Föräldraförsäkringen

Betänkande 1989/90:SfU11

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Socialförsäkringsutskottets

betänkande

1989/90:SaJll

Föräldraförsäkringen

1989/90 SfUll

FEMTE HUVUDTITELN

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens förslag i budgetpropositionen om genomförande av etapp 2 av den utbyggnad av föräldraförsäkringen som riksdagen fattade beslut om under förra årets riksmöte samt om en ökning av antalet dagar per år som tillfallig föräldrapenning kan utgå. Utbyggnaden av föräldraförsäkringen innebär att föräldrapenning skall utgå på sjukpenningnivå under hela den tid av femton månader som föräldrapenning utgår i anslutning till barns födelse. Det högsta antalet dagar som tillfallig föräldrapenning kan utgå årligen höjs till 120. Båda förslagen tillstyrks av utskottet liksom regeringens förslag till medelsanvisning.

I betänkandet behandlas vidare skilda motionsyrkanden med anknytning till föräldraförsäkringen. Samtliga motionsyrkanden avstyrks.

Till betänkandet har fogats 14 reservationer och två särskilda yttranden.

Propositionen

Regeringen (socialdepartementet) har i proposition 1989/90:100, bil. 7 litt. C Ekonomiskt stöd till barnfamiljer m.m., under C 2 föreslagit riksdagen att

1.   anta förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

2.   till Bidrag till föräldraförsäkringen för budgetåret 1990/91 anvisa ett förslagsanslag på 2 435 000 000 kr.

Lagförslaget återfinns i bilaga 1 till betänkandet.

1  Riksdagen 1989/90. 11 saml. Nr 11

Motionerna

l989/90:Sf202 av Bengt Harding Olson (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar om sådan ändring i 4 kap. 10 § lagen om allmän försäkring att möjligheten till tillfallig föräldrapenning förbättras i enlighet med vad i motionen anförts.

1989/90:51210 av Charlotte Cederschiöld (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till lagändring som ger alla föräldrar rätt till tillfallig föräldrapenning för kontaktbesök i barnets dagliga vistelsemiljö utom hemmet.

1989/90:51219 av Rinaldo Karlsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ersättning till föräldrar när dagbarnvårdares barn är sjuka.

1989/90:5f220 av Ingbritt Irhammar och Gunnar Björk (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning av förutsättningarna för att föräldrar skall kunna vårda egna barn och få tillfallig föräldrapenning, då familjedaghemmet eller daghemmet är stängt på grund av sjukdom.

1989/90:51221 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om förlängning av mäns fristående rätt till ersättning i samband med barns födelse från tio till tretton dagar fr.o.m. den 1 juli 1991.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90;A802.

1989/90:Sf225 av Bo Nilsson och Ingvar Björk (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om höjd åldersgräns vid stöd till föräldrar för vård av sjukt handikappat barn.

1989/90:51235 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om föräldrapenning när den som brukar ta hand om barnet är förhindrad till detta på grund av att dennes eget barn är sjukt eller smittbärande.

1989/90:51240 av Ivar Franzén och Rolf Kenneryd (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till höjning av garantibeloppet i föräldraförsäkringen enligt de riktlinjer som redovisats i motionen.

1989/90:51245 av Gunnar Thollander m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändrade regler för tillfallig föräldrapenning.

1989/90:Sf250 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

4.   att riksdagen beslutar att slopa gränsen för det antal dagar tillfällig föräldrapenning kan utgå för det fatal föräldrar som avses i motionen,

5.   att riksdagen beslutar att tillfållig föräldrapenning skall utgå till föräldrar som tillfålligt tvingas avstå från förvärvsarbete för att vårda sjukt hemmaboende, vuxet handikappat barn.

1989/90:SfUll

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett förtydligande i   1989/90:SfU 11

lagen om allmän försäkring 4:10 så att föräldrar garanteras rätt till ledighet och ersättning från föräldraförsäkringen för att delta i barns rehabilitering, habilitering och utbildning i enlighet med vad som i motionen anförts.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:5o227.

1989/90:5E252 av Hans Dau (m) vari yrkas

1.   att riksdagen hos regeringen begär förslag om nya regler för att föräldrapenning vid tillfållig vård av barn skall kunna utgå till båda föräldrarna till handikappade barn samtidigt vid habiliteringsbesök och föräldrautbildning,

2.   att riksdagen hos regeringen begär sådant förtydligande i nuvarande lagtext att dessa regler tillämpas lika över hela landet.

1989/90:Sf259 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

6. att riksdagen beslutar att garantibeloppet inom föräldraförsäkringen fastställs till en trehundrasextiofemtedel av basbeloppet per dag i enlighet med vad i motionen anförts.

1989/90:51261 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring av lagen om allmän försäkring så att rätten till tillfållig föräldrapenning utsträcks att omfatta även det fall när kommunal barnomsorg stängs på grund av sjukdom hos personalen eller på grund av brist på personal i enlighet med vad i motionen anförts under avsnitt 5.5. Motiveringen återfinns i motion 1989/90:A724.

1989/90:Sf267 av Marianne Jönsson och Marianne Andersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillfållig föräldrapenning till familjer med handikappade barn och ungdomar.

1989/90:5f270 av Margö Ingvardsson m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om att viss tid av föräldraförsäkringen skall vara kvoterad, enligt motionens förslag.

1989/90:5f274 av Sinikka Bohlin m.fl; (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att överlåta rätten till tillfållig föräldrapenning.

1989/90:51280 av Ingegerd Sahlström och Lahja Exner (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av utökad tillfållig föräldrapenning för föräldrar till utvecklingsstörda skolungdomar.

1989/90:51293 av Ulla-Britt Åbark och Lars Svensson (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att föräldraförsäkringen bör ses över i syfte att ge föräldrar
till barn och ungdomar i ålder mellan 13 och 16 år möjlighet att få
ersättning från föräldraförsäkringen i samband med barnets sjukdom
eller vid läkarbesök.                                                                                           3

1989/90:51302 av Sten Svensson m.fl. (m) vari yrkas                     1989/90:SfU 11

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om nya regler för att föräldrapenning vid tillfållig vård av barn skall kunna utgå till båda föräldrarna till handikappade barn samtidigt vid habilitering och föräldrautbildning.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:So260.

1989/90:5003 av Gunilla Andersson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av gällande regler för tillfållig föräldrapenning.

1989/90:51306 av Barbro Westerholm (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om försäkringsförmåner vid graviditet.

1989/90:5010 av Karin Israelsson och Martin Olsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utredning av tillfållig föräldrapenning vid sjukdom hos dagbarnvårdares barn och vid tillfållig stängning av daghem.

1989/90:5011 av Karin Israelsson (c) vari yrkas

1.   att riksdagen beslutar att de 16 kontaktdagarna kan tas ut vid den tidpunkt som föräldrarna själva bestämmer,

2.   att riksdagen beslutar att kontaktdagarna kan tas ut för alla barn oavsett omsorgsform.

1989/90:5013 av Ulla Berg och Rosa-Lill Wåhlstedt (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ersättning till föräldrar när dagbarnvårdares barn är sjuka.

1989/90:5032 av Gullan Lindblad m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att kompensationsnivån i föräldraförsäkringen fr.o.m. den 1 juli 1990 skall bestämmas till 80 procent av sjukpenninggrundande inkomst.

1989/90:5034 av Crethe Lundblad m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den vid behandling av förslag om utbyggnad av föräldraförsäkringen och barnomsorgens utbyggnad beaktar vad i motionen anförts om möjlighet till flexibilitet och valfrihet vid användning av föräldraförsäkringen.

1989/90:5037 av Barbro Sandberg och Kenth Skårvik (fp) vari yrkas

1.    att riksdagen beslutat att de 16 kontaktdagarna kan tas ut vid tidpunkt som föräldrarna själva bestämmer,

2.    att riksdagen beslutar att kontaktdagarna skall kunna tas ut oavsett vem som tillhandahåller barnomsorgen.

1989/90:5045 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att rätten till ersättning från föräldraförsäkringen kvoteras så att vardera föräldern från den 1 juli 1990 tar ut minst två månader av ersättningen samt att ensamförälder skall ha rätt att ta ut hela ersättningen.

2.   att riksdagen beslutar att ersättninnivån  inom föräldraförsäk-  1989/90:SfU 11 ringen ändras i enlighet med vad som anförs i motionen,

3.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om biståndsarbetares rätt till föräldraförsäkring.

1989/90:SD53 av Sten Svensson m.fl. (m) vari yrkas

1.   att riksdagen avslår regeringens förslag om utbyggd föräldraförsäkring,

2.   att riksdagen beslutar att garantinivån inom föräldraförsäkringen från den 1 januari 1990 skall uppgå till 1/365 av basbeloppet om dagen.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:5o633.

1989/90:5066 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring i lagen om

allmän försäkring avseende åldersgräns för tillfållig föräldrapenning i

enlighet med vad som anförts i motionen.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90;So315.

1989/90:5067 av Olof Johansson m.fl. (c, m, fp) vari yrkas att riksdagen avslår proposition 1989/90:100 vad avser utbyggnad av föräldraförsäkringen från tolv till femton månader.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:So642.

1989/90:5068 av Daniel Tarschys m.fl. (fp) vari yrkas

1.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införande av en möjlighet för föräldrar att på anhöriga överlåta rätten till tillfållig föräldrapenning,

2.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ersättning till föräldrarna när ett daghem stängs eller när dagbarnvårdares eget barn är sjukt.

Motiveringen återfinns i motion l989/90:5o644.

1989/90:5072 av Gunilla André och Karin Starrin (c) vari yrkas

4.   att riksdagen hos regeringen begär ändring i föräldraförsäkringsla
gen såvitt avser del som bör vara personlig och direkt knuten till resp.
förälder i enlighet med vad som anförts i motionen.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:A817.

1989/90:So609 av Eva Johansson m.fl. vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en utredning angående ersättning för förlorad arbetsförtjänst för föräldrar som på grund av tillfålliga stängningar av barnomsorgen inte kan förvärvsarbeta.

Socialutskottet har yttrat sig över motionerna Sf202, 51219, Sf220, Sf235. Sf245, 5f261 yrkande 2, SOlO, 5013 och S068 yrkande 2. Socialutskottet har vidare yttrat sig över och till socialförsäkringsutskottet överlämnat motion So609. Socialutskottets yttrande, 1989/90;SoU4y, återfinns i bilaga 2 till betänkandet.

r Riksdagen 1989/90. 11 saml. Nr II

Utskottet Inledning

Föräldraförsäkringen, som infördes år 1974, omfattar numera ersättningsförmånerna föräldrapenning, tillfållig föräldrapenning och havandes ka pspenn ing.

Försäkringsförmånerna har successivt byggts ut och föräldrapenning med anledning av barns födelse utgår för närvarande under femton månader, varav tolv månader med belopp motsvarande förälderns sjukpenning och tre månader med belopp på garantinivån.

Tillfållig föräldrapenning, som kan utgå för barn upp till sexton år, utges under högst 90 dagar per år. För barn som har fyllt tolv år gäller dock särskilda förutsättningar. Tillfållig föräldrapenning kan även utgå för s.k. kontaktdagar för barn som har fyllt fyra år t.o.m. det kalenderår då barnet fyller tolv år. Sådan ersättning utgår under högst två dagar per barn och år. Härutöver har en far rätt till tio ersättningsdagar i samband med barns födelse.

Havandeskapspenning kan utgå till gravida kvinnor som har fysiskt påfrestande arbetsuppgifter och som inte kan omplaceras till ett mindre ansträngande arbete. Havandeskapspenning utges tidigast fr.o.m. den sextionde dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse och längst t.o.m. den elfte dagen före denna tidpunkt. Ersättning utgår med belopp som motsvarar kvinnans sjukpenning.

Föräldrapenning

Den utbyggnad av föräldraförsäkringen som inleddes under förra årets riksmöte är avsedd att genomföras i tre etapper och vara klar den 1 juli 1991. Den första etappen, som genomfördes den 1 juli 1989, innebar att försäkringen byggdes ut med tre månaders ersättning på sjukpenningnivån, så att föräldrapenning skulle utges under 360 dagar med belopp motsvarande förälderns sjukpenning, dvs. 90 % av den sjukpenninggrundande inkomsten per dag, dock lägst med ett belopp på garantinivån, och under resterande 90 dagar med belopp på garantinivån. Samtidigt förlängdes den tid under vilken ersättningsdagarna kunde tas ut till den tidpunkt då barnet fyller åtta år. I den andra etappen skulle fr.o.m. den 1 juli 1990 ersättningen under 90 dagar på garantinivå bytas ut mot ersättning på sjukpenningnivån. I den tredje etappen skulle fr.o.m. den 1 juli 1991 ersättningstiden förlängas med ytterligare tre månader till 540 dagar med ersättning på sjukpenningnivån. För alla etapperna gällde att garantinivån fortfarande skulle gälla för den vars sjukpenning inte når upp till garantinivån. De särskilda ersättningsdagarna vid flerbarnsbörd skulle vara oförändrade till antal och belopp.

Riksdagen beslöt under förra årets riksmöte dels att genomföra etapp 1 av utbyggnaden, dels att godkänna riktlinjerna för den fortsatta utbyggnaden (prop. 1988/89:69, SfU 12, rskr. 137).

1989/90:SfUll

I  årets  budgetproposition   föreslås  genomförandet av etapp  2 av            1989/90:SfUl 1

utbyggnaden enligt de av riksdagen godkända riktlinjerna. Förslaget innebär således att föräldrapenning skall utgå på sjukpenningnivån under alla de 450 föräldrapenningdagarna. Enligt föreslagna övergångsregler skall för barn tödda under oktober 1989 eller senare samtliga den 1 juli 1990 återstående dagar med ersättning på garantinivån bytas ut mot dagar med ersättning på sjukpenningnivån, för barn födda i september 1989 högst 60 återstående dagar bytas ut och för barn födda i augusti 1989 högst 30 dagar. Ersättning på garantinivån skall dock alltid utbetalas till den som har en sjukpenning om högst 60 kr. per dag.

Utbyggnaden av etapp 2 kommer enligt propositionen att kosta 1  300 milj. kr. för budgetåret 1990/91.

De tre partiledarna för m, fp och c yrkar i motion 5067 av Olof Johansson m.fl. avslag på förslaget om utbyggnad av föräldraförsäkringen. Motionärerna anser att föräldraförsäkringen är otillräcklig när det gäller att ge familjerna valfrihet i barnomsorgen och att ett sådant beskattningsbart vårdnadsbidrag som de begär i motion So642 är ett bättre alternativ, eftersom ett sådant ökar valfriheten under hela förskoleperioden och utgår lika för alla barn. Samma yrkande framställs också i motion S053 (yrkande 1) av Sten Svensson m.fl.

Vid sin behandling av denna fråga under förra årets riksmöte ansåg utskottet i sitt av riksdagen godkända betänkande 1988/89:SfU12 att det ekonomiska stödet till småbarnsfamiljerna i första hand borde vara konstruerat så att det kunde täcka föräldrarnas inkomstbortfall medan barnet var litet. Därigenom fick även den förälder som hade högst inkomst möjlighet att ta ansvar för vården av barnet. Utskottet välkomnade därför regeringens förslag om utbyggnad av föräldraförsäkringen och avstyrkte bifall till då föreliggande avslagsmotioner.

Utskottet vidhåller den angivna uppfattningen och avstyrker bifall till motionerna S067 och S053 yrkande 1.

Grethe Lundblad m.fl. begär i motion S034 ett tillkännagivande om att regeringen vid behandling av förslag om utbyggnad av föräldraförsäkringen och barnomsorgen skall beakta möjligheten till flexibilitet och valfrihet vid användning av föräldraförsäkringen.

Föräldrapenning kan i dag tas ut som hel, halv eller ärdedels föräldrapenning. Detta innebär enligt utskottets mening en stor flexibilitet, och utskottet utgår från att regeringen även framdeles kommer att beakta behovet av sådan flexibilitet och valfrihet. Motion S034 bör därför enligt utskottets mening inte föranleda någon åtgärd.

Modern har rätt till föräldrapenning tidigast fr.o.m. den sextionde dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse. Efter barnets födelse utges ersättningen till den av föräldrarna som till huvudsaklig del vårdar barnet. Om båda föräldrarna är vårdnadshavare har vardera föräldern alltid rätt till 90 egna dagar med föräldrapenning. Denna rätt kan dock överlåtas på den andra föräldern. En förälder som är ensam vårdnadshavare har rätt till samtliga 450 dagar med föräldrapenning.

I tre motioner begärs att tiden för föräldrapenning delas upp mellan                7

föräldrarna. Margö Ingvardsson m.fl. begär i motion 5f270 ett förslag

om att, när det finns två vårdnadshavare, viss tid av föräldraförsäkring-       1989/90:SfUl 1

en skall förbehållas den förälder som inte utnyttjar merparten av försäkringen. Claes Roxbergh m.fl. begär i motion S045 (yrkande 1) att riksdagen beslutar att vardera föräldern fr.o.m. den 1 juli 1990 skall ta ut minst två månader av ersättningen och att en ensamförälder skall ha rätt till hela ersättningen. Gunilla André och Karin Starrin begär i motion S072 (yrkande 4) förslag om att en del av föräldrapenningen skall vara direkt knuten till en av föräldrarna och inte kunna överlåtas.

1 proposition 1988/89:69 om utbyggnad av föräldraförsäkringen och förstärkt föräldraledighet ansåg föredragande statsrådet att man i stället för kvotering i första hand borde göra ytterligare informationsansträngningar för att få till stånd de attitydförändringar som behövdes för att öka fådernas insatser i vården av sina barn. Han framhöll att fåderna enligt i propositionen redovisade siffror använde sig av föräldraförsäkringen i relativt stor omfattning. Han föreslog att medel avsattes för informationsinsatser i samband med genomförandet av de nya reglerna inom föräldraförsäkringen och att medlen framför allt borde användas för informationsinsatser i syfte att öka fådernas uttag av föräldrapenning. I årets budgetproposition framhålls att sådana insatser i första hand avser attitydpåverkan och behövs även under det kommande budgetåret. Föredragande statsrådet föreslår därför att 3 milj. kr. avsätts för informationsinsatser i detta syfte under budgetåret 1990/91.

Utskottet konstaterade i sitt betänkande 1988/89:SfU12 att fådernas intresse av att utnyttja föräldraförsäkringen successivt ökat. Utskottet var därför inte berett att förorda en kvotering, eftersom en sådan skulle begränsa föräldrarnas möjligheter att själva fördela föräldraledigheten på det i deras situation mest ändamålsenliga sättet. Utskottet delade den bedömning som föredragande statsrådet gjorde att man i första hand genom informationsinsatser borde söka förmå fåderna att i ökad omfattning utnyttja försäkringen.

Utskottet vidhåller denna bedömning av frågan om kvotering och avstyrker bifall till motionerna Sf270, S045 yrkande 1 och S072 yrkande 4.

1 motion 5032 yrkar Gullan Lindblad m.fl. i besparingssyfte att kompensationsnivån inom föräldraförsäkringen skall sänkas till 80 % av den sjukpenninggrundande inkomsten fr.o.m. den I juli 1990. 1 motion S045 av Claes Roxbergh m.fl. anför motionärerna att deras parti vill verka för ett samhälle med mindre inkomstspridning än i dag, och de begär (yrkande 2) i syfte att spara, utan att föräldrar med låga inkomster drabbas, att kompensationsnivån för den del av en försäkrads inkomst som överstiger 4,5 basbelopp skall vara 70 %.

Utskottet har vid ett flertal tillfällen behandlat frågan om sänkning
av kompensationsnivån, se senast l988/89:SfU12. Utskottet har därvid
hänvisat till att en sänkning av kompensationsnivån inom föräldraför
säkringen till 80 % skulle innebära ett alltför kännbart ingrepp i
försäkringsskyddet vid föräldraledighet. Utskottet vidhåller denna upp
fattning och avstyrker således bifall till motionerna S032 och S045                    8
yrkande 2.

En höjning av garantinivän, som för närvarande uppgår till 60 kr.,  1989/90:SfU 11

begärs i tre motioner. Carl Bildt m.fl. påpekar i motion Sf259 (yrkande 6) att garantinivån inom föräldraförsäkringen inte följer löneutvecklingen och att eftersläpningen drabbar de sämre ställda. Motionärerna anser att garantinivån bör knytas till basbeloppet och bestämmas till 1/365 av detta. Samma yrkande framställer Sten Svensson m.fl. i motion SD53 (yrkande 2). I motion 51240 anför Ivar Franzén och Rolf Kenneryd att garantinivån inte ens höjs i takt med inflationen och att det ur fördelningspolitisk synpunkt är angeläget att höjningen av garantinivån går före en utbyggnad av föräldraförsäkringen på sjukpenningnivå. Motionärerna framhåller att en höjning av garantinivån främst är av betydelse för unga familjer. Enligt motionärerna bör garantinivån höjas till åtminstone 100 kr., och de begär ett förslag till höjning i enlighet härmed.

Utskottet har senast i betänkandet 1988/89;SfU12 behandlat frågan om en anknytning av garantinivån till basbeloppet. Utskottet ansåg då att garantinivån inte kunde bestämmas enbart genom att basbeloppsutvecklingen tilläts slå igenom automatiskt. Även andra omständigheter måste tas med i beräkningen, såsom det statsfinansiella läget och behovet av andra familjepolitiska åtgärder inom och utom föräldraförsäkringen. Utskottet ansåg att något utrymme för ytterligare förbättringar inom föräldraförsäkringen då inte fanns men utgick från att en förnyad prövning av möjligheterna att höja garantinivån skulle ske i samband med att lagförslag utarbetades för den nästföljande utbyggnadsetappen av försäkringen.

Utskottet vidhåller sin uppfattning att garantinivån inte skall bestämmas genom en automatisk anknytning till basbeloppsutvecklingen utan att även andra omständigheter måste tas med vid bedömningen. Något ekonomiskt utrymme för en höjning av garantinivån finns enligt utskottets uppfattning inte nu, och utskottet avstyrker bifall till motionerna Sf240, Sf259 yrkande 6 och S053 yrkande 2.

Tillfällig föräldrapenning

Tillfållig föräldrapenning utges till en förälder som behöver avstå från
förvärvsarbete för att vårda barn under tolv år bl.a. till följd av
sjukdom eller smitta hos barnet eller barnets vårdare eller vid besök i
samhällets förebyggande barnhälsovård. Under de nämnda förutsätt
ningarna kan tillfållig föräldrapenning också utges för vård av ett barn
som har fyllt tolv men inte sexton år i de fall barnet på grund av
sjukdom, psykisk utvecklingsstörning eller annat handikapp är i behov
av särskild tillsyn och vård- eller tillsynsbehovet inte grundat rätt till
vårdbidrag. För barn under 240 dagar utges tillfållig föräldrapenning
endast om tillsynen av barnet i övrigt är stadigvarande ordnad eller om
barnet vårdas på sjukhus. Tillfållig föräldrapenning kan sedan den 1
juli 1988 utges under högst 90 dagar per barn och år. Om skälet till att
föräldern behöver avstå från förvärvsarbete är sjukdom hos barnets
ordinarie vårdare kan dock ersättning utgå under högst 60 dagar.                   „

Utöver den nämnda ersättningsrätten har en fader rätt till tillfållig  1989/90:SfUl 1

föräldrapenning under sammanlagt tio  dagar  i  samband  med  barns födelse.

I propositionen föreslås att det högsta antalet dagar under vilket tillfållig föräldrapenning kan utgå ökas till 120 per barn och år. Som motiv anförs att utvidgningen av rätten till tillfållig föräldrapenning år 1988 hade stor betydelse lör föräldrar till barn som ofta är sjuka eller drabbas av en allvarlig sjukdom under en begränsad tid och att de erfarenheter som gjorts av utvidgningen visat att den varit otillräcklig för en liten grupp föräldrar vars barn är ovanligt hårt drabbade.

I motion Sf250 av Bengt Westerberg m.fl. begär motionärerna (yrkande 4) att gränsen slopas för det antal dagar tillfallig föräldrapenning kan utgå.

Utskottet hänvisade i betänkandet 1988/89:5fU12 till sin inställning i frågan vid behandlingen av förslaget om utökning av antalet dagar till 90 per barn och år, då utskottet uttalade att utökningen — särskilt med hänsyn tagen till införandet av ett fjärdedels vårdbidrag — skulle innebära en avsevärd förbättring för den aktuella gruppen barn och föräldrar. Utskottet ansåg sig inte kunna förorda ett slopande av begränsningen av antalet dagar. Utskottet utgick vidare ifrån att utvecklingen på området även fortsättningsvis skulle följas inom ramen för riksförsäkringsverkets uppföljningsverksamhet.

Genom förslaget i propositionen att åter öka antalet dagar med tillfallig föräldrapenning underlättas situationen ytterligare för den aktuella gruppen barn och föräldrar. Utskottet anser sig alltjämt inte kunna förorda att begränsningen av antalet dagar helt slopas.

Med det anförda avstyrker utskottet motion Sf250 yrkande 4 och föreslår att riksdagen bifaller propositionen i denna del.

I motion Sf22I av Bengt Westerberg m.fl. begärs ett förslag om förlängning av mäns rätt till ersättning i samband med barns födelse till tretton dagar fr.o.m. den 1 juli 1991. Förslaget skall enligt motionärerna ses som en första etapp i en stegvis utbyggnad av fådernas särskilda ersättningsperiod och som ett led i arbetet att påverka fåderna att ta en större andel av föräldraledigheten.

Utskottet behandlade ett liknande motionsyrkande i sitt betänkande 1988/89:SfUl2. Utskottet var därvid av främst kostnadsskäl inte berett att tillstyrka motionen. Utskottet vidhåller denna inställning och avstyrker bifall till motion Sf221.

Rätt till föräldrapenning tillkommer förälder. Med förälder likställs rättslig vårdnadshavare, blivande adoptivförälder, den med vilken en förälder är eller har varit gift eller har eller har haft barn, om de varaktigt bor tillsammans. Vad gäller tillfållig föräldrapenning likställs med förälder även den som en förälder bor tillsammans med under äktenskapsliknande förhållanden samt fosterföräldrar.

I motion S068 yrkande 1 begär Daniel Tarschys m.fl. ett tillkänna
givande om att alla föräldrar bör ha möjlighet att överlåta rätten till
tillfällig föräldrapenning. Motionärerna påpekar att det i vissa fall kan
vara svårt för föräldrarna att ta ledigt från arbetet när ett barn är sjukt          10

och att det kan vara lättare att anlita någon annan närstående för vård

av barnet. Sinikka Bohlin m.fl. begär i motion 51274 ett tillkännagi-   1989/90:SfUl 1

vande  om   behovet  av   rätt   till   tillfållig  föräldrapenning  för  annan

närstående, när barnets mor inte sammanlever med fadern. Yrkandet

omfattar både rätten till tillfallig föräldrapenning i allmänhet och den

tillfalliga föräldrapenning som fadern har rätt till i samband med barns

födelse.

Utskottet förklarade sig i sitt av riksdagen godkända betänkande SfU 1987/88:6 införstått med att speciellt ensamstående och ensamboende föräldrar hade ett stödbehov vid barns sjukdom som inte täcktes av föräldraförsäkringens regelsystem. Utskottet var av principiella skäl tveksamt till möjligheten att överlåta rätten till tillfållig föräldrapenning till någon närstående, eftersom det kunde befaras att en sådan utvidgning av rätten till tillfållig föräldrapenning skulle medföra att kommunerna ytterligare minskade sin utbyggnad av barnvårdarverk-samheten och att socialförsäkringen således fick ta över kommunernas ansvar. Vidare kunde ett genomförande av förslaget medföra såväl administrativa som tillämpningsmässiga problem. Utskottet ville dock inte motsätta sig att en förutsättningslös utredning kom till stånd för att klarlägga ensamstående och ensamboende föräldrars behov av att kunna överlåta rätten till tillfållig föräldrapenning till annan närstående. Utskottet har senare i betänkandet 1988/89:SfU12 med hänvisning till den tveksamhet utskottet gett uttryck för vid behandlingen av frågan om överlåtelserätt inte varit berett att förorda en utvidgning av utredningsuppdraget till att omfatta alla föräldrar.

Riksförsäkringsverket har på regeringens uppdrag gjort den begärda utredningen, som redovisats i rapporten (RFV anser 1989:2) Vissa frågor inom den tillfalliga föräldrapenningen. Socialstyrelsen har — likaledes på regeringens uppdrag — gjort en kartläggning av ensamföräldrarnas utnyttjande av de kommunala barnvårdarresurserna och redovisat den i rapporten Var finns barnvårdarna?

Riksförsäkringsverket pekar i sin rapport på svårigheterna att definiera begreppen "ensamstående och ensamboende" och "närstående". Med hänvisning till de administrativa och tillämpningsmässiga problem som särregler inom försäkringen ofta leder till och till att sådana också kan komma systemet att upplevas som orättvist anser verket att den enda praktiska lösningen — om man vill införa rätten till överlåtelse av tillfållig föräldrapenning — torde vara att låta alla föräldrar få sådan rätt och att någon särskild prövning av anknytningen mellan den närstående och föräldern inte bör komma i fråga. Verket anser vidare att, om försäkringsreglerna ändras så att ersättningsrätten kan överlåtas till vem som helst, en förälder kan känna sig pressad att avstå från möjligheten att själv stanna hemma hos sitt sjuka barn och att denna olägenhet skulle vara mest besvärande för en ensamstående förälder.

Om rätten till tillfållig föräldrapenning skall kunna överlåtas till
annan person än förälder, innebär detta enligt riksförsäkringsverket att
kopplingen till familjen upphör och att försäkringen genomgår en
principiell förändring i riktning mot en allmän barntillsynsförsäkring.                 11

En sådan förändring är enligt verket tveksam, och verket pekar på att

frågan kan få sin lösning på annat sätt t.ex. genom en utbyggnad av           l989/90;SfUl 1

den offentliga barnomsorgen. Verket erinrar om att, både när rätten

till föräldrapenning för tillfållig vård av barn infördes och när den

senare har utvidgats, statsmakterna med skärpa har framhållit att dessa

åtgärder inte fick innebära att kommunerna minskade sin utbyggnad

av barnvårdarverksamheten. Föräldrapenningen fick inte tas som ett

alternativ till en utbyggnad av de kommunala barnomsorgsinsatserna.

Verket påminner om det faktum att barnvårdarverksamheten minskat

kraftigt under de senaste åren.

Riksförsäkringsverket beräknar att en rätt att överlåta rätten till tillfållig föräldrapenning medför en kostnadsökning med 105 — 110 milj. kr. för ett år. Till detta kommer enligt verket ett ökat resursbehov hos försäkringskassorna med ca 25 årsarbetare. Motsvarande beräkningar för vad en sådan rätt endast för ensamstående föräldrar skulle kosta ger en kostnadsökning med 75 — 80 milj. kr. och ca 20 årsarbetare hos kassorna.

Av socialstyrelsens rapport framgår att barnvårdarverksamheten minskat successivt i kommunerna under 1980-talet i takt med att föräldraförsäkringen byggts ut. År 1980 fanns barnvårdarverksamhet i 176 kommuner. Ar 1988 hade antalet kommuner med barnvårdarverksamhet minskat till 70 och under 1989 förväntades antalet gå ned ytterligare till 62. Av de 70 kommuner som hade barnvårdarverksamhet år 1988 ansåg 40 att verksamheten räckte till, medan 21 kommuner ansåg att den inte gjorde det. Omfattningen av barnvårdarverksamheten var störst i Stockholm, Västerås och Norrköping. En tredjedel av det totala antalet barnvårdartimmar utnyttjades av ensamföräldrarna.

Utskottet vidhåller den inställning som redovisades i betänkandet SfU 1987/88:6 att en möjlighet att överlåta rätten till tillfållig föräldrapenning kan befaras medföra att kommunerna ytterligare minskar sin utbyggnad av barnvårdarverksamheten och att socialförsäkringen således får ta över kommunernas ansvar. Farhågorna har också stärkts av socialstyrelsens kartläggning. Som riksförsäkringsverket framhållit kan en sådan möjlighet också anses innebära en principiell förändring av föräldraförsäkringen i riktning mot en allmän barntillsynsförsäkring, och rätten till tillfållig föräldrapenning bör inte ses som ett alternativ till en utbyggnad av de kommunala barnomsorgsinsatserna. Utskottet är av de anförda skälen inte berett att nu tillstyrka en rätt att överlåta tillfållig föräldrapenning, men utskottet utgår från att frågan kommer att övervägas i regeringskansliet i samband med beredningen av riksförsäkringsverkets och socialstyrelsens rapporter.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motion S068 yrkande 1. Av samma skäl avstyrks också motion Sf274.

Tio motioner berör möjligheterna till tillfållig föräldrapenning eller
annan ersättning i de fall en förälder måste avstå från förvärvsarbete
till följd av sjukdom hos annan än barnet eller dess vårdare. Daniel
Tarschys m.fl. begär i motion S068 (yrkande 2) ett tillkännagivande
om att tillfallig föräldrapenning skall kunna utnyttjas när ett daghem
stängs eller när dagbarnvårdares eget barn är sjukt. Motionärerna anför       12

att det visserligen är kommunens ansvar att se till att ersättare finns

tillgänglig, men i situationer där detta inte fungerar drabbar det ändå           1989/90:SfUll

småbarnsföräldrarna ekonomiskt. Bengt Harding Olson begär i motion Sf202 att riksdagen beslutar att tillfållig föräldrapenning skall utgå vid sjukdom hos ordinarie vårdares barn. Vidare begär Karin Israelsson och Martin Olsson i motion SOIO en utredning om tillfållig föräldrapenning då dagbarnvårdares egna barn blir sjuka och vid tillfållig stängning av daghem. Ingbritt Irhammar och Gunnar Björk begär i motion Sf220 också en sådan utredning. Lars Werner m.fl. begär i motion Sf261 (yrkande 2) ett förslag om rätt till tillfallig föräldrapenning även i de fall när kommunal barnomsorg stängs på grund av sjukdom hos personalen eller på grund av brist på personal. Bengt-Ola Ryttar m.fl. i motion Sf235 och Gunnar Thollander m.fl. i motion Sf245 begär ett tillkännagivande om att tillfållig föräldrapenning bör utgå vid sjukdom eller smitta hos dagbarnvårdares barn. Rinaldo Karlsson begär i motion Sf219 ett tillkännagivande om ersättning från försäkringskassan då dagbarnvårdares barn är sjuka, och Ulla Berg och Rosa-Lill Wåhlstedt begär i motion S013 ett tillkännagivande om försäkringskompensation vid sjukdom hos dagbarnvårdares barn. Slutligen begärs i motion So609 av Eva Johansson m.fl. ett tillkännagivande om att en utredning behövs om rätt till ersättning för förlorad arbetsförtjänst för föräldrar som på grund av tillfalliga stängningar av barnomsorgen inte kan förvärvsarbeta.

Socialutskottet har yttrat sig över dessa motioner. I sitt yttrande 1989/90:SoU4y påpekar socialutskottet att stängning av barnomsorg drabbar småbarnsföräldrar ekonomiskt. Socialutskottet framhåller vidare att många föräldrar dessutom saknar möjlighet eller har stora svårigheter att vara borta från sina arbeten eller sina studier vid varje tillfålle som barnomsorgen stänger oförutsett och att detta problem kvarstår även om en ekonomisk kompensation skulle utgå. Socialutskottet vill därför betona att det i första hand måste eftersträvas att barnomsorgen hålls öppen på överenskomna tider och att det är kommunerna som ansvarar för att ersättare finns tillgängliga i de situationer som avses i motionerna.

Socialutskottet delar uppfattningen i motionerna att de föräldrar som drabbas av tillfålliga och oförutsedda stängningar av barnomsorgen bör hållas ekonomiskt skadeslösa, och utskottet anser därför att frågan om ersättning för förlorad arbetsförtjänst för föräldrar som inte kan förvärvsarbeta på grund av tillfålliga stängningar av barnomsorgen bör utredas. Utredningen bör enligt socialutskottet syfta till en lösning som inte bidrar till att minska kommunernas ansvarstagande för barnomsorgen, och lösningen bör också motverka tvister om vem — kommunen eller staten/socialförsäkringssystemet — som har huvudansvaret för att den enskilde hålls skadeslös.

.Socialförsäkringsutskottet vill erinra om att rätten till föräldrapen
ning för förälder som behöver avstå från förvärvsarbete i samband med
sjukdom hos ett barn eller barnets ordinarie vårdare infördes den 1
januari 1977. Förälder hade tidigare rätt till sjukpenning för vård av
ett   sjukt   barn.   Med   ordinarie   vårdare   kan   enligt   förarbetena   till    13

1** Riksdagen 1989190. II saml. Nr II

lagändringen förstås antingen hemarbetande förälder eller någon tredje      1989/90:SfUl 1

person, exempelvis dagbarnvårdare, barnpraktikant eller någon  nära

släkting.

Frågan om rätt till tillfållig föräldrapenning för förälder som avstår från förvärvsarbete för att vårda barn som på grund av sjukdom eller smitta hos ordinarie vårdares barn inte kan vistas hos den ordinarie vårdaren togs upp av föräldraförsäkringsutredningen i dess betänkande (SOU 1982:36) Enklare föräldraförsäkring. Enligt utredningen torde en utvidgning av bestämmelserna så att föräldrapenning skulle kunna utges på grund av sjukdom eller smitta hos ordinarie vårdares barn komma att medföra en betydande utökning av försäkringen. Utredningen framhöll att, om dagmammans barn insjuknade skulle detta, liksom vid ordinarie vårdares sjukdom, kunna medföra rätt till föräldrapenning för flera barn samtidigt, som normalt vårdades hos henne. Även om det kunde finnas skäl att ge rätt till föräldrapenning i den nämnda situationen var utredningen därför inte beredd att föreslå någon förändring på denna punkt bl.a. med hänsyn till de kostnader för försäkringen som en sådan ändring skulle kunna komma att medföra.

Socialförsäkringsutskottet har vid tidigare behandling av liknande motioner, senast i betänkandet 1988/89:SfU12, hänvisat till föräldraförsäkringsutredningens bedömning och avstyrkt motionerna. Utskottet har också pekat på att den som förmedlat barnomsorgen, dvs. i allmänhet kommunen, har ett ansvar för att ersättare finns tillgänglig för att sköta barnet i nu aktuella situationer. 1 det nämnda betänkandet uttalade utskottet åter sin förståelse för de problem som påtalades i motionerna. Enligt utskottets uppfattning fanns emellertid en betydande risk att en utvidgning av rätten till tillfallig föräldrapenning i de situationer som avses i motionerna skulle inverka menligt på kommunernas ansvarstagande för barnomsorgen och att socialförsäkringen skulle få ta över en stor del av det kommunala ansvaret. Utskottet hade erfarit att personalbristen inom den kommunala barnomsorgen var särskilt stor i Stockholm, Göteborg och Malmö men att personalbristen ökade även på andra håll i landet. Utskottet ville därför understryka att den som förmedlar barnomsorgen, dvs. i allmänhet kommunen, har ansvar för att ersättare finns tillgänglig i sådana situationer som avsågs i motionerna och att detta gäller i fråga om tillfallig föräldrapenning vid sjukdom hos dagbarnvårdares barn och i än högre grad vid stängning av daghem.

Socialförsäkringsutskottet har samma uppfattning som socialutskot
tet om betydelsen av att barnomsorgen hålls öppen på överenskomna
tider och om kommunens ansvar för att ersättare finns tillgängliga i de
situationer som avses i motionerna, och utskottet har inte några
invändningar mot ett vidgat ekonomiskt ansvar för kommunerna vid
utebliven barnomsorg. Utskottet, som erinrar om att rätten till tillfållig
föräldrapenning vid sjukdom hos ordinarie vårdare infördes vid en
tidpunkt då det var vanligare än nu att den ordinarie vårdaren var en
hemarbetande  förälder eller  att vården  ändå skedde  i  barnets och             14

föräldrarnas hem, vill däremot med bestämdhet avvisa tanken på att

ersättning skall  utgå  från   föräldraförsäkringen  i de situationer som          1989/90:SfUl 1

avses i motionerna. Utskottet vidhåller med det anförda sin tidigare bedömning i frågan och avstyrker bifall till motionerna Sf202, Sf219, Sf220, 5f235, Sf245, Sf261 yrkande 2, SOIO, S013, S068 yrkande 2 och So609.

Tillfållig föräldrapenning utges även till föräldrar till barn som fyllt fyra år t.o.m. det kalenderår under vilket barnet fyller tolv år, när föräldern avstår från förvärvsarbete i samband med föräldrautbildning, besök i barnets skola eller besök i förskola eller fritidshemsverksamhet inom samhällets barnomsorg i vilken barnet deltar. För sådana s.k. kontaktdagar utges ersättning under två dagar per barn och år.

Villkoren för utnyttjande av kontaktdagar har föranlett flera motionsyrkanden.

I motion SOll av Karin Israelsson begärs (yrkande 1) att uttaget av kontaktdagar i föräldraförsäkringen inte skall begränsas till två dagar per barn och år utan att de totalt sexton kontaktdagarna skall kunna tas ut vid den tidpunkt som föräldrarna själva bestämmer. Genom detta skapas enligt motionären större valfrihet för barnfamiljerna. Samma yrkande framställs i motion S037 av Barbro Sandberg och Kenth Skårvik (yrkande 1).

Utskottet har tidigare och senast i betänkandet 1988/89:SfU 12 avvisat motionsförslag om ett valfritt uttag av kontaktdagarna. Utskottet har ansett att en jämn fördelning av dessa dagar ökar möjligheterna för föräldrar, förskola och skola att upprätthålla en god kontakt under en viktig period av barnets uppväxttid. Utskottet erinrade vidare om att med den möjlighet att ta ut föräldrapenning till dess barnet lyllt åtta år eller den senare tidpunkt då barnet slutat första skolåret som föreslogs i den föreliggande propositionen vidgades möjligheterna till ersättning i sådana sammanhang. Utskottet förutsatte därvid att föräldrapenning skulle kunna tas ut i samband med barnets skolstart på samma sätt som tidigare gällde för särskild föräldrapenning.

Utskottet vidhåller den redovisade inställningen och avstyrker bifall till motionerna SOll yrkande 1 och S037 yrkande  1.

Charlotte Cederschiöld påpekar i motion Sf210 att behovet för föräldrar att se hur deras barn har det på dagarna är minst lika stort inom den privata som inom den kommunala barnomsorgen, och hon begär ett förslag om rätt till tillfållig föräldrapenning vid kontaktbesök i barnets dagliga vistelsemiljö oavsett barnomsorgsform. 1 motion SOll (yrkande 2) begär Karin Israelsson att tillfållig föräldrapenning skall utgå för kontaktdagar oavsett vilken barnomsorgsform som utnyttjas. Det förhållandet att kontaktdagarna inte kan utnyttjas för besök i privata daghem skapar enligt motionären orättvisor för de föräldrar som är helt hänvisade till privata omsorgsformer i och med att den kommunala barnomsorgen inte täcker efterfrågan. Barbro Sandberg och Kenth Skårvik begär detsamma i motion 5037 (yrkande 2).

Utskottet behandlade senast liknande yrkanden i sitt betänkande 1988/89:SfU12. Utskottet var då inte berett att förorda en utvidgning av rätten till kontaktdagar till besök i förskoleverksamhet som inte faller

inom samhällets barnomsorg.  Utskottet  vidhåller denna  uppfattning          1989/90:SfUl 1

och avstyrker bifall till motionerna Sf210, SOll yrkande 2 och 5037 yrkande 2.

Gunilla Andersson begär i motion SO03 en översyn av gällande regler för tillfållig föräldrapenning i syfte att komma till rätta med problemet att kunna umgås som uppstår då ett barn och en umgänges-berättigad förälder bor på skilda håll.

Utskottet, som vill erinra om att underhållsbidragskommittén avser att i en slutrapport våren 1990 presentera en kartläggning och analys av den sociala och ekonomiska situationen för särlevande föräldrar med särskilt låga inkomster, hyser förståelse för det problem som tas upp i motionen men anser att det knappast kan lösas inom föräldraförsäkringen. Utskottet avstyrker därför bifall till motion 5O03.

Som tidigare nämnts utgår tillfållig föräldrapenning normalt endast för vård av barn som inte har fyllt tolv år men kan i vissa fall även utges för vård av barn som har fyllt tolv men inte sexton år. Detta gäller då barnet på grund av sjukdom, psykisk utvecklingsstörning eller annat handikapp är i behov av särskild tillsyn eller vård. För vård- eller tillsynsbehov som grundat rätt till vårdbidrag utges dock inte tillfallig föräldrapenning.

Ulla-Britt Åbark och Lars Svensson begär i motion Sf293 en översyn av föräldraförsäkringen i syfte att ge föräldrar till barn och ungdomar upp till sexton år möjlighet att få ersättning från försäkringen i samband med barnets sjukdom eller vid läkarbesök.

De barn för vilka rätten till ersättning gäller upp till sexton år kan enligt riksförsäkringsverkets allmänna råd (1989:4) Föräldrapenningförmåner indelas i två grupper. Den ena gruppen är barn med tidigare kända långvariga sjukdomar eller handikapp som kontinuerligt eller mera tillfålligt behöver hjälp eller tillsyn i sin dagliga tillvaro. För dessa barn kan det också vara fråga om att de vid tillkommande sjukdomstillstånd behöver ytterligare hjälp. Den andra gruppen är barn som i vanliga fall klarar sig själva men som när de drabbas av en allvarlig sjukdom eller ett handikapp behöver föräldrarnas stöd, hjälp och omsorg under en begränsad sjukperiod eller vid läkarbesök. Dessa barn kan omfattas av den utökade ersättningsrätten när det är fråga om en skada eller en sjukdom av den karaktären att barnet inte bör vistas ensamt hemma på grund av hälsoproblemets allvarliga art. Enligt socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1985:15) om bedömningen inom hälso- och sjukvården av rätt till föräldrapenning för tillfållig vård av barn är utgångspunkten, när det gäller rätt till tillfållig föräldrapenning, att normalt utvecklade och friska barn över 12 år kan klara sig själva utan tillsyn av föräldrarna vid tillfålliga sjukdomar som inte är av allvarlig art eller kräver någon speciell vård.

Utskottet anser att gällande regler ger utrymme för tillfållig föräldrapenning i de situationer som motionärerna avser. Någon utökning av rätten till tillfållig föräldrapenning i liknande situationer är utskottet

inte berett att förorda, och utskottet avstyrker bifall till motion Sf293.

16

Fyra motioner gäller sextonårsgränsen för rätt till tillfallig föräldra- 1989/90:SfUl 1

penning. Bengt Westerberg m.fl. begär i motion Sf250 (yrkande 5) ett beslut om att tillfållig föräldrapenning skall kunna utgå även till föräldrar som tillfålligt tvingas avstå från förvärvsarbete för att vårda sjukt hemmaboende vuxet handikappat barn. Lars Werner m.fl. begär i motion SG66 (yrkande 1) ett förslag om att tillfållig föräldrapenning skall kunna utgå vid sjukdom hos barn med utvecklingsstörning eller annat funktionshinder så länge barnet bor hemma och föräldrarna har ansvaret för dess omvårdnad. Bo Nilsson och Ingvar Björk begär i motion Sf225 ett tillkännagivande om att åldersgränsen bör höjas till 21 år vid vård av sjukt handikappat barn. Ingegerd Sahlström och Lahja Exner begär i motion Sf280 ett tillkännagivande om behovet av rätt till tillfallig föräldrapenning för vård av utvecklingsstörda skolungdomar även efter det att de fyllt sexton år.

Utskottet har vid tidigare behandling av frågan om tillfållig föräldrapenning vid vård av vuxna handikappade barn (se senast 1988/89:SfU12) hänvisat till att ersättning från den allmänna försäkringen till handikappade personer som är sexton år eller äldre utges i form av handikappersättning och förtidspension. I speciella situationer kan även ersättning för anhörigvård utges. Utskottet har också vidhållit sin uppfattning att vårdbehovet för vuxna personer inte bör lösas inom föräldraförsäkringens ram.

Utskottet finner inte heller nu skäl att frångå sin tidigare uppfattning och avstyrker bifall till motionerna Sf225, Sf250 yrkande 5, Sf280 och S066 yrkande 1.

Tillfållig föräldrapenning kan utges till båda föräldrarna för samma barn och tid när båda föräldrarna följer med ett barn som lider av en allvarlig sjukdom till läkare eller om båda föräldrarna som en del i behandlingen av ett barn behöver delta i ett läkarbesök eller i någon av läkare ordinerad behandling. Dessutom kan ersättning utgå till båda föräldrarna samtidigt för kontaktdagar, dvs. i samband med föräldrautbildning, besök i barnet skola eller besök i förskole- eller fritidshemsverksamhet inom samhällets barnomsorg i vilken barnet deltar.

Frågan om rätt till tillfållig föräldrapenning till båda föräldrarna samtidigt tas upp i fyra motioner. I motion 5O02 av Sten Svensson m.fl. begärs ett förslag om nya regler för att tillfållig föräldrapenning skall kunna utgå till handikappade barns båda föräldrar samtidigt vid habilitering och föräldrautbildning (yrkande 4). I motion 51252 begär Hans Dau förslag om regler så att tillfallig föräldrapenning kan utgå till båda föräldrarna till handikappade barn samtidigt vid habiliteringsbesök och föräldrautbildning (yrkande 1) och förslag till sådant förtydligande i nuvarande lagtext att reglerna tillämpas lika över hela landet (yrkande 2). Bengt Westerberg m.fl. begär i motion Sf250 ett förslag till förtydligande i 4 kap. 10 § lagen om allmän försäkring så att föräldrar garanteras rätt till ledighet och ersättning från föräldraförsäkringen för att delta i barns rehabilitering, habilitering och utbildning så att båda föräldrarna kan delta (yrkande 6). Slutligen begär Marianne

17

Jönsson och Marianne Andersson i motion Sf267 ett tillkännagivande            1989/90:SfUl 1

om rätt till tillfållig föräldrapenning för båda föräldrarna till handikappade barn och ungdomar vid habilitering.

Riksförsäkringsverket anför i sina allmänna råd (1989:4) Föräldrapenningförmåner, som exempel på situationer när tillfallig föräldrapenning kan betalas ut till båda föräldrarna samtidigt, familjebehandling av barn och ungdomar inom barn- och ungdomspsykiatrisk verksamhet. Även när barnet är intaget på sjukhus rekommenderar verket att tillfållig föräldrapenning kan betalas ut till båda föräldrarna samtidigt.

Riksförsäkringsverket har haft i uppdrag att göra en översyn av bestämmelserna om rätt till tillfållig föräldrapenning för föräldrar till handikappade och svårt sjuka barn vid institutionsbesök och utbildning i de fall barnet inte är närvarande vid besöket och utbildningen. Verket har redovisat uppdraget i rapporten (RFV anser 1989:2) Vissa frågor inom den tillfålliga föräldrapenningen. I rapporten sägs att, om reglerna skulle ändras så att en förälder kan få ersättning i flera situationer utan att barnet är närvarande, bör en komplettering med denna innebörd göras i lagtexten. En förutsättning för rätt till ersättning bör enligt verket vara att ett besök vid en institution (t.ex. habiliteringsklinik, specialskola m.m.) är direkt föranlett av barnets sjukdom eller handikapp eller ingår som en del i behandlingen av barnet. När det gäller deltagande i utbildning bör ersättning kunna utges om utbildningen anordnas av sjukvårdshuvudman och utbildningen huvudsakligen är inriktad på utbildning och information om barnets sjukdom eller handikapp. Båda föräldrarna bör därigenom också tillsammans kunna besöka läkare som en del i behandlingen av barnet eller delta i en av läkare ordinerad behandling, även om barnet inte är närvarande.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det ofta är viktigt att båda föräldrarna samtidigt kan delta vid besök på exempelvis habiliteringsklinik eller specialskola. Gällande ordning ger också möjlighet att utge tillfållig föräldrapenning i dessa situationer under förutsättning att besöket kan anses ingå som en del av behandlingen av barnet i någon av läkare ordinerad behandling. Det är enligt utskottets uppfattning förbundet med stora svårigheter att i lagtext närmare än vad som skett definiera i vilka fall tillfållig föräldrapenning bör utgå till båda föräldrarna. Utskottet utgår emellertid från att regeringen i samband med beredningen av riksförsäkringsverkets ovan nämnda rapport noga överväger även denna fråga, och utskottet avstyrker därför bifall till motionerna Sf250 yrkande 6, Sf252, Sf267 och SO02 yrkande 4.

Föräldrapenning efter arbete utomlands

För rätt till föräldrapenning gäller att föräldern skall ha varit inskriven

hos allmän försäkringskassa under minst 180 dagar i följd närmast före

den dag för vilken föräldrapenningen skall utbetalas. Föräldrapenning

för de första  180 dagarna utges med belopp motsvarande förälderns            .„

sjukpenning om föräldern under minst 240 dagar i följd före barnets

födelse eller den beräknade tidpunkten härför har varit försäkrad för            1989/90:SfUll

en sjukpenning över garantinivån. För att vara inskriven i allmän försäkringskassa skall man vara bosatt i riket. Försäkrad som lämnar Sverige anses bosatt i riket om utlandsvistelsen är avsedd att vara längst ett år. Arbetstagare som sänds till ett annat land av en statlig arbetsgivare anses dock bosatt i Sverige under hela utsändningstiden. Detta gäller även medföljande make och barn under 18 år.

Även rätten till andra socialförsäkringsförmåner än föräldrapenning kan påverkas av arbete utomlands.

Claes Roxbergh m.fl. begär i motion S045 yrkande 3 ett tillkännagivande om att även biståndsarbetare skall ha rätt till föräldraförsäkring.

Riksförsäkringsverket har haft i uppdrag att göra en kartläggning av vilka åtgärder som kan vidtas för att förbättra hemvändande s.k. volontärers sociala skydd. Uppdraget grundas på ett riksdagens tillkännagivande till regeringen av vad utskottet anfört i frågan i betänkandet SfU 1986/87:5. Utskottet påpekade däri att det måste beaktas att det kan finnas andra grupper som också har starka skäl för att få ett bättre skydd vid hemkomsten och att problem med gränsdragningar i detta hänseende måste lösas. Utskottet framhöll vidare angelägenheten av att, om en lösning på problemen kunde ske inom ramen för lagen om allmän försäkring, den i socialförsäkringssammanhang principiellt viktiga frågan om kopplingen mellan förmåner och avgifter belystes.

Riksförsäkringsverket har den 7 juni 1989 redovisat sitt uppdrag i en promemoria till regeringen. 1 promemorian anges bl.a. följande.

Antalet volontärer som arbetar för biståndsorganisationer med SIDA-bidrag beräknas årligen uppgå till 700—750 personer. Kontraktstiderna för dessa är vanligtvis 2—3 år, ibland med förlängning. Utöver dessa volontärer finns ca 1 800 missionärer vilkas verksamhet helt finansieras av olika frikyrkoförsamlingar, enskilda personer eller stiftelser. Många ser arbetet som en livsuppgift och blir kvar utomlands i flera år, kanske hela livet. Andra återvänder till Sverige efter några år. Totalt beräknas ca 500 personer från de båda nämnda grupperna årligen återvända till Sverige. För dem som inte omfattats av någon konvention mellan Sverige och arbetslandet gäller reglerna om inskrivning hos försäkringskassa under minst 180 dagar i följd före den dag fr.o.m. vilken föräldrapenning begärs, och föräldrapenning utgår endast med belopp motsvarande garantinivån. Möjlighet till föräldrapenning motsvarande sjukpenningbeloppet finns inte med hänsyn till kvalifikationsvillkoret på 240 dagar. I en kommentar anför verket att de olika kvalifikationsreglerna inom föräldraförsäkringen gäller även för försäkrade som är bosatta i Sverige och alltså innebär att försäkringsförmånerna helt medvetet har gjorts beroende av bosättnings- och inkomstsituationen vissa tider före barnets födelse och att detta begränsar möjligheterna att genom ändringar i lagen om allmän försäkring införa särskilda regler för volontärers och likartade gruppers försäkringsskydd vid deras återkomst till Sverige.

De volontärer som avses i motionen utför ofta ett utomordentligt
värdefullt arbete under svåra förhållanden, och frågan om deras möj-             19

lighet   till   ekonomiskt  stöd   vid  föräldraskap   bör   uppmärksammas.

Såsom riksförsäkringsverket anfört gäller emellertid de olika kvalifika-           1989/90:SfUl 1

tionsreglerna inom föräldraförsäkringen även för försäkrade som är bosatta i Sverige. Möjligheterna att genom ändring av lagen om allmän försäkring lösa det problem som avses i motionen synes därför begränsade. Utskottet förutsätter dock att regeringen i samband med beredningen av riksförsäkringsverkets promemoria noga överväger vilka möjligheter som finns att lösa problemet.

Utskottet avstyrker med det anförda bifall till motion S045 yrkande 3.

Försäkringsförmåner vid graviditet

En gravid kvinna har rätt att vara ledig från sitt arbete och uppbära föräldrapenning fr.o.m. den sextionde dagen före beräknad nedkomst (4 kap. 4 § lagen om allmän försäkring). Sådan föräldrapenning avräknas från det sammanlagda antalet dagar under vilka föräldrapenning med anledning av ett barns födelse kan utgå till föräldrarna.

Havandeskapspenning kan enligt 3 kap. 9 § lagen om allmän försäkring utgå till en gravid kvinna om havandeskapet har satt ned hennes förmåga att utföra uppgifterna i sitt förvärvsarbete med minst hälften och hon inte kan omplaceras till annat mindre ansträngande arbete. Havandeskapspenning kan utgå fr.o.m. den sextionde dagen före beräknad nedkomst och utges längst t.o.m. den elfte dagen före den beräknade nedkomsten.

Barbro Westerholm begär i motion SO06 ett tillkännagivande om behovet av aktuellt underlag över i vilken omfattning och hur olika försäkringsförmåner utnyttjas vid graviditet och förslag till åtgärder.

Riksdagen behandlade så sent som hösten 1989 två motioner om sjukskrivning och ledighet för gravida kvinnor. Utskottet redogjorde i sitt av riksdagen godkända betänkande 1989/90:5fU3 för yttranden över motionerna från riksförsäkringsverket. Försäkringskasseförbundet, socialstyrelsen och Svenska läkaresällskapet. Av yttrandena framgick bl.a. att Stockholms läns allmänna försäkringskassa skulle komma att beviljas medel för ett projekt om gravida kvinnors sjukskrivning och att inom projektet skulle undersökas sjukskrivningsfrekvens under graviditet och hur den påverkade sjuktalet, sjukskrivningsdiagnoser, olika läkares sjukskrivningsbenägenhet, kopplingen till havandeskapspenning samt samband mellan sjukskrivningsfrekvens och yrke, arbetstid, nationalitet m.m. Efter denna pilotundersökning, som beräknades vara avslutad den 1 juli 1990, kunde det enligt verket finnas anledning att gå vidare med en mera riksomfattande undersökning som också tog hänsyn till förhållandena i olika delar av landet, skillnader mellan storstad och glesbygd etc.

Utskottet ansåg i sitt betänkande att en utredning om orsakerna till
sjukskrivningen av gravida kvinnor mot slutet av graviditeten var
befogad och delade riksförsäkringsverkets uppfattning att denna utred
ning borde inledas med det nämnda projektarbetet, varefter man fick
ta  ställning   till   om   en   riksomfattande   undersökning  borde  göras.       ,„

Utskottet   noterade  att  undersökningen  även  skulle  avse  sambandet

med havandeskapspenningen. Innan sjukskrivningsorsakerna och sam-        1989/90:SfUl 1 bandet med havandeskapspenningen belysts var utskottet inte berett att förorda en utredning om behovet i övrigt för kvinnorna att vara lediga från arbete under senare delen av graviditeten.

Utskottet anser att resultatet av den nämnda undersökningen bör avvaktas och att motion SO06 inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Hemställan

Utskottet hemställer

1.            beträffande utbyggd föräldraförsäkring

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 och med avslag på motionerna 1989/90:5053 yrkande 1 och 5067 antar det i propositionen i bilaga 7.1 framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring såvitt avser 4 kap. 6 §,

res. I (m, fp, c)

2.  beträffande flexibilitet i föräldraförsäkringen att riksdagen avslår motion 1989/90:5034,

3.  beträffande kvoterad föräldraledighet

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Sf270, 1989/90:5045 yrkande 1 och 1989/90:5072 yrkande 4,

res. 2 (vpk)

res. 3 (mp)

4.         beträffande kompensationsnivån inom föräldraförsäkringen
att riksdagen avslår motionerna 1989/90:5032 och 1989/90:5045
yrkande 2,

res. 4 (m) res. 5 (mp)

5.            beträffande garantinivån inom föräldraförsäkringen

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:51240, 1989/90:Sf259 yrkande 6 och 1989/90:5053 yrkande 2,

res. 6 (m)

6.            beträffande antal dagar med tillfällig föräldrapenning

att riksdagen med avslag på motion 1989/90:51250 yrkande 4 antar det i propositionen i bilaga 7.1 framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring i vad förslaget inte berörts ovan under moment 1,

res. 7 (fp) 1. beträffande förlängd ledighet för fäder att riksdagen avslår motion 1989/90;Sf221,

res. 8 (fp)

8.         beträffande rätt att överlåta tillfällig föräldrapenning
att riksdagen avslår motion 1989/90:5068 yrkande 1,

res. 9 (fp)

9.         beträffande tillfällig föräldrapenning till annan än förälder
att riksdagen avslår motion 1989/90:51274,

21

10.        beträfiande tillfällig föräldrapenning vid stängning av dag-        1989/90:SfUl I
hem m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:51202, 1989/90:Sf219, 1989/90:51220, 1989/90:Sf235, 1989/90:Sf245, 1989/90:5061 yrkande 2, 1989/90:5010, 1989/90:5013, 1989/90:5068 yrkande 2 och 1989/90:So609,

res. 10 (fp, c, mp)

11.            beträfiEande flexibelt uttag av kontaktdagar

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:5011 yrkande 1 och 1989/90:5037 yrkande 1,

res. 11 (m, fp, c)

12.            beträffande kontaktdagar vid privat barnomsorg

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:5f210, 1989/90:5011 yrkande 2 och 1989/90:5037 yrkande 2,

res. 12 (m,fp, c)

13.   beträfiiande tillfällig föräldrapenning vid umgängesrätt att riksdagen avslår motion 1989/90:5003,

14.   beträffiinde tolvårsgränsen för tillfällig föräldrapenning att riksdagen avslår motion 1989/90:51293,

15.   beträSande sextonårsgränsen för tillfällig föräldrapenning att   riksdagen  avslår   motionerna   1989/90:51225,   1989/90:Sf250 yrkande 5, 1989/90:51280 och 1989/90:5066 yrkande 1,

res. 13 (fp, vpk)

16.            beträffande tillfällig föräldrapenning till båda föräldrarna

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:51250 yrkande 6, 1989/90;Sf252, 1989/90;Sf267 och 1989/90:5002 yrkande 4,

res. 14 (m, fp, c)

17.   beträfiande föräldrapenning efter arbete utomlands att riksdagen avslår motion 1989/90:5045 yrkande 3,

18.   beträffande försäkringsförmåner vid graviditet att riksdagen avslår motion 1989/90:5006,

19.   beträffande medebanvbningen

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100, bil. 7 litt. C 2, till Bidrag till föräldraförsäkringen för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 2 435 000 000 kr.

Stockholm den 22 mars 1990

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Doris Håvik

Närvarande: Doris Håvik (s), Gullan Lindblad (m), Ulla Johansson (s), Sigge Godin (fp), Karin Israelsson (c), Lena Öhrsvik (s), Margit Gennser (m), Nils-Olof Gustafsson (s), Ingegerd Elm (s), Maud Björnemalm (s), Hans Dau (m), Barbro Sandberg (fp), Rune Backlund (c), Margö Ingvardsson (vpk), Ragnhild Pohanka (mp), Christina Pettersson (s) och Arne Mellqvist (s).

22

„                 .                                                                                      1989/90:SfUll

Reservationer

1. Utbyggd föräldraförsäkring (mom. 1)

Gullan Lindblad (m), Sigge Godin (fp), Karin Israelsson (c), Margit Gennser (m), Hans Dau (m), Barbro Sandberg (fp) och Rune Backlund (c) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Vid sin" och slutar med "5053 yrkande 1." bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det är otillräckligt att bygga ut föräldraförsäkringen när det gäller att ge familjerna valfrihet i barnomsorgen. Utskottet anser att det förslag till vårdnadsbidrag som bl.a. motionärerna i motion 5067 av Olof Johansson m.fl. hänvisar till är ett bättre alternativ eftersom det ökar valfriheten för barnfamiljerna under hela förskoleperioden när det gäller hur barnomsorgen skall lösas. Stödet är dessutom lika för alla barn.

Enligt förslaget skall vårdnadsbidraget utgå med 15 000 kr. per barn och år för alla barn mellan ett och sju år och kombineras med en avdragsrätt vid beskattningen för styrkta barnomsorgskostnader upp till detta belopp och minskade statsbidrag till kommunerna för barnomsorgen med 12 000 kr. per heltidsplats. Vårdnadsbidraget bör enligt motionärerna införas fr.o.m. den 1 januari 1991.

Utskottet anser att ett vårdnadsbidrag enligt denna modell skulle förstärka valfriheten i barnomsorgen genom att föräldrarna själva disponerar 15 000 kr. per barn för att ekonomiskt klara behovet av barnomsorg. Vårdnadsbidraget kan antingen användas för att betala nuvarande barnomsorgsplats, vilken i princip blir 12 000 kr. dyrare, eller för att utveckla föräldradrivna kooperativ eller andra privata lösningar etc. Den ökade valfriheten ger även förutsättningar för ett bättre resursutnyttjande inom barnomsorgen. Detta skapar utrymme för fler platser och kvalitetsförbättringar. Vårdnadsbidraget ger vidare småbarnsfamiljerna större möjligheter att utnyttja den lagstadgade rätten till arbetstidsförkortning och ger därmed mer tid för barnen. Härtill kommer att resurserna för barnomsorgen kommer att fördelas rättvist över landet.

Utskottet anser att, i avvaktan på att ett system med vårdnadsbidrag enligt denna modell införs, föräldraförsäkringen inte bör byggas ut ytterligare.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet regeringens förslag till utbyggd föräldraförsäkring. Vad utskottet anfört bör vidare ges regeringen till känna.

deb att moment I i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande utbyggd föräldraförsäkring
att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:5053 yrkande 1
och 1989/90:5067 avslår det i proposition 1989/90:100 i bilaga
7.1 framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om
allmän försäkring såvitt avser 4 kap. 6 §, ~-

2. Kvoterad föräldraledighet (mom. 3)               l989/90:SfUll

Margö Ingvardsson (vpk) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "I proposition" och slutar med "S072 yrkande 4." bort ha följande lydelse;

I början av 1980-talet tog endast 22 % av faderna ut någon föräldraledighet under barnets första levnadsår. År 1987 var andelen fader i familjer med gifta förvärvsarbetande föräldrar som tog ut föräldrapenning någon tid under barnets två första levnadsår 29 %. Den utbyggda föräldraförsäkringen kan enligt utskottets uppfattning skynda på jämlikheten mellan män och kvinnor, men den kan också resultera i en tillbakagång i detta avseende om hela föräldraledigheten tas ut av kvinnorna. Med de snabba förändringar som nu sker inom arbetslivet kan ett och ett halvt års frånvaro från arbetsmarknaden medföra stora problem vid återkomsten. En sådan lång frånvaro kan också generellt påverka arbetsgivarnas inställning till kvinnor som arbetskraft. Fördelningen av föräldraledigheten mellan föräldrarna är viktig inte bara för kvinnornas situation på arbetsmarknaden utan också för männens syn på arbetsfördelningen i hemmet. Sexton år av information och attityd-påverkande arbete för en jämnare sådan fördelning har inte haft önskad effekt. Utskottet anser därför att en kvotering av föräldraledigheten behövs som stöd för männen att i större utsträckning än för närvarande stanna hemma hos sina barn under deras första år. Kvoteringen bör utformas så att, när det finns två vårdnadshavare, en viss tid förbehålls den förälder som inte utnyttjat merparten av försäkringen.

Det bör ankomma på regeringen att lägga fram förslag i enlighet med vad utskottet anfört.

deb att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse; 3. beträffande kvoterad föräldraledighet att   riksdagen   med   bifall   till   motionerna   1989/90;Sf270  och 1989/90:5072   yrkande   4   och    med   anledning   av   motion 1989/90:5045  yrkande   1   som  sin   mening ger  regeringen  till känna vad utskottet anfört,

3. Kvoterad föräldraledighet (mom. 3)

Ragnhild Pohanka (mp) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "I proposition" och slutar med "5072 yrkande 4." bort ha följande lydelse;

Under år 1987 tog 29 % av papporna i familjer med gifta förvärvs
arbetande föräldrar ut föräldrapenning någon gång under barnens två
första levnadsår. Utskottet anser att det både för barnens och pappor
nas skull är ytterst angeläget att papporna är hemma en tid hos barnen
när de är små. Utskottet anser mot denna bakgrund att en kvotering av
föräldraledigheten   behövs.   Fr.o.m.  den   1   juli   1990  bör  minst  två       ., .

månader   av   föräldraförsäkringen   tas   ut  av   vardera   föräldern  och    1989/90:SfUl 1

fr.o.m. den   1 juli  1991  minst tre månader. Regeringen bör snarast återkomma med förslag i enlighet härmed.

deb att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3.            beträffande kvoterad föräldraledighet

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:SE270, 1989/90:5045 yrkande 1 och 1989/90:5072 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Kompensationsnivån inom föräldraförsäkringen
(mom. 4)

Gullan Lindblad, Margit Gennser ocn Hans Dau (alla m) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Utskottet har" och slutar med "S045 yrkande 2." bort ha följande lydelse;

Utskottet anser att målet för den ekonomiska politiken ytterst är att öka den enskildes frihet och välfård. Det förutsätter god tillväxt, stabila priser och arbete åt alla. Dessa mål kan nås endast med en politik som stärker marknadshushållning och avlägsnar de tillväxthinder som under lång tid byggts in i den svenska ekonomin. De viktigaste åtgärderna för att öka ekonomisk dynamik och flexibilitet är sänkta marginalskatter och sänkt skattetryck. Den i motion SD32 föreslagna åtgärden bör ses som en del i ett större reformprogram för förstärkt marknadsekonomi. Det i motionen framlagda förslaget om en sänkning av kompensationsnivån inom bl.a. föräldraförsäkringen påverkar — med hänsynstagande till moderaternas förslag till omfattande skattesänkningar — enligt utskottets uppfattning inte nämnvärt den sociala standarden. Utskottet tillstyrker därför förslaget i motion S032 att den generella ersättningsnivån inom föräldraförsäkringen sänks till 80 % fr.o.m. den 1 juli 1990. Det bör ankomma på regeringen att snarast utarbeta förslag i enlighet härmed och lägga fram det för riksdagen.

deb att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse;

4.         betrände kompensationsnivån inom föräldraförsäkringen
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:5032 och med
avslag på motion 1989/90:5045 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Kompensationsnivån inom föräldraförsäkringen
(mom. 4)

Ragnhild Pohanka (mp) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Utskottet har" och slutar med "5G45 yrkande 2." bort ha följande lydelse:

Nuvarande ersättning inom föräldraförsäkringen är helt proportio
nell   mot   inkomsten   upp   till   ersättningstaket   vid   7,5   basbelopp
(222 700 kr. i årsinkomst år 1990). Utskottet, som anser att inkomst
spridningen inom samhället bör minskas, anser att denna uppfattning           25
bör markeras genom socialförsäkringssystemets utformning. Enligt ut-

skottets mening bör därför ersättning inom föräldraförsäkringen utgå           1989/90:SfUl 1

med endast  70 %  av  inkomsten  för den del av årsinkomsten som

överstiger 4,5 basbelopp (133 650 kr. år 1990). En sådan sänkning av

ersättningsnivån  för de  högre  avlönade  bidrar också till  att sänka

kostnaderna för föräldraförsäkringen. Det bör ankomma på regeringen

att utforma förslag i enlighet med det anförda och lägga fram det för

riksdagen.

deb att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

4.         beträffande kompensationsnivån inom föräldraförsäkringen
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:5045 yrkande 2
och med avslag på motion  1989/90:5032 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Garantinivån inom föräldraförsäkringen (mom. 5)

Gullan Lindblad, Margit Gennser och Hans Dau (alla m) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Utskottet har" och slutar med "5053 yrkande 2." bort ha följande lydelse;

Ersättning enligt garantinivån visar enligt utskottets uppfattning en tendens att släpa efter i värde. Höjningen den 1 januari 1987 från 48 kr. till 60 kr. återställer inte värdet. Detta drabbar främst de sämst ställda familjerna. En regel bör därför införas som gör att garantinivån automatiskt följer med förändringen av penningvärdet. För att åstadkomma detta bör ersättningen enligt garantinivån fr.o.m. den 1 januari 1991 bestämmas till en trehundrasextiofemtedel av basbeloppet, vilket i år skulle innebära en garantinivå på 82 kr. Den närmare utformningen av erforderliga bestämmelser bör ankomma på regeringen, och förslagen till lagändring bör snarast föreläggas riksdagen.

deb att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

5.            beträffande garantinivån inom föräldraförsäkringen

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Sf240, 1989/90:51259 yrkande 6 och 1989/90:5053 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Antal dagar med tillfällig föräldrapenning
(mom. 6)

Sigge Godin och Barbro Sandberg (båda fp) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Utskottet hänvisade" och slutar med "i denna del." bort ha följande lydelse:

1 propositionen föreslås att det antal dagar under vilka tillfållig
föräldrapenning kan utgå höjs från 90 till 120 dagar per barn och år.
För det fåtal familjer som tvingas utnyttja den tillfålliga föräldrapen
ningen under lång tid är emellertid 120 dagar inte alltid tillräckligt.
Utskottet anser därför att maximeringen av dagantalet helt bör slopas
för dessa familjer. Utskottet avstyrker således bifall till propositionen i            26

nu behandlad del och tillstyrker bifall till motion Sf250 yrkande 4.

deb att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:   1989/90:SfUl 1

6. beträffande antal dagar med tillfällig föräldrapenning att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sf250 yrkande 4 och med anledning av propositionen antar det i propositionen i bilaga 7.1 framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring i vad förslaget inte berörts ovan under moment 1 med den ändring att 4 kap. 12 § första stycket erhåller följande såsom Reservanternas förslag betecknade lydelse.

Regeringens förslag Reservanternas förslag

4 kap,

12 §
Tillfållig föräldrapenning enligt Tillfållig föräldrapenning enligt
10 § första stycket och 11 § utges 10 § första stycket och 11 § utges
under högst 60 dagar för varje under högst 60 dagar för varje
barn och år. Om föräldern behö- barn och år. Om föräldern behö
ver avstå från förvärvsarbete av ver avstå från förvärvsarbete av
skäl som anges i 10 § första styc- skäl som anges i 10 § första styc
ket 1, 3 och 4 utges tillfållig för- ket 1, 3 och 4 utges tillfållig för
äldrapenning under ytterligare äldrapenning under obegränsat
högst 60 dagar för varje barn och antal dagar,
år.

8. Förlängd ledighet för fäder (mom. 7)

Sigge Godin och Barbro Sandberg (båda fp) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Utskottet behandlade" och slutar med "motion 5f221." bort ha följande lydelse:

Av de nuvarande tio s.k. pappadagarna tas i genomsnitt ut nio dagar. Detta är enligt utskottets mening mycket positivt, och utskottet anser att det finns skäl att bygga ut dessa särskilda ersättningsdagar. Målet är att männens fristående rätt till ersättning skall utökas till tjugo dagar. Som ett första led i denna utbyggnad föreslår utskottet att ersättningstiden förlängs till tretton dagar fr.o.m. den 1 juli 1991. Utskottet anser att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med förslag till sådan förlängning. Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motion 5f221 som sin mening ge regeringen till känna.

deb att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 7. beträffande förlängd ledighet för fäder att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sf221 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

27

9. Rätt att överlåta tillfällig föräldrapenning (mom. 8)       l989/90:SfUll

Sigge Godin och Barbro Sandberg (båda fp) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "Utskottet vidhåller" och slutar med "5068 yrkande 1." bort ha följande lydelse:

I vissa fall kan det vara svårt för föräldrarna att ta ledigt från arbetet när ett barn är sjukt och i stället lättare att engagera någon annan närstående. Enligt utskottets uppfattning bör därför möjlighet införas för alla föräldrar att överlåta rätten till tillfållig föräldrapenning till någon närstående.

Vad utskottet anfört med anledning av motion S068 yrkande 1 bör ges regeringen till känna.

deb att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 8. beträffande rätt att överlåta tillfällig föräldrapenning att riksdagen med anledning av motion 1989/90:5068 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10.    Tillfällig föräldrapenning vid stängning av
daghem m.m. (mom.  10)

Sigge Godin (fp), Karin Israelsson (c), Barbro Sandberg (fp), Rune Backlund (c) och Ragnhild Pohanka (mp) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "Frågan om" och på s. 15 slutar med "och 5o609." bort ha följande lydelse;

Enligt socialförsäkringsutskottets mening är det klart otillfredsställande att föräldrapenning inte kan utgå till en förälder vars barn inte kan tas emot av dagbarnvårdaren på grund av att dagbarnvårdarens egna barn är sjuka. Om problemet inom den kommunala barnomsorgen inte kan lösas genom omplacering till någon annan dagbarnvårdare som känner barnet, tvingas en förälder att stanna hemma utan rätt till ersättning. Detsamma gäller när ett daghem stängs på grund av sjukdom hos personalen eller av andra plötsligt uppkommande orsaker. Mot denna bakgrund delar socialförsäkringsutskottet den bedömning som socialutskottet har gjort och förordar därför att riksdagen med anledning av de tio motionerna i frågan som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om en utredning.

deb att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

10. beträffande tillfällig föräldrapenning vid stängning av daghem m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:5f219 och 1989/90:So609 och med anledning av motionerna 1989/90:5f202, 1989/90:51220, 1989/90:51235, 1989/90:51245, 1989/90:Sf261 yrkande 2, 1989/90:5010, 1989/90:5013 och 1989/90:5068 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

28

11.                                                                 Flexibelt uttag av kontaktdagar (mom. 11)                                                                 i989/90:SfUii

Gullan Lindblad (m), Sigge Godin (fp), Karin Israelsson (c), Margit Gennser (m), Hans Dau (m), Barbro Sandberg (fp) och Rune Backlund (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med "Utskottet har" och slutar med "SB37 yrkande 1." bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att kontaktdagarna inte bör vara bestämda till ett visst antal per år utan att det totala antalet dagar bör kunna tas ut när som helst under den tid då barnets ålder berättigar till sådan ersättning. Härigenom skapas en större valfrihet för barnfamiljerna och en möjlighet att ta en längre tids ledighet vid t.ex. inskolning på daghem eller vid skolstarten. Detta bör med anledning av motionerna SOll yrkande 1 och S037 yrkande 1 ges regeringen till känna, och regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med förslag i enlighet med det anförda.

deb att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

11.            beträffande flexibelt uttag av kontaktdagar

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:5011 yrkande 1 och 1989/90:5037 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

12.    Kontaktdagar vid privat barnomsorg (mom. 12)

Gullan Lindblad (m), Sigge Godin (fp), Karin Israelsson (c), Margit Gennser (m), Hans Dau (m), Barbro Sandberg (fp) och Rune Backlund (c) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med "Utskottet behandlade" och på s. 16 slutar med "5037 yrkande 2." bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning bör tillfållig föräldrapenning utgå för kontaktdagar oavsett vilken barnomsorgsform som utnyttjas. Det finns ingen anledning att från förmånen utesluta föräldrar som har sina barn i ett privat familjedaghem. Detta gäller så mycket mer som förhållandet på många håll är sådant att kommunen inte kan erbjuda barnomsorg utan hänvisar föräldrarna till privat verksamhet. Det bör ankomma på regeringen att utforma och snarast lägga fram förslag härom.

deb att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse;

12.            beträfiande kontaktdagar vid privat barnomsorg

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sf210 och med anledning av motionerna 1989/90:5011 yrkande 2 och 1989/90:5037 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

29

13. Sextonårsgränsen för tillfällig föräldrapenning   i989/90:SfUll
(mom. 15)

Sigge Godin (fp), Barbro Sandberg (fp) och Margö Ingvardsson (vpk) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med "Utskottet har" och slutar med "och 51280." bort ha följande lydelse:

Tillfållig föräldrapenning kan i dag utgå för vård av barn som fyllt 12 men inte 16 år i de fall barnet på grund av sjukdom, psykisk utvecklingsstörning eller annat handikapp är i behov av särskild tillsyn eller vård. För denna grupp av barn upphör detta tillsynsbehov naturligtvis inte när barnet fyller 16 år. Enligt utskottets mening är det därför nödvändigt att tillfållig föräldrapenning kan utgå även för hemmaboende vuxet, handikappat barn då föräldern måste avstå från förvärvsarbete på grund av att barnets tillstånd försämrats.

Det bör ankomma på regeringen att snarast utforma och lägga fram förslag i enlighet med det anförda.

deb att moment 15 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 15. beträffande sextonårsgränsen för tillfällig föräldrapenning att riksdagen med bifall till motion 1989/90:5066 yrkande 1 och med anledning av motionerna 1989/90:51225, 1989/90:51250 yrkande 5 och  1989/90:51280 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

14. Tillfällig föräldrapenning till båda föräldrarna
(mom.  16)

Gullan Lindblad (m), Sigge Godin (fp), Karin Israelsson (c), Margit Gennser (m), Hans Dau (m), Barbro Sandberg (fp) och Rune Backlund (c) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med "Utskottet delar" och slutar med "och 51267." bort ha följande lydelse;

Utskottet anser att det är av stor betydelse att föräldrar till barn med funktionsnedsättning kan delta i rehabilitering, habilitering och utbildning som anordnas med anledning av barnets handikapp och att de då får ersättning från föräldraförsäkringen. I dag får de inte alltid sådan ersättning eftersom tillämpningen av 4 kap. 10 § lagen om allmän försäkring varierar mellan olika försäkringskassor då det gäller innebörden av vad som skall betraktas som samhällets förebyggande barnhälsovård. Tillfållig föräldrapenning bör enligt utskottets uppfattning kunna uppbäras av båda föräldrarna samtidigt när de deltar i sådan verksamhet som nu avses. Båda lär sig då att på bästa sätt stimulera barnets utveckling men de kan också stödja och hjälpa varandra i en svår livssituation. Om båda föräldrarna deltar, ökar möjligheterna att ge barnet bra vård och träning i hemmet.

Det bör ankomma på regeringen att snarast lägga fram förslag till
ändring av nuvarande regler i enlighet med det anförda. -.f.

deb att moment 16 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:      1989/90:SfUl 1

16. beträffande tillfällig föräldrapenning till båda föräldrarna att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90;Sf250 yrkande 6,   l989/90;Sf252,   1989/90;Sf267  och   1989/90:5002  yrkande  4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1.     Tillfällig föräldrapenning till båda föräldrarna
(mom. 16)

Margö Ingvardsson (vpk) anför;

Vänsterpartiet kommunisterna har tidigare motionerat om vidgad rätt till tillfållig föräldrapenning för föräldrar som behöver besöka institutioner eller delta i utbildning på grund av ett barns sjukdom, psykiska utvecklingsstörning eller annat handikapp. Våra motioner har lett till att riksförsäkringsverket gjort en översyn av gällande bestämmelser,' och verkets rapport bereds för närvarande inom regeringskansliet. Jag har därför inte anledning att nu reservera mig i denna fråga.

2.     Föräldrapenning efter arbete utomlands (mom. 17)

Ragnhild Pohanka (mp) anför;

Personer som har arbetat utomlands har i vissa fall ett mycket bristfål-ligt skydd inom föräldraförsäkringen, när de återvänder hem. Jag anser att det är angeläget att främst de s.k. volontärerna snarast erbjuds ett bättre skydd. Med hänsyn till att den utredning som riksförsäkringsverket gjort om vilka åtgärder som kan vidtas för att förbättra deras skydd för närvarande bereds inom regeringskansliet, avstår jag nu från att reservera mig i frågan.

31

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 6 och 12 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring' skall ha följande lydelse.

1989/90:SfUll Bilaga 1

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 kap.

6§

Hel föräldrapenning utgör lägst 60 kronor om dagen (garantinivå).

Föräldrapenning för de första 180 dagarna utges med belopp motsvarande förälderns sjukpenning, beräknad enligt femte stycket, om föräldern under minst 240 dagar i följd före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten härför har varit försäkrad för en sjukpenning över garantinivån.

Utöver vad som anges i andra stycket utges föräldrapenning för varje barn för 180 dagar med belopp motsvarande förälderns sjukpenning, beräknad enligt femte stycket, och 90 dagar med belopp enligt garantinivån.

Vid flerbarnsbörd utges föräldrapenning enligt 3 § andra stycket/ör 90 dagar med belopp motsvarande förälderns sjukpenning, beräknad enligt femte stycket, och 90 dagar med belopp enligt garantinivån.

Utöver vad som anges i andra stycket utges föräldrapenning för varje barn för 270 dagar med belopp motsvarande förälderns sjukpenning, beräknad enligt femte stycket.

Vid flerbarnsbörd utges föräldrapenning enligt 3 § andra stycket med belopp motsvarande förälderns sjukpenning, beräknad enligt femte stycket.

När föräldrapenning enligt andra - fjärde styckena skall utges med belopp motsvarande förälderns sjukpenning, skall beräkningen ske enligt 3 kap. med undantag av 5 § fjärde och femte styckena samt 10 a och 10 b §§.

Utan hinder av vad som föreskrivs i andra - fjärde styckena skall, om förälderns sjukpenninggrundande inkomst har sänkts enligt 3 kap. 5 § tredje stycket 5, föräldrapenningen till dess barnet fyller två år beräknas lägst på grundval av den sjukpenninggrundande inkomst som gällde innan sänkningen skedde eller den högre inkomst som löneutvecklingen inom yrkesområdet därefter föranleder, om föräldern avstår från förvärvsarbete för vård av barn. Är kvinnan gravid på nytt vid utgången av denna tid och beräknas barnets födelse ske inom sex månader eller föds barnet inom nämnda tid, skall hennes föräldrapenning även fortsättningsvis beräknas på motsvarande sätt.

12 §

Tillfällig föräldrapenning enligt 10 § första stycket och 11 § utges under högst 60 dagar för varje barn och år. Om föräldern behöver avstå från förvärvsarbete av skäl som an-

Tillfällig föräldrapenning enligt 10 § första stycket och 11 § utges under högst 60 dagar för varje barn och år. Om föräldern behöver avstå från förvärvsarbete av skäl som an-

' Lagen omtryckt 1982:120. - Senaste lydelse 1989:100. ■'Senaste lydelse 1988:130.

32

1989/90:SfUll
Nuvarande lydelse                      Föreslagen lydelse                           Bilaga 1

ges i 10 § förstastycket 1, 3 och 4 ut- ges i 10 § förstastycket 1, 3 och 4 ut
ges tillfällig föräldrapenning under ges tillfällig föräldrapenning under
ytterligare högst 30 dagar för varje ytterligare högst 60 dagar för varje
barn och år.                                barn och år.

Tillfällig föräldrapenning enligt 10 § tredje stycket utges under högst två dagar per barn och år.

Tillfällig föräldrapenning enligt 10 § fjärde stycket utges under högst tio dagar per barn. Sådan tillfällig föräldrapenning utges inte för tid efter sextionde dagen efter barnets hemkomst efter förlossningen. Vid adoption räknas tiden från den tidpunkt föräldrarna fått barnet i sin vård.

Uppbär en förälder oavkortade löneförmåner under tid då han bedriver studier, jämställs avstående från studier med avstående från förvärvsarbete vid tillämpning av bestämmelserna om tillfällig föräldrapenning, i den mån föräldern går miste om löneförmånerna.

1.   Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990.

2.   I fråga om föräldrapenning för vård av barn som är fött före oktober 1989 gäller fortfarande äldre föreskrifter i 4 kap. 6 §, dock med de avvikelser som anges i 3.

3.   Vid tillämpning av 4 kap. 6 § tredje och fjärde styckena i deras äldre lydelse skall föräldrapenning, som annars skulle ha utgetts med belopp motsvarande garantinivån, i stället utges

a)   för ytterligare högst 30 dagar med belopp som motsvarar förälderns sjukpenning, om barnet är fött under augusti 1989, och

b)   för ytterligare högst 60 dagar med belopp som motsvarar förälderns sjukpenning, om barnet är fött under september 1989.

33

1989/90: SfU 11 Bilaga 2

Socialutskottets yttrande 1989/90:SoU4y

Tillfällig föräldrapenning vid stängning av daghem, m.m.

Till socialförsäkringsutskottet

Socialförsäkringsutskottet har hemställt om socialutskottets yttrande över ett antal motioner om tillfållig föräldrapenning i de fall en förälder måste avstå från förvärvsarbete vid stängning av daghem eller då dagbarnvårdarens egna barn är sjuka. Det gäller motionerna 51202 av Bengt Harding Olson (fp), Sf219 av Rinaldo Karlsson (s), Sf220 av Ingbritt Irhammar och Gunnar Björk (c), 51235 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s), 51245 av Gunnar Thollander m.fl. (s), 51261 av Lars Werner m.fl. (vpk), yrkande 2, SOIO av Karin Israelsson och Martin Olsson (båda c), SO 13 av Ulla Berg och Rosa-Lill Wåhlstedt (båda s) samt S068 av Daniel Tarschys m.fl. (fp), yrkande 2.

Under allmänna motionstiden i år har väckts motion 1989/90;5o609 av Eva Johansson m.fl. (s), vilken samtidigt överlämnas till socialförsäkringsutskottet. Även detta motionsyrkande behandlas i yttrandet.

Utskottet

Gällande bestämmelser

Tillfallig föräldrapenning utges till förälder som behöver avstå från förvärvsarbete för att vårda barn under tolv år bl.a. till följd av sjukdom eller smitta hos barnet eller barnets ordinarie vårdare (t.ex. hos dagbarnvårdare), vid besök i samhällets förebyggande barnhälsovård eller då den andra föräldern besöker läkare med annat barn i familjen (4 kap. 10 § första stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring, AFL). För barn som är yngre än 240 dagar utges tillfållig föräldrapenning endast om tillsynen av barnet är stadigvarande ordnad eller om barnet vårdas på sjukhus. Tillfållig föräldrapenning kan utges under högst 90 dagar per barn och år. Vid sjukdom eller smitta hos barnets ordinarie vårdare kan dock ersättning utgå under högst 60 dagar. Utöver dessa dagar har en fader rätt till sammanlagt tio dagars föräldrapenning i samband med barns födelse eller vid adoption.

Tillfallig föräldrapenning utges också till förälder till barn som fyllt

fyra men inte tolv år när föräldern avstår från förvärvsarbete i sam-       34

band   med   föräldrautbildning,  besök   i   barnets  skola  eller  besök  i

förskola eller fritidsverksamhet inom samhällets barnomsorg i vilken I989/90:SfUl 1

barnet deltar. För sådana s.k. kontaktdagar utges ersättning under två        Bilaga 2 dagar per barn och år.

Motionerna

De nio remitterade motionerna berör rätten till tillfållig föräldrapenning i de fall en förälder måste avstå från förvärvsarbete till följd av att daghemmet stänger eller dagbarnvårdares barn insjuknar. I samtliga dessa motioner påpekas att småbarnsföräldrarna drabbas ekonomiskt i de fall ersättare inte finns tillgänglig.

I motionerna Sf202 av Bengt Harding Öbon (fp), Sf219 av Rinaldo Karbson (s), Sf235 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s), Sf245 av Gunnar Thollander m.fl. (s) och Sf3l3 av Ulla Berg och Rosa-Lill Wåhbtedt (båda s) begärs tillkännagivanden resp. beslut om att tillfållig föräldrapenning skall kunna utgå då dagbarnvårdarens eget barn är sjukt.

I motion Sf368 av Daniel Tarschys m.fl. (fp), yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om att tillfallig föräldrapenning skall kunna utnyttjas även när daghemmet är stängt på grund av sjukdom eller när dagbarnvårdarens barn är sjukt.

I motionerna 5/220 av Ingbritt Irhammar och Gunnar Björk (båda c) och Sf3i0 av Karin Israebson och Martin Obson (båda c) begärs en utredning om motsvarande rätt till tillfållig föräldrapenning.

Lars Werner m.fl. (vpk) begär i motion Sf261, yrkande 2 att regeringen lägger fram förslag så att rätten till tillfållig föräldrapenning omfattar även de fall när kommunal barnomsorg stängs på grund av sjukdom hos personalen eller på grund av brist på personal.

I motion So609 av Eva Johansson m.fl. (s) begärs en utredning angående ersättning för förlorad arbetsförtjänst för förälder som på grund av tillfalliga stängningar av barnomsorgen inte kan förvärvsarbeta. Motionärerna lämnar öppet hur ersättningsfrågan skall lösas, men betonar att den lösning man väljer bör vara sådan att man i framtiden slipper tvister om vem — kommunen eller staten/socialförsäkringssystemet — som har huvudansvaret för att den enskilde hålls skadeslös.

Tidigare behandling

Frågan om rätt till tillfållig föräldrapenning för förälder som vårdar barn som på grund av sjukdom eller smitta hos ordinarie vårdares barn inte kan vistas där togs upp av föräldraförsäkringsutredningen i dess betänkande Enklare föräldraförsäkring SOU 1982:36 (s. 143—144). Utredningen hävdade att en utvidgning av bestämmelserna så att föräldrapenning skulle kunna utges på grund av sjukdom eller smitta hos ordinarie vårdares barn skulle medföra en betydande utökning av försäkringen. Om dagmammans barn insjuknade skulle detta kunna medföra rätt till föräldrapenning för flera barn samtidigt som normalt vårdas hos henne. Även om det kunde finnas skäl att ge rätt

35

till föräldrapenning i  här nämnd situation var utredningen, framför    1989/90:SfUl 1

allt av  kostnadsskäl, inte beredd att föreslå en sådan utvidgning av            Bilaga 2

försäkringen.

Motioner med samma syfte som de nu aktuella har behandlats av socialförsäkringsutskottet flera gånger tidigare, senast i betänkande 1988/89:S1U12. Socialförsäkringsutskottet uttalade då sin förståelse för de problem som påtalades i motionerna. Enligt utskottets uppfattning fanns det emellertid en betydande risk för att en utvidgning av rätten till tillfållig föräldrapenning i de situationer som avsågs i motionerna skulle inverka menligt på kommunernas ansvarstagande för barnomsorgen och att socialförsäkringen skulle få ta över en stor del av det kommunala ansvaret. Utskottet hade erfarit att personalbristen inom den kommunala barnomsorgen var särskilt stor i Stockholm, Göteborg och Malmö men att personalbristen ökade även på andra håll i landet. Socialförsäkringsutskottet underströk därför att den som förmedlat barnomsorgen, dvs. i allmänhet kommunen, har ansvar för att ersättare finns tillgänglig i sådana situationer som avsågs i motionerna. Detta gällde i fråga om tillfållig föräldrapenning vid sjukdom hos dagbarnvårdarens barn och i än högre grad vid stängning av daghem, anförde utskottet och avstyrkte de då aktuella motionerna (res. fp, c, mp gemensamt).

Socialutskottet gör följande bedömning.

Inom barnomsorgen uppkommer tillfallen då daghem, fritidshem eller dagbarnvårdare inte kan ge den barnomsorg som utlovats. Oavsett anledningen härtill finns det i dag — med undantag för vid dagbarnvårdares sjukdom — ingen rätt för föräldrar att få ersättning för förlorad arbetsinkomst vid sådana tillfållen. Stängningen av barnomsorgen drabbar därför småbarnsföräldrarna ekonomiskt.

Många föräldrar saknar dessutom möjlighet eller har stora svårigheter att vara borta från sina arbeten eller sina studier vid varje tillfålle som barnomsorgen stänger oförutsett. Detta problem kvarstår även om en ekonomisk kompensation skulle utgå. Utskottet vill därför betona att det i första hand måste eftersträvas att barnomsorgen hålls öppen på överenskomna tider. Såsom socialförsäkringsutskottet framhållit är det kommunerna som ansvarar för att ersättare finns tillgängliga i de situationer som avses i motionerna.

Utskottet delar uppfattningen i motionerna att de föräldrar som drabbas av tillfålliga och oförutsedda stängningar av barnomsorgen bör hållas ekonomiskt skadeslösa. Utskottet anser därför att frågan om ersättning för förlorad arbetsförtjänst för föräldrar, som inte kan förvärvsarbeta på grund av tillfalliga stängningar av barnomsorgen, bör utredas. Utredningen bör syfta till en lösning som inte bidrar till att minska kommunernas ansvarstagande för barnomsorgen. Lösningen bör också motverka tvister om vem — kommunen eller staten/socialförsäkringssystemet — som har huvudansvaret för att den enskilde hålls skadeslös. Utskottet förordar att vad utskottet här anfört

med anledning av motionerna 5o609 (s), Sf202 (fp), Sf219 (s), Sf220    1989/90:SfUl 1

(c), Sf235 (s), Sf245 (s), Sf261 (vpk) yrkande 2, SOIO (c), 5013 (s) och        Bilaga 2 SD68 (fjp) yrkande 2 ges regeringen till känna.

Socialutskottet   beslutar   att   med   detta   yttrande   överlämna   motion 5o609 (s) till socialförsäkringsutskottet.

Stockholm den 15 mars 1990 På socialutskottets vägnar

Daniel Tarschys

Närvarande; Daniel Tarschys (fp), Bo Holmberg (s), Anita Persson.(s), Sten Svensson (m), Aina Westin (s), Ingrid Andersson (s), Per Sten-marek (m), Johnny Ahlqvist (s), Rinaldo Karlsson _(s), Ingrid Hemmingsson (m), Ingrid Ronne-Björkqvist (fp), Rosa Östh (c), Gudrun Schyman (vpk), Anita Stenberg (mp), Sinikka Bohlin (s), Maj-Inger Klingvall (s) och Göran Engström (c).

37