Företagsbot
Betänkande 2005/06:JuU13
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 8 mars 2006
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
Företagsbot ska bli effektivare (JuU13)
Systemet med företagsbot ska bli effektivare, och företagsbot ska användas oftare för brott i näringsverksamhet. Det ska löna sig för näringsidkare att organisera sin verksamhet på ett sätt som motverkar överträdelser, vilket ska gynna konkurrensen. Möjligheten att ålägga företagsbot utvidgas. I dag krävs det att brottsligheten ska ha inneburit ett grovt åsidosättande av de särskilda skyldigheter som är förenade med verksamheten eller annars vara av allvarligt slag. Detta krav slopas. Företagsbot ska vidare kunna åläggas när brottet har begåtts av en person i ledande ställning eller en person som annars haft ett särskilt ansvar för tillsyn eller kontroll i verksamheten. Beloppsgränserna för företagsbot justeras. Företagsbot ska fastställas till lägst 5 000 kronor och högst 10 miljoner kronor. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2006.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag till beslut
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Propositioner: 1
Från regeringen
- FöretagsbotProposition 2005/06:59
Beredning, Genomförd
Senaste beredning i utskottet: 2006-02-09
Justering: 2006-02-21
Trycklov till Gotab och webb: 2006-02-22
Trycklov: 2006-02-22
Trycklov: 2006-02-27
Justering: 2006-02-21
Trycklov till Gotab och webb: 2006-02-22
Trycklov: 2006-02-22
Trycklov: 2006-02-27
Betänkande 2005/06:JuU13
Alla beredningar i utskottet
2006-02-09
Företagsbot ska bli effektivare (JuU13)
Systemet med företagsbot ska bli effektivare, och företagsbot ska användas oftare för brott i näringsverksamhet. Det ska löna sig för näringsidkare att organisera sin verksamhet på ett sätt som motverkar överträdelser, vilket ska gynna konkurrensen. Möjligheten att ålägga företagsbot utvidgas. I dag krävs det att brottsligheten ska ha inneburit ett grovt åsidosättande av de särskilda skyldigheter som är förenade med verksamheten eller annars vara av allvarligt slag. Detta krav slopas. Företagsbot ska vidare kunna åläggas när brottet har begåtts av en person i ledande ställning eller en person som annars haft ett särskilt ansvar för tillsyn eller kontroll i verksamheten. Beloppsgränserna för företagsbot justeras. Företagsbot ska fastställas till lägst 5 000 kronor och högst 10 miljoner kronor. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2006. Justitieutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.
Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2006-03-08
Debatt om förslag 2005/06:JuU13
Webb-tv: Företagsbot
Dokument från debatten
- 2006-03-08Protokoll 2005/06:82
Protokoll från debatten
Anf. 145 Johan Pehrson (Fp)
Fru talman! Både stora och små företag kan drabbas av brottslighet på olika sätt. Men företag kan också begå brott. När vi talar om detta är det ofta en diskussion om ekonomisk brottslighet på det sättet att man använder företagsformer för att tillskansa sig stora ekonomiska fördelar och ekonomiska vinster. Men det kan också vara så att själva verksamheten går ut på att man ligger på gränsen, medvetet eller omedvetet, eller överträder gränsen, medvetet eller omedvetet, och begår brottsliga handlingar för att den vägen skapa sig konkurrensfördelar gentemot andra företag som arbetar i samma bransch. Det kan vara byggföretag, restaurangnäring eller vad ni vill. Det handlar alltså om företag som tycker att om man bryter mot lagen lite grann innebär det att man får fördelar, att man säljer mer eller billigare och tjänar mer pengar.
Vi har en tid haft företagsbot som ett instrument. Nu kan vi konstatera att det inte alltid har varit så effektivt. Nu finns det en proposition som jag yrkar bifall till och som jag tycker är mycket bra. I den föreslås att nivåerna på företagsboten ska tredubblas och att hela systemet ska effektiviseras så att ingen ska kunna tjäna pengar på att begå brott. På samma sätt som personer inte ska kunna göra det ska inte heller företag kunna göra det. Det ska helt enkelt bli starkare drivkrafter för att sköta sig och hålla sig till lagen. Det innebär rättvisare konkurrens och större förutsättningar för en riktig hållbar tillväxt. Så det har enorma effekter på andra politikområden också. Vi fokuserar på att personer i ledande ställning eller som på annat sätt har ett ansvar att kontrollera företaget sköter sig. Vad de gör spelar en större roll.
Jag är glad att vi kan få behandla propositionen. Det är ett exempel på att diskussion i riksdagen om tydligare regler och större krav på företagsamhet ger resultat. Regeringen är lyhörd för det och kommer tillbaka med ett dokument som reglerar ytterligare och förstärker kampen mot en del av den ekonomiska brottsligheten på ett mycket bra sätt. Jag yrkar bifall till propositionen.
Anf. 146 Christer Erlandsson (S)
Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i justitieutskottets betänkande nr 13 angående att företagsbot nu ska bli ännu effektivare.
Regeringens proposition föranledde inga reservationer. Det visar på en samstämmighet i utskottet om behovet att göra denna påföljd, företagsbot, ännu effektivare och mer central i bekämpandet av kriminalitet i näringsverksamheten. Detta vill jag tacka samtliga partier för. Det tyder på ett gott samarbete i den här frågan.
Miljöpartiet har ett särskilt yttrande. Detta kommer jag att beröra senare.
Fru talman! Vi har i mångt och mycket ett bra företagsklimat i Sverige. I stort sett alla indikatorer vi har visar på en positiv utveckling nu och för det år som ligger framför oss. De senaste siffrorna från Konjunkturinstitutet tyder på att fjolårets tillväxt hamnar på 2,7 % och att tillväxten för år 2006 och 2007 kommer att hamna på något över 3 %.
Investeringarna stiger kraftigt. Industrins orderingång fortsätter att utvecklas starkt. Den är i huvudsak driven av kraftig utländsk efterfrågan på svenska varor, tjänster och produkter.
Inte på 20 år har nyföretagandet varit så högt som nu. Jämfört med för tio år sedan har företagskonkurserna halverats.
Sedan år 1995 har 300 000 fler svenskar fått jobb att gå till. Under år 2006 planerar nästan hälften, närmare 41 %, av de medelstora företagen att nyanställa.
Vi kan se med tillförlit och förhoppningar på framtiden med en socialdemokratisk regering.
I World Economic Forums årliga rankning över de mest konkurrenskraftiga ekonomierna placerar sig Sverige på tredje plats bland 117 länder.
För andra året i rad knep Sverige förstaplatsen i EU:s årliga rankning över innovationsprestationer. Omdömet är att Sverige håller världsklass och tillsammans med Finland och Danmark är de enda länder i Europa som inte har något gap till USA och Japan.
För detta vill jag naturligtvis passa på att tacka hela vårt näringsliv och därmed arbetsmarknadens parter. Det visar också att det är viktigt att den svenska näringspolitiken fortsätter på den inslagna vägen.
Vi ska konkurrera med forskning, kunskap och utveckling och inte med sänkta löner, dålig arbetsmiljö och sämre arbetsvillkor. Vi ska se till att lagar och regler följs och att konkurrensen sker med sjysta medel på lika villkor.
Fru talman! Under lång tid har vi socialdemokrater på olika sätt drivit på för att skapa säkra arbetsplatser och goda konkurrensvillkor. Ändå sker det incidenter i vårt land där arbetare kommer till skada eller till och med dör i tjänsten.
Det förekommer också att företag struntar i kravet på arbetsmiljö eller krav i miljölagstiftningen för att uppnå ekonomiska fördelar. Detta är oacceptabelt och något som man måste ta på största allvar.
Företagsboten, som funnits i 20 år, har varit en möjlighet att ge en juridisk person ett straffansvar för brottslighet som sker i näringsverksamhet. Som det sett ut hittills har systemet med företagsbot dock inte visat sig tillämpningsbart på det sätt vi har önskat. Därför behövs det effektivare sanktioner mot företag vid brott i näringsverksamhet.
Det är bakgrunden till att vi i Socialdemokraterna i samarbete med Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna lägger fram ett lagförslag om ett skärpt system för företagsbot.
Vi behöver öka tryggheten för de anställda ytterligare och skapa ännu bättre förutsättningar för ett sunt företagsklimat. Därför kommer företag som bryter mot miljö- och arbetsmiljölagstiftningen eller begår andra brott i näringsverksamhet att få kännbarare straff. Det blir lättare att rikta sanktioner mot dessa företag genom större möjlighet att ålägga företagsbot.
Vi tror att effektivare åtgärder mot näringsidkare som begår brott ställer krav på både små och stora företag att organisera verksamheten på ett sätt som motverkar missbruk och överträdelser.
Dessa åtgärder mot brott har också betydelse ur konkurrenssynpunkt. På detta sätt förbättras förutsättningarna för en sund konkurrens på lika villkor för seriösa företag. Det skapar också säkrare arbetsplatser och trygghet för personalen.
Genom förslaget utvidgas möjligheten att ålägga företagsbot så att sanktionerna även omfattar mindre allvarlig brottslighet. Maximibeloppet för företagsbot höjs från 3 till 10 miljoner. På så sätt blir företagsboten en avskräckande sanktion även för större företag, och oseriösa företag får svårare att kalkylera med risken att åka fast.
Näringsidkarens ansvar blir primärt i förhållandet till det individuella ansvaret vid mindre allvarlig brottslighet. Vi menar att det då är rättvist att straffa företag genom företagsbot i stället för enskilda arbetstagare, eftersom lagöverträdelser ofta snarast går att härleda till brister i företagets organisation och struktur än till en enskild persons oaktsamhet.
Den nya ordningen är nödvändig för att inte småföretagare ska drabbas av dubbla sanktioner, det vill säga både straff och företagsbot. Det bidrar också till att göra företagsbot till en mer central del av det straffrättsliga systemet.
För att företagsbot ska bli ett praktiskt användbart verktyg i kampen mot brott som begås är det också viktigt att förenkla hanteringen av företagsboten. En möjlighet att ålägga företagsbot genom strafföreläggande införs därför om boten avser ett belopp som inte överstiger 500 000 kr.
Lagförändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2006. Genom den skärpning som nu sker angående företagsboten tror vi oss skapa förutsättningar för en sundare och säkrare arbetsmiljö som i förlängningen kan rädda liv.
Fru talman! I sitt särskilda yttrande anför Leif Björnlod, Miljöpartiet de gröna, med bland annat hänvisning till LO:s remissvar till utredningen att det inte borde finnas någon övre gräns i maximibeloppet för företagsbot.
Jag vill därför särskilt påpeka att utredningen föreslog ett tak på 5 miljoner kronor och att yttrandet måste ses i ljuset av detta. Jag skulle i stället vilja säga att regeringen mer än väl tillgodosett remissinstanserna som velat se ett högre maximibelopp. Man föreslår att gränsen höjs från nuvarande 3 miljoner och utredningens förslag om 5 miljoner till hela 10 miljoner kronor.
Det finns även skäl för att ha en fast gräns. Som det skrivs i propositionen skulle ett rörligt belopp, som till exempel hänförs till omsättningen, kunna bli en besvärlig tvistefråga i processer. En sådan ordning skulle då kunna medföra en ogynnsam processekonomi.
Tanken med de förändringar som föreslås är att företagsboten ska bli enklare och mer effektiv att använda. Jag ser det då som olämpligt att införa lagstiftning som motverkar detta syfte.
Jag yrkar härmed bifall till förslaget i betänkandet så att företagsbot nu ska bli ännu effektivare.
Anf. 147 Johan Pehrson (Fp)
Fru talman! Jag inledde lite ödmjukt och var glad över att vi hade gemensamma utgångspunkter för att rätta till problemet med företag som begår brottsliga handlingar, medvetet eller omedvetet. Vi ska se till att detta också beivras på samma sätt som när det gäller enskilda individer som begår brott. Detta välkomnar Folkpartiet.
Sedan höll jag på att ramla omkull, fru talman, när Christer Erlandsson drog i gång värsta valpropagandan. Han började prata om någonting helt annat - om hur fantastiskt Sverige är. Det var bara det att Christer Erlandsson glömde redovisa att utanförskapet växer och att arbetslösheten har växt enormt på senare år. Du glömde redovisa att ni har skurit ned på missbrukarvården. Du glömde redovisa barnfattigdomen och sjukskrivningarna. Ni administrerar en ekonomi som möjligtvis, i bästa fall, kan sägas vara bloddopad men med olika politiska åtgärder som kopplas till att det är valår. Jag förstår att Christer Erlandsson väljer att inte redovisa detta utan bara pratar om annat.
Jag har också en sakupplysning. Det gäller den hyllning till nuvarande bytesbalans som Christer Erlandsson gör. De flesta ekonomiskt kunniga personer som brukar redovisa ståndpunkter hävdar att den situation som råder tyder på att Sverige har stora problem. Därför investeras inte pengarna här i den omfattning som vi skulle önska. Det man hyllar och som låter bra är i själva verket ett stort problem för svensk ekonomi. Man känner att jobben i större utsträckning flyttar till annat håll. När företagsamheten krymper så blir konkurserna färre; det är klart. Det är ganska logiskt.
I sakfrågan har jag ingen annan uppfattning än bifall till förslaget i betänkandet, som jag sade. Men den verklighetsbeskrivning och motivering vi har till detta skiljer sig kraftigt åt. Det vill jag understryka när Christer Erlandsson drar i gång den gamla LO-megafonen.
Anf. 148 Christer Erlandsson (S)
Fru talman! Verkligheten är den, Johan Pehrson, att 300 000 fler är i jobb i dag än 1995 i Sverige. Verkligheten är den att företagsboten även medför att företagen anser att det är ett bra företagsklimat i Sverige. Man tar hit och flyttar åter jobb till Sverige.
Vad tyder detta på? Det tyder på att det är en bra politik som bedrivs i landet. Tillväxten på 2,7 % som vi hade förra året tyder också på en bra politik. Att löntagarna de senaste tio åren har fått reallöneökningar tyder också på en mycket bra politik.
Det här visar i sin tur att företagen sätter en tillit till den politik som vi för. Det visar också i sin tur World Economic Forum och även EU:s rankning av Sverige. Det visar också att vi försöker hålla ordning när det gäller att man ska konkurrera på lika villkor. Därför värnar vi också arbetsmiljön. Därför gör vi en ännu effektivare företagsbot genom det betänkande och förslag som vi här har lagt fram och presenterat.
Här är vi ju glädjande nog rörande överens, Johan Pehrson. Låt oss i stället presentera och vara stolta över det Sverige som vi har och det som vi ska fortsätta att vidareutveckla. Så kan vi se till att med tillväxtens hjälp skapa utrymme för att ta bort de orättvisor som vi har i dag - för vi har flera. Det gör vi med en socialdemokratisk politik.
Anf. 149 Johan Pehrson (Fp)
Jag får be ledamöterna att i sina replikskiften hålla sig till det betänkande som debatteras och som det fattas beslut om.
Anf. 149 Johan Pehrson (Fp)
Jag får be ledamöterna att i sina replikskiften hålla sig till det betänkande som debatteras och som det fattas beslut om.
Anf. 151 Christer Erlandsson (S)
Fru talman! Vi är helt överens om att Sverige är kunskapssamhället nummer 1, Johan. Vi är också överens om att det är därför näringslivet är intresserat av att investera i Sverige. Näringslivet behöver den kompetens och det kunnande som finns i Sverige. Det är därför vi har universitet och högskolor, det är därför vi har en bra forskning och det är därför vi ser till att också få en samverkan mellan forskning, universitet och högskolor och industrin och näringslivet.
Det är det här som ger en tillväxtfaktor samtidigt som arbetsmarknadens parter är med i arbetet. Det tycker vi är viktigt. Det skapar tillväxt, och det krävs i ett kunskapssamhälle. Det är därför Sverige är ett kunskapssamhälle med en socialdemokratisk regering. Vi får väl hoppas att vi fortsätter att jobba för den saken tillsammans, du och jag, Johan.
Anf. 152 Leif Björnlod (Mp)
Fru talman! Jag ska försöka återföra samtalet till det som det ska handla om. Jag tyckte att det här var att ta ut svängarna riktigt ordentligt. Här föreligger faktiskt ett förslag som vi alla är överens om, och så lyckas man på något vis åstadkomma något helt annat i slutändan!
Fru talman! Jag har inte skrivit mitt särskilda yttrande för att jag på något sätt är oense med det som står i propositionen. Jag stöder den. Men jag vill lyfta upp framför allt de remissinstanser som har talat om vikten av att inte ha det här taket. Det är både Hovrätten över Skåne och Blekinge, överåklagaren, Ekobrottsmyndigheten, Konkurrensverket och LO som satte mig på spåret och väckte tanken. Det är tunga instanser med mycket kunnigt folk.
Jag tycker att man skulle kunna ha beaktat detta. Det har man i någon mån också gjort genom att man har höjt beloppsgränsen till 10 miljoner kronor, så jag har alltså ingen kritik mot vad som är gjort. Men man kunde kanske ha gjort lite mer. Jag ser alltid en fara i att man i lagtext skriver in siffror och tal. De kommer att bli obsoleta inom en inte alltför avlägsen framtid.
10 miljoner kronor är en ganska liten summa med tanke på vad en del större företag omsätter, som de helt kallt kan kalkylera med att riskera. Därför tycker jag att man skulle ha kunnat lämna taket och låtit det vara fritt för bedömning. Man hade inte nödvändigtvis behövt syssla med omsättningen, men det är naturligtvis en faktor som man borde ta med i det hela.
Fru talman! Jag har som sagt inte några särskilda önskemål utöver att stödja det som är lagt på bordet. Jag tänker inte heller svänga ut i något större valtal.
Anf. 153 Christer Erlandsson (S)
Fru talman! Vi är rätt så rörande överens, Leif Björnlod. Det handlar om att vi givetvis ska följa upp taket på 10 miljoner och se om det behöver höjas. Samtidigt ska vi verka för detta inom EU; det tror jag att vi är överens om, Leif. Vi har ju också EU-delen när det handlar om att släppa ut miljöfarliga ämnen från fartyg. Det är bra att vi har en gemensam lagstiftning inom EU-länderna så att vi kan fånga in fartyg som begår miljöbrott.
Där är det bra om man också tittar på om man bör eller inte bör höja beloppet 10 miljoner. Vi tycker att detta är viktigt, och vi ska givetvis noggrant följa upp det. Vi är alltså helt överens.
Anf. 154 Leif Björnlod (Mp)
Fru talman! Jag ser också kopplingen till de internationella frågorna i det här. Vi har en lagstiftning inom EU så länge vi är med där. Sverige finns där, och då kommer vi att verka för det. Men jag tycker inte att det räcker.
I det här fallet skulle jag vilja se en lagstiftning som var mer långtgående. Alla bovar finns ju inte inom EU, även om en hel del finns där. De finns också inom andra delar av världen.
När det gäller så stora miljöhot som onekligen finns, är det väldigt viktigt att vi får möjligheter till sanktioner emot dem som begår sådana brott som gigantiska oljeutsläpp. Vi har en kärnkraftshantering och ett kärnvapenintresse just nu som kan skapa mycket stora problem.
Anf. 155 Christer Erlandsson (S)
Fru talman! Vi är helt överens, Leif Björnlod. EU-direktivet bygger på en FN-överenskommelse. Detta behövs över hela världen för att komma åt miljöbrotten. Jag tror att vi är överens, och det är bra. Då kommer vi att jobba internationellt, och även inom EU, tillsammans med Miljöpartiet, förmodar jag.
Anf. 156 Leif Björnlod (Mp)
Fru talman! EU ingår ju som en del av världen.
Beslut, Genomförd
Beslut: 2006-03-08
Förslagspunkter: 1, Acklamationer: 1
Protokoll med beslut
- 2006-03-08Protokoll 2005/06:82
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Företagsbot
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i brottsbalken,
2. lag om ändring i rättegångsbalken,
3. lag om ändring i lagen (1986:1009) om förfarandet i vissa fall vid förverkande m.m.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:59.