Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Folkrörelse- och ungdomsverksamhet m.m.

Betänkande 1991/92:KrU14

Kulturutskottets betänkande 1991/92:KRU14

Folkrörelse- och ungdomsverksamhet m.m.

Innehåll

1991/92
KrU14

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet de förslag om ungdoms-
och folkrörelsefrågor som regeringen har lagt fram i
budgetpropositionen. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
till medelsanvisning till Statens ungdomsråd (5590000 kr.),
till Bidrag till central och lokal ungdomsverksamhet m.m.
(102008000 kr.), till Stöd till internationellt
ungdomssamarbete (7212000 kr.), till Lotterinämnden
(2129000 kr.) och till Bidrag till folkrörelserna
(34617000 kr.).
I anslutning till förslagen i budgetpropositionen tar
utskottet upp några yrkanden som avser olika ungdomsprojekt.
Motionsförslagen avstyrks med hänvisning till att barn- och
ungdomsdelegationen har möjlighet att lämna bidrag till den typ
av projekt som motionärerna avser.
Utskottet behandlar även ett antal motionsförslag rörande
lotterilagstiftningen. Yrkanden som syftar till förbättrad
ekonomi för folkrörelserna avstyrks bl.a. med hänvisning till
att lotteriutredningens arbete inte bör föregripas. Beträffande
motionsförslag om internationella regler för kasinospel och
automatspel hänvisar utskottet även till den kartläggning som
för närvarande görs av en arbetsgrupp inom finansdepartementet
om den internationella kasinoverksamheten i våra grannländer.
Utskottet behandlar även motionsyrkanden som syftar till en
väsentlig nedskärning av bidragen till organisationer. Bl.a.
konstaterar utskottet att medel för stöd till organisationer för
vitt skilda ändamål och med vitt skilda syften anvisas över
statsbudgeten. Medelsanvisningen prövas av riksdagen för varje
bidragsområde efter bedömning av de olika utskotten. Utskottet
erinrar också om att flera områden som motionärerna avser är
eller har nyligen varit föremål för ingående prövning från
bidragssynpunkt samt hänvisar till att civilministern i
budgetpropositionen anfört att det kan finnas behov av att
överväga om en samlad översyn skall göras för att klarlägga
föreningslivets ekonomiska villkor. Utskottet avstyrker
motionerna. Slutligen avstyrks motionsyrkanden som syftar till
en begränsning av stödet till Folkets hus-rörelsens verksamhet.
En reservation och ett särskilt yttrande har fogats till
betänkandet.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1991/92:100 bil. 14
(civildepartementet)
dels under punkt E 1 (s. 47) föreslagit riksdagen att till
Statens ungdomsråd för budgetåret 1992/93 anvisa ett
förslagsanslag på 5590000 kr.,
dels under punkt E 2 (s. 49) föreslagit riksdagen att till
Bidrag till central och lokal ungdomsverksamhet m.m. för
budgetåret 1992/93 anvisa ett reservationsanslag på 102 008 000
kr.,
dels under punkt E 3 (s. 51) föreslagit riksdagen att till
Stöd till internationellt ungdomssamarbete för budgetåret
1992/93 anvisa ett reservationsanslag på 7 212 000 kr.,
dels under punkt F 1 (s. 54) föreslagit riksdagen att till
Lotterinämnden för budgetåret 1992/93 anvisa ett ramanslag på 2
129 000 kr.,
dels under punkt F 4 (s. 59) föreslagit riksdagen att till
Bidrag till folkrörelserna för budgetåret 1992/93 anvisa ett
reservationsanslag på 34 617 000 kr.

Motionerna

1991/92:Kr271 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas
25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en fortsättning av "Kulturbudkavlen".
1991/92:Kr273 av Leo Persson (s) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av en fortsättning på verksamheten
"Kulturbudkavlen".
1991/92:Kr401 av Eva Johansson och Margareta Israelsson (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att anordna ett statligt lotteri
där behållningen skall tillfalla barn- och
ungdomsorganisationernas verksamhet.
1991/92:Kr406 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om uppbyggnaden av fonden för Stockholm Water
Prize på det sätt som förordas i motionen.
1991/92:Kr408 av Laila Strid-Jansson och Arne Jansson (nyd)
vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär en utredning med uppgift
att granska Folkets hus-rörelsens verksamhet och föreslå
besparingsåtgärder,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att det allmänna stödet till Folkets hus
måste begränsas till ett minimum.
1991/92:Kr409 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om principerna för ett reformerat
organisationsstöd,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om genomförande av reformen under en tid av
tre år,
3. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, hos regeringen
begär en ordentlig översyn av hela organisationsbidragssystemet.
1991/92:Kr415 av Sten Andersson i Malmö (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ett kasino i Malmö.
1991/92:Kr416 av Peter Kling och Dan Eriksson i Stockholm
(nyd) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring i
lotterilagstiftningen i syfte att möjliggöra kasinospel
(roulettspel, tärningsspel, kortspel) enligt internationella
regler i Sverige,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring i
lotterilagstiftningen i syfte att möjliggöra automatspel enligt
internationella regler i Sverige.
1991/92:Kr423 av Annika Åhnberg och Eva Zetterberg (v) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ett projektanslag för verksamheter såsom
Fryshuset i Stockholm.
1991/92:Kr424 av Jan Backman (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
att likställa studieförbunden med andra folkrörelser i
lotterilagen.
1991/92:Kr426 av Ian Wachtmeister och Bo G Jenevall (nyd) vari
yrkas
1. att riksdagen för budgetåret 1992/93 beslutar minska de
statliga organisationsbidragen med sammanlagt 2 000 000 000 kr.,
2. att riksdagen, om yrkande 1 bifalls och om det befinns
nödvändigt, hos regeringen begär ett utarbetat förslag till
minskade anslag för organisationsbidrag i så god tid att det kan
börja gälla redan fr.o.m. den 1 juli 1992.
1991/92:Kr510 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ytterligare trisslotteriomgångar till
förmån för svensk idrott.
1991/92:Kr512 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att folkrörelserna bör ges förbättrade
villkor på spelmarknaden.

Utskottet

Statens ungdomsråd (E 1)
I budgetpropositionen erinrar civilministern om att statens
ungdomsråd är föremål för en översyn inom ramen för en utredning
(C 1991:06) om statens insatser inom barn- och ungdomsområdet.
Detta arbete skall vara avslutat före utgången av april 1992.
Mot bakgrund av denna översyn föreslås inga större förändringar
av verksamhetens inriktning eller omfattning.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att riksdagen till
Statens ungdomsråd för nästa budgetår skall anvisa ett
förslagsanslag på 5590000 kr.
Bidrag till central och lokal ungdomsverksamhet m.m. (E 2)
Syftet med det statliga stödet till central och lokal
ungdomsverksamhet är att främja demokratisk fostran genom barns
och ungdomars engagemang i föreningslivet samt att medverka till
en meningsfull fritid för barn och ungdomar. I propositionen
föreslås att anslaget höjs med drygt 3,6 milj.kr. till
102008000 kr. Av beloppet är bl.a. drygt 2,2 milj.kr.
avsedda att disponeras engångsvis av regeringen för aktiviteter
inom ungdomsområdet.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
medelsanvisning.
I två motioner behandlas frågan om en fortsättning av
Kulturbudkavlen, en försöksverksamhet som barn- och
ungdomsdelegationen under en treårsperiod -- fr.o.m. den 1 juli
1989 t.o.m. den 30 juni 1991 -- bedrivit i syfte att främja
ungdomskultur med betoning på ungdomars egen skapande
verksamhet.
Enligt motion Kr271 (s) har genom Kulturbudkavlen modeller
bildats för utveckling av ungdomars eget skapande, främst inom
teater-, dans- och musikområdet. Motionärerna anser att
regeringen skall skapa goda möjligheter för dessa verksamheters
utveckling (yrkande 25). Motion Kr273 (s) har i denna del samma
innehåll (yrkande 5).
Barn- och ungdomsdelegationen, som disponerar medel från
allmänna arvsfonden, har möjlighet att även framgent lämna
bidrag till den typ av projekt som motionärerna avser. Mot den
bakgrunden avstyrker utskottet motion Kr271 yrkande 25 och
motion Kr273 yrkande 5.
I motion Kr423 (v) behandlas den typ av verksamhet för
ungdomar som bedrivs i det s.k. Fryshuset i Stockholm.
Motionärerna anser att ett särskilt anslag för projekt av det
slag som genomförs i Fryshuset bör inrättas. Anslaget bör
uppgå till 5 milj.kr.
Enligt utskottets uppfattning är den verksamhet som bedrivs
vid Stiftelsen KFUM Söders Fritidsgård Fryshuset i Stockholm av
stort värde. Bidrag till det slag av projekt som motionärerna
avser lämnas av barn- och ungdomsdelegationen. Även dessa bidrag
lämnas av medel från allmänna arvsfonden. Utskottet avstyrker
med hänsyn härtill motion Kr423.
Stöd till internationellt ungdomssamarbete (E 3)
I propositionen föreslås att anslaget höjs med 3162000 kr.
till 7212000 kr. Från anslaget lämnas bidrag till Landsrådet
för Sveriges ungdomsorganisationer och Stiftelsen för
internationellt ungdomsutbyte. Genom ett EES-avtal får Sverige
möjlighet att delta i EG:s ungdomsutbytesprogram Youth for
Europe. För detta ändamål har ett medelsbehov om 3 milj.kr.
beräknats.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
medelsanvisning.
Lotterinämnden (F 1)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att riksdagen till
Lotterinämnden för nästa budgetår skall anvisa ett ramanslag på
2129000 kr.
Utskottet behandlar i detta sammanhang ett antal motioner
rörande lotterilagstiftningen.
I motion Kr512 (s) yrkande 2 understryks vikten av
förbättrade villkor på spelmarknaden för folkrörelserna.
Utskottet vill erinra om att lotterilagen som reglerar
lotteriverksamheten är föremål för översyn av en parlamentariskt
sammansatt kommitté, lotteriutredningen (C 1991:01). Enligt sina
direktiv (dir. 1991:22) skall kommittén undersöka i vad mån
folkrörelserna i högre grad än för närvarande kan finansiera sin
verksamhet genom ökade intäkter av lotterier och spel. Kommittén
beräknas avsluta sitt arbete under hösten 1992.
Utredningsarbetet har således samma syfte som motionen. Med
hänsyn härtill och då resultatet av utredningsarbetet inte bör
föregripas avstyrks motion Kr512 yrkande 2.
I motion Kr424 (m) behandlas frågan om studieförbundens
möjligheter att anordna lotterier. Motionen syftar till att
även studieförbunden skall få anordna lotterier som ett led i
finansieringen av sin verksamhet.
Det ligger inom ramen för lotteriutredningens arbete att pröva
den fråga som tas upp i motionen. Med hänsyn härtill och till
att resultatet av utredningens arbete inte bör föregripas bör
motion Kr424 inte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Utskottet tar härefter upp tre motionsyrkanden som rör
statliga lotterier och som hänvisats till kulturutskottet.
Ett sätt för idrottsrörelsen att minska de negativa följderna
av skatteomläggningen 1991 är enligt motion Kr510 (v) att ge
Svenska Penninglotteriet i uppdrag att anordna fyra extra
omgångar av Trisslotteriet till förmån för svensk idrott
(yrkande 4).
Utskottet behandlade utförligt liknande motionsyrkanden förra
året (bet. 1990/91:KrU18 s. 17--18). Yrkandena avstyrktes bl.a.
med hänsyn till att om ett statligt spelbolag skulle ordna extra
omgångar av Trisslotteriet eller annat eget lotteri till förmån
för visst icke-statligt ändamål, detta självfallet i motsvarande
mån begränsar bolagets egna möjligheter att bedriva sin
verksamhet och att inom ramen för av staten fastställda regler
nå ett så gott resultat som möjligt. Utskottet uttalade även att
bolagens vinst i princip skall inlevereras till staten för att
användas till ändamål som beslutas under politiskt ansvar.
Vidare hade utskottet den uppfattningen att inte bara storleken
av direkt statligt stöd till folkrörelserna utan även stöd som
reellt sett är att jämställa med sådant statligt stöd i princip
skall beslutas av riksdagen. Enligt utskottets mening borde
stödet således prövas utifrån en bedömning av vilket faktiskt
stödbehov som föreligger och inte göras beroende av hur
framgångsrikt ett visst statligt lotteri är.
Utskottet är inte berett att ändra sin inställning i denna
fråga. Med hänsyn härtill avstyrks motion Kr510 (v) yrkande 4.
I två motioner behandlas frågor om anordnande av
ändamålslotterier.
I motion Kr401 (s) föreslås att staten under en längre tid
skall anordna ett lotteri, från vilket behållningen skall
tillfalla barn- och ungdomsorganisationernas verksamhet. Motion
Kr406 (c) syftar till att Svenska Penninglotteriet skall anordna
ett ändamålslotteri till förmån för Stockholm Water Foundation
för uppbyggnad av en fond för Stockholm Water Prize.
Vid behandling av förslag om stöd till ungdomsverksamhet
hösten 1990 genom  statliga lotterier uttalade utskottet att
stor restriktivitet bör iakttas då det gäller önskemål om
anordnande av särskilda statliga lotterier (bet. 1990/91:KrU8 s.
8).
När det gäller finansieringen av barn- och
ungdomsorganisationernas verksamhet vill utskottet även erinra
om att lotteriutredningen i enlighet med sitt uppdrag skall
föreslå åtgärder som positivt kan påverka folkrörelsernas
möjligheter att påverka sina intäkter från lotterier och spel.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna
Kr401 och Kr406.
I två motioner framställs krav på att internationella regler
för kasinospel och automatspel skall införas i Sverige.
I motion Kr415 (m) framhålls att internationell kasinoverksamhet
i Malmö skulle tillgodose många viktiga samhällsintressen genom
att bl.a. befrämja turism och tillföra landet valuta. I motion
Kr416 (nyd) begärs ändring av lotterilagen i syfte att införa
internationella spelregler för kasino- och automatspel.
Utskottet vill erinra om att det i lotteriutredningens uppdrag
ingår att göra en översyn av lotterilagen. Vidare har
skatteministern nyligen tillsatt en arbetsgrupp med uppgift att
kartlägga den internationella kasinoverksamheten i våra
grannländer. Avsikten med kartläggningen, som skall redovisas
senast den 15 april 1992, är bl.a. att den skall ge en
realistisk bild av vad som kan uppnås genom etablering av
kasinon, alternativt vilka effekterna blir på sikt om kasinon
inte inrättas i Sverige. Med hänvisning till att utredningarnas
resultat inte bör föregripas avstyrker utskottet motionerna
Kr415 och Kr416.
Bidrag till folkrörelserna (F 4)
Medel som anvisas under anslaget Bidrag till folkrörelserna,
som inrättades fr.o.m. budgetåret 1991/92, är avsedda för bidrag
till folkrörelser som bedriver barn- och ungdomsverksamhet av
olika slag för att kompensera dem för deras ökade kostnader till
följd av skattereformen. I budgetpropositionen föreslås att
anslaget nästa budgetår skall uppgå till 34617000  kr.,
vilket innebär en minskning med drygt 65 milj.kr. Minskningen
beror på att idrottens del i anslaget föreslås föras över till
anslaget Stöd till idrotten under sjunde huvudtiteln.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Utskottet behandlar i detta sammanhang två motioner som
innehåller yrkanden som avser bidrag till organisationer, båda
väckta av företrädare för Ny demokrati.
Motion Kr409 syftar till en förändring av principerna för
organisationsbidragen. Nya bidragsregler bör successivt
införas under en treårsperiod. Motionärerna, som framhåller att
de statliga organisationsbidragen uppgick till 7,5 miljarder
kronor år 1989, lämnar vissa synpunkter på önskvärda
förändringar av bidragsvillkoren. Motionens syfte är
uppenbarligen att minska statens kostnader för
organisationsbidragen.
I motion Kr426, som hänvisar till motion Kr409, föreslås en
minskning av organisationsbidragen med 2 miljarder kronor
fr.o.m. nästa budgetår.
Utskottet vill med anledning av motionerna inledningsvis
redovisa följande. Enligt en rapport från statskontoret,
Statligt föreningsstöd -- en kartläggning (1991:6), som gjorts
på uppdrag av den förra regeringen, uppgick det statliga stödet
budgetåret 1989/90 till föreningslivet till ca 7,5 miljarder
kronor, ett belopp som angetts i motion Kr409. Mottagarna av
bidragen var ett stort antal frivilliga organisationer.
Huvuddelen av bidragen eller 54 % riktade sig till
riksorganisationer. Övriga medel var antingen inte bundna till
någon särskild nivå eller riktade sig till lokal verksamhet.
Bidragen fördelades på olika mottagare och ändamål enligt
följande (milj.kr.).
Humanitär verksamhet 1 891,0 (Bidragsmottagare i denna grupp
är t.ex. Röda korset och Rädda barnen, som på uppdrag av SIDA
utför biståndsinsatser.)
Trossamfund  54,3
Försvarsanknutna organisationer 207,9
Idrott 261,5
Studieförbund 1453,2
Ungdomsorganisationer 177,3
Handikapporganisationer 137,6
Föreningsdaghem 315,0
Arbetsmarknadsorganisationer 110,3
Obundna bidrag  501,4 (För ett flertal bidrag anges inte någon
typ av förening som mottagare. Det är i stället verksamheten som
bidraget avser att stödja. Ett exempel är socialdepartementents
bidrag för insatser mot aids, som kan ges till alla
organisationer som vidtar åtgärder mot aids.)
Övriga 287,1 (Härmed avses vanligtvis enskilda organisationer
som erhåller medel för att bedriva verksamhet med anknytning
till någon sektorsmyndighets område.)
Lönebidragsanställda 2088,0
Statskontorets rapport innehåller -- förutom den nämnda
kartläggningen av det anslagsfinansierade stödet till
föreningslivet -- också förslag till hur en en fördjupad
prövning, baserad på uppföljning och utvärdering, kan göras av
stödet.
Utskottet konstaterar att uppgifterna i motion Kr409 om en
nivå på organisationsstödet om 7,5 miljarder kronor
uppenbarligen hämtats från statskontorets rapport. Med denna
utgångspunkt konstaterar utskottet vidare att en mycket stor del
av nämnda belopp  avser stöd som inte kan betraktas som
organisationsstöd i egentlig mening. Det finns skäl att
härvidlag främst hänvisa till den i det föregående lämnade
redovisningen, av vilken framgår bl.a. att vid framräkningen av
angivna belopp medtagits en post om 1 891 milj.kr. som avser
humanitärt stöd som kanaliseras via hjälporganisationer och en
post om 2 088 milj.kr. som avser lönebidrag. Anställning med
lönebidrag är en stödform som syftar till att stimulera
arbetsgivare att bereda anställning åt arbetshandikappade för
vilka andra åtgärder inte kan vidtas för att underlätta en
arbetsplacering. Om man räknar bort dessa båda poster reduceras
beloppet 7,5 miljarder kronor med i det närmaste 4 miljarder
kronor.
Över statsbudgeten anvisas härutöver medel för stöd till
organisationer för vitt skilda ändamål och med vitt skilda
syften under ett stort antal anslag. Den i det föregående
lämnade redovisningen ger en övergripande bild härav.
Kulturutskottet kan självfallet inte på grundval av några
allmänna synpunkter som redovisas i en motion förorda en
omedelbar ändring av gällande bidragsvillkor eller en
nedskärning av organisationsstödet med 2 miljarder kronor
fr.o.m. den 1 juli i år. Redan med hänsyn till att i praktiken
endast en extremt kort tid skulle stå till buds för utredning av
frågan kan utskottet inte heller förorda en utredning med samma
syfte. Utskottet vill erinra om att medelsanvisning över
statsbudgeten prövas av riksdagen för varje bidragsområde efter
bedömning i de olika utskotten. I kulturutskottet bereds, såvitt
här är av intresse, frågor om storleken av bidragen till
ungdomsorganisationer, idrottsrörelsen, trossamfunden och andra
folkrörelser samt till studieförbunden. Vidare vill utskottet
erinra om att det står en ledamot fritt att framställa yrkanden
om minskningar av den medelsanvisning till visst ändamål som
föreslagits i budgetpropositionen även om han eller hon inte
väckt en motion i frågan. Med hänsyn till det anförda saknas det
skäl att pröva motionens nedskärningsförslag i relation till
varje anslag som avser organisationsstöd. Utskottet avstyrker
motion Kr426.
Då det härefter gäller förslaget i motion Kr409 vill utskottet
erinra om att flera av de områden som avses i motionen är
föremål för eller har nyligen varit föremål för ingående
prövning från bidragssynpunkt. I detta hänseende vill utskottet
erinra om de inom kulturutskottet pågående övervägandena rörande
stödet till bl.a. studieförbunden.
Till det sagda kommer att civilministern i budgetpropositionen
(s. 21) bl.a. anför att det är angeläget att nära följa upp
folkrörelsernas finansieringsfrågor, inte minst från skatte- och
avgiftssynpunkt. I samband med detta kan det enligt
civilministern finnas behov att överväga om en samlad översyn
skall göras för att klarlägga föreningslivets ekonomiska
villkor. Slutligen vill utskottet hänvisa till
lotteriutredningens arbete. Utredningen skall, som nämnts ovan,
enligt sitt uppdrag undersöka om folkrörelserna i högre grad än
för närvarande kan finansiera sin verksamhet genom ökade
intäkter av lotterier och spel. Kommittén beräknas avsluta sitt
arbete under hösten 1992.
Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda motion
Kr409.
I motion Kr408 (nyd) föreslås att Folkets hus-rörelsens
verksamhet skall granskas i en utredning samt att det
allmänna stödet till Folkets hus-rörelsen skall begränsas till
ett minimum.
Enligt utskottets uppfattning är de föreningsägda
samlingslokalerna i landet viktiga mötesplatser för olika
kulturformer och en förutsättning för många lokala föreningars
kulturverksamhet särskilt på landsbygden och i mindre orter. Som
exempel på aktiviteter inom Folkets hus-rörelsen kan nämnas att
visningsorganisationen av kvalitetsfilm, Bio Kontrast, under år
1990 arrangerade ca 2 500 föreställningar i landet med närmare
137 000 åskådare i sina lokaler. Utskottet avstyrker motion
Kr408.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande medelsanvisningen till Statens ungdomsråd
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Statens ungdomsråd för budgetåret 1992/93 under trettonde
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 5590000 kr.,
2. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till central
och lokal ungdomsverksamhet m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Bidrag till central och lokal ungdomsverksamhet m.m. för
budgetåret 1992/93 under trettonde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 102008000 kr.,
3. beträffande fortsättning av Kulturbudkavlen
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Kr271 yrkande 25 och
1991/92:Kr273 yrkande 5,
res. (s)
4. beträffande anslag för projekt av det slag som genomförs
i Fryshuset
att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr423,
5. beträffande medelsanvisningen till Stöd till
internationellt ungdomssamarbete
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Stöd
till internationellt ungdomssamarbete för budgetåret 1992/93
under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på
7212000 kr.,
6. beträffande medelsanvisningen till Lotterinämnden
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Lotterinämnden för budgetåret 1992/93 under trettonde
huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 2129000 kr.,
7. beträffande förbättrade villkor på spelmarknaden för
folkrörelserna
att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr512 yrkande 2,
8. beträffande studieförbundens möjligheter att anordna
lotterier
att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr424,
9. beträffande extra omgångar av Trisslotteriet
att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr510 yrkande 4,
10. beträffande anordnande av ändamålslotterier
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Kr401 och
1991/92:Kr406,
11. beträffande internationella regler för kasinospel och
automatspel
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Kr415 och
1991/92:Kr416,
12. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till
folkrörelserna
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Bidrag till folkrörelserna för budgetåret 1992/93 under
trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på
34617000 kr.,
13. beträffande förändring av principerna för
organisationsbidragen
att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr409,
14. beträffande minskning av organisationsbidragen
att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr426,
15. beträffande Folkets hus-rörelsens verksamhet
att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr408.
Stockholm den 27 februari 1992
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Jan-Erik
Wikström (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Maja Bäckström (s),
Berit Oscarsson (s), Stina Gustavsson (c), Anders Nilsson (s),
Göran Åstrand (m), Leo Persson (s), Rose-Marie Frebran (kds),
Anne Sörensen (nyd), Ingegerd Sahlström (s), Björn Kaaling (s),
Birgitta Wistrand (m) och andre vice talman Christer Eirefelt
(fp).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Elisabeth Persson (v)
närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservation

Fortsättning av Kulturbudkavlen (mom. 3)
Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders
Nilsson, Leo Persson, Ingegerd Sahlström och Björn Kaaling (alla
s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar
med "Barn- och ungdomsdelegationen" och slutar med "Kr273
yrkande 5" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning har många ungdomars initiativ
och skaparlust kunnat fångas upp genom Kulturbudkavlen. I likhet
med motionärerna anser utskottet därför att en fortsättning av
verksamheten med Kulturbudkavlen är angelägen. Vad utskottet
sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motionerna Kr271
yrkande 25 och Kr273 yrkande 5 som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande
lydelse:
3. beträffande fortsättning av Kulturbudkavlen
att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Kr271 yrkande
25 och 1991/92:Kr273 yrkande 5 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
Särskilt yttrande
Bidrag till organisationer
Anne Sörensen (nyd) anför:
I budgetpropositionen (s. 20--21) framhålls bl.a. att statens
samlade stöd till föreningslivet efter hand skapat ett stort
bidragsberoende hos föreningslivet och att det statliga stödet
framstår som alltför detaljreglerat, samtidigt som målen är
otydliga och uppföljningen bristfällig. Mot denna bakgrund har
civilministern aviserat att en samlad översyn kan komma att
göras för att klarlägga föreningslivets ekonomiska villkor. Jag
utgår från att denna översyn kommer till stånd. Syftet med Ny
demokratis motionskrav blir därigenom tillgodosett i fråga om en
översyn av organisationsbidragssystemet.

Innehållsförteckning

Sammanfattning1
Propositionen2
Motionerna2
Utskottet4
Statens ungdomsråd (E 1)4
Bidrag till central och lokal ungdomsverksamhet m.m. (E 2)4
Stöd till internationellt ungdomssamarbete (E 3)5
Lotterinämnden (F 1)5
Bidrag till folkrörelserna (F 4)7
Hemställan9
Reservation11
Fortsättning av Kulturbudkavlen (mom. 3)11
Särskilt yttrande11
Bidrag till organisationer11

Tillbaka till dokumentetTill toppen