Folkbildning

Betänkande 2000/01:KrU7

Kulturutskottets betänkande 2000/01:KRU07

Folkbildning

Innehåll

• Sammanfattning
• Motioner från allmänna motionstiden 1999
• Utskottets överväganden
• Utskottets förslag till riksdagsbeslut
• Reservationer

2000/01

KrU7

Sammanfattning

I betänkandet behandlas motioner från allmänna
motionstiden åren 1999 och 2000.

Yrkanden som rör de av Folkbildningsrådet
fastställda och tillämpade systemen för fördelning
av statsbidrag till folkhögskolor och till
studieförbund behandlas. Vidare behandlas frågor om
kommunernas och landstingens ansvar för och bidrag
till folkbildningen. Frågor om
teckenspråksutbildning samt utbildningar till
teckenspråkstolk och till teckenspråkslärare förlagd
till folkhögskolor och studieförbund behandlas
också. Ett motionsyrkande om folkhögskolor för
landets minoriteter behandlas likaså. Slutligen
behandlas motioner som rör kulturaktiviteter i
folkbildningens regi samt folkbildningssatsningar om
demokrati respektive om det europeiska fredsarbetet.

Samtliga motionsyrkanden avstyrks av utskottet.

Sju reservationer och ett särskilt yttrande finns
i betänkandet.

Innehållsförteckning

Motioner från allmänna motionstiden 1999

1999/2000:Kr201 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari
yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om ett uppdrag
till Folkbildningsrådet och Kulturrådet att främja
en fördjupad, lokal dialog mellan olika
kulturarrangörer,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om initiativ till
överläggningar med Svenska Kommunförbundet i syfte
att föra en dialog angående folkbildningens
inriktning,

1999/2000:Kr313 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari
yrkas

34. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om en bred
folkbildningssatsning om demokrati,

1999/2000:Kr602 av Monica Öhman och Kristina
Zakrisson (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kvalificerade musikutbildningar vid vissa
folkhögskolor.

1999/2000:Kr603 av Margareta Andersson och Kenneth
Johansson (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att en översyn
genomförs av regelverket för Folkbildningsrådets
bidragsfördelning till rörelsefolkhögskolorna,

1999/2000:Ub286 av Sonja Fransson (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att se över möjligheterna
att utöka tillgången till tolkar.

1999/2000:Ub456 av Ingemar Vänerlöv (kd) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att det
statliga anslaget till teckenspråkslärar- och
teckenspråkstolkutbildningar bör förändras på så
sätt att det skall gälla all teckenspråksutbildning
och inte enbart den som sker i folkbildningens regi.

Motioner från allmänna motionstiden
2000

2000/01:Kr289 av Birgitta Sellén m.fl. (c):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
Folkbildningsrådet bör stimulera ungdomars
kulturaktivitet till större utrymme inom
folkbildningen.

2000/01:Kr341 av Siv Holma m.fl. (v):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om stöd till
folkbildning/folkhögskolor.

2000/01:Kr345 av Inger Davidson m.fl. (kd):

51. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en bred
folkbildningssatsning om demokrati.

2000/01:Kr603 av Lilian Virgin (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om statsbidragen till
studieförbunden.

2000/01:Kr604 av Sven-Erik Österberg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av en översyn
beträffande studieförbundens framtida finansiering.

2000/01:Kr605 av Jan-Evert Rådhström och Roy Hansson
(m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att se över hur anslagen
till studieförbunden fördelas.

2000/01:Kr606 av Göran Norlander m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om nedläggningsrisk för den
kvalificerade förberedande musikutbildningen i
folkhögskolor.

2000/01:Kr607 av Elver Jonsson (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om folkbildningens
betydelse för människors engagemang i det
fortsatta europeiska fredsarbetet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av fortsatt
engagemang för byggande av det nya fredliga
välfärds-Europa med en successiv demontering av
gränser och hinder.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om prioritering av
medel för folkbildande insatser om utvecklingen i
EU.

2000/01:Kr701 av Matz Hammarström m.fl. (mp):

34. (delvis) Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening att en utvärdering behöver göras
vad avser Folkbildningsrådets måluppfyllelse och
folkhögskolornas musikutbildningars utveckling.

Utskottets överväganden

Bidragsfördelningen till vissa
folkhögskolor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

- bidragsfördelningen till
rörelsefolkhögskolor, jämför reservation 1
(c),

- bidragsfördelning till kvalificerad musikutbildning
vid folkhögskolor, jämför reservation 2 (mp).

Motionerna

I fyra motioner tas upp frågor som rör
Folkbildningsrådets fördelning av statsbidragsmedel
till folkhögskolorna.

En översyn bör enligt motion 1999/2000:Kr603 (c)
göras av regelverket för Folkbildningsrådets
fördelning av bidrag till rörelsefolkhögskolorna
(yrkande 1). Motionärerna framhåller att
folkhögskolorna är en mycket viktig resurs för
folkrörelserna. Stora delar av ledarutbildning och
annan utbildningsverksamhet sker vid rörelsernas
egna folkhögskolor. Folkbildningsrådets regler för
fördelningen av statsbidraget till folkhögskolorna
skapar enligt motionen problem för vissa
folkhögskolor. Under 1990-talet har nämligen en rad
nya folkhögskolor startats inom ramen för det
befintliga statsbidraget. Många av dem har börjat
som filialhögskolor, varvid ursprungsfolkhögskolorna
har fått ekonomiskt utrymme för utveckling när
filialfolkhögskolorna blivit självständiga
folkhögskolor med eget statsbidrag. Detta har lett
till att det inte funnits utrymme inom det totala
bidraget för utveckling av sådana folkhögskolor som
startade före 1990, men som inte hör till de
folkhögskolor från vilka filialfolkhögskolor
frigjorts. En av dem är Hästsportens folkhögskola,
som inte har fått någon ökning av det ordinarie
statsbidraget efter år 1992.

I tre av motionerna tas upp frågan om bibehållande
i någon form av det numera borttagna särskilda
bidraget till kvalificerad musikutbildning vid
folkhögskola.

Enligt motion 1999/2000:Kr602 (s) får borttagandet
från och med år 1998 av det särskilda bidraget till
viss kvalificerad musikutbildning ödesdigra
konsekvenser för denna utbildning vid Framnäs
folkhögskola. Utbildningen har haft mycket stor
betydelse för musiklivet i Norrland. Många av de
studerande vid musikhögskoleutbildningen i Piteå har
kommit från Framnäs musikutbildning. För att
folkhögskolor även framgent skall kunna vara en
resurs för det regionala, kvalificerade musiklivet
och kunna ge förutbildning till blivande studerande
vid musikhögskolor bör staten genom andra bidrag än
folkbildningsbidraget stödja kvalificerad
musikutbildning vid folkhögskolor. Det kan ske t.ex.
genom särskilda resurser till nationella uppdrag på
området.

Enligt motion 2000/01:Kr606 (s) bör riksdagen
tillkännage för regeringen att det finns en risk för
att den kvalificerade förberedande musikutbildningen
vid folkhögskolorna kan komma att läggas ned, sedan
Folkbildningsrådet tagit bort det särskilda
bidraget.

Enligt motion 2000/01:Kr701 (mp) bör en
utvärdering göras när det gäller utvecklingen av
folkhögskolans musikutbildning, sedan det särskilda
bidraget till musikutbildning tagits bort (yrkande
34 i denna del). Det kan enligt motionen vara
nödvändigt att ha särskilt avsatta medel för vissa
ändamål om fastställda mål för folkbildningen skall
kunna uppnås, t.ex. när det gäller folkbildningens
ansvar på kulturområdet.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen anvisar sedan budgetåret 1992/93 medel
till folkbildningen under ett samlat anslag som
fördelas av Folkbildningsrådet. Bidraget skall
användas enligt de syften som riksdagen beslutat om
och som framgår av regeringens förordning (1991:977)
om statsbidrag till folkbildningen. Det ankommer
således på Folkbildningsrådet att besluta om nya
statsbidragsberättigade folkhögskolor och om
bidragsfördelningen mellan folkhögskolorna.

Folkbildningsrådet beslöt om en ny
statsbidragsmodell för folkhögskolorna från och med
år 1998. En övergångsperiod om två år beslöts också.
Den nya modellen innebar bl.a. borttagande av ett
särskilt stöd till kvalificerad musikutbildning.
Folkbildningsrådet har gjort en utvärdering av
beslutets effekter. Utvärderingen redovisades i
februari 2001. Statsbidragsförändringen har i sin
helhet inneburit att tolv av de folkhögskolor som
tidigare haft bidrag till kvalificerad
musikutbildning totalt sett fått höjt bidrag, medan
arton fått i stort sett oförändrat bidrag. Fjorton
folkhögskolor har fått en större bidragsminskning.
De har till följd av minskningen bl.a. valt att
minska lärartätheten, rationalisera administrationen
och minska annan utbildning. Några har fått höjt
bidrag från huvudmännen. Enligt rapporten kan någon
minskning av den totala kursverksamheten med
musikinriktning inte utläsas av materialet. Flera av
de folkhögskolor som uttrycker oro inför framtiden
anser att den gradvisa urholkningen av statsbidraget
i sin helhet över åren får större konsekvenser än
den omfördelning som skett genom Folkbildningsrådets
beslut om en ny modell för fördelningen av
statsbidraget. Styrelsen för Folkbildningsrådet har
beslutat att inte vidta några åtgärder med anledning
av utvärderingsrapporten.

Utskottet påminner om att riksdagen år 1999
avstyrkte motionsyrkanden om bibehållande av det
särskilda bidraget till kvalificerad
musikutbildning. Beslutet motiverades med att
principerna från år 1991 om Folkbildningsrådets
ansvar för bidragsfördelningen inte borde ändras.
Utskottet anförde vidare att även kommuner och
landsting bidrar till verksamheten vid
folkhögskolorna och att de kan välja att ge extra
resurser till sådan verksamhet som de bedömer som
särskilt viktig (bet. 1998/99:KrU10 s. 7-8).

Som utskottet redovisat i det föregående har
regeringen i proposition 2000/01:72 Vuxnas lärande
och utvecklingen av vuxenutbildningen aviserat att
en ny statlig utvärdering skall göras av effekterna
av stödet till folkbildningen.

Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Kr602 (s),
1999/2000:Kr603 (c) yrkande 1, 2000/01: Kr606 (s)
och 2000/01:Kr701 (mp) yrkande 34 i denna del.

Bidragsfördelningen till
studieförbund

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
bidragsfördelningen till studieförbund.

Motionerna

I två motioner, nämligen 2000/01:Kr603 (s) och
2000/01:Kr605 (m) hemställs att fördelningen av
bidragen till studieförbunden skall ses över.
Motionärerna anser att det nya system för fördelning
av bidrag till studieförbunden som
Folkbildningsrådet infört från och med år 2001
missgynnar studieförbund med växande verksamhet. I
det nya fördelningssystemet beräknas statsbidraget
på ett genomsnitt av genomförda studietimmar under
vissa tidigare år, då verksamheten hos de växande
studieförbunden var mindre än i dag. Ett av de
studieförbund som inte får möjlighet att fortsätta
att växa är enligt motion 2000/01:Kr603 (s) Svenska
Idrottsrörelsens studieförbund (SISU). Motionärerna
framhåller vidare att effekten av det nya systemet
blir dubbel i de fall där kommuner, t.ex. Gotlands
kommun, baserar beräkningen av sitt bidrag på det
statliga bidraget.

Utskottets ställningstagande

Folkbildningsrådet har fastställt nya
fördelningsprinciper från och med år 2001 för
statsbidrag till studieförbunden. Rådet anger att i
den nya fördelningsmodellen har vägts in motiven för
statsbidraget, betydelsen av studieförbundens egna
val och prioriteringar, folkbildningens karaktär av
fritt och frivilligt studerande, tydligare
målgruppsprioriteringar, tydliga, enkla och stabila
regler för bidragsfördelning, tid för kvalitet,
verksamhetsutvecklande insatser och
idérörelseprofilering samt ett likvärdigt värde per
studietimme vid ingången till den nya
fördelningsmodellen. Bidraget avser studiecirklar,
kulturprogram och annan gruppverksamhet.

Bidrag utgår i form av basbidrag, målgruppsbidrag
och utvecklingsbidrag. Basbidraget omfattar 70 % av
det årliga totala bidragsbelopp som
Folkbildningsrådet avsätter för
studiecirkelverksamhet. Basbidraget beräknas på
genomförd verksamhet under ett antal tidigare år och
utgår i princip oförändrat under ett antal år
framåt. Målgruppsbidraget omfattar 18 % av den
totala bidragsvolymen. Det baseras på
studieförbundens verksamhet tillsammans med särskilt
prioriterade målgrupper och omfördelas varje år.
Utvecklingsbidraget omfattar 12 % av det totala
studieförbundsbidraget. Detta bidrag fördelas för
treårsperioder och baseras på respektive
studieförbunds andel av det totala
studieförbundsbidraget för ett fastställt basår.

Enligt det system för statens stöd till
folkbildningen som beslöts år 1991 anvisar riksdagen
ett samlat anslag till folkbildningen, varefter
Folkbildningsrådet fördelar medlen. Utskottet anser
att det inte finns anledning för riksdagen att nu
ändra på denna ordning eller att göra ett uttalande
om den nya modell för bidragsfördelningen till
studieförbunden som Folkbildningsrådet tillämpar
från och med innevarande budgetår. Utskottet
förutsätter självfallet att Folkbildningsrådet på
eget initiativ följer upp effekterna av den nya
fördelningsmodellen. Som utskottet redovisat i det
föregående skall dessutom en ny statlig utvärdering
av stödet till folkbildningen genomföras under de
närmaste åren.

Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet
motionerna 2000/01: Kr603 (s) och 2000/01:Kr605 (m).

Kommunernas och landstingens ansvar
för folkbildningen m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

- överläggningar med Svenska Kommunförbundet
om folkbildningens inriktning, jämför
reservation 3 (c),

- kommunernas och landstingens ansvar för
folkbildningen.

Motionerna

I motion 1999/2000:Kr201 (c) framhålls att en
levande demokrati förutsätter många mötesplatser och
att föreningsliv, studieförbund och partier erbjuder
tusentals sådana mötesplatser i Sverige.
Studieförbunden erbjuder omistliga mötesplatser för
det demokratiska samtalet i studiecirklar,
kulturarrangemang och föreläsningar, där människor
kan skaffa sig nya kunskaper och redskap för att
påverka samhällsutvecklingen. Det är statens,
landstingens och kommunernas uppgift att stödja
folkbildningen för att underlätta
medborgarinflytande och delaktighet. För detta
behövs en medveten prioritering av folkbildningen.
Det är oroande att många kommuner och landsting har
minskat sina bidrag. Mot denna bakgrund bör
regeringen ta initiativ till överläggningar med
Svenska Kommunförbundet om folkbildningens
inriktning (yrkande 9).

En översyn av studieförbundens framtida
finansiering begärs i motion 2000/01:Kr604 (s). Även
i denna motion betonas studieförbundens stora och
viktiga utbildningsinsats i samhället, där det
behövs allt bättre utbildade människor och fler som
deltar i det demokratiska samhällsarbetet. Det är
enligt motionärens mening allvarligt att kommuner
och landsting minskat sina bidrag till
studieförbunden. Översynen av finansieringen behövs
för att klargöra hur studieförbunden långsiktigt
skall kunna bedriva utbildningsaktiviteter på hög
nivå i hela landet.

Utskottets ställningstagande

I den folkbildningspolitiska propositionen år 1998
slog regeringen fast att folkbildningen är ett
nationellt ansvar såväl för staten som för
landstingen och kommunerna. Utskottet delade
regeringens bedömning men framhöll också att det
inte kunde komma i fråga att staten skulle ålägga
landsting och kommuner att stödja folkbildningen.
Utskottet förutsatte att landsting och kommuner i
eget intresse strävar efter att fortsatt stödja
folkbildningen som ett led i utvecklingen av den
egna regionen eller kommunen (prop. 1997/98:115,
bet. 1997/98:KrU17 s. 33-34).

I budgetpropositionen för år 2001 (prop. 2000/01:1
utgiftsområde 17 s. 135-136) har regeringen åter
slagit fast att folkbildningen är ett nationellt
ansvar för såväl staten som landstingen och
kommunerna.

Mot bakgrund av att vissa kommuner i betydande
omfattning har dragit ned sina bidrag till
folkbildningen har regeringen givit
Folkbildningsrådet i uppdrag att redovisa
utvecklingstendenserna för kommunernas och
landstingens bidrag.

Folkbildningsrådet har redovisat sitt uppdrag i
februari 2001. Av rapporten framgår att kommunernas
bidrag till studieförbunden har sjunkit under 1990-
talet med cirka 40 % när hänsyn tagits till
bidragsminskningar och inflation. I relation till
statsbidragen har kommunernas bidragsandel sjunkit
från cirka 55 till cirka 30 %. Landstingens stöd
till folkhögskolorna har minskat i mindre
omfattning. Folkbildningsrådet anför att kommunernas
minskade bidrag till studieförbunden kan förklaras
med deras försämrade ekonomi och eventuellt även med
bristande kunskap om folkbildningens betydelse ur
demokrati-, kultur- och folkhälsoperspektiv samt ur
allmänt utbildningsperspektiv. Folkbildningsrådet
anför att den starka betoningen av formell
utbildning i vissa sammanhang också kan ha spelat
in.

Folkbildningsrådet understryker att en oförändrad
nivå på statsbidraget och minskande bidrag från
kommuner och landsting ökar behovet av
rationalisering och effektivisering men även av
alternativ finansiering av folkbildningen.

Mot bakgrund av regeringens uttalanden om
kommunernas och landstingen ansvar för
folkbildningen och det redovisningsuppdrag som
regeringen lämnat till Folkbildningsrådet i frågan
anser utskottet att det inte behöver göras något
tillkännagivande från riksdagens sida för att
regeringen även i fortsättningen skall uppmärksamma
problemen med folkbildningens finansiering.
Utskottet utgår från att regeringen tar de kontakter
i dessa frågor som bedöms nödvändiga utan att
riksdagen uttalar sig därom. Enligt utskottets
mening är det också naturligt att den kommande
statliga utvärderingen av folkbildningen belyser
finansieringsfrågorna i stort. Med hänvisning till
det anförda avstyrker utskottet motionerna
1999/2000:Kr201 (c) yrkande 9 och 2000/01:Kr604 (s).

Teckenspråksutbildning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
utbildningar inom teckenspråksområdet.

Bakgrund

Under ett särskilt anslag på statsbudgeten, nämligen
anslaget Bidrag till vissa handikappåtgärder inom
folkbildningen, anvisar riksdagen medel som
disponeras av Tolk- och Översättarinstitutet (TÖI)
vid Stockholms universitet. Medlen fördelas av TÖI
till folkhögskoleförlagd teckenspråksutbildning,
utbildning av tolkar för döva, dövblinda och
vuxendöva samt teckenspråkslärarutbildning. TÖI
skall planera utbildningarna i samråd med berörda
handikapporganisationer.

Vid riksmötet 1996/97 behandlade utskottet i
betänkande 1996/97:KrU9 en motion om åtgärder för
att komma till rätta med bristen på teckenspråks-
tolkar. Vissa institutioner, organisationer m.m.
gavs tillfälle att yttra sig över motionerna,
därtill inkom yttranden från andra aktörer på
området. Folkbildningsrådet, TÖI, Institutionen för
Tillämpad Lärarkunskap (ITL) vid Linköpings
universitet, Sveriges Dövas Riksförbund (SDR),
Sveriges Teckenspråkstolkars Förening (STTF) och
Tolkcentralernas Arbetsledarförening (TALFÖR) avgav
yttranden. Utskottet erinrade om att de varierande
formerna av utbildning inom teckenspråksområdet hade
vuxit fram allteftersom behov uppstått och resurser
kunnat ställas till förfogande. Genom en nära
kontakt mellan organisationer och folkbildning och
genom beredvilligheten inom folkbildningen att
tillgodose påtalade utbildningsbehov hade stora
delar av teckenspråksutbildningen och tolk- och
lärarutbildningen inom området utvecklats inom
folkbildningen. I första hand fanns tolk- och
lärarutbildningarna inom folkhögskolorna. Med tiden
hade behoven förändrats och teckenspråksutbildning
kommit att anordnas även inom grundskolan,
gymnasieskolan och högskolan.

På utskottets förslag tillkännagav riksdagen med
anledning av motionsyrkandet för regeringen att en
samlad översyn borde göras av
teckenspråksutbildningarna för vuxna inom
folkbildningen och högskolan (rskr. 1996/97:229).
Kunskaper och resurser inom båda dessa områden
behövde enligt utskottets mening tas till vara för
att långsiktigt kunna höja kompetensen hos
teckenspråkslärarna och avhjälpa bristen på
teckenspråks/-dövblindtolkar. Översynen skulle bl.a.
omfatta en förutsättningslös prövning av om och i så
fall på vilket sätt den yrkesförberedande
grundutbildningen i teckenspråk och utbildningarna
av teckenspråks/dövblindtolkar, teckenspråkslärare
m.m. borde förändras och förbättras. Vidare borde
prövas i vilken utsträckning
teckenspråksutbildningarna inom folkhögskolan och
högskolan borde samordnas.

Regeringen uppdrog åt Statens institut för
handikappfrågor i skolan (SIH) att i samråd med TÖI
göra den av riksdagen begärda översynen. Regeringen
redovisade följande år i skrivelse 1997/98:75 att
riksdagens beslut om teckenspråksutbildningarna var
slutbehandlat i och med att översynsuppdraget givits
till SIH.

SIH avrapporterade uppdraget till regeringen i
mars 1998.

I anslutning till 2000 års
lärarutbildningsproposition (prop. 2000/01:135)
beslöt riksdagen om en ny struktur för
lärarutbildningen i vilken utbildning av
teckenspråkslärare för hörande avsågs inrymmas.
Vidare beslöts om en inriktning mot dövhet och
hörselskada inom specialpedagogiklinjen, vilken
bygger på avlagd lärarexamen. Behovet av utbildning
och fortbildning av lärare för döva och
hörselskadade elever inom specialskolan behandlades
också (bet. 2000/01:UbU3, rskr. 2000/01:5).

I proposition 2000/01:72 Vuxnas lärande påminner
regeringen om att en av grundprinciperna i
handikappolitiken är att varje sektor i samhället
skall ansvara för anpassning och finansiering av
åtgärder för att göra verksamheten tillgänglig för
handikappade. Finansieringen skall ske inom ramen
för befintlig verksamhet. Finansieringsansvaret för
utbildningstolkning ligger på utbildningsanordnaren.
I propositionen bedömer dock regeringen att frågan
om utbildningstolk är av den karaktären att
speciella insatser kan behöva göras. Statens skolor
för vuxna (SSV) avses få i uppdrag att i samverkan
med Statens institut för handikappfrågor i skolan
(SIH) utveckla läromedel, såsom distansmetoder och
IT-läromedel, som riktar sig till sådana studerande
inom kommunal vuxenutbildning och folkhögskola som
har teckenspråk som första språk. Medel för
ändamålet avses beräknas i den kommande
budgetpropositionen. Proposition 2000/01:72 bereds
för närvarande av utbildningsutskottet.

Motionerna

Enligt motion 1999/2000:Ub286 (s) bör regeringen
låta se över möjligheterna att öka tillgången på
teckenspråkstolkar. Enligt motionen är det så stor
brist på teckenspråkstolkar att vuxna personer som
har behov av tolk riskerar att utestängas från
studier på grund av svårigheter att få tolkstöd.

I motion 1999/2000:Ub456 (kd) hemställs att det
statliga anslaget till teckenspråkslärar- och
teckenspråkstolkutbildningar bör förändras på så
sätt att det skall gälla all teckenspråksutbildning,
dvs. både den utbildning som sker i folkbildningens
regi och den som anordnas inom högskolan (yrkande
2). Motionärerna anför att det finns många
outbildade teckenspråkslärare i tjänst i grundskolor
och gymnasieskolor. Dessutom bör tillgängligheten i
samhället för döva ökas genom bättre tillgång till
tolkar. Staten bör mot denna bakgrund med särskilda
medel ansvara för all utbildning av de
teckenspråkslärare och teckenspråkstolkar som
behöver få utbildning.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att riksdagens beslut år 1997
om översyn bl.a. av behovet av samordning av
utbildningen av teckenspråkstolkar,
teckenspråkslärare och lärarutbildare inom
teckenspråksområdet ännu inte resulterat i något
förslag eller någon redovisning till riksdagen. Som
redovisats ovan har regeringen på riksdagens uppdrag
låtit göra en översyn av utbildningarna på området.
Översynsrapporten från SIH år 1998 bereds ännu inom
Regeringskan-sliet.

Utskottet har inledningsvis i detta avsnitt
redovisat att vissa åtgärder för att underlätta
utbildningssituationen för döva, såsom
distansmetoder och IT-läromedel, aviseras i den nu
aktuella proposition 2000/01:72 som bereds av
utbildningsutskottet. Vidare har redovisats att
lärarutbildningarna nyligen har reformerats och att
utbildning av teckenspråkslärare för hörande och för
döva skall kunna ingå i den nya strukturen för
lärarutbildningen inom högskolan och i
specialpedagogutbildning.

Som utskottet tidigare påpekat har utbildningarna
inom teckenspråksområdet vuxit fram allteftersom
behov har uppstått och resurser kunnat ställas till
förfogande. Genom den nära kontakt som funnits och
alltjämt finns mellan organisationer och
folkbildning och genom beredvilligheten inom
folkbildningen att tillgodose påtalade
utbildningsbehov, har en betydande del av
teckenspråks-, tolk- och lärarutbildningen
utvecklats inom folkbildningen. I första hand
anordnas utbildningarna till teckenspråkstolk och
teckenspråkslärare inom folkhögskolorna. Med tiden
har behoven förändrats och teckenspråksutbildning
har kommit att anordnas även inom grundskolan,
gymnasieskolan och högskolan. Utskottet är medvetet
om att frågan om en eventuell samordning och
förändring av de existerande utbildningarna är
komplicerad och kan ta tid. Utskottet utgår dock
från att regeringen i den kommande
budgetpropositionen redovisar det aktuella läget när
det gäller beredningen av frågan, bl.a. på grundval
av SIH:s snart tre år gamla översynsrapport. Något
nytt uttalande i frågan om utbildningarna inom
teckenspråksområdet från riksdagens sida bör enligt
utskottets mening inte vara nödvändigt. Utskottet
avstyrker därför motionerna 1999/2000:Ub286 (s) och
1999/2000:Ub456 (kd) yrkande 2.

Minoritetsfolkhögskolor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslaget om en
folkhögskola för varje minoritet, jämför
reservation 4 (v).

Motionen

Enligt motion 2000/01:Kr341 (v) har folkhögskolorna
en särskild uppgift att fylla för de nationella
minoriteterna. Det är viktigt att staten
säkerställer ett långsiktigt statligt stöd till en
folkhögskola för var och en av de erkända
minoriteterna. Sådana folkhögskolor kan bli dessa
minoritetsgruppers kulturella centrum. Sedan
Folkbildningsrådet avslutat sin kartläggning av
minoriteternas behov av folkbildningsverksamhet bör
regeringen lägga fram förslag för riksdagen i
enlighet med motionen (yrkande 2).

Utskottets ställningstagande

I samband med riksdagens behandling av regeringens
proposition 1999/2000:143 Nationella minoriteter i
Sverige avgav utskottet ett yttrande till
konstitutionsutskottet i kultur- och
folkbildningsfrågor (1999/2000: KrU2y). Utskottet
påminde om att det ankommer på Folkbildningsrådet
att godkänna inrättandet av nya
statsbidragsberättigade folkhögskolor och att
tilldela dem bidrag. Utskottet påminde också om att
det redan finns folkhögskolor som vänder sig till
tre av de fem nationella minoriteterna, nämligen
samerna, sverigefinnarna och tornedalingarna.
Utskottet framhöll också att samtliga folkhögskolor
efter eget bestämmande har möjlighet att anordna
utbildningar för de olika minoriteterna. På
konstitutionsutskottets förslag avslog riksdagen ett
motionsyrkande liknande det nu aktuella.

Folkbildningsrådet har i februari 2000 på
regeringens uppdrag redovisat de nationella
minoriteternas deltagande i folkbildningen.
Folkbildningsrådet anför att folkbildningen har ett
ansvar att särskilt uppmärksamma de nationella
minoriteternas behov i enlighet med det syfte med
statsbidraget som innebär att utbildning som vänder
sig till utbildningsmässigt, kulturellt eller
socialt missgynnade personer skall prioriteras.
Folkbildningsrådet anser att kartläggningen visar
att studieförbund och folkhögskolor har tagit denna
uppgift på allvar. Folkhögskolor och studieförbund
har genomfört särskilt riktade insatser både efter
förfrågningar från minoritetsorganisationer och på
eget initiativ. Folkbildningsrådet framhåller att
personer som hör till minoriteterna med stor
sannolikhet också deltar i det allmänna
folkbildningsutbudet, där människor med olika
språklig, social och kulturell bakgrund förs samman.
I den mån minoritetsorganisationerna önskar resurser
till särskilt riktade insatser bör de enligt
Folkbildningsrådets mening diskutera detta med
regeringen. För att ytterligare öka intresset för
minoritetsgruppernas utbildnings- och bildningsbehov
avser Folkbildningsrådet att distribuera rapporten
till folkhögskolor och studieförbund.

Med hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet motion 2000/01:Kr341 (v) yrkande 2.

Folkbildningens kulturaktiviteter

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
uppdrag till Folkbildningsrådet och Statens
kulturråd beträffande folkbildningens
kulturaktiviteter, jämför reservation 5 (c).

Motionerna

Enligt motion 1999/2000:Kr201 (c) är studieförbunden
betydelsefulla aktörer för att kulturlivet skall
leva i hela landet. Genom studiecirklar kan
människor få ökade kunskaper och möjligheter till
eget skapande och genom kulturprogram kan amatörer
och professionella mötas. Studieförbunden är viktiga
kulturarrangörer i människors omedelbara närmiljö.
Det är därför viktigt att teater, musik,
utställningar från museer m.m. kan erbjudas i litet
format som passar i den lokala miljöns
samlingslokaler. Motionärerna påminner om att
arbetsgruppen Kultur i hela landet lanserade
begreppet "stor konst i liten miljö" och anser att
detta bör vara en ledstjärna för dem som erhåller
statsbidrag till kulturprogram och utställningar.
Mot denna bakgrund bör Folkbildningsrådet och
Statens kulturråd få i uppdrag att främja en
fördjupad, lokal dialog mellan olika
kulturarrangörer (yrkande 8).

I motion 2000/01:Kr289 (c) begärs att
Folkbildningsrådet skall stimulera folkbildningen
till att ge större utrymme för ungdomars
kulturaktivitet (yrkande 5). Ungdomars engagemang
och medverkan är mycket viktiga även inom
folkbildningen.

Utskottets ställningstagande

Enligt de av riksdagen fastställda sju nationella
kulturpolitiska målen skall kulturpolitiken verka
bl.a. för att alla skall få möjlighet till
delaktighet i kulturlivet och till kulturupplevelser
samt eget skapande. Vidare skall kulturpolitiken
främja bildningssträvanden.

Med utgångspunkt bl.a. i de nationella
kulturpolitiska målen har riksdagen beslutat att ett
av syftena med statsbidraget till folkbildningen
skall vara att bredda kulturintresset i samhället,
öka delaktigheten i kulturlivet samt främja
kulturupplevelser och eget skapande.

Mot bakgrund av de uppdrag på kulturområdet som
Folkbildningsrådet och Kulturrådet redan har av
staten anser utskottet att det inte behövs ett
sådant uttalande som begärs i motion 1999/2000:Kr201
(c). Det måste förutsättas att båda verkar för att
kultur sprids i sådana former som även passar mindre
samlingslokaler, bibliotek m.m. På samma sätt får
förutsättas att även andra ansvariga, t.ex. kommuner
och landsting, statliga och statligt stödda
institutioner m.fl. är väl medvetna om att
produktion och samverkan kring kulturaktiviteter
måste ske med beaktande av de olika förutsättningar
och behov som finns i olika delar av landet. Det
ankommer på Kulturrådet att kontinuerligt genomföra
uppföljningar och utvärderingar inom sitt område mot
de av riksdag och regering uppsatta målen för
kulturpolitiken. Kulturrådet har också att till
regeringen rapportera om och i vad mån dessa mål är
svåra att uppnå och i så fall vilka orsakerna är.
Som utskottet redovisat i det föregående kommer en
ny statlig utvärdering av folkbildningen att
påbörjas. I den kommer också frågor om
folkbildningen och kulturen att tas upp.

Det fria och frivilliga folkbildningsarbetet
vänder sig till alla unga och vuxna människor i
landet med erbjudande om deltagande. Det bör vara i
folkbildningens eget intresse att verksamheten
utformas så att den lockar ungdomar till deltagande.
Något särskilt uppdrag till Folkbildningsrådet att
verka för att ungdomars kulturaktiviteter får större
utrymme inom folkbildningen bör således inte vara
nödvändigt.

Med hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet motionerna 1999/2000: Kr201 (c) yrkande 8
och 2000/01:Kr289 (c) yrkande 5.

En folkbildningssatsning om
demokrati

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om en
folkbildningssatsning om demokrati, jämför
reservation 6 (kd).

Motionerna

I två motioner från åren 1999 och 2000, nämligen
1999/2000:Kr313 (kd) yrkande 34 och 2000/01:Kr345
(kd) yrkande 51, hemställs att regeringen skall ta
initiativ till en bred folkbildningssatsning om
demokrati. Regeringen har uttalat att folkbildningen
har en viktig roll i att försvara, vitalisera och
utveckla demokratin, men har enligt motionärerna
inte sett till att det sker ett mera konkret arbete
på detta område. Det låga valdeltagandet och det
minskade politiska engagemanget motiverar en bred
folkbildningssatsning om demokratin och om
medborgarnas delaktighet i den politiska processen.
Folkbildningen har med sin spridning, sitt stora
deltagarantal och sitt arbetssätt en unik möjlighet
att få medborgarna att känna sig delaktiga i det
politiska samtalet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet instämmer med vad som anförs i motionerna
om folkbildningens betydelse för demokratin.
Utskottet vill påminna om att ett av de
grundläggande motiven för att staten satsar mycket
stora belopp på stöd till folkbildningen är att
folkbildningen skall främja en verksamhet som skapar
engagemang för att människor skall vilja delta i
samhällsutvecklingen och att folkbildningen skall
medverka till att stärka och utveckla demokratin (2
§ förordningen 1991:1451 om statsbidrag till
folkbildningen).

Anordnarna av det fria och frivilliga
folkbildningsarbetet skall i enlighet med sin
verksamhetsform, arbetsmetod, ideologiska profil och
pedagogiska metod själva lägga fast målen för sin
verksamhet och anordna statsbidragsstödd verksamhet
inom de gränser som de av riksdagen fastlagda
syftena med statsbidraget ger. Riksdagen eller
regeringen bör därför inte göra något uttalande
eller ge något uppdrag som gäller en särskild
demokratisatsning inom ramen för
folkbildningsbidraget. Mot denna bakgrund avstyrker
utskottet motionerna 1999/2000:Kr313 (kd) yrkande 34
och 2000/01:Kr345 (kd) yrkande 51.

Folkbildande insatser om det
europeiska fredsarbetet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
folkbildande insatser om det europeiska
fredsarbetet, jämför reservation 7 (fp).

Motionen

I motion 2000/01:Kr607 (fp) hemställs att riksdagen
skall tillkännage för regeringen vad i motionen sägs
om folkbildningens betydelse för människors
engagemang i det fortsatta europeiska fredsarbetet
(yrkande 1). Vidare bör riksdagen uttala sig om
vikten av fortsatt engagemang för byggande av det
nya fredliga välfärds-Europa med en successiv
nedmontering av gränser och hinder (yrkande 2).
Slutligen föreslås i motionen att riksdagen skall
tillkännage för regeringen vad i motionen sägs om
att medel skall prioriteras för folkbildande
insatser om utvecklingen i EU (yrkande 3).
Motionären påminner om att studiecirkelverksamheten
haft en avgörande betydelse för det folkliga
engagemanget i den moderna svenska
samhällsomdaningen och anser att ett motsvarande
engagemang för den fredliga omdaningen av Europa
också kräver insatser från folkbildningen.
Folkbildningen är det främsta pedagogiska redskapet
för en aktiv och demokratisk påverkan och för
människors engagemang i den process som nu pågår. I
detta arbete bör riksdagens ledamöter själva delta,
och arbetet bör stödjas av uttalanden från riksdag
och regering samt med särskilt anvisade medel.

Utskottets ställningstagande

Utskottet instämmer med vad som anförs i motion
2000/01:Kr607 (fp) om folkbildningens förmåga och
möjligheter att skapa engagemang för
samhällsutvecklingen och att förmedla kunskaper och
stimulera till debatt kring frågor om utvecklingen i
Europa. Folkbildningen har efter eget val deltagit i
de satsningar på EU-frågor för vilka medel ställts
till förfogande i särskild ordning utöver det
ordinarie folkbildningsanslaget. Utskottet är
övertygat om att folkbildningen deltar i detta
arbete även fortsättningsvis utan att riksdagen gör
några sådana uttalanden som föreslås i motionen. Mot
denna bakgrund avstyrks motion 2000/01:Kr607 (fp).

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som framförs
under Utskottets överväganden föreslår utskottet att
riksdagen fattar följande beslut:

1. Bidragsfördelningen till vissa
rörelsefolkhögskolor

Riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr603 yrkande
1.

Reservation 1 (c)

2. Kvalificerad musikutbildning vid
folkhögskolor

Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Kr602,
2000/01:Kr606 och 2000/01:Kr701 yrkande 34 i
denna del.

Reservation 2 (mp)

3. Bidragsfördelningen till studieförbund

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr603 och
2000/01:Kr605.

4. Överläggningar med Svenska
Kommunförbundet om folkbildningens
inriktning

Riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr201 yrkande
9.

Reservation 3 (c)

5. Kommunernas och landstingens ansvar för
folkbildningen

Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr604.

6. Utbildningar inom teckenspråksområdet

Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub286 och
1999/2000:Ub456 yrkande 2.

7. Minoritetsfolkhögskolor

Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr341 yrkande
2.

Reservation 4 (v)

8. Uppdrag till Folkbildningsrådet och
Statens kulturråd om kulturaktiviteter

Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Kr201
yrkande 8 och 2000/01: Kr289 yrkande 5.

Reservation 5 (c)

9. En folkbildningssatsning om demokrati

Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Kr313
yrkande 34 och 2000/01: Kr345 yrkande 51.

Reservation 6 (kd)

10. Folkbildande insatser om det europeiska
fredsarbetet

Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr607.

Reservation 7 (fp)

Stockholm den 5 april 2001

På kulturutskottets vägnar

Åke Gustavsson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Åke
Gustavsson (s), Elisabeth Fleetwood (m), Agneta
Ringman (s), Lennart Fridén (m), Eva Arvidsson (s),
Jan Backman (m), Paavo Vallius (s), Lars Wegendal
(s), Dan Kihlström (kd), Roy Hansson (m), Lennart
Kollmats (fp), Hillevi Larsson (s), Anne-Katrine
Dunker (m), Tasso Stafilidis (v), Per Lager (mp) och
Erik Arthur Egervärn (c).

Bakgrund

Riksdagen beslöt år 1991 om en ändrad
ansvarsfördelning mellan staten och folkbildningen
(prop. 1990/91:82, bet. 1990/91:UbU18, rskr.
1990/91:358). Den dittillsvarande omfattande
regleringen ersattes med ett system där riksdag och
regering fastställer övergripande mål och motiv till
grund för att bevilja statsbidrag för den samlande
folkbildningen, dvs. folkhögskolorna och
studieförbunden. Dessa mål och motiv uttrycks i
syften med statsbidraget i förordningen (1991:977)
om statsbidrag till folkbildningen (senast ändrad
2000:1451).

Statens stöd skall enligt förordningen om
statsbidrag till folkbildningen ha till syfte att
främja en verksamhet som gör det möjligt för kvinnor
och män att påverka sin livssituation och som skapar
engagemang för att delta i samhällsutvecklingen.
Vidare skall stödet ha till syfte att stärka och
utveckla demokratin samt bredda kulturintresset i
samhället, öka delaktigheten i kulturlivet samt
främja kulturupplevelser och eget skapande.
Verksamhet som syftar till att utjämna
utbildningsklyftor och höja utbildningsnivån i
samhället skall prioriteras liksom verksamhet som
riktar sig till utbildningsmässigt, socialt och
kulturellt missgynnade personer. Personer med
utländsk bakgrund, deltagare med funktionshinder och
arbetslösa utgör särskilt viktiga målgrupper för
statens stöd (2 § förordningen om statsbidrag till
folkbildningen).

När det nya systemet infördes förutsattes att både
folkbildningen själv och staten följer upp och
utvärderar den statsbidragsstödda folkbildningen mot
syftena med bidraget. En statlig utvärdering gjordes
åren 1994-1996, vilken resulterade i sex
delbetänkanden och ett slutbetänkande,
Folkbildningen - en utvärdering (SOU 1996:159). På
grundval av bl.a. utvärderingsresultaten beslöt
riksdagen år 1998 om en komplettering av syftena med
statsbidraget (prop. 1997/98:115, bet.
1997/98:KrU17, rskr. 1997/98:258).

Sedan den 1 juli 1997 har ett projekt benämnt
Kunskapslyftet pågått med särskilt anvisade medel
till sammanlagt 100 000 årsstudieplatser inom
kommunal vuxenutbildning och folkhögskolor.
Kommunerna har med sina medel anordnat utbildning
inom den kommunala vuxenutbildningen och upphandlat
utbildning av folkhögskolor, studieförbund och andra
utbildningsanordnare. En särskild kommitté,
Kunskapslyftskommittén (dir. 1995:67, 1996:71,
1997:104), har utvärderat verksamheten och avgivit
ett antal rapporter och delbetänkanden samt
slutbetänkandet Kunskapsbygget 2000 - det livslånga
lärandet (SOU 2000:28).

På grundval av bl.a. resultaten av
Kunskapslyftskommitténs arbete har regeringen
nyligen lagt fram proposition 2000/01:72 Vuxnas
lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen.
Propositionen och motioner väckta med anledning av
propositionen har remitterats till
utbildningsutskottet som i sin tur berett
kulturutskottet tillfälle att yttra sig över
propositionen och dessa motioner i de delar som rör
kulturutskottets beredningsområde. Kulturutskottet
har i sitt yttrande 2000/01:KrU3y behandlat frågor
om mål för vuxnas lärande, pedagogisk-metodisk
utveckling för vuxenutbildningen, frågor om
folkbildningen och ett nytt särskilt riktat
statsbidrag till folkbildningen för åren 2003-2005
avsett för folkhögskolan. I yttrandet behandlar
utskottet också några motionsyrkanden från allmänna
motionstiden åren 1999 och 2000 som remitterats till
kulturutskottet, vilka behandlar frågor som tas upp
i propositionen. Kulturutskottet överlämnar i
samband med yttrandet dessa motionsyrkanden till
utbildningsutskottet för beredning.

I proposition 2000/01:72 (avsnitt 11.3) aviserar
regeringen att en ny statlig utvärdering av
folkbildningen skall genomföras. Den skall avse
Folkbildningsrådets roll och funktion,
folkbildningens särart, folkbildningen och kulturen,
folkbildningen och dess effekter för deltagarna,
folkbildningens egna utvärderingar samt
folkbildningen och personer med funktionshinder.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.

1. Bidragsfördelningen till vissa
rörelsefolkhögskolor (punkt 1)

av Erik Arthur Egervärn (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 1.
Tillkännagivandet görs med bifall till motion
1999/2000:Kr603 yrkande 1.

Ställningstagande

Folkhögskolorna är en mycket viktig resurs för
folkrörelserna, då stora delar av ledarutbildningen
och annan utbildningsverksamhet sker vid rörelsernas
egna folkhögskolor. Enligt min mening är det därför
olyckligt att det inte funnits ekonomiskt utrymme
under 1990-talet för en utveckling av verksamheten
vid vissa rörelsefolkhögskolor, t.ex. Hästsportens
folkhögskola. Folkbildningsrådet har under denna
period beslutat om en rad nya självständiga,
statsbidragsberättigade folkhögskolor, vilka har
börjat som filialfolkhögskolor. Samtidigt som dessa
nya folkhögskolor har fått eget statsbidrag har
ursprungsfolkhögskolorna, som de nya avskilts från,
därigenom fått ekonomiskt utrymme för utveckling.

Jag anser, i likhet med vad som anförs i motion
1999/2000:Kr603 (c) yrkande 1, att en särskild
översyn bör göras av regelverket för
Folkbildningsrådets fördelning av statsbidrag till
rörelsefolkhögskolorna. Detta bör riksdagen med
bifall till motionsyrkandet som sin mening
tillkännage för regeringen.

2. Kvalificerad musikutbildning vid
folkhögskolor (punkt 2)

av Per Lager (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 2.
Tillkännagivandet görs med bifall till motion
2000/01:Kr701 yrkande 34 i denna del och med
anledning av motionerna 1999/2000:Kr602 och
2000/01:Kr606.

Ställningstagande

Det kan enligt min mening vara nödvändigt att ha
särskilt avsatta medel för vissa ändamål för att de
av riksdag och regering fastställda målen för
folkbildningen skall kunna uppnås, t.ex. när det
gäller folkbildningens ansvar på kulturområdet. Mot
denna bakgrund bör en särskild utvärdering göras av
hur folkhögskolans musikutbildning utvecklats sedan
Folkbildningsrådet tagit bort bidraget till
kvalificerad musikutbildning. Riksdagen bör med
bifall till motion 2000/01:Kr701 (mp) yrkande 34 i
denna del som sin mening tillkännage för regeringen
vad jag här har anfört.

3. Överläggningar med Svenska Kommunförbundet
om folkbildningens inriktning (punkt 4)

av Erik Arthur Egervärn (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 3.
Tillkännagivandet görs med bifall till motion
1999/2000:Kr201 yrkande 9.

Ställningstagande

En levande demokrati förutsätter många mötesplatser.
Föreningsliv, studieförbund och partier erbjuder
tusentals sådana mötesplatser i Sverige. I det
demokratiska samtalet i studieförbundens
studiecirklar, kulturarrangemang och föreläsningar
skaffar sig människor nya kunskaper och redskap för
att påverka samhällsutvecklingen. Det är statens,
landstingens och kommunernas uppgift att stödja
folkbildningen för att underlätta
medborgarinflytande och delaktighet. Det behövs en
medveten prioritering av folkbildningen. Det är
oroande att många kommuner och landsting har minskat
sina bidrag. Mot denna bakgrund bör enligt min
mening regeringen ta initiativ till överläggningar
med Kommunförbundet om folkbildningens inriktning.
Detta bör riksdagen med bifall till motion
1999/2000:Kr201 (c) yrkande 9 som sin mening
tillkännage för regeringen.

4. Minoritetsfolkhögskolor (punkt 7)

av Tasso Stafilidis (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 4.
Tillkännagivandet görs med bifall till motion
2000/01:Kr341 yrkande 2.

Ställningstagande

Som anförs i motion 2000/01:Kr341 (v) har
folkhögskolorna en särskild uppgift att fylla för de
nationella minoriteterna. Det är viktigt att staten
säkerställer ett långsiktigt statligt stöd till en
folkhögskola för var och en av de erkända
minoriteterna. Sådana folkhögskolor kan bli dessa
minoritetsgruppers kulturella centrum. Sedan
Folkbildningsrådet nu avslutat sin kartläggning av
minoriteternas behov av folkbildningsverksamhet, bör
regeringen lägga fram förslag för riksdagen i
enlighet med motion 2000/01:Kr341 (v) yrkande 2.
Detta bör riksdagen med bifall till motionsyrkandet
som sin mening tillkännage för regeringen.

5. Uppdrag till Folkbildningsrådet och Statens
kulturråd om kulturaktiviteter (punkt 8)

av Erik Arthur Egervärn (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 5.
Tillkännagivandet görs med bifall till motion
1999/2000:Kr201 yrkande 8 och med anledning av
motion 2000/01:Kr289 yrkande 5.

Ställningstagande

Studieförbunden är viktiga kulturarrangörer i
människors omedelbara närmiljö. Teater, musik,
utställningar från museer m.m. bör kunna erbjudas i
litet format som passar i den lokala miljöns
samlingslokaler. Jag vill påminna om att
arbetsgruppen Kultur i hela landet lanserade
begreppet "stor konst i liten miljö". Detta begrepp
bör enligt min mening vara en ledstjärna för dem som
erhåller statsbidrag till kulturprogram,
utställningar m.m. Jag anser därför att regeringen
bör ge Folkbildningsrådet och Statens kulturråd i
uppdrag att främja en fördjupad, lokal dialog mellan
olika kulturarrangörer. Detta bör riksdagen med
bifall till motion 1999/2000:Kr201 (c) yrkande 8 som
sin mening tillkännage för regeringen.

I enlighet med det syfte med statsbidraget som
avser breddning av kulturintresset, delaktighet i
kulturlivet samt främjande av kulturupplevelser och
eget skapande, bör det enligt min mening höra till
Folkbildningsrådets uppgifter att stimulera
folkbildningen till att ge större utrymme för
ungdomars kulturaktivitet. Regeringen bör verka för
att så blir fallet. Riksdagen bör med anledning av
motion 2000/01:Kr289 (c) yrkande 5 som sin mening
tillkännage detta för regeringen.

6. En folkbildningssatsning om demokrati
(punkt 9)

av Dan Kihlström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 6.
Tillkännagivandet görs med bifall till motionerna
1999/2000: Kr313 yrkande 34 och 2000/01:Kr345
yrkande 51.

Ställningstagande

Regeringen bör enligt min mening ta initiativ till
en bred folkbildningssatsning om demokrati. Som
regeringen tidigare har uttalat har folkbildningen
en viktig roll i att försvara, vitalisera och
utveckla demokratin. Jag anser att det låga
valdeltagandet och det minskade politiska
engagemanget motiverar en bred folkbildningssatsning
om demokratin för att öka medborgarnas delaktighet i
den politiska processen. Folkbildningen har enligt
min mening en unik möjlighet att - med sin
spridning, sitt stora deltagarantal och sitt
arbetssätt - få medborgarna att känna sig delaktiga
i det politiska samtalet.

Vad jag här har anfört bör riksdagen med bifall
till motionerna 1999/2000: Kr313 (kd) yrkande 34 och
2000/01:Kr345 (kd) yrkande 51 som sin mening
tillkännage för regeringen.

7. Folkbildande insatser om det europeiska
fredsarbetet (punkt 10)

av Lennart Kollmats (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 10
borde ha följande lydelse:

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 7.
Tillkännagivandet görs med bifall till motion
2000/01:Kr607.

Ställningstagande

Studiecirkelverksamheten har haft en avgörande
betydelse för det folkliga engagemanget i den
moderna svenska samhällsomdaningen. Som anförs i
motion 2000/01:Kr607 (fp) krävs det insatser från
folkbildningen för att ett motsvarande engagemang
skall växa fram också för den fredliga omdaningen av
Europa, det fortsatta europeiska fredsarbetet och
byggandet av det nya fredliga välfärds-Europa, där
gränser och hinder successivt monteras ned.
Folkbildningen är det främsta pedagogiska redskapet
för en aktiv och demokratisk påverkan och för
människors engagemang i den process som nu pågår.
Riksdagens ledamöter bör själva delta i detta
arbete. Dessutom bör arbetet stödjas av uttalanden
från riksdag och regering. Sådana folkbildande
insatser om utvecklingen i EU, som jag nu förordat i
enlighet med motion 2000/01: Kr607 (fp), kräver
särskilt anvisade medel. Regeringen bör förelägga
riksdagen förslag om anvisande av medel till en
sådan satsning.

Jag föreslår att riksdagen med bifall till motion
2000/01:Kr607 (fp) som sin mening tillkännager för
regeringen vad jag här har anfört.

Särskilt yttrande

Bidragsfördelningen till studieförbund (punkt
3)

Roy Hansson (m) anför:

I motion 2000/01:Kr605 (m), väckt hösten 2000,
påvisas att det nya system för fördelning av
statsbidrag till studieförbunden som
Folkbildningsrådet beslutat om, missgynnar
studieförbund med växande verksamhet. Fördelningen
grundas till stor del på ett genomsnitt av tre
tidigare års verksamhet, då de växande
studieförbundens verksamhet var mindre än i dag.
Dessutom skall bidrag utgå oförändrat några år
framåt. Jag har dock avstått från att yrka bifall
till motionsyrkandet om en översyn av
fördelningssystemet, eftersom regeringen nu i
proposition 2000/01:72 uttalat sin avsikt att
tillkalla en utredare med uppgift att genomföra en
utvärdering av folkbildningsstödet.

BILAGA

Förteckning över behandlade förslag