under debattens gång. Jag konstaterar att där finns mycket goda förslag på hur den delen av nyttjandet av de vattenresurser vi har kan bli en pusselbit för en levande näring, en levande landsbygd och, kanske mer kopplat till mina hemtrakter, ett komplement till det näringsarbete som bedrivs i dag inom jord och skog. Oftast har vi ju dessutom ganska mycket sjöar och vattendrag. Så var vi där igen. För att få en levande bygd, ett levande land, behöver vi de här olika delarna. Men det här betänkandet berör också en fråga som har en dignitet som kanske går lite längre än normalt. Det handlar om tredje världen, och det handlar om hur EU ska bedriva fiskepolitik där. Då vill jag, herr talman, nämna vad som står på s. 30 i betänkandet. Sverige arbetar för att förbättra dessa avtal så att gemenskapens subventioner minskar och den vetenskapliga informationen förbättras, så att man kan få fram adekvata beståndsuppskattningar. Vi, Sverige, har ett ansvar inte bara för fisket och naturresurserna i vår närhet, utan vi har det i ett globalt perspektiv. Vi har att vara föregångare och även driva på det här arbetet inom unionen. Då tror jag återigen att skryt lönar sig. Nej, men en gedigen person som har trovärdighet i de här frågorna lönar sig. Det handlar om att regeringen aktivt driver på för att förändra EU:s förhållningssätt i de här frågorna. Och vi är på god väg inom ett område som jag tycker är oerhört viktigt. Människorna i de här nationerna behöver till viss del de ekonomiska resurser som de här avtalen ger, men de behöver också förfoga över sin fiskeresurs på ett sätt som ger dem bäst avkastning. Där kan mer göras, och, herr talman, jag vet att det arbetet pågår. Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga motioner. Herr talman! Till sist vill jag göra två saker. Först och främst vill jag tacka Jeppe för mycket lärdom vad det gäller fiske. Det den mannen inte vet om fiske och maskstorlekar får man väl i fortsättningen försöka få Rune att förklara. Sedan vill jag passa på att önska er alla en skön valborgsmässohelg, förhoppningsvis ute i den natur som vi har debatterat i fem timmar. (Applåder)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2009-04-29
Förslagspunkter: 7, Acklamationer: 4, Voteringar: 3

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Statens insatser för ett hållbart fiske

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår framställning 2008/09:RRS15 punkterna 1 och 2.
    • Reservation 1 (s, v, mp)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (s, v, mp)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s098032
    m730024
    c21008
    fp21007
    kd20004
    v01705
    mp01306
    Totalt135128086
    Ledamöternas röster
  2. EU:s fiskeripolitik m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2008/09:MJ310, 2008/09:MJ356, 2008/09:MJ428 yrkande 1, 2008/09:MJ459 yrkande 40 och 2008/09:MJ494 yrkande 19.
    • Reservation 2 (s)
    • Reservation 3 (v)
    • Reservation 4 (mp)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (s)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s098032
    m730024
    c21008
    fp21007
    kd20004
    v01165
    mp00136
    Totalt135992986
    Ledamöternas röster
  3. Fiskekvoter, fiskeförbud, ålfiske m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2008/09:MJ261, 2008/09:MJ329 yrkandena 1, 3 och 5, 2008/09:MJ457 yrkandena 12 och 13, 2008/09:MJ459 yrkande 33, 2008/09:MJ493 yrkande 16 och 2008/09:MJ502 yrkande 26.
    • Reservation 5 (s)
    • Reservation 6 (v)
    • Reservation 7 (mp)
  4. Fritidsfiske m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2008/09:MJ242, 2008/09:MJ258 och 2008/09:MJ457 yrkande 3.
    • Reservation 8 (v)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 8 (v)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s970033
    m730024
    c21008
    fp21007
    kd20004
    v01705
    mp13006
    Totalt24517087
    Ledamöternas röster
  5. Vattenbruk och fiskodling

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2008/09:MJ457 yrkandena 7-11.
    • Reservation 9 (v)
  6. EU:s fiskeavtal med tredjeland

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2008/09:U322 yrkande 16 och 2008/09:MJ459 yrkandena 37-39, 41 och 42.
    • Reservation 10 (v)
    • Reservation 11 (s, mp)
  7. Motioner som bereds förenklat

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.