Företagsskattefrågor
Betänkande 1992/93:SkU21
Skatteutskottets betänkande
1992/93:SKU21
Företagsskattefrågor
Innehåll
1992/93 SkU21
Sammanfattning
I detta betänkande behandlar utskottet ett antal under den allmänna motionstiden i år väckta motioner om företagsskattefrågor. Utskottet avstyrker motionerna och hänvisar beträffande flera av motionsyrkandena till den beredning av företagsskattefrågorna som för närvarande äger rum i regeringskansliet.
Vid betänkandet fogas åtta reservationer (nyd), ett särskilt yttrande (s) och en meningsyttring av suppleant (v).
Motionerna
1992/93:Sk301 av Lennart Fremling (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådana ändringar i skattelagstiftningen att omarronderingar i Dalarna underlättas.
1992/93:Sk303 av Britta Bjelle och Ulla Orring (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om att frågan om möjligheterna till en snabbare skattemässig avskrivning av företagens tillgångar i form av byggnader, markanläggningar, maskinell utrustning och inventarier blir föremål för en regionalpolitisk utredning.
1992/93:Sk304 av Carl Olov Persson (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande ianspråktagande av medel som fonderats på skogskonton för investeringar i ny skogsindustri,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande uppskjuten beskattning av medel som från skogskonton ianspråktagits för investeringar i ny skogsindustri.
1992/93:Sk321 av Carl Olov Persson och Pontus Wiklund (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av stimulansåtgärder för att öka företagens FoU-investeringar.
1992/93:Sk326 av Elving Andersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående ändringar i skattelagstiftningen.
1992/93:Sk327 av Kjell Ericsson och Birgitta Carlsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om översyn av ändringar i inkomst- och företagsbeskattningen angående beskattning av småföretag, införande av kvittningsrätt och införande av s.k. projektkapitalfonder.
1992/93:Sk332 av Kenth Skårvik m.fl. (fp, m, c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ändrade regler för beskattning av egenföretagare.
1992/93:Sk333 av Birger Andersson och Tage Påhlsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om brutet räkenskapsår.
1992/93:Sk336 av Erling Bager m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om översyn av skattereglerna för svenska yrkesfiskare.
1992/93:Sk349 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändrade regler för den skattemässiga behandlingen av förlust på värdepapper i samband med konkurs.
1992/93:Sk353 av Roland Larsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sänkning av skatten på skogskonton.
1992/93:Sk362 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att avkastningen på satsat kapital bör beskattas som kapitalinkomst vad gäller egenföretagare,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att beskattningen av egenföretagares avsättning till expansionskonto bör likställas med vad som gäller för aktiebolag,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att vad gäller egenföretagare ta bort reglerna om den schablonmässigt beräknade räntan då det egna kapitalet i verksamheten är negativt,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att kapitalunderlag för beräkning av skatteutjämningsreserv bör nollställas i samband med förslagens införande,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kvittning av underskott i näringsverksamhet mot tjänste- och kapitalinkomster,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införande av periodiseringsfonder,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ge företag möjlighet till en viss avsättning av lönesumman till en obeskattad lönereserv,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att företag skall kunna periodisera valutaförluster.
1992/93:Sk363 av Ulf Björklund (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utredning om bestämmelserna för skogsavdrag, avdragsrätt vid omarrondering samt statliga bidrag vid frivillig omarrondering.
1992/93:Sk364 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om befrielse från moms, egenavgifter och skatt på medel som tilltvingats genom rån.
1992/93:Sk384 av Lennart Brunander och Gunhild Bolander (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett system för avsättning till skördeskadekonto.
1992/93:Sk387 av Birgitta Hambraeus (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring i lagen om särskild löneskatt, så att endast kommunalskatt utgår på uttag från skogskonto upp till ett basbelopp, i enlighet med vad som anförts i motionen.
1992/93:Sk388 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
6. att riksdagen hos regeringen begär att en utredning om den effektiva bolagsskatten tillsätts enligt vad i motionen anförts under avsnitt 3.3.
1992/93:Fi211 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att genom beskattningsregler skapa bättre förutsättningar för småföretagare.
1992/93:Jo210 av Ingvar Eriksson m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag till stärkande av företag som är beroende av naturens nycker i enlighet med vad i motionen anförts.
1992/93:L805 av Kenth Skårvik (fp) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ersättningar, royalties, förslagsbelöningar m.m. skall bedömas som inkomst av kapital.
1992/93:Kr312 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att frågan om kulturfonder, avdragsrätt vid inkomsttaxering för sponsring och direkta bidrag till kulturen bör utredas.
1992/93:N280 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att genom en ändrad skattelagstiftning -- för enskilda och företag -- medge avdrag i deklarationen för satsningar i innovationsprojekt och riskkapitalbolag.
Utskottet
Företagsbeskattningens allmänna utformning
Den skattereform som riksdagen beslutade 1990 innebar omfattande förändringar i företagsbeskattningen fr.o.m. 1992 års taxering. Reformen bygger på sänkt skattesats i förening med slopade eller beskurna reserveringsmöjligheter. Härigenom har grunden lagts för en ekonomiskt effektiv och internationellt konkurrenskraftig företagsbeskattning. En studie som gjorts inom OECD under 1991 bekräftar också att den svenska företagsbeskattningen är konkurrenskraftig vid en jämförelse med företagsskattesystemen i de andra OECD-länderna.
I ett viktigt avseende kvarstår fortfarande ett angeläget reformbehov. Det var vid tidpunkten för skattereformen inte möjligt att göra en genomgripande omläggning också av beskattningen av fysiska personers näringsverksamhet. Ett fortsatt utredningsarbete kring dessa frågor har avslutats och ligger nu till grund för beredning i regeringskansliet. I utredningens betänkande Neutral företagsbeskattning (SOU 1992:100) har lagts fram förslag om ett nytt system för beskattning av enskild näringsverksamhet och handelsbolag. Förslaget innebär bl.a. att egenföretagare skall få samma möjlighet till att expandera verksamheten som aktiebolag. I avvaktan på att nya regler skall träda i kraft har riksdagen under hösten 1992 och i februari i år beslutat om särskilda åtgärder som innebär att skatteuttaget lindras tillfälligt (prop. 1992/93:131, SkU15 och prop. 1992/93:100, bilaga 8, SkU19).
Med hänsyn till ytterligare utredningsbehov rörande vissa andra företagsskattefrågor och nödvändigheten av att följa den internationella utvecklingen, främst inom EG, påbörjades sommaren 1992 ytterligare en utredning. Denna utredning, 1992 års företagsskatteutredning, har i delbetänkandet Fortsatt reformering av företagsbeskattningen (SOU 1992:67) lagt fram förslag som rör grundläggande delar i företagsbeskattningen. Bl.a. har föreslagits ett slopande av systemet med skatteutjämningsreserv i kombination med sänkt bolagsskattesats och utvidgade möjligheter till förlustutjämning. Företagsskatteutredningen skall i sitt fortsatta arbete se över dubbelbeskattningen av aktiebolag och skall i den delen vara klar till sommaren 1993.
I motionerna Sk332 av Kenth Skårvik m.fl. (fp, m, c), Sk362 yrkandena 1--4 och Fi211 yrkande 6 i denna del av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) har tagits upp sådana frågor som direkt ingår i regeringskansliets beredning av det ovan nämnda utredningsförslaget om nya skatteregler för enskild näringsverksamhet och handelsbolag. Motionsyrkandena gäller bl.a. behandlingen av i verksamheten insatt kapital och avkastningen på detta. Av finansplanen i budgetpropositionen framgår att regeringen under 1993 kommer att lägga fram en proposition till riksdagen om egenföretagarnas beskattning. Riksdagen kommer under hösten 1993 att ta ställning till hur nya regler för egenföretagarna skall vara utformade. Med anledning härav bör utskottet nu avvakta med att ta ställning till de frågor som tagits upp i motionerna. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandena.
Utskottet finner mot bakgrund av vad utskottet anfört ovan inte heller skäl att överväga de förslag till utvidgningar i resultatutjämnings- och reserveringsmöjligheterna i näringsverksamhet som föreslagits i ett antal motioner. Utskottet avstyrker förslaget om reserveringar för att underlätta vissa kapitalkrävande investeringar i motion Sk326 av Elving Andersson (c), förslagen om periodiseringsfonder och lönebaserade reserveringar i motion Sk362 yrkandena 7 och 8 och Fi211 yrkande 6 i denna del av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd). Detsamma gäller de förslag som lagts fram om skördeskadekonto i motion Sk384 av Lennart Brunander och Gunhild Bolander (c) och yrkandet i motion Jo210 av Ingvar Eriksson m.fl. (m) om att införa någon form av obeskattad reserv eller andra skattelättnader för klimatberoende företag.
Beträffande den fråga om periodisering av valutakursförluster som tagits upp i motion Sk362 yrkande 10 och Fi211 yrkande 6 i denna del av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vill utskottet nämna att regeringen nyligen beslutat att överlämna en framställan i denna fråga från Företagarnas Riksorganisation till de kommittéer som för närvarande gör en översyn av bl.a. likvidations- och redovisningsreglerna, nämligen Aktiebolagskommittén (Ju 1990:08) och Redovisningskommittén (Ju 1991:07). Med hänvisning härtill avstyrker utskottet även motionerna Sk362 yrkande 10 och Fi211 yrkande 6 i denna del.
Det förslag om slopande av skatteutjämningsreserven som finns i motion Sk388 yrkande 6 av Gudrun Schyman m.fl. (v) syftar till att åstadkomma en höjning av den effektiva bolagsskatten. Utskottet har vid flera tidigare tillfällen avstyrkt yrkanden från Vänsterpartiet om en skärpning av företagsbeskattningen. Utskottet vidhåller detta ställningstagande och avstyrker följaktligen även motion Sk388 yrkande 6.
Ett primärt syfte med skogskontot är att utjämna inkomster mellan olika inkomstår. Mot denna bakgrund har utskottet tidigare avstyrkt förslag liknande det som nu förts fram i motion Sk304 av Carl Olov Persson (kds). Den friare användning av obeskattade skogskontomedel som efterlyses i motionen skulle i princip innebära en ny reserveringsform. Utskottet avstyrker motionen, liksom förslaget i motion Sk387 av Birgitta Hambraeus (c) att särskild löneskatt inte skall tas ut på uttag från skogskonto upp till ett basbelopp. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att den särskilda löneskatten fr.o.m. den 1 januari 1993 har sänkts från 21,85% till 17,69%.
I motion Sk353 har Roland Larsson (c) yrkat att källskatten på ränta på skogkonto skall sättas ned från 15% till 10% med hänvisning till den nedsättning som ägt rum i fråga om avkastningsskatten på privata pensionsförsäkringar. Utskottet vill framhålla att nivån på källskatteuttaget har avvägts med hänsyn till flera olika faktorer. Även de förändringar som kommer att göras i beskattningen av fysiska personers näringsverksamhet kan vara av betydelse i detta sammanhang. Utskottet finner inte skäl att på grund av vad som anförts i motionen ta ställning för en sänkning av källskatten på skogskonto och avstyrker motionsyrkandet.
I tre motioner har tagits upp fråga om kvittning av underskott i enskild näringsverksamhet mot intäkter i andra inkomstslag. Enligt motionerna Sk362 yrkande 6 och Fi211 yrkande 6 i denna del av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) bör kvittning av sådant underskott få ske mot tjänste- och kapitalinkomster. I motion Sk327 i denna del av Kjell Ericsson och Birgitta Carlsson (c) yrkas på en möjlighet till kvittning i viss omfattning av underskott i näringsverksamhet mot tjänsteinkomster.
Företagsskatteutredningen har i enlighet med sina direktiv presenterat en teknisk lösning för en ordning med kvittning av underskott i aktiv näringsverksamhet mot inkomst av tjänst. Frågan ingår i den beredning av företagsskattefrågorna som nu pågår i regeringskansliet. Utskottet anser att beredningsarbetet bör avvaktas och avstyrker därför de nämnda motionsyrkandena.
I några motioner har föreslagits vissa särskilda skattestimulanser för att stärka möjligheterna till utveckling av ny teknik och igångsättande av innovativa projekt.
I motion Sk321 av Carl Olov Persson och Pontus Wiklund (kds) yrkas stimulanser i form av avdragsrätt eller reserveringsmöjlighet som motsvarar 1--5% av omsättningen för forskning och utveckling. Enligt motion Sk327 av Kjell Ericsson och Birgitta Carlsson (c) i denna del skall det införas möjlighet till skatteavdrag för privatpersoner som placerar pengar i projektkapitalbolag/fonder enligt ett förslag som Industriförbundet har presenterat. I motion N280 yrkande 3 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) hemställs om avdragsrätt för enskilda och företag för satsningar i innovationsprojekt och riskkapitalbolag. I motion L805 yrkande 2 av Kenth Skårvik (fp) hemställs att patentersättningar, royalties och förslagsbelöningar m.m. skall beskattas som inkomst av kapital.
Det är enligt utskottets mening viktigt att skattesystemet allmänt har en sådan utformning att intresset av nyföretagande och tillgång till riskvilligt kapital tillgodoses. Jämsides med den pågående beredningen av frågor som gäller den allmänna utformningen av företagsbeskattningen bereds vissa förslag, bl.a. det förslag av Industriförbundet som nämns i en av motionerna och som innefattar särskilda åtgärder för att stimulera kapitalförsörjningen till utveckling av nya projekt. Enligt utskottets mening bör det pågående arbetet avvaktas, och utskottet avstyrker motionärernas förslag om tillkännagivanden till regeringen om skattesystemets utformning i dessa hänseenden.
I motion Sk333 av Birger Andersson och Tage Påhlsson (c) yrkas om ett återinförande av brutet räkenskapsår för enskilda näringsidkare. Den ovan nämnda Redovisningskommittén ser för närvarande över redovisningslagstiftningen. Frågan om brutet räkenskapsår behandlas i det sammanhanget. Utskottet anser att resultatet av kommitténs arbete bör avvaktas och avstyrker därför motionen.
I motion Sk303 av Britta Bjelle och Ulla Orring (fp) återkommer motionärerna till ett tidigare prövat förslag om en regionalpolitisk utredning om snabbare avskrivning i vissa regioner av byggnader, markanläggningar, maskiner och inventarier. Utskott har tidigare avvisat tanken på en regional differentiering av skatterna genom bl.a. särskilda avskrivningsregler för olika regioner. Utskottet avstyrker även det nu förevarande yrkandet.
Vissa avdragsfrågor, m.m.
I motion Sk349 av Britta Bjelle (fp) yrkas att företag skall kunna få avdrag för förlust på aktier m.m. som utgör anläggningstillgångar redan vid konkursutbrottet när dessa blivit värdelösa genom utställarens konkurs.
Gällande regler infördes genom skattereformen och innebär att reaförlusten skall vara slutgiltig för att avdrag skall medges, dvs. vid konkurs att denna skall vara avslutad. Motionären har framhållit bl.a. att antalet konkurser ökat och att konkursutredningarna ofta drar ut på tiden. De problem som nuvarande regler kan medföra har aktualiserats i Finansdepartementet genom en skrivelse från Industriförbundet. Utskottet anser att den beredning av frågan som nu pågår lämpligen bör avvaktas. Utskottet avstyrker därför motionen.
I motion Sk364 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) har tagits upp fråga om avdragsrätt m.m. vid kapitalförlust i samband med rån. Enligt motionen bör befrielse från inkomstskatt, egenavgifter och mervärdesskatt medges på medel som förlorats vid rån.
Skatteutskottet har vid behandling av liknande motioner för några år sedan inte varit främmande för att nuvarande regler kan behöva omprövas. Vid behandlingen av frågan våren 1991 (bet. 1990/91:SkU30) konstaterade utskottet att Regeringsrätten i en dom godtagit avdrag för pengar som förlorats vid rån i bankverksamhet. Även om det torde kunna förväntas att avdrag skall kunna medges enligt nuvarande regler även i andra näringsverksamheter än bankverksamhet ansåg utskottet att tillämpningen av reglerna fortfarande måste anses som oklar. Utskottet uttalade att detta förhållande på nytt aktualiserade frågan om en lagändring borde genomföras. Utskottet förutsatte att regeringen skulle uppmärksamma de uppkommande skatteproblemen och, om det behövdes, i lämpligt sammanhang återkomma till riksdagen i frågan.
Utskottet utgår ifrån att dess tidigare uttalande beaktas i samband med den översyn av olika skattefrågor som pågår. Utskottet anser det därför inte vara nödvändigt med ett tillkännagivande till regeringen och avstyrker motion Sk364.
I motionerna Sk301 av Lennart Fremling (fp) och Sk363 av Ulf Björklund (kds) har tagits upp frågor om avdrag för att underlätta omarrondering av mark i Dalarna. Enligt den sistnämnda motionen bör även fråga om statliga bidrag vid frivillig omarrondering utredas.
Utskottet har behandlat liknande yrkanden vid upprepade tillfällen och har avstyrkt förslag om att höja avdragsutrymmet för skogsavdraget. Beträffande avdrag för förrättningskostnader har utskottet erinrat om att lantmäterikostnaderna vid ett rationaliseringsförvärv räknas in i underlaget för skogsavdraget, vilket innebär att avdrag för sådana kostnader kan medges mot skogsinkomster med 50% av den totala kostnaden. Samtidigt har utskottet hänvisat att denna fråga aktualiserats av Fastighetsbildningskostnadsutredningen i betänkandet SOU 1990:9.
Utskottet har inte funnit anledning att frångå de tidigare ställningstagandena och avstyrker motionerna. Utskottet vill emellertid nämna att en kommitté nyligen tillsatts som skall behandla frågor om organisationen inom fastighetsbildningsområdet och hur verksamheten skall finansieras (dir. 1993:11). Denna utredning berör även de förslag som Fastighetsbildningskostnadsutredningen tidigare lagt fram.
I motion Sk336 av Erling Bager m.fl. (fp) tas upp frågor kring yrkesfiskarnas kostnadsavdrag. Motionärerna vill få en översyn av skattereglerna för yrkesfiskare. Utskottet är medvetet om de speciella problem som råder för yrkesfiskarna och förutsätter att regeringen prövar frågan i samband med den kommande småföretagarpropositionen. Utskottet finner därför inte anledning att nu föreslå ändrade regler i enlighet med vad som föreslagits i motionen och avstyrker följaktligen denna.
I motion Kr312 yrkande 14 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) har tagits upp fråga om utredning av avdragsrätt för sponsring och direkta bidrag till kulturen. Motionärerna vill också utreda inrättande av kulturfonder.
Utskottet har vid prövning av liknande frågor om avdrag avstyrkt en utvidgning i avdragsrätten. Utskottet har erinrat om att med hänsyn till det reklamvärde och goodwillvärde som sponsorverksamhet kan ha för ett företag kan sponsring i vissa fall dock vara avdragsgilla driftkostnader. Beträffande frågan om kulturfonder vill utskottet hänvisa till att kulturutskottet behandlar bl.a. denna fråga i betänkande 1992/93:KrU17 som riksdagen skall ta ställning till inom kort.
Mot bakgrund av det anförda avstyrker skatteutskottet motion Kr312 yrkande 14.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande enskild näringsverksamhet och handelsbolag att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Sk332, 1992/93:Sk362 yrkandena 1--4 och 1992/93:Fi211 yrkande 6 i denna del, res. 1 (nyd)
2. beträffande resultatutjämnings- och reserveringsmöjligheterna att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Sk326, 1992/93:Sk362 yrkandena 7, 8 och 10, 1992/93:Sk384, 1992/93:Fi211 yrkande 6 i denna del, 1992/93:Sk388 yrkande 6 och 1992/93:Jo210, res. 2 (nyd) men. (v) - delvis
3. beträffande skogskontot att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Sk304 yrkandena 1 och 2, 1992/93:Sk353 och 1992/93:Sk387, res. 3 (nyd)
4. beträffande kvittning av underskott i enskild näringsverksamhet att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Sk362 yrkande 6, 1992/93:Sk327 i denna del och 1992/93:Fi211 yrkande 6 i denna del, res. 4 (nyd)
5. beträffande vissa särskilda skattestimulanser att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Sk321, 1992/93:Sk327 i denna del, 1992/93:N280 yrkande 3 och 1992/93:L805 yrkande 2, res. 5 (nyd)
6. beträffande brutet räkenskapsår att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk333,
7. beträffande snabbare avskrivning i vissa regioner att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk303,
8. beträffande förlust på aktier m.m. att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk349,
9. beträffande kapitalförlust i samband med rån att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk364, res. 6 (nyd)
10. beträffande avdrag för att underlätta omarrondering att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Sk301 och 1992/93:Sk363, men. (v) - delvis
11. beträffande yrkesfiskarnas kostnadsavdrag att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk336, res. 7 (nyd)
12. beträffande avdragsrätt för sponsring och direkta bidrag till kulturen att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr312 yrkande 14. res. 8 (nyd)
Stockholm den 23 mars 1993
På skatteutskottets vägnar
Knut Wachtmeister
I beslutet har deltagit: Knut Wachtmeister (m), Lars Hedfors (s), Bo Forslund (s), Kjell Johansson (fp), Ivar Franzén (c), Bruno Poromaa (s), Karl-Gösta Svenson (m), Harry Staaf (kds), Peter Kling (nyd), Gunnar Nilsson (s), Carl Fredrik Graf (m), Sverre Palm (s), Fredrik Reinfeldt (m), Karl Hagström (s) och Martin Nilsson (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Lars Bäckström (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Enskild näringsverksamhet och handelsbolag (mom. 1)
Peter Kling (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Av finansplanen" och slutar med "därför motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:
Skattereglerna måste snabbt ändras för att ge enskilda personer som driver företag själva eller i handelsbolag en rimlig skattesituation. Det utredningsförslag som nu finns, SOU 1992:100, innehåller förslag som går i rätt riktning, men inte tillräckligt långt. I motionerna Sk362 och Fi211 föreslås att skattereglerna ges en bättre utformning än vad utredningen föreslagit när det gäller avkastningen på satsat kapital och avsättningar till expansionskonto. Det behövs heller inte några regler om negativt eget kapital. Vidare bör gamla negativa kapitalunderlag nollställas vid ingången till det nya systemet. Utskottet anser att riksdagen skall ge regeringen till känna vad som anförts i motionerna.
dels att utskottet under moment 1 bort hemställa:
1. beträffande enskild näringsverksamhet och handelsbolag
att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Sk362 yrkandena 1--4 och 1992/93:Fi211 yrkande 6 i denna del och med anledning av motion 1992/93:Sk332 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionerna 1992/93:Sk362 och 1992/93:Fi211 om bättre utformade skatteregler för enskild näringsverksamhet och handelsbolag.
2. Resultatutjämnings- och reserveringsmöjligheterna (mom. 2)
Peter Kling (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Utskottet finner" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:
Det är viktigt, framför allt för de små företagen, att reglerna medger företagen att kunna spara av vinsten till framtida investeringar. Detta skulle göra företagen mindre beroende av externa finansiärer som banker eller riskkapitalbolag. Enligt motionerna Sk362 och Fi211 bör 30 % av årsvinsten kunna sättas av till periodiseringsfonder. Detta förslag bör genomföras. För att ge de minsta företagen en buffert i lågkonjunkturer och öka företagens soliditet bör enligt motionsförslaget också få reserveras 30 % av lönesumman upp till 90 basbelopp. Nu när kronan flyter bör vidare reglerna göras om så att valutakursförluster inte skall leda till tvångslikvidationer. Utskottet tillstyrker samtliga dessa förslag i motionerna Sk362 och Fi211. I ytterligare några motioner har lagts fram bra förslag om utvidgade möjligheter till resultatutjämning och reservering som också bör tas in i beredningen av företagsskattefrågorna.
dels att utskottet under moment 2 bort hemställa:
2. beträffande resultatutjämnings- och reserveringsmöjligheterna
att riksdagen
a) med bifall till motionerna 1992/93:Sk362 yrkandena 7, 8 och 10 och 1992/93:Fi211 yrkande 6 i denna del och med anledning av motionerna 1992/93:Sk326, 1992/93:Sk384 och 1992/93:Jo210 som sin mening ger regeringen till känna vad i motionerna 1992/93:Sk362 och 1992/93:Fi211 anförs om införande av periodiseringsfonder, lönebaserade reserveringar, periodisering av valutakursförluster och reserveringsmöjligheterna i övrigt,
b) avslår motion 1992/93:Sk388 yrkande 6.
3. Skogskontot (mom. 3)
Peter Kling (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "I motion Sk353" och slutar med "avstyrker motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening finns det skäl att pröva en nedsättning av källskatten på skogskonto med anledning av den nedsättning som tidigare skett av avkastningsskatten på pensionskapital. Utskottet anser att regeringen bör pröva frågan och föreslår att riksdagen beslutar ett tillkännagivande till regeringen av denna innebörd.
dels att utskottet under moment 3 bort hemställa:
3. beträffande skogskontot
att riksdagen
a) avslår motionerna 1992/93:Sk304 yrkandena 1 och 2 och 1992/93:Sk387,
b) med anledning av motion 1992/93:Sk353 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om källskatten på skogskonto.
4. Kvittning av underskott i enskild näringsverksamhet (mom. 4)
Peter Kling (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Företagsskatteutredningen har" och slutar med "nämnda motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:
Ett enkelt och bra sätt att stödja den som vill satsa på en ny verksamhet är att medge kvittning av underskott i näringsverksamhet mot tjänste- och kapitalinkomster. Det är rimligt att staten beskattar endast det sammanlagda överskottet av en persons inkomst. Utskottet tillstyrker förslaget om en sådan kvittningsmöjlighet i motionerna från Ny demokrati. Härigenom tillgodoses ytterligare en motion som väckts i denna fråga.
dels att utskottet under moment 4 bort hemställa:
4. beträffande kvittning av underskott i enskild näringsverksamhet
att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Sk362 yrkande 6 och 1992/93:Fi211 yrkande 6 i denna del och med anledning av 1992/93:Sk327 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionerna 1992/93:Sk362 och 1992/93:Fi211 om kvittning av underskott i näringsverksamhet mot tjänste- och kapitalinkomster.
5. Vissa särskilda skattestimulanser (mom. 5)
Peter Kling (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Det är" och på s. 7 slutar med "dessa hänseenden" bort ha följande lydelse:
För svensk ekonomi och industri är det viktigt att enskilda uppfinnare och innovatörer kan ta fram nya idéer och produkter. Ny demokrati har i motion N280 lagt fram förslag som syftar till att aktivera innovationsklimatet. Förslaget går ut på att såväl enskilda som företag skall medges avdrag i deklarationen för satsningar i innovationsprojekt och riskkapitalbolag. Utskottet anser att förslaget bör genomföras och tillstyrker motion N280 yrkande 3. Utskottet anser att de andra motioner som behandlas i detta sammanhang bör anses vara i väsentlig mån tillgodosedda med vad utskottet anfört.
dels att utskottet under moment 5 bort hemställa:
5. beträffande vissa särskilda skattestimulanser
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:N280 yrkande 3 och med anledning av motionerna 1992/93:Sk321, 1992/93:Sk327 i denna del och 1992/93:L805 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motion 1992/93:N280 om avdragsrätt för satsningar i innovationsprojekt och riskkapitalbolag.
6. Kapitalförlust i samband med rån (mom. 9)
Peter Kling (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Utskottet utgår" och slutar med "motion Sk364" bort ha följande lydelse:
Avdragsrätt vid inkomstbeskattningen och befrielse från moms och egenavgifter på pengar som förlorats vid rån har varit uppe för diskussion under flera år. Det är inte helt klarlagt att andra näringsidkare än banker kan få avdrag för sådana förluster. I det läget bör reglerna ändras så att de blir tydliga. Det är självklart att samma rätt som bankerna har när de rånas på pengar också skall finnas för butiker och kiosker och andra affärsställen. Utskottet tillstyrker motion Sk364.
dels att utskottet under moment 9 bort hemställa:
9. beträffande kapitalförlust i samband med rån
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Sk364 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om befrielse från moms, egenavgifter och skatt på medel som tilltvingats genom rån.
7. Yrkesfiskarnas kostnadsavdrag (mom. 11)
Peter Kling (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "I motion Sk336" och slutar med "följaktligen denna" bort ha följande lydelse:
I motion Sk336 jämförs yrkesfiskarnas skattesituation i Sverige, Norge och Danmark. Skillnader finns som kan ha betydelse från konkurrenssynpunkt. Utskottet anser att skattereglerna för de svenska yrkesfiskarna bör ses över.
dels att utskottet under moment 11 bort hemställa:
11. beträffande yrkesfiskarnas kostnadsavdrag
att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Sk336 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om att se över skattereglerna för yrkesfiskare.
8. Avdragsrätt för sponsring och direkta bidrag till kulturen (mom. 12)
Peter Kling (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Utskottet har" och slutar med "inom kort" bort ha följande lydelse:
I motion Kr312 har Ny demokrati som ett led i den kulturpolitik som presenteras i motionen föreslagit att vissa skattefrågor skall utredas. Det gäller utvidgad avdragsrätt för sponsring och avdrag för direkta bidrag, m.m. Utskottet tillstyrker dessa förslag.
dels att utskottet under moment 12 bort hemställa:
12. beträffande avdragsrätt för sponsring och direkta bidrag till kulturen
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Kr312 yrkande 14 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om utredning av avdragsrätt, m.m.
Särskilt yttrande
Lars Hedfors, Bo Forslund, Bruno Poromaa, Gunnar Nilsson, Sverre Palm, Karl Hagström och Martin Nilsson (alla s) anför
Socialdemokraterna utvecklar i den skattepolitiska motionen Sk354 hur skattepolitiken bör utformas för att ge tillväxt, rättvisa och sunda statsfinanser. Vi vill slå vakt om den viktiga strukturreform som det nya skattesystemet innebär för den svenska ekonomin. Krisuppgörelsen mellan Socialdemokraterna och regeringen i september förra året innebar att viktiga principer i skattereformen hävdades. De avsteg från dessa principer som beslutades kort tid efter fyrpartiregeringens tillträde i oktober 1991 har i avgörande hänseenden inte trätt i tillämpning.
I betänkandet avstyrker utskottets borgerliga majoritet samtliga motioner. Vi instämmer i detta. Vi är emellertid starkt kritiska till majoritetens avslagsmotiveringar, som i de allra flesta fall handlar om hänvisningar till tillsatta utredningar och pågående arbete i regeringskansliet. Avgörande skäl för vårt avstyrkande av motionerna är följande. Flera motioner gäller resultatutjämnings- och reserveringsmöjligheter, kvittning av underskott i enskild näringsverksamhet mot tjänst, skattestimulanser till nyföretagande m.m., återinförande av brutet räkenskapsår, förlust på konkursaktier och avdrag för att underlätta omarrondering. Vi vill betona att skattereformen bygger på sänkt skattesats i förening med slopade eller starkt inskränkta reserveringsmöjligheter, vilket skapat ett neutralt och ekonomiskt effektivt system för beskattning av företagens vinster. Det är därför inte möjligt att införa olika typer av långtgående reserveringar eller avdragsrätter. Företagsbeskattningen kan möjligen förenklas och förbättras på olika sätt, men det är viktigt att riksdagen förmår att stå emot allehanda uppslag om nya skattelättnader som bidrar till att rasera skattereformen. Till detta kommer, som anförts i motion Sk364, att försämringen av statsfinanserna och de ökade kostnaderna för arbetslösheten inte ger utrymme för några större skattesänkningar under de närmaste åren.
När det gäller beskattningen av fysiska personers näringsverksamhet är detta en från skattereformen kvarstående fråga som har krävt ytterligare utredningsarbete. Med hänsyn härtill har bl.a. medgetts uppskov med avskattningen av de reserver som egenföretagarna skall upplösa vid övergången till det nya skattesystemet. Som redovisas i utskottets betänkande har regeringen planer på att under 1993 återkomma med ett förslag till en genomgripande omläggning av beskattningen av egenföretagare. Detta innebär kraftiga skattelättnader till denna grupp. Vår bedömning av denna fråga kommer vi att redovisa i anslutning till det aktuella regeringsförslaget. Vi kan emellertid redan nu konstatera att ett sådant förslag strider mot den krisuppgörelse som Socialdemokraterna och regeringspartierna ingick i september förra året.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Lars Bäckström (v) anför:
Den effektiva svenska bolagsskatten har alltid varit låg. Genom skattereformen sänktes den ytterligare. Sverige har för närvarande en av industrivärldens lägsta beskattningar av bolagsvinster. Vänsterpartiet anser att den effektiva bolagsskatten bör höjas till vad som är normalt inom t.ex. EG/EU. Detta sker bäst genom att systemet med avsättningar till skatteutjämningsreserv slopas. En sådan förändring i systemet kräver en övergångslösning och måste föregås av ett utredningsarbete. Jag yrkar i enlighet med Vänsterpartiets motion att riksdagen begär att regeringen tillsätter en sådan utredning.
Jag anser att problemen i samband med omarrondering av mark i Dalarna måste uppmärksammas ytterligare. Skattefrågorna har tyvärr kommit för mycket i bakgrunden. Enligt min uppfattning bör det fortsatta utredningsarbetet kring fastighetsbildningsfrågorna ge en ordentlig belysning av på vilket sätt åtgärder på bl.a. skatteområdet kan underlätta att omarrondering kommer till stånd.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom. 2 och 10 borde ha hemställt:
2. beträffande resultatutjämnings- och reserveringsmöjligheterna
att riksdagen
a) med bifall till motion 1992/93:Sk388 yrkande 6 hos regeringen begär att en utredning om den effektiva bolagsskatten tillsätts i enlighet med vad som anförts i motionen,
b) avslår motionerna 1992/93:Sk326, 1992/93:Sk362 yrkandena 7, 8 och 10, 1992/93:Sk384, 1992/93:Fi211 yrkande 6 i denna del och 1992/93:Jo210,
10. beträffande avdrag för att underlätta omarrondering
att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Sk301 och 1992/93:Sk363 som sin mening ger regeringen till känna att utredningsarbetet på fastighetsbildningsområdet bör omfatta åtgärder på bl.a. skatteområdet som kan underlätta att omarrondering kommer till stånd.