Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Folkbildningsfrågor

Betänkande 2022/23:KrU10

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
31 maj 2023

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Folkbildningsfrågor(pdf, 256 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2022/23:10 Folkbildningsfrågor

Beslut

Skrivelse om statsbidraget till studieförbunden har behandlats (KrU10)

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen, som handlar om Riksrevisionens rapport om statsbidraget till studieförbunden. Riksrevisionen har granskat om kontrollen, uppföljningen och styrningen av statsbidraget till studieförbunden är effektiv. Granskningsobjekten är regeringen och Folkbildningsrådet, den instans som fördelar statsbidragen till exempelvis studieförbund.

Riksrevisionens bedömning är att uppföljningen och kontrollen av statsbidragen behöver stärkas väsentligt och att det finns betydande utmaningar med nuvarande förvaltningsmodell som bygger på att aktörerna granskar sig själva. Det pågår en statlig utredning, ett så kallat kommittédirektiv, av bland annat nuvarande förvaltningsmodell, som ska slutredovisas senast den 19 februari 2024. Riksrevisionen bedömer att utredningens inriktning och bredd är nödvändig, men anser att det redan nu behövs åtgärder för att stärka kontrollen. Bland annat rekommenderar Riksrevisionen regeringen att se till att Folkbildningsrådets myndighetsroll i kontrollen och uppföljningen av statsbidragen klargörs och förstärks.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa också nej till 17 förslag i motioner om fortbildningsfrågor som lämnats under den allmänna motionstiden 2022.

Utskottets förslag till beslut
Regeringens skrivelse läggs till handlingarna. Avslag på samtliga motioner.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 10
Skrivelser: 1

Från regeringen

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2023-05-23
Justering: 2023-05-25
Trycklov: 2023-05-26
Reservationer: 6
Betänkande 2022/23:KrU10

Alla beredningar i utskottet

2023-05-04, 2023-05-23

Skrivelse om statsbidraget till studieförbunden har behandlats (KrU10)

Kulturutskottet har behandlat en skrivelse från regeringen, som handlar om Riksrevisionens rapport om statsbidraget till studieförbunden. Riksrevisionen har granskat om kontrollen, uppföljningen och styrningen av statsbidraget till studieförbunden är effektiv. Granskningsobjekten är regeringen och Folkbildningsrådet, den instans som fördelar statsbidragen till exempelvis studieförbund.

Riksrevisionens bedömning är att uppföljningen och kontrollen av statsbidragen behöver stärkas väsentligt och att det finns betydande utmaningar med nuvarande förvaltningsmodell som bygger på att aktörerna granskar sig själva. Det pågår en statlig utredning, ett så kallat kommittédirektiv, av bland annat nuvarande förvaltningsmodell, som ska slutredovisas senast den 19 februari 2024. Riksrevisionen bedömer att utredningens inriktning och bredd är nödvändig, men anser att det redan nu behövs åtgärder för att stärka kontrollen. Bland annat rekommenderar Riksrevisionen regeringen att se till att Folkbildningsrådets myndighetsroll i kontrollen och uppföljningen av statsbidragen klargörs och förstärks.

Därmed föreslår utskottet att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Utskottet föreslår också att riksdagen säger nej till 17 förslag i motioner om fortbildningsfrågor som lämnats under den allmänna motionstiden 2022.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2023-05-30
Debatt i kammaren: 2023-05-31
Stillbild från Debatt om förslag 2022/23:KrU10, Folkbildningsfrågor

Debatt om förslag 2022/23:KrU10

Webb-tv: Folkbildningsfrågor

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Amanda Lind (MP)
Anf. 28 Amanda Lind (MP)

Herr talman! "Nu vet jag vad lycka är." Det sa Thomas Sundvall i ett tal på skolavslutningen i förra veckan på Fellingsbro folkhögskola i Lindesberg. Thomas hade i många år kämpat mot kronisk depression. Han hade haft ett tufft socialt liv, haft självtvivel och lidit av konsekvenserna av sin autism.

Thomas beskrev i sitt avslutningstal hur han till slut, efter uppmuntran från sin familj, hade valt att söka till Fellingsbro folkhögskola och hur han redan första veckan möttes av intresse, vänlighet och leende ansikten. Han blev en del av ett socialt sammanhang. Han utvecklades och mådde bättre fast han kanske inte trodde det själv.

Nu har Thomas behörighet och möjlighet att söka vidare till högre utbildning, men än viktigare är att hans känsla av lycka har väckts igen. Hans år präglades av personlig utveckling och vänskap och av en tillvaro av trygghet och glädje. Han beskriver det själv som att det här är två år i hans liv som tagit honom från hans mörkaste punkt till hans ljusaste. Han trodde inte att en skola kunde vara sådan.

Herr talman! Det går inte att överskatta den betydelse som folkbildningen har i Sverige. Folkbildningen är en levande del av den svenska demokratin. Det är en viktig arena för kunskap, bildning och delaktighet i samhället. Folkbildningen har genom folkhögskolor och studieförbund spelat en viktig roll för ett rikt musik- och kulturliv i hela landet. Det finns många exempel på hur studieförbund och folkhögskolor bidrar till just detta.

I Norrköping, som jag besökte förra veckan, är studieförbunden en aktiv och levande del av Kulturkvarteret Hallarna som har scener för verksamheter av olika storlekar. Det är en levande och myllrande mötesplats, inte minst för civilsamhället och för barn och unga som tar sina första steg in i kulturens värld.

Herr talman! Mer än 1 miljon människor deltar i aktiviteter genom studieförbund och folkhögskolor. Det är en folkrörelse med oerhörd bredd och med lärande, bildning, förkovran och nyfikenhet i centrum för sin verksamhet.

Herr talman! En grupp som är särskilt viktig för folkbildningen, och som folkbildningen är särskilt avgörande för, är den som möter hinder och svårigheter i andra utbildningssystem. Det kan vara personer med funktionsnedsättningar eller oavslutade studier i grundskola eller gymnasium men också nyanlända som genom studieförbund och folkhögskolor ges möjlighet att läsa in grundläggande behörighet för fortsatta studier eller arbete.

Studieförbunden och folkhögskolorna ger var och en möjlighet att utifrån sin individuella förmåga lära tillsammans med andra, växa i samhället, utforska den svenska demokratiska modellen med civilsamhället som grund och även - som Thomas Sundvall så fint beskrev i sitt tal - uppleva vad lycka och gemenskap är och växa tillsammans med andra i den unika utbildningsform som folkhögskolan innebär.

Herr talman! Miljöpartiet värnar folkbildningen. Vi vill ge den goda förutsättningar framåt. Vi har i vår skuggbudget för 2023 lagt in en civilsamhällesmiljard för att ge permanent förbättrade förutsättningar för både folkhögskolan och studieförbunden men också för det breda och rika civilsamhälle vi har i Sverige.

Herr talman! Jag är oroad över de budgetneddragningar som regeringen har gjort 2023. Vi har redan sett hur de har fått negativa konsekvenser för folkbildningen. När nu folkhögskolorna och studieförbunden inte har fått de resurser de behöver och när kommuner och regioner inte har fått det stöd de behöver är vi också oroliga över att folkhögskolorna och studieförbunden i det rådande ekonomiska läget kommer att drabbas av nedskärningar, även kopplat till den lokala och regionala finansieringen.

Herr talman! Det är viktigt att det statliga stödet till folkbildningen kommer just folkbildning till del och att det inte missbrukas eller kommer antidemokratiska krafter till del. De senaste årens rapportering om oegentligheter har lett till flera angelägna åtgärder. Riksrevisionen har granskat hanteringen av statsbidragen till folkbildningen och lämnat rekommendationer till både regeringen och Folkbildningsrådet om hur kontroll och uppföljning av statsbidrag kan skärpas. Flera åtgärder har redan vidtagits av olika regeringar, och det är bra.

Inom Folkbildningsrådet och studieförbunden pågår dessutom ett omfattande förändringsarbete gällande kontroll, uppföljning och hantering av stödet men också utveckling av verksamheten. Jakten på pinnar ska inte stå i centrum, utan det ska bildning, folkbildning och utveckling göra.

Förra mandatperioden tillsatte den dåvarande regeringen en utredning om styrning och uppföljning av folkbildningen för en översyn av nuvarande modell för fördelning av statsbidrag till folkbildningen. Utredningen ska också lämna förslag inför framtiden. Miljöpartiet ser fram emot att ta del av förslagen från den pågående utredningen. Vi vill även understryka vikten av att nya demokrativillkor snarast läggs fram på riksdagens bord.

Miljöpartiet ser dock risker med att åtgärder vidtas som inte beaktar ett helhetsperspektiv och förordar och vill uppmana regeringen att därför invänta förslagen i folkbildningsutredningen innan ytterligare större steg tas.

Herr talman! Folkhögskolor och studieförbund välkomnar alla över hela landet, oavsett bakgrund och intresse. Både studieförbunden och folkhögskolorna bidrar starkt till det lokala kulturlivet genom lokaler, infrastruktur för kulturmöten och verksamheter. Därför behöver vi ta ansvar för att säkra tillgången till folkbildningen över hela landet. Genom samtal, litteratur, studier och kulturaktiviteter bidrar ett starkt folkbildningsväsen till ett samhälle som i högre grad präglas av kunskap och kultur.

Miljöpartiet vill ytterligare utveckla och stärka folkbildningen framåt. Vi vet att folkbildningens verksamheter kan vara livsavgörande.

(Applåder)

Emma Ahlström Köster (M)
Anf. 29 Emma Ahlström Köster (M)

Herr talman! Det är fantastiskt att leva i Sverige där vi har möjlighet till utbildning och bildning. Vi kan lära oss livet igenom. Vi vet att vi aldrig blir fullärda, och vi uppmanas att mötas för att lära tillsammans. Folkbildningen bidrar till detta och till att människor ses, träffas, bildas och utbildas.

Detta är viktigt för oss var och en men är kanske särskilt viktigt för dem som står långt ifrån arbetsmarknaden och dem som känner sig stå utanför samhället i övrigt. Folkbildningen erbjuder också möjlighet att ta del av kulturverksamhet över hela landet. Det spelar stor roll för vår sammanhållning.

Staten har fördelat stöd till folkbildningen sedan den parallella framväxten med folkrörelserna på 1800-talet och framåt. Satsningen har haft som syfte att stärka demokratin, mångfalden och engagemanget i samhället men också minska utbildningsklyftorna. Det är uttalat att deltagarna ska söka och bygga sin egen kunskap genom dialog, interaktion och reflektion med andra.

Herr talman! Folkbildningen ska vara fri och frivillig. Den ska vara fri i bemärkelsen att människor själva väljer om och när de vill utbilda och bilda sig men också hur studierna ska gå till. Att tänka fritt och uttrycka sig fritt är något som ska vara självklart. Något som vi trycker på är och ska vara självklart här är absolut inte självklart på andra platser runt om på jorden.

Folkbildningen i Sverige har medverkat till att fler har kunnat lära sig nytt eller fördjupa sina kunskaper. Det har på många håll skapats en mötesplats och ett nav för erfarenhetsutbyte. Det gäller särskilt nu när det pågår ett krig i ett land nära oss. Då har folkbildningen spelat en stor roll. Människor har kunnat komma hit och har kunnat lära sig svenska via de mötesplatser som folkbildningen erbjuder.

I Sverige har vi 155 folkhögskolor och tio studieförbund. Ungefär 1 miljon människor deltar i de olika aktiviteter som folkbildningen erbjuder. Det handlar alltså om många människor, men det handlar också om mycket pengar. År 2021 uppgick statens anslag till folkbildningen till närmare 4,6 miljarder kronor. Då har man fördelat 1,8 miljarder kronor bara till studieförbunden. Summan motsvarar omkring 10 procent av statens hela kulturbudget.

Precis som för alla områden som vi finansierar tillsammans med skattemedel är det viktigt att beslutsfattare tar sig tid att följa upp och utvärdera det hela. Jag tycker inte att så har skett under de senaste åren, herr talman. Vi har inte tagit oss den tid och kraft som krävs för att kolla upp om verksamheten är effektiv och bra. Är den kvalitativ? Når vi målen?

Detta är bakgrunden till att Tidöpartierna tidigt kom överens om att det behöver göras en översyn av Folkbildningsrådets system för stöd till folkbildningsväsendet. Vi kom fram till att det troligtvis behöver reformeras.

Den skrivelse som i dag ligger på bordet handlar just om Riksrevisionens rapport om statsbidraget till studieförbunden. Man har granskat kontrollen, uppföljningen och styrningen av statsbidragen till studieförbunden och landat i att statsbidragen behöver stärkas men att det finns betydande utmaningar i den nuvarande förvaltningsmodellen som bygger på att aktörerna granskar sig själva.

Det pågår också en statlig utredning, som jag vill nämna i detta sammanhang. I den ska bland annat nuvarande förvaltningsmodell granskas. Utredningen ska redovisas den 19 februari 2024. Riksrevisionen bedömer att utredningens inriktning och bredd är nödvändig men anser också att det redan nu behövs åtgärder för att stärka kontrollen. Bland annat rekommenderar Riksrevisionen regeringen att se till att Folkbildningsrådets myndighetsroll i kontrollen och uppföljningen av statsbidragen klargörs och förstärks.

Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, och jag yrkar bifall till utslagets förslag samt avslag på samtliga motioner som menar något annat.

(Applåder)

Jonas Andersson (SD)
Anf. 30 Jonas Andersson (SD)

Herr talman! I dag debatterar vi kulturutskottets betänkande om folkbildningsfrågor. Sverigedemokraterna står bakom samtliga sina reservationer i betänkandet, men jag yrkar för tids vinnande bifall endast till reservation 5.

Betänkandet som i dag är uppe för debatt omfattar förslag i motioner från riksdagens allmänna motionstid. Betänkandet hanterar också en skrivelse från regeringen som är ett svar på Riksrevisionens rapport om statsbidraget till studieförbunden. Sverigedemokraterna välkomnar Riksrevisionens välbehövliga granskning av studieförbunden och regeringens svar på denna.

Herr talman! Debatten och medierapporteringen om folkbildningen - i synnerhet studieförbunden - har under åratal tyvärr präglats av en bild av problem. Det har varit problem med ett omfattande fusk av statsbidrag genom timjakt och uppblåsta siffror kring studiecirklar. Det har varit problem med att bidrag hamnar i fickorna på islamister genom studieförbundet Ibn Rushd. Och det har varit problem med att livsstilskriminella och rena gangstrar utnyttjar folkbildningen. Det är allt annat än vad skattebetalarnas pengar ska gå till.

Det är beklagligt att problemen hamnar i så starkt fokus i folkbildningsdebatten. Men det är tidigare rödgröna regeringars slapphet och ovilja att agera som har möjliggjort det här.

Ett av de värsta exemplen på senare tid gällande hur bidrag till folkbildningen används har vi sett i Botkyrka kommun, där studieförbundet ABF:s fritidsgårdar blivit rena brottscentraler för gängkriminella. Vapen och narkotika har förekommit på fritidsgårdarna, och Vårbynätverket sitter öppet och spelar tv-spel i sofforna. Från ABF genomfördes sedan en kupp tillsammans med gängkriminella när man inom Socialdemokraterna avsatte kommunstyrelsens ordförande i Botkyrka.

Organiserad brottslighet och Sveriges största statsbidragsberättigade studieförbund hand i hand var alltså med och tog makten i en stor svensk kommun. Allt detta har vi kunnat läsa detaljrikt om i medierna, och det är såklart en skandal av enorma proportioner. Botkyrkafallet visar för övrigt hur extremt verklighetsfrånvänd den politiska vänsterkantens tro har varit på fritidsgårdar som ett slags universallösning för att fixa integrationen.

Herr talman! Äntligen har vi en regering och en majoritet här i Sveriges riksdag som är för att städa upp ordentligt i det som gått fel med folkbildningspolitiken. Men det är också viktigt att lyfta upp att många kommuner har gått före. I Linköpings kommun, där jag är bosatt, fattade kultur- och fritidsnämnden nu i maj beslut om att helt stoppa det kommunala stödet till det islamistkopplade studieförbundet Ibn Rushd. Det skedde efter att förbundet tidigare utretts av kommunen och bidragen frysts efter beslut om en motion från Sverigedemokraterna i kommunfullmäktige.

Linköping är ett föredöme för hela landet. Men även andra kommuner har stoppat bidragen till Ibn Rushd, vilket jag i den här kammaren har lyft fram i tidigare debatter. Det hedrar såklart de kommuner som varit kloka och gått före andra i en så viktig fråga. Under tidigare rödgröna regeringar kämpade man i motvind, men nu finns en ny regering som med stöd av Sverigedemokraterna inte accepterar att bidrag går till islamism. Genom Tidösamarbetet är jag övertygad om att bidragen till islamister kommer att stoppas i allt fler kommuner, och det är viktigt.

Herr talman! De omfattande problemen gällande statsbidraget till folkbildningen har kunnat uppstå på grund av åratal av rödgrön misskötsel och slapphet. Nu måste Sverigedemokraterna och Tidöpartierna agera, eftersom bristerna är så pass allvarliga. Det är faktiskt så att hela legitimiteten för den statliga folkbildningspolitiken står på spel.

Mycket är på gång från Tidöpartierna. Ett sätt som vi redan nu använder för att genomföra kraftfulla skärpningar handlar om riktlinjerna till Folkbildningsrådet. Det är fråga om skärpningar av kontroll och uppföljning av studieförbunden kopplat till såväl ekonomi som demokratiaspekten vid bidragsgivning.

Herr talman! I går besökte Sverigedemokraterna i kulturutskottet studieförbundet Studiefrämjandet på plats i Uppsala. Man bedriver i detta studieförbund en verksamhet som i många fall är väl värd att värna. Man har verksamhet som ger aktiviteter och bildning i stora delar av Sverige, så att hela vårt land kan leva. Detta gör man exempelvis i samverkan med sina viktiga medlemsorganisationer, som Jägareförbundet, Svenska Turistföreningen och Sveriges Hundungdom. Studiefrämjandet bidrar på så sätt exempelvis till att personer kan ta jägarexamen i förlängningen.

Att skattepengar går till sådan typ av verksamhet är jag övertygad om att många svenskar ser positivt på. Det är just för att värna det goda som görs inom folkbildningspolitiken och i Folkbildningssverige som Sverigedemokraterna och övriga Tidöpartier nu genomför en rad reformer och skärpningar för att röka ut fusket, islamistbidragen och alla andra problem som vi redan har fått nog av.

Vasiliki Tsouplaki (V)
Anf. 31 Vasiliki Tsouplaki (V)

Herr talman! Folkbildningen har historiskt varit en väldigt viktig faktor i framväxten av vår demokrati. I dag utgör studieförbund och folkhögskolor en grundbult i arbetet för att stärka människors bildning och tro på sin egen möjlighet att delta i samhällsbygget. Studieförbunden stöttar upp det övriga föreningslivet i landets alla kommuner och bidrar till viktiga möten mellan människor. Folkhögskolorna finns från norr till söder, i glesbygd och i storstad.

Folkbildningens aktörer har stor kulturverksamhet och bidrar i stor utsträckning till att människor inspireras, får möta nya uttryckssätt och själva får utveckla sin kreativitet. Det här är några av anledningarna till att det offentliga på kommunal, regional och statlig nivå ska bidra till finansieringen av folkbildningen.

Herr talman! Tyvärr finns det människor och företag som försöker sko sig själva på våra gemensamma resurser. Det ser vi såväl inom offentlig välfärd som inom socialförsäkringssystemet och civilsamhället. Det är en viktig uppgift för beslutsfattare att skapa generösa system som inte kräver alltför mycket krånglig administration av den enskilde men som samtidigt skapar möjligheter till uppföljning och transparens kring användningen av skattemedel. För mig som vänsterpartist är det viktigt att slå vakt om ett starkt och fritt civilsamhälle och goda förutsättningar för det ideella engagemanget.

Herr talman! Jag kan inte låta bli att notera hur olika de borgerliga partierna i regeringen och Sverigedemokraterna resonerar när det gäller kraven på de ideella och offentliga aktörerna inom folkbildningen jämfört med hur de ser på bolag i en annan del av utbildningssystemet. Tidigare i dag diskuterades i kammaren huruvida offentlighetsprincipen ska gälla för de aktörer som driver grundskolor och gymnasieskolor. Regeringens och Sverigedemokraternas linje är att skolbolag ska kunna plocka ut skattepengar helt oreglerat och stoppa dem i egen ficka samt att insynen ska vara begränsad, medan de kräver redovisning av varenda fikakvitto från den ideella studiecirkeln. Varför denna inkonsekvens? Det kan man fråga sig.

Herr talman! Jag vill också passa på att rätta Jonas Andersson. Han påstod nyss här i talarstolen att fritidsgårdsverksamheten i Botkyrka finansieras genom statsbidraget till studieförbundet ABF. Det stämmer absolut inte. Det är kommunerna som bestämmer vem som ska driva fritidsgårdsverksamhet, och det är kommunerna som finansierar fritidsgårdsverksamheten.

Herr talman! Sedan studieförbunden upptäckte oegentligheter i inrapporteringen av studietimmar har stora insatser gjorts för att skärpa det interna regelverket, och nya it-verktyg har tagits fram för att få ökad kontroll på verksamheten. Både Folkbildningsrådet och studieförbunden har spelat en viktig roll i det arbetet. Särskilt viktigt har framtagandet av ett gemensamt verksamhetssystem varit. Där kan studieförbunden jämföra deltagarlistor för att minska risken för fusk.

Jag välkomnar nu att även Riksrevisionen genomlyst rutinerna för effektiv kontroll och uppföljning för att kunna ge ytterligare rekommendationer till studieförbunden och regeringen. Varje punkt är var och en för sig välmotiverad, men det är nu viktigt att noga följa hur de nya rutinerna sammantaget påverkar belastningen för de ideellt engagerade, så att vi inte tappar deras kraft och initiativ. Det ska vara lätt att göra rätt, och såväl studieförbunden som Folkbildningsrådet behöver ha ekonomiska resurser för att klara en ökad administration kring det statliga bidraget.

Herr talman! Just därför är det oroande att ta del av det förslag från regeringen som nu är ute på remiss. Där framställer man det som att studieförbunden har god ekonomi samtidigt som folkhögskolorna har det väldigt tufft. Det stämmer inte med verkligheten, då studieförbundens anslag från kommunerna mer än halverats det senaste decenniet.

Men det är inte själva verklighetsbeskrivningen i sig som är oroande utan att den förekommer i ett förslag som handlar om att flytta makten att fördela pengar mellan folkhögskolorna och studieförbunden från Folkbildningsrådet till staten. Då ligger det i farans riktning att regeringen tänker sig att avhjälpa ekonomiska bekymmer hos folkhögskolorna genom att flytta pengar från studieförbunden. Den ansvariga ministern Mats Persson hävdar att det inte är så och att man inte planerar några ytterligare nedskärningar men har inte velat svara på varför det då är så bråttom att fatta beslutet om den här omorganisationen.

Det pågår just nu en utredning som tillsattes av den förra regeringen och som ska titta på styrningen och uppföljningen av folkbildningen. Utredaren Christer Nylander har också fått i uppdrag att kika på just den här typen av förändringar. I den utredningen kan man göra en ordentlig genomlysning av konsekvenserna och inte hasta fram. Det är så vi brukar göra innan stora förändringar ska göras: Vi utreder och tar ett helhetsgrepp om frågorna.

Herr talman! Vänsterpartiet anser att både folkhögskolorna och studieförbunden behöver en förstärkt ekonomi. Regeringen kapar rejält i budgeten till folkbildningen i år. Det har till exempel inneburit att pengarna för att ge asylsökande och ukrainska flyktingar en chans att lära sig svenska tog slut redan i april. De riktade insatserna till föräldralediga och för dem som står långt ifrån arbetsmarknaden tog regeringen helt bort.

I vårt budgetförslag för i år fanns 680 miljoner mer än i regeringens och Sverigedemokraternas. Vi vill se fler utbildningsplatser och en högre ersättning per plats inom folkhögskolan.

Många deltagare har skolmisslyckanden bakom sig. Vi hörde exempel här tidigare från Amanda Lind. Det är inte sällan på grund av en neuropsykiatrisk diagnos som man kan behöva extra stöd. Många på allmän kurs har också varit en kortare tid i Sverige och kan behöva anpassningar utifrån det.

Samtidigt har inte folkhögskolorna varit med i de statliga lönesatsningarna på lärarna och får svårt att konkurrera med löner. Under pandemin kunde man inte genomföra kortkurser, konferenser och sommaraktiviteter, och internaten stod tomma. Det har tömt många skolors kassor.

Just internaten, möjligheten för studerande att bo på skolan, är en viktig del av utbildningsformen. Det är många gånger en förutsättning för att man ska kunna studera på en folkhögskola då många ligger i glesbygd, eller på platser som saknar god kollektivtrafik.

Men när ersättningen är låg och många skolbyggnader är gamla kan underhållskostnader tränga ut andra behov. Vi har föreslagit att en utredning just ska titta på om man kan instifta ett särskilt bidrag till folkhögskolor som har internat.

I ett läge där arbetslösheten är hög och många ungdomar gått ut gymnasiet utan fullständiga betyg kan folkbildningen spela en viktig roll. Med sin särskilda pedagogik som utgår från varje deltagares förkunskaper, intresse och styrkor når man goda resultat.

Jag tror att var och en av oss som lyssnar till den här debatten har människor omkring sig som lärt sig nya saker om sig själv, sina medmänniskor och samhället genom en studiecirkel eller en folkhögskolekurs.

Slutligen vill jag passa på att tacka alla dem som dagligen gör en insats inom folkbildningen, alla lärare, cirkelledare och deltagare som delar med sig av tankar och kunskap och utvecklas tillsammans.

Jag tackar också alla andra anställda som gör lärandet möjligt och som utvecklar våra bostadsområden, ser till att vi får kultur i alla landsändar och att möten kan hållas, såväl digitalt som med en kopp kaffe och en god kaka till.

Folkbildningen har betytt mycket för utvecklingen av vår demokrati. Förhoppningsvis kan den få fortsätta att spela den rollen i hundra år till.

(Applåder)

Jonas Andersson (SD)
Anf. 32 Jonas Andersson (SD)

Herr talman! Jag tänkte börja med att rätta Vasiliki Tsouplaki. Jag sa inte i mitt anförande att fritidsgårdarna finansierades med statsbidrag. Jag sa att de finansierades med bidrag. Däremot sa jag att ABF är ett statsbidragsberättigat studieförbund. Så är ju fallet.

Herr talman! Man kan tycka att det är konstigt att Vänsterpartiets ledamot ägnar en del av sitt anförande åt att tala om vem som ger pengar. Det handlar om huruvida det är kommunen eller staten som ger pengar till fritidsgårdar där grovt kriminella uppehåller sig i verksamheten. Där sitter de och spelar tv-spel, och det förekommer vapen och narkotika.

Vänsterpartiet fokuserar alltså på vem det är som ger pengar. I själva verket är det naturligtvis så att den här typen av fritidsgårdar och den typ av verksamhet som man har haft i ABF i Botkyrka inte ska ha en enda skattekrona.

Är det inte också en självklarhet för Vänsterpartiet, oavsett var pengarna kommer ifrån? Är det inte det som Vänsterpartiet borde fokusera på i sitt anförande i stället? Hur ska vi stoppa att organiserad brottslighet får ta del av våra skattepengar?

Vad vill Vänsterpartiet göra för att stoppa den typen av enorma problem som vi har sett i ett skattefinansierat studieförbunds verksamhet som den i Botkyrka?

Vasiliki Tsouplaki (V)
Anf. 33 Vasiliki Tsouplaki (V)

Herr talman! Jag uppfattade det absolut som att Jonas Andersson menade att det var ett stort problem att statsbidraget till folkbildningen i stället hamnat på en fritidsgård i Botkyrka. Det var så jag uppfattade att Jonas Andersson ville att det skulle uppfattas. Om det var så att jag missförstod får jag be om ursäkt. Det är viktigt att vi nu får chansen att reda ut det.

Det har funnits stora problem med fusk inom studieförbunden. Det tycker jag att vi ska klargöra. Men vi ska inte blanda in sådant som inte hör hit. Problemen är stora nog utan att vi blandar bort korten och börjar att tala om kommunal verksamhet och sådant som vi här ifrån riksdagen varken styr eller reglerar.

Därför tyckte jag att det var viktigt att i mitt anförande klargöra att fritidsgårdarna är kommunernas verksamhet. Jag har därför heller ingen möjlighet att uttala mig om den verksamhet som har varit i en kommun på en fritidsgård.

Jag kan säga lite mer generellt att jag tycker att det är viktigt att ungdomar som växer upp och pendlar mellan att finnas i socialt trygga, vettiga sammanhang som en fritidsgård kan utgöra och att kanske också finnas i kriminella sammanhang får möta trygga vuxna och får en möjlighet att hitta ett sammanhang som inte är det kriminella gänget.

Därför är det väldigt viktigt att vi har bra fritidsgårdar i alla landets kommuner. De ska ha kunskap och kompetens att välkomna också ungdomar som ligger i riskzon för kriminalitet. Ibland innebär det att människor som har begått brott också sitter och spelar tv-spel.

Jag tycker att det är väldigt viktigt att ungdomar får sitta och spela tv-spel med fritidsgårdspersonal i stället för att stå på torget och sälja droger. Jag vill fråga Jonas Andersson vad han tycker om den saken.

Jonas Andersson (SD)
Anf. 34 Jonas Andersson (SD)

Herr talman! Nu har vi sett att organiserad brottslighet har tagit sig in i och infiltrerat skattefinansierade fritidsgårdar i Botkyrka hos ABF:s verksamhet.

När jag frågar Vasiliki Tsouplaki vad Vänsterpartiet vill göra för att stoppa det blir det snarare nästan ett slags hyllningstal till hur viktigt det är med fritidsgårdar, trots att vi nu har sett att man använder fritidsgårdarna för att bedriva sin kriminella verksamhet.

Man kan inte ha den naiva inställning till fritidsgårdar som Vänsterpartiet har. Ett av skälen till att det ser ut som det gör på den här typen av fritidsgårdar i Botkyrka och i Sverige för övrigt är just för att vi har så naiva politiker som vi har i Vänsterpartiet.

Vi stramar nu åt riktlinjerna för Folkbildningsrådet. Vi har en punkt om folkbildningen i Tidöavtalet där vi till exempel kommer att utreda frågan huruvida en annan aktör än Folkbildningsrådet ska ta över utdelningen av statsbidrag.

Vi har många förslag för att komma åt de problem vi har sett med fuskande, pengar till islamism och att pengar som i det här fallet går till att man inhyser grovt organiserad brottslighet på skattefinansierade fritidsgårdar. Vi har förslag för det, och vi har reformer.

Vad är Vänsterpartiets förslag? Ni talar bara om allting som är bra med folkbildningen och aldrig om de enorma problem som hotar hela legitimiteten i folkbildningspolitiken.

Vasiliki Tsouplaki (V)
Anf. 35 Vasiliki Tsouplaki (V)

Herr talman! Tack för svaret, Jonas Andersson. Det var kanske inte något riktigt svar på min fråga, men man ska vara artig och tacka i varje fall.

Det är viktigt att vi ser de problem som finns. Men vi ska inte generalisera och smutskasta hela studieförbundsrörelsen och hela folkbildningstanken. Det är tyvärr där jag tycker att vi ofta hamnar när Sverigedemokraterna resonerar om de här frågorna.

Det jag ville säga med mitt anförande var att jag ser vikten av att det finns god fritidsverksamhet. Det kan vara i studieförbundens regi, kommunens regi eller i annan ideell verksamhets regi.

Vi ska inte heller vara naiva och tro att allting är svart eller vitt, att ungdomar antingen är onda eller goda, antingen kriminella eller inte kriminella.

Det jag ville lyfta fram var hur viktigt det är att vi når de unga i de områden där de riskerar att hamna i kriminalitet. Där är studieförbunden en väldigt viktig aktör, precis som andra ideella organisationer.

Det jag ville säga med mitt anförande var att vi ska skapa väldigt goda förutsättningar för den typen av verksamhet. Sedan kan såväl studieförbund som kommunens fritidsgårdar få bekymmer med att det blir kriminella klickar som dominerar, tränger ut och gör att andra ungdomar inte vågar sig dit eller så.

Det är reella problem i en del av landets kommuner som vi absolut ser och är med och diskuterar. Men det jag vänder mig emot är den typ av generaliserande och överdrivna ord från Sverigedemokraternas sida i de här sammanhangen.

Det jag sa i mitt anförande var att vi välkomnar Riksrevisionens genomlysning. Vi tycker att det är väldigt bra att studieförbunden tillsammans har tagit tag i att skapa uppföljningssystem och it-system som har varit väldigt bra.

Jag ser också att man nu gör en insats för att skapa ett nytt system som inte ska vara det timjagande och volymdrivande, som Johan Andersson lyfte fram i sitt anförande. Det har också studieförbunden tagit tag i nu, för de har sett att det inte har varit ett lyckat system. Detta initiativ välkomnar jag.

Catarina Deremar (C)
Anf. 36 Catarina Deremar (C)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 2, om folkbildningens roll, i kulturutskottets betänkande 10.

Herr talman! Ett demokratiskt samhälle bygger på flera stenar. Yttrandefriheten är en och föreningsfriheten en annan. För mig som centerpartist är det också viktigt med äganderätten i ett demokratiskt samhälle. Men vi har också folkbildningen, den fria folkbildningen. Att fortsätta att lära sig i hela livet, att bryta argument och att byta tankar - just detta har tjänat vårt land länge, och vi måste se till att det får fortsätta så.

Vi har sett det många gånger: Folkbildningen finns där i alla våra kommuner som en resurs när samhället snabbt behöver ställa om. Inte minst ser vi det nu, när människor har tvingats fly från kriget i Ukraina. Då har studieförbunden stått där i varje kommun och tagit emot grupper för att ge dem det första steget in i det svenska språket och det svenska samhället.

Herr talman! Folkbildningen ska vara fri och frivillig. Samhället berikas när det finns goda möjligheter för människor att gå samman och lära sig mer. Denna verksamhet kan inte ersättas av utbildningar som arrangeras av det offentliga eller av utbildningsföretag. Den fria bildningen finns bara i demokratier eftersom den utgör ett hot mot totalitära krafter. Fri bildning för alla är en frihetsfråga.

Folkbildningens fria form finns både i studiecirklar och på landets 155 folkhögskolor. Med sin bredd, mångfald och geografiska spridning är folkbildningen tillgänglig för många i vårt land, även för grupper som kanske annars har svårt att av fri vilja få till sig bildning. Detta spelar stor roll för det fortsatta byggandet av en stark demokrati.

Centerpartiets liberala värderingar gör att folkbildningen med folkhögskolor och studieförbund är något som jag verkligen vill slå vakt om. Här har deltagarna en självklar plats när det handlar om utformning av kurser och utbildning.

Folkbildningsrådet, som är en ideell förening med vissa myndighetsuppdrag, bildades 1991 när Skolöverstyrelsen lades ner. Folkbildningsrådet har till uppgift att fördela och följa upp statsbidrag till folkhögskolor och studieförbund.

Här kommer det att bli en förändring från och med den 1 januari 2024. Då ska i stället staten fördela pengarna och bestämma hur stor andel som ska gå till respektive studieförbund och folkhögskola. Det står i promemorian Ökat statligt inflytande över statsbidraget till folkhögskolor och studieförbund, som kom från regeringen i slutet av april, att detta inte innebär någon ökad statlig styrning eller minskad självständighet när det gäller innehållet som bedrivs av folkhögskolorna och studieförbunden. Det vill jag understryka. Det är av största vikt att det fortsätter så, och det kommer jag att bevaka. Armarna får inte bli kortare på det här området heller.

Statens fyra syften med att ge stöd till folkbildningen är följande: att stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin, att bidra till att göra det möjligt för en ökad mångfald människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen, att bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället och att bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet.

Herr talman! Folkbildning är en viktig grund för vår demokrati. Folkbildningen ska vara fri och frivillig.

Roland Utbult (KD)
Anf. 37 Roland Utbult (KD)

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut.

Vi har varit med utskottet till Vasamuseet för studier - för genomgång av historik och framtidsutsikter. Vasaskeppet var ett svenskt örlogsfartyg, alltså ett militärt fartyg. Det hade 64 kanoner och var storslaget för sin tid. Skeppet kantrade och sjönk utanför Beckholmen i Stockholms inlopp på sin jungfruresa den 10 augusti 1628. Efter några tidiga misslyckade försök att bärga henne på 1600-talet glömdes Vasa i stort sett bort.

Den direkta orsaken till att Vasa förliste var att hon var för instabil för att kunna segla i hårdare vind. Trots att hon inte klarade ett vanligt stabilitetstest när hon låg vid kaj lät man henne segla därför att kungen utövade påtryckningar för att kunna sätta in henne i sjökriget mot Polen, där Sigismund III var kung. Förhör hölls efter förlisningen, men eftersom kungen själv godkänt alla mått kunde ingen dömas som ansvarig för förlisningen.

Det var alltså ett gigantiskt misslyckande. Skeppet bärgades för övrigt 1961. Därför blir man minst sagt förvånad när denna totala katastrof drar 1,5 miljoner besökare varje år. Hur är det möjligt? Jo, herr talman, därför att misslyckandet vändes till något annat, nämligen ett av Europas, kanske världens, mest genuina museiföremål. Är det inte fantastiskt att ett nederlag kan vändas till något så intressant och dessutom inkomstbringande? Vasa har 1,5 miljoner besökare i alla åldrar varje år.

Herr talman! Detta säger mig något mer. Ett misslyckande i livet kan vändas till något positivt och vinnande. Det för mig till tankar om folkhögskolorna. Det jag tänker mest på är uttrycket "en andra chans". Ärligt talat får man inte så många chanser i livet när det gäller sådant som förändrar livet och inriktningen och innebär milstolpar i tillvaron. Men i folkhögskolan får man denna andra chans att förändra sin situation. Det är starkt! Jag har sett på nära håll vad folkhögskolan betyder med sin särprägel när det gäller undervisning och gemenskap.

Förutom folkhögskolorna finns ytterligare en nyckelaktör inom folkbildningen, och det är studieförbunden. Basen i studieförbundens verksamhet är studiecirklarna. De finns i hela landet och kan beskrivas som en mötesplats för bildning och kultur. Statsbidraget till studieförbunden är 2 miljarder kronor årligen. De har fått stort förtroende från staten att själva förvalta och kontrollera sina statsbidrag.

Det är Folkbildningsrådet som hanterar de statliga bidragen och fördelar dem till studieförbunden och folkhögskolorna. Vad som händer efter att pengar betalats ut till de tio studieförbunden har Folkbildningsrådet inte riktigt koll på.

Man skickar pengarna till studieförbunden, som sedan har en egen förvaltning och ett eget ansvar. Men man famlar lite när det gäller vad som händer med de slantar som kommer dit. Det har upptäckts flera fall av fusk och oegentligheter i studieförbundens verksamhet, som finansieras av statsbidrag. Det handlar om de allmänna medel som betalas ut. Vi kristdemokrater ser detta som oerhört allvarligt. Hur är detta möjligt?

När Riksrevisionen i sin rapport granskade studieförbunden upptäckte de graverande brister. Det handlar om sådant som att ersättningar betalas ut på otillräckligt underlag, att statsbidraget går till privat konsumtion och att överenskommelser om ersättningar sällan dokumenteras.

I Riksrevisionens rapport kan vi läsa: "En förening har fått månatlig ersättning för hyra på 20 400 kronor men det saknas transaktionsbevis på att föreningen betalat hyran. Inskickad hyresavi avser dessutom annan adress än den uppgivna för genomförda arrangemang."

Herr talman! Enligt den sakpolitiska överenskommelsen mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna i Tidöavtalet ska systemet för stöd till folkbildningen reformeras och göras mer transparent. En framtida modell som nu diskuteras är att dela upp statsbidragen till folkbildningen mellan folkhögskolorna och studieförbunden för att göra statsbidraget mer transparent. Det är en spännande tanke. Vi får se hur detta utvecklar sig.

Som kristdemokrat värnar jag folkbildningen. Vi kan inte tillåta fusk i någon form. Det är vi alla överens om. Men låt oss aldrig glömma folkbildningens betydelse för demokratin och för att unga människor ska hitta sin väg i livet genom kunskap, gemenskap och respekt för varandra. Ett misslyckande i skolan och i livet kan vändas till något helt annat - som när ett skepp som sjunkit lyfts upp och blir till glädje för många. Tro mig, jag vet hur det känns när livet vänder. Det är stort, och det önskar jag varje människa.

För att citera nobelpristagaren Tomas Tranströmer:

"Skäms inte för att du är människa, var stolt!

Inne i dig öppnar sig valv bakom valv oändligt.

Du blir aldrig färdig, och det är som det skall."

(Applåder)

Robert Hannah (L)
Anf. 38 Robert Hannah (L)

Herr talman! I Sverige ska kulturen vara fri. Armlängds avstånd ska gälla för politiker. Public service ska vara oberoende, och mediernas frihet ska värnas.

Men det är det svenska föreningslivet som är demokratins infrastruktur. Det finns inget viktigare för sammanhållning, social fostran och förståelse för den svenska demokratin än svenskt föreningsliv. Om det sedan är i en idrottsförening, i Studieförbundet Vuxenskolan eller på en folkhögskola är mindre viktigt.

Folkbildning ligger väldigt nära Liberalernas dna. Låt mig ge ett exempel: För lite mer än 100 år sedan, i mars 1922, träffades fem liberala kvinnor på godset Fogelstad i Södermanland. Två av dem, Kerstin Hesselgren - vars riksdagsmandat jag sitter på; hon valdes in för Liberalerna i Göteborg - och Elisabeth Tamm, hade nyligen valts in i riksdagen som två av de fem första riksdagskvinnorna. Syftet med mötet var att skapa en medborgarskola för kvinnor på Fogelstad. Tillsammans skulle de fem kvinnorna komma att kallas för Fogelstadgruppen eller Konstellationen.

Den kvinnliga medborgarskolan på Fogelstad arrangerade sommarkurser mellan 1925 och 1954. Medborgarskolan samlade deltagare från olika samhällsgrupper och åsiktsriktningar. Totalt hade skolan omkring 2 000 deltagare. Kvinnorna utbildades i vad man kallade för medborgarkunskap. De fick träning i att debattera och i att tala offentligt. På den tiden var nämligen argumentet mot kvinnor att de inte kunde delta i demokratin eftersom de inte hade egenskaperna för det. Ett viktigt syfte var att ge deltagarna självförtroende och inspiration till framtida samhällsinsatser. Många av dem kom att bli politiker. Dessa kvinnor folkbildade och gjorde en otrolig insats för vår demokrati och för svensk jämställdhet.

Herr talman! Vi liberaler förstår att bildning skapar förutsättningar för individer att forma sitt eget liv, inte minst genom deltagande i det demokratiska samtalet. Samtidigt har det de senaste åren rapporterats om fusk och bedrägeri inom studieförbundens verksamheter. Riksrevisionens granskning, som kom förra året, är starkt kritisk mot bristen på kontroll och uppföljning av hur pengarna används.

Det är viktigt att kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt. Dels ska vi stå upp för föreningslivet, som är demokratins infrastruktur, dels ska vi se till att skattepengar som satsas på föreningslivet inte hamnar i fel händer. Därför har regeringen på sin agenda att se till att hitta ett system som på ett bättre sätt lever upp till skattebetalarnas legitima krav och förväntan på att skattepengar används på ett korrekt sätt till korrekta saker. Även den tidigare socialdemokratiska regeringen såg problemen med fusk, och därför tillsattes den utredning som nu ser över detta under Christer Nylanders ledning. Vi har redan vidtagit ett antal åtgärder med anledning av Riksrevisionens rapport. Vi måste göra det när en rapport kommer med sådan kritik. Det finns till exempel med i den förordning som reglerar Folkbildningsrådet att man ska följa upp och återkomma med bättre och tydligare redovisning. Det måste vi göra även om utredningen fortfarande pågår.

Sverige ska även fortsättningsvis ha folkbildning och ett starkt föreningsliv. Men ett löfte vill jag ge här och nu: Demokratins infrastruktur ska inte i framtiden kunna utnyttjas av icke-demokrater eller kriminella element. Tidöavtalet är tydligt när det gäller att inte en enda skattekrona ska gå till extremism, kriminella gäng eller radikal islamism.

Att skattepengar till föreningsliv har hamnat i fel händer är uppenbart. Det är exempelvis tydligt med fallet i Botkyrka, där studieförbundet ABF:s fritidsgårdar har använts av kriminella element. I en granskningsrapport som Botkyrka kommun lät säkerhetsföretaget 2Secure genomföra under första kvartalet 2022 av ABF:s verksamheter i kommunen vittnar polisen om att personer har burit skyddsvästar inne i fritidsgårdarna, att det har slängts narkotika och knivar på marken när polisen har anlänt till fritidsgårdarna och att personer som är totalt olämpliga att arbeta med ungdomar har anställts i verksamheten. En stor andel av dem som var anställda för att jobba med dessa ungdomar i utsatta områden hade relativt nya domar mot sig.

Ännu mer problematiskt är studieförbundet Ibn Rushd och dess kopplingar till Muslimska brödraskapet och Grå vargarna. Medier har flera gånger uppmärksammat studieförbundets radikala samrören, däribland samarbetet med den turkiska statens Diyanetmoskéer i Göteborg. Enligt flera granskningar spionerar Diyanetmoskéer på exilkritiker i Europa. Ibn Rushd har även finansierat en lokalavdelning i Skåne tillhörande den turkiska islamiströrelsen Millî Görüs, Grå vargarna alltså, vilket Kvällsposten avslöjade 2018.

Senast i höstas framkom det att Ibn Rushd i Göteborg hade samarbetat med en kvinnoförening, Lale, som i sociala medier uppvisat en uppenbar koppling till Millî Görüs och Grå vargarna-sfären. Det är helt oacceptabelt att svenska skattepengar går till den typen av föreningar.

Herr talman! Jag vill yrka bifall till utskottets förslag i dess helhet och avslag på reservationerna.

Liberalerna är stolta över att regeringen under den här mandatperioden kommer att reformera de pengar som går till folkbildning och stärka demokratikraven för bidrag. Även i framtiden ska idrott, föreningar och folkbildning få del av skattepengar, men inte en enda skattekrona ska gå till fuskare, skojare eller extremister.

(Applåder)

Annette Rydell (S)
Anf. 39 Annette Rydell (S)

Herr talman! Tack till er som följer denna viktiga fråga! Folkbildningen är ett kitt som håller samman. Det betyder någonting. Det utvecklar det svenska samhället och den svenska demokratin.

Mer än 1 miljon människor deltar varje år i studieförbundens och folkhögskolornas verksamhet. Folkbildningen finns över hela landet. Studieförbunden finns i alla landets 290 kommuner och folkhögskolorna i 151.

Folkbildningen har en nära koppling till civilsamhället, och samverkan omfattar tusentals organisationer genom medlemskap, samverkansavtal och huvudmannaskap.

Folkbildning är utbildning och bildning för vuxna. Den är fri och frivillig. Människor väljer själva om och när de vill delta. Folkbildning kan till exempel handla om studier i svenska för nyanlända, studiecirklar om politik för personer med funktionsnedsättningar eller behörighetsgivande allmänna kurser.

Folkbildningen är ett aktivt lärande med pedagogik som handlar om kurser och studiecirklar som är anpassade efter deltagarnas förutsättningar och behov. Det betyder att folkbildningens deltagare har stort inflytande över vad och hur de ska lära sig. Deltagarna söker och bygger sin egen kunskap genom dialog, reflektion, utbyte med varandra och en fantastisk gemenskap och trygghet. Det har visat sig tydligt under de besök jag har gjort under våren.

Herr talman! Jag är själv industriarbetare och har så varit i 40 år, och jag är fortfarande verksam på golvet. Dit återvänder jag nu när min tid i riksdagen är slut. Jag har också förmånen att vara förtroendevald i en förening som verkar för medlemmarnas bästa. Det finns inget som går upp emot att se människor utvecklas. Det är helt fantastiskt.

Under mina år i IF Metall har jag - och många med mig - fått en otrolig utveckling. Vi har lärt oss pedagogik. Vi har lärt om demokrati och politik. Vi har utbildats till handledare och gått kurser i ledarskapsutveckling, och vi har lärt oss om lagar och avtal. På ABF har vi fått möjlighet till arbetsmiljöutbildningar - det handlar om både bättre arbetsmiljöarbete och systematiskt arbetsmiljöarbete.

Detta är alltså vi i min förening, och vi är många. Sedan är det alla andra deltagare som har fått en möjlighet att utvecklas och göra sig anställbara. De har också fått möjlighet att sadla om i livet.

Nu är det med lite sorg i hjärtat som jag lyssnar på deltagare, lärare och rektorer på våra folkhögskolor. Resurserna räcker inte till den verksamhet som skolorna behöver driva för att så många som möjligt ska kunna utvecklas, utbildas, bildas och få en chans att komma i sysselsättning och få en egen försörjning.

Vi vet att det är många som har behov av just den individanpassade utbildningsplan som folkhögskolorna erbjuder. Det är unga som inte känt att de passat in i gymnasieskolan. Det är individer med olika funktionsnedsättningar. Det är individer som har svårt med människor. Det handlar om svenska från dag ett. Det handlar om individer som står längst bort från arbetsmarknaden och om kvinnor som har behov av svenska språket och en utbildning för att inte fastna i kvinnofällan. Vi vet också att det är här vi har en möjlighet att få personal till vården och omsorgen, där man skriker efter arbetskamrater och kollegor.

Jag besökte Valjeviken, en skola hemma på min gata i Blekinge, och deras fantastiska verksamhet för just personer med funktionsnedsättningar. Att få se och höra om dessa deltagares resa gav mig gåshud. Personer som var inbundna, tystlåtna och många gånger oförmögna att vistas bland folk blommade ut och tog till sig en utbildning för att sedan få en sysselsättning och kunna forma sitt liv med en egen försörjning. Det kallar jag utveckling. Och detta görs inte utan personal och lärare som är engagerade, kunniga och drivna.

Delar av den personalen riskerar nu att bli uppsagda på grund av mindre resurser. Utbildningar, såsom till undersköterska, som vi verkligen är i behov av, har de beslutat att inte starta. Också detta är på grund av kostnader som inte täcks. Rektor och lärare är bekymrade.

Besöket på Litorina folkhögskola, också i min region, gav mig också lite rysningar. Där fick jag berättat för mig av flertalet deltagare från världens alla hörn att detta vara det bästa de gjort - att börja på folkhögskolan. Det som lyste igenom i alla berättelser var att gemenskapen som byggs upp i grupperna är otroligt viktig. Det handlar om att få en andra chans. Någon hade varit där i en månad, någon i ett år och en annan i sex månader. Alla satt i samma klassrum. Alla pratade svenska. De hjälpte varandra, utbytte erfarenheter och lärde tillsammans. De bildades tillsammans.

Herr talman! Efter höstens nedskärningar i denna budget har vi sett en minskning av möjligheter till bildning och utveckling för dem som mest behöver det. Vi vet också att folkhögskolorna är en egen skolform. Men regeringen tycks blanda ihop det med vuxenstudier på komvux och yrkesutbildningar. Där blev det ett litet tillägg i vårändringsbudgeten, men det hjälper inte folkhögskolorna.

Jag undrar förstås vad som ligger bakom förslaget om att riksdagen nu ska ta beslut om tilldelningen för folkhögskolorna och studieförbunden. Jag är medveten om Riksrevisionens rapport och vad som anges som anledning till ändringen. Men vad är anledningen egentligen? Är det ett sätt att förminska studieförbunden och deras möjlighet att driva verksamhet? Ett första frö till splittring mellan två verksamheter är sått, och det är mellan verksamheter som har ett gott samarbete i många regioner och kommuner. Studieförbunden är många gånger en förberedande insats innan man sedan fortsätter till folkhögskolorna.

Herr talman! Vi har haft folkbildning med studieförbund och folkhögskolor i över 100 år, och det har varit en framgångssaga. Det är många som känner att de inte passar in och inte följer normen. De behöver något annat. De behöver bli sedda och få hjälp och stöd där de just då är i livet. Det handlar om att passa in någonstans utanför ramen för att sedan kunna leva tillsammans med andra och känna en delaktighet i samhället.

Vad är tanken om framtida folkhögskolor och studieförbund? Kommer denna form av bildning att finnas kvar över huvud taget? Eller är det förslag som nu föreligger ett första steg mot att montera ned folkbildningen i dess helhet?

Vi behöver tillföra mer resurser till just denna skolform, folkhögskolorna, men inte på bekostnad av studieförbunden och deras möjlighet att driva en framgångsrik verksamhet där människor känner sig sedda, blir lyssnade på och får en grund att stå på för att sedan gå vidare till en utbildning som ger dem både styrka och möjligheter.

Vi socialdemokrater står upp mot allt fusk och all kriminalitet inom folkbildningen. Eftersom vi själva är angelägna om vad folkbildningen genom studieförbund och folkhögskolor tillför det demokratiska samhället har vi gång på gång uttalat att inte en krona får missbrukas eller användas i annat syfte. Därför tillsatte vi folkbildningsutredningen. Syftet är att man ska utreda behovet av ändrat mål för folkbildningspolitiken och av ändrade syften med statens stöd till folkbildningen, föreslå kvantitativa och kvalitativa indikatorer för uppföljning av folkbildningen, se över nuvarande modell för fördelning av statsbidrag till folkbildningen, utreda hur uppföljning, kontroll och granskning av folkbildningen säkerställs och lämna nödvändiga författningsförslag.

Uppdraget ska presenteras den 19 februari 2024, och det finns ingen anledning att föregripa detta.

Efter Riksrevisionens granskning har Folkbildningsrådet arbetat med hur de på ett bättre sätt ska ha kontroll på att pengarna fördelas och används rätt. De har gjort en översyn av systemet för statsbidrag till studieförbundens verksamhet. Ett nytt statsbidragssystem beslutades för några dagar sedan av styrelsen och ska börja gälla den 1 januari 2024. Det nya systemet innebär att bidraget ska fördelas enligt ett kvalitetsbedömningssystem.

Jag kan inte förstå varför det är så bråttom att korta det armslånga avståndet. Ett inväntande av rådets åtgärder och på utredningen hade varit önskvärd.

Jag avslutar med att säga att vi socialdemokrater har ett särskilt yttrande i betänkandet och att jag yrkar bifall till vår reservation 1.

(Applåder)

Peter Ollén (M)
Anf. 40 Peter Ollén (M)

Herr talman! Jag vill gärna prata om bildningen. Bildningen är ett av de viktigaste områden som vi i kulturutskottet har ansvar för. Public service, dagspressen, folkhögskolorna och studieförbunden är områden där vi har i uppgift att säkra att det fungerar på bästa sätt.

Utvecklingen är dock oroande. För en generation sedan var det självklart att man ständigt fortbildade sig, men i dag ser vi att alltmer tid läggs på att underhålla sig. Från 2019 till 2022 har enligt Reuters europeiska undersökning andelen svenskar som aktivt väljer bort nyheter ökat från 19 till 32 procent. Det betyder att var tredje svensk aktivt undviker att ta del av nyheter, och det är en mycket farlig utveckling. Vi har sett hur det har utvecklat sig i USA när alternativa sanningar har fått växa sig starka. Det är otroligt viktigt att det inte får slå rot i Sverige, och därför är folkbildningen helt central.

Folkbildningsfrågor

Just nu pågår en utredning om public service. Om ett år ska man vara klar med en plan för hur det ska utvecklas under perioden 2026-2033.

Vi ser att 50 svenska kommuner i dag inte har någon redaktion - ingen journalist som kontrollerar hur kommunen hanterar skattemedel och om företag följer lagstiftningen. Detta är mycket oroande. Mediestödsutredningen har nu föreslagit att man årligen ska fördela närmare 1 miljard för att stödja dem som vill säkra att det finns redaktionell bevakning i hela Sverige.

Samtidigt läggs dubbelt så mycket, närmare 2 miljarder kronor, på stöd till studieförbunden, som sedan låter deltagarna betala för att delta i kurserna. Det är logiskt att Riksrevisionen har lagt tid på att utreda vad skattebetalarna får för dessa mycket stora pengar, en utredning som ledde till att Riksrevisionen utdelade skarp kritik mot en del av agerandet.

I dag ges pengar till folkhögskolorna och studieförbunden i klump. Regeringen har givetvis ett ansvar för att se till att de 18 miljarder som går till kulturen fördelas på bästa sätt. Därför är det logiskt att man nu vill dela upp det så att det öronmärks vad som går till folkhögskolorna och vad som går till studieförbunden.

Folkbildningsfrågor

Det är mycket viktigt att vi under hela livet fortsätter att bilda oss, detta med hjälp av tidningar, böcker, public service, komvux och studieförbunden. Då kan vi inte ha en fördelning som inte tittar på helheten. Målet ska vara tydligt för oss - att alla ska ta del av folkbildning och att alla ska ta del av journalistiskt producerat material.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 17.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2023-05-31
Förslagspunkter: 9, Acklamationer: 7, Voteringar: 2
Stillbild från Beslut 2022/23:KrU10, Beslut: Folkbildningsfrågor

Beslut 2022/23:KrU10

Webb-tv: Beslut: Folkbildningsfrågor

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Skrivelsen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen lägger skrivelse 2022/23:50 till handlingarna.
  2. Folkbildningens roll

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2022/23:271 av Hanna Westerén (S),

    2022/23:677 av Johanna Haraldsson m.fl. (S) yrkandena 1 och 2,

    2022/23:860 av Anne-Li Sjölund m.fl. (C) yrkande 7 och

    2022/23:861 av Catarina Deremar m.fl. (C) yrkande 12.
    • Reservation 1 (S)
    • Reservation 2 (C)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (S)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S094013
    SD620010
    M60008
    C10194
    V20004
    KD17002
    MP16002
    L13003
    -1000
    Totalt190941946
    Ledamöternas röster
  3. Offentliga medel m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2022/23:796 av Björn Söder (SD) yrkande 2,

    2022/23:863 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkande 82,

    2022/23:974 av Jonas Andersson m.fl. (SD) yrkandena 3-5 och

    2022/23:1075 av Ann-Sofie Alm (M) yrkande 2.
    • Reservation 3 (C)
  4. Demokratiutvecklingsmedel

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2022/23:220 av Mikael Larsson (C).
  5. Offentlighetsprincipen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2022/23:1075 av Ann-Sofie Alm (M) yrkande 1.
  6. Integration

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2022/23:860 av Anne-Li Sjölund m.fl. (C) yrkande 5.
    • Reservation 4 (C)
  7. Allmän kurs

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2022/23:974 av Jonas Andersson m.fl. (SD) yrkande 1.
    • Reservation 5 (SD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 5 (SD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S940013
    SD062010
    M60008
    C20004
    V20004
    KD17002
    MP16002
    L13003
    -0100
    Totalt24063046
    Ledamöternas röster
  8. Likvärdiga betyg

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2022/23:974 av Jonas Andersson m.fl. (SD) yrkande 2.
    • Reservation 6 (SD)
  9. Lokalmuseer och hembygdsgårdar

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2022/23:2144 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 12.