Försäkringskassans lokala närvaro

Betänkande 2010/11:SfU10

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
14 april 2011

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Beslut

Försäkringskassans fortsatta tillgänglighet lokalt (SfU10)

På grund av lägre anslag från 2013 behöver Försäkringskassan avveckla sina servicekontor, lokalkontor och serviceplatser. Servicekontoren drivs tillsammans med Skatteverket och Pensionsmyndigheten. Riksdagen menar att förslaget därmed kommer att drabba såväl försäkrade hos Försäkringskassan som andra myndigheters service. Med anledning av detta har riksdagen beslutat att regeringen ska återkomma med förslag på hur medborgarnas behov av att Försäkringskassan är tillgänglig lokalt, med möjligheter till personliga möten, ska tillgodoses. Regeringen ska också komma med förslag som bidrar till ökad samverkan mellan statliga myndigheter.
Utskottets förslag till beslut
Bifall till initiativ
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Information kommer

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2011-04-05
Trycklov till Gotab och webb: 2011-04-07
Trycklov: 2011-04-07
Justering: 2011-04-07
Betänkande 2010/11:SfU10

Alla beredningar i utskottet

2011-04-05

Försäkringskassans fortsatta tillgänglighet lokalt (SfU10)

På grund av lägre anslag från 2013 behöver Försäkringskassan avveckla sina servicekontor, lokalkontor och serviceplatser. Servicekontoren drivs tillsammans med Skatteverket och Pensionsmyndigheten. Socialförsäkringsutskottet menar att förslaget därmed kommer att drabba såväl försäkrade hos Försäkringskassan som andra myndigheters service. Med anledning av detta föreslår utskottet att riksdagen ber regeringen återkomma med förslag på hur medborgarnas behov av att Försäkringskassan är tillgänglig lokalt, med möjligheter till personliga möten, ska tillgodoses. Regeringen ska också komma med förslag som bidrar till ökad samverkan mellan statliga myndigheter.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2011-04-13
Stillbild från Debatt om förslag 2010/11:SfU10, Försäkringskassans lokala närvaro

Debatt om förslag 2010/11:SfU10

Webb-tv: Försäkringskassans lokala närvaro

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 211 Gunnar Axén (M)
Herr talman! Här har vi ett enigt betänkande, ett utskottsinitiativ. Frågan som behandlas är viktig för många. Det visar sig inte minst i form av att alla partier verkar vilja säga några ord i ärendet här i kväll. Bakgrunden till ärendet är den diskussion som har uppstått kring den lokala servic som Försäkringskassan i dag ger via servicekontor som drivs i samarbete med Pensionsmyndigheten och Skatteverket utifrån den handlingsplan som Försäkringskassan har tagit fram för att nå den budgetram för 2013 som riksdagen tidigare har lagt fast och som också har fått stöd av de rödgröna partierna. Vi vet att det är många som är äldre eller som har språksvårigheter eller funktionsnedsättningar som kan behöva ha extra stöd och personlig hjälp när det gäller att informera sig om och ansöka om de olika ersättningar som Försäkringskassan ansvarar för. Som medborgarnas företrädare har vi - i ett enigt utskott - sett behovet av att slå vakt om denna viktiga service som många har behov av. Det är därför vi har tagit detta utskottsinitiativ, där vi slår fast att Försäkringskassan ska ha lokal tillgänglighet och erbjuda möjligheter till personliga möten. Vi understryker också behovet av en ökad samverkan mellan statliga myndigheter. Tillkännagivandet går ut på ett uppdrag till regeringen om att återkomma till riksdagen med förslag som tillgodoser medborgarnas behov av lokal tillgänglighet och personliga möten med Försäkringskassan. Det är något som ligger helt i linje med det uppdrag som regeringen för några veckor sedan gav till Statskontoret om att se över medborgarnas behov av lokalt tillgänglig service. Förslaget ligger också helt i linje med regeringens förvaltningspolitiska proposition, som riksdagen fattade beslut om för ungefär ett år sedan, där det som regeringens ståndpunkt fastslås att "den samverkan som inletts mellan myndigheter med behov av lokal närvaro bör utvidgas och fördjupas" och att ett "mål bör vara att grundläggande lokal statlig service kan förmedlas via gemensamma servicekontor eller andra gemensamma kontaktpunkter". Jag vill rikta ett varmt tack till ledamöterna i utskottet för ett konstruktivt samarbete som har lett fram till detta eniga betänkande. Jag yrkar avslutningsvis bifall till förslaget.

Anf. 212 Tomas Eneroth (S)
Herr talman! Jag vill också yrka bifall till förslaget i betänkandet. Men jag ska också inledningsvis erkänna att när beskedet kom från Försäkringskassan att man ville lägga ned servicekontoren ute i landet, med 2,7 miljoner besök, blev jag först inte förvånad. Jag blev det inte eftersom jag vet att Försäkringskassan under den borgerliga regeringens tid har tvingats spara åtskilliga gånger och att den nuvarande doktrinen från Sveriges regering återkommande har varit att minska inte bara försäkringens administration utan egentligen hela socialförsäkringens omfattning, ja till och med minska hela politikens omfattning. Jag skrev i en debattartikel i det sammanhanget att jag tycker att nedläggningarna av servicekontoren är en utmärkt bild av en politik där staten ska dra sig tillbaka och där man gör det bokstavligt genom att minska sin service till medborgarna ute i landet och lägga ned kontor men där man gör det också genom att minska sjukförsäkringens omfattning, så att människor som drabbas av svåra sjukdomar får klara sig själva, där man gör det genom att minska den statliga arbetsmarknadspolitiken så att personer som är arbetslösa sätts i fas 3 och själva får försöka ta sig tillbaka till arbetsmarknaden utan chans till utbildning eller omställning och där de arbetsmarknadspolitiska insatserna snarare är något som kommuner och Europeiska socialfonden får hantera. Motsvarande har skett inom näringspolitiken, så egentligen var det följdriktigt: en politisk inriktning som säger att staten inte har något ansvar utan att medborgarna själva eller marknaden får ta det. Men så såg jag några signaler om att det ändå fanns några som kritiserade nedläggningen av servicekontor, och för mig som socialdemokrat var det givet. Jag tycker att Försäkringskassan är en viktig institution, och servicekontoren, där man samverkar mellan Skatteverket, Pensionsmyndigheten, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, är en oerhört viktig institution - för att människor ska kunna få personlig service, för att åtminstone minska risken för att hamna mellan stolarna och för att inte minst personer med funktionshinder men också pensionärer och många andra ska kunna få någon att tala med när det inte fungerar att ha myndighetskontakter eller sköta sitt ärende genom www.forsakringskassan.se eller andra hemsidor. Jag tror nämligen att vi ibland underskattar betydelsen av personliga kontakter när det gäller att tillgodose medborgarnas intressen och tillgodose rätten till en fungerande sjukförsäkring. Från vår sida, från Socialdemokraternas sida, var det alltså givet att snabbt agera för att se till att rädda servicekontoren. Tillsammans med de rödgröna partierna tog vi ett utskottsinitiativ. Vi lade ett förslag på utskottets bord som innebär att regeringen måste återkomma för att säkerställa lokal närvaro, personliga möten och ökad samverkan mellan myndigheterna. Det var nog så nödvändigt eftersom vi hade signaler om att Försäkringskassan i dialog med regeringen inte på något sätt fått någon förståelse för att man inte skulle få några mer medel för att klara sin ekonomi. Det är också väldigt tydligt att regeringen var väl informerad om att Försäkringskassan ämnade lägga fram ett förslag om att lägga ned servicekontoren. Den upprördhet som de borgerliga ledamöterna, inte minst i utskottet, visade kändes därför som ett spel för galleriet, eller så kändes det som att de faktiskt inte hade fått någon information från sin egen regering om den dialog som Försäkringskassan hade haft med regeringen under en längre tid. Antingen brister det i informationen mellan de borgerliga riksdagsledamöterna och regeringen, eller så var det ett sätt att ge sken av att man faktiskt inte ville ha en sådan här utveckling. Det var skälet till att vi tog ett utskottsinitiativ. Vi ville veta: menar ni det ni säger? Är ni nu beredda att ta ett gemensamt initiativ för att säkerställa att vi har en försäkringskassa som finns representerad och att vi fortsätter utvecklingen med servicekontor? Jag måste säga att jag blev nöjd och glad över att vi fick ett så positivt bemötande. Måhända att det underlättades av att vi ändå hade haft en majoritet i utskottet, men det är ändå en styrka att ett enigt utskott markerar mot regeringen: Nu är det nog. Nu måste regeringen faktiskt ta sitt politiska ansvar och säkerställa att vi får en väl fungerande försäkringsstruktur i hela landet. Jag tyckte att det var skämtsamt och nästan lite roligt av utskottets ordförande Gunnar Axén att inleda sitt anförande här i kammaren med att säga att det här är ett utskottsinitiativ som de rödgröna sedan anslöt sig till. Hade vi inte tagit det här initiativet är jag faktiskt dess värre säker på att vi inte hade fått någon sådan här utveckling. Det är viktigt med lokal närvaro, personliga möten och ökad samverkan. Och det är väldigt bra att vi i utskottet gemensamt markerar detta. Jag tycker också att det är viktigt att vi har respekt för Försäkringskassans sätt att hantera sitt arbete. Jag ska ärligt säga att jag blev besviken och faktiskt mycket upprörd när Centerns ledamot valde att kräva Försäkringskassans generaldirektörs avgång. Jag tycker inte att det ankommer på oss i riksdagen, särskilt inte i det här utskottet, att gå och kräva avgångar av generaldirektörer eller andra myndighetsföreträdare, särskilt inte om förslagen är föranledda av det som är den sittande regeringens politik och besparingskrav. Jag tror att det är fel sätt att agera. Jag tror att man måste vara medveten om att myndigheten försöker fullfölja det uppdrag den har utifrån de förutsättningar den har. Är det någon som kanske ska avgå eller åtminstone ställas till ansvar är det den sittande regeringen. Socialförsäkringsminister Ulf Kristersson berörde inte med ett ord frågan om servicekontoren. Jag noterar att den enda företrädare som så småningom berörde frågan var Stefan Attefall, som något tagen på sängen i efterhand konstaterade att det rimligtvis inte rimmar med den utveckling vi har enligt statens förvaltningspolitik. Det är en liten eloge till Kristdemokraternas statsråd i det här sammanhanget. Det eniga betänkandet är bra. Det är en viktig markering för oss. Det är en tydlig signal till anställda inom Försäkringskassan. Men det är också en tydlig signal till Skatteverket, Pensionsmyndigheten och Arbetsförmedlingen om att vi ser utvecklingen av servicekontor som en viktig del. Men det är naturligtvis en del frågor i närtid som måste besvaras. Vad innebär nu det här? När kommer regeringen att återkomma med förslag om den framtida strukturen som säkerställer lokal närvaro, personliga möten och ökad statlig samverkan? Hur ska man säkerställa att inte Skatteverket fullföljer den organisationsförändring som man annars har föranstaltat om, det vill säga att man ska minska sin närvaro i servicekontoren. Vi fick dess värre sådana signaler vid en hearing i riksdagen men också via andra kanaler, från Skatteverket, om att Försäkringskassans beslut innebär att Skatteverket skulle backa tillbaka från sitt deltagande. Det är naturligt och rationellt av Skatteverket att dra sådana slutsatser, eftersom en viktig del och förutsättning för servicekontoren är Försäkringskassans medverkan. Därför ankommer det nu också på regeringsföreträdarna att svara på den här frågan. Och jag förutsätter att borgerliga ledamöter i utskottet kan svara på frågan: Kan vi nu säkerställa att Skatteverket inte fullföljer förändringar i sin organisation som försvårar möjligheten för servicekontoren? Här har vi ett gemensamt ansvar, men naturligtvis vilar ett särskilt ansvar på er som har bättre och goda kontakter med regeringen i fråga om det här. Framför allt tål det att ta reda på om Försäkringskassans beslut kommer att förändras. Jag har hört uttalanden från Försäkringskassans företrädare, men jag har ännu inte sett något annat beslut, det vill säga att man inte ska lägga ned servicekontoren. Det är naturligtvis viktigt nu när vi i riksdagen så tydligt, genom vårt beslut här, markerar detta. Jag har en fråga till de borgerliga riksdagsledamöter som har möjlighet att svara: Kan ni ge lite besked? Hur blir det nu? Det har ju runnit lite vatten under broarna sedan vi justerade betänkandet. Vet vi om vi kan säkerställa att Skatteverket, Pensionsmyndigheten eller några andra inte kommer att försvåra möjligheten att ha kvar servicekontoren? Kan vi fortsatt säkerställa att vi har en bra och fungerande service till medborgarna i hela landet, att vi har en god samverkan mellan myndigheterna och att det finns personliga möten, så att personer med funktionshinder, pensionärer, människor med annan språkbakgrund och alla vi andra har goda möjligheter att prata med en tjänsteman och ta reda på vad det är som gäller för den här försäkringen? Med alla de ändringar som varit i sjukförsäkringen under de senaste åren är det inte alldeles enkelt för folk att veta vad det egentligen är som gäller - det ska gudarna veta. Det krävs ibland att man har en personlig relation och någon att prata med för att reda ut detta. Tack, utskottet, för att ni tog det rödgröna initiativet! Tack, rödgröna kamrater, för att vi gemensamt formulerade det på ett bra sätt! Jag hoppas på goda svar, så att vi ser till att här i riksdagen uttala den viktiga inriktningen om att säkerställa servicekontoren även framöver. (Applåder)

Anf. 213 Gunvor G Ericson (Mp)
Herr talman! Regeringen måste ta ansvar för sin politik. Vi riksdagsledamöter kan ta ansvar för det vi kan göra genom att ta ett initiativ när vi ser att utvecklingen är på väg åt fel håll. Det är helt fel väg att minska medborgarnas tillgänglighet till Försäkringskassan. Nyligen besökte Försäkringskassans generaldirektör Adriana Lender utskottet för att redogöra för sitt dramatiska beslut att lägga ned servicekontoren över hela landet. Regeringen måste erkänna att det inte har fungerat med neddragning av kostnader på Försäkringskassan så snabbt som man önskat och därmed tänka om. Det är bra att vi nu i utskottet har enats om att föreslå riksdagen att regeringen ska återkomma med förslag som tillgodoser medborgarnas behov av tillgänglighet lokalt och som möjliggör personliga möten. Men det handlar också om att se till att man kan fortsätta att öka samverkan mellan olika statliga myndigheter. Den moderata utskottsordföranden Gunnar Axén försvarade regeringens sparkrav på Försäkringskassan och sade att det fortfarande kommer att vara möjligt att nå Försäkringskassan via telefonkundtjänsten. Det gjorde han i Radio Östergötland så sent som i början av mars. Men nu har även Moderaterna backat, och det är bra. Försäkringskassans beslut gäller dock så länge inte regeringen ger nya direktiv. Som jag sade är nedläggningen av servicekontoren helt fel väg att gå. Om man nu, som regeringen sade på DN Debatt i går, vill öka förtroendet för försäkringen kan man ju inte börja med att dra in tillgängligheten. Dessutom är många av servicekontoren gemensamma med andra myndigheter - detta för att man ska bedriva en effektiv verksamhet. Det är ökad tillgänglighet och bättre service som behövs om vi ska få förtroende, särskilt som vi vet att människor ofta känner sig osäkra i mötet med myndigheter omkring vilka regler som gäller. Regeringens förändringar av trygghetssystemet har lett till ett oöverskådligt system där allt fler hamnar mellan stolarna i mötet med myndigheterna och bollas mellan försäkringskassa och arbetsförmedling. Vi vet med all önskvärd tydlighet att Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen inte alltid är överens om bedömningsgrunderna för arbetslöshet, arbetsförmåga och sjukdom. Försäkringskassan har å sin sida på kort tid fått en mängd nya regler att hålla sig till, och siffror visar att av dem som utförsäkrades från sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009-2010 har över hälften återvänt i slutet av 2010. Alla dessa förändringar har redan bidragit till att avhumanisera människor gentemot regelverken. Att i det läget ta bort möjligheten till ett mänskligt möte med myndigheten ökar bara känslan av utsatthet. Allt fler har fått nog av det nya regelkrångel och omfattande bollande mellan myndigheter som särskilt drabbar sjuka och arbetslösa. Vi i Miljöpartiet har länge vänt oss mot den här utvecklingen och istället tagit fram ett förslag om en allmän arbetslivstrygghet, en myndighet med en gemensam ingång för dem som drabbas av inkomstbortfall oavsett om det beror på sjukdom eller arbetslöshet. Servicekontor nära medborgare undanröjer i det sammanhanget en del missförstånd och ger möjligheten till ett mänskligt möte för dem som är oroliga att inte få rätt ersättning när de behöver det. Det gäller inte minst sjuka, gamla, teknikovana eller nya i vårt land. Jag har besökt Försäkringskassan på flera orter och ställt frågor om konsekvenserna av de planerade neddragningarna av servicekontoren. Ser man till helheten för staten stämmer det knappast att det blir besparingar eftersom kostnaderna vältras över på andra myndigheter. Det visar också de svar som vi i utskottet har fått på de frågor vi ställt till Pensionsmyndigheten och Skatteverket. Försäkringskassan säger att man nu ska avveckla sina servicekontor, lokalkontor och serviceplatser. Försäkringskassan är för närvarande huvudman för 61 kontor spridda över landet. Detta beräknas ge en besparing på 200 miljoner kronor från och med 2013. Man säger att det blir ett reducerat serviceutbud, men man tror ändå att man ska kunna nå tillgängligheten. Men Skattemyndigheten säger att beskedet från Försäkringskassan om att kassan drar sig ur servicesamverkan snabbt har fått konsekvenser för verksamheten på servicekontoren. Beskedet har skapat oro bland personalen, och ett antal servicehandläggare har redan valt att sluta. Den resursbrist som uppstår leder till att flera kontor får minska öppettiderna och att kontor måste avvecklas i förtid. Skattemyndigheten säger vidare att under 2010 genomfördes ett antal mätningar av ärendefördelningen mellan myndigheterna. Mätningarna visade att Försäkringskassans ärenden dominerar på de små kontoren, att ärendefördelningen mellan Skatteverket och Försäkringskassan är jämn på de medelstora kontoren och att Skatteverkets ärenden dominerar på de stora kontoren. Med hänsyn till efterfrågan och de sammantaget mindre resurserna säger Skatteverket att man inte kommer att kunna behålla samtliga servicekontor och att det finns en risk för att servicekontoren inte kommer att finnas kvar på mindre orter eller i glesbygden. Detta är tillräckligt allvarligt för att vi som ledamöter i riksdagen ska ge ett tydligt uppdrag till regeringen. Pensionsmyndigheter säger dessutom: Om samma kvalitet och servicenivå ska erbjudas kommer det lokala mötet att bli betydligt dyrare för Pensionsmyndigheten. Kostnaderna förväntas öka med 18 miljoner kronor per år. Vidare kommer den ökande kostnaden för kvarvarande myndigheter på sikt att leda till ett behov av att minska det geografiska nätet. Då är vi tillbaka på ruta ett. När regeringen införde den så kallade rehabiliteringskedjan talade man om vikten av lokal närvaro. Vi riksdagsledamöter har ansvar när vi ser konsekvenserna av den budgetneddragning som regeringen gör. Regeringen måste återkomma med konkreta förslag till riksdagen som gör att medborgarnas behov tillgodoses, att man kan möta myndigheter lokalt och att man också kan samverka med myndigheten. Om regeringen så ska släpas till riksdagen med förslag hoppas jag att vi i utskottet kan se till att man snart återkommer med förslag. Det är det minsta man kan begära efter allt strul som har blivit när kassan ska verkställa förslag från regeringen med mycket kort tid från beslut till genomförande, som det har varit under hela sjukförsäkringsreformens genomförande. Jag hoppas att vi nu tillsammans kan se till att regeringen skyndsamt återkommer med förslag, och jag vänder mig särskilt till er ledamöter som tillhör de partier som utgör regeringen.

Anf. 214 Emma Carlsson Löfdahl (Fp)
Herr talman! Som de flesta av oss riksdagsledamöter kommer jag till Stockholm på tisdag förmiddag. Mitt tåg är inne på stationen cirka kvart i tio om det kommer i tid, och när jag går till riksdagen brukar jag passera Klara kyrka. Mittemot kyrkan ligger ett servicekontor som Skattemyndigheten, Pensionsmyndigheten och Försäkringskassan har tillsammans. Varje tisdag när jag går förbi där står det ca 50 personer och väntar på att man ska öppna kl. 10.00 så att de kan komma in och få hjälp med sina ärenden. Dessa personer är bara en bråkdel av alla individer som besöker servicekontoren runt om i landet dagligen. Jag är fast övertygad om att denna personliga kontakt med myndigheter är nödvändig för att alla medborgare ska kunna få hjälp ifrån Försäkringskassan. Försäkringskassan har ett serviceåtagande, och detta innebär bland annat att man ska kunna få en enkel kontakt med någon på kassan. De flesta av oss klarar av att göra de flesta ärenden via Internet, men väldigt många har också svårigheter med detta. En undersökning som har gjorts av Stiftelsen för Internetinfrastrukur - ett svårt ord - visar att 1,3 miljoner svenskar över 50 år inte har tillgång till Internet. Men det är inte bara våra äldre i samhället som har särskilda behov av det personliga mötet utan också personer med vissa funktionshinder, invånare som inte har Svenska som modersmål och personer med läs- och skrivsvårigheter. Själv tillhör jag inte någon av de nämnda grupperna men har ändå vid ett flertal tillfällen varit inne hos Försäkringskassan för att få hjälp att hitta rätt blankett och få instruktioner om hur den ska fyllas i. Om det blir fel när en blankett fylls i så kommer det sedan att gå åt mycket arbete för att rätta till felet. Detta ger onödigt tidsspill både för den enskilde och för handläggarna på Försäkringskassan. Jag anser inte att man kommer att spara resurser genom att lägga ned servicekontoren. Snarare kommer det att gå åt mer resurser i förlängningen. Vi folkpartister anser att det måste finnas en möjlighet till ett personligt möte med Försäkringskassan på ett eller annat sätt. Detta är viktigt, för vi anser att samhället ska vara tillgängligt för alla. Med detta sagt yrkar jag bifall till utskottets förslag.

Anf. 215 Tomas Eneroth (S)
Herr talman! Tack, Emma Carlsson Löfdahl, för anförandet och för ditt ställningstagande att också stå bakom det rödgröna initiativet. Det tycker jag är vällovligt. Men jag skulle gärna vilja ha svar på den fråga jag ställde i mitt anförande: Hur tänker ni nu säkerställa att regeringen skyndsamt återkommer och ser till att vi får en utveckling som inte innebär en nedläggning av servicekontoren utan säkerställer personliga möten, lokal närvaro och inte minst en väl fungerande ökad statligsamverkan? Kan vi få ett besked om på vilket sätt ni har tänkt se till att regeringen kommer tillbaka till riksdagen?

Anf. 216 Emma Carlsson Löfdahl (Fp)
Fru talman! Tomas Eneroth och jag är nog väldigt överens om att servicekontoren är viktiga och att det är en fungerande service som vi ska fortsätta med. Vi kan inte föregå vad regeringen kommer att göra. Nu kommer det här att gå vidare till regeringen, och jag hoppas verkligen att man kommer att ta tag i detta och att vi ser ett resultat.

Anf. 217 Tomas Eneroth (S)
Fru talman! Samtidigt kan man säga att den som är ledamot för den del av riksdagen som stöder regeringen också har ett särskilt ansvar för att säkerställa att regeringen nu skyndsamt arbetar med att komma tillbaka med förslag. Det är som jag sade i mitt anförande. Det finns en oro från Försäkringskassan. De anställda på Försäkringskassan och de fackliga organisationerna uttrycker att får man inte skyndsamt tydliga signaler från regeringen vet inte Skatteverket, Pensionsmyndigheten, Försäkringskassan och andra riktigt hur man ska förhålla sig. De får svårt att rekrytera medarbetare till servicekontoren och att säkerställa en fungerande bemanning. Det är viktigt att regeringen kommer tillbaka. Jag förutsätter att Emma Carlsson Löfdahl känner att hon har ett eget ansvar för det. Min fråga går ännu en gång tillbaka: På vilket sätt kommer Emma Carlsson Löfdahl att ta initiativ för att säkerställa att vi inte får en successiv nedbantning och nedläggning av servicekontoren?

Anf. 218 Emma Carlsson Löfdahl (Fp)
Fru talman! Jag är väldigt trygg i att regeringen kommer att ta detta på allvar. Vi har en stadig kommunikation mellan oss. Jag känner en trygghet i att det kommer att hända något i den här frågan. Jag tror inte alls att du behöver vara orolig för det.

Anf. 219 Gunvor G Ericson (Mp)
Fru talman! Det var intressant att höra förra replikskiftet. Min fråga är något liknande. Detta är ändå ett utskottsinitiativ. Vi har som ledamöter i riksdagen i ett enigt utskott föreslagit riksdagen att fatta ett beslut. Det gör också att vi som ledamöter har ett särskilt ansvar att se till att regeringen kommer tillbaka med förslag. Därför vill jag gärna fråga Emma Carlsson Löfdahl: Vilka initiativ kommer Folkpartiet att ta för att regeringen skyndsamt återkommer med förslag?

Anf. 220 Emma Carlsson Löfdahl (Fp)
Fru talman! Vi kommer att ha en stadig kommunikation med regeringen, som jag sade tidigare. Vi kommer att tala med den och föra en dialog framöver. Jag litar på att regeringen kommer att ta detta på fullaste allvar och att vi kommer att komma fram till ett förslag ganska skyndsamt.

Anf. 221 Gunvor G Ericson (Mp)
Fru talman! Det är viktigt att man också bedömer orden. Under hösten hette det från den nya socialförsäkringsministern: Vi kommer inom kort med ett nytt förslag för att justera de flesta skevheterna i sjukförsäkringsreformen. Något senare hette det: Det kommer under vårvintern. Det dröjde fram till den här veckan, och nu är vi en bit in i april. Att lita på och förvänta sig är inte mycket till initiativ. Jag hoppas verkligen att Folkpartiet har något kvar av sin socialliberala ådra så att man säkerställer möjligheten till ett personligt möte och att vi också kan vara ordentligt eniga om att avkräva svar av regeringen inom kort. På vilket sätt kommer Folkpartiet att agera för att det ska ske så snart som möjligt?

Anf. 222 Emma Carlsson Löfdahl (Fp)
Fru talman! Också jag hoppas att Folkpartiet har kvar sin socialliberala ådra. Annars är det bekymmersamt för mig, eftersom det är därför jag är medlem i partiet. Det är ingen hemlighet att vi har tyckt att det har tagit lång tid att komma fram med ett förslag. Vi har puttat på väldigt mycket och sagt att vi måste sätta ned foten. I den här frågan är vi helt överens i utskottet. Det finns ingen avvikande åsikt. Jag är säker på att vi kommer att få fram ett svar snabbt.

Anf. 223 Solveig Zander (C)
Fru talman! Jag börjar med att tillstyrka betänkandet. Detta ärende handlar om att tydliggöra vad våra myndigheter har för uppgift. Låt oss nu ta oss bort från partipolitiken ett tag och i stället sätta medborgarnas bästa i fokus. Det är myndigheternas uppgift att ge service till oss som lever, bor och verkar i landet. Det finns inte något egenvärde för någon enda myndighet, och inte heller för Försäkringskassan, utan de ska stå till medborgarnas förfogande. De ska göra det på det sätt som medborgarna har behov av samtidigt som de ska vara lyhörda för att behoven förändras och då följa med i detta. Vi kan ta ett exempel. En av våra äldsta myndigheter är Riksarkivet som bildades i början av 1600-talet. Där har man handlagt och arkiverat åtskilliga handlingar. Först var det i pappersform. Det är det inte längre, utan nu är det digitalt. Men fortfarande har man tillgång till handlingarna nu precis som det var då. Nu är vi inne på Försäkringskassan. Vad gäller Försäkringskassans regelverk har det fått hantera en oerhörd förändring av lagstiftningen. Den har en blankettflora utan dess like. Den har också förändrats över tid. För att få hjälp att förstå vad regelverket innebär och vilka blanketter man ska använda vid olika tillfällen behöver många människor en människa att prata med. Telefonen och webben i all ära, men det personliga mötet är förutsättningen för och ger möjlighet att få hjälp och stöd. Det är precis det, fru talman, som betänkandet handlar om. Det är skrämmande att Försäkringskassan föreslår att man ska omöjliggöra det personliga mötet. Då har man verkligen inte förstått sin uppgift som myndighet. Sedan den dåvarande regeringen 2005 medverkade till att Försäkringskassan bildades har man inte minskat de administrativa kostnaderna, något som var väntat och som man hade som ambition. Under de senaste åren har Försäkringskassan haft svårt att prognostisera sin egen budget, och resurstillskott har varit mer regel än undantag. Det är inga småsummor som man har begärt och fått i resurstillskott, utan det är uppemot miljardbelopp. Så kan det inte fortsätta. Försäkringskassans handlingsplan, konsekvensbeskrivning eller vad man nu vill kalla det gäller hur man ska klara myndighetens budget för 2013. Den innebär det oacceptabla som vi nu diskuterar, nämligen att lägga ned servicekontor. Jag och Centerpartiet har varit mycket kritiska till förslaget. Jag är fortfarande, Tomas Eneroth, oerhört kritisk till förslaget. Hur kan Försäkringskassans ledning bli trovärdig hos svenska folket när den beter sig på det här sättet? Det är en gåta för mig. Trovärdigheten är som bekant väldigt låg för myndigheten. I det förslag som vi presenterade i måndags som gällde förbättringar i sjukförsäkringsreformen ville vi se ett ökat medborgarfokus. Ska vi kunna tro på att myndighetens beslut i enskilda ärenden är trovärdiga och att Försäkringskassans legitimitet för sitt arbete också är bra måste den ha en trovärdighet även i form av att människor personligen ska kunna möta en handläggare. Det är oerhört viktigt. Det handlar om trovärdigheten för hela sjukförsäkringssystemet och inte bara i enskilda ärenden. Fru talman! Samverkan med andra myndigheter är också en av de punkter där det finns föreslagna förbättringar i sjukförsäkringsreformen, som vi redovisade häromdagen. Det handlar om att Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och läkarna eller den medicinska kompetensen ska arbeta bättre tillsammans. I detta förslag, som handlar om att lägga ned servicekontor, är det Skatteverket och Pensionsmyndigheten man har samarbetat med. Det framkommer när dessa myndigheter yttrar sig att beskedet till dem kom oerhört sent. Att förslaget som påverkar de myndigheter man samarbetar med kommer så sent är naturligtvis inte bra. Vi vet, precis som vi har hört tidigare, att detta påverkar de andra myndigheternas möjligheter att fortsätta att verka när de inte har Försäkringskassan med sig. Det betyder bland annat att man inte kan bemanna mindre orter eller glesbygder. Jag som centerpartist vill att hela Sverige ska leva, och jag tycker att det vore förskräckligt om man inte kunde ha ett personligt möte även när man bor i glesbygden eller de mindre orterna. Detta påverkar naturligtvis också människor och deras möjligheter att komma i kontakt med myndigheten och få hjälp och stöd. Det är inte minst viktigt för våra invandrare, som behöver ha kontakter, hjälp och stöd. Sverige ska faktiskt bli bättre på att introducera invandrare i vårt land, och då kan inte möjligheten att få hjälp och att få uttrycka sina behov personligen försvinna. Att vi nu inte ska stänga dessa servicekontor måste alltså genomsyra hela landet. Jag måste ta tillfället i akt att som svar på en av frågorna som kom från De rödgröna säga att den biträdande generaldirektören - jag tror att han tituleras så - Stig Orustfjord skrev på hemsidan att det inte skulle vara någon större förändring av personalen under tiden fram till 2012, tack vare att vi nu medverkade till detta betänkande. Jag måste kanske också rätta om det nu var så att Gunnar Axén sade något fel här i början. Han menade att ni ifrån oppositionen inte har något annat budgetförslag än det vi har. På den punkten menade han alltså att vi var överens. Låt mig slutligen nämna detta med oron för personalen, som också har nämnts tidigare i debatten. Det är förskräckligt att personalen känner sig orolig för om man har sitt jobb kvar och därför tar det säkra för det osäkra och säger upp sig eller är på väg att sluta. Det är precis tvärtemot vad vi vill. Vi vill ju att personalen ska vara kvar så att de blir kunnigare av den erfarenhet de får. Det innebär nämligen att de kan lagar, förordningar och regler bättre, och då behöver vi inte att personalen slutar. Fru talman! Jag tycker utifrån det jag nu har sagt att det framkommer väldigt tydligt att Centerpartiet ser fram emot att höra vad regeringen ska åstadkomma för att förbättra på denna punkt och möjliggöra det personliga mötet.

Anf. 224 Gunvor G Ericson (Mp)
Fru talman! Det var bra att vi fick ett enigt utskott, men jag måste fråga Solveig Zander en sak. Det låter i anförandet som om myndigheten agerar helt på eget bevåg. Men myndigheterna är ju regeringens förlängda arm. Jag hade möjligheten att gå en utbildning för insynsråd häromveckan och lärde mig då väldigt tydligt att myndigheterna agerar enkom på regeringens uppdrag. Det är regeringens spelregler som gäller för myndigheten. Man kan alltså inte bara skylla på att det är Försäkringskassans fel, Solveig Zander. När vi i dag ger detta uppdrag till regeringen måste regeringen komma med en signal till kassan för att det ska bli en förändring. Kassan agerar utifrån den budgetram den har och utifrån det uppdrag den har fått i regleringsbrevet. Utifrån att Skatteverket också säger väldigt tydligt i sitt svar till utskottet att det finns en risk att servicekontoren inte kommer att finnas kvar på mindre orter eller i glesbygden måste vi ge ett annat uppdrag. Min fråga till Solveig Zander är: Vilka initiativ kommer Centerpartiet att ta för att regeringen skyndsamt ska återkomma med ett förslag till riksdagen?

Anf. 225 Solveig Zander (C)
Fru talman! Det är ju via regleringsbreven som regeringen ger myndigheterna uppdraget. I det regleringsbrev som Försäkringskassan har fått står det tydligt och klart att det ska vara en god service till medborgarna på ett personligt sätt. Jag kommer inte ihåg exakt hur det står nu, men detta framkommer väldigt tydligt. Jag hävdar också med bestämdhet att myndigheten har brustit där. När den nu kommer med det förslag den har gjort innebär det nämligen att den inte följer regleringsbrevet. Sedan är det så att den budget man ger myndigheten innebär att myndigheten själv har kommit med budgetförslag och säger att den ska klara av den ramen. Då kan man väl säga att myndigheten nu har redovisat ett förslag som innebär att den hävdar att den inte kommer ned till sin budget om den inte får göra det som den nu föreslår, nämligen lägga ned servicekontoren. Jag tycker att det är urdåligt. Jag kan inte säga exakt, fru talman, hur jag kommer att agera, men jag kommer vid mina kontakter och träffar med regeringens företrädare att med all önskvärd tydlighet påtala att detta är viktigt. Det har vi också naturligtvis redan gjort.

Anf. 226 Gunvor G Ericson (Mp)
Fru talman! Centerpartiet har kanske redan tagit dessa kontakter, men det har ändå inte skett någon förändring från regeringens sida. Det är nämligen, trots allt, inte ens ett förslag från Försäkringskassan utan ett beslut att lägga ned servicekontoren som myndigheten har tagit. Frågan ställdes till Adriana Lender på utskottsmötet, och hon svarade klart och tydligt: Ja, Försäkringskassan har beslutat att lägga ned servicekontor. För att förändra detta beslut måste regeringen ge ett annat uppdrag. Det är lätt att skylla på myndigheten, men i detta fall har faktiskt vi som ledamöter i riksdagen ett ansvar. Det är därför vi i dag har fått ett enigt utskott att lägga fram detta betänkande, och då måste vi också ta ansvar för att driva på regeringen. Jag är helt övertygad om att regeringen har haft en dialog med myndigheten, för sedan ni kom till makten har dialogen med och återrapporteringskraven på myndigheten ökat. Regeringen har sagt att den ska rapportera tillbaka regelbundet, och då kan regeringen också kräva av myndigheten att den inte följer regleringsbrevet, om det nu är så som Solveig Zander säger. God service kan tyvärr tolkas som telefontillgänglighet. Det är det Stig Orustfjord med flera har framfört från Försäkringskassan. Jag hoppas ändå att Skatteverkets och Pensionsmyndighetens tydlighet i sina remissvar i frågan också ligger till grund för att vi får partier som stöter på sina kolleger i regeringen. Även för näringsministern och för andra ministrar måste det nämligen finns en angelägenhet att se till att frågan reds ut på bästa sätt och att regeringen kommer tillbaka. Det hoppas jag också att Solveig Zander kommer att medverka till.

Anf. 227 Solveig Zander (C)
Fru talman! Jag kan bara säga ja, men så enkelt ska vi inte göra det. Det är nämligen precis som jag sade så att myndigheten hade fattat detta beslut, men när vi nu har börjat agera - och det vet Gunvor G Ericson som sagt mycket väl - har Stig Orustfjord tagit tillbaka en del och sagt att ingenting ska hända fram till 2012. Det är väldigt viktigt. Jag sitter inte med, fru talman, på regeringens samtal med myndigheterna. Jag kanske önskar att jag kunde göra det i egenskap av minister eller så, men det gör jag inte. Jag vet alltså inte precis hur diskussionen har gått. En sak är dock säker: Man kan inte från myndigheten begära att man ständigt och jämt ska få tillskott till sin budget för att klara av att komma ned i en budgetnivå som man själv har sagt att man ska klara. Man kan inte på det sättet köra på löpande räkning. Därför är det viktigt att man nu, precis som vi har gjort, markerar att vi från riksdagen tycker att den här frågan är oerhört angelägen. Vi har talat om att vi vill att regeringen ska ha ytterligare samtal med myndigheten. Vi har agerat tillsammans, Gunvor G Ericson, och vi måste ha samma ambitioner och alltså önska samma resultat. I det avseendet kan vi inte vara oense på något sätt.

Anf. 228 Tomas Eneroth (S)
Fru talman! Det blir lite underligt när man diskuterar vad en tjänsteman på Försäkringskassan har skrivit på hemsidan. Faktum är att generaldirektören har beslutat, och något annat beslut har vi inte sett. Det är det som gör att riksdagen nu tar ställning och ger regeringen i uppdrag att säga till om någonting annat. Därför är det viktigt att regeringen agerar skyndsamt. Det var inte så länge sedan regeringen tog bort den styrelse som Försäkringskassan hade. Annars hade de förtroendevalda i Försäkringskassans ledning kunnat tycka till om någonting annat. Det fanns tidigare politiska företrädare och företrädare för näringsliv och arbetsmarknad som mycket väl hade kunnat bidra med den kompetens som vi besitter här i riksdagen och tala om att det är helt fel väg att gå. Men regeringen har tagit bort de sista förtroendevalda i Försäkringskassan, en inriktning som jag förstår att Solveig Zander dess värre ställer sig bakom. Under mina år i riksdagen har jag sällan varit med om att man så entydigt lagt skulden på en myndighet som man nu gör. Det är generaldirektörens fel, har Solveig Zander uttalat i medier. Det är Försäkringskassans fel vare sig det handlar om hur sjukförsäkringen hanteras eller hur man administrerar sin organisation. Myndigheterna agerar på regeringens uppdrag. Man hade en dialog med Regeringskansliet i flera veckor innan man tillkännagav beslutet att man skulle lägga ned servicekontoren. Det var inte så att socialförsäkringsminister Ulf Kristersson gick ut och sade att det är helt fel, så kan ni inte göra. Det var inte en signal från regeringen förrän vi rödgröna tog initiativ och lokala företrädare, pensionärsorganisationer och andra började agera. Till slut satte vi en press som ledde fram till ett beslut i riksdagen. Ansvaret vilar tungt på regeringen naturligtvis men också på Solveig Zander. Hon har ett ansvar att säkerställa att regeringen nu skyndsamt återkommer. På vilket sätt kommer Centerpartiet och Solveig Zander att se till att ta det ansvaret? Det kan vara viktigt att redovisa, inte kräva generaldirektörens avgång utan ta ett politiskt ansvar för att rädda servicekontoren.

Anf. 229 Solveig Zander (C)
Fru talman! Det är intressant att Tomas Eneroth vet mer än jag vilka kontakter regeringen har med myndigheten, det måste jag säga. Myndigheten har, vad jag vet, inte haft de kontinuerliga kontakter som Tomas Eneroth påstår. Det är konstigt att Tomas Eneroth vet mer än vad jag vet. Några sådana täta kontakter har det inte varit med myndigheten, för jag borde ha vetat det i ärlighetens namn. Jag står bakom att man inte har någon styrelse kvar på Försäkringskassan. Det ska inte vara några personliga tyckanden från personer som inte kan lagstiftningen. Det är det som har med rättssäkerhet och legitimitet att göra. Det är därför vi tycker att det är så viktigt hur Försäkringskassan hanteras. Generaldirektören har beslutat, och att Tomas Eneroth så negligerar det som Stig Orefjord har skrivit och gjort förvånar mig. En person som står generaldirektören närmare än någon annan person på Försäkringskassan måste ha en dignitet att kunna uttrycka också det som generaldirektören tycker. Om Stig Orefjord skriver detta på hemsidan är det inte bara någonting som man ska vifta bort på något sätt. Det är någonting man ska ta på allvar.

Anf. 230 Tomas Eneroth (S)
Fru talman! Två saker: För det första det anmärkningsvärda påpekandet från Solveig Zander att vi inte kan ha förtroendevalda som tycker till och som inte kan något om lagar. Jag ska påminna om att för inte så många år sedan motionerade Centerpartiet om vikten av att bibehålla förtroendevalda i Försäkringskassan. Vi hade debatter om det i kammaren. Uppenbarligen har det arbetet i Centerpartiet försvunnit, och jag beklagar det. Jag tycker att det är viktigt att vi har förtroendevalda ledamöter. Jag tror att de bidrog i Försäkringskassan, både under tidigare strukturer och under nuvarande. Det andra är frågan om Stig Orefjord: Vad han skriver på hemsidan är naturligtvis mindre relevant. Myndigheten har fattat ett beslut. Såvitt jag förstår har man inte fattat något annat beslut. Om regeringen inte agerar snabbt kommer detta att innebära att det inte finns några andra besked. Nu tar vi i riksdagen ett initiativ och ålägger regeringen att agera för att förhindra nedläggningen av servicekontoren och därmed ge en tydlig signal till Skatteverket, Pensionsmyndigheten och Arbetsförmedlingen. Det ankommer inte på myndigheterna att kommunicera genom att någon tjänsteman i lägre delar av organisationen tycker till, utan det är myndigheten som måste besluta någonting annat. Såvitt jag förstår har man inte gjort det. När det gäller kontakter med Regeringskansliet är det uppenbart att Solveig Zander inte har haft så goda kontakter med Regeringskansliet som jag förmodade. På utskottet fick vi bekräftat att det hade förekommit en dialog mellan myndigheten och Regeringskansliet under flera veckor. Man var inte oinformerad. Det var uppenbarligen de borgerliga ledamöterna, så den kontakten var kanske bristfällig. Men regeringen var inte oinformerad om den planerade nedläggningen av servicekontoren. Regeringen agerade inte heller när beskedet om den planerade nedläggningen kom. Det var först när vi i riksdagen tog initiativ som vi nu äntligen kan se till att ändra den utvecklingen. Det måste ändå beskrivas i riksdagens protokoll.

Anf. 231 Solveig Zander (C)
Fru talman! Anledningen till att Centern slog vakt om de förtroendevalda var att man ville ha en insyn i myndigheter, och det är viktigt. Men den insynen kan man ha utan att ha förtroendevalda. Vi såg vad de förtroendevalda bland annat bidrog till tillsammans med facken och andra som satt med i socialförsäkringsnämnderna, som jag förmodar att Tomas Eneroth hänvisar till att vi har lagt ned. Det innebar att man fick olika tillämpning av lagar och regler. Det var ingenting som Centerpartiet tycker är bra. Vi är för rättssäkerhet och för att alla människor ska bedömas lika inför lagen. Fortfarande vill Tomas Eneroth negligera det som Stig Orefjord har sagt och gjort. När man skriver någonting på Försäkringskassans hemsida är det offentligt, något som alla kan ta del av och läsa. Då kan man inte bara knäppa med fingrarna och säga att det inte är värt någonting, för det är det. Så säger Tomas Eneroth att regeringen ska agera fort och snabbt. Hur fort är snabbt? Det är ett relativt begrepp där man kan diskutera om det är dagar eller veckor eller månader. Jag måste säga att jag är övertygad om att mitt och andras agerande har bidragit till att man har tagit kontakter med Försäkringskassan och fortsättningsvis kommer att göra det. Men att regeringen skulle ha påverkat myndigheten att komma med det här förslaget - det hävdar jag att man definitivt inte har gjort.

Anf. 232 Erik Almqvist (Sd)
Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag till initiativ. Omorganisationen av Försäkringskassan till en nationell myndighet förde så klart med sig en hel del organisatoriska förändringar, överlag till det bättre, skulle jag vilja säga. Framför allt blev organisationen mer effektiv, man fick en bättre ärendehantering, om inte annat. Försäkringskassan har blivit mycket bättre på Internet. Internet är i dag kanske den främsta kontaktvägen för försäkringstagare, och det är ingenting unikt eller isolerat till Försäkringskassan. Internet blir en viktig väg till kommunikation mellan medborgare och myndigheter, banker eller andra delar av samhället, och det är positivt. Men det är fortfarande stora grupper i samhället som inte har tillgång till Internet eller som inte behärskar Internat, inte minst bland våra äldre, och så kommer det att vara kanske 10-20 år till. När man gjorde den här omorganisationen upprättade man servicekontoren. Utvärderingar visar att de är populära bland de grupper i samhället som nyttjar dem och som behöver dem. 2,7 miljoner besökte dem förra året, fru talman. 96 procent av besökarna är nöjda med sina besök. Jag tycker även att Försäkringskassan har lyckats väl i samverkan här med andra myndigheter. Man har lyckats samverka kring servicekontoren med Pensionsmyndigheten och med Skatteverket. Men varje myndighet värnar så klart sin egen verksamhet. Det ligger lite i myndighetens uppdrag och natur. Det är regeringen som måste hålla i helheten, och det är regeringen som måste hålla i långsiktigheten, inte minst i frågor som rör samverkan mellan myndigheter. Någonstans har det brustit här. Sedan kan man skylla på Försäkringskassan, och man kan skylla på regeringen. Men det är ändå regeringen som ger myndigheter deras uppdrag och budgetram, och det är myndigheterna som får stå för konsekvenserna av sin verksamhet. Informationsgången har varit oansvarig. Andra myndigheter som blir berörda av beslutet har inte fått höra det i tid. De som berörs, försäkringstagare och de som jobbar ute på kontoren, har blivit tagna på sängen, likaså riksdagen och regeringens egna partier. Som redan har nämnts här har folk redan uppsagt sig från servicekontoren och lämnat sina jobb på grund av osäkerheten. Det har varit en lite speciell relation mellan Försäkringskassan och regeringen under flera års tid. Man har haft en alltför snäv budgetram, vilket har lett till att man har behövt extra anslag i tilläggsbudgetar. Och Försäkringskassan har räknat på de extra anslagen, har jag en känsla av, därför att det är pengar som man behöver och det är pengar som regeringen har insett att Försäkringskassan behöver för att bedriva sin verksamhet. Det är inget konstigt i sig att man behöver medel för en verksamhet som är så pass viktig när vi har en sjukförsäkring som förändras så mycket och som också brister i så mycket. Sverigedemokraterna som enda parti härinne yrkade på en utvidgad budget för just Försäkringskassan i höstas. För övrigt sade Solveig Zander nyligen att oppositionspartierna var för samma budgetram. Så var det inte. Det gäller bara den rödgröna oppositionen. 200 miljoner kronor extra yrkade vi sverigedemokrater på, vilket faktiskt också råkar vara den summa som Försäkringskassan har räknat med att spara in på att lägga ned servicekontoren. Vi fick som bekant inte igenom vår budget, men vi har en vågmästarroll i den här församlingen och i utskottet. Vi kan alltid spekulera i vad regeringspartiernas ursprungliga ambition var, hur man skulle förhålla sig till det här initiativet. Men faktum är att i och med att vi har vågmästarroll och i och med att oppositionen var överens om initiativet står vi här i dag, och det hade vi gjort oavsett hur regeringspartierna valde att agera därefter. Sedan är det så klart väldigt glädjande att vi nu alla kan stå enade, så enade att vi får höra namn som Gunnar Eneroth och Tomas Axén här i kammaren i dag. Tack vare den breda enighet vi har förutsätter jag så klart, och det tror jag att vi alla gör, att den lokala servicen nu kommer att bibehållas, antingen i nuvarande eller i likvärdig form. Fru talman! Om jag får sväva ut lite men ändå hålla mig inom ärendet vill jag nog ändå påstå att det kvarstår ett grundproblem i att Försäkringskassan har en lite för dålig finansiering. Som sagt handhar man en sjukförsäkring som inte fungerar, och man genomgår stora förändringar och har krav på sig att förändras. Sverigedemokraterna presenterade i höstas en finansiering och gör det även nu i vårbudgeten. Vår hand är öppen för dem i de två gamla blocken som vill vara med och ta ansvar för det kanske mest grundläggande fundamentet i välfärdsstaten.

Anf. 233 Wiwi-Anne Johansson (V)
Fru talman! Det är inte varje dag vi står här som ett enigt utskott. Det är väldigt bra att vi är så överens om att servicekontoren och den samverkan som Försäkringskassan har med Skatteverket, Pensionsmyndigheten och Arbetsförmedlingen är viktig och att det är viktigt med de personliga mötena. Däremot tror jag att vi är ganska oense om varför det ser ut på det här sättet. Jag är inte riktigt säker på att vi har räddat servicekontoren, även om utskottet är enigt, för vi har inte kunnat höra någonting från regeringens allianskolleger om när det kommer att komma någonting. Det är ju faktiskt så att Försäkringskassan går vidare med sina planer om regeringen inte säger något annat. Och jag har inte hört något svar på om regeringens allianspartier har fått veta någonting om när förändringarna kommer. Det som är tråkigt att höra är att de borgerliga ledamöterna vill dra sig undan det politiska ansvaret. Vi har hört hur Solveig Zander har velat att generaldirektören ska avgå i och med beslutet att lägga ned servicekontoren. Men då tycker jag faktiskt att man gör det väldigt enkelt för sig. Det är nämligen så att Försäkringskassan som alla andra myndigheter förstås har en budget att förhålla sig till, och det har varit svårt att hålla den. Adriana Lender, generaldirektör för Försäkringskassan, var i utskottet för att försöka förklara hur det ser ut och varför man måste dra ned. Då tyckte ledamöterna på den borgerliga kanten i utskottet att det var alldeles för detaljerat. När man alltså får reda på hur det egentligen är ställt med finanserna på Försäkringskassan vill man egentligen inte riktigt veta det. Den springande punkten är också vad Försäkringskassan kan dra ned på. I det här fallet hade Försäkringskassan, såvitt jag kan förstå, den trista möjligheten att välja mellan pest och kolera. Det är nämligen så att personal kostar pengar, och det är personalen som är de personer som vi alla har sagt här i dag att vi vill att människor ska kunna möta på servicekontoren. Det som Försäkringskassan tidigare fick mycket hård kritik för var att handläggningstiderna var alldeles för långa. Det tog alldeles för lång tid innan människor som var sjuka fick sina pengar. Ska man spara på personer någonstans så är det på servicekontoren, och då är det på handläggarna, och det vill man inte göra. Därför blev det den här varianten. Det som är intressant att höra från de borgerliga ledamöterna är att man måste utföra ett trolleritrick. De säger: Det här tycker inte vi om. Lägg inte ned servicekontoren! Nej, det tycker inte vi heller, och det är därför vi rödgröna har tagit det här initiativet. Självklart är det väldigt viktigt att ha de personliga mötena, inte bara för pensionärer och äldre. Det finns många som har behov av att få träffa människor från Försäkringskassan, få hjälp med att fylla i blanketter och få en oro stillad för att de inte klarar av det. Då menar jag att man måste ta ett politiskt ansvar och se om den här budgeten kanske inte riktigt stämmer överens med den verklighet som myndigheten har att förhålla sig till. Om någon är kvar här - Emma Henriksson är efter mig - kanske jag kan få höra när vi kommer att få veta om de personliga mötena som vi är eniga om i utskottet faktiskt kommer att vara kvar och att regeringen kommer att hörsamma vad utskottet nu är så samlat kring. Eller är det så att vi ska få vänta till hösten nästa år eller året därpå innan nedläggningen blir ett faktum, så att alla duktiga handläggare och andra försvinner från de här myndigheterna därför att de inte vet något annat än att de ska försvinna? Jag tycker att det är ett viktigt besked som man måste komma med. Vi har tyvärr fått vänta väldigt länge på Ulf Kristerssons förändringar när det gäller sjukförsäkringen, och när de sent omsider kom var de ju inte riktigt som vi hade hoppats på och som de sjuka hade hoppats på. Därför hoppas jag att ni kan ha någonting att säga. Några kontakter måste ni väl ändå ha haft med regeringen under tiden fram till dess att utskottsinitiativet blev klart och som vi var samlade kring. Jag skulle vilja kunna säga att vi faktiskt räddar servicekontoren och att ni har regeringen bakom er.

Anf. 234 Emma Henriksson (Kd)
Fru talman! Både politiker och myndighetsföreträdare har ett stort ansvar. Vi måste se till att medborgarna får det de kan förvänta sig av myndigheten när det gäller service, bemötande och rätt beslut. Vi har också ett stort ansvar för att se till att våra myndigheter - inte bara Försäkringskassan utan alla myndigheter - använder varenda krona av skattebetalarnas pengar på rätt sätt. En krona som ges i ersättning till den som har behov av ersättning är mer värd än den krona som används felaktigt i den överbyggnad som myndigheten har. Det är en tuff och svår uppgift att leverera det Försäkringskassan förväntas leverera. Det ställer stora krav på myndigheten att styra, att göra rätt prioriteringar och att välja en klok strategi. Det är bekymmersamt att myndigheten gång på gång har misslyckats att göra en tillräckligt bra prognos över vilka resurser myndigheten kommer att behöva. Det har gjort att vi flera gånger har tvingats komma med tillskott för att upprätthålla den verksamhet som myndigheten ska leverera. Vi har gjort dessa prioriteringar för att det har krävts. Vi måste ha höga förväntningar på Försäkringskassan. I regleringsbrevet uttrycks det som att Försäkringskassan ska ha medborgarnas fulla förtroende och att verksamheten ska präglas av god service och en hög kvalitet i tillämpningen. Vi är alla medvetna om att det fulla förtroendet för Försäkringskassan ligger ganska avlägset. När Försäkringskassans företrädare var hos oss i utskottet och skulle förklara för oss varför man väljer att göra denna prioritering blev det ganska tydligt att man tycker att verksamheten i vissa delar är onödig. Man sade att handläggarna ibland står och väntar hela dagar på att ha något att göra för att det är för få besök. Jag tror att Försäkringskassan i delar har helt fel i sin analys. Inte minst vittnar alla kontakter efter att detta blev känt om vilken stor nytta det gör för den enskilde att kunna komma in till myndigheten och få hjälp med att fylla i blanketten korrekt från början. Jag tror att Försäkringskassan har missat väsentliga delar av vad denna verksamhet bidrar med. Den lokala närvaron är viktig, men samtidigt måste vi komma ihåg att det hundratal platser som Försäkringskassan finns på inte ger en tillräcklig tillgänglighet för alla medborgare. Vi har ett stort och avlångt land, och för alla är det inte bara att sticka in huvudet när man har behov av hjälp. Det är därför viktigt att Försäkringskassan också fortsätter utveckla de andra kontaktmöjligheterna. Många är skeptiska till att vända sig till en myndighet via telefon. Men via telefon kan Försäkringskassan se till att många av dem som bor i vårt land och som behöver Försäkringskassans hjälp men har problem med svenska språket kan få hjälp på sitt eget språk. Det kommer vi aldrig någonsin kunna tillhandahålla på många småorter i landet i den stund som medborgaren vänder sig till kassan. Det finns personer som har komplexa behov där det inte räcker att gå till en handläggare som kan en hel del om mycket men på ett övergripande plan. De har behov av en specialist som kan just deras ärendeslag. Detta är också viktigt att värna om. Vi måste utveckla tillgängligheten för medborgarna på många olika sätt, och den lokala närvaron är självklart viktig. Genom Kristdemokraternas statsråd Stefan Attefall har regeringen gett ett uppdrag till Statskontoret att se över vad det är för service medborgare och företag behöver från våra myndigheter. Uppdraget kommer att levereras om ett år. Det är viktigt att vi får en kartläggning. Det kan ju vara så att vi värnar skattebetalarnas pengar bättre genom att utveckla samarbetet också på andra områden och involvera ytterligare myndigheter eller de lokala företrädarna. Vi medborgare har inte alltid koll på om det är staten, kommunen eller landstinget som ska hjälpa oss. Att samordna samhällets resurser i ännu större utsträckning är därför många gånger klokt. Det är nog inte helt fel att säga att Försäkringskassan har en av Myndighetssveriges absolut svåraste uppgifter. Jag vet att det jobbar många duktiga tjänstemän där som gör ett otroligt viktigt och bra jobb. Serviceenkäten som visar att 96 procent av dem som kommer in på servicekontoren är väldigt nöjda med bemötandet är bara ett av bevisen på detta. Men det är inte för inte som Försäkringskassan har otroligt lågt förtroende hos medborgarna. Det beror bland annat på att det finns medborgare som inte får det bemötande de ska ha. Många myndighetsföreträdare är duktiga, men ibland hanteras medborgarna på ett helt oacceptabelt sätt. Det ska inte lastas alla de duktiga medarbetarna på myndigheten. Det är dock viktigt att vi och myndigheten tar på oss ett stort ansvar för att bygga upp förtroendet för Försäkringskassan så att medborgarna kan lita på att de får den trygghet som Försäkringskassan ska leverera. Jag yrkar precis som alla andra bifall till förslaget i betänkandet.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2011-04-14
Förslagspunkter: 1, Acklamationer: 1

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Försäkringskassans lokala närvaro

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag som dels tillgodoser medborgarnas behov av att Försäkringskassan är tillgänglig lokalt med möjligheter till personliga möten, dels bidrar till en ökad samverkan mellan statliga myndigheter.