13. Registerhållningsavgift för traktorer

Fordonsfrågor (Betänkande 2004/05:TU6 Trafikutskottet)

Trafikutskottets betänkande2004/05:TU6

Fordonsfrågor

Sammanfattning
I detta betänkande behandlas 26 motionsyrkanden från den allmänna
motionstiden hösten 2004. Förslagen berör en rad olika fordonsrelaterade
frågor som bl.a. fordonsbesiktning, utrustningskrav och fordonsskyltning
men också ärenden om förarprövning och vissa parkeringsfrågor.
Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga motionsförslag, med
hänvisning främst till genomförda eller aviserade åtgärder, pågående
beredningsarbete och den beslutsordning som råder inom fordonsområdet.
I betänkandet finns fem reservationer.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Fordonskontroll och förarprövning
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:T463 yrkande 3 och 2004/05:T468
yrkande 8.
Reservation 1 (m, fp, kd)

2. Typgodkännande
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:T459 yrkande 16 och 2004/05:T463
yrkande 4.
Reservation 2 (m, fp, kd)

3. Fordonsekipages totalvikt
Riksdagen avslår motion 2004/05:T235.

4. Övergivna fordon
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:T261 yrkande 1, 2004/05:T303,
2004/05:T482 och 2004/05:T506.
Reservation 3 (c)

5. Elfordon
Riksdagen avslår motion 2004/05:T284.

6. Samåkning
Riksdagen avslår motion 2004/05:T419.

7. Vinterdäck
Riksdagen avslår motion 2004/05:T508.

8. Parkeringstillstånd
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:T330, 2004/05:T421 yrkandena 1 och
2 samt 2004/05:T472 yrkandena 1 och 2.

9. Snöskoterfrågor
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:T258 och 2004/05:MJ289 yrkande 5.

10. Tvåhjuliga motorfordon
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:T290 yrkande 1 och 2004/05:T498
yrkandena 1 och 3.

11. Fordonsskyltning
Riksdagen avslår motion 2004/05:T463 yrkande 5.
Reservation 4 (m, kd)

12. Chipstrimning
Riksdagen avslår motion 2004/05:T461 yrkande 12.

13. Registerhållningsavgift för traktorer
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:T246 och 2004/05:T250.
Reservation 5 (m, fp, kd, c)

Stockholm den 3 mars 2005
På trafikutskottets vägnar

Claes Roxbergh
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Claes Roxbergh (mp),
Elizabeth Nyström (m), Jarl Lander (s), Erling Bager (fp), Hans Stenberg
(s), Krister Örnfjäder (s), Johnny Gylling (kd), Karin Svensson Smith
(v), Claes-Göran Brandin (s), Jan-Evert Rådhström (m), Monica Green (s),
Sven Bergström (c), Kerstin Engle (s), Mikael Johansson (mp), Börje
Vestlund (s), Carl-Axel Roslund (m) och Marie Wahlgren (fp).

Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
I detta betänkande behandlas 26 motionsyrkanden från den allmänna
motionstiden hösten 2004. Förslagen berör en rad olika fordonsrelaterade
frågor som bl.a. fordonsbesiktning, utrustningskrav och fordonsskyltning
men också ärenden om förarprövning och vissa parkeringsfrågor.

Utskottets överväganden
Fordonskontroll och förarprövning
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslag om en avreglering av fordonskontrollen
och Vägverkets förarprövning. Utskottet hänvisar till tidigare
ställningstaganden om att intresset av att främja en hög trafiksäkerhet, en
god miljö och en regional balans inte talar för att genomföra de
motionsledes framförda förslagen till förändringar av dagens system.
Jämför reservation 1 (m, fp, kd).
Bakgrund
Allmänt om Bilprovningen
Periodisk kontrollbesiktning är obligatorisk för de flesta motordrivna
fordon och släpfordon. Det huvudsakliga syftet med besiktningen är att
kontrollera att beskaffenhet och utrustning hos ett fordon som är i
bruk uppfyller föreskrivna krav i fråga om trafiksäkerhet och miljö.
AB Svensk Bilprovning (Bilprovningen) är ett av tre besiktningsorgan
som har ensamrätt att utföra kontrollbesiktning. Bilprovningen, som
bildades år 1963, har som huvudsaklig verksamhet att utföra obligatorisk
kontroll- och registreringsbesiktning av motorfordon och andra i
fordonslagen (2002:574) preciserade fordon såsom släpfordon och traktorer
som utgörs av ombyggda bilar. Bilprovningen samägs av staten, motorbranschens
organisationer och bilförsäkringsföretagen. Statens ägarandel är 52 %.

Bilprovningens verksamhet under 2004
Under 2004 utgjorde 98 % av Bilprovningens marknadsvolym obligatoriska
och ej konkurrensutsatta produkter. Den konkurrensutsatta delen av
Bilprovningens verksamhet är avgränsad genom att den bedrivs i dotterbolag.
Inkomster från monopolverksamheten får inte användas inom den
konkurrensutsatta verksamheten.
2004 års kundnöjdhetsmätning bland privatkunder visar att 88 % är nöjda
med besöket, vilket är en förbättring med 4 procentenheter jämfört med
föregående undersökning 2002. 77 % har förtroende för Bilprovningen som
företag. Införskaffande av en andra mobil besiktningsanläggning anges
av Bilprovningen AB ha förbättrat tillgängligheten i glesbygd under
året. Satsningen på en bättre produktionsplanering samt införandet av
reserverad tid på kallelsen anges ha resulterat i att de tidigare långa
väntetiderna har försvunnit.
Vägverkets förarprov
Förarprov för körkort genomförs av Vägverket. I Vägverkets regleringsbrev
för 2005 har regeringen beslutat som mål att kötiderna skall minska för
kunskapsprov och körprov för körkort så att kötiderna fr.o.m. den 31
december 2005 är högst tre veckor vid första och andra provtillfället
för respektive prov. I övriga fall skall kötiden endast i undantagsfall
överstiga sex veckor.
Tidigare riksdagsbehandling
Utskottet har vid flera tidigare tillfällen behandlat frågan om AB Svensk
Bilprovnings verksamhet och då vidhållit att riksdagens beslut från
hösten 1996 om att Bilprovningens monopol i fråga om kontrollbesiktningar
bör ligga fast. Utskottet har i dessa sammanhang anfört att intresset
av att främja en hög trafiksäkerhet, en god miljö och en regional balans
talade för en fortsatt ensamrätt för AB Svensk Bilprovning att utföra
kontrollbesiktningar.
Inte heller i den senaste riksdagsbehandlingen av frågan (bet. 2003/04:TU6)
ansåg utskottet att det framkommit skäl som gav anledning till ett ändrat
ställningstagande från riksdagens sida. I sammanhanget erinrade utskottet
om att Bilprovningen erbjuder bland de lägsta priserna i Europa för
besiktning samt att Bilprovningen vidtagit en rad åtgärder för att komma
till rätta med tidigare köproblem. Det gäller bl.a. förlängda öppettider
och nya bokningsrutiner där bl.a. personbilsägare erbjuds en reserverad
plats i samband med kallelsen till besiktning.
Riksdagen har även behandlat förslag om konkurrensutsättning av förarprov,
senast i betänkande 2004/05:TU2 Fortsatt arbete för en säker vägtrafik.
Utskottet angav som sin mening att det inte såg hur en avreglering
skulle kunna avhjälpa situationen med långa köer. Tvärtom skulle en
sådan åtgärd enligt utskottet kunna ge klara nackdelar för såväl
trafiksäkerhet som effektivitet.
Motionsförslag
Elizabeth Nyström m.fl. (m) hänvisar i motion 2004/05:T463 till att
Konkurrensverket i en granskning kommit fram till att monopolet på
fordonskontroll bör avvecklas. Motionärerna, som är av samma mening,
anser att detta skulle ha inneburit bättre tillgänglighet och ökad
service. Dessutom skulle AB Svensk Bilprovning med sin stora kunskap få
bättre möjligheter att kunna konkurrera på den internationella marknaden,
anför motionärerna vidare (yrkande 3).
Enligt vad Erling Bager m.fl. (fp) framför i motion 2004/05:T468 leder
dagens monopol på bilprovningen och förarprov för körkort till alltför
långa köer. En konkurrensutsättning av dessa uppgifter hade enligt
motionärerna förbättrat situationen (yrkande 8).
Utskottets ställningstagande
Förslag om att avreglera och konkurrensutsätta fordonskontrollen och
förarprövningen har behandlats av utskottet vid ett antal tillfällen.
Angående fordonskontrollen har utskottet varit av meningen att intresset
av att främja en hög trafiksäkerhet, en god miljö och en regional balans
talar för en fortsatt ensamrätt för AB Svensk Bilprovning att utföra
kontrollbesiktningar. Enligt utskottets mening har det sedan den senaste
riksdagsbehandlingen (bet. 2003/04:TU6 Fordonsfrågor) inte framkommit
några skäl som talar för ett förändrat ställningstagande i denna fråga.
I sammanhanget vill utskottet vidare uppmärksamma de åtgärder som under
senare tid vidtagits i syfte att minska köerna och förbättra tillgängligheten
till Bilprovningens tjänster. Det gäller investeringar i nya
besiktningsstationer inklusive en mobil sådan samt att förslag till
besiktningstid
numera återfinns på samtliga kallelser till besiktning. Enligt utskottets
mening har dessa förändringar inneburit en välkommen vidareutveckling
av Bilprovningen AB:s tjänster. Motionsförslag om en avveckling av
Bilprovningens monopol på fordonskontroll avstyrks därför.
Angående Vägverkets förarprov ser utskottet inte hur en avreglering
skulle kunna avhjälpa situationen med långa köer. Tvärtom skulle en
sådan åtgärd enligt utskottet kunna ge klara nackdelar för såväl
trafiksäkerhet som effektivitet. Motionsförslag om en avreglering av denna
verksamhet avstyrks följaktligen, med hänvisning främst till tidigare
ställningstagande.
Typgodkännande
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsförslag om typgodkännanden
av fordon. Utskottet välkomnar samtidigt genomförda och aviserade
åtgärder inom området.
Jämför reservation 2 (m, fp, kd).
Bakgrund
Allmänt
Reglerna om typgodkännande av flertalet typer av motorfordon är numera
helt harmoniserade i EU:s medlemsländer. Ett EG-typgodkännande utfärdas
av en behörig myndighet och utgör en bekräftelse på att en viss
fordonsmodell uppfyller uppställda krav. Det är härefter fordonstillverkaren
som svarar för att alla serietillverkade exemplar av den typgodkända
fordonsmodellen uppfyller kraven.
För personbil gäller sedan den 1 januari 1993 direktiv (70/156/EEG) om
typgodkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa. Från detta år
kunde medlemsländerna frivilligt tillämpa reglerna. Sedan januari 1998
skall emellertid alla personbilar som registreras första gången vara
EG-typgodkända.
I de fall fordonet på något sätt modifieras, exempelvis genom
prestandahöjande åtgärder, upphör godkännandet att gälla och fordonet måste
besiktigas. Reglerna för sådana godkännanden är inte harmoniserade i EU,
vilket har angetts leda till problem vid import och export av modifierade
fordon. För närvarande arbetar en arbetsgrupp med representanter från
bl.a. Regeringskansliet och motororganisationerna med denna fråga, i
syfte att underlätta gränsöverskridande handel med sådana fordon.
Reglerna om typgodkännande av vissa fordon, såsom husvagnar och husbilar,
är ännu inte harmoniserade inom EU. För dessa fordon finns i Sverige
särskilda bestämmelser med avseende på exempelvis gasolanordningar. För
närvarande pågår ett arbete med att anpassa dessa bestämmelser till
gällande europeisk rätt.
Tidigare har ett flertal myndigheter haft föreskrivningsrätt vad gäller
tillämpningen av reglerna för typgodkännanden. Från och med september
2004 har dock Vägverket övertagit den föreskrivningsrätt som tidigare
låg på Naturvårdsverket (3 kap. 5 § fordonsförordningen [2004:679]). I
dag är det Räddningsverket som har föreskrivningsrätt vad gäller
gasolanordningar på husvagnar och husbilar. Även denna uppgift kommer inom
kort att överföras till Vägverket. I framtiden kommer således Vägverket
att vara den enda myndigheten med föreskrivningsrätt inom området.
Motionsförslag
I motion 2004/05:T463 av Elizabeth Nyström m.fl. (m) uppmärksammas
systemet med nationellt typgodkännande av fordon. Enligt motionärerna är
det en brist att dessa typgodkännanden, som utformas av Vägverket, endast
är giltiga i Sverige. Ytterligare en brist anges vara att det inte finns
någon manual om hur dokumentation skall lämnas eller vilka specifika
uppgifter som skall lämnas till berörda myndigheter, dvs. Vägverket,
Bilprovningen och bilregistret. Enligt motionärerna leder detta samt
systemets komplexitet till onödigt stora kostnader (yrkande 4).
I motion 2004/05:T459 av Johnny Gylling m.fl. (kd) uppmärksammas att
fordonsägare i vissa tillståndsärenden tvingas vända sig till ett flertal
myndigheter. Enligt motionärerna kan detta leda till problem då
myndigheterna lämnar olika besked, har olika uppfattningar eller hänvisar
till regler som står i motsats till varandra. Mot denna bakgrund föreslås
att handläggningen av dessa ärenden centraliseras till en myndighet
(yrkande 16).
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottet är det av största vikt att enskilda och näringsidkare
vid ansökning av tillstånd samt vid typgodkännande av fordon inte påförs
större kostnader och administrativa bördor än som motiveras bl.a. utifrån
trafiksäkerhetshänsyn. Dessa ärenden måste handläggas på ett effektivt
sätt. Utskottet välkomnar därför de åtgärder som vidtagits och aviserats
inom området, främst centraliseringen av föreskrivningsrätten till en
myndighet och den tillsatta arbetsgruppen om import och export av
modifierade fordon. Utskottet ser ingen anledning att ta något initiativ
till ytterligare åtgärder. Här behandlade motionsförslag avstyrks således.

Fordonsekipages totalvikt
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen föreslås avslå motionsyrkanden om fordonsekipages totalvikt.
Utskottet konstaterar samtidigt att frågan är föremål för beredning
inom Europeiska gemenskapen samt anger att de förslag som lagts fram i
Europaparlamentet är av största intresse.
Jämför särskilt yttrande 1 (m).
Bakgrund
Allmänt
Regler för släpvagnskombinationer återfinns i två lagstiftningsområden
dels fordonslagstiftningen, dels körkortslagstiftningen. Gränserna för
hur tunga ekipage som får framföras med B-körkort är gemensamma i EU
och styrs av rådets direktiv 91/439/EEG. Med körkort behörighet B får
en förare framföra en personbil med en totalvikt av högst 3,5 ton, eller
lätt lastbil och ett till sådan bil kopplat lätt släpfordon. Med behörighet
C får en förare framföra tung lastbil, eller personbil med en totalvikt
över 3,5 ton och ett till sådan bil kopplat lätt släpfordon. Regelverket
innebär vidare att för körkortsbehörighet B får en släpvagn med en
totalvikt på högst 750 kg dras. Väger släpvagnen mer än 750 kg får
släpvagnens totalvikt inte vara högre än bilens tjänstevikt. Dessutom
krävs att släpvagnens och bilens sammanlagda totalvikt inte överstiger
3 500 kg.
Tidigare riksdagsbehandling
I betänkande 2003/045:TU6 Fordonsfrågor konstaterade utskottet att
utvecklingen av fordonsparken delvis har förändrat förutsättningarna för
att dra släpvagnar samt att utvecklingen mot mindre och mer energisnåla
fordon med god prestanda har inneburit att regeln om att släpvagnens
totalvikt inte får vara högre än bilens tjänstevikt ibland upplevs som
en besvärande begränsning. Vidare konstaterades att det finns önskemål
om att höja den sammanlagda viktgränsen på 3 500 kg.
Utskottet var av meningen att regelverket för fordonsvikter bör främja
en utveckling av ändamålsenliga och trafiksäkra transporter samt att
det därför är angeläget att de aktuella bestämmelserna följs upp med
hänsyn till den fordonstekniska utvecklingen och nya forskningsrön.
Utskottet var inte berett att ta något initiativ för att ompröva den
sammanlagda viktgränsen på 3,5 ton eftersom denna bestämmelse vilar på
ett internationellt regelverk och har utformats efter bl.a. trafiksäkerhetskrav
och de risker som är förknippade med tunga fordonsekipage.
I det av riksdagen godkända betänkandet gjordes däremot ett tillkännagivande
till regeringen om att det är angeläget med fortsatta överväganden kring
regleringen om att släpvagnens totalvikt inte får vara högre än bilens
tjänstevikt. Utskottet förutsatte att denna fråga behandlas inom ramen
för det fortsatta arbetet inom området samt att Sverige aktivt verkar
inom EU för utvecklingen av ändamålsenliga fordons- och körkortsregler.

Motionsförslag
Johan Linander (c) anger i motion 2004/05:T235 att dagens viktbegränsningar
för körkort behörighet B härstammar från en tid då bilarna inte var så
tunga som i dag. Då många nytillverkade fordon väger över 2 500 kg
innebär dagens regelverk att exempelvis husvagnsägare tvingas använda en
mindre personbil, vilket är negativt för trafiksäkerheten. Tillåten
totalvikt borde därför höjas, enligt motionären, som dock anser att
dagens regel om att ett släpfordons totalvikt inte får överstiga dragbilens
tjänstevikt bör förbli oförändrad.
Utskottets överväganden
Utskottet har tidigare angett som sin mening att regelverket för
fordonsvikter bör främja en utveckling av ändamålsenliga och trafiksäkra
transporter samt att det därför är angeläget att de aktuella bestämmelserna
följs upp med hänsyn till den fordonstekniska utvecklingen och nya
forskningsrön.
Enligt utskottets mening är därför pågående beredning inom Europeiska
gemenskapen av ett nytt körkortsdirektiv ett angeläget tillfälle att
ompröva dagens regelverk i ljuset av de senare årens forskning och
tekniska utveckling. Då frågan för närvarande är föremål för beredning
inom Europeiska gemenskapen anser utskottet inte att ytterligare initiativ
från riksdagens sida är nödvändiga, motionerna avstyrks således. De
förslag till nya viktgränser som lagts fram i Europaparlamentet är enligt
utskottets mening av största intresse.
Övergivna fordon
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslag om övergivna fordon med hänvisning
till att dagens regelverk trätt i kraft nyligen och ännu inte utvärderats.

Jämför reservation 3 (c).
Bakgrund
Tidigare riksdagsbehandling
Förslag till förändrat regelverk för omhändertagande av övergivna fordon
behandlades senast av utskottet under våren 2004 (bet. 2003/04:TU6
Fordonsfrågor). Utskottet var vid detta tillfälle inte berett att ta
några initiativ i frågan, eftersom riksdagen nyligen ändrat lagstiftningen
om flyttning av fordon i syfte att minska problemet med övergivna fordon
i naturen. Utskottet hänvisade dock till sitt tidigare ställningstagande
om behovet av en ingående uppföljning av den nya lagstiftningen så att
regelsystemet inte får oönskade konsekvenser för enskilda markägare
eller motverkar syftet att effektivisera möjligheten att forsla bort
övergivna fordon.
Motionsförslag
I motion 2004/05:T303 av Jan Ertsborn (fp) anges att antalet övergivna
fordon på och utmed motorvägarna synes ha ökat under senare tid. Då de
övergivna fordonen och även de fordon som stannar för att undersöka
dessa utgör en trafiksäkerhetsrisk, kräver motionären att dagens
lagstiftning ändras så att dessa fordon kan flyttas omedelbart. Enligt
motionären bör det vara polisen som beslutar härom, utan att invänta
utredningar från Vägverket.
Birgitta Carlsson och Rigmor Stenmark (båda c) efterfrågar i motion
2004/05:T261 befogenheter för polis eller markägare att snabbare än i
dag transportera bort fordon som lämnats utefter vägar eller på annan
plats, främst eftersom de utgör en trafiksäkerhetsrisk och förorenar
miljön (yrkande 1).
Inger Lundberg (s) anger i motion 2004/05:T482 att en båt, bil eller
annat fordon som ställts på en uppställningsplats, och vars ägare inte
är känd, inte får flyttas. Enligt motionärens mening måste den enskilde
kunna få tillgång till sin uppställningsplats även om det inte kan
fastställas vem som är ägare till det fordon som tagit upp platsen.
Kronofogden borde därför ges befogenhet att bidra med handräckning vid
flyttning av fordon också när fordonets ägare inte är känd, menar
motionären.
I motion 2004/05:T506 anför Kenth Högström (s) att överblivna fordon
längs med våra vägar under de senaste åren blivit ett allt större problem.
Enligt motionären är den nyligen gjorda revideringen av lagen och
förordningen om flyttning av fordon i vissa fall inte tillräcklig. Det
krävs ytterligare skärpningar för att snabbare komma till rätta med det
ökande antalet övergivna, herrelösa, men fortfarande brukbara fordonen.
Mark- och fastighetsägarna måste ges starkare rätt och polis och
myndigheter större befogenheter.
Utskottets ställningstagande
Övergivna fordon längst våra vägar och i naturen är enligt utskottet
ett problem som måste tas på allvar. Att den nyligen genomförda
revideringen av lagen och förordningen om flyttning av fordon enligt flera
motionärer inte är tillräcklig manar till eftertanke.
Utskottet är i dagsläget inte berett att ta initiativ till en förändrad
lagstiftning, främst eftersom det nya regelverket ännu inte utvärderats.
Utskottet kommer dock att följa utvecklingen och utgår ifrån att
ingående uppföljningar av den nya lagstiftningen kommer att genomföras så
att regelsystemet inte får oönskade konsekvenser för enskilda markägare
eller motverkar syftet att effektivisera möjligheten att forsla bort
övergivna fordon. Motionsförslag om övergivna fordon avstyrks med vad
som här anförts.
Elfordon
Utskottets förslag i korthet
Ett motionsförslag om användning av elfordon avstyrks med hänvisning
till aviserade åtgärder.
Motionsförslag
I motion 2004/05:T284 av Jan Lindholm (mp) anges att dagens klassificering
av vägnätet inte beaktat tillkomsten av nya fordonstyper, främst elbilar,
samt att detta ger upphov till vissa konflikter. Det gäller främst
huruvida gång-, cykel- och mopedvägar skall kunna trafikeras av små och
lätta elfordon, en fråga vars hantering skiljer sig åt mellan olika
kommuner. Mot denna bakgrund efterfrågas en utredning om en klassificering
av vägnätet som är praktiskt tillämpbar på de nya fordonstyper som kommer
i och med omställningen till nya villkor för energiförbrukning.
Utskottets ställningstagande
Den fordonstekniska utvecklingen, omställningen till ett långsiktigt
hållbart transportsystem och tillkomsten av nya fordonstyper väcker
frågor kring transportinfrastrukturens utformning och användning. Denna
diskussion har stor betydelse inte minst i arbetet med att uppfylla de
transportpolitiska delmålen om ett trafiksäkert, tillgängligt och
miljövänligt transportsystem. Den motionsledes uppmärksammade frågan om
elfordon, vilka enligt vad utskottet erfarit i huvudsak klassificeras
som moped klass I, bör ses i detta sammanhang. Då användningen av gång-
cykel- och mopedvägar främst är en kommunal fråga ser utskottet positivt
på att Vägverket åtagit sig att i samarbete med Kommunförbundet utreda
huruvida moped klass I skall kunna nyttja dessa vägar. Motionsförslaget
synes mot denna bakgrund bli tillgodosett och bör därför inte föranleda
något åtgärd från riksdagens sida. Följaktligen avstyrks motionen.
Samåkning
Utskottets förslag i korthet
Ett motionsyrkande om samåkning avstyrks av utskottet, som utgår ifrån
att regeringen följer utvecklingen och vidtar erforderliga åtgärder i
syfte att om möjligt underlätta och stimulera samåkandet.
Bakgrund
Allmänt
Samåkning innebär att flera personer mer regelbundet åker i samma bil,
företrädesvis till och från arbetsplatsen. Bilpool är till för dem som
visserligen har behov av bil, men bara ibland. Vägverket bedriver ett
aktivt arbete för att stimulera samåkning. Exempel på sådan verksamhet
finns på flera håll i Sverige, bl.a. i Stockholms stad.
Tidigare riksdagsbehandling
Vid tidigare behandling av motionsförslag om samåkning har utskottet
angett som sin mening att det av flera samhälleliga skäl är angeläget
med ett effektivt fordonsutnyttjande. Utskottet har därför sett mycket
positivt på de olika initiativ som tas av bilistorganisationer och andra
frivilligorganisationer samt kommuner och företag.
Utskottet konstaterade att Vägverkets verksamhet på området främst består
i att sammanställa information. Det kan, menade utskottet, emellertid
finnas skäl att överväga ett intensifierat ansvar på detta område.
Utskottet angav som sin mening att det i första hand ankommer på Vägverket
att, inom ramen för sitt sektorsansvar, bedöma behovet av ytterligare
informationsinsatser.
Då samåkning och bilpooler enligt utskottets mening främst är en fråga
av lokal eller regional betydelse angav utskottet som sin mening att
statens engagemang i huvudsak bör begränsas till informationsinsatser
och stöd till forskning.
Motionsförslag
Tuve Skånberg (kd) talar i motion 2004/05:T419 om de nationalekonomiska,
miljömässiga och trafikmässiga fördelarna med samåkning. För att uppnå
dessa vinster föreslås åtgärder för att stimulera samåkandet, exempelvis
inrättande av en nationellt samordnad samåkningscentral.
Utskottets ställningstagande
Utskottet kan inte nog understryka fördelarna med samåkning, inte minst
för uppfyllandet av det transportpolitiska delmålet om en god miljö.
Många initiativ har tagits inom området, bl.a. av enskilda och privata
aktörer som utnyttjar Internet och modern teknik för att föra samman
potentiella samåkare. Det har vidare bedrivits en inte oansenlig
forskningsverksamhet inom området. Enligt vad utskottet erfarit har
samåkningen dock, trots dessa initiativ, inte blivit ett alternativ för
någon större grupp av landets trafikanter.
Givet samåkningens fördelar utgår utskottet ifrån att regeringen följer
utvecklingen och vidtar erforderliga åtgärder i syfte att om möjligt
underlätta och stimulera samåkandet. Det kan bl.a. gälla förslaget om
samåkningscentraler. Även landets kommuner kan spela en viktig roll i
detta arbete. Med vad som anförts avstyrks motion 2004/05:T419.
Vinterdäck
Utskottets förslag i korthet
Med hänvisning till tidigare ställningstagande avstyrker utskottet
motionsförslag om att nya bilar skall levereras med vinterdäck.
Bakgrund
Allmänt
Enligt trafikförordningen (1998:1276) skall personbil, lätt lastbil och
buss med en totalvikt av högst 3 500 kg samt släpvagn, som dras av sådant
fordon, vid färd på väg vara försedda med vinterdäck eller likvärdig
utrustning mellan den 1 december och den 31 mars när vinterväglag råder.

Tidigare behandling i riksdagen
I det av riksdagen godkända betänkandet 2003/04:TU6 Fordonsfrågor
avstyrkte utskottet ett motionsförslag om att nya bilar skall levereras
med vinterdäck. Utskottet angav att vinterdäck, i motsats till sådan
säkerhetsutrustning som regleras i 11 § fordonskungörelsen, endast är
obligatoriskt under en del av året och att utskottet därför inte var
berett att förorda att vinterdäck skall ingå som standardutrustning vid
leverans av bil.
Motionsförslag
I motion 2004/05:T508 av Per Erik Granström m.fl. (s) uppmärksammas att
nya bilar levereras utan vinterdäck som standard, trots att vinterdäck
är obligatoriskt under en del av året enligt trafikförordningen (1998:1265).
Motionärerna menar att bilproducenterna bör ha ett helhetsansvar och
endast sälja fordon som kan anses vara enligt lagen fullt säkerhetsutrustade,
vilket enligt motionärerna innebär att nya bilar skall levereras med
vinterdäck.
Utskottets ställningstagande
Utskottet avstyrkte i det av riksdagen godkända betänkandet 2003/04:TU6
Fordonsfrågor ett motionsförslag om att nya bilar skall levereras med
vinterdäck. Utskottet har inte ändrat inställning i frågan. Motionen
avstyrks därför med hänvisning till tidigare ställningstagande.
Parkeringstillstånd
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen förslås avslå motionsyrkanden om parkeringstillstånd. Utskottet
anger att syftet med förslagen dock i väsentlig grad kan bli tillgodosett
genom vidtagna eller förutsatta åtgärder.
Bakgrund
Aktuella utredningar
Vägverket har fått regeringens uppdrag att utvärdera systemet med
parkeringstillstånd för rörelsehindrade. I uppdraget ingår att utreda:
huruvida ansvaret för att utfärda tillstånden bör ligga på lokal,
regional eller nationell nivå,
huruvida den krets personer med funktionshinder som kan få sådant
tillstånd skall utökas,
lämpligheten av att tillståndsinnehavarna befrias från såväl parkeringsavgift
som avgift för tillståndet,
behovet av ett nationellt register för dessa tillstånd samt
åtgärder för att förhindra missbruk och stöld av tillstånd.
Enligt uppdraget skall Vägverket samråda med Svenska Kommunförbundet
och representanter från handikapprörelsen. Uppdraget skall redovisas
senast den 1 juli 2005.
Motionsförslag
I motion 2004/05:T472 av Heli Berg (fp) uppmärksammas trafikförordningens
bestämmelser om parkeringstillstånd för rörelsehindrade. Enligt motionären
är dagens tidsbegränsning av tillstånden onödig för den grupp av människor
som lider av livslångt handikapp. De återkommande kontrollerna för att
förnya dessa tillstånd kan dessutom upplevas som kränkande. Det borde
därför finnas möjlighet att utfärda tillstånd på obegränsad tid (yrkande
1).
Motionären är vidare av meningen att personer med funktionshinder till
följd av mag- och tarmsjukdomar skall kunna erhålla parkeringstillstånd
för rörelsehindrade (yrkande 2).
I motion 2004/05:T421 av Cecilia Wikström (fp) och Ulrik Lindgren (kd)
anges att människor med osynliga funktionshinder, exempelvis personer
som har nedsatt funktion i matsmältningskanalen, med dagens lagstiftning
har svårt att få parkeringstillstånd utfärdade. Motionärerna föreslår
att begreppet "rörelsehindrade personer" i 13 kap. 8 § trafikförordningen,
byts ut mot "personer med funktionshinder", då detta innebär att även
personer med sådana osynliga handikapp får möjlighet att få parkeringstillstånd
utfärdade (yrkande 1).
Vidare föreslås ett tillkännagivande till regeringen med innebörden att
Vägverket skall meddela föreskrifter om att personer med osynliga
funktionshinder eller nedsatt funktion i inre organ skall vara berättigade
till särskilt parkeringstillstånd enligt 13 kap. 8 § trafikförordningen
(yrkande 2).
Catharina Bråkenhielm (s) betonar i motion 2004/05:T330 betydelsen av
parkeringstillstånden för funktionshindrade. Enligt motionären bör dock
tilldelningen av dessa tillstånd prövas av en läkare eller ett läkarteam
liknande den instans som prövar försäkringskasseärenden i dag. Detta i
syfte att åstadkomma en enhetligare och mer oberoende bedömning av
behoven för den enskilde. En sådan ordning skulle gynna de som har störst
behov och även eliminera problemet att tillstånden används som handelsvara.

Utskottets ställningstagande
Utskottet delar den grundsyn som kommer till uttryck i motionerna, dvs.
att det kan finnas anledning att se över dagens regelverk för
parkeringstillstånd för rörelsehindrade. Det gäller bl.a. frågan om huruvida
fler kategorier av funktionshindrade än i dag skall vara berättigade
till sådana parkeringstillstånd. Utskottet ser därför positivt på att
regeringen givit Vägverket i uppdrag att utreda denna fråga och ett
antal frågeställningar kring administration och ansvar för dessa
parkeringstillstånd, bl.a. i syfte att minska problemen med missbruk,
förfalskningar och stöld av parkeringstillstånden. Enligt utskottets
mening kan det även finnas anledning att utreda möjligheten och
konsekvenserna av att, för sådana personer som lider av livslångt handikapp,
utfärda parkeringstillstånd som sträcker sig över en längre period än
tre år. De här behandlade motionsförslagen avstyrks, syftet med förslagen
kan dock i väsentlig grad bli tillgodosett genom vidtagna eller förutsatta
åtgärder.
Snöskoterfrågor
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker två motioner om märkning av skotermattor.
Jämför särskilt yttrande 2 (kd).
Motionsförslag
Erling Wälivaara (kd) talar i motion 2004/05:T258 om snöskoterns fördelar,
men vill även uppmärksamma att detta fordon vållar stor skada för både
flora och fauna på grund av att gällande regler inte efterföljs. I syfte
att förbättra möjligheterna att identifiera den skyldige vid sådana
överträdelser föreslås att snöskotrar skall vara utrustade med en
identifikationsplatta på drivmattan.
I syfte att minska illegal jakt föreslås i motion 2004/05:MJ289 av
Sven-Erik Sjöstrand m.fl. (v) åtgärder för att begränsa skoteranvändningen.
Enligt motionärerna skulle identifieringen av enskilda skotrar underlättas
om krav på märkning av skotermattor infördes.
Tidigare riksdagsbehandling
Frågan om införande av krav på snöskoters drivmatta behandlades av miljö-
och jordbruksutskottet i betänkande 2000/01:MJU3 Vissa miljöfrågor.
Miljö- och jordbruksutskottet konstaterade att produktionen av skotrar
omfattas av flera internationella fabrikat. Det torde därför enligt
utskottets mening i praktiken vara förenat med svårigheter att upprätthålla
krav på märkning av drivmattorna. Vidare angavs att handeln med skotrar
dessutom omfattas av EG-rätten, som anger principen om varors fria
rörlighet. Att i Sverige kräva märkning av importerade skotrar torde
därför enligt miljö- och jordbruksutskottet kunna komma att bedömas som
ett otillåtet handelshinder.
Utskottets ställningstagande
Vid tidigare riksdagsbehandling av frågan om märkning av drivplattan på
snöskotrar har miljö- och jordbruksutskottet anfört att detta enligt
EG-rätten kan komma att bedömas som ett otillåtet handelshinder samt
att det kan vara förenat med svårigheter att upprätthålla detta krav
eftersom produktionen av skotrar omfattas av flera internationella
fabrikat. Trafikutskottet delar miljö- och jordbruksutskottets farhågor
i detta avseende och är därmed inte berett att ta något initiativ i
frågan. Motionerna avstyrks således i nu behandlad del.
Tvåhjuliga motorfordon
Utskottets förslag i korthet
Med hänvisning bl.a. till tidigare ställningstaganden avstyrker utskottet
två motionsförslag om mopeder och motorcyklar.
Motionsförslag
Annika Qarlsson och Kenneth Johansson (båda c) hänvisar i motion
2004/05:T290 om kulturhistoriska motorfordon till ett utredningsförslag om
att endast alla mopeder upptagna i typintyg efter den 1 januari 1975
skall registreras. Motionärerna anser även att äldre mopeder skall
undantas från registreringsplikten. Mopederna måste dock fortfarande
överensstämma med typintyget, med andra ord inte vara trimmade (yrkande
1).
I motion 2004/05:T498 av Kurt Kvarnström och Anneli Särnblad (båda s)
anges att det ofta kan vara svårt att se skillnaden mellan en moped och
motorcykel i trafiken. Man kan uppfatta att det kommer en moped trots
att det i själva verket är en motorcykel, vilket kan leda till felbedömningar
av hastigheten och därmed trafikolyckor. Motionärerna efterfrågar mot
denna bakgrund en utredning om huruvida olika strålkastarfärg på mopeder
och motorcyklar kunde vara ett sätt att minska denna typ av olyckor
(yrkandena 1 och 3).
Utskottets ställningstagande
Utskottet har vid ett antal tillfällen behandlat förslag om motorcyklar
och mopeder, främst utifrån ett trafiksäkerhetsperspektiv. I betänkande
2004/05:TU2 Fortsatt arbete för en säker vägtrafik konstaterade utskottet
att frågan uppmärksammats i ett antal sammanhang samt att viktiga
åtgärder vidtagits eller var under beredning.
Den motionsledes aktualiserade frågan om trimning av mopeder har
uppmärksammats särskilt av utskottet som i likhet med regeringen (proposition
2003/04:160 Fortsatt arbete för en säker vägtrafik) gjorde bedömningen
att trimning av mopeder fortfarande utgör ett allvarligt hot mot
trafiksäkerheten. Det behövs därför enligt utskottet mer kraftfulla åtgärder
för att förhindra otillåtna ingrepp för att öka mopedernas hastighet.
Enligt utskottets mening finns det inte anledning för riksdagen att nu
ta ytterligare initiativ i denna fråga. Motionsförslaget avstyrks.
Angående motionsförslag om olika färg på strålkastarljuset från mopeder
och motorcyklar konstaterar utskottet att utrustningskraven och
utformningen av dessa fordon i hög grad bygger på internationella
överenskommelser samt att införandet av nationella särkrav kan utgöra ett
handelshinder enligt EG-rätten. Motionsförslaget avstyrks.
Fordonsskyltning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen föreslås avslå ett motionsyrkande om fordonsskyltning.
Jämför reservation 4 (m, kd).
Bakgrund
Allmänt
En s.k. fyrhjuling är ett motorfordon på fyra hjul som kan vara registrerat
som antingen terrängskoter, traktor, motorcykel eller moped. ATV-maskiner
(terränghjulingar) är arbetsredskap som används i terräng och som
definieras som terrängskoter. ATV (All Terrain Vehicle) är ett samlingsnamn
på terränghjulingar. För att framföra en terrängskoter krävs förarbevis.

Fyrhjuliga motorcyklar och terränghjulingar är mycket lika till utseendet
och i vissa fall även när det gäller prestanda. Fyrhjulig motorcykel
som registreras som ett fordon kräver körkort med behörighet B och får
framföras överallt där man får köra med en bil. Vidare finns det
terrängskotrar som registreras som maskiner, det är dels snöskotrar, dels
terränghjulingar. Dessa får endast framföras i terräng enligt särskilda
regler, och endast i undantagsfall får de korsa en väg. För att framföra
en terränghjuling krävs förarbevis eller körkort utfärdat före den 1
januari 2000.
De tekniska kraven på fyrhjulig motorcykel har sitt ursprung i ramdirektiv
92/61/EEG typgodkännande av två- och trehjuliga fordon (lagen [2001:559]
om vägtrafikdefinitioner). Medan reglerna för terrängskotrar återfinns
i maskindirektivet 98/37/EG (AFS 1994:48 Maskiner och vissa andra
tekniska anordningar).
Motionsförslag
I motion 2004/05:T463 av Elizabeth Nyström m.fl. (m) talas om s.k. All
Terrain Vehicle (ATV-fordon) och fyrhjuliga motorcyklar. Då dessa
ATV-maskiner och fyrhjuliga motorcyklar är svåra att skilja åt anser
motionärerna att det bör införas en avvikande färg på registreringsskylten
för ATV-fordon (yrkande 5).
Utskottets ställningstagande
Angående skyltningen av ATV-fordon och fyrhjuliga motorcyklar vill
utskottet inledningsvis uppmärksamma att ATV-fordon inte får trafikera
vägnätet samt att syftet med att införa en annan färg på dessa fordons
registreringsskyltar torde vara att kunna identifiera sådana ATV-fordon
som trots detta framförs på väg.
Utskottet har dock i dagsläget ingen uppfattning om huruvida detta är
ett så stort problem att det motiverar åtgärden. Då utformningen av
registreringsskyltar är en fråga som delegerats till Vägverket åligger
det enligt utskottet denna myndighet att följa utvecklingen och föreslå
åtgärder ifall detta bedöms lämpligt. Motionsförslaget avstyrks
följaktligen.
Chipstrimning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå ett motionsyrkande om chipstrimning.
Bakgrund
Allmänt
Den elektroniska utvecklingen inom fordonsområdet har skapat nya
möjligheter att utrusta fordon med avancerad elektronik för t.ex.
bränsleinsprutning, avgasrening och trimning. Chipstrimning innebär normalt
att man byter ut eller omprogrammerar ett datachip i motorns elektroniska
styrenhet. Metoden används främst för att öka fordonets prestanda men
den kan även användas för att sänka bränsleförbrukningen samt i vissa
fall för att möjliggöra övergång till andra bränslen. Chipstrimning
innebär ett ingrepp i det typgodkända fordonsutförandet. Det innebär
att fordonet efter trimningen skall registreringsbesiktigas.
Tidigare riksdagsbehandling
I tidigare behandling av motionsförslag om chipstrimning har utskottet
angett som sin mening att det är angeläget med en fortsatt teknisk
fordonsutveckling för att utveckla bilen till ett effektivt och attraktivt
färdmedel och motverka negativa konsekvenser som miljöproblem, trafikolyckor
och förbrukning av fossila naturresurser. Miljö- och jordbruksutskottet
har i betänkande 2001/02:MJU6 framhållit vikten av att regeringen bereder
frågan om certifiering av lämpliga fordonskomponenter. Trafikutskottet
delade miljö- och jordbruksutskottets uppfattning att Sverige, med hänsyn
till intresset av en ökad konkurrens inom området, bör verka för att
certifiering skall kunna ske av lämpliga fordonskomponenter. Vidare såg
trafikutskottet det som angeläget att det förutsedda beredningsarbetet
sker utan onödig tidsutdräkt.
Motionsförslag
I motion 2004/05:T461 av Johnny Gylling m.fl. (kd) anges att chipstrimning
kan sänka bränsleförbrukningen och utsläppsnivåerna samtidigt som
effektuttaget blir högre. Motionärerna anser mot denna bakgrund att det
skall finnas möjligheter till certifiering för företag som sysslar med
chipstrimning om dessa kan verifiera sina resultat och tar sitt ansvar
gentemot kunder och myndigheter (yrkande 12).
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser, liksom vid tidigare tillfällen, att det är angeläget
med en fortsatt teknisk fordonsutveckling för att utveckla bilen till
ett effektivt och attraktivt färdmedel och motverka negativa konsekvenser
som miljöproblem, trafikolyckor och förbrukning av fossila naturresurser.
Utvecklingen av marknaden för fordonskomponenter bör enligt utskottet
ses i detta sammanhang.
Såvitt gäller marknaden för komponenter som inte modifierar fordonets
prestanda eller utsläpp finns det inga särskilda restriktioner.
Chipstrimning har dock för avsikt att förändra fordonets egenskaper, såsom
prestanda, bränsleförbrukning eller utsläpp. De parametrar som är knutna
till typgodkännandet förändras därmed och fordonet måste testas återigen.
Enligt vad utskottet erfarit är det i flera europeiska länder möjligt
att efter tester få särskilda nationella typgodkännanden för en sådan
åtgärd. Godkännandet kan gälla en chipstrimning antingen för en särskild
fordonsmodell eller för enskilda fordon. I Sverige är det betydligt mer
komplicerat och kostnadskrävande, och frågan är för närvarande under
utredning hos Vägverket. Utskottet ser därför ingen anledning att nu ta
något initiativ i frågan. Motionen avstyrks.
Registerhållningsavgift för traktorer
Utskottets förslag i korthet
Utskottet, som förutsätter en kontinuerlig översyn av Vägverkets avgifter,
avstyrker två motionsförslag om registerhållningsavgifter för traktorer.

Jämför reservation 5 (m, fp, kd, c).
Bakgrund
Allmänt
Registerhållningsavgift tas sedan den 1 oktober 2001 ut för alla
registrerade fordon. Bestämmelserna om registerhållningsavgift finns i
förordningen om avgifter inom vägtrafikområdet (2001:652) som anger att
en registerhållningsavgift på 35 kr skall betalas årligen för bil,
motorcykel, traktor, motorredskap, tung terrängvagn och släpvagn, samt
att registerhållningsavgiften för moped klass I, terrängsläp och ett
annat terrängmotorfordon än en tung terrängvagn skall betalas som ett
engångsbelopp på 80 kr. Avgiften tas ut även av fordon som är skattebefriade,
t.ex. veteranfordon, räddningsfordon, diplomatfordon samt jordbrukstraktorer.
Intäkterna från avgiften går till att upprätthålla ett register över
registrerade fordon.
Motionsförslag
Fordonsskatten för jordbrukstraktorer är numera avskaffad. Catharina
Elmsäter-Svärd (m) anför i motion 2004/05:T246 att även registreringsavgiften
om 35 kr per år borde avskaffas, eftersom det kan antas att kostnaden
för den administrativa hanteringen vida överstiger inkomsterna av den
aktuella avgiften. I stället föreslås att en engångsavgift tas ut vid
fordonsregistreringen.
Birgitta Carlsson och Jan Andersson (båda c) anför i motion 2004/05:T250
att även registreringsavgiften borde ha tagits bort då fordonsskatten
för jordbrukstraktorer avskaffades. Statens kostnader för att hantera
denna avgift överstiger enligt motionärerna intäkterna och ägarna åsamkas
samtidigt onödiga kostnader.
Utskottets ställningstagande
Av statens externa avgiftsintäkter 2003 genererades 40 % inom utgiftsområde
22 Kommunikationer. Vägverkets totala avgiftsintäkter från offentligrättslig
verksamhet uppgick till 673 miljoner kronor. Detta gör Vägverket till
en av de statliga myndigheter som har störst avgiftsinkomster.
Givet den avgiftsbelagda verksamhetens storlek och vikt är det enligt
utskottets mening viktigt att avgiftsnivåerna inom området kontinuerligt
ses över. Utskottet utgår ifrån att myndigheten som en del i denna
kontinuerliga översyn, i de fall inkomsterna av enskilda avgifter eventuellt
visar sig underskrida kostnaderna för administrationen av desamma, vidtar
lämpliga åtgärder.
Här behandlade motionsyrkanden avstyrks, men syftet med förslagen anses
i väsentlig grad kunna komma att tillgodoses genom vad utskottet ovan
uttalat.

Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har
föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets
förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Fordonskontroll och förarprövning, punkt 1 (m, fp, kd)
av Elizabeth Nyström (m), Erling Bager (fp), Johnny Gylling (kd),
Jan-Evert Rådhström (m), Carl-Axel Roslund (m) och Marie Wahlgren (fp).

Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om fordonskontroll och förarprövning. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2004/05:T463 yrkande 3 och 2004/05:T468
yrkande 8.
Ställningstagande
Trafiksektorn har alltför länge och i för stor utsträckning karakteriserats
av monopolbildningar, ofta statliga sådana. Konsekvenserna av detta är
tydliga: högre priser och sämre service till kunderna.
I flera år har våra partier gemensamt krävt en avveckling av ensamrätten
för AB Svensk Bilprovning att utföra kontrollbesiktning av motorfordon.
Ett system byggt på flexibilitet och valfrihet skulle enligt vår mening
ge stora fördelar för den enskilde bilägaren. En avveckling av Bilprovningens
monopol skulle också komma konsumenterna till godo i form av ökad service
och bättre kvalitet. En överensstämmelse uppnås dessutom med vad som är
fallet i många andra länder. Tidigare har också Konkurrensverket i en
granskning kommit fram till att monopolet på fordonskontrollen bör
avvecklas. Därmed skulle AB Svensk Bilprovning med sin stora kunskap få
bättre möjligheter att kunna konkurrera på den internationella marknaden.
Vi anser därför att AB Svensk Bilprovnings monopol bör avvecklas och
ersättas av ett system med ackrediterade verkstäder.
Vidare anser vi att förarprövningen vid Vägverket måste konkurrensutsättas
för att få till stånd en minskning av dagens köer för förarprov. Ett
system där vissa trafikskolelärare skulle kunna bli licensierade för
att genomföra förarprov är en möjlighet.
Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Därmed
bifalls motionerna 2004/05:T463 yrkande 3 och 2004/05:T468 yrkande
8.

2. Typgodkännande, punkt 2 (m, fp, kd)
av Elizabeth Nyström (m), Erling Bager (fp), Johnny Gylling (kd),
Jan-Evert Rådhström (m), Carl-Axel Roslund (m) och Marie Wahlgren (fp).

Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om typgodkännande av fordon. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2004/05:T459 yrkande 16 och 2004/05:T463 yrkande
4.
Ställningstagande
I dag är administrationen och handläggningen av vissa fordonsärenden
onödigt komplicerad. Det gäller exempelvis det nationella typgodkännandet
och olika tillståndsärenden.
Detta åsamkar såväl näringsidkare som enskilda stora kostnader. Vi anser
att det endast skall finnas en myndighet att vända sig till i dessa
ärenden, samt att rutinerna ses över i syfte att underlätta hanteringen
av dessa ärenden och minska kostnaderna för både näringsidkare och
enskilda fordonsägare.
Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Därmed
bifalls motionerna 2004/05:T459 yrkande 16 och 2004/05:T463 yrkande 4.

3. Övergivna fordon, punkt 4 (c)
av Sven Bergström (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om övergivna fordon. Därmed bifaller riksdagen
motionerna 2004/05:T261 yrkande 1 och 2004/05:T506 samt avslår motionerna
2004/05:T303 och 2004/05:T482.
Ställningstagande
Enligt min mening är det angeläget att effektiva möjligheter finns för
att forsla bort och skrota övergivna fordon. Som framhålls i de aktuella
motionerna är det dock för närvarande svårt att forsla bort fordon som
lämnats efter vägar eller på annan plats i naturen. Det gäller inte
minst för privatpersoner som fått en bil placerad på sin mark. Lagstiftningen
på området har nyligen ändrats, men fortfarande kvarstår hinder. Fall
kan exempelvis uppstå där fordonsägaren inte kan anträffas eller där
kostnaderna inte kan tas ut av denne. Detta kan leda till betydande
kostnader för den markägare som oförskyllt råkat drabbas av att övergivna
fordon dumpas på hans eller hennes marker.
Enligt min mening bör därför lagstiftningen ändras så att polis eller
markägare ges befogenhet och ekonomiska möjligheter att snabbare än i
dag transportera bort bilar. Regeringen bör därför återkomma till
riksdagen med förslag till finansiering av ett utökat kostnadsansvar för
det allmänna i enlighet med vad som ovan anförts.
Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Därmed
bifalls motionerna 2004/05:T261 yrkande 1 och 2004/05:T506. Motionerna
2004/05:T303 och 2004/05:T482 avslås, men syftet med motion 2004/05:T303
tillgodoses i väsentlig grad.

4. Fordonsskyltning, punkt 11 (m, kd)
av Elizabeth Nyström (m), Johnny Gylling (kd), Jan-Evert Rådhström (m)
och Carl-Axel Roslund (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om fordonsskyltning. Därmed bifaller riksdagen
motion 2004/05:T463 yrkande 5.
Ställningstagande
Vi anser att likheten mellan ATV-fordon (ATV står för All Terrain
Vehicle) och fyrhjuliga motorcyklar är ett problem.
Det är inte möjligt att med blotta ögat se skillnad på dessa fordon,
medan de tillåtna användningsområdena samt kraven för att få framföra
dem skiljer sig åt avsevärt. En ATV-maskin får köras i terräng medan en
fyrhjulig motorcykel får köras på väg men inte i terräng. Likaså krävs
ett motorcykelkörkort för att köra dessa motorcyklar
För att göra det möjligt att skilja dessa fordon åt anser vi att det
bör införas en avvikande färg på registreringsskylten för ATV-fordonen.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Därmed
bifalls motion 2004/05:T463 yrkande 5.

5. Registerhållningsavgift för traktorer, punkt 13 (m, fp, kd, c)
av Elizabeth Nyström (m), Erling Bager (fp), Johnny Gylling (kd),
Jan-Evert Rådhström (m), Sven Bergström (c), Carl-Axel Roslund (m) och
Marie Wahlgren (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om registerhållningsavgift. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2004/05:T246 och 2004/05:T250.
Ställningstagande
Enligt vår mening bör den årliga registerhållningsavgiften på 35 kr per
år avskaffas för sådana fordon som är skattebefriade, främst eftersom
kostnaderna för den administrativa hanteringen av dessa avgifter vida
överstiger inkomsterna. Ifall avgiften tas bort kan Vägverket reducera
sin byråkrati och sina kostnader, samtidigt som administrationsbesvär
och krångel för många fordonsägare och företagare undviks. Det bör
ankomma på regeringen att överväga hur Trafikregistrets kostnader kan
fördelas när registret gör ändringar för fordonsägaren.
Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Därmed
bifalls motionerna 2004/05:T246 och 2004/05:T250.

Särskilda yttranden

1. Fordonsekipages totalvikt, punkt 3 (m)
Elizabeth Nyström (m), Jan-Evert Rådhström (m) och Carl-Axel Roslund
(m) anför:
Vi anser att reglerna för bil- och släpvagnskombinationer är motsägande
på flera sätt när det gäller höjd trafiksäkerhet. Ett exempel på detta
är att trafiksäkerheten äventyras när en förare, för att inte överskrida
totalvikten 3 500 kg för B-körkort, tvingas använda en mindre bil för
att dra exempelvis en husvagn. Detta står helt i motsats till nollvisionen
i trafiken. Det är därför viktigt att reglerna för släpvagnskombinationer
ändras och anpassas till de moderna och säkrare fordon som finns i dag.
Sverige måste anpassa det nationella regelverket så långt det är möjligt
och, i den mån regleringar grundas på internationella överenskommelser,
aktivt driva en förändring av regelverket som främjar en utveckling av
ändamålsenliga och trafiksäkra transporter i enlighet med vad som anförs
i motionerna.
Enligt vad vi erfarit har Europaparlamentet nyligen visat en vilja att
föreslå höjda maxvikter för vissa fordonsekipage (4 250 kg jämfört med
dagens 3 500 kg). Vi välkomnar detta förslag, som ligger i linje med
vad vi motionerat om i ett antal år. Sverige måste därför inom Europeiska
gemenskapen verka med full kraft för att detta förslag skall gå igenom.

2. Snöskoterfrågor, punkt 9 (kd)
Johnny Gylling (kd) anför:
Jag vill inledningsvis framhålla att snöskotern är ett utmärkt fordon
med många användningsområden. Tyvärr tvingas man dock konstatera att
snöskotern även kan vålla stor skada för flora och fauna då gällande
regelverk inte efterföljs.
Det motionsledes framförda förslaget om att märka snöskoterns drivplatta
har till syfte att möjliggöra identifikation av skoterförare som inte
framför fordonet i enlighet med gällande regler. Jag anser att förslaget
är lovvärt, att det borde utredas mer grundligt och genomföras i det
fall det visar sig möjligt och önskvärt att göra så. En fråga som bör
ägnas särskild uppmärksamhet är huruvida det är möjligt att införa
särskilda nationella regler inom detta område och huruvida andra länder
har gjort detta.

Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2004
2004/05:T235 av Johan Linander (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en höjning av den i körkortslagen tillåtna gränsen på 3 500
kg för dragbils och släpvagns sammanlagda totalvikt för B-körkort.
2004/05:T246 av Catharina Elmsäter-Svärd (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om registerhållningsavgift för jordbrukstraktorer.
2004/05:T250 av Birgitta Carlsson och Jan Andersson (båda c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att avskaffa den årliga registerhållningsavgiften för
jordbrukstraktorer och motorredskap.
2004/05:T258 av Erling Wälivaara (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att avtryck på skoterfordonets registreringsnummer skall lämnas
från drivmattan.
2004/05:T261 av Birgitta Carlsson och Rigmor Stenmark (båda c):

1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändringar
i lagen så att polis eller markägare ges befogenhet att snabbare än i
dag transportera bort bilar som lämnats utefter vägar eller på annan
plats ute i naturen.
2004/05:T284 av Jan Lindholm (mp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behoven att på nationell nivå skapa ett regelverk som tar
hänsyn till de nya förhållanden som uppstår i trafikmiljön med de nya
fordonstyper som tillkommit på senare år.
2004/05:T290 av Annika Qarlsson och Kenneth Johansson (båda c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att mopeder upptagna i typintyg före 1/1 1975 är
undantagna från kravet på registrering.
2004/05:T303 av Jan Ertsborn (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att övergivna fordon på och utmed motorvägarna omedelbart
skall flyttas bort.
2004/05:T330 av Catharina Bråkenhielm (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om färdtjänst- och parkeringstillstånd för funktionshindrade.
2004/05:T419 av Tuve Skånberg (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att stimulera bilsamåkning.
2004/05:T421 av Cecilia Wikström och Ulrik Lindgren (fp, kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att förändra skrivningen i trafikförordningen från
"rörelsehindrade personer" till "personer med funktionshinder".
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att Vägverket skall meddela föreskrifter om att
personer med osynliga funktionshinder eller nedsatt funktion i inre organ
skall vara berättigade till särskilt parkeringstillstånd enligt 13 kap.
8 § trafikförordningen.
2004/05:T459 av Johnny Gylling m.fl. (kd):

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att regeringen bör verka för att fordonsägare skall
kunna vända sig till en enda myndighet i tillståndsärenden.
2004/05:T461 av Johnny Gylling m.fl. (kd):

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om certifiering av chipstrimning.
2004/05:T463 av Elizabeth Nyström m.fl. (m):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att konkurrensutsätta fordonskontroller.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om nationellt typgodkännande.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om ATV-fordon.
2004/05:T468 av Erling Bager m.fl. (fp):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om avreglering av Bilprovningen samt Vägverkets förarprövning.

2004/05:T472 av Heli Berg (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att kunna ge personer med livslångt funktionshinder
parkeringstillstånd på obegränsad tid.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att personer med funktionshinder till följd av mag-
och tarmsjukdomar skall kunna erhålla parkeringstillstånd för rörelsehindrade.

2004/05:T482 av Inger Lundberg (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om kronofogdens möjligheter att bidra med handräckning vid
flyttning av fordon också när fordonets ägare inte är känd.
2004/05:T498 av Kurt Kvarnström och Anneli Särnblad (båda s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om regler för mopeder och motorcyklar.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om att en utredning görs om olika strålkastarfärg på
mopeder och motorcyklar.
2004/05:T506 av Kenth Högström (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs om ökade möjligheter att omhänderta och forsla bort övergivna
fordon.
2004/05:T508 av Per Erik Granström m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att öka bilproducenternas ansvar för att bilar vid försäljning
skall utrustas med vinterdäck.
2004/05:MJ289 av Sven-Erik Sjöstrand m.fl. (v):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att regeringen bör se över möjligheten att begränsa
snöskoteranvändningen i fjällvärlden.