Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Företag, kapital och fastighet

Betänkande 2023/24:SkU12

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
3 april 2024

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Företag, kapital och fastighet(pdf, 488 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2023/24:12 Företag, kapital och fastighet

Beslut

Nej till motioner om företag, kapital och fastighet (SkU12)

Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag om företag, kapital och fastighet i motioner från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar bland annat till att riksdagen redan har tagit ställning i de aktuella frågorna eller att utredningar pågår.

Utskottets förslag till beslut
Avslag på samtliga motionsyrkanden.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 38

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2024-03-12
Justering: 2024-03-21
Trycklov: 2024-03-21
Reservationer: 23
Betänkande 2023/24:SkU12

Alla beredningar i utskottet

2024-02-01, 2024-03-12

Nej till motioner om företag, kapital och fastighet (SkU12)

Skatteutskottet föreslår att riksdagen säger nej till cirka 60 förslag om företag, kapital och fastighet i motioner från den allmänna motionstiden 2023. Utskottet hänvisar bland annat till att riksdagen redan har tagit ställning i de aktuella frågorna eller att utredningar pågår.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2024-04-02
Debatt i kammaren: 2024-04-03
Stillbild från Debatt om förslag 2023/24:SkU12, Företag, kapital och fastighet

Debatt om förslag 2023/24:SkU12

Webb-tv: Företag, kapital och fastighet

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Fredrik Ahlstedt (M)
Anf. 65 Fredrik Ahlstedt (M)

Fru talman! Betänkandet berör några av de mest centrala delarna av vårt skattesystem och därmed en mycket stor del av statens inkomster och välfärdens finansiering.

Beskattning av företag, kapital och fastigheter är samtidigt några av de skatteområden där det finns absolut mest forskning och tydligast resultat, men detta verkar oppositionens motionärer strunta i. I stället föreslås en farlig blandning av skadliga förmögenhetsskatter, arvsskatter, värnskatter och gåvoskatter. Det verkar aldrig ta slut på skatter som man vill införa.

Med tio år av låg tillväxt och fem år av i stort sett obefintlig tillväxt måste vi vara pragmatiska och genomföra skattereformer som gynnar företagande och investeringar. I år befinner vi oss i en ännu värre ekonomisk situation. Vi är mitt uppe i en lågkonjunktur, och arbetslösheten ökar.

Detta har regeringen förstått, och som vi slår fast i Tidöavtalet måste bolagsskatterna och kapitalskatterna göras mer konkurrenskraftiga för att främja nya och befintliga företag. Detta tydliggörs även i regeringens ekonomiska plan, som i huvudsak består av tre delar. Som finansministern har sagt flera gånger måste vi bekämpa inflationen och stötta hushållen, tackla lågkonjunkturen genom återupprättad arbetslinje och få fart på tillväxten genom nya strukturreformer.

Fru talman! Detta är vad som behövs, inte straffskatter på ägande eller ökad beskattning av redan intjänade pengar. Ett flertal av oppositionens motioner i betänkandet innehåller förslag som är av sådan art att de är samhällsekonomiskt ineffektiva och med stor sannolikhet skulle skada vår ekonomi och välfärd om de genomfördes.

De som drabbas hårdast av de kraftigt ökade skatter som föreslås är inte någon rikemansklass, utan det är alla hårt arbetande svenskar som är i behov av en trygg välfärd och en stark stat.

De som inte blir fullt övertygade av mina och Moderaternas argument kan enkelt följa och se hur det har gått i Norge. Där har man återinfört förmögenhetsskatt med inte så lyckat resultat, och just nu utreder man om man också ska införa arvsskatt igen. Just nu flyr entreprenörer och investerare till andra länder med sitt kapital, vilket gör att Norge går miste om tiotals miljarder norska kronor i investeringar.

Fru talman! Socialdemokraterna verkar tydligt ha svängt i skattefrågan sedan de själva var i regeringsställning. De föreslår i sin kommittémotion att värnskatten, som de själva avskaffade så sent som 2020, ska återinföras samt öppnar för att återinföra fastighetsskatten, vars avskaffande påbörjades av en S-ledd regering.

Värnskatten är en av de genomgående mest kritiserade skatter vi har haft - en skatt som enligt Socialdemokraternas motion ska öka skatteintäkterna med uppemot 8 miljarder kronor. I verkligheten drabbas arbetstagarna av 8 miljarder kronor i ökad skatt, medan staten knappt tjänar något på skatten.

I stället för att öka skatteintäkterna får straffskatter som Socialdemokraternas nya värnskatt och beredskapsskatt som konsekvens att människor i stället arbetar färre timmar, till exempel våra läkare och entreprenörer, som ofta väljer att arbeta mindre. I ett flertal studier som bland andra IFAU har gjort kan man läsa att detta skulle bli konsekvensen av att införa denna typ av skatter.

Fru talman! De svenska företagen utgör ryggraden i vår ekonomi. Genom att växa och utvecklas skapar de jobb och högre skatteintäkter. För att kunna bibehålla och utveckla vår levnadsstandard är tillväxt en nödvändighet och därmed en gynnsam miljö för företagsutveckling.

Det är avgörande att ha ett robust, förutsägbart och rättvist skattesystem. Särskilt viktigt är det att svenska skatter är konkurrenskraftiga på den globala marknaden, där många svenska företag, men även arbetstagare, verkar internationellt.

I stället för att öka beskattningen av företag och arbetsgivare behöver vi gå i motsatt riktning för att stimulera investeringar i våra befintliga svenska företag och attrahera nya investeringar till Sverige.

De små och medelstora företagen är centrala för att säkerställa långsiktig tillväxt och utveckling. Sverige har framgångsrikt frambringat skickliga entreprenörer och livskraftiga företag med tusentals anställda. Det är just inom dessa små och medelstora företag som majoriteten av nya jobb skapas. Att främja övergången från små till stora företag är en viktig del av en återupprättad arbetslinje och möjliggör att fler människor får sitt första jobb.

Fru talman! För att driva utveckling och tillväxt i hela landet spelar entreprenörsskatten en viktig roll. En attraktiv entreprenörsskatt bör stärka företagande, skapa fler arbetstillfällen och öka Sveriges konkurrenskraft. En sådan beskattning gynnar också den gröna omställningen. För att understryka vikten av detta har regeringen gett nya direktiv till den pågående utredningen om beskattning av fåmansföretag.

I januari 2023 fick utredningen i uppdrag att analysera hur 3:12-reglerna, inklusive utomståenderegeln och bestämmelsen om samma eller likartad verksamhet, kan förbättras för att främja tillväxtmöjligheterna för små och medelstora företag. Utredningen undersöker hur reglerna kan förenklas för att underlätta ägarskiften, både mellan närstående och till personal. Vi ser med stor tillförsikt fram emot att utredningen ska avlämnas i maj i år.

Fru talman! Det är genom ökad tillväxt i Sverige som vi får ökad välfärd och ett högre välstånd och klarar den gröna omställningen. Det går inte med straffskatter och symbolpolitik. Många av motionärerna i betänkandet verkar vilja ta oss tillbaka till 80-talets skattepolitik, där arbete inte lönade sig och entreprenörerna var få. Med den drevs återigen kapital och svenska bolag utomlands.

Fru talman! Jag vill härmed yrka bifall till utskottets förslag angående motionsyrkandena.

(Applåder)

Mathias Tegnér (S)
Anf. 66 Mathias Tegnér (S)

Fru talman! Ledamoten Ahlstedts anförande kan sammanfattas med att han är nöjd och att Socialdemokraterna har fel, och sedan fanns det en del faktafel.

Inledningsvis måste jag säga att jag nästan blir lite paff över den nästan religiösa tron på dynamiska effekter och det faktum att det skulle finnas en direkt koppling mellan skatt och tillväxt.

En spännande iakttagelse som många har gjort är till exempel att perioder med hög tillväxt ofta har varit kombinerade med perioder med ganska hög skatt. Låt oss titta på USA, som jag antar att ledamoten ser lite som ett föredöme.

Under perioden 1930-1980, alltså den epok då det skapades ett enormt välstånd i USA och då produktivitetsökningen var högre än i alla andra länder i världen, var också marginalskatterna för dem med högst inkomster i genomsnitt över 80 procent. Hur är detta möjligt om det är så att det alltid finns en koppling mellan höga skatter och låg tillväxt eller tvärtom? Detta skulle jag jättegärna vilja att ledamoten svarar på.

Sedan tyckte jag mig höra att ledamoten nämnde att det skulle finnas förslag om fastighetsskatt i den socialdemokratiska motionen. Så är inte fallet, och detta vill jag vara tydlig med att säga, för protokollet.

När det gäller värnskatten tror jag att ledamoten sa något i stil med att det är vanligt folk som får betala den, och jag vill minnas att finansministern har pratat om sjuksköterskor. Min bild, när jag tittar ut över världen, är att det var sådana som ledamoten och jag som betalade värnskatt men att vanliga sjuksköterskor, till exempel min bror, däremot inte betalade värnskatt i normalfallet.

Min fråga är helt enkelt: Hur har ledamoten räknat, och hur ser ledamoten på exempel som det amerikanska när det gäller tillväxt och skatter?

(Applåder)

Fredrik Ahlstedt (M)
Anf. 67 Fredrik Ahlstedt (M)

Fru talman! Jag ägnade egentligen mest tid åt att försöka beskriva och förklara hur det ser ut i Sverige. Det är ju ganska komplicerat att jämföra amerikansk ekonomisk politik med svensk ekonomisk politik. Man får väl i så fall snarare jämföra amerikansk ekonomisk politik med någon form av europeisk ekonomisk politik. Som ledamoten vet är dessa storheter inte helt jämförbara.

Den som tittar på Sverige kan konstatera att tillväxten har varit väldigt låg under de senaste 10-15 åren, framför allt under de senaste 10 åren. Detta är kopplat till att vi har fått ökade skatter. Den starkaste kopplingen - jag tror att ledamoten Tegnér håller med mig om detta - är att det ger effekt på tillväxten om man begränsar kapitalets möjligheter och begränsar investeringar. Tillväxten kan naturligtvis ske via konsumtion, men den kan också ske via investeringar. Begränsar man tillgången på resurser och medel får man också en begränsad tillväxt.

I dessa debatter brukar jag vara väldigt noga med att säga att det naturligtvis även finns andra faktorer som påverkar tillväxten, exempelvis vilka insatser man gör på utbildningssidan och inom arbetsmarknadspolitiken. Det finns dock ett väldigt tydligt samband. Skatter på högre inkomster är särskilt skadliga ur tillväxtsynpunkt eftersom de gör att antalet arbetade timmar minskar.

(Applåder)

Mathias Tegnér (S)
Anf. 68 Mathias Tegnér (S)

Fru talman! Låt oss hålla oss till tillväxt och skatter, framför allt kapitalskatter, som jag trodde var det vi talade om. Jag menar att det inte finns någon direkt koppling mellan tillväxt och skatter på kapital. Däremot är det viktigt att det finns investeringsvilligt kapital i ekonomin; detta råder det ingen tvekan om. Därför arbetade den tidigare regeringen extremt intensivt med att kanalisera kapital till små och medelstora företag. Vi vet till exempel att Stockholmsregionen efter Silicon Valley är den region i världen där det finns mest riskvilligt kapital.

Det finns ingenting som tyder på att det kapital som är berett att investeras försvinner bara för att man har skatter på kapital. Den kopplingen finns faktiskt inte.

Det är klart att ledamoten har en poäng i att vi ska titta på Sverige. Men att skatterna skulle ha ökat dramatiskt under de senaste tio åren är faktiskt inte korrekt. Skattekvoten, alltså skatt i förhållande till bnp, var 42,2 procent år 2014. År 2022 var den 41,8 procent. Det hade alltså skett en minskning i förhållande till bnp.

När det gäller bnp per capita är det inte så att det drog iväg under de åtta borgerliga åren mellan 2006 och 2014 för att sedan minska. Utvecklingen när det gäller bnp per capita var ganska bra före pandemin. Därefter har den varit sämre.

Det som är viktigt här, som vi resonerade om för ett år sedan, är det som brukar kallas tillväxtens djupa bestämningsfaktorer. Vad är det som leder till tillväxt på lång sikt? Det är tillit mellan individer, låg korruption, hög utbildning och infrastruktur. Detta är saker som finansieras av skatter.

(Applåder)

Fredrik Ahlstedt (M)
Anf. 69 Fredrik Ahlstedt (M)

Fru talman! Jag misstänkte att ledamoten Tegnér skulle ta replik på mig - jag hade nästan förutsett det. Det var därför jag tyckte att det var viktigt att ha med detta exempel, som inte bara gör att jag som moderat kan övertyga ledamoten Tegnér.

Jag ville ha med det norska exemplet eftersom det visar på att tillgång till kapital är otroligt viktigt för ett land. Tillgång till kapital gör att man kan göra investeringar. Om man har en missriktad skattepolitik - jag skulle vilja kalla det en felaktig skattepolitik, men det kanske jag inte kan säga - och inför till exempel straffskatter på ägande och beskattning av redan intjänade pengar får man en situation där kapitalet med lätthet kan lämna landet. Jag relaterade detta till de motioner som behandlas i betänkandet.

Jag tror att det är väldigt viktigt att vi är vaksamma, håller emot och inte får en farlig blandning av skadliga förmögenhetsskatter, skadliga arvsskatter, skadliga värnskatter och skadliga gåvoskatter. Det är detta som är viktigt. Vi ska i stället ha fokus på att vara pragmatiska och se till att stärka tillväxten i Sverige genom skattereformer som gynnar företagande och investeringar.

(Applåder)

Helena Vilhelmsson (C)
Anf. 70 Helena Vilhelmsson (C)

Fru talman! Jag tackar ledamoten för anförandet.

Som företrädare för ett oppositionsparti här i kammaren kan jag för protokollets skull säga att Centerpartiet inte står bakom införande av de skatter som ledamoten sa att oppositionen generellt driver på för.

Jag vill ta upp en annan viktig sak. För två år sedan beslutade kammaren om ett tillkännagivande om att se över reglerna för avdrag för sponsring, vilket Moderaterna röstade emot. Jag tycker att det var anmärkningsvärt. Ledamoten får gärna förklara varför Moderaterna röstade emot detta.

Jag tycker att det är viktigt att man har regler för sponsring - helst grundade i en lagstiftning, vilket inte är fallet i dag - som gynnar både breddidrott och elitidrott och som gynnar både individuella sporter och lagsporter. Reglerna ska också på ett jämställt och jämlikt sätt gynna både herridrott och damidrott.

Med nuvarande lagstiftning värderas en reklamskylt på en arena när det gäller motprestation. Det tas dock ingen hänsyn till andra former av reklam eller synlighet, som webbsidor och så vidare. Detta leder till att arenaidrotter är enklare att sponsra än till exempel orientering eller andra idrotter som utövas utomhus. Om man inte gör någonting åt detta går det att dra slutsatsen att man tycker att denna ordning är helt okej ur ett jämlikhets- och jämställdhetsperspektiv. Företag och föreningar får agera skatteexperter i stället för att hålla på med det som de är bra på, nämligen idrott.

När vi debatterade detta förra året stod det i motionsbetänkandet att Regeringskansliet beredde frågan. Det står samma sak i år. Kan ledamoten berätta vad som händer i frågan och när vi kan få se något förslag till förändring av detta, så att riksdagens beslut följs?

Fredrik Ahlstedt (M)
Anf. 71 Fredrik Ahlstedt (M)

Fru talman! Detta är en väldigt angelägen fråga. Alla som har varit engagerade i en idrottsklubb, oavsett om det gällt arenaidrott eller något annat, vet att regelverket är synnerligen knöligt och att det är svårt att göra rätt. Vi har hela tiden velat motsatsen, nämligen att det ska vara lätt att göra rätt i de här frågorna.

Sponsring är en väldigt viktig del av den svenska idrottsrörelsen. Det har alltid varit så att man har byggt en förening med ideella krafter och haft medlemsavgifter, men man har också haft sponsring av idrottsverksamheten. Framför allt för lite mer avancerad elitidrottsverksamhet har sponsringen varit avgörande för att Sverige ska kunna ha denna typ av elitklubbar.

Vi ser dessutom en stark vilja och en stor förändring. Många som vill sponsra är väldigt noga med jämställdhetsperspektivet och ställer krav på att idrottsrörelsen ska ha både damlag och herrlag och även barn- och ungdomsverksamhet för att sponsringen i ett bredare perspektiv ska träffa verksamheten.

Frågan bereds fortfarande i Regeringskansliet. Det förs diskussioner. Det finns en närbesläktad utredning som dessutom tittar på hur gåvor ska hanteras i den här typen av sammanhang. Det handlar alltså inte bara om sponsring med motprestation utan även om hur gåvor ska hanteras.

Jag ser också fram emot att se resultatet när det kommer. Tyvärr kan jag inte säga att det i dag finns något datum för när det ska vara klart.

Helena Vilhelmsson (C)
Anf. 72 Helena Vilhelmsson (C)

Fru talman! Jag har inte någon färsk siffra, men år 2020 drog de tio största förbunden tillsammans in sponsorintäkter på över 500 miljoner kronor.

Det här är ett problem. Kritiken kommer inte bara från Centerpartiet, utan klubb efter klubb man möter säger att detta måste åtgärdas. Vi hade för något år sedan ett synnerligen välbesökt och viktigt seminarium om hur man kan komma till rätta med det.

När jag säger att det inte finns något regelverk menar jag verkligen regelverk. Som jag nämnde saknas det skrivningar i lagtext om sponsring. Det är verkligen inte rimligt att avgörande till och från ska behöva ske i domstol när det gäller verksamhet som omfattar så här mycket pengar. Detta är alltså mycket angeläget. I dag finns det tydliga exempel i lagstiftningen som gäller avdrag för representation, forskning och utveckling men inte för sponsring.

Ibland kan det vara bra att saker och ting går till domstol. Men om man utan det kan konstatera att effekterna av dagens system inte är bra kan man ju inte vänta på ett avgörande i domstol varje gång, utan då måste man gå in och konstruera förändringar. Man kan inte bara säga att det är upp till rättssystemet att avgöra detta. Det här är en politisk fråga, för det slår ojämställt. Gör regeringen ingenting åt det för den en politik som är ojämställd.

Att detta pågår i någon närbesläktad utredning är alltid något. Jag hör ledamoten säga att det inte går att få något svar på det här. Det kan jag ha respekt för. Men ledamoten får gärna ge lite mer information och berätta lite mer om hur han tror att det här gifter sig med den närbesläktade utredningen om gåvor eller vad det var.

Fredrik Ahlstedt (M)
Anf. 73 Fredrik Ahlstedt (M)

Fru talman! Om man vill gå in och göra förändringar eller tillägg eller reglera upp det här är det också viktigt att man gör rätt. Jag tror att man måste tänka på det. Som ledamoten Vilhelmsson själv vet är det här ett om inte komplicerat så i alla fall ganska komplext system med olika typer av idrottsarenor, klubbar och verksamheter. Framför allt är det en väldigt stor skillnad mellan olika idrotter när det gäller hur mycket pengar man drar in genom sponsring, vad som är barn- och ungdomsverksamhet och vad som är närbesläktat med kommersiell verksamhet. Jag har full respekt för att regeringen vill ta lite tid för att verkligen bena ut de här olika frågeställningarna. Det är också därför det finns en sådan formulering i betänkandet. Men som jag sa tidigare i dag har jag egentligen inga ytterligare uppgifter om vid vilken tidpunkt det här skulle kunna vara klart.

Mathias Tegnér (S)
Anf. 74 Mathias Tegnér (S)

Fru talman! Skatteutskottets betänkande 12 behandlar ett antal motioner och yrkanden i ett stort antal olika frågor. Betänkandet heter Företag, kapital och fastighet, vilket indikerar bredden i frågorna. I betänkandet finns motioner som berör allt från ISK, bankskatt och skogskonton till jämställd avdragsrätt för sponsring, som vi precis hörde om. I stället för att försöka beröra alla de här aspekterna av beskattning skulle jag vilja försöka säga något mer grundläggande.

Socialdemokratisk ekonomisk politik strävar efter att uppnå full sysselsättning. Socialdemokratisk näringspolitik är ett led i att uppnå full sysselsättning, finansiera välfärden genom framgångsrika företag och låta människor förverkliga sig själva. Socialdemokratisk skattepolitik är ett sätt att finansiera välfärden, skapa ett rättvisare samhälle och ge goda ramvillkor för företagande, vilket i sin tur leder till en växande kaka. Det är nämligen så det hänger ihop: ekonomisk politik, näringspolitik, skattepolitik och välfärdspolitik.

Det är viktigt att ha vägledande principer för skattepolitiken. För att systemet ska ha legitimitet hos svenska medborgare bör skatterna vara generella, skattebaserna vara så breda som möjligt och skatternas utformning vara väl avvägd.

Fru talman! Det är länge sedan den stora skattereformen på 90-talet. Vi socialdemokrater menar att det behövs en ny stor skattereform med breddade skattebaser och ökad kapitalbeskattning, men skatten på arbete för dem som tjänar minst ska hållas tillbaka. Annorlunda uttryckt behövs det lägre skattesatser, bredare skattebaser samt en mer neutral och likformig beskattning av inkomster, investeringar, sparformer och olika delar av den privata konsumtionen. Men vi vet att skatternas andel av bnp behöver öka på totalen för att vi ska kunna stärka välfärden, öka jämlikheten och minska otryggheten. Tyvärr har statsministern avfärdat behovet av en stor skattereform. Det beklagar vi socialdemokrater.

Fru talman! Då stora delar av skattepolitiken berörs av motionerna i betänkandet liknar vår socialdemokratiska kritik i dag den kritik vi hade mot budgeten som röstades igenom under hösten. Regeringens politik gör Sverige både fattigare och farligare. Vårt land står inför stora utmaningar: lågkonjunktur, låg tillväxt, kostnadskris för välfärden och hushållen och ett eskalerande gängvåld. Samtidigt hör vi hur representanter för regeringen, men också min riksdagskollega Fredrik Ahlstedt, framstår som väldigt nöjda över hur saker och ting ser ut i dag i Sverige.

Vi socialdemokrater menar att den ekonomiska politiken inte speglar det allvar som situationen kräver. Skattepolitiken har prioriterat höginkomsttagarna framför vanligt folk och framför välfärden. När det gäller de skatter som behandlas i detta betänkande menar vi socialdemokrater till exempel att en tillfällig bankskatt hade kunnat finansiera en tillfällig höjning av barnbidraget så som det har skett i Danmark, Norge och Finland. Det hade hjälpt Sveriges barnfamiljer genom krisen.

Nu står vi inför en välfärdskris som just nu leder till varsel och besparingar inom till exempel sjukvården. Vi socialdemokrater har både i budgeten och i detta betänkande pekat på att vi prioriterar annorlunda. Vi sätter vanligt folk och välfärden främst, och vi vet att Sverige kan mycket bättre än så här. Men då behövs en skattepolitik som ökar intäkterna, en skattepolitik som inte prioriterar Sveriges höginkomsttagare.

Vi har exempelvis varit kritiska till att exitskatteutredningen lades ned. Apropå frågan om den typen av skatter leder till skatteflykt vill jag vara tydlig med att regler motsvarande en exitskatt finns i hela Norden, i Holland, i Spanien samt i Kanada och USA. Det finns ingenting som tyder på att en exitskatt hade lett till utflyttning av kapital. Utredningen lades ned, men de miljarder som en exitskatt skulle ha dragit in hade varit extremt viktiga för att till exempel öka antalet vårdplatser i Sverige i stället för att som nu minska dem framför våra ögon.

Fru talman! Betänkandet handlar delvis om skatt på företagande. Det är oerhört viktigt med goda förutsättningar för företagande, då sådana leder till tillväxt, som jag och ledamoten Ahlstedt resonerade om för en liten stund sedan. Om man tittar på internationella undersökningar ser man att ramvillkoren är goda för företagande i vårt land. Vi har under många år prenumererat på tio-i-topp-placeringar i till exempel OECD:s rankning av konkurrenskraft. Denna typ av index mäter exempelvis infrastruktur, hälsa, högre utbildning och innovationskraft men också skatter.

Den som tror att Sveriges konkurrenskraft enbart handlar om och avgörs av enstaka skattesatser här och där misstar sig. Då är vi tillbaka vid det faktum att skatter inte kan diskuteras i ett vakuum. Skatter finansierar nämligen också någonting. Skatter finansierar till exempel en aktiv näringspolitik. Skatter finansierar välfärden, som är oerhört viktig för Sverige. I detta fall är det viktigt för svensk konkurrenskraft att vi har skatter som går till högre utbildning och en fungerande infrastruktur.

Sverige har historiskt visat, och jag tror att en ny, framtida regering kommer att visa, att Sverige är en kunskapsintensiv nation som ligger i framkant när det gäller teknisk utveckling, digitalisering och grön innovation. Men ska vi fortsätta ligga i framkant behöver vi en handlingskraftig politik. Vi behöver en politik som skapar förutsättningar för tillväxt i hela vårt land.

Här skiljer sig partierna åt. Här finns det olika åsikter i Sveriges riksdag. En aktiv näringspolitik för exempelvis grön innovation, eller för den delen växande exportindustri, åstadkoms inte genom sänkta skatter utan snarare genom en aktiv näringspolitik, en politik för att kanalisera riskvilligt kapital men också en politik som lagar revorna i välfärden.

I detta läge tror i alla fall inte vi socialdemokrater att sänkta skatter på företagande är prioriterat. Faktiskt är det inte heller vad de flesta företagare som jag träffar efterfrågar.

Fru talman! Även om jag när vi debatterade dessa frågor för ett år sedan gjorde just den här utvikningen om tillväxtens djupa bestämningsfaktorer vill jag göra den en gång till. Jag tror nämligen att det är viktigt, både för mig och för andra ledamöter i Sveriges riksdag, att överväga vad som långsiktigt leder till tillväxt.

Forskningen är inte entydig. Det är svårt att jämföra olika perioder och olika länder med varandra. Bara den ideologiskt blinde tror att det finns enkla svar på svåra problem. Det finns dock några faktorer som man alltid brukar peka på när det gäller hur tillväxt skapas över tid.

Tillväxt drivs av viktiga fenomen som hög utbildning, välfungerande infrastruktur, hög tillit till myndigheter och mellan medborgare samt låg korruption. Statistiskt vet vi att både hög tillit och låg korruption brukar vara kopplat till mer jämlika samhällen, exempelvis här uppe i Norden.

Min personliga politiska slutsats är att det nog inte finns några enkla och tydliga samband mellan skattenivåer och tillväxt eftersom det avgörande är vad skatterna används till. Det vi dock vet är att Sverige och egentligen hela Norden, som har byggt robusta välfärdssamhällen och främjat jämlikhet, också är länder med hög tillväxt över tid. Detta är saker som jag tror att vi måste ha med oss när vi diskuterar företagsbeskattning.

Avslutningsvis, fru talman, skulle jag vilja säga någonting om beskattning på kapital. Vi vet att både Sverige och världen är vansinnigt orättvisa och ojämlika. Kapital är flyktigt, och det innebär att kapitalskatter behöver vara välavvägda. Men att som denna regering sträva efter att sänka skatterna för de rikaste är faktiskt orimligt.

Här tänker jag återigen på den nedlagda exitskatteutredningen. Jag tänker på hur regeringen har motsatt sig en bankskatt på övervinster. Jag tänker på hur regeringen släpade fötterna efter sig när det gällde EU:s skatt på energibolagens övervinster. Jag tänker på hur man inte tillför erforderliga resurser till Skatteverket för arbetet mot skattefusk. Jag tänker på hur man inte hanterar frågan om kupongskatt.

Jag tänker också på hur man inte ser till att Skatteverket kan arbeta med ny information från internationella samarbeten. I stället har regeringen sagt till Skatteverket att man inte behöver komma tillbaka varje år, som det varit tidigare, med det totala skattefelet utan att det går bra att komma tillbaka när mandatperioden är över.

På område efter område har regeringen visat att man inte tycker att det är viktigt att de absolut rikaste betalar lite mer i skatt. Det menar jag och vi socialdemokrater är helt orimligt.

Fru talman! Jag vill yrka bifall till reservation 5 och reservation 23. Vi står såklart bakom alla yrkanden i vår kommittémotion, men för tids vinning väljer jag enbart dessa två förslag att ställas under proposition.

Reservation 5 handlar om 3:12-reglerna, som vi menar behöver ses över. Det är en fråga som utreddes tidigare av den S-ledda regeringen, men Tidöregeringen lade ned utredningen - eller förändrade den, ska man kanske säga om man ska vara ärlig. Vi menar att det finns episoder, till exempel där revisorer har bytt anställningsform av skatteskäl, som visar på en skatteorättvisa som drabbar vanligt folk.

Reservation 23 handlar om den tillfälliga skatten på bankernas räntenetto, som jag tidigare har nämnt.

Med det, fru talman, och med en förhoppning om en ny regering som ser vanligt folk, som prioriterar välfärden, som för en aktiv näringspolitik och som låter de absolut rikaste betala lite mer i skatt drömmer jag mig bort mot 2026 och tackar för ordet.

(Applåder)

Cecilia Engström (KD)
Anf. 75 Cecilia Engström (KD)

Fru talman! Kristdemokraternas ekonomiska politik vilar på insikten att det är ett starkt och konkurrenskraftigt näringsliv som skapar möjlighet för människor att få ett arbete. Det är en av politikens viktigaste uppgifter att skapa förutsättningar för ekonomisk tillväxt och därmed skatteintäkter som kan användas till vår välfärd.

Skatter och avgifter ska bidra till rättvis konkurrens, och regelbördan som drabbar företagare måste minska. Flera av våra myndigheter har därför fått i uppgift av regeringen att titta på regelförenklingar i sina verksamheter. Denna regering vill ha ett rättvist skattesystem med generella och tydliga regler.

Vi kristdemokrater är glada att 3:12-reglerna håller på att utredas, till skillnad från vad Socialdemokraterna just sa. Utredningen behandlar ägarens utdelning och kapitalvinst vid försäljning av aktier i fåmansföretag. Den behöver ta särskild hänsyn till småföretagarens situation och underlätta ägarskiften. Utredningen har fått flera tilläggsdirektiv, senast om lättnader i beskattning av personaloptioner för att man ska kunna behålla en god konkurrenskraft och den kompetens som finns i företaget, och har därför förlängts till och med den 31 maj i år. Vi ser mycket fram emot utredningens förslag på förbättringar för våra småföretagare.

Fru talman! Investeringssparkonto är någonting vi har diskuterat här tidigare. Det är den vanligaste kontotypen för aktivt fondsparande för vanliga medborgare. Sparformen kom till för att underlätta för vanliga, privata sparare att placera sina pengar. Kontot har en schablonskatt på hela insättningen men inga andra avgifter. Det ökar rörligheten, och spararna kan flytta sina innehav smidigt mellan olika värdepapper och fonder utan skatt på varje kapital.

Den förra regeringen höjde av fördelningspolitiska skäl skatten på ISK-räntan. Det var ett totalt missriktat beslut. Om det är någon grupp som behöver stimuleras att sätta av en slant för framtiden är det låginkomsttagare. Dessutom har inflationen gjort att skatten, skattehöjningen förutan, drivits upp. Hög inflation och prisökningar drabbar alltid låginkomsttagare och familjer med små ekonomiska marginaler mest.

Tack vare denna regerings uthållighet i nedkämpandet av inflationen kan både låginkomsttagare och ISK-sparare andas ut. Den lägre inflationen bidrar till att skatten på ISK-sparande sänks och återupprättar sparformen som den långsiktigt stabila sparform den en gång var tänkt att vara.

Fru talman! För att ytterligare stärka ISK-sparandets karaktär av skattemässigt gynnat sparande för vanligt folk har regeringen dessutom prioriterat arbetet med att införa ett skattefritt grundbelopp inom ISK på 300 000 kronor för fysiska personer. Förslaget är nu remitterat för att man ska kunna komma vidare med denna sparform.

En sparad slant på banken innebär en ekonomisk trygghet och är något som bör uppmuntras, inte minst för ekonomiskt marginaliserade grupper. En ekonomisk buffert som gör att individer och familjer ges incitament att stå på egna ben och bli mindre beroende av samhällets välvilja och försörjning ska uppmuntras.

Den tidigare rödgröna regeringen höjde skatten på sparande för vanligt folk. Denna regering med Kristdemokraterna tar i stället bort skatten på vanligt folks sparande. Tydligare kan kontrasten inte bli.

Fru talman! Bostadssituationen är i många fall svår för invånare i både större och mindre orter. Vi kristdemokrater anser att bostadsbyggandet måste öka. De underliggande problemen med bristande effektivitet inom byggsektorn i kombination med gammal underlåtenhet att göra saker inom bostadspolitiken påverkar nyproduktionen av bostäder i negativ riktning.

Långsiktigt är Kristdemokraterna beredda till omprövningar inom bostadspolitiken med syfte att skapa trygghet mellan generationer, öka effektiviteten inom boendet, öka byggtakten samt skapa ett boende som är anpassat för livets olika skeden. Olika typer av inlåsningseffekter måste åtgärdas för att säkerställa att bostadsbeståndet utnyttjas på bästa och mest effektiva sätt.

En fungerande bostadsförsörjning är en hygienfaktor för en fungerande samhällsplanering och ett starkt samhällsbygge. Det är, tillsammans med en fungerande social välfärd, en del av det goda samhälle som Kristdemokraterna eftersträvar.

Nuvarande skattesystem gör att rörligheten på bostadsmarknaden inte uppmuntras, och de flyttkedjor som vi önskar se är svåra att förverkliga. Vi behöver tillräckliga incitament för att skapa ett boende anpassat för livets olika skeden. Kapitalvinstbeskattningen skapar inlåsningseffekter för äldre som på grund av hög beskattning väljer att bo kvar i en alltför stor villa i stället för att flytta till ett mer lämpligt boende. Vi vill i stället öka familjers möjligheter att förverkliga drömmen om ett eget boende. För att bryta utvecklingen behöver flyttkedjorna komma igång.

Regeringen tillsätter en särskild utredare för att se över systemet med ägarlägenheter och införandet av en lagreglerad modell för hyrköp av bostäder. Vi kristdemokrater vill också att schablonavdraget vid uthyrning av privatbostadsfastigheter höjs från 40 000 kronor till 50 000 kronor för att stimulera en ökad uthyrning av bostäder som möjliggör ett effektivt utnyttjande av bostadsbeståndet.

Fru talman! Jag vill också säga något om tonnageskatten. Vi kristdemokrater har länge drivit frågan om tonnageskatt. Det möjliggör för rederier att betala skatt i Sverige med fasta taxor i stället för att betala utifrån hur mycket man lastar varje gång. Efter många år infördes till sist denna skatt, men den behöver förändras och göras mer konkurrenskraftig. Vi måste se till att utflaggningen av svenska fartyg upphör och att fartygen kommer tillbaka.

Det har gjorts en utredning som har resulterat i promemorian Vågade skatter - Navigering i sjöfartens förutsättningar, som nyligen har presenterats. Slutsatserna är många och viktiga. Vi är intresserade av att titta på dem, och regeringen är beredd att gå vidare med förslagen.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

David Lång (SD)
Anf. 76 David Lång (SD)

Fru talman! Den ekonomiska politik som nu drivs av regeringen i samarbete med Sverigedemokraterna syftar till att hantera Sveriges mest akuta problem. Dit hör bland annat att bekämpa inflationen och öka Sveriges försvarskapacitet.

I skatteutskottets betänkande 12, som vi nu debatterar, behandlas motionerna från den allmänna motionstiden avseende beskattning av företag, kapital och fastighet. Sverigedemokraterna har sju reservationer i betänkandet, och inför voteringen yrkar jag bifall till reservation 10.

När det gäller företag har Sverigedemokraterna genom åren lagt fram en lång rad olika förslag för att underlätta för framför allt små och medelstora företag. Det har länge hetat att fyra av fem nya jobb skapas i små och medelstora företag som växer. Det är därför viktigt att möjliggöra för den typen av företag att just växa och nyanställa.

Fundamentalt för alla investeringar, oavsett om de görs i fastigheter, företag eller andra tillgångar, är att någon människa någon gång har börjat som småsparare och med tiden kunnat ta det där första steget att satsa på ett investeringsprojekt. Sverigedemokraterna vill därför värna småspararnas förutsättningar.

Företagen utgör grunden i skattebasen, det vill säga att företagens verksamhet är det som bär upp samhället ekonomiskt. När Sverige var ett av världens absolut rikaste länder berodde det inte på oljetillgångar, som för andra länder som var på samma ekonomiska nivå, utan det berodde på företag som producerade varor och tjänster som efterfrågades på den internationella marknaden. Fortfarande i dag är det sådana företag som utgör grunden för det välstånd vi har.

När företagens situation medför att de känner sig tvingade att flytta utomlands för att kunna konkurrera tappar Sverige skattekraft. Vi måste därför ha ett skattesystem som gör det attraktivt för företagare att förlägga och utveckla sin verksamhet i Sverige.

Jag nämnde småsparande tidigare. Det är positivt med ett brett aktiesparande i befolkningen, delvis för att stärka den enskildes finansiella situation, delvis för att det för landet som helhet är viktigt med ett högt inhemskt ägande av bolag som främst verkar i Sverige.

Det är därför viktigt att utvidga möjligheterna till investeringar genom förbättrade avdragsmöjligheter och återställda skattehöjningar på exempelvis investeringssparkonton samtidigt som vi stimulerar till sparande i allmänhet och motverkar överskuldsättning i andra änden. Det är så vi sverigedemokrater menar att de svenska hushållen bör stärkas, och vår vision är ett brett folkligt ägande av delar av det svenska näringslivet.

Investeringssparkontot infördes som en schablonbeskattad sparform 2012. Det är angeläget att skattereglerna underlättar för enskilda småsparare att ha ett aktivt sparande, vilket kan minska byråkratin, inte minst vid deklaration. Det finns många moment vid direkta investeringar som utgör hinder eller svårigheter vid exempelvis aktiesparande, såsom nyemissioner, fondemissioner och inlösenförfaranden.

När investeringssparkontot infördes var det inget av de åtta nuvarande partierna i riksdagen som hade någon annan uppfattning om hur schablonintäkten från investeringssparkontot skulle beräknas. Detta var förmodligen en väldigt tydlig signal till de småsparare som öppnade kontot om att det fanns långsiktiga, förutsägbara regler för hur deras innehav skulle beskattas och under vilka former det skulle ske.

I budgetpropositionen för 2016 valde dock den förra regeringen att, väldigt snart efter införandet, ändra förutsättningarna för sparformen och tillföra ett tillägg på 0,75 procent av hela avgiftsunderlaget. Att så kort tid efter införandet ändra förutsättningarna var något som många uppfattade som ett smärre svek. De småsparare som exempelvis då ville återgå till sitt sparande i en vanlig aktiedepå som en konsekvens av att de långsiktiga förutsättningarna hade förändrats, eller rent av saknades, tvingades att avyttra samtliga värdepapper eftersom värdepapper inte kan flyttas ut från investeringssparkontot.

Lyckligtvis har Finansdepartementet, som föregående talare nämnde, remitterat ett förslag som innebär att en skattefri grundnivå på 300 000 kronor för fysiska personers sparande på investeringssparkonton införs. Remitteringen kommer att ligga till grund för kommande budgetförhandlingar. Det remitterade förslaget är en del av Tidöavtalet och innebär att personer som har ett investeringssparkonto, en kapitalförsäkring eller ett avtal om sparande i en så kallad PEPP-produkt inte behöver betala skatt på de första sparade 300 000 kronorna.

Förslaget omfattar över 3 ½ miljon sparare med investeringssparkonto. Tre fjärdedelar av dessa har ett sparande som understiger 300 000 kronor, och de skulle med det remitterade förslaget inte behöva betala någon skatt på sitt sparande. För medianspararen skulle förslaget innebära en skattelättnad på cirka 800 kronor per år.

Fru talman! Sveriges skattesystem behöver vara konkurrenskraftigt i den globaliserade värld vi lever i. Sverige behöver fortsatt vara ett land där det är attraktivt för entreprenörer att förverkliga sina affärsidéer och därigenom skapa arbetstillfällen och beskattningsunderlag som behövs för att inte minst finansiera vår välfärd.

Sverige är, trots att skattetrycket har minskat, fortfarande ett högskatteland. Därför är det än viktigt att vi politiker använder medborgarnas inbetalade skattemedel på det ansvarsfulla sätt som de förtjänar.

Mathias Tegnér (S)
Anf. 77 Mathias Tegnér (S)

Herr talman! Jag är enig med ledamoten Lång om att det är viktigt att det är attraktivt att vara företagare i Sverige. Så långt är vi eniga.

Däremot har jag några frågor kopplat till företagarpolitiken. Det gäller framför allt när ledamoten Lång väldigt tydligt talar om små och medelstora företag. Den budget som är genomröstad förändrar i vissa avseenden ändå förutsättningarna för företagare.

Den gamla regeringen införde till exempel - i ärlighetens namn väldigt mycket pådrivet av Centerpartiet - en nedsättning av arbetsgivaravgifter för unga. Den nedsättningen är nu borttagen.

Den gamla regeringen införde också ett växa-stöd som innebar att när man anställde de första anställda fick man nedsatta arbetsgivaravgifter. Det var också ett stöd som utvecklades över tid för att det har visat sig vara ett bra sätt att få företag att anställa den först anställda.

Min fråga till ledamoten Lång är delvis: Om det nu är så att det är de små och medelstora företagen som man vill värna, varför har man då tagit bort den nedsatta arbetsgivaravgiften? Man har dessutom inte gått vidare med att utvidga växa-stödet, vilket skulle kunnat vara en möjlighet.

Jag undrar också varför man inte går vidare med arbetet mot skattefusk. I min värld drabbas många av de mindre företagen väldigt hårt när skattereglerna ser olika ut för olika företag.

Slutligen införde den S-ledda regeringen en sjuklöneersättning. Man minskade sjuklöneansvaret för små och medelstora företag. Det slopades också nu för de minsta företagen.

På område efter område gör man det sämre för små och medelstora företagare. Hur går det ihop med det ledamoten anför?

(Applåder)

David Lång (SD)
Anf. 78 David Lång (SD)

Herr talman! De flesta förslag som oppositionen lägger fram, inklusive dem som Mathias Tegnérs parti har i betänkandet, är sådant som antingen är under utredning, är aviserat ska komma under utredning eller är sådant som riksdagen redan rätt så nyligen har röstat ned.

Vi befinner oss just nu i ett väldigt kärvt ekonomiskt läge där vi försöker att hantera de mest akuta problemen. De mest akuta problemen har gällt inflationsbekämpningen. Det gäller dessutom att satsa på försvaret och samtidigt undvika att försämra möjligheterna för svensk ekonomi att återhämta sig när konjunkturer och annat så tillåter.

Det är ingen lätt uppgift. De utredningar som pågår tror jag säkert att ledamoten Tegnér uppskattar. Men något agerande kan rimligtvis inte ske förrän de är klara.

Vad gäller skattefusket har det naturligtvis varit högprioriterat att bekämpa det, och det är fortfarande högprioriterat.

Mathias Tegnér (S)
Anf. 79 Mathias Tegnér (S)

Herr talman! Tack för svaret, ledamoten Lång!

Jag tycker ändå att ledamoten blir svaret skyldig. Jag är för övrigt glad över att vi är eniga om att det är viktigt att motarbeta skattefusk.

Däremot förstår jag inte varför Sverigedemokraterna har accepterat att regeringen i regleringsbrevet för Skatteverket ger Skatteverket möjligheten att inte ackumulera och sammanställa det totala skattefusket årligen, så som har varit fallet tidigare. Nästa gång man behöver redovisa det är när mandatperioden är slut. Jag kan inte låta bli att bli lite konspiratorisk när regleringsbrevet ändras på det sättet. Men det kan vi lämna därhän, och vi kan alla vara glada över att vi tycker att skattefusk är någonting dåligt.

Det jag inte förstår gäller de frågor som jag ställde till ledamoten om arbetsgivaravgifter. Återigen: Det är huvudsakligen Centerpartiet som har drivit på för nedsatta arbetsgivaravgifter för unga. Det vill jag ändå vara tydlig med. Men med de utgångspunkter som ledamoten själv redogjorde för i talarstolen: Hur kommer det sig att man höjer arbetsgivaravgiften för unga? Hur kommer det sig att man inte prioriterar ett växa-stöd om man nu tror att den typen av förslag är viktiga för att stärka företagande? Om man nu tycker att små och medelstora företag är viktiga, hur kommer det sig att man ökar på sjuklöneansvaret, vilket man faktiskt gör?

Man går från ett system där företagen betalade ungefär en veckas sjuklöneersättning. Högkostnadsskyddet såg inte exakt så ut. Men i grunden handlade det om mindre än en vecka för småföretag och upp till två veckor för större företag.

Hur kommer det sig att man helt slopar det systemet, vilket innebär att företagen får betala mycket mer av sjuklöneansvaret, om man nu tror att de nya jobben växer fram i de små och medelstora företagen?

För mig blir det lite konstigt när ledamoten i allmänna ordalag talar om vikten av företagande och vikten av små företag och man sedan i praktiken genomför en helt annan politik.

(Applåder)

David Lång (SD)
Anf. 80 David Lång (SD)

Herr talman! Nu förstår jag lite grann med vilken utgångspunkt som Mathias Tegnér ställer frågorna. Man brukar ofta från socialdemokratiskt håll tala om SD-regeringen eller den SD-ledda regeringen. Har man den utgångspunkten förstår jag att Mathias Tegnér undrar varför vi i Sverigedemokraterna gör på det ena eller det andra sättet.

Jag vill bara påminna dem som följer debatten om att Sverigedemokraterna inte är ett regeringsparti, utan vi har ett samarbete med regeringen. På samma sätt som vi har drivit småföretagarfrågor under all tid som vi var i fullständig opposition här i riksdagen driver vi naturligtvis småföretagarfrågor även i våra förhandlingar med just regeringen.

När det sedan gäller bekämpande av skattefusk har prioriteringen förmodligen varit att bekämpandet av skattefusket är viktigare än den fullständigt löpande statistiken, skulle jag kunna föreställa mig. Annars får väl Mathias Tegnér fråga ett regeringsparti varför regeringen har gett andra direktiv till Skatteverket.

Slutligen handlar det också om att det ska löna sig att arbeta. Med de förslag som har lagts fram från regeringen i samarbete med Sverigedemokraterna och den budget som har antagits av riksdagen har vi sett till att det lönar sig bättre att arbeta.

(Applåder)

Patrik Karlson (L)
Anf. 81 Patrik Karlson (L)

Herr talman! Som vi har hört här innan har flera ledamöter i talarstolen redan nämnt att Sverige i dag befinner sig i ekonomiskt tuffa tider, även om såklart flera av oss har nåtts av de positiva rapporterna om att läget börjar ljusna någorlunda. Det ska dock sägas att vi kommer från den högsta nivån av inflation som landet har haft på tre decennier, och vi bedöms fortsatt vara i en lågkonjunktur.

Den höga inflationen har drabbat såväl företagaren som löntagaren, ja, i stort sett samtliga medborgare. Därmed har den också haft en stor påverkan på vår gemensamma välfärd. Därför är det angeläget att vi här i kammaren börjar ha en diskussion och ett fokus på hur vi får Sveriges tillväxt att börja utvecklas i en positiv riktning igen i en högre takt än vad som är fallet i dag.

Vi behöver alltså redan nu börja blicka framåt och agera för att få fart på tillväxten igen. I det arbetet måste vi självklart ta vara på näringslivet och den uppfinningsrikedom och den kreativitet som det besitter för att finna lösningar på svåra problem.

Här ska vi som politiker helt enkelt inte vara ett hinder för näringslivet att nå sin fulla potential. Vi ska tvärtom börja vara möjliggörare så att fler företag kan växa och frodas. Det är så vi ser till att Sverige fortsatt är ett rikt land.

För att klara av detta är det nödvändigt att vi lättar på byråkratin och administrationen. Regeringen har redan aviserat att processer för tillståndsgivning ska göras snabbare och mer effektiva och förutsägbara. Man har tagit initiativ för att minska den byråkratiska belastningen och de administrativa kostnaderna för företag. Man har också börjat titta på åtgärder för att förbättra myndigheternas handläggningseffektivitet och förkorta behandlingstiderna. Samtliga åtgärder anser jag är väldigt bra, och de välkomnas av många.

Herr talman! Sverige har en relativt omfattande offentlig sektor med höga ambitioner när det gäller offentligt finansierad välfärd, något som så klart behöver finansieras. Därför är det viktigt att inriktningen på skattepolitiken är att de skatter som håller företag, jobb och sysselsättning tillbaka sammantaget tydligt sänks så att vi får in mer medel till den gemensamma kaka som är vår välfärd.

På sikt vill vi som parti ha ett så lågt skattetryck som möjligt, men det är viktigt att poängtera att vid den genomgripande reform som vi liberaler anser att det svenska skattesystemet behöver måste skattesänkningarna vara fullt finansierade och genomföras när så medges.

Herr talman! Att människor startar företag och arbetar hårt för att förverkliga sina idéer är det som bygger Sverige starkt och något som ska uppmuntras. Bolagsskatten är en central skatt för svensk konkurrenskraft och för tillväxten för företagen i vårt land.

Sverige har stegvis sänkt den formella bolagsskattesatsen, men det har också konkurrentländer i vår omvärld gjort. Då vi befinner oss i en global ekonomi och på en global marknad ökar det risken att vi inte står oss i konkurrensen och att investerare väljer att satsa och bygga upp företag i andra länder än Sverige.

En lägre bolagsskatt bör bidra till fler jobb, högre sysselsättning och självförsörjning och frigöra mer kapital för investeringar så att vi når en högre bnp.

Att stärka arbetslinjen och få fler i arbete är något som vi strävar efter. Det innebär att fler blir självförsörjande och självständiga, och det bidrar som jag tidigare nämnt till vår gemensamma välfärd. När fler får egen försörjning ökar också deras möjligheter att spara till en ny bostad och kanske till sin pension eller att skapa en buffert för oförutsedda utgifter, något som den senaste tiden har varit välbehövligt för många. Det är ett sparande som regeringen har aviserat att man vill uppmuntra ytterligare genom att sänka skatten på ISK genom att göra de första 300 000 kronorna skattefria. Det är också något som ökar egenmakten hos individen.

Utöver det ekonomiska läget finns det stora samhällsproblem att ta tag i, som kampen mot utanförskapet och att knäcka gängkriminaliteten. Att vara självförsörjande har stor betydelse här, då det leder till ekonomisk självständighet och minskat utanförskap. Att ha ett jobb att gå till är grundläggande. Då behövs det en väl balanserad och effektiv skattepolitik för att bland annat uppnå ett gynnsamt företagsklimat, för det är företagen och människorna bakom dem som skapar jobben och bidrar till vårt lands välstånd. De är helt enkelt hjärtat som håller igång samhällskroppen.

Därför bör vi låta företagen och näringslivet vara den kraft som de kan vara. Låt oss driva en politik som stärker konkurrenskraften, viljan att anställa och incitamenten att arbeta! Så motverkar vi utanförskap och knäcker gängen.

Herr talman! Nu gäller det att vi tar sikte på framtiden och på att genomföra de åtgärder som Sverige behöver. Vår kapacitet att upprätthålla en god välfärd och finansiera investeringar i bland annat infrastruktur är beroende av den ekonomiska tillväxten. Denna tillväxt drivs i sin tur av villkoren för att arbeta och driva företag.

Jag vill understryka hur viktigt det är att vi för en väl avvägd och effektiv skattepolitik så att vi genom hög tillväxt får vår välfärd att växa sig större.

Med det yrkar jag bifall till utskottets förslag.

Ilona Szatmári Waldau (V)
Anf. 82 Ilona Szatmári Waldau (V)

Herr talman! Klyftorna i Sverige har ökat de senaste åren. Skillnaden mellan dem med låga löner och dem med höga har blivit större. De som redan före krisen hade svårt att få ekonomin att gå ihop är de som drabbas hårdast. Decennier av skattesänkningar och subventioner för de rika har inneburit växande klyftor, och vi har nu ett ekonomiskt system som behöver lagas så att fler kan få det bättre.

Skatter ska jämna ut inkomstskillnader, inte öka dem. Viktiga områden att komma till rätta med är den urholkade kapitalbeskattningen och den extremt ojämna förmögenhetsfördelning som vi har i Sverige. Om vi ska ha ett samhälle som håller ihop kan vi inte upprätthålla klassamhället och de stora skillnader som finns i människors livsvillkor.

Vänsterpartiet har lagt flera motioner som behandlas under denna punkt, men jag tänker börja med ett förslag som vi hade i vår budgetmotion.

De fyra storbankerna gjorde en vinst på runt 200 miljarder kronor 2023, varav 120 miljarder betalas ut till ägarna. Det är mer än budgeten för hela det svenska försvaret, för att ge en bild av storleksordningen.

Detta är i grunden en helt sjuk fördelning av samhällets resurser. Medan välfärden går på knäna skär banksektorn guld med täljkniv, och det är hårt utsatta hushåll som betalar med högre räntor på sina lån och låga räntor på sina eventuella besparingar.

För att komma till rätta med det här har Vänsterpartiet föreslagit att statens bank, SBAB, ska användas för att sätta press på övriga banker. Vi föreslog att SBAB:s avkastningskrav skulle sänkas från 10 till 5 procent. Om ett sådant förslag förverkligas kan det ta tid innan det får full effekt, och till dess måste vi beskatta bankernas övervinster. I vår budgetmotion föreslog vi en skatt på 50 procent av bankernas övervinster.

Eftersom vi har en delvis annan konstruktion än Socialdemokraterna har i sin motion kommer vi inte att stödja reservation 23, men vi instämmer i behovet av en bankskatt.

Det är inte bara bankerna och deras ägare som skär guld med täljkniv. De förmögna i Sverige blir bara fler och fler. Från 2019 till 2021 ökade antalet miljardärer i Sverige från 206 till 542. År 2010 var 32 personer dollarmiljardärer. Nu är det 43. De flesta har ärvt sina förmögenheter.

Sverige hör till de länder i världen där den totala förmögenheten är mest ojämlikt fördelad. Under de senaste tio åren har 61,5 procent av all förmögenhet som skapats i Sverige hamnat hos den rikaste hundradelen av befolkningen. Det är alltså under åtta år av socialdemokratiskt styre och två år av högerstyre.

I Sverige i dag är det enklare att bygga en förmögenhet på kapitalplaceringar än på arbete eftersom vi tagit bort arvsskatten, gåvoskatten, fastighetsskatten och förmögenhetsskatten och dessutom sänkt bolagsskatten.

Vi i Vänsterpartiet har därför i vår budgetmotion ett flertal förslag för att minska klyftorna. En del av förslagen kommer också upp i detta betänkande.

Herr talman! En central tanke bakom 1990-talets skattereform var att lika inkomster skulle beskattas lika. Denna princip skulle så långt som möjligt tillämpas konsekvent. Genom reformen infördes en separat och proportionell beskattning av kapitalinkomster med en enhetlig skattesats på 30 procent.

Sedan reformens genomförande har en rad olika undantag införts. Därför föreslår Vänsterpartiet en reformerad kapitalinkomstbeskattning.

Vi vill att utdelning och kapitalvinst från onoterade aktier ska beskattas med 30 procent. Ett tak på 2 miljoner kronor på sparande på investeringssparkonto ska införas. Sparande utöver taket ska beskattas med den vanliga skatten på kapitalinkomster. Utdelning och kapitalvinst från fåmansbolag ska beskattas med 30 procent, enligt vårt förslag.

Arv är också ett tydligt exempel på hur kapital påverkar en individs livschanser. Arvsflödena har dessutom ökat i betydelse i Sverige, framför allt under de senaste 25-30 åren. Arvs- och gåvoskatter finns i många OECD-länder, och Vänsterpartiet föreslår därför att en arvs- och gåvoskatt återinförs också i Sverige.

Dagens fastighetsavgift har ingen synlig koppling till avkastning, övriga kapitalskatter eller ränteavdrag. Den genomsnittliga skatten blir lägre ju mer värdet på en fastighet överstiger 1,2 miljoner kronor. Fastighetsavgiften är därmed starkt regressiv. Vänsterpartiet vill därför komplettera den kommunala fastighetsavgiften med en statlig fastighetsskatt som enbart gäller fastigheter med höga marknadsvärden och ägare med större inkomster.

Såväl avskaffandet av fastighetsskatt och arvs- och gåvoskatter som sänkning av skatt på utdelningar och kapitalvinster har bidragit till att Sverige gått från att vara ett av världens mest jämlika länder till att vara ett av de länder i världen där den totala förmögenheten är mest ojämlikt fördelad. Vänsterpartiet vill se ett Sverige som är jämlikt, där alla har mat på bordet. Och då behöver vi beskatta kapitalet.

Jag står självklart bakom alla mina reservationer i betänkandet, även dem jag inte har nämnt i mitt anförande, som tonnageskatten och fast driftsställe, men jag väljer här att yrka bifall till reservation 8 om arvs- och gåvoskatt.

Helena Vilhelmsson (C)
Anf. 83 Helena Vilhelmsson (C)

Herr talman! Motionsbetänkandet behandlar många otroligt viktiga frågor för både företag och civilsamhälle. Ni vet att det är företagen som skapar fyra av fem jobb i vårt land.

Jag ska börja med att säga några ord om skog och skogsbruk, som också behandlas i betänkandet. Skogsbruk är enligt Centerpartiet en av de viktigaste näringarna, kanske till och med den viktigaste näringen, för omställningen till ett fossilfritt samhälle. Det är också en näring som har enormt stor betydelse, en ryggrad, för Sveriges ekonomi och exportnetto.

I den svenska skattelagstiftningen finns i dag något som kallas skogskonto. Det innebär att pengar från en avverkning som görs en gång under skogens omloppstid, det vill säga 80 år eller mer, får disponeras över tid och inte måste tas ut och beskattas just vid avverkningstillfället. Det är kloka ekonomiska villkor för Sveriges skogsägare, som dessutom är helt avgörande för skogsägarens ekonomi.

I skogspropositionen, som vi beslutade om under förra mandatperioden och som var en åtgärd inom januariavtalet, fastslogs att liknande villkor borde gälla även för annan form av intrångsersättning, för exempelvis naturvårdsändamål eller upplåtelse för vägar, kraftledningar med mera. I dag gäller till exempel ett naturvårdsavtal 50 år, och det är orimligt att det ska vara fråga om en engångsersättning och beskattas vid ett och samma tillfälle. Men så är det i dag. De medlen bör naturligtvis också kunna sättas in på ett skogskonto.

Skatteverket har sedan i juni 2022 haft ett uppdrag att analysera och lämna förslag om hur sådana skatteregler kan göras mer gynnsamma för att öka incitamenten till bland annat frivillig naturvårdsavsättning, samtidigt som den administrativa bördan ska beaktas.

I augusti 2023 överlämnade Skatteverket en promemoria, Mer förmånlig beskattning vid bl.a. skydd av skog, och där lämnas förslag om beskattning av intrångsersättning och löseskilling på ett mer ändamålsenligt sätt och om att ersättning för till exempel naturvårdsavtal under vissa förutsättningar ska kunna periodiseras. Promemorian bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Ingen har pratat om den i något anförande, och därför vädjar jag till regeringen att se till att förslaget tas fram. Det är ytterst viktigt för skogsägarnas ekonomi och för Sveriges ekonomi.

Den utredning som har nämnts här om bland annat 3:12-regler är också otroligt viktig, liksom det tidigare tilläggsuppdraget från regeringen. Jag ser fram emot att de läggs fram i maj i år.

Något som inte heller har nämnts från talarstolen är det faktum att för att stärka de offentliga finanserna, hålla den offentliga skuldsättningen på en lägre nivå och skapa utrymme för att klara en framtida finansiell kris infördes i januari 2022 en riskskatt för kreditinstitut. I samband med att den fastslogs riktade riksdagen tre tillkännagivanden till regeringen, bland annat om att regeringen under förra året skulle återkomma med förslag som undantar Kommuninvest och andra lokalt ägda och drivna banker från skatten. Det är också mycket viktigt för bärkraften för lokala banker. Detta har ingen heller nämnt från talarstolen, och det framgår att frågan bereds, liksom förra året, inom Regeringskansliet. Jag vädjar även här till regeringen att leverera på tillkännagivandena.

Slutligen, låt mig säga några ord om jämställd sponsring. Det är inte bara fråga om att enkelt göra om skattelagstiftningen. Jag inser att det är komplicerat, men det är så nödvändigt. Ett rikt idrotts- och kulturliv är en förutsättning för attraktiva samhällen där människor vill bo och leva. Idrottsföreningar runt om i landet, stora som små, är otroligt beroende av sponsring för att kunna bedriva och utveckla sin verksamhet. För många företag är sponsring av exempelvis idrottsverksamhet en mycket viktig del av hållbarhetsarbetet och för policyer. Men som har nämnts i dag är problemet att det saknas tydlig lagstiftning för hur den ska beskattas.

Herr talman! Det som styr avdragsrätten är ett föråldrat lapptäcke av prejudikat och tolkningar. Marknadsvärdet bedöms efter antalet besökare eller andra mer traditionella parametrar, och det är inte anpassat till dagens innebörd av marknadsvärde. Exponering via såväl sociala som traditionella medier gör att marknadsvärdet inte kan mätas på så sätt som det traditionellt har mätts. Riksdagen riktade därför under 2021, på initiativ av Centerpartiet, ett tillkännagivande om att se över regelverket för sponsring.

I dag är det ur ett varumärkesperspektiv lika attraktivt för ett företag att sponsra ett allsvenskt herrfotbollslag som ett damlag i samma division eller en mindre förening utan elitambitioner. Det är inte antalet fysiska besökare som är det centrala. Hållbarhetsfrågorna ligger i fokus. Problemet med de regler som finns i dag är att de ger felaktiga ekonomiska incitament och styr mot att sponsra idrotter som fortfarande har ett högt antal åskådare på plats som har köpt en traditionell inträdesbiljett. Därför måste det ändras å det snaraste.

Ledamoten Fredrik Ahlstedt sa tidigare att det är bra att regeringen tar lite tid på sig, men man har tagit två och ett halvt, snart tre, år på sig, och jag hoppas att en förändring kommer snart.

Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation 17.

Annika Hirvonen (MP)
Anf. 84 Annika Hirvonen (MP)

Herr talman! På skärtorsdagen gick jag till tandläkaren i Gävle - på studiebesök. Inte trodde väl jag att studiebesöket hos tandläkaren i Gävle skulle vara relevant för skatteutskottets debatt om företag, kapital och fastighet.

Efter att vi samtalat länge om fluortanter i skolan och hembesök hos nyblivna föräldrar ställde jag en avslutande fråga: Vad är det viktigaste som vi politiker kan göra för att förbättra tandhälsan hos både barn och de allra äldsta? Tandhygienisten svarade: ett jämlikt samhälle.

Ett jämlikt samhälle innebär precis samma parametrar som också skulle förbättra arbetet mot rekrytering av ungdomar till kriminella gäng - samma parametrar som skulle kunna förbättra hälsan generellt och bidra till bättre skolresultat.

Herr talman! Där har vi frågor som har högsta relevans när det gäller beskattning av företag, kapital och fastigheter. Klyftorna i Sverige har nämligen ökat mycket. Skillnaden är stor mellan dem som har minst och dem som har mest. Var fjärde ensamstående förälder har det senaste halvåret behövt låna pengar för att klara att möta sina barns mest grundläggande behov. Många har inte kunnat äta sig mätta varje dag.

Samtidigt delar storbankerna ut enorma vinster från de höjda räntorna, som de tar ut från folk som lånar. Samtidigt har de inte höjt räntorna för dem som har råd att spara. Och samtidigt ligger barnbidragen stilla, och hyrorna skjuter i höjden.

Herr talman! Vi behöver en skattereform. Vi behöver se till att de som har mest bidrar mer, speciellt nu i tider av kris. Därför föreslår Miljöpartiet, i likhet med Socialdemokraterna, en särskild skatt på bankernas övervinster, på skillnaden mellan de höjda räntorna för dem som lånar pengar och räntorna som inte har höjts lika mycket för dem som bankerna lånar pengar av, alltså alla vi som sparar.

Herr talman! Sjukvården drabbas av nedskärningar. Vi ser att elevassistenter sägs upp i skolorna. Matpriserna har skjutit i höjden, och de stora matjättarna har fått mer i utdelning.

Min lillebror, som just nu pluggar på universitetet, drömmer om att inte behöva jobba, om att kunna tjäna pengar på att bara äga aktier. Han vet nämligen att skatten är lägre på pengar man tjänar på att äga än på pengar man tjänar på att jobba. Vad säger vi egentligen till våra ungdomar? Ska det inte löna sig bättre att jobba än att bara vara rik från första början? De här skillnaderna leder faktiskt också till att de som har mest fortsätter att tjäna mer och till att klyftorna drar isär vårt land.

Herr talman! Därför yrkar jag bifall till Miljöpartiets reservation 9. I den lyfter vi fram inte just tandhälsa men väl att skillnaderna i beskattning på kapital och arbete också leder till att jämställdheten mellan män och kvinnor minskar eftersom män äger mer än kvinnor.

Herr talman! Betänkandet rymmer många olika frågor. Jag tänker ta upp ytterligare en. Precis som många andra strävar jag när jag är kund och konsument efter att använda min konsumentmakt för att på olika vis stödja till exempel miljömässigt hållbart producerade produkter eller rättvisa löner.

Jag lägger också gärna några extra varor i korgen när jag besöker den lokala Icahandlaren, vars logga pryder träningströjorna för det lokala fotbollslaget, där mina barn spelar. Företag som på det sättet bidrar till lagkassorna för barn- och ungdomsidrotten bidrar till ett socialt hållbart lokalsamhälle.

Vi i Miljöpartiet tycker att det är dags att se över reglerna för alla de företag som på olika sätt vill bidra till ett socialt hållbart samhälle, till barns och ungas idrottande och till kulturlivet. Det kan inte bara vara de stora lagen som syns på tv som man vet att man har rätt att sponsra skatterättsligt.

Vi behöver se till att man ser på sponsringen på ett lite mer modernt sätt. Det är nämligen inte bara välgörenhet att sponsra också den typ av idrott som inte fyller alla läktare - min femåriga dotters fotbollsmatch gjorde inte riktigt det, även om vi var några entusiaster som var där. Vi är också väldigt många som ser lagtröjorna och tänker: Vad fint att just det företaget är med och bidrar till att barn och ungdomar får en meningsfull fritid - särskilt i tider då väldigt många föräldrar, i krisens spår, inte har råd att betala för barns och ungas fritidsintressen.

Jag står förstås bakom också våra övriga reservationer, men för tids vinnande nöjer jag mig med att yrka bifall endast till reservation 9.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 14.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2024-04-03
Förslagspunkter: 14, Acklamationer: 9, Voteringar: 5
Stillbild från Beslut 2023/24:SkU12, Beslut: Företag, kapital och fastighet

Beslut 2023/24:SkU12

Webb-tv: Beslut: Företag, kapital och fastighet

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Företagande och investeringar, allmänna skattefrågor

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2023/24:346 av Jonas Andersson m.fl. (SD) yrkande 5,

      2023/24:378 av Staffan Eklöf m.fl. (SD) yrkande 2,

      2023/24:439 av Ciczie Weidby m.fl. (V) yrkande 13,

      2023/24:893 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkandena 11 och 13,

      2023/24:1389 av Peter Ollén (M),

      2023/24:1634 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkande 4,

      2023/24:1655 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkande 13,

      2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 35 och

      2023/24:2457 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 5.
      • Reservation 1 (SD)
      • Reservation 2 (V)
      • Reservation 3 (C)
      • Reservation 4 (MP)
    2. Utdelning och kapitalvinster till delägare i fåmansföretag

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2023/24:1445 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

      2023/24:2480 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 17 och

      2023/24:2645 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 9.
      • Reservation 5 (S)
      • Reservation 6 (C)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 5 (S)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S092014
      SD63009
      M60008
      C00213
      V21003
      KD15004
      MP14004
      L14002
      -0101
      Totalt187932148
      Ledamöternas röster
    3. Kapitalbeskattning m.m.

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2023/24:275 av David Perez (SD),

      2023/24:2321 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) yrkandena 1 och 2,

      2023/24:2645 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 8 och

      2023/24:2664 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkande 13.
      • Reservation 7 (S)
      • Reservation 8 (V)
      • Reservation 9 (MP)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 8 (V)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S009214
      SD620010
      M60008
      C21003
      V02103
      KD15004
      MP00144
      L14002
      -0011
      Totalt1722110749
      Ledamöternas röster
    4. Investeringssparkonto

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2023/24:428 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 7 och

      2023/24:1716 av Camilla Brunsberg (M).
      • Reservation 10 (SD)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 10 (SD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S920014
      SD06309
      M60008
      C21003
      V21003
      KD15004
      MP13104
      L14002
      -1001
      Totalt23764048
      Ledamöternas röster
    5. Skogskonto

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2023/24:1446 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

      2023/24:1818 av Anders W Jonsson och Elisabeth Thand Ringqvist (båda C),

      2023/24:2068 av Mattias Eriksson Falk m.fl. (SD) yrkande 26 och

      2023/24:2480 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 14.
      • Reservation 11 (SD)
      • Reservation 12 (C)
    6. Skatteregler för ideell sektor

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2023/24:350 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkande 13.
      • Reservation 13 (SD)
    7. Boendebeskattning m.m.

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2023/24:409 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkandena 5, 7 och 8,

      2023/24:412 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 9,

      2023/24:1481 av Louise Thunström och Jessica Rodén (båda S),

      2023/24:1656 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkandena 10 och 11,

      2023/24:1787 av Rickard Nordin (C),

      2023/24:2035 av Sanna Backeskog m.fl. (S) och

      2023/24:2526 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkandena 1-4.
      • Reservation 14 (SD)
    8. Fastighetsskatt och fastighetsavgift m.m.

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2023/24:409 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 4,

      2023/24:1581 av Lars Engsund och Jan Ericson (båda M) och

      2023/24:2321 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) yrkande 3.
      • Reservation 15 (SD)
      • Reservation 16 (V)
    9. Kapitalvinst vid fastighetsförsäljning

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2023/24:141 av Jörgen Grubb (SD),

      2023/24:2171 av Johanna Hornberger (M) och

      2023/24:2264 av Ann-Sofie Lifvenhage (M).
    10. Avdrag för sponsring av idrott

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2023/24:2164 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) och

      2023/24:2480 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 9.
      • Reservation 17 (C, MP)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 17 (C, MP)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S920014
      SD63009
      M60008
      C02103
      V21003
      KD15004
      MP01404
      L14002
      -1001
      Totalt26635048
      Ledamöternas röster
    11. Avdrag för sponsring av kultur

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2023/24:1885 av Amanda Lind och Jacob Risberg (båda MP) yrkande 6.
      • Reservation 18 (MP)
    12. Tonnageskatt

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2023/24:401 av Jimmy Ståhl m.fl. (SD) yrkandena 4 och 5,

      2023/24:646 av Linda W Snecker m.fl. (V) yrkande 5,

      2023/24:1656 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkandena 5 och 7,

      2023/24:2433 av Magnus Berntsson (KD) och

      2023/24:2645 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 17.
      • Reservation 19 (S)
      • Reservation 20 (SD)
      • Reservation 21 (V)
    13. Beredskapsskatt

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2023/24:2645 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 10.
      • Reservation 22 (S, V, MP)
    14. Riskskatt för kreditinstitut m.m.

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2023/24:945 av Dzenan Cisija (S) och

      2023/24:2645 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkandena 7 och 14.
      • Reservation 23 (S, MP)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 23 (S, MP)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S092014
      SD63009
      M60008
      C21003
      V21003
      KD15004
      MP01404
      L14002
      -0101
      Totalt194107048
      Ledamöternas röster