Forskning

Betänkande 1992/93:UbU15

Utbildningsutskottets betänkande 1992/93:UBU15

Forskning

Innehåll

• Sammanfattning
• Proposition 1992/93:170 avsnitt 8
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer
• Innehållsförteckning

1992/93
UbU15

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas inledningsavsnittet i den
forskningspolitiska propositionen för perioden 1993/94--1995/96
samt Utbildningsdepartementets avsnitt av denna med undantag för
lokalförsörjning m.m. (de s.k. G-anslagen) samt anslaget till
Arkivet för ljud och bild.

Regeringen anser att forskningspolitiken bör inriktas på en
större koncentration av insatserna till områden av strategisk
betydelse för Sveriges fortsatta utveckling, bättre samverkan
mellan universitet och högskolor inbördes, större flexibilitet
och förnyelseförmåga, ökad forskarrekrytering, ökad jämställdhet
mellan kvinnor och män samt en påskyndad internationalisering.
Kunskapsflödet mellan universiteten, högskolorna och
näringslivet bör förbättras.

Antalet avlagda doktorsexamina per år bör fördubblas till år
2000. Regeringen föreslår en ökning av de öronmärkta medlen för
doktorandtjänster med 163 miljoner kronor nästa budgetår.
Forskningsråd, sektorsforskningsorgan,
industriforskningsinstitut och andra externa
forskningsfinansiärer bör också finansiera doktorandtjänster.
Ett program i tio punkter för jämställdhet och kvinnoforskning
läggs fram. Bland punkterna ingår inrättande av en gästprofessur
i kvinnoforskning med inriktning på naturvetenskap. För
forskningsstödjande åtgärder vid de mindre och medelstora
högskolorna föreslås en anslagsökning med 20 miljoner kronor
budgetåret 1993/94. Under samma anslag föreslås dessutom 40
miljoner kronor till stöd för nätverk för forskning och
forskarutbildning mellan sådana högskolor och universitet eller
större högskolor. En förstärkning med 5 miljoner kronor föreslås
för de juridiska fakulteterna med hänvisning till EES-avtalet
och ett framtida svenskt medlemskap i EG. För Centrum för
idrottsforskning föreslås en förstärkning med 2,5 miljoner
kronor. Forskningsrådsnämndens (FRN:s) insatser bör koncentreras
till områden som prioriterats av statsmakterna. Universitetens
och högskolornas ansvar för forskningsinformation markeras genom
att 10 miljoner kronor förs över från FRN. Uppdraget till FRN
att fördela medel för dyrbar vetenskaplig utrustning begränsas.
Anslaget till Europeisk forskningssamverkan föreslås öka med
drygt 95 miljoner kronor.

Utskottet föreslår att gästprofessuren i kvinnoforskning ges
inriktning på teknik och naturvetenskap och knyts till
Universitetet i Linköping i stället för till FRN. Utskottet
föreslår ett tillkännagivande till regeringen angående forskning
inom tjänstesektorn. För stöd till Stiftelsen Svenska
barnboksinstitutet föreslår utskottet 1 miljon kronor under en
treårsperiod, varför anslaget till Kungl. biblioteket ökas med
333 000 kr budgetåret 1993/94 och anslaget Vissa särskilda
utgifter för forskningsändamål minskas med samma belopp. I
övrigt ställer sig utskottet bakom regeringens förslag.

Socialdemokraterna framför i en reservation kritiska
synpunkter på den av regeringen föreslagna forskningspolitiken
när det gäller valet av åtgärder för att främja Sverige som
industrination. De föreslår utöver regeringens förslag 165
miljoner kronor till studiefinansiering i forskarutbildningen,
15 miljoner kronor till dyrbar vetenskaplig utrustning, 65
miljoner kronor till forskningsråden, 4 miljoner kronor till
fora/centra för kvinnoforskning, 2,5 miljoner kronor till
folkbildningsforskning, 2 miljoner kronor till juridisk
forskning, 24,5 miljoner kronor till FRN för forskning och
forskningsinformation och 730 000 kr för forskning om kultur i
skolan. De yrkar avslag på regeringens förslag att begränsa
FRN:s uppgifter när det gäller forskningsinformation och dyrbar
vetenskaplig utrustning. De begär att regeringen i
regleringsbrev skall ange hur stora resurser för forskningstid
som varje fakultetsnämnd skall avsätta för de mindre och
medelstora högskolornas lärare. Sammanlagt har 48
(s)-reservationer avgivits.

Ny demokrati begär i en reservation ett tillkännagivande om
behovet av forskning om kreditgivning.

Vänsterpartiets suppleant anför i sin meningsyttring att
forskningens öppenhet mot samhället och forskarnas frihet att
välja metoder och problem kringskärs med regeringens förslag.
Han vill ha en översyn av fakultetsorganisationen och motsätter
sig regeringens förslag om forskningsinformationen. Utöver
regeringens förslag föreslås 50 miljoner kronor till
forskningsstödjande åtgärder vid mindre högskolor, 5 miljoner
kronor till HSFR (tvärvetenskaplig forskning), 6 miljoner kronor
till MFR (forskning om plötslig spädbarnsdöd samt vårdkvalitet),
2,5 miljoner kronor till Centrum för idrottsforskning och drygt
1,6 miljoner kronor till fora/centra för kvinnliga forskare,
bl.a. Jämställdhetscentrum i Karlstad. Ett centrum för
dansforskning bör inrättas vid Stockholms universitet.

ÅTTONDE HUVUDTITELN

Proposition 1992/93:170 avsnitt 8

Inledande avsnitt

Regeringen har under avsnitt 8. Utbildningsdepartementets
verksamhetsområde (s.163--290) föreslagit

1. att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats i
fråga om bemyndigande för forskningsråden och
forskningsrådsnämnden att besluta om medelstilldelning för högst
sex år,
2. att riksdagen godkänner de riktlinjer för
forskarutbildningen med avseende på dimensionering,
studiefinansiering och vissa särskilda åtgärder för
forskarutbildning som beskrivs i propositionen,
3. att riksdagen godkänner vad regeringen i avsnittet
Slutsatser förordat beträffande forskning vid de mindre och
medelstora högskolorna,
4. att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats
beträffande superdatorer,
5. att riksdagen godkänner vad regeringen förordar
beträffande nationella forskningsanläggningar,
6. att riksdagen godkänner vad som förordats i avsnittet
Slutsatser beträffande de humanistiska fakulteterna,
7. att riksdagen godkänner vad som förordats i avsnittet
Slutsatser beträffande de teologiska fakulteterna,
8. att riksdagen godkänner vad som förordats i avsnittet
Slutsatser beträffande de juridiska fakulteterna,
9. att riksdagen godkänner vad som förordats i avsnittet
Slutsatser beträffande de samhällsvetenskapliga fakulteterna,
10. att riksdagen godkänner vad som förordats i avsnittet
Slutsatser beträffande Humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet,
11. att riksdagen godkänner vad som förordats i avsnittet
Slutsatser beträffande de medicinska fakulteterna,
12. att riksdagen godkänner vad som förordats i avsnittet
Slutsatser beträffande de odontologiska fakulteterna,
13. att riksdagen godkänner vad som förordats i avsnittet
Slutsatser beträffande den farmaceutiska fakulteten,
14. att riksdagen godkänner vad regeringen i avsnittet
Slutsatser förordat beträffande Medicinska forskningsrådet,
15. att riksdagen godkänner vad som förordats i avsnittet
Slutsatser beträffande de matematisk-naturvetenskapliga
fakulteterna,
16. att riksdagen godkänner vad regeringen i avsnittet
Slutsatser förordat beträffande Naturvetenskapliga
forskningsrådet,
17. att riksdagen godkänner vad regeringen i avsnittet
Slutsatser förordat beträffande de tekniska fakulteterna,
18. att riksdagen godkänner vad i propositionen i avsnittet
Slutsatser förordats beträffande Teknikvetenskapliga
forskningsrådet,
19. att riksdagen godkänner vad regeringen i avsnittet
Slutsatser förordat beträffande rymdforskning,
20. att riksdagen godkänner vad regeringen i avsnittet
Slutsatser förordat beträffande Forskningsrådsnämnden,
21. att riksdagen godkänner vad regeringen i avsnittet
Slutsatser förordat beträffande den temaorienterade forskningen,
22. att riksdagen godkänner vad regeringen i avsnittet
Slutsatser förordat för konstnärligt utvecklingsarbete,
23. att riksdagen godkänner vad regeringen i avsnittet
Slutsatser förordat beträffande Rådet för forskning om
universitet och högskolor,
24. att riksdagen godkänner att reservationer på de nuvarande
fakultetsanslagen får föras till respektive universitets och
högskolas konto i Riksgäldskontoret,
25. att riksdagen godkänner vad regeringen i avsnittet
Slutsatser förordat beträffande dyrbar vetenskaplig utrustning.

Anslag

Regeringen har under anslagen E1--E29 (s.291--332),
E31--E34 (s.335--338) samt B 5 (s. 355) föreslagit

E 1. Universitetet i Uppsala: Forskning och forskarutbildning

1. att riksdagen till Universitetet i Uppsala: Forskning och
forskarutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 667809000 kr,
2. att riksdagen godkänner de riktlinjer för resurserna för
budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts i propositionen.

E 2. Universitetet i Lund: Forskning och forskarutbildning

1. att riksdagen till Universitetet i Lund: Forskning och
forskarutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 720782000 kr,
2. att riksdagen godkänner de riktlinjer för resurserna för
budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts i propositionen.

E 3. Universitetet i Göteborg: Forskning och forskarutbildning

1. att riksdagen till Universitetet i Göteborg: Forskning och
forskarutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 502262000 kr,
2. att riksdagen godkänner de riktlinjer för resurserna för
budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts i propositionen.

E 4. Universitetet i Stockholm: Forskning och
forskarutbildning

1. att riksdagen till Universitetet i Stockholm: Forskning
och forskarutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 534253000 kr,
2. att riksdagen godkänner de riktlinjer för resurserna för
budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts i propositionen.

E 5. Universitetet i Umeå: Forskning och forskarutbildning

1. att riksdagen till Universitetet i Umeå: Forskning och
forskarutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 407368000 kr,
2. att riksdagen godkänner de riktlinjer för resurserna för
budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts i propositionen.

E 6. Universitetet i Linköping: Forskning och
forskarutbildning

1. att riksdagen till Universitetet i Linköping: Forskning
och forskarutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 231766000 kr,
2. att riksdagen godkänner de riktlinjer för resurserna för
budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts i propositionen.

E 7. Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning

1. att riksdagen till Karolinska institutet: Forskning och
forskarutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 344378000 kr,
2. att riksdagen godkänner de riktlinjer för resurserna för
budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts i propositionen.

E 8. Tekniska högskolan i Stockholm: Forskning och
forskarutbildning

1. att riksdagen till Tekniska högskolan i Stockholm:
Forskning och forskarutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar
ett reservationsanslag på 303211000 kr,
2. att riksdagen godkänner de riktlinjer för resurserna för
budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts i propositionen.

E 9. Chalmers tekniska högskola: Forskning och
forskarutbildning

1. att riksdagen till Chalmers tekniska högskola: Forskning
och forskarutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 257296000 kr,
2. att riksdagen godkänner de riktlinjer för resurserna för
budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts i propositionen.

E 10. Högskolan i Luleå: Forskning och forskarutbildning

1. att riksdagen till Högskolan i Luleå: Forskning och
forskarutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 117269000 kr,
2. att riksdagen godkänner de riktlinjer för resurserna för
budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts i propositionen.

E 11. Konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskoleenheter

1. att riksdagen till Konstnärligt utvecklingsarbete vid
vissa högskoleenheter för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 13292000 kr,
2. att riksdagen godkänner de riktlinjer för resurserna för
budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts i propositionen.

E 12. Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora
högskolor

1. att riksdagen till Forskningsstödjande åtgärder vid mindre
och medelstora högskolor för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 106235000 kr,
2. att riksdagen godkänner de riktlinjer för resurserna för
budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts i propositionen.

E 13. Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål

1. att riksdagen till Vissa särskilda utgifter för
forskningsändamål för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 308516000 kr,
2. att riksdagen godkänner de riktlinjer för resurserna för
budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts i propositionen.

E 14. Vissa ersättningar för klinisk utbildning och forskning

att riksdagen till Vissa ersättningar för klinisk utbildning
och forskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag
på 1446778000 kr.

E 15. Forskningsrådsnämnden: Forskning och
forskningsinformation

1. att riksdagen till Forskningsrådsnämnden: Forskning och
forskningsinformation för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 83006000 kr,
2. att riksdagen godkänner de riktlinjer för resurserna för
budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts i propositionen.

E 16. Forskningsrådsnämnden: Förvaltning

1. att riksdagen till Forskningsrådsnämnden: Förvaltning för
budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 8936000 kr,
2. att riksdagen godkänner de riktlinjer för resurserna för
budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts i propositionen.

E 17. Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet:
Forskning

1. att riksdagen till Humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet: Forskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 208004000 kr,
2. att riksdagen godkänner de riktlinjer för resurserna för
budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts i propositionen.

E 18. Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet:
Förvaltning

1. att riksdagen till Humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet: Förvaltning för budgetåret 1993/94 anvisar ett
ramanslag på 6963000 kr,
2. att riksdagen godkänner de riktlinjer för resurserna för
budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts i propositionen.

E 19. Medicinska forskningsrådet: Forskning

1. att riksdagen till Medicinska forskningsrådet: Forskning
för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på
357797000 kr,
2. att riksdagen godkänner de riktlinjer för resurserna för
budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts i propositionen.

E 20. Medicinska forskningsrådet: Förvaltning

1. att riksdagen till Medicinska forskningsrådet: Förvaltning
för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 12485000 kr,
2. att riksdagen godkänner de riktlinjer för resurserna för
budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts i propositionen.

E 21. Naturvetenskapliga forskningsrådet: Forskning

1. att riksdagen till Naturvetenskapliga forskningsrådet:
Forskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag
på 508447000 kr,
2. att riksdagen godkänner de riktlinjer för resurserna för
budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts i propositionen.

E 22. Naturvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning

1. att riksdagen till Naturvetenskapliga forskningsrådet:
Förvaltning för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på
17236000 kr,
2. att riksdagen godkänner de riktlinjer för resurserna för
budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts i propositionen.

E 23. Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Forskning

1. att riksdagen till Teknikvetenskapliga forskningsrådet:
Forskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag
på 226677000 kr,
2. att riksdagen godkänner de riktlinjer för resurserna för
budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts.

E 24. Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning

1. att riksdagen till Teknikvetenskapliga forskningsrådet:
Förvaltning för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på
7330000 kr,
2. att riksdagen godkänner de riktlinjer för resurserna för
budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts.

E 25. Rymdforskning

1. att riksdagen till Rymdforskning för budgetåret 1993/94
anvisar ett reservationsanslag på 41925000 kr,
2. att riksdagen godkänner de riktlinjer för resurserna för
budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts i propositionen.

E 26. Rådet för forskning om universitet och högskolor

1. att riksdagen till Rådet för forskning om universitet och
högskolor för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag
på 7795000 kr,
2. att riksdagen godkänner de riktlinjer för resurserna för
budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts i propositionen.

E 27. Europeisk forskningssamverkan

1. att riksdagen till Europeisk forskningssamverkan för
budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 445895000 kr,
2. att riksdagen godkänner de riktlinjer för resurserna för
budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts i propositionen.

E 28. Kungl. biblioteket

1. att riksdagen till Kungl. biblioteket för budgetåret
1993/94 anvisar ett ramanslag på 90728000 kr,
2. att riksdagen godkänner de riktlinjer för resurserna för
budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts i propositionen.

E 29. Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek

1. att riksdagen till Statens psykologisk-pedagogiska
bibliotek för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på
5992000 kr,
2. att riksdagen godkänner de riktlinjer för resurserna för
budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts i propositionen.

E 31. Institutet för rymdfysik

1. att riksdagen till Institutet för rymdfysik för budgetåret
1993/94 anvisar ett ramanslag på 37824000 kr,
2. att riksdagen godkänner de riktlinjer för resurserna för
budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts i propositionen.

E 32. Polarforskning

1. att riksdagen till Polarforskning för budgetåret 1993/94
anvisar ett ramanslag på 20588000 kr,
2. att riksdagen godkänner de riktlinjer för resurserna för
budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts i propositionen.

E 33. Vissa bidrag till forskningsverksamhet

att riksdagen till Vissa bidrag till forskningsverksamhet för
budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på
35678000 kr.

E 34. Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning

1. att riksdagen till Medel för dyrbar vetenskaplig
utrustning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag
på 110000000 kr,
2. att riksdagen godkänner de riktlinjer för resurser för
budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts i propositionen.

B 5. Forskning inom skolväsendet

1. att riksdagen godkänner vad regeringen förordat
beträffande den sektorsforskning som Skolverket initierar,
2. att riksdagen till Forskning inom skolväsendet för
budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på
26117000 kr.

Motionerna

Motioner med anledning av proposition 1992/93:170

1992/93:Ub100 av Bo Forslund m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om s.k. fasta forskningsresurser.

1992/93:Ub102 av Hans Gustafsson m.fl. (s, m, fp, c, kds, nyd,
-) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna att sydöstra Sverige på skäl som anförts i motionen
prioriteras vid fördelning av medel till nätverkslösningar och
samverkansprojekt mellan näringsliv och högskola.

1992/93:Ub103 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kds) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att prioritera inrättandet av en professur
i kriminalpsykologi med anknytning till longitudinell forskning,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att uppdra åt universitetskanslern att
noga följa de etiska frågorna i forskningen och övervaka att de
angivna etiska principerna följs,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om etikmoment som del i forskarutbildningen,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om prioriteringar för forskning om etik.

1992/93:Ub105 av Bengt Silfverstrand och Bo Bernhardsson (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om fördelning av forskningsmedel
för öststatsforskning.

1992/93:Ub106 av Lisbet Calner m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om forskning och ny kunskap för utveckling av
kvinnors kompetens.

1992/93:Ub107 av Inga-Britt Johansson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av forskning kring strategier om hur
lagtillämpande och myndighetsutövande verksamhet kan
effektiviseras sett ur ett medborgarperspektiv.

1992/93:Ub108 av Inga-Britt Johansson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av brukarorienterad forskning och
utveckling.

1992/93:Ub109 av Inga-Britt Johansson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av forskning kring elöverkänslighet.

1992/93:Ub110 av Doris Håvik m.fl. (s, m, fp, c, kds, nyd, v)
vari yrkas att riksdagen för odontologisk forskning och
forskarutbildning beslutar tilldela Universitetet i Göteborg
(anslag E 3) sammanlagt 7700000 kr utöver regeringens
förslag.

1992/93:Ub111 av Maj-Inger Klingvall m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om forskning och forskarutbildning inom området
genus och teknik vid Universitetet i Linköping.

1992/93:Ub112 av Birgitta Hambraeus (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ett institut för Central- och Östeuropa.

1992/93:Ub113 av Anders Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om forskning inom tjänstesektorn.

1992/93:Ub114 av Anders Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om forskningsinformation.

1992/93:Ub115 av Anders Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förstärkning av forskningen vid Högskolan i
Skövde.

1992/93:Ub116 av Nils-Olof Gustafsson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ekonomiska resurser för forskning inom
socialförsäkringsområdet.

1992/93:Ub118 av Inger Hestvik m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ökade forskningsresurser till nätverken,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om nätverkens egna forskningsresurser.

1992/93:Ub119 av Britta Bjelle och Ulla Orring (fp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att förstärka forskningsresurser för EG-rätt
vid rättsvetenskapliga institutionen i Umeå.

1992/93:Ub120 av Magnus Persson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Högskolan i Karlstad bör erhålla ökade
resurser för forskningsstödjande åtgärder enligt motionens
förslag,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att den del av forskningsanslaget vid
Göteborgs universitet som enligt riksdagens tidigare beslut
skall öronmärkas och ökas för Högskolan i Karlstad, bör
preciseras till sin omfattning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Jämställdhetscentrum vid Högskolan i
Karlstad skall erhålla 856 000 kr av anslaget till Fora för
kvinnliga forskare.

1992/93:Ub121 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om forskningens organisation,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om forskarutbildningen,
forskarassistenttjänster och rekrytering till forskarutbildning,
3. att riksdagen till Vissa särskilda utgifter för
forskningsändamål för budgetåret 1993/94 anvisar 1661000 kr
utöver vad regeringen föreslagit eller således 310177000 kr,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om medel till Jämställdhetscentrum i
Karlstad,
5. att riksdagen till Forskningsstödjande åtgärder vid mindre
och medelstora högskolor för budgetåret 1993/94 anvisar
50000000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således
156235000 kr,
26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att den kriminologiska forskningen
koncentreras till universiteten,
27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om inrättandet av en professur i
kriminalpsykologi,
28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en professur i rättspsykologi,
30. att riksdagen till Humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet: Forskning för budgetåret 1993/94 anvisar
5000000 kr utöver vad regeringen föreslår eller således
213004000 kr,
33. att riksdagen till Medicinska forskningsrådet: Forskning
för budgetåret 1993/94 anvisar 6000000 kr utöver vad
regeringen föreslår eller således 360797000 kr,
34. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en översyn av fakultetsorganisationen,
35. att riksdagen till Forskningsrådsnämnden: Forskning och
forskningsinformation för budgetåret 1993/94 anvisar
10000000 kr utöver regeringens förslag,
36. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett centrum för dansforskning,
37. att riksdagen till Centrum för idrottsforskning anvisar
2500000 kr utöver vad regeringen föreslår eller således
5000000 kr,
38. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Centrum för idrottsforskning.

1992/93:Ub122 av Eva Zetterberg (v) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär förslag om hur den högre utbildningen och
forskningen skall utvecklas i Stockholmsregionen med betoning på
regionens södra del.

1992/93:Ub123 av Eva Zetterberg och Elisabeth Persson (v) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om medel till Svenska barnboksinstitutet.

1992/93:Ub124 av Lennart Brunander och Birger Andersson (c)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om Idrottshögskolans möjligheter
att få medel under anslaget E 12. Forskningsstödjande åtgärder
vid mindre och medelstora högskolor.

1992/93:Ub125 av Karin Starrin m.fl. (c, m, fp, kds) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om satsning på en Gävle--Dala-fakultet.

1992/93:Ub126 av Inger Lundberg och Maud Björnemalm (s) vari
yrkas att riksdagen beslutar att Kvinnovetenskapligt forum vid
Högskolan i Örebro tillförs ytterligare 500000 kr budgetåret
1993/94.

1992/93:Ub127 av Sture Ericson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om fasta forskningsresurser vid Högskolan i
Örebro,
2. att riksdagen beslutar att anslaget till
forskningsstödjande åtgärder vid Högskolan i Örebro utökas med
ytterligare 8 miljoner kronor budgetåret 1993/94,
3. att riksdagen beslutar att utöka Utbildningsdepartementets
anslag för centra/fora för kvinnoforskning varvid
Kvinnovetenskapligt forum vid Högskolan i Örebro tillförs
ytterligare 500000 kr budgetåret 1993/94,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om stöd till miljöforskning och Centrum för
småföretagsutveckling vid Högskolan i Örebro,
5. att riksdagen beslutar anslå 2 miljoner kronor till
Högskolan i Örebro för verksamheten vid Centrum för
kommunikationshandikapp,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av utbyggnad av
omvårdnadsforskningen vid vårdhögskolorna.

1992/93:Ub128 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om den juridiska och kriminalvetenskapliga
forskningen i framtiden,
4. att riksdagen beslutar anvisa 2000000 kr mer än
propositionens förslag till de juridiska fakulteterna i enlighet
med vad i motionen anförts,
10. att riksdagen beslutar att tillföra
Utbildningsdepartementets anslag för Centra/fora för
kvinnoforskning ytterligare 4000000 kr för utveckling av
befintliga kvinnofora och startbidrag till nystartade kvinnofora
i Karlstad, Gävle/Sandviken och Sundsvall/Härnösand,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av ett könsperspektiv i
forskningen,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en kraftig ökning av
kvinnliga forskare,
13. att riksdagen anslår ytterligare 1000000 kr till
Konstfack för nordisk samverkan inom designområdet, samarbete
med industrin och stöd till intressanta utvecklingsprojekt inom
designområdet,
14. att riksdagen till E 6. Universitetet i Linköping,
filosofiska fakulteten, Nationella rådet för
folkbildningsforskning, för forskning om amatörverksamhet,
anvisar 1000000 kr utöver regeringens förslag,
15. att riksdagen till E 6. Universitetet i Linköping,
filosofiska fakulteten, Nationella rådet för
folkbildningsforskning därutöver anvisar 1500000 kr utöver
regeringens förslag,
26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ungdomsforskning,
27. att riksdagen till B5. Forskning inom skolväsendet, för
forskning om kultur i skolan, anvisar 730000 kr utöver
regeringens förslag,
38. att riksdagen för budgetåret 1993/94 anvisar 2000000
kr till Kungl. Vetenskapsakademien för miljövårdsforskning,
41. att riksdagen beslutar tillföra ytterligare 165000000
kr utöver regeringens förslag för forskarutbildning för
budgetåret 1993/94,
42. att riksdagen beslutar godkänna riktlinjerna för
forskarutbildning och resurser för dessa för budgetåren 1994/95
och 1995/96 enligt vad som anförts i motionen,
43. att riksdagen beslutar uttala att principen för
sammansättning av Forskningsrådsnämndens styrelse även
fortsättningsvis skall vara att gruppen samhällsföreträdare,
främst riksdagsledamöter, skall utgöra majoriteten i nämnden och
att företrädarna så som hittills har att utse vetenskapliga
ledamöter,
44. att riksdagen beslutar anslå 24500000 kr mer än
regeringens förslag för budgetåret 1993/94 för
Forskningsrådsnämndens stöd till forskning och
forskningsinformation i enlighet med vad som anförts i motionen
samt i övrigt ansluter sig till riktlinjerna i denna motion,
45. att riksdagen beslutar anslå ytterligare 15000000 kr
till Forskningsrådsnämnden utöver regeringens förslag för
budgetåret 1993/94 för tung vetenskaplig utrustning,
46. att riksdagen beslutar ansluta sig till de riktlinjer för
fördelning av medel till tung vetenskaplig utrustning som
anförts i denna motion,
47. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Forskningsrådsnämndens möjligheter
att ta egna initiativ och göra egna prioriteringar inte bör
inskränkas,
48. att riksdagen beslutar anslå ytterligare 65000000 kr
utöver regeringens förslag för budgetåret 1993/94 för stöd till
Tekniska forskningsrådet, Naturvetenskapliga forskningsrådet,
Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet och Medicinska
forskningsrådet i enlighet med vad som anförts i denna motion,
49. att riksdagen för budgetåren 1994/95 och 1995/96 ansluter
sig till riktlinjerna för de fyra nämnda forskningsråden i
enlighet med vad som anges i denna motion,
50. att riksdagen beslutar att ett schablonbelopp avsätts i
"moderuniversitetens" samtliga fakulteter, motsvarande 150000
kr per lektor och annan disputerad lärare i enlighet med vad som
anförts i motionen,
51. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av om den
nuvarande anknytningen av viss högskola till fakultet vid visst
universitet är den mest ändamålsenliga i enlighet med vad som
anförts i motionen,
52. att riksdagen beslutar att till anslaget E 12 för
forskningsstödjande åtgärder för budgetåret 1993/94 anvisa
80000000 kr utöver regeringens förslag samt att dessa medel
fördelas i enlighet med vad som här anförts,
53. att riksdagen beslutar ändra beteckning på anslaget E 12
till "För forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora
högskolor samt uppbyggnad av ny fakultetsorganisation m.m.",
54. att riksdagen beslutar att till Högskolan i Luleå
tillföra 14000000 kr för forskningsstödjande åtgärder och
för att påbörja en uppbyggnad av en bredare
fakultetsorganisation i enlighet med vad som anges i motionen.

1992/93:Ub129 av Stina Gustavsson (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om fasta forskningsresurser och
handledarresurser vid institutionerna för hushållsvetenskap,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om inrättandet av ett hushålls- och
konsumentvetenskapligt råd.

1992/93:Ub130 av Olle Schmidt (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om forskning rörande Central- och Östeuropa vid Lunds
universitet.

1992/93:Ub131 av Ulla Orring och Britta Bjelle (fp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en professur i alkohol- och
missbruksforskning vid Umeå universitet.

1992/93:Ub132 av Barbro Westerholm (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om FRN:s sammansättning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om FRN:s forskningsstöd,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om FRN:s forskningsinformation,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om FRN:s fördelning av medel till dyrbar
vetenskaplig utrustning.

1992/93:Ub133 av Barbro Westerholm m.fl. (fp, s, c, kds, v)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om FRN och kvinno- och
jämställdhetsforskningen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om satsning på forskning/forskare inom
området kvinnor och teknik.

1992/93:Ub135 av Jan Fransson m.fl. (s) vari yrkas
4. att riksdagen beslutar att anslaget för
forskningsstödjande åtgärder räknas upp med 3750000 kr för
vardera högskolorna i Borås, Halmstad och Skövde samt till
3000000 kr för Högskolan i Trollhättan/Uddevalla,
5. att riksdagen beslutar att en professur för
sågverks/träbranschens behov lokaliseras till Västsverige samt
att en ny professur för träanvändning och undervisning inrättas
vid Chalmers i enlighet med vad som anförts i motionen,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
som i övrigt anförts i motionen om behovet av kompetenshöjning,
forskning, utveckling och utbildning i Västsverige.

1992/93:Ub136 av Anita Johansson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om initiativ för att skyndsamt inrätta ett
innovationscentrum och en Novum Academy vid Novum,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ett centrum för fördjupad
forskarutbildning vid Novum för forskare från central- och
östeuropeiska länder,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om initiativ för att skyndsamt inrätta ett
centrum för kognition, kommunikation och logistik vid Novum.

1992/93:Ub137 av Pierre Schori m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av resurser för forskningsfrämjande
åtgärder vid Idrottshögskolan.

1992/93:Ub138 av Inga Berggren och Inger René (m) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om vikten av hushållsvetenskaplig forskning.

1992/93:Ub139 av Per-Richard Molén (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av att inom ramen för föreslagna
forskningsanslag tillföra Mitthögskolan mera medel för forskning
än dem som propositionen anvisar.

1992/93:Ub140 av Lisbet Calner m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen sägs om forskningsrön för samhällspolitik i utveckling.

1992/93:Ub141 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen beslutar anvisa Högskolan i Luleå 14 miljoner kronor
under anslaget E 12.

1992/93:Ub142 av Carin Lundberg m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om inrättandet av professurer vid Tekniska
högskolan i Luleå samt institutionen i Skellefteå.

1992/93:Ub143 av Ewa Hedkvist Petersen m.fl. (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utbyggnad av forskningen vid högskolorna i
skogslänen.

1992/93:Ub144 av Christina Linderholm och tredje vice talman
Bertil Fiskesjö (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om
Forskningsrådsnämndens forskningsinformation.

1992/93:Ub145 av Dan Ericsson i Kolmården (kds) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om vikten av utveckling av ämnet
företagsekonomi vid Linköpings universitet.

1992/93:Ub146 av Sinikka Bohlin m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ökade forsknings- och FoU-resurser till
Högskolan i Gävle/Sandviken.

1992/93:Ub148 av Harald Bergström (kds) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om tillvaratagande av Högskolans i
Karlskrona/Ronneby resurser och utvecklingsmöjligheter.

1992/93:Ub150 av Stefan Kihlberg och Bengt Dalström (nyd) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om forskning inom kreditgivning,
2. att riksdagen, för att möjliggöra denna forskning inom
kreditområdet, för budgetåren 1993/94--1995/96 anvisar
18000000 kr,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om forskning inom tjänsteområdet,
4. att riksdagen, för att möjliggöra denna forskning inom
tjänsteområdet, för budgetåren 1993/94--1995/96 anvisar
18000000 kr.

1992/93:Ub151 av Olle Schmidt (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om finansiering av det nationella
reservexemplaret vid Lunds universitetsbibliotek för nästa
budgetår,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en permanent lösning av finansieringen av
det nationella reservexemplaret vid Lunds universitetsbibliotek.

1992/93:Ub153 av Roland Sundgren m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om stödet till kooperationsforskning.

1992/93:Kr7 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas
2. att riksdagen för budgetåret 1993/94 till anslaget E 6.
Universitetet i Linköping, filosofiska fakulteten, Nationella
rådet för folkbildningsforskning, för forskning om
amatörverksamhet, anvisar 1 000 000 kr utöver regeringens
förslag,
3. att riksdagen för budgetåret 1993/94 till anslaget B 5.
Forskning inom skolväsendet, för forskning om kultur i skolan,
anvisar 730000 kr utöver regeringens förslag,
4. att riksdagen för budgetåret 1993/94 till anslaget E 6.
Universitetet i Linköping, filosofiska fakulteten, Nationella
rådet för folkbildningsforskning anvisar 1 500 000 kr utöver
regeringens förslag,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ungdomsforskning.

Motioner från allmänna motionstiden 1993

1992/93:Ub471 (delvis) av Lennart Fridén (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om åtgärder rörande dyslexi.

1992/93:Ub601 av Margareta Viklund (kds) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utbildning i omvårdnad vid universitet.

1992/93:Ub602 av Daniel Tarschys (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om en satsning på forskning om turkiska språket och kulturen.

1992/93:Ub612 av Maja Bäckström och Berit Oscarsson (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om kvinnoforskning.

1992/93:Ub613 av Carl Olov Persson (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om den högre utbildningens och forskningens
inriktning för att stödja näringslivets utveckling,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om framtidsforskning.

1992/93:Ub617 av Dan Ericsson i Kolmården (kds) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om investering i cyklotron i Linköping.

1992/93:Ub619 av Eva Zetterberg (v) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om anslag till drömforskning.

1992/93:Ub622 av Hugo Bergdahl och Elver Jonsson (fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om det angelägna i att Sverige tar initiativ
till forskning och utveckling i Arktis.

1992/93:Ub624 av Leif Marklund och Monica Öhman (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av resurser till högskolan i Luleå
för professurer i processteknik, kemisk reaktionsteknik och
processanalys.

1992/93:Ub628 av Ulla Orring och Britta Bjelle (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att fler kvinnor uppmuntras till
forskarutbildning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om fler doktorandtjänster.

1992/93:Ub630 av Lars Hedfors (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
forskning om vandalisering.

1992/93:Ub636 av Monica Widnemark m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om inrättande av en professur med därtill
hörande fasta forskningsresurser vid Glasforskningsinstitutet i
Växjö.

1992/93:Ub646 av Kjell Nilsson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om forskarutbildning och fasta
forskningsresurser till ett nätverksuniversitet i sydöstra
Sverige.

1992/93:Ub655 (delvis) av Berit Andnor m.fl. (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om Högskolan i Östersund.

1992/93:Ub656 av Berit Andnor m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av forskningsresurser till Högskolan
i Östersund för forskning i kooperativa frågor med inriktning på
regional utveckling och glesbygden.

1992/93:Ub663 av Ingela Mårtensson och Erling Bager (fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en professur i yrkesmedicin i Göteborg.

1992/93:Ub672 av Erling Bager (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om gammelsvenskbyn i Ukraina.

1992/93:Ub680 av Pontus Wiklund och Liisa Rulander (kds) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om omfördelning av anslag till förmån för
kvalificerad grundforskning om amalgamets effekter på människan.

1992/93:Ub681 av Håkan Holmberg m.fl. (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av en långsiktig uppbyggnad av ökade
resurser vid svenska universitet i de baltiska ländernas språk
samt i slaviska språk.

1992/93:Ub682 av Håkan Holmberg (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att en professur i historia med inriktning på Förintelsen och
de faktorer som orsakade denna bör inrättas i Sverige.

1992/93:Ub685 av Torgny Larsson (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen påpekats
om behovet av ökade forskningsinsatser för att bringa klarhet om
orsakerna till plötslig spädbarnsdöd.

1992/93:Ub693 av Ulrica Messing m.fl. (s) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att forskningssamverkan mellan mindre
högskolor och universitet resp. högskolor och näringsliv bör
belysas ytterligare.

1992/93:Ub694 av Per-Richard Molén (m) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Högskolan i Sundsvall--Härnösand utses
att bli nästa universitet.

1992/93:Ub696 (delvis) av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ökad utbildning och forskning vid
Högskolan i Luleå.

1992/93:Ub901 av Bertil Persson (m) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om stimulans till omstrukturering mot den
produktkonkurrerande sektorn inom den svenska industrin.

1992/93:Ub903 av Inger Hestvik och Sinikka Bohlin (s) vari
yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om egna forskningsresurser vid högskolorna i
Gävle--Sandviken och Falun--Borlänge.

1992/93:Ub904 av Siw Persson m.fl. (fp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om Skissernas museum i Lund.

1992/93:Ub909 (delvis) av Johnny Ahlqvist m.fl. (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförs i motion 1992/93:A470 om satsningar på utbildning och
forskning i Skåne.

1992/93:Ju844 av Lars-Erik Lövdén m.fl. (s) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om den kriminologiska forskningen i
framtiden,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om resurser för forskningsprofessurer inom
det kriminologiska området.

1992/93:Fö715 av Kenneth Lantz (kds) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av att anslå medel till den
forskning om säkrare förpackningar och transporter av farligt
gods, som i dag bedrivs i blygsam skala på Lunds tekniska
högskola.

1992/93:So267 av Barbro Westerholm m.fl. (fp, s, m, c, kds, v)
vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om forskning om snus.

1992/93:So450 av Kenth Skårvik (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ökad forskning kring sjukdomen plötslig
spädbarnsdöd.

1992/93:Kr213 av Olle Schmidt och Margitta Edgren (fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om bibehållande av det nationella
reservexemplaret vid Lunds universitetsbibliotek.

1992/93:Kr273 av Ingela Mårtensson och Sigge Godin (fp) vari
yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om forskningen när det gäller den s.k.
orienteringsdöden.

1992/93:Kr337 av Ingela Mårtensson och Erling Bager (fp) vari
yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om Botaniska trädgården i Göteborg.

1992/93:Kr338 av Ingrid Näslund m.fl. (kds, m, fp, c) vari
yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om inrättande av Kulturvårdsuniversitet Väst.

1992/93:N281 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om satsning på forskning och utveckling för
att långsiktigt öka den ekonomiska tillväxten.

1992/93:A410 av Håkan Strömberg m.fl. (s) vari yrkas
10. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna att Högskolan i Örebro bör tillföras resurser för
civilingenjörsutbildning samt fasta forskningsresurser.

1992/93:A442 av Sigge Godin (fp) vari yrkas
5. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om ökade resurser till
Västernorrlands/Jämtlands högskola.

1992/93:A475 av Bertil Måbrink (v) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om nätverksuniversitet i Sydostsverige
(Växjö, Kalmar och Karlskrona--Ronneby högskolor).

1992/93:A811 av Karin Starrin m.fl. (c) vari yrkas
41. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kvinnliga doktoranders och
forskarstuderandes möjligheter att fullgöra sina studier,
42. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om fortsatt stöd från
Forskningsrådsnämnden till kvinnovetenskaplig forskning och
jämställdhetsforskning.

1992/93:Bo207 av Berit Löfstedt och Viola Furubjelke (s) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om stimulans av forskningen rörande
elallergi.

1992/93:Bo214 av Gullan Lindblad (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av fortsatt allsidig forskning
kring elöverkänslighet och om att staten bör ha ett övergripande
ansvar för denna.

Utskottet

Inledning

Riksdagen har nu för femte gången att ta ställning till ett
samlat förslag till forskningspolitik, som läggs fram av
regeringen i enlighet med de riktlinjer för
forskningsplaneringen som antogs av riksdagen år 1979 (prop.
1978/79:119, bet. UbU 1978/79:44, rskr. 1978/79:391). Den
första forskningspolitiska propositionen enligt dessa
riktlinjer lades fram våren 1982, den andra våren 1984,
varefter de återkommit vart tredje år, en gång varje valperiod.
Vid samtliga tillfällen har vissa delar av
forskningspropositionen remitterats till andra utskott än
utbildningsutskottet i den mån regeringens förslag avsett resp.
utskotts verksamhetsområde.

Den föreliggande propositionen inleds med ett avsnitt där
regeringen tecknar bakgrunden till och anger förutsättningarna
för den föreslagna inriktningen av forskningspolitiken samt ger
en översiktlig presentation av sina prioriteringar och förslag.
Dessa sträcker sig över hela forskningsfältet och berör
samtliga departements verksamhetsområden. Något ärende till
riksdagen återfinns inte i detta inledande avsnitt (s.5--74).
Regeringens förslag till riksdagen om godkännande av vad som
förordas i propositionen samt anslagsberäkningarna återfinns
under resp. departements avsnitt, där regeringen alltså går
närmare in på redovisningen av sina förslag till riksdagen.
Kammaren har remitterat delar av propositionen till andra
utskott än utbildningsutskottet enligt följande. Inom parentes
återges utskottens betänkanden med anledning av propositionen.

Avsnitt 2 har remitterats till justitieutskottet (bet.
JuU30), avsnitt 3 till utrikesutskottet (bet. UU31), avsnitt 4
till försvarsutskottet (bet. FöU13), avsnitt 5 till
socialutskottet (bet. SoU25), avsnitt 6 till trafikutskottet
(bet. TU34), avsnitt 7 till finansutskottet (bet. FiU21),
avsnitt 8 punkt 12.5 Teknikvetenskapliga forskningsrådet till
näringsutskottet, vilket näringsutskottet sedermera överlämnat
till utbildningsutskottet, avsnitt 8 anslaget E 30. Arkivet för
ljud och bild till kulturutskottet (bet. KrU29), avsnitt 9
anslaget J 1. Bioenergiforskning till näringsutskottet (bet.
NU30), avsnitt 10 till arbetsmarknadsutskottet (bet. AU14),
avsnitt 11 till kulturutskottet med undantag för punkt 4
Forskning inom det invandrar- och migrationspolitiska området
samt punkt 5 Kvinno- och jämställdhetsforskning (bet. KrU29),
avsnitt 12 till näringsutskottet med undantag för punkt 6
Förnyelse och effektivisering av byggforskningen samt anslagen
F 10.Statens råd för byggnadsforskning:
Förvaltningskostnader, F 11. Byggforskning och F 12. Särskilda
avvecklingskostnader för Statens institut för byggnadsforskning
som remitterats till bostadsutskottet (bet. NU30 och BoU23),
avsnitt 13 punkt 4 Konsumentforskning och punkt 5 Ärendet till
riksdagen till lagutskottet (bet. LU48) och slutligen avsnitt
14 till jordbruksutskottet (bet. JoU18).

Övriga delar av propositionen har remitterats till
utbildningsutskottet och behandlas i detta betänkande med
följande undantag. Utbildning och forskning inom
Jordbruksdepartementets område (prop. s.372--382, i huvudsak
Sveriges lantbruksuniversitet) behandlar utskottet i sitt
betänkande 1992/93:Ub13. De s.k. G-anslagen under avsnitt 8
(Utbildningsdepartementet) som avser lokalförsörjning m.m.
(prop. s.339--346), tas upp i betänkande UbU22 tillsammans
med de övriga förslag om lokalförsörjningen, vilka lagts fram
för riksdagen genom proposition 1992/93:169 om högre utbildning
för ökad kompetens.

Jämte den forskningspolitiska propositionen behandlar
utskottet i detta betänkande 113 yrkanden i 48 motioner som
väckts med anledning av propositionen samt 47 yrkanden i 43
motioner väckta under den allmänna motionstiden 1993.

1. Huvuddragen i forskningspolitiken

Huvuddragen i regeringens förslag är följande.

Enligt propositionen bör forskningspolitiken inriktas på en
större koncentration av insatserna till områden av
strategisk betydelse för Sveriges fortsatta utveckling, bättre
samverkan mellan universitet och högskolor och
universitet/högskolor och näringslivet, flexibilitet och
förnyelseförmåga, ökad forskarrekrytering samt en
påskyndad internationalisering.

I fråga om världsunika forskningsmiljöer finns idag
förutsättningar för väsentliga förstärkningar. Om inte dessa
möjligheter tas till vara, riskerar Sverige att förlora i
internationellt intresse, och detta får konsekvenser för hela
det svenska samhällets utveckling. Målmedvetna
forskningsinsatser inom strategiska områden är därför
regeringens första prioritet. Genom koncentrerade satsningar
kan starka forskningsmiljöer skapas. Dessa kommer att verka som
en förnyande och pådrivande kraft i hela forskningssystemet.
För att kunna vara konkurrenskraftig på 2000-talet krävs inom
samtliga grenar av forskningen alltmer specialistkompetens,
kontinuitet, resurssamling och ett gränsöverskridande tänkande
med nära kontakt med avancerad metod-och teoriutveckling. För
att säkerställa och utveckla kompetensbasen och samtidigt svara
för kontinuiteten inom forskningen fordras därför relativt
stora grupper av forskare med hög och varandra kompletterande
vetenskaplig kompetens. Elitforskningscentra eller
elitforskningsområden, s.k. centers of excellence, bör skapas
inom eller i nära anslutning till universitet och högskolor i
syfte att göra det möjligt för Sverige att framgångsrikt
konkurrera med andra länder. Utgångspunkten bör härvid vara att
samla forskare av exceptionell kvalitet. Arbetsvillkoren bör
vara sådana att de attraherar utländska forskare av högsta
klass. Härigenom blir det också lättare att behålla de främsta
forskarbegåvningarna i landet. I detta sammanhang redovisar
regeringen det huvudsakliga innehållet i proposition
1992/93:171 om forskning i frontlinjen, vari förslag lagts fram
om användningen av löntagarfondsmedel för forskning. Tre
stiftelser föreslås bli inrättade, en för strategisk forskning
med naturvetenskaplig, teknisk och medicinsk inriktning, en för
miljöstrategisk forskning och en för stöd till
kulturvetenskaplig forskning. Sistnämnda proposition kommer att
behandlas av utskottet i betänkande 1992/93:UbU16.

Att förstärka kunskapsutbytet mellan de vetenskapliga
institutionerna och framför allt forskningen och
utvecklingsarbetet i företagen är regeringens andra prioritet.
Det är uppenbart att kunskapsflödet mellan universiteten,
högskolorna och näringslivet är otillräckligt. Det krävs
väsentliga förbättringar när det gäller tillgången för företag
och offentlig sektor till den forskning som bedrivs vid
universitet, högskolor och andra forskningsenheter. Bristerna i
samspelet gör att tillgänglig kunskap inte når industriell
tillämpning i den utsträckning som borde vara möjlig. Att
stimulera kunskapsflödet blir därmed en viktig
forskningspolitisk uppgift. Produktidéer och forskningsrön
måste på ett effektivt sätt kunna föras vidare från universitet
och högskolor ut i kommersiell och teknisk-industriell
tillämpning. Näringslivets konkurrenskraft kan stärkas genom
bl.a. en god miljö för teknisk forskning och utveckling. Ett
förstärkt kunskapsutbyte är också viktigt mellan de
vetenskapliga institutionerna och intressenterna inom den
offentliga sektorn.

Regeringen går närmare in på frågor om olika former för
samverkan mellan högskola och näringsliv, såsom konsortier,
kompetenscentra och industriforskningsinstitut. Det bör nu slås
fast att universitet och högskolor skall ha rätt att äga bolag
för forskning. Regeringen avser att ge Riksrevisionsverket i
uppdrag att lämna förslag till vilka krav och rutiner som bör
beaktas vid bolagsbildning. Främst i Näringsdepartementets
avsnitt framläggs närmare förslag i syfte att åstadkomma bättre
samverkan mellan företag och universitet/högskolor.

Gemensamma doktorandprogram i samverkan mellan
universitet/högskolor och näringslivet kan främja
kunskapsutbytet ytterligare. Genom sådana program skapas en
ömsesidig och tidig relation mellan doktorand och företag.
Insatser av detta slag måste motsvaras av en tydlig vilja inom
näringslivet att anställa dem som utbildas.

Det föreligger behov av en större förnyelseförmåga inom
framför allt universitetens och högskolornas
forskningsverksamhet. Utan att äventyra den nödvändiga
långsiktigheten måste forskningssystemet bättre än idag förmå
att ta sig an nya problem och utmaningar. Det kan inte minst
ske genom att bereda bättre utvecklingsmöjligheter för unga
begåvningar.

I vissa fall är förnyelsens förutsättningar ökade resurser.
Oftast är emellertid en ökad flexibilitet och dynamik det
viktigaste. Genom ökade kontakter forskare emellan, gärna över
fakultetsgränserna, genom insatser för att öka andelen
kvinnliga forskare, genom förbättrade möjligheter för yngre
forskare samt genom prioriteringar till expanderande
forskningsinriktningar kan forskningsresurserna utnyttjas
bättre.

Med hänvisning till det forskningsstöd som kommer till stånd
genom användningen av de tidigare löntagarfondsmedlen anförs
att andelen konkurrensutsatt och vetenskapligt prövad forskning
kommer att öka. Samtidigt är det angeläget att förnyelse av den
inomvetenskapligt motiverade forskningen inte vilar enbart på
den externa finansieringen. I syfte att åstadkomma en ökad
vetenskaplig förnyelse bör, bl.a., fakulteterna stimuleras att
introducera rådsliknande procedurer vid fördelningen av anslag
forskare och forskargrupper emellan. Regeringen signalerar att
den, i samma syfte, senare under den kommande treårsperioden
kommer att införa ett system med aktivitetsrelaterad
resursfördelning på nationell nivå, där en del av
fakultetsanslagen relateras till forsknings- och
forskarutbildningsaktivitet. Forskningsråden bör särskilt
uppmärksamma yngre forskare samt särskilt främja
forskarrörlighet och gränsöverskridande forskning.

Regeringen berör de problem som kan vara förbundna med
uppdelning av forskningen på alltför små enheter. Den
utveckling som inletts vid vissa universitet och högskolor att
samla mindre institutioner till större enheter välkomnas.

Regeringen lägger fram förslag om insatser för att främja
datakommunikation samt förslag om lokal-och
infrastrukturinvesteringar.

I syfte att förnya forskningen, att stärka kvaliteten i den
högre utbildningen och att förse näringslivet och andra
samhällssektorer med ett ökat antal vetenskapligt utbildade
medarbetare bör, i enlighet med tidigare fastlagt mål,
examinationen av doktorer fördubblas till år 2000. Totalt
examineras f.n. ca 1100 doktorer per år. Forskarutbildningen
måste förbättras och effektiviseras för att säkerställa en
rimlig disputationsfrekvens. Det är viktigt att fler yngre
studenter rekryteras och att disputationsåldern sänks. Andelen
kvinnor bland de forskarstuderande och bland de nya doktorerna
måste öka.

Regeringens bedömning att en fördubbling är angelägen grundar
sig bl.a. på att andelen disputerade lärare vid universiteten
och de stora högskolorna är alltför låg, att ett stort antal av
dagens professorer och andra universitets- och högskolelärare
når pensionsåldern under de närmaste tio åren, att andelen
doktorer såväl inom industrin-- med undantag för
läkemedelsinsdustrin--som inom den offentliga verksamheten
utanför universiteten och högskolorna är liten samt att skolan
behöver fler vetenskapligt skolade lärare för att kunna hävda
kvalitetskraven. Regeringen anvisar en rad åtgärder för att
stärka forskarrekryteringen. Dessa innebär bl.a. att fler
doktorandtjänster bör inrättas med särskild tonvikt på de
tekniska, naturvetenskapliga och humanistiska fakulteterna samt
att utbildningsbidragen för doktorander bör omvandlas till
tjänster. Forskarutbildning bör integreras i forskning som
finansieras med löntagarfondsmedel. Forskarutbildning bör ske i
samverkan med industrin. Försöksverksamhet med forskarskolor
bör introduceras. Karriärmöjligheterna efter doktorsexamen bör
ökas.

Forskningens internationalisering behöver påskyndas.
Genom EES-avtalet får Sverige tillgång till alla EG:s program.
Det är viktigt att en vidgad forskningssamverkan på EG-nivå
kompletteras med samverkan med först och främst USA och Japan,
men också bilateralt med enskilda EG-länder. Särskilt
samarbetet med amerikanska forskningsinstitutioner är avgörande
på åtskilliga av de forskningsområden där Sverige idag har
särskilda förutsättningar.

För att möjliggöra en förstärkning av det bilaterala
forskningssamarbetet bör en utökning av antalet forskar- och
resestipendier ske. I Europa framstår vidgade forskarrelationer
med Tyskland och Frankrike som särskilt angelägna. Den
europeiska dimensionen måste dessutom ges särskilt utrymme i
den svenska juridiska forskningen som förberedelse för Sveriges
inträde i EG. Det gäller såväl forskning om EG-rätten som
forskning inom allmän rättslära avseende europeiska
rättstraditioner.

Som komplement till det internationella forskarutbytet är det
enligt regeringens uppfattning också av värde om fastare och
mera stadigvarande relationer kan upprättas mellan svenska
universitet och högskolor och världsledande universitet och
forskningsinstitutioner i andra länder.

I flera hänseenden är Sveriges forskningssamarbete med
Central- och Östeuropa angeläget. Säkerhetspolitisk forskning
bör stödjas.

Regeringen begär inte riksdagens godkännande av riktlinjer
för forskningspolitiken utan tar i propositionens avsnitt 2--14
departementsvis upp alla de avgränsade frågeställningar och
förslag som föranleds av vad regeringen anfört i avsnitt 1 om
forskningspolitikens inriktning. Utskottet återkommer i det
följande till regeringens förslag i den mån de inte--allt i
enlighet med vad utskottet redovisat inledningsvis --
remitterats till annat utskott eller behandlas i utskottets
betänkanden UbU13 eller UbU22. I förevarande sammanhang
tar utskottet upp till behandling ett antal motioner -- alla
väckta under allmänna motionstiden och således innan den
forskningspolitiska propositionen lades fram -- i vilka
framställs yrkanden i frågor av övergripande natur.

I motion 1992/93:N281 (s) behandlas utförligt frågor om
forskningens betydelse för Sverige som industrination (yrk.
4). Motionärerna redovisar sin grundläggande syn på behovet av
stöd och stimulans till industrirelaterad FoU. Investeringarna
i FoU måste öka för att bl.a. produktförnyelse skall komma till
stånd, vilket är en förutsättning för att Sverige skall kunna
återta sin position som ledande industriland. Sverige har sin
styrka i grundforskning, medan den del av FoU-systemet som
leder till industriell tillämpning inte är lika väl utvecklad.
En av utgångspunkterna för en FoU-politik som inordnas i de
näringspolitiska målen är insikten om det nödvändiga med
samverkan mellan företag och stat inom FoU-området. I mesta
möjliga mån bör balansen av FoU-insatser anpassas till behovet
av att snabbt öka Sveriges konkurrenskraft. Motionärerna
understryker behovet av insatser på områden där svenskt
näringsliv och svenska företag är internationellt
konkurrenskraftiga och samtidigt har förutsättningar att
ytterligare utvecklas. Det gäller t.ex. biomedicinsk teknik,
produktionsteknik, processteknik, transportteknik och
miljöteknik. Det krävs en rad åtgärder som stärker samverkan
mellan universitet och högskolor och industrin, framför allt de
mindre och medelstora företagen. För att nå främst de senare
krävs en omfattande kontaktyta med närvaro i företagens
hemmaregioner.

Likartade tankegångar såvitt avser forskningens betydelse för
industrin återfinns i ytterligare ett antal motioner. I motion
1992/93:Ub613 (kds) yrkandena 1 och 2 anförs det att
marknadskontakt och teknikinnehåll blir allt viktigare med den
ökade internationaliseringen. Det behövs noggranna analyser av
vilka produkter och vilken kunskap som kommer att bli viktiga i
framtiden. Motionären begär tillkännagivanden av riksdagen om
utbildningens och forskningens inriktning för att stödja
näringslivets utveckling samt om framtidsforskning. I motion
1992/93:Ub909 (s) delvis anförs att det är angeläget att staten
liksom kommuner och landsting tar hänsyn till de behov
industrin har för att kunna åstadkomma industriell utveckling.
Företagens möjligheter att via dataterminaler söka information
om forskningsprojekt bör underlättas. Motionen tar i
förevarande del främst sikte på satsningar på forskning i
Skåne. I motion 1992/93:Ub901 (m) yrkande 3 begärs ett
tillkännagivande av riksdagen om stimulans till omstrukturering
mot den produktkonkurrerande sektorn inom den svenska
industrin. Exempel ges där Sverige enligt motionären är extremt
svagt, såsom datakommunikation, gen- och bioteknik, solar- och
miljöteknik samt optik.

Olika typer av forskningssamverkan mellan mindre högskolor
och större universitet resp. högskolor och näringsliv bör
enligt motion 1992/93:Ub693 (s) yrkande 2 belysas grundligare.
De mindre och medelstora högskolorna skulle kunna ha en viktig
roll genom den geografiska närhet och det samarbete med
näringslivet som dessa högskolor enligt motionärerna varit mer
framgångsrika i än de etablerade universiteten.

Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.

Som framgått är förevarande motioner väckta innan den
forskningspolitiska propositionen lades fram. Utskottet
konstaterar att motionärernas önskemål i allt väsentligt
sammanfaller med vad i propositionen anförs om
forskningspolitikens inriktning. Regeringen prioriterar
uttryckligen åtgärder för att stärka kunskapsutbytet mellan de
vetenskapliga institutionerna och näringslivets forskning och
utvecklingsarbete i syfte att stärka det svenska näringslivets
konkurrenskraft och den svenska ekonomins attraktionskraft när
det gäller industriell verksamhet. Utskottet vill dessutom
erinra om de förslag som regeringen fört fram i proposition
1992/93:171 om forskning i frontlinjen, som utskottet behandlar
i annat sammanhang (bet. UbU16). Avsikten är att genom en
strategisk kraftsamling skapa förutsättningar för en
långsiktigt positiv utveckling av såväl svensk forskning som
svenskt näringsliv samt det svenska samhället i dess helhet.

I det föregående har utskottet redovisat huvuddragen i de
krav som enligt regeringen bör ställas på universitet och
högskolor för att utveckla förmågan till förnyelse på
forskningens område och ta sig an nya problem och utmaningar.

Utskottet, som inte har något att erinra mot vad regeringen
anfört om forskningspolitikens huvudsakliga inriktning, vill
för egen del stryka under vad i ett par av motionerna framhålls
om de mindre och medelstora högskolornas betydelse i nu berört
hänseende. Såsom påpekas i propositionen har dessa
läroanstalter ett stort ansvar när det gäller att genom
forskningsinformation och kontaktverksamhet bereda näringsliv,
kommuner och andra, vars utveckling kan främjas därigenom,
tillgång till sina kunskaper. Längre fram i detta betänkande
behandlar utskottet regeringens förslag om forskningsstödjande
åtgärder vid de mindre och medelstora högskolorna. Redan här
vill emellertid utskottet betona betydelsen av att dessa
högskolor utvecklas. Härigenom gynnas framför allt närområdena.

Även när det gäller de i några av motionerna angivna exemplen
på ämnesområden som enligt motionärerna är mycket angelägna när
det gäller forskningsinsatser, finner utskottet att exemplen
stämmer väl överens med vad regeringen bedömt som angeläget,
såväl i förevarande proposition som i proposition 1992/93:171.

Med hänvisning såväl till vad utskottet redovisat om
huvuddragen i den föreslagna forskningspolitiken som till vad
utskottet för egen del anfört anser utskottet att något
uttalande av riksdagen med anledning av motionsyrkandena inte
är påkallat. De är i allt väsentligt tillgodosedda. Därmed
avstyrker utskottet motionerna 1992/93:N281 yrkande 4,
1992/93:Ub693 yrkande 2, 1992/93:Ub613 yrkandena 1 och 2,
1992/93:Ub901 yrkande 3 och 1992/93:Ub909 delvis.

I motion 1992/93:Ub121 (v) yrkande 1 behandlas frågor om
forskningens organisation. Motionärerna menar att den
nuvarande ordningen i Sverige, med en stor del av forskningen
förlagd till högskolan och inte till institutioner som är
skilda från den grundläggande högskoleutbildningen, är av godo
för såväl forskning och grundutbildning som samhället utanför.
Det leder till en hög grad av öppenhet. Denna möjlighet till
insyn riskerar nu att begränsas genom de gemensamma bolag
mellan näringsliv och högskola och de
industriforskningsstiftelser som regeringen vill bygga upp.
Vidare riskerar forskning och undervisning att skiljas åt. En
forskning som baseras på industrins krav på styrning leder till
att forskares möjlighet att fritt välja problem och metoder och
att fritt publicera forskningsresultat kringskärs. När det
gäller elitforskningscentra, måste enligt motionärerna forskare
vid dessa ha undervisningsskyldighet inom grundutbildningen.
Detta gäller även forskare vars verksamhet finansieras via
forskningsråden.

Utskottet anser mot bakgrund av yrkandet att det är angeläget
att understryka forskningens frihet som en grundläggande
förutsättning för en framgångsrik forskning. Den har sitt
viktigaste ursprung i den enskilde forskarens kreativitet och
utvecklingsförmåga, vilket också framhålls i propositionen.
Nyfikenhet och intresset att ställa nya frågor, att kritiskt
ifrågasätta etablerade sanningar, att finna lösningar på gamla
eller nya problem och att vidga kunskapshorisonten är
forskningens viktigaste drivkrafter. Detta principiella synsätt
gäller oinskränkt för den s.k. inomvetenskapligt motiverade
forskningen. Emellertid har, vilket påpekas i propositionen,
universiteten och de tekniska högskolorna idag begränsningar
som miljöer för industriellt inriktad forskning. De viktigaste
begränsningarna härrör från de krav på organisation och
arbetsvillkor som huvuduppgifterna -- att bedriva
inomvetenskapligt genererad forskning, forskarutbildning och
grundläggande utbildning -- ställer. Den universitetsbaserade
forskningen kräver väsentlig frihet i fråga om val av problem,
rätt att publicera forskningsresultat, långsiktighet m.m., som
ofta är svår att förena med industriella krav på styrning,
tidsplanering och kommersiellt motiverad sekretess. Enligt
utskottet får dessa förhållanden emellertid inte hindra
forskare vid högskolan att själva eller tillsammans med
näringslivet eller offentliga sektorsorgan välja projekt för
forskning inom områden som är intressanta för industrin eller
viss samhällssektors verksamhet. Att den inomvetenskapligt
motiverade forskningen kan förenas med forskning också för mer
speciella och i förväg bestämda syften, finansierad av
sektorsorgan eller företag, är en styrka heter det i
propositionen (s. 164), och utskottet delar den uppfattningen.

Det är enligt regeringen varken motiverat eller realistiskt
att förändra den huvudsakliga rollfördelningen inom det svenska
forskningssystemet. Regeringen anser dock att vissa
förändringar i relationerna mellan de båda systemen behöver
genomföras och att det behövs nya former för universitetens
samverkan med näringslivet. Förslag härom framläggs
huvudsakligen i Näringsdepartementets avsnitt av propositionen
och bereds av näringsutskottet. Enligt utbildningsutskottets
bedömning rubbas dock inte den nuvarande strukturen i
forskningsorganisationens uppbyggnad genom de föreslagna
förändringarna.

Utskottet ansluter sig till motionärernas principiella
synsätt när det gäller öppenheten och rätten att fritt
publicera forskningsresultat. Beträffande doktorsavhandlingar
gäller från den 1 juli 1993 regler för tillgänglighet m.m. i
den nya högskoleförordningen (SFS 1993:100) som i sin mer
kortfattade utformning motsvarar de krav på tillgänglighet som
föreskrevs i den gamla förordningen.

När det gäller forskares, även de forskares vars verksamhet
finansieras med externa medel, medverkan i utbildning på skilda
nivåer vill utskottet erinra om och för egen del framhäva vad
regeringen på flera ställen i propositionen anför om
forskarutbildningen inte bara som en central uppgift för
högskolan utan även som en väsentlig angelägenhet i samspelet
mellan högskolan och näringslivet. Det ligger i alla
forskningsfinansiärers intresse att stödja forskarutbildningen
inom för dem angelägna områden. När det gäller den
grundläggande högskoleutbildningen bör enligt utskottet
generellt gälla att forskare medverkar i kvalificerad
högskoleutbildning oavsett nivå. Härvid får ej forskare vid
elitforskningscentra undantas.

Utskottet anser att yrkande 1 i motion 1992/93:Ub121 i allt
väsentligt är tillgodosett med vad utskottet nu har anfört och
avstyrker därmed bifall till förslaget om ett särskilt
tillkännagivande av riksdagen om forskningens organisation.

Nu pågår, heter det i motion 1992/93:Ub140 (s), en
omställning från industrisamhälle till ett tjänste- och
kunskapssamhälle. Statsmakterna måste stödja forskning för
kunskapssamhällets utveckling och ta till sig forskningens rön
för att i tid anpassa förvaltningspolitik och samhällsekonomi
till nya behov. Forskning och samhällspolitik bör samverka.
Motionärerna föreslår att regeringen tillsätter en
arbetsgrupp som i kontakt med etablerad forskning skall
belysa forskningsrönens konsekvenser i
samhällsstrukturerna.

Utskottet anser sig kunna konstatera att samspelet mellan
forskning och samhällspolitik redan idag är tämligen väl
utvecklat. Främst ekonomisk och samhällsvetenskaplig forskning
bidrar sedan länge till den kunskapsbas på vilken politiken
grundas. På senare tid har nya områden blivit aktuella där
forskningens resultat utgör ett viktigt underlag för politiska
beslut. Det gäller inte minst miljöpolitiken.

I propositionen påpekas att det fordras att kontakterna
mellan forskningsvärlden och det övriga samhället är intensiva
och ömsesidiga för att forskningens resultat skall kunna komma
till nytta. Information om forskningens rön och landvinningar
måste ges största möjliga spridning. Utskottet vill för egen
del tillägga att det är nödvändigt att kommuners, landstings
och övrig offentlig sektors kontakter med forskningen stärks,
bl.a. för att möta de speciella behov som finns i ett samhälle
som snabbt förändras. Riksdagen bör kunna utgå från att såväl
företrädare för forskningssamhället som politiker på skilda
nivåer inser nödvändigheten av samverkan och kunskapsutbyte och
tar erforderliga initiativ. Något beslut om särskild
arbetsgrupp anser utskottet inte påkallat, varför motionen bör
avslås.

I motion 1992/93:Ub103 (kds) föreslås att regeringen uppdrar
åt universitetskanslern att noga följa de etiska frågorna i
forskningen och övervaka att de etiska principer som utgör
grundvalarna för vårt samhälle följs. Det är av största värde,
anför motionärerna, att regeringen så klart som möjligt anger
att forskningen måste bedrivas inom de angivna etiska ramarna
(yrkande 8). Såsom ett konkret sätt att stärka forskarnas
etiska medvetenhet föreslås att man skall låta
forskarutbildningen innehålla en 5-poängskurs i "Forskning och
etik" (yrkande 9).

Utskottet erinrar om att den dåvarande regeringen år 1988
tillkallade en särskild utredare med uppdrag att utreda vissa
forskningsetiska frågor, Forskningsetiska utredningen.
Utredaren framlade följande år bl.a. förslag om hur den
forskningsetiska granskningen inom högskolan skulle byggas upp
och om ökad utbildning och information om forskningsetiska
frågor (Forskningsetisk prövning. Organisation, information och
utbildning. SOU 1989:74). På uppdrag av utredningen redovisades
samma år i ett särskilt betänkande den forskningsetiska
granskningens framväxt och de forskningsetiska kommittéernas
arbetssätt (Etisk granskning av medicinsk forskning. SOU
1989:75).

Som motionärerna själva anger har regeringen såväl i
regeringsförklaringen hösten 1991 som i föreliggande
proposition uppmärksammat de etiska frågeställningarna. I den
senare heter det att forskningen måste bedrivas inom de etiska
ramar som utgör grundvalarna för vårt samhälle. Det innefattar
ett värnande av den personliga integriteten, men också av de
rättsliga och andra regler som gäller för samhällets verksamhet
i övrigt. Etiska frågor är särskilt känsliga när
forskningsobjekt utgörs av människor. Forskarsamhället,
konstateras det i propositionen, har därför utarbetat etiska
regler i enlighet med internationella konventioner och ansvarar
för att det överallt finns en väl fungerande
granskningsorganisation.

Gen-etik behandlas i propositionen särskilt under avsnittet
Medicinska forskningsrådet (MFR), där det hänvisas till att det
sker en granskningsverksamhet i speciellt tillsatta
forskningsetiska kommittéer, som är direkt eller indirekt
knutna till de medicinska fakulteterna och har en
sammansättning av fackmän och lekmän. Regeringen avser att noga
följa de frågor som är förknippade med kunskapsutvecklingen
inom det gen-etiska området och därvid särskilt bevaka de
etiska aspekterna.

År 1985 inrättades Statens Medicinskt Etiska Råd (SMER) med
uppgift att belysa medicinskt-etiska frågor ur ett övergripande
samhällsperspektiv. Rådet är sammansatt av sju företrädare för
de politiska partierna och elva sakkunniga. I rådets direktiv
ingår att ur ett etiskt perspektiv bevaka och bedöma den
medicinska forskning, diagnostik och behandling som är särskilt
känslig för den mänskliga integriteten och som på sikt kan hota
människovärdet.

Syftet med motionärernas önskemål är enligt utskottet
tillgodosett med vad utskottet redovisat ovan och med vad
regeringen i propositionen anfört om etiska frågor. Ett uppdrag
till universitetskanslern i enlighet med yrkande 8 finner
utskottet inte påkallat, varför riksdagen bör avslå detsamma.
Med hänvisning till att det inte ankommer på riksdagen att ange
vilka kurser som skall förekomma inom högskoleutbildningen bör
yrkande 9 i förevarande motion avslås.

Enligt motion 1992/93:Ub121 (v) yrkande 34 finns det flera
områden som inte faller in i den nuvarande
fakultetsorganisationen. Ett sådant område är
omvårdnadsforskningen, eftersom den ligger i fältet mellan den
medicinska och den samhällsvetenskapliga fakulteten.
Motionärerna förslår en översyn av den nuvarande
fakultetsorganisationen.

I propositionen uppmärksammas den av motionärerna
aktualiserade frågan. Regeringen erinrar om att
fakultetsindelningen i vissa delar har djupa historiska rötter,
men konstaterar samtidigt att indelningen naturligtvis inte är
för alltid oföränderlig. Den nuvarande fakultetsindelningen har
dock visat sig vara ändamålsenlig både för statsmakternas
övergripande beslut och som organisatorisk ram för verksamheten
lokalt. Det har då och då framförts önskemål om etablerandet av
nya fakulteter, bl.a. en didaktisk. Regeringen menar att
forskningsområden inte får avgränsas så att den
kvalitetshöjande konkurrens som ligger i medelsfördelningen
inom vidare fakultetsområden begränsas. De nuvarande
fakulteterna har goda möjligheter att inrymma och ta det
vetenskapliga ansvaret för sådana ämnesområden, beträffande
vilka det gjorts framställningar om egna fakulteter.

Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning och anser
inte att riksdagen nu skall uttala sig i frågan om en översyn
av fakultetsorganisationen. Utskottet utgår från att regeringen
noga följer utvecklingen och i anslutning till kommande
forskningspolitiska propositioner redovisar sina överväganden
om ändamålsenligheten i den nuvarande fakultetsorganisationen.
Med anledning av motionsyrkandet vill utskottet därtill stryka
under att det ingår i universitetens och berörda högskolors
normala ansvar att finna former för den samverkan som i olika
avseenden kan anses behövlig. Forskning, t.ex.
omvårdnadsforskning, bör självfallet inte hindras med
hänvisning till eller på grund av den nuvarande
fakultetsorganisationen. I sammanhanget erinrar utskottet om
att det ligger ett särskilt ansvar på forskningsråden att ge
stöd till gränsöverskridande forskning vare sig det gäller
samverkan mellan discipliner inom ett råds ansvarsområde eller
samverkan över rådsgränserna.

Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda att
förslaget i motion 1992/93:Ub121 yrkande 34 om översyn av
fakultetsorganisationen avslås.

Utskottet har i det föregående redovisat huvuddragen i vad
regeringen anför om internationalisering och internationell
samverkan. Utskottet tar nu upp regeringens förslag under
anslaget till Europeisk forskningssamverkan. För svenskt
deltagande i europeiskt forskningssamarbete föreslås att
riksdagen anvisar ett ramanslag för budgetåret 1993/94 på
445895000kr. För de därpå följande två åren anger
regeringen en i förhållande härtill oförändrad planeringsram.
Från anslaget bestrids kostnader i huvudsak för dels
Sveriges deltagande i och Sveriges bidrag till en rad
europeiska forskningsorganisationer, dels Sveriges
FoU-samarbete med den europeiska gemenskapen EG.

Många frågetecken finns för närvarande vad gäller budgetering
av kostnaderna för EG-samarbetet. Detta problem, som Sverige
delar med andra länder, beror på en rad osäkra omständigheter.
Alla berörda länder prövar nu hur stor andel av forsknings- och
utvecklingsresurserna som skall finansieras och styras via
internationella program. EG:s fjärde ramprogram, som avses
gälla från 1994/95, berör flera samhällsområden än tidigare
program. Övergången enligt EES-avtalet till deltagande på
ramprogramnivå medför för EFTA-ländernas del nya
förutsättningar för budgetering.

Ökningen av kostnaderna för deltagande i Europasamarbetet
finansieras genom omfördelning från berörda fakulteter och råd,
framför allt de naturvetenskapliga men även de tekniska och
medicinska. Verksamheter inom dessa områden kommer enligt
regeringens bedömning att ha goda möjligheter till finansiering
ur EG:s budget.

Regeringen påpekar att den helt dominerande delen av
kostnaderna inom anslaget debiteras Sverige i utländska
valutor, varför växelkursen spelar en stor roll. Under en
övergångsperiod bör enligt regeringen kostnadsvariationer till
följd av valutakursförändringar kunna täckas delvis genom de
möjligheter till förskjutning av utgifterna över
budgetårsgränserna som ramanslaget genom anslagskrediten
medger.

Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen föreslår
under anslaget Europeisk forskningssamverkan och tillstyrker
det i propositionen angivna anslagsbeloppet för nästa budgetår.
De av regeringen angivna riktlinjerna för resurserna under
återstoden av budgetperioden innebär oförändrad nivå. Utskottet
föreslår att riksdagen godkänner riktlinjerna.

2. Forskarutbildningen

Vid riksdagens beslut om forskningspolitiken inför den
innevarande planeringsperioden angavs att målet på sikt --
såvitt avser forskarutbildningen -- borde vara att
fördubbla antalet examinerade doktorer (prop. 1989/90:90, bet.
UbU25, rskr. 328). I nu föreliggande proposition anges att
regeringen har satt som mål att under 1990-talet fördubbla
antalet doktorsexamina. Det innebär en ökning från ca 1000
per år till ca 2000 år 2000.

Regeringens målsättning baseras på överväganden kring framför
allt följande tre sakförhållanden.

Det föreligger ett ökande behov av forskarutbildade i
näringslivet och på arbetsmarknaden i övrigt utanför
högskoleväsendet. Två tredjedelar av den FoU som bedrivs i
Sverige sker inom näringslivet. Samtidigt är en mycket liten
del av de anställda i näringslivet forskarutbildade. För att
öka utbytet av de svenska FoU-insatserna och därigenom höja
kvaliteten på svenska produkter och främja konkurrenskraften är
det inte minst nödvändigt att det sker en förstärkning av den
vetenskapliga kompetensen. Även i samhället i övrigt kommer
enligt regeringen mer personal med forskarutbildning att
efterfrågas.

Det föreligger ett ökande behov av lärare vid universitet och
högskolor. Många nu verksamma lärare är födda på 1940-talet.
Det kommer därför att bli stora pensionsavgångar fr.o.m. början
av 2000-talet. Den nuvarande examinationen räcker på många
områden inte till för att täcka de nyrekryteringsbehov som då
uppstår.

Det föreligger ett behov av forskarutbildade lärare i
gymnasieskolan.

I propositionen redovisas en del statistiska uppgifter om
forskarutbildningen, varav framgår bl.a. följande.

Efter en tidigare nedgång i examinationen har antalet
disputationer långsamt ökat under 1980-talet. Budgetåren
1990/91 och 1991/92 var det årliga antalet avlagda examina
omkring 1100. Andelen kvinnor bland de nydisputerade har ökat
från 18% budgetåret 1981/82 till 29% budgetåret 1991/92.
Det årliga antalet nyantagna, som under slutet av 1980-talet
var omkring 2400, ökade budgetåret 1991/92 till ca 2500.
Även bland de nyantagna har kvinnornas andel ökat, men inte
lika mycket som bland de examinerade. Andelen uppgår nu till
35%.

Av tabeller som finns intagna i propositionen (s. 173f.)
framgår att det föreligger stora skillnader mellan fakulteterna
när det gäller nyantagna forskarstuderande, avlagda
forskarexamina, den genomsnittliga studietiden och medianåldern
för dem som avlagt doktorsexamen. I tabellerna anges också
fördelning och skillnader i berörda hänseenden mellan kvinnor
och män.

Långa studietider, stor avbrottsfrekvens och låg examination
finns framför allt inom humanistisk och samhällsvetenskaplig
fakultet. Nettostudietiden är inom dessa fakulteter mellan sex
och sju år och genomsnittsåldern vid disputationen är över 40
år. Vid de tekniska, medicinska och
matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna är studietiderna
kortare. Vid de tekniska och matematisk-naturvetenskapliga
fakulteterna är den genomsnittliga examensåldern omkring 33 år.

I propositionen föreslås nu ett antal åtgärder för att främja
forskarrekryteringen och öka effektiviteten i studierna.

Enligt regeringens mening bör, trots det ansträngda
statsfinansiella läget, resurserna för studiefinansieringen
successivt öka. Inom fakultetsanslagen bör ökningen inför
budgetåret 1993/94 uppgå till ca 163 miljoner kronor.
Sammanlagt bör därmed ca 815 miljoner kronor av
fakultetsanslagen avsättas för studiefinansiering i
forskarutbildning. Regeringens förslag till fördelning mellan
fakulteterna redovisas i propositionen (s.182).

Med hänvisning till att forskarutbildning enligt regeringens
förslag i proposition 1992/93:171 avses bli en integrerad del
av den forskning som finansieras med löntagarfondsmedel
konstaterar utskottet att det vid riksdagens bifall till
förslaget sker ett tillskott från löntagarfonderna för
ändamålet.

Genom riksdagen beslut hösten 1992 (prop. 1992/93:42, bet.
UbU5, rskr. 159) avsätts särskilda medel för forskarutbildning
av universitets- och högskolelärare som saknar doktorsexamen.
För innevarande budgetår har anvisats 75 miljoner kronor för
detta. För vartdera av de tre följande budgetåren kommer enligt
regeringens förslag 100 miljoner kronor att avsättas,
motsvarande ca 300--400 doktorandtjänster.

Regeringen räknar med ökade insatser för forskarutbildning
från övriga forskningsfinansiärer såsom forskningsråd,
sektorsorgan, fonder, industriforskningsinstitut och företag.

Eftersom teknik och naturvetenskap spelar en nyckelroll för
Sveriges internationella konkurrensförmåga, koncentreras
insatserna för nya doktorandtjänster till motsvarande
fakulteter. Dessa fakulteter bör enligt regeringen avsätta en
viss del av studiefinansieringsmedlen för forskarutbildning med
näringslivsanknytning.

Idag kommer mycket få doktorander från de mindre och
medelstora högskolorna. Regeringen framhåller att dessa
högskolor utgör en potentiell rekryteringsbas för
forskarutbildning och nämner i det sammanhanget att även
studenter med medellång vårdutbildning bör stimuleras till
forskarutbildning. Den ökning av resurserna för
forskningsstödjande åtgärder vid de mindre och medelstora
högskolorna som föreslås i annat sammanhang i propositionen
kommer att leda till en ökning av forskningsaktiviteten, anför
regeringen.

Med hänvisning till att doktorandtjänst är den form av
studiestöd som ger de bästa möjligheterna att bedriva effektiva
studier anser regeringen att det är angeläget att återstående
utbildningsbidrag skyndsamt omvandlas till tjänster. Dessutom
bör ytterligare doktorandtjänster inrättas för att främja
forskarutbildningens expansion. Det är väsentligt att de
möjligheter som finns till en flexibel lönesättning av
doktorandtjänster utnyttjas för att ge en bättre anpassning
till de skilda förhållanden som råder inom olika fakulteter.
Fler forskarstudenter skulle därigenom kunna få doktorandtjänst
inom flera av fakultetsområdena.

För att ytterligare öka genomströmningen avser regeringen
pröva en ordning med examenspremie till doktoranden omedelbart
efter avlagd doktorsexamen. Regeringen understryker betydelsen
av god handledning och erinrar om att det ankommer på
universitet och högskolor att svara för att resurser för
handledning avsätts i sådan omfattning att examinationen inom
forskarutbildningen kan öka. När det gäller
karriärmöjligheterna förutsätter regeringen att behovet av
rekryteringstjänster för unga doktorer ägnas stor uppmärksamhet
när de lokala resursfördelningsbesluten görs.

Enligt regeringen kan nya grepp i uppläggningen av
forskarutbildningen främja rekryteringen och öka effektiviteten
i studierna. Med hänvisning till att olika modeller bör kunna
prövas föreslår regeringen att 10 miljoner kronor anvisas under
anslaget Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål för
försöksverksamhet med forskarskolor m.m. under perioden
1993/94--1995/96.

Regeringen begär att riksdagen godkänner de riktlinjer för
forskarutbildning med avseende på dimensionering,
studiefinansiering och vissa särskilda åtgärder som beskrivs i
propositionen.

I motion 1992/93:Ub128 (s) yrkandena 41 och 42 påpekas
svårigheten ur statsfinansiell synpunkt att väsentligt öka
antalet studiestödsrum -- en fördubbling till år 2000, vilken
motionärerna förespråkar -- samtidigt med omvandling av
samtliga utbildningsbidrag till doktorandtjänster, detta mot
bakgrund av den väsentligt större kostnaden för tjänsterna.
Antalet återstående, icke omvandlade utbildningsbidrag kan
enligt motionen beräknas uppgå till 1000. Det betyder att 130
miljoner kronor av regeringens nu föreslagna utökning av
studiestödet åtgår, innan något enda nytt studiestödstillfälle
har tillkommit. Motionärerna önskar fullfölja ambitionen att
såväl omvandla bidragen till doktorandtjänster som fördubbla
antalet studiestödsrum. De begär att en plan upprättas för hur
samtliga återstående utbildningsbidrag skall omvandlas fram
till den 1 juli 1995. Vidare bör riksdagen besluta att tillföra
165 miljoner kronor utöver regeringens förslag för budgetåret
1993/94 för forskarutbildning. Man bör hålla fast vid principen
om öronmärkning av särskilda medel för studiestöd och reellt
öka förutsättningar för en examination i önskad storleksordning
vid slutet av nittiotalet genom en omfördelning inom ramen för
forskningsbudgeten som helhet. Slutligen begärs att riksdagen
godkänner de riktlinjer för forskarutbildning och resurser för
denna för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som anförs i motionen.

I motion 1992/93:Ub121 (v) yrkande 2 (delvis) ansluter man
sig till den av regeringen uttalade ambitionen att fördubbla
antalet avlagda doktorsexamina och delar uppfattningen att det
är angeläget med en omvandling av utbildningsbidragen. Den
måste genomföras under treårsperioden fram till nästa
forskningspolitiska beslut. Motionärerna förordar möjligheten
att deltidsförordna doktorander om doktoranden själv begär ett
sådant förordande. Mot bakgrund av vad regeringen anfört om
flexibel lönesättning och att "fler forskarstudenter skulle
därigenom kunna få doktorandtjänster inom flera olika
fakulteter" avvisas tanken på lägre lön för vissa doktorander.
Den samverkan som regeringen föreslår med näringslivet i nu
berört hänseende får enligt motionärerna inte resultera i att
doktorander inte får publicera sitt arbete.

Ett antal motionsyrkanden behandlar åtgärder för att öka
rekryteringen av kvinnliga forskare. Utskottet tar upp dessa i
ett enda sammanhang under avsnittet Jämställdhet.
Kvinnoforskning i det följande.

Utskottet vill med anledning av regeringens förslag och de
ovan redovisade motionsyrkandena anföra följande.

Utskottet konstaterar att det föreligger samstämmighet mellan
motionärerna och regeringen när det gäller ambitionen att
fördubbla antalet doktorsexamina under tiden fram till
sekelskiftet. Som utskottet ser det gäller enigheten även
strävandena att så snart som möjligt omvandla nu befintliga
utbildningsbidrag till doktorandtjänster. Utskottet har erfarit
att svårigheterna hittills att till dags dato omvandla samtliga
utbildningsbidrag har sin grund i att nya utbildningsbidrag
sedan riksdagens förra forskningspolitiska beslut finansierats
med andra medel än sådana som anvisats över fakultetsanslagen.
Medlen för forskarutbildning som anvisats under dessa anslag
har nyttjats för omvandling av utbildningsbidrag och för nya
doktorandtjänster. Utskottet delar motionärernas uppfattning
att samtliga utbildningsbidrag bör omvandlas till tjänster
snarast möjligt och senast vid utgången av planeringsperioden
1993/94--1995/96. Utskottet har inhämtat att regeringen avser
att ändra förordningen (SFS 1976:536) om utbildningsbidrag för
doktorander så att utbildningsbidrag får innehas längst t.o.m.
utgången av budgetåret 1995/96 samt att inga nya
utbildningsbidrag får inrättas efter den 30 juni 1993.

Utskottet vill stryka under att de under fakultetsanslagen
för studiefinansiering "öronmärkta" medlen endast får användas
för doktorandtjänster. Regeringen bör vara oförhindrad att på
sätt som regeringen själv bedömer som lämpligt göra klart för
universiteten och berörda högskolor att de för varje
universitet/högskola under fakultetsanslagen angivna beloppen
för studiefinansiering utgör minimibelopp. De skall alltså inte
betraktas som ett högsta belopp att nyttjas för finansiering av
doktorandtjänster. Statsmakterna fastställer inga
planeringsramar eller antagningstal för forskarutbildningen.
Den dimensioneras utifrån lokala bedömningar. Det är alltså de
lokala besluten om medelsfördelningen som slutligen avgör den
totala utbildningskapaciteten liksom den närmare fördelningen
mellan olika ämnesområden. Utskottet utgår från att man vid
dessa beslut beaktar vad regeringen med utskottets instämmande
anfört om ambitionen att under en begränsad tidsperiod avsevärt
öka antalet doktorsexamina. Regeringen har dessutom i annat
sammanhang (prop. 1992/93:171 Forskning i frontlinjen) lämnat
förslag som finansierar forskarutbildning.

Doktorandtjänsterna har tillkommit i en strävan att
effektivisera forskarutbildningen genom att möjliggöra
heltidsstudier på goda villkor. Enligt förordningen (SFS
1985:310) om doktorandtjänster skall tjänsterna inrättas för
heltidstjänstgöring. Utskottet delar regeringens uppfattning
att deltidstjänster inte bör införas, eftersom de skulle
innebära avsevärda nackdelar, såsom mer splittrade studier och
därmed sannolikt högre examensålder. Samtidigt vill utskottet
erinra om att doktorandtjänsterna följer reglerna för statliga
tjänster vad gäller tjänstledighet. Detta förhållande medger en
viss flexibilitet när det uppenbarligen är av värde för
utbildningen att en doktorand t.ex. kombinerar praktisk
verksamhet med studierna. Reglerna för statliga tjänster medger
också rätt till föräldraledighet, ledighet för sjuka barn m.m.
Därigenom är det möjligt att kombinera doktorandstudier med
föräldraskap och familjebildning. Utskottet är alltså inte
berett att tillstyrka ett uttalande av riksdagen i nu berört
hänseende i enlighet med motion 1992/93:Ub121. Likaså avstyrker
utskottet samma motion i den del den avser lönesättningen av
doktorandtjänsterna. Lönen bestäms genom lokala förhandlingar.
Utskottet utgår från att den i motionen åberopade skrivningen
har sin grund i att det inom vissa ämnesområden kan uppstå
konkurrens om utpräglade forskarbegåvningar mellan högskolan
och exempelvis industrin. Högskolan bör då ha vissa möjligheter
att genom en flexibel lönesättning rekrytera eller behålla
forskarstuderande.

Utskottet återkommer nedan till hur stort belopp som bör
anvisas för forskarutbildningen under fakultetsanslagen. I
förevarande sammanhang föreslår utskottet att riksdagen med
hänvisning till det ovan anförda godkänner de riktlinjer för
forskarutbildningen med avseende på dimensionering,
studiefinansiering och vissa särskilda åtgärder för
forskarutbildning som angivits i propositionen. Därjämte bör
riksdagen avslå motion 1992/93:Ub121 yrkande 2 och
1992/93:Ub128 yrkandena 41 och 42, alla yrkanden i motsvarande
delar.

Som redan framgått yrkas i motion 1992/93:128 (s) yrkandena
41 och 42 att riksdagen till fakulteterna anvisar 165 miljoner
kronor mer än vad regeringen föreslagit för
forskarutbildningen.

Mot bakgrund av det statsfinansiella läget anser sig
utskottet inte kunna tillstyrka mer än det av regeringen
angivna beloppet, sålunda totalt ca 815 miljoner kronor.
Utskottet har inget att erinra mot den i propositionen
redovisade fördelningen mellan fakulteterna. Utskottet
avstyrker motion 1992/93:Ub128 yrkandena 41 och 42 i
motsvarande delar.

3. Forskning vid de mindre och medelstora högskolorna

Med hänvisning till vad i proposition 1992/93:1 om
universitet och högskolor -- frihet för kvalitet framhölls om
vikten av att universitet och högskolor främjar god kvalitet
och profilerar sin verksamhet för att kunna konkurrera om
studenter och forskningsmedel understryker regeringen i nu
föreliggande proposition att det är av betydelse att
kvalificerad forskning kan bedrivas vid alla universitet och
högskolor, inkl. de mindre och medelstora högskolorna.

Forskningen vid de mindre och medelstora högskolorna
finansieras i huvudsak på tre sätt. För det första har
forskarutbildade lärare vid dessa högskolor möjlighet att få
del av den s.k. rörliga resursen inom fakultetsanslagen. Den
rörliga resursen är till för att bereda högskolelektorer och
högskoleadjunkter, som har avlagt doktorsexamen, tillfälle att
bedriva forskning. För det andra finansieras en hel del
forskning vid de mindre och medelstora högskolorna med externa
medel från olika anslagsbeviljande myndigheter, organisationer
och företag. För det tredje anvisas särskilda medel till
forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora
högskolor. Medlen för forskningsstödjande åtgärder går direkt
till resp. högskola och avser bl.a. att underlätta för lärarna
att ansöka om forskningsstöd och projektanslag hos
forskningsråd och andra finansiärer. Ur dessa medel kan också
stöd ges för forskarutbildning av lärare.

I propositionen anförs att medlen för forskningsstödjande
åtgärder är betydelsefulla för dessa högskolors uppbyggnad av
forskning. Med anledning härav föreslår regeringen en
förstärkning av dessa medel med 20 miljoner kronor för
budgetåret 1993/94. Förstärkningen avser att skapa förbättrade
förutsättningar för de mindre och medelstora högskolorna att
initiera och stödja forskningsprojekt. Vid fördelningen av
denna medelsförstärkning har regeringen prioriterat de större
högskolorna -- Karlstad, Växjö, Örebro och
Sundsvall/Härnösand/Östersund.

Regeringen berör det samarbete som har vuxit fram mellan
grupper av mindre och medelstora högskolor och vissa
universitet. I propositionen nämns "sydostfakulteten", ett
samarbete mellan högskolorna i Växjö, Kalmar,
Karlskrona/Ronneby och Lunds universitet och överenskommelser
om samarbete inom ramen för Högskolerådet för regional
forskningssamverkan i Västsverige mellan högskolorna i
Karlstad, Borås, Trollhättan/Uddevalla och Universitetet i
Göteborg. Regeringen anser det angeläget att denna form av
nätverk förstärks och föreslår att 40 miljoner kronor avsätts
för stöd till nätverk för forskning och forskarutbildning
mellan mindre och medelstora högskolor och universiteten eller
större högskolor. Denna förstärkning finansieras inom ramen för
de medel som riksdagen tidigare under innevarande riksmöte
beslutat ställa till förfogande för kvalitetsförstärkande
åtgärder vid universitet och högskolor (prop. 1992/93:42, bet.
UbU5, rskr. 159).

Från och med budgetåret 1994/95 bör enligt regeringen
resurserna för de mindre och medelstora högskolorna ökas med
ytterligare 40 miljoner kronor i syfte att stödja ett
långsiktigt forskningssamarbete med näringslivet.

Regeringen begär att riksdagen godkänner vad i avsnittet
Slutsatser förordats beträffande forskning vid de mindre och
medelstora högskolorna samt föreslår att riksdagen till
Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora
högskolor för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag
på 106235000kr och godkänner de riktlinjer för resurserna
för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts.

Ett stort antal motioner har väckts med anledning av de nu
redovisade förslagen. De allra flesta tar sikte på fördelningen
mellan högskoleenheterna av anslaget Forskningsstödjande
åtgärder vid mindre och medelstora högskolor. Utskottet
återkommer till dem i det följande. Först tar utskottet upp
några yrkanden av mer övergripande karaktär.

Hanteringen av den s.k. rörliga resursen behandlas i
motion 1992/93:Ub128 (s) yrkande 50. Motionärerna saknar
förslag från regeringen om öronmärkning av vissa medel inom
varje fakultetsanslag för forskning vid de mindre och
medelstora högskolorna och hänvisar till riksdagens beslut
hösten 1992 om att sådan öronmärkning skulle ske. De redovisar
en schablon för beräkning av den rörliga resursen baserad på
150000kr per lektor och annan disputerad lärare samt hur
stor del av resursen som skulle tillfalla de mindre och
medelstora högskolorna alltefter förekomsten av disputerade
lärare vid dessa högskolor. Det understryks i motionen att
anknytningen till antalet disputerade lärare endast är en
beräkningsschablon. I praktiken bör medlen fördelas efter
kvaliteten på den vetenskapliga verksamheten. I motion
1992/93:Ub120 (s) yrkande 2 begärs att den del av
forskningsanslaget vid Göteborgs universitet som enligt
riksdagens beslut skall öronmärkas och ökas för Högskolan i
Karlstad bör preciseras till sin omfattning.

Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.

Den rörliga resursen är till för att bereda högskolelektorer
och högskoleadjunkter, som har avlagt doktorsexamen, tillfälle
att bedriva forskning (prop. 1984/85:57, UbU 1984/85:9, rskr.
115). Den används för att finansiera såväl längre sammanhållna
arbetsperioder för forskning som kortare insatser av karaktären
kompetensuppehållande forskning. Hur stora belopp som inom de
olika fakultetsanslagen skall avsättas till rörlig resurs
avgörs av universiteten och de högskolor till vilka fakulteter
är knutna. Resursen fördelas av fakultetsnämnd efter ansökan
från de högskolelektorer som hör till fakulteten. Idag finns
en viss garanti för medelstilldelning till ifrågavarande lärare
vid de mindre och medelstora högskolorna. Den innebär att dessa
tillsammans skall få "minst det belopp som i genomsnitt under
de tre närmast föregående åren har utgått ur resursen för
lärare vid enheten i fråga" (jfr 3§ Förordning om utnyttjande
av medel för högskolelektorers och högskoleadjunkters
forskning, SFS 1987:608). Bestämmelsen, som tillkom vid
avvecklingen av regionstyrelserna då den rörliga resursen lades
in under fakultetsanslagen, syftade till att garantera att
förändringen inte skulle leda till minskade resurser för de
mindre och medelstora högskolornas lärare.

De mindre och medelstora högskolornas ställning när det
gäller forskning och forskarutbildning behandlades utförligt av
utskottet tidigare under innevarande riksmöte i samband med
behandlingen av regeringens förslag till ny högskolelag m.m.
(prop. 1992/93:1, bet. UbU3, rskr. 103). Utskottet erinrade om
att forskarutbildade lärare vid mindre och medelstora högskolor
har möjlighet att få del av den rörliga resursen inom
fakultetsanslagen. Beträffande hanteringen av denna resurs
anförde utskottet:
Utskottet vill vidare förorda att det inom varje
fakultetsanslag genom statsmaktsbeslut avsätts en viss minsta
andel för lärare från mindre och medelstora högskolor. Den
andel som skall avsättas för de mindre och medelstora
högskolorna bör baseras på antalet disputerade lärare vid
dessa. Dessa medel skall liksom hittills fördelas efter
prövning i fakultetsnämnderna, som enligt vad utskottet ovan
erinrat om har ansvar för att god forskarutbildning och
forskning bedrivs inom hela deras resp. verksamhetsområden.
Utskottet vill betona detta ansvar. Styrelsen för den högskola
till vilken fakulteten är knuten skall däremot inte -- så som
hittills varit fallet med den rörliga resursen -- ha något
ansvar för dessa medel.

Utskottet vill understryka att lärare vid mindre och
medelstora högskolor skall bedömas med samma kvalitativa krav
som lärare vid högskolor med fasta forskningsresurser. Finns
vid ett visst fördelningstillfälle inte kvalificerade sökande
bör medlen få fonderas eller användning inom den avsedda
högskolan t.ex. för lärares forskarutbildning övervägas.

Utgångspunkten vid bedömningen av hur stor den del av
fakultetsanslagen skall vara som avsätts som rörlig resurs
måste enligt utskottet vara att ytterligare förbättra
möjligheterna för kvalificerad forskning vid de mindre och
medelstora högskolorna.

Utskottet har inhämtat att regeringen avser att i
regleringsbrev för budgetåret 1993/94 ge direktiv i enlighet
med riksdagens ställningstagande med anledning av proposition
1992/93:1. Utskottet förutsätter för sin del att utgångspunkten
för dessa direktiv blir de resurser som innevarande budgetår
avsätts under fakultetsanslagen för motsvarande ändamål. Den
erforderliga förändringen bör innebära att ett i förhållande
till innevarande budgetår förhöjt belopp budgeteras under
fakultetsanslagen för den kommande planeringsperioden.
Höjningen bör avvägas mot de övriga resurstillskott för
forskningsändamål som ställs till högskolornas förfogande genom
statsmakternas beslut och mot de ökade åtaganden vad avser
grundutbildning som dessa högskolor skall fullgöra under denna
period. Utskottet förutsätter att regeringen noga följer
utvecklingen och återkommer till riksdagen med frågan i nästa
forskningsproposition.

Mot bakgrund av att det åligger fakultetsnämnd att ta
ställning till vad som bäst gynnar forskningen inom hela dess
verksamhetsområde ställer sig utskottet tveksamt till
motionärernas förslag att statsmakterna fastställer ett bestämt
belopp att avsättas som rörlig resurs.

Utskottet, som sålunda förutsätter att regeringen
föranstaltar om åtgärder i enlighet med vad utskottet nu
anfört, finner det inte erforderligt att riksdagen gör ett
uttalande i frågan. Utskottet är medvetet om de problem som
ligger i strävandena att öka omfattningen av den grundläggande
högskoleutbildningen och samtidigt vidareutbilda de pedagogiskt
erfarna lärarna. Den önskade expansionen av den grundläggande
högskoleutbildningen sätter en gräns för hur många lärare som
kan tas bort från undervisningen.

Med hänvisning till det anförda bör riksdagen avslå
motionerna 1992/93:Ub128 yrkande 50 och 1992/93:Ub120 yrkande
1.

I motion 1992/93:Ub128 (s) anförs att flera av de
forskningssamverkande högskolorna har en bred teknisk
utbildning och forskning och att de i detta samarbete vänder
sig till fakulteter på annat håll än "moderuniversitetet".
Motionärerna ifrågasätter om anknytningen av viss högskola
till viss fakultets verksamhetsområde är den mest
ändamålsenliga och begär en översyn av den nuvarande ordningen
(yrkande 51).

Yrkandet tar sikte på bestämmelsen i högskoleförordningen
(SFS 1993:100) -- vilken i huvudsak överensstämmer med
motsvarande bestämmelse i den tidigare förordningen -- om vilka
högskolor som ingår i fakulteternas verksamhetsområden (3 kap.
1§ jämte bil. 2). I 3§ samma kapitel regleras vilka som är
medlemmar av fakultet. Där framgår bl.a. att till fakultet hör
de som inom en fakultets vetenskapsområde och verksamhetsområde
innehar eller uppehåller lärartjänst för vilken det krävs lägst
doktorsexamen.

Som framgår redan av motionen hindrar inte de nuvarande
reglerna om lärares fakultetstillhörighet att högskolor
etablerar samarbete med annan högskoleenhet än den till vars
fakultet berörd lärare hör. Utskottet utgår från att regeringen
och högskolorna tillsammans följer utvecklingen såvitt avser
förekomsten av olägenheter med den nuvarande ordningen, vilka
till äventyrs skulle uppväga de fördelar som ligger i den
nuvarande regleringen av verksamhetsområden och
fakultetstillhörighet. Denna är idag en förutsättning bl.a.
för en ändamålsenlig fördelning av vissa fakultetsresurser. Med
det anförda avstyrker utskottet yrkande 51 i motion
1992/93:Ub128.

När det gäller regeringens förslag om anslag till
forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora
högskolor är de föreslagna förstärkningarna enligt motion
1992/93:Ub128 (s) i realiteten starkt begränsade. I motionen
förslås en uppräkning av anslaget med 94 miljoner kronor
(yrkandena 52 och 54). Av dessa avser 14 miljoner kronor
Högskolan i Luleå dels för forskningsstödjande åtgärder, dels
för att påbörja en uppbyggnad av en bredare
fakultetsorganisation i enlighet med vad som anförs i motionen.
Motionärerna pekar på att av högskolans drygt 5000 studenter
följer ungefär hälften utbildning utanför det tekniska och
naturvetenskapliga området. 80 miljoner kronor bör fördelas
mellan de mindre och medelstora högskolorna enligt en i
motionen redovisad sammanställning. Regeringen bör återkomma i
den aviserade uppföljningspropositionen år 1994 med förslag
till närmare fördelning för de två återstående åren av
planeringsperioden. I samma motion (yrkande 53) föreslås att
benämningen av anslaget E12. ändras till "För
forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora
högskolor samt uppbyggnad av ny fakultetsorganisation m.m.".

Det är rimligt med en rejäl satsning på de mindre högskolorna
anförs det i motion 1992/93:Ub121 (v) yrkande 5. Motionärerna
föreslår att riksdagen under anslaget Forskningsstödjande
åtgärder vid de mindre och medelstora högskolorna anvisar 50
miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit. Den nu
föreslagna förstärkningen bör inte avse högskolorna i Växjö,
Örebro, Karlstad och Sundsvall/Härnösand/Östersund. När
det gäller dessa högskolor hänvisar motionärerna till
Vänsterpartiets motion med anledning av proposition 1992/93:171
om forskning i frontlinjen.

Med i huvudsak samma motivering som den i motion
1992/93:Ub128 yrkas i motion 1992/93:Ub141 (s) att riksdagen
anvisar 14 miljoner kronor till Högskolan i Luleå. Ett
uttalande av riksdagen om utbyggnad av forskningen vid
högskolorna i skogslänen begärs i motion 1992/93:Ub143 (s).
Motionärerna saknar i regeringens förslag ambitionen att
motverka snedfördelningen av forskningsresurserna till
storstadsregionerna. Det är särskilt viktigt att statsmakterna
med de åtgärder som fortlöpande vidtas ytterligare ökar
forskningen vid skogslänens högskolor. I motion 1992/93:Ub100
(s) anförs att regeringen inte anvisar medel som motsvarar den
uttalade ambitionen beträffande de mindre och medelstora
högskolorna. I motionen skisseras en modell för utveckling av
fasta resurser vid dessa högskolor.

Utskottet vill anföra följande med anledning av propositionen
och motionerna.

Utskottet erinrar inledningsvis om att Högskolan i Luleå, som
har fasta forskningsresurser inom teknisk fakultet, inte räknas
till de mindre och medelstora högskolorna.

Som framgått föreslås i de nu förevarande motionerna
avsevärda ökningar av medlen för forskningsstödjande åtgärder
vid de mindre och medelstora högskolorna. Samtidigt som
utskottet i likhet med motionärerna vill understryka betydelsen
av att forskningen vid de nu aktuella högskolorna ges allt
bättre villkor, är utskottet, mot bakgrund av det
statsfinansiella läget, likväl inte berett att tillstyrka så
omfattande resursförstärkningar. När det gäller fördelningen av
medlen mellan de olika högskoleenheterna delar utskottet
regeringens inställning beträffande prioritering av de större
högskolorna för att möjliggöra en fortsatt uppbyggnad av ett
relativt fast strukturerat samarbete kring främst
forskarutbildningen med universitet eller högskolor med fast
organisation för forskning. Utskottet tillstyrker vad
regeringen föreslår om en förstärkning av medlen för
forskningsstödjande åtgärder för budgetåret 1993/94 med 20
miljoner kronor.

Utskottet ansluter sig även till vad regeringen förordar om
särskilda medel, 40 miljoner kronor, för stöd till nätverk för
forskning och forskarutbildning mellan de mindre och medelstora
högskolorna och universiteten eller större högskolor. Utskottet
har ej heller något att erinra mot det som anförs om
ytterligare 40 miljoner kronor fr.o.m. budgetåret 1994/95 som
stöd för långsiktigt forskningssamarbete med näringslivet.

Utskottet föreslår med det anförda att riksdagen, utöver vad
utskottet i det föregående tillstyrkt under förevarande avsnitt
Slutsatser, godkänner vad regeringen förordat beträffande
forskning vid de mindre och medelstora högskolorna och därjämte
anvisar 106235000 kr till Forskningsstödjande åtgärder vid
mindre och medelstora högskolor för budgetåret 1993/94 samt
godkänner de riktlinjer för resurserna för budgetåren 1994/95
och 1995/96 som regeringen angivit. Därmed avstyrker utskottet
motionerna 1992/93:Ub100, 1992/93:Ub121 yrkande 5,
1992/93:Ub128 yrkandena 52 delvis, 53 och 54, 1992/93:Ub141
samt 1992/93:Ub143.

I ett stort antal motioner föreslås -- jämfört med vad
regeringen förordat -- ökade resurser till i varje motion
angiven högskola eller i motionen angivna samverkande högskolor
i viss del av riket. Motiveringarna till förslagen är ofta
utförliga och tar alla sikte på att förutsättningarna för
utökad forskning är utmärkta vid de av resp. motionärer berörda
högskolorna. Man anför även att det är viktigt för
näringslivets utveckling i regionen, där högskolan är belägen,
att ökat stöd ges till den vid högskolan/högskolorna bedrivna
forskningen. Utskottet går i det följande inte närmare in på
motiveringarna.

I motion 1992/93:Ub127 (s) begärs ytterligare 8 miljoner
kronor till Högskolan i Örebro samt ett tillkännagivande av
riksdagen om dels fasta forskningsresurser vid högskolan,
dels stöd till miljöforskning och Centrum för
småföretagsutveckling vid samma högskola (yrkandena 1, 2 och
4). I motion 1992/93:A410 (s) yrkande 10 delvis -- som väcktes
under allmänna motionstiden -- begärs ett tillkännagivande om
fasta forskningsresurser vid Högskolan i Örebro. I enlighet med
yrkande 52 delvis i motion 1992/93:Ub128 (s) bör högskolan
tilldelas 7 miljoner kronor utöver regeringens förslag.

Med hänvisning till utskottets ställningstagande i det
föregående till vad regeringen förordat om resurser för
forskning vid de mindre och medelstora högskolorna och vad
utskottet bl.a. därvid anfört om den rörliga resursen föreslår
utskottet att motionerna avslås av riksdagen.

Enligt motion 1992/93:Ub135 (s) är de av regeringen
föreslagna förstärkningarna för de mindre högskolorna i
Västsverige klart otillräckliga. Motionärerna föreslår att
beloppen som avser högskolorna i Borås, Halmstad och Skövde
räknas upp med 3750000 kr för vardera högskolan och att
Högskolan i Trollhättan/Uddevalla tillförs ytterligare 3
miljoner kronor (yrkande 4). I motion 1992/93:Ub115 (s) begärs
ett tillkännagivande av riksdagen om förstärkning av
forskningen vid Högskolan i Skövde. I enlighet med yrkande 52
delvis i motion 1992/93:Ub128 (s) bör högskolorna i Borås,
Halmstad, Skövde och Trollhättan/Uddevalla vardera tilldelas 4
miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit.

I konsekvens med vad utskottet i det föregående förordat
beträffande forskningsstödjande åtgärder vid de mindre och
medelstora högskolorna avstyrks motionerna.

Inom ramen för föreslagna forskningsanslag bör enligt motion
1992/93:Ub139 (m) mera medel för forskning tillföras
Mitthögskolan än vad som föreslås i propositionen. I
motion 1992/93:Ub655 (s) delvis -- som väcktes under den
allmänna motionstiden -- anförs att anslaget för de
forskningsstödjande åtgärderna måste ges en nivå som gör det
möjligt för Mitthögskolan att behålla och utveckla kompetens
och säkerställa kvaliteten. Ett tillkännagivande om ökade
resurser till Västernorrlands/Jämtlands högskola begärs i
motion 1992/93:A442 (fp) yrkande 5 delvis. En etablering av ett
universitet i Mittsverige med fast forskningsorganisation
skulle svara mot flera behov, menar motionären. Ett likartat
förslag, att Högskolan i Sundsvall/Härnösand utses att bli
nästa universitet, framförs i motion 1992/93:Ub694 (m) yrkande
3. I motion 1992/93:Ub656 (s) begärs ett uttalande av riksdagen
om behovet av forskningsresurser vid Högskolan i Östersund
för forskning i kooperativa frågor med inriktning på regional
utveckling och glesbygden. Enligt yrkande 52 delvis i motion
1992/93:Ub128 (s) bör Mitthögskolan tilldelas 11 miljoner
kronor utöver vad regeringen föreslagit.

Utskottet, som hänvisar till vad som i det föregående
förordats om resurserna för forskningsstödjande åtgärder vid de
mindre och medelstora högskolorna, avstyrker motionärernas
förslag om mera sådana resurser. Frågan om inrättande av
ytterligare universitet i landet har inte berörts i
propositionen. Utskottet avstyrker uttalanden av riksdagen i
den frågan med anledning av motionerna.

När det gäller den i motion 1992/93:Ub656 åberopade
kooperativa forskningen vill utskottet erinra om att sådan
forskning berörs i propositionen. Regeringen framhåller såvitt
avser kooperationsfrågor att det finns behov av ökad kunskap om
såväl traditionella kooperationsgrenar som nykooperativa
rörelser (prop. s.507). Utskottet konstaterar med
tillfredsställelse att regeringen avser att ta initiativ till
handlingsprogram för att utveckla forskningen om den ideella
sektorn och att medel för detta har beräknats i
budgetpropositionen under Civildepartementets huvudtitel.
Utskottet utgår från att de ytterligare medel som kan komma i
fråga för forskning om kooperativa frågor tilldelas de
högskoleenheter där förutsättningarna för fortsatt sådan
forskning är bäst. I övrigt bör det ankomma på den berörda
högskoleenheten att genom prioriteringar inom ramen för egna
medel eller med hjälp av externa medel stödja angelägen
kooperationsforskning.

Med det anförda avstyrks förevarande motionsyrkanden.

I motion 1992/93:Ub102 (s, m, fp, c, kds, nyd, -) redovisas
utförligt ett förslag om en Sydostfakultet omfattande
högskolorna i Kalmar, Karlskrona/Ronneby och Växjö.
Motionärerna föreslår att riksdagen -- med de skäl som anförs i
motionen -- som sin mening ger regeringen till känna att
sydöstra Sverige prioriteras vid fördelningen av medel till
nätverkslösningar och samverkansprojekt mellan näringsliv och
högskola. I huvudsak likartade förslag om resurser till ett
nätverksuniversitet i sydöstra Sverige framförs i motionerna
1992/93:Ub646 (s) yrkande 1 och 1992/93:A475 (v) yrkande 3. I
motion 1992/93:Ub148 (kds) erinras om Soft Center i Ronneby,
och motionären föreslår ett tillkännagivande av riksdagen om
att utvecklingsmöjligheterna vid Högskolan i Karlskrona/Ronneby
bör tas till vara. Enligt yrkande 52 delvis i motion
1992/93:Ub128 (s) bör högskolorna i Kalmar och
Karlskrona/Ronneby tilldelas vardera 5 miljoner kronor och
Högskolan i Växjö 7 miljoner kronor utöver vad regeringen
föreslagit.

Utskottet finner det i motionerna beskrivna
nätverkssamarbetet lovvärt och anser att det är angeläget att
denna form av nätverk förstärks. Av propositionen framgår att
regeringen har uppmärksammat utvecklingen av ett nätverk i
sydöstra Sverige. Genom ett sådant samarbete mellan mindre och
medelstora högskolor och ett universitet säkerställs en god
kvalitet i forskningsverksamheten, samtidigt som de mindre och
medelstora högskolornas rekryteringspotential för
forskarutbildningen tas i anspråk och deras möjligheter att
rekrytera vetenskapligt kvalificerade lärare förbättras.
Utvecklingen vid Högskolan i Karlskrona/Ronneby tas i
propositionen fram som ett exempel på en profil som vuxit fram
vid vissa högskolor som en följd av ett samarbete mellan
högskolan och ett eller flera företag eller organisationer med
kvalificerad vetenskaplig verksamhet.

Utskottet, som avstyrker förslag om att riksdagen skall
besluta om viss prioritering vid fördelningen av de särskilda
medel som avsätts för nätverkssamarbete, utgår från att
regeringen vid sin prövning av medelsanvändningen beaktar vad i
förevarande motioner redovisats om pågående nätverkssamarbete
vid högskolorna i Kalmar, Karlskrona/Ronneby och Växjö.
Utskottet biträder inte förslaget om resursförstärkning med
hänvisning till sitt ställningstagande i det föregående när det
gäller de samlade resurserna för forskningsstödjande åtgärder
vid mindre och medelstora högskolor.

Med det anförda avstyrks de förevarande motionsyrkandena.

Utskottet vill i sammanhanget något beröra begreppet
fakultet. Utskottet har noterat att ordet fakultet ofta används
som benämning på ett nätverkssamarbete mellan flera högskolor
utan egna fasta forskningsresurser och som är belägna inom en
och samma region ("Sydostfakulteten", "Gävle-Dalafakulteten").
Ordet fakultet betyder ett särskilt vetenskapsområde och
anger som organisatorisk term en däremot svarande del av ett
universitet/högskola. Utskottet erinrar om föreskriften i
högskolelagen (1992:1434) att det vid de högskolor som
riksdagen beslutar, skall finnas fakulteter, var och en för ett
särskilt vetenskapsområde (2kap. 5 §). I bilaga 2 till
högskoleförordningen (SFS 1993:100) anges de fakulteter som
skall finnas och de högskolor som fakulteterna skall vara
knutna till.

I motion 1992/93:Ub118 (s) yrkandena 1 och 2 begär
motionärerna ett tillkännagivande av riksdagen om ökade
forskningsresurser till nätverken. Ett likartat yrkande
framförs i motion 1992/93:Ub903 (s) yrkande 5, vari
uttryckligen nämns högskolorna i Gävle/Sandviken och
Falun/Borlänge, och motion 1992/93:Ub125 (c, m, fp, kds),
vari talas om en satsning på "en Gävle-Dalafakultet". Det av
regeringen föreslagna anslaget på 3,2 miljoner kronor till
Högskolan i Gävle/Sandviken bör enligt motion 1992/93:Ub146 (s)
ökas till 6 miljoner kronor. Enligt yrkande 52 delvis i motion
1992/93:Ub128 (s) bör högskolorna i Gävle/Sandviken och
Falun/Borlänge tilldelas vardera 5 miljoner kronor utöver vad
regeringen föreslagit.

Liksom vid behandlingen av de närmast föregående motionerna
vill utskottet uttrycka sin positiva inställning till det
pågående utvecklingsarbetet med ett nätverk som omfattar de i
motionerna nämnda högskolorna, vilket -- enligt vad utskottet
har erfarit -- även omfattar den del av den skogsvetenskapliga
fakultetens verksamhet vid Sveriges lantbruksuniversitet som är
belägen i Garpenberg. Även i nu förevarande sammanhang avstår
utskottet från att föreslå riksdagen att besluta om
fördelningen av de särskilda medel som enligt propositionen bör
avsättas för nätverkssamarbete.

Med hänvisning härtill och till vad utskottet i det
föregående har anfört om fördelningen av medel för
forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora
högskolor bör motionerna avslås.

Högskolan i Karlstad bör enligt motion 1992/93:Ub120 (s)
yrkande 1 erhålla ökade resurser för forskningsstödjande
åtgärder. Motionärerna anser att den i propositionen föreslagna
ökningen för Högskolan i Karlstad är för liten. Det minsta
rimliga beloppet uppnås enligt motionen om den föreslagna
ökningen för 1993/94, 2,8 miljoner kronor, också utgår för de
följande båda åren. Enligt yrkande 52 delvis i motion
1992/93:Ub128 (s) bör Högskolan i Karlstad tilldelas 7 miljoner
kronor utöver vad regeringen föreslagit. I samma yrkande
föreslås att högskolorna i Eskilstuna/Västerås och i
Jönköping vardera erhåller 4 miljoner mer än vad regeringen
föreslagit.

Utskottet, som har uppfattat förslaget i motion 1992/93:Ub120
såsom en ökning med ytterligare 2,8 miljoner kronor för
vartdera av de två närmast följande åren, avstyrker yrkandet
med hänvisning till vad utskottet i det föregående förordat om
medlen för forskningsstödjande åtgärder vid de mindre och
medelstora högskolorna. Av samma skäl avstyrks yrkandet om mera
resurser till Högskolan i Eskilstuna/Västerås, som enligt
förslag i proposition 1992/93:169 fortsättningsvis skall kallas
Mälardalens högskola, och Högskolan i Jönköping.

I motionerna 1992/93:Ub124 (c) och 1992/93:Ub137 (s) begärs
ett tillkännagivande av riksdagen om att Idrottshögskolan i
Stockholm skall få del av medlen för forskningsstödjande
åtgärder. För skolans fortsatta utveckling är det nödvändigt
att dess behov av medel för forskning på idrottens område
tillgodoses. I den senare motionen anförs att Idrottshögskolan
bör tillföras 2 miljoner kronor.

Enligt utskottets uppfattning bör Idrottshögskolan i
Stockholm såvitt avser möjligheten att erhålla medel för
forskningsstödjande åtgärder jämställas med de övriga mindre
och medelstora högskolorna. Utskottet utgår från att regeringen
beaktar högskolans behov inför budgetåret 1993/94. Någon
särskild riksdagens åtgärd finner inte utskottet påkallad,
varför de båda förevarande motionerna avstyrks. Utskottet
återkommer i det följande (avsnitt9) till Centrum för
idrottsforskning.

En professur med därtill hörande fasta forskningsresurser
bör inrättas vid Glasforskningsinstitutet i Växjö föreslås
det i motion 1992/93:Ub636 (s) delvis.

Utskottet erinrar om att det från den 1 juli 1993 ankommer på
styrelsen för universitet/högskola att själv besluta om
inrättande av tjänst som professor. Vidare får sådan tjänst
inrättas endast vid en sådan högskola till vilken en fakultet
är knuten eller där konstnärligt utvecklingsarbete bedrivs. Med
hänvisning härtill avstyrks motionen.

I motion 1992/93:Ub127 (s) yrkande 6 begärs ett uttalande av
riksdagen om behovet av utbyggnad av omvårdnadsforskningen
vid vårdhögskolorna. Brist på forskningsresultat inom
omvårdnadsområdet utgör en allvarlig hämsko på utvecklingen av
vården inom kommuner och landsting. Den stora andelen kvinnor
inom vårdutbildningarna innebär också att en satsning på
forskarutbildning vid vårdhögskolorna är betydelsefull ur
jämställdhetssynpunkt.

Utskottet delar motionärernas synpunkter både när det gäller
omvårdnadsforskningens alltmer ökande betydelse för vårdens
utveckling och kvalitet och vikten av att antalet
forskarutbildade ökar vid vårdhögskolorna för att uppnå bättre
jämställdhet mellan kvinnor och män. Utskottet noterar att
regeringen i propositionen har angivit att inom ramen för
anslagen till de medicinska resp. samhällsvetenskapliga
fakulteterna bör en viss del av studiestödsmedlen avsättas till
vård- och undervisningsområdena. Huvudmannaskapsutredningen,
HVU--92, behandlar i sitt betänkande Vårdhögskolor.
Kvalitet, utveckling, huvudmannaskap (SOU 1993:12) forskning
och forskarutbildning vid vårdhögskolorna. Enligt utredaren bör
vissa vårdhögskolor kunna utvecklas till centra för forsknings-
och utvecklingsarbete inom vård och omsorg. Det anges i
utredningens betänkande att endast 4% av vårdhögskolornas
lärare är forskarutbildade. En ökad rekrytering av unga
vårdforskare kräver fortsatta insatser för kompetensutveckling
av lärarna. Utredningens förslag bereds inom regeringskansliet.

Utskottet, som förutsätter att regeringen vid den fortsatta
beredningen av ärendet beaktar de synpunkter som såväl
motionärerna som utredaren redovisat i nu berört avseende,
anser att riksdagen bör avvakta regeringens ställningstagande i
frågan och avstår därför från att föreslå ett uttalande med
anledning av motion 1992/93:Ub127 yrkande 6.

Riksdagen bör, föreslås det i motion 1992/93:Ub122 (v), hos
regeringen begära förslag om hur den högre utbildningen och
forskningen skall utvecklas i Stockholmsregionen med
betoning på regionens södra del. I förhållande till den stora
folkmängd som bor i södra Stockholmsregionen är utbudet av
högre utbildning och forskning den sämsta i landet, heter det i
motionen.

Utskottet har inhämtat vissa uppgifter om
forskningsaktiviteter i Stockholmsregionen förlagda utanför
innerstaden och dess omedelbara närhet. Det framgår bl.a. att
Tekniska högskolan i Stockholm har en forskargrupp i organisk
kemi vid Novum i Huddinge kommun och att högskolan förhandlar
med kommunen om en professur i strukturbiokemi. En tredjedel av
Karolinska institutets verksamhet är förlagd till Huddinge
kommun. Inom kort kommer utbildningen till tandläkare, logoped
resp. sjukgymnast att vara placerad i nämnda kommun. Härtill
kommer delar av den medicinska fakultetens verksamhet. Vid
Novum finns fyra stiftelser. Karolinska institutet är
arbetsgivare för dem som är verksamma inom områdena bioteknik,
nutrition och toxikologi samt strukturbiokemi och dentalteknik.

Utskottet anser liksom motionären att det är angeläget att de
forskningsbedrivande högskoleenheterna i Stockholm sprider sina
verksamheter till områden i regionen på sådant sätt att de
medverkar till att råda bot på den obalans i Stockholmsregionen
som uppenbarligen föreligger när det gäller befintlig högre
utbildning och forskning. Det ankommer inte på statsmakterna
att besluta om var universitet/högskolor skall lokalisera sin
forskning. Utskottet utgår emellertid från att dessa vid sin
prövning av viss verksamhets placering väger in vad utskottet
pekat på när det gäller förhållandena i Stockholmsregionen.

Motion 1992/93:Ub122 bör sålunda inte föranleda någon
särskild åtgärd från riksdagens sida, varför den avstyrks.

4. Interdisciplinär forskning

Forskningsrådsorganisationen

Riksdagen beslutade våren 1992 med anledning av proposition
1991/92:76 om vissa förändringar av myndighetsstrukturen inom
högskole- och studiestödsområdena, m.m. att regeringen i nästa
forskningsproposition skulle redovisa en samlad bedömning av
forskningsrådsorganisationen (bet. 1991/92:UbU18, rskr. 195).
Regeringens överväganden och förslag i den nu föreliggande
propositionen innefattar i huvudsak följande.

Forskningsråden har i Sverige, liksom i de flesta jämförbara
länder, en strategisk betydelse för forskningen.
Forskningsråden har ett nationellt perspektiv och arbetar med
utgångspunkt i internationella kvalitetskriterier.

Forskningsråden är för närvarande sex, nämligen
Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR),
Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) och Medicinska
forskningsrådet (MFR) inom Utbildningsdepartementets
verksamhetsområde, Socialvetenskapliga forskningsrådet (SFR)
inom Socialdepartementets verksamhetsområde, Skogs- och
jordbrukets forskningsråd (SJFR) inom Jordbruksdepartementets
verksamhetsområde samt Teknikvetenskapliga forskningsrådet
(TFR) inom Näringsdepartementets verksamhetsområde. SFR och
SJFR fungerar dessutom som sektorsorgan. Till
forskningsrådssystemet räknas också Forskningsrådsnämnden (FRN)
inom Utbildningsdepartementets verksamhetsområde. Rymdstyrelsen
har uppgifter inom sitt område som överensstämmer med
forskningsrådens. Byggforskningsrådet är, trots benämningen,
inte ett forskningsråd med uppgifter inom grundforskningen,
utan ett renodlat sektorsorgan inom Näringsdepartementets
verksamhetsområde.

I propositionen framhålls att den betydande överblick och
flexibilitet som forskningsråden har ger dem särskilda
möjligheter att beakta behovet av att stödja yngre forskare
liksom av att bidra till en ökad rörlighet. Det är angeläget
att råden fullt ut utnyttjar dessa möjligheter.

De krav på koncentration och kraftsamling som riktas mot
fakulteterna gäller i minst lika hög grad forskningsråden.

TFR inrättades efter förslag i 1990 års
forskningsproposition. Rådet tillhör, vilket redan framgått,
Näringsdepartementets verksamhetsområde. Rådets uppgifter är
helt parallella med forskningsrådens inom
Utbildningsdepartementets verksamhetsområde, dvs. att främja
och stödja vetenskapligt betydelsefull grundforskning. Genom
inrättandet av TFR har samtliga vetenskapsområden likartade och
goda förutsättningar för samspel mellan fakulteter och
forskningsråd. TFR bör enligt regeringen fortsättningsvis höra
till Utbildningsdepartementets verksamhetsområde. Därigenom
kommer samtliga forskningsråd som har till uppgift att stödja
inomvetenskapligt motiverad forskning att få gemensam
departementstillhörighet. Vad gäller SFR och SJFR, vars
uppgifter huvudsakligen är inriktade på den sociala sektorns
resp. skogs- och jordbrukets behov, föreslås inga förändringar.

I propositionen anförs att det ligger ett särskilt ansvar på
forskningsråden att ge stöd till gränsöverskridande forskning
vare sig det gäller samverkan mellan discipliner inom ett råds
ansvarsområde eller samverkan över rådsgränserna.
Forskningsråden bör nu öka sina ansträngningar att stimulera
gränsöverskridande forskning.

Majoriteten av ledamöterna och suppleanterna i
forskningsråden utses av elektorer, som i sin tur väljs av
fakulteternas ledamöter. När det gäller valproceduren, vilken
regleras i förordningen (SFS 1979:728) om elektorsförsamling
vid forskningsråd, har det ibland föreslagits att den på olika
sätt skulle förenklas och begränsas. I propositionen framhålls
att det är av stor vikt att ledamöterna i ett forskningsråd har
bred förankring i forskarvärlden. Enligt regeringens mening
ligger det därför ett stort värde i att samtliga i en fakultet
ingående disputerade forskare och lärare ges möjlighet att i
val påverka sammansättningen av ledamöter i forskningsråden. De
gällande bestämmelserna ger universitets- och
högskolestyrelserna goda möjligheter att ge elektorsvalen den
praktiska utformning som är den mest ändamålsenliga, exempelvis
genom anordnande av poströstning, anförs det i propositionen.

Regeringen tar i anslutning till sina överväganden om
forskningsrådsorganisationen upp frågan om långsiktighet i
forskningen i ett speciellt hänseende. Med hänvisning till de
behov som kan föreligga av garanterad medelstilldelning för
viss grundläggande forskning föreslår regeringen att det skall
bli möjligt för forskningsråden att besluta om stöd för en
sexårsperiod. Idag kan råden besluta om beviljande av medel
avseende treårsperioder. Det bör ankomma på regeringen att ange
vilken högsta andel av rådens anslag som får bindas av
fleråriga beslut.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen
förordat i fråga om bemyndigande för forskningsråden och
Forskningsrådsnämnden (FRN) att besluta om medelstilldelning
för högst sex år.

Under förevarande avsnitt av propositionen föreligger i
övrigt inget ärende till riksdagen.

Forskningsrådsnämnden

Mot bakgrund av att FRN har ett särskilt ansvar för
gränsöverskridande forskning inom områden som är angelägna från
samhällets synpunkt anser regeringen att nämnden bör kunna få i
viss mån förändrade uppgifter.

Regeringen föreslår att nämndens verksamhet skall
koncentreras till att ge stöd till områden som i breda termer
anges av riksdag och regering. Med hänvisning till att
universitetens och högskolornas forskningsinformation bör
förstärkas, föreslås att medel för ändamålet (10 miljoner
kronor) förs över från FRN:s anslag till anslaget Vissa
särskilda utgifter för forskningsändamål. Även i fortsättningen
bör dock FRN ha ansvar för nationella informationsinsatser.
Regeringen föreslår -- i avsnittet Vissa anslagstekniska frågor
-- även förändringar i vad avser FRN:s fördelning av medel för
dyrbar utrustning. Detta senare förslag tar utskottet upp
längre fram (s.62 f.).

Regeringen anser att FRN genom omfördelning inom sitt anslag
bör fördubbla sina insatser för kvinno- och
jämställdhetsforskning. I enlighet med förslag från FRN bör en
gästprofessur i kvinnoforskning med inriktning på
naturvetenskap inrättas vid nämnden. Den bör enligt
propositionen finansieras genom omfördelning inom nämndens
anslag.

FRN bör öka insatserna för ungdomsforskning genom att FRN
avsätter ytterligare 500000kr härför.

Regeringen föreslår att FRN får ett fortsatt ansvar för
longitudinell forskning, särskilt interdisciplinär sådan med
inriktning på psykosociala frågeställningar.

Nämnden bör genom omfördelning kunna finansiera vissa
insatser inom energisystemområdet.

Då det är viktigt att forskarutbildningen ökar också inom
områden som FRN stöder, bör enligt regeringen nämnden inom
ramen för de medel som den disponerar fortsättningsvis avsätta
belopp för stöd till studiefinansiering inom forskarutbildning.

Regeringen begär ett godkännande av vad den i avsnittet
Slutsatser förordat beträffande Forskningsrådsnämnden. Vidare
föreslår regeringen att riksdagen till Forskningsrådsnämnden:
Forskning och forskningsinformation för budgetåret 1993/94
anvisar ett reservationsanslag på 83006000 kr samt
godkänner de riktlinjer för resurserna för budgetåren 1994/95
och 1995/96 som angetts i propositionen, nämligen oförändrade
resurser. Under anslaget Forskningsrådsnämnden: Förvaltning
beräknar regeringen ett ramanslag på 8936000kr samt begär
att riksdagen godkänner de riktlinjer för de närmast följande
två åren som angetts, nämligen oförändrade resurser.

Ett par motioner tar upp frågan om sammansättningen av
FRN:s styrelse. I motion 1992/93:Ub128 (s) yrkande 43
begärs ett uttalande av riksdagen om principen för
sammansättningen. Den bör även fortsättningsvis vara att
gruppen samhällsföreträdare, främst riksdagsledamöter, skall
utgöra majoriteten i nämnden och att företrädarna såsom
hittills har att utse vetenskapliga ledamöter. Ett likartat
förslag framförs i motion 1992/93:Ub132 (fp) yrkande 1.

Utskottet konstaterar att något förslag om förändrad
sammansättning av FRN:s styrelse inte lagts fram av regeringen.
Mot bakgrund av de båda nu förevarande yrkandena vill utskottet
betona att de hittillsvarande principerna för styrelsens
sammansättning skall ligga fast. Med det anförda avstyrker
utskottet yrkandena.

Enligt motion 1992/93:Ub128 (s) yrkande 47 innebär
regeringens förslag beträffande inriktningen av FRN:s
arbete att nämndens möjligheter att ta egna initiativ och på
eget ansvar identifiera och stödja angelägen forskning minskas.
Förslaget bör därför avvisas. Goda möjligheter till
självständiga initiativ och nysatsningar i begränsad skala är
väsentliga förutsättningar för en av FRN:s viktigaste
uppgifter, nämligen att bidra till ökad pluralism och vitalitet
i forskningen genom att fånga upp nya, ofta tvärvetenskapliga,
frågeställningar. Yrkande 2 i motion 1992/93:Ub132 (fp) är av
likartad innebörd. Motionären menar att regeringens förslag
innebär att FRN:s möjligheter att bidra till pluralism och
förnyelse inskränks i takt med att de fria medlen minskar.

Som framgått av det föregående har FRN ett särskilt ansvar
för gränsöverskridande forskning inom områden som är angelägna
från samhällets synpunkt. Utskottet har inget att erinra mot
vad regeringen nu förordar, nämligen att verksamheten vid
nämnden koncentreras till att ge stöd till områden som i breda
termer anges av riksdag och regering. I propositionen anges ett
antal sådana ämnesområden. Utskottet har kortfattat redogjort
för dessa. Utskottet, som i det följande särskilt tar upp
regeringens förslag om en gästprofessur i kvinnoforskning med
inriktning på naturvetenskap, har inget att erinra mot vad
regeringen förordat i nu berört avseende och föreslår därmed
att motion 1992/93:Ub128 yrkande 47 och 1992/93:Ub132 yrkande 2
avslås.

I motionerna 1992/93:Ub114 (s), 1992/93:Ub132 (fp) yrkande 3
och 1992/93:Ub144 (c) begärs ett tillkännagivande av
riksdagen om vad i motionerna anförs om FRN:s
forskningsinformation. Motionärerna motsätter sig den
föreslagna ändringen i FRN:s nuvarande uppgift när det gäller
forskningsinformationen och åberopar att FRN byggt upp en
omfattande kompetens på området, som riskerar att gå förlorad.
Enligt motion 1992/93:Ub132 föreligger en risk i den föreslagna
överföringen av medlen till ett annat anslag för att användas
för universitetens och högskolornas forskningsinformation, då
denna kan användas i eget rekryteringssyfte. Enligt den
förstnämnda motionen bör inte bara 10 miljoner kronor återföras
till FRN, dess anslag bör även tillföras medel för
löntagarorganisationernas samarbete med universitet och
högskolor för kunskapsspridning.

Även i motionerna 1992/93:Ub121 (v) yrkande 35 och
1992/93:Ub128 (s) yrkande 44 delvis avstyrks med likartade
motiveringar förslaget om ändring i FRN:s
informationsverksamhet. I den senare yrkas i denna del att
riksdagen anslår 10 miljoner kronor till FRN:s
forskningsinformation och 7 miljoner kronor för spridning av
forskningsinformation med syfte att forskningsresultat skall
kunna utnyttjas inom arbetslivet. Även i den förra motionen
yrkas att riksdagen anvisar 10 miljoner kronor till FRN:s
verksamhet utöver vad regeringen föreslagit.

Utskottet, som återkommer i det följande till
medelsberäkningen under anslaget till FRN, vill med anledning
av regeringens förslag och motionerna anföra följande.

Utskottet instämmer i vad motionärerna har anfört om FRN:s
insatser hittills när det gäller att sprida information om
forskning. Det finns all anledning att uppskatta nämndens
kompetens och erfarenhet på området.

Utskottet delar emellertid regeringens uppfattning att det nu
bör läggas ett större ansvar på universitet och högskolor att
ansvara för forskningsinformationen och att därmed även vissa
särskilda medel bör avsättas för ändamålet. Dessa avses
fördelas av regeringen till universitet och högskolor. Av
propositionen framgår att effekterna på läroanstalternas arbete
med forskningsinformation kommer att bli föremål för en
särskild uppföljning. FRN bör, anför regeringen, även i
fortsättningen ha ansvar för nationella informationsinsatser,
för vilka FRN kommer att ha särskilda medel. Det kan enligt vad
utskottet inhämtat röra sig om insatser riktade till skolor,
ungdomar och om insatser för populärversioner av
forskningsresultat till medborgarna. Utskottet vill också peka
på att alla forskningsråd inom sina ramar har ansvar för att
informera om forskningsinsatsernas resultat. Regeringen bör
noga följa hur råden uppfyller detta sitt informationsansvar
och delge riksdagen detta i nästa forskningsproposition.

Utskottet tillstyrker vad regeringen förordat om FRN:s
forskningsinformation, och riksdagen föreslås sålunda avslå
motionerna 1992/93:Ub114, 1992/93:Ub121 yrkande 35 i denna
del, 1992/93:Ub128 yrkande 44 i denna del, 1992/93:Ub132
yrkande 3 och 1992/93:Ub144.

I motionerna 1992/93:Ub128 (s) yrkande 26 och 1992/93:Kr7 (s)
yrkande 5 begärs tillkännagivande av riksdagen om
intensifierade insatser för ungdomsforskning. Motionärerna
åberopar satsningar som gjordes i den förra forskningspolitiska
propositionen, som möjliggjort att en mer mångfacetterad
forskning har uppnåtts. Det är av stor vikt att denna mångfald
kan bibehållas och stödjas även i fortsättningen. I motion
1992/93:Ub128 (s) yrkande 44 i denna del föreslås att 7,5
miljoner kronor avsätts för bl.a. forskning om ungdomars
levnadsförhållanden.

Av propositionen framgår att FRN i samband med 1990 års
forskningspolitiska beslut fick i uppdrag att fördela medel
till ungdomsforskning. För budgetåret 1992/93 avsätter FRN
drygt 4 miljoner kronor för detta ändamål. Från de
ungdomsforskningscentra som byggts upp redovisas övervägande
positiva erfarenheter. I propositionen noteras att flera
forskarstuderande arbetar med avhandlingsprojekt inom
ungdomsforskningens område. Utskottet anser liksom motionärerna
att det är angeläget att det görs insatser för ungdomsforskning
och erinrar om att regeringen -- vilket redan framgått -- anser
att FRN bör avsätta ytterligare en halv miljon kronor för denna
forskning. Härutöver avser regeringen att från trettonde
huvudtitelns (Civildepartementet) anslag E 2. Bidrag till
central och lokal ungdomsverksamhet m.m. ställa en halv miljon
kronor till FRN:s förfogande för ändamålet. Utskottet
konstaterar att FRN därmed kan stödja forskning om ungdom med
minst 5 miljoner kronor.

Utskottet anser att motionärernas önskemål beträffande
ungdomsforskningen i huvudsak är tillgodosett med de åtgärder
som redovisats i propositionen och som utskottet ställer sig
bakom. Utskottet avstyrker därför bifall till motionerna
1992/93:Ub128 yrkandena 26 och 44, det senare yrkandet i denna
del, samt 1992/93:Kr7 yrkande 5.

Som utskottet redan har redovisat föreslår regeringen att
en gästprofessur i kvinnoforskning med inriktning på
naturvetenskap inrättas vid FRN.

Utskottet tillstyrker förslaget såvitt avser själva
inrättandet av gästprofessuren, men anser att den bör inriktas
mot teknik och naturvetenskap samt placeras vid Universitetet i
Linköping och ingå i den temaorienterade forskningen vid Tema
Teknik och Social Förändring (Tema T). För ändamålet bör 1
miljon kronor föras över från anslaget E 15.
Forskningsrådsnämnden: Forskning och forskningsinformation och
för en femårsperiod anvisas under anslaget till Universitetet i
Linköping: Forskning och forskarutbildning. Utskottet, som
återkommer till beräkningen av anslagen till
Forskningsrådsnämnden och Universitetet i Linköping föreslår
att riksdagen med anledning av regeringens förslag under
Slutsatser som sin mening ger regeringen detta till känna.

I övrigt har utskottet inget att erinra mot vad regeringen
förordat beträffande Forskningsrådsnämnden.

När det gäller medelsberäkningen under anslaget E 15.
Forskningsrådsnämnden: Forskning och forskningsinformation har
regeringen beräknat 83006000kr för budgetåret 1993/94
samt oförändrat anslag för återstoden av planeringsperioden.
Dock avses medel för verksamheten vid Kollegiet för
samhällsforskning, SCASSS, föras över till Universitetet i
Uppsala inför det sista året i perioden. I anslagsbeloppet för
budgetåret 1993/94 ingår 3 miljoner kronor för dyrbar
vetenskaplig utrustning.

I motion 1992/93:Ub128 (s) yrkande 44 i denna del föreslås,
som redan framgått, att riksdagen anvisar 24500000 kr mer
än vad regeringen föreslagit. Av förstärkningen avser 10
miljoner kronor FRN:s forskningsinformation, 7 miljoner kronor
spridning av sådan information om forskningsresultat som kan
nyttjas inom arbetslivet samt 7,5 miljoner kronor bl.a.
forskning om kooperation, folkrörelser och ungdomars
levnadsförhållanden. I samma motion yrkande 46 föreslås att
medel för dyrbar vetenskaplig utrustning inte skall beräknas
under detta anslag. Med hänvisning till att samhällets
särskilda stöd via FRN till forskning på kooperationens område
upphörde i och med budgetåret 1991/92 begärs i motion
1992/93:Ub153 (s) ett tillkännagivande av riksdagen om vad i
motionen anförts om stödet till kooperationsforskning. Enligt
förslag i motion 1992/93:Ub121 (v) yrkande 35 i denna del bör
10 miljoner kronor anvisas utöver regeringens förslag.

Utskottet har i det föregående förordat att den av regeringen
föreslagna gästprofessuren i kvinnoforskning skall placeras i
Linköping och att motsvarande medel (1 miljon kronor) skall
föras över från förevarande anslag till Universitetet i
Linköping.

I övrigt hänvisar utskottet till sina ställningstaganden i
det föregående beträffande Forskningsrådsnämnden och föreslår
att riksdagen för budgetåret 1993/94 anvisar 82006000kr.

Beträffande förslaget om stöd till kooperationsforskning,
hänvisar utskottet till sin motivering i det föregående
(s.44) för avslag på motion 1992/93:Ub656 om forskning i
kooperativa frågor vid Högskolan i Östersund.

Utskottet tillstyrker de i propositionen angivna riktlinjerna
för resurserna för budgetåren 1994/95 och 1995/96 med den
ändring som följer av den nu av utskottet förordade
minskningen. Motionärernas förslag om ökade resurser för
nämnden bör avslås av riksdagen.

Såvitt avser anslaget Forskningsrådsnämnden: Förvaltning
tillstyrker utskottet såväl det av regeringen föreslagna
anslagsbeloppet som de i propositionen angivna riktlinjerna för
resurserna för de båda närmast följande budgetåren, vilka
innebär en oförändrad nivå.

Utskottet behandlar till sist i detta avsnitt yrkande 5 i
motion 1992/93:Ub127 (s), vari föreslås att riksdagen skall
anslå 2 miljoner kronor till Högskolan i Örebro för
verksamheten vid Centrum för kommunikationshandikapp. Detta
är en relativt nybildad nätverksorganisation som samordnar FoU
inom området kommunikationshandikapp i landet. Motionärerna
åberopar att förutsättningarna för att bedriva forskning inom
området är särskilt gynnsamma i Örebro.

Utskottet vill med anledning av motionen understryka
betydelsen av forskning och utveckling på handikappområdet och
konstaterar att det i Örebro ges goda förutsättningar för sådan
verksamhet. Som påpekas i motionen är flera verksamheter
förlagda till Örebro vilka spelar en viktig roll för döva och
hörselskadade och deras möjligheter till utbildning. Liksom
regeringen konstaterar utskottet att olika nätverk och
centrumbildningar har skapat nya möjligheter för en positiv
utveckling av interdisciplinär handikappforskning.

Utskottet är emellertid inte nu berett att tillstyrka
yrkandet.

Temaorienterad forskning

Temaorienterad forskning är gränsöverskridande
vetenskaplig verksamhet som tar sin utgångspunkt i olika
forsknings- eller problemområden. Den bedrivs vid Universitetet
i Linköping och utgör en sektion av den filosofiska fakulteten
samt leds av ett temaråd. Verksamheten är uppdelad på fem
teman. Forskning och forskarutbildning har bedrivits vid Tema
Teknik och Social Förändring (Tema T) samt Tema Vatten i Natur
och Samhälle (Tema V) sedan år 1980. Året därefter tillkom två
teman: Tema Hälso- och Sjukvården i Samhället (Tema H) och Tema
Kommunikation (Tema K). Det femte temat, Tema Barn (Tema B),
inleddes år 1988.

Universitetsstyrelsen och temarådet har föreslagit ett nytt
forskarutbildningsprogram benämnt Natur-teknik-samhälle.

Om temarådet vill skapa ett nytt forskarutbildningsprogram
kring grundläggande frågor om naturen och det moderna
samhället, anser regeringen att detta bör ske genom
omfördelning av tillgängliga resurser. Vidare tillstyrker
regeringen att universitetet undersöker förutsättningarna för
ett nytt tema om etnicitet. Detta bör ske inom befintliga
ramar. Regeringen föreslår att till temaorienterad forskning
anvisas sammanlagt 42434000kr och oförändrade resurser
för de därpå två följande budgetåren. Regeringen återkommer
till medelsberäkningen under anslaget till Universitetet i
Linköping.

Utskottet har i det föregående föreslagit att medel (1 miljon
kronor) tillförs den temaorienterade forskningen vid Tema
Teknik och Social Förändring för en gästprofessur i
kvinnoforskning med inriktning på teknik och naturvetenskap.
Den temaorienterade forskningen bör sålunda anvisas sammanlagt
43434000kr för budgetåret 1993/94. Utskottet har i övrigt
inget att erinra mot vad regeringen förordat beträffande den
temaorienterade forskningen.

5. Jämställdhet. Kvinnoforskning

I de forskningspropositioner som har lagts fram under
1980-talet har jämställdhetsforskning hört till de områden som
prioriterats. Vid Universitetet i Göteborg inrättades år 1982
en professur i kvinnohistoria. Genom 1984 års
forskningspolitiska beslut tillkom fem forskartjänster i
jämställdhetsforskning vid Humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet (HSFR). Ytterligare en sådan tjänst har senare
inrättats där. Sedan den 1 juli 1987 finns vidare vid rådet en
gästprofessur för framstående kvinnlig forskare (Kerstin
Hesselgrens professur).

Vid riksdagens forskningspolitiska beslut våren 1990 beslöts
om ökat stöd till kvinno- och jämställdhetsforskningen dels
genom resursförstärkning till fora för kvinnliga forskare
och kvinnoforskning, dels genom inrättande av tre professurer i
kvinno- och jämställdhetsforskning, varav två inom
samhällsvetenskaplig och en inom medicinsk fakultet. Mot
bakgrund av förslaget i den då föreliggande propositionen att
lägga ned Delegationen för jämställdhetsforskning (JÄMFO) och
med anledning av ett antal motioner beslöt riksdagen att
tillföra Forskningsrådsnämnden (FRN) ytterligare medel för att
stödja kvinno- och jämställdhetsforskning.

Hösten 1992 antog riksdagen en ny högskolelag (1992:1434). I
denna föreskrivs uttryckligen att jämställdhet alltid skall
iakttas i högskolornas verksamhet (5§). I specialmotiveringen
anför lagstiftaren att bestämmelsen inskärper en skyldighet att
i alla sammanhang i verksamheten vid våra universitet och
högskolor se till att inte någon missgynnas på grund av sitt
kön. Upprätthållandet av regeln har setts som en av
förutsättningarna för en god utveckling vid våra lärosäten.

I den nu föreliggande propositionen konstaterar regeringen
att alltför få kvinnor idag deltar i forskning och
forskarutbildning. Det är ett jämställdhetsproblem, men också
ett kvalitetsproblem. Värdefull förmåga går förlorad för
forskningen genom den könsmässiga snedrekryteringen.

I propositionen (s.173f.) redovisas en del statistiska
uppgifter om fördelningen mellan fakulteterna och andelen
kvinnor när det gäller nyantagna forskarstuderande och avlagda
doktorsexamina och hur den förändrats från 1981/82 till
1991/92. Där ges också en redovisning av den genomsnittliga
nettostudietiden (medianantal läsår) för dem -- män resp.
kvinnor -- som avlade doktorsexamen 1990/91 och medelåldern
för dem som avlade doktorsexamen läsåret 1990/91. Det framgår
bl.a. att andelen kvinnor bland de nyexaminerade doktorerna
ökade från 18% till 29% under tioårsperioden. Under samma
tid steg andelen kvinnor bland de nyantagna forskarstuderande
från 28% till 35%. Kvinnorna är sålunda fortfarande i klar
minoritet totalt sett, även om det finns stora skillnader
mellan fakulteterna. Kvinnornas andel bland de nydisputerade
har ökat vid alla fakulteter utom teologisk och juridisk. Den
mest markanta ökningen har skett inom medicinsk fakultet. Där
utgjorde de kvinnliga doktoranderna 44% av de nyintagna
läsåret 1991/92 och svarade för en tredjedel av doktorsexamina
samma år. Inom teknisk fakultet har kvinnornas andel bland de
nyintagna nästan fördubblats sedan 1981 och uppgick läsåret
1991/92 till 23%. Kvinnornas andel av avlagda doktorsexamina
vid teknisk fakultet läsåret 1991/92 var 23%.

Fördelningen mellan kvinnor och män bland universitets- och
högskolelärarna har ändrats ytterst litet de senaste åren.
Under perioden 1987--1991 har andelen kvinnor bland
forskarassistenterna legat något över 20%. Under samma tid
har kvinnornas andel bland dem som avlagt doktorsexamen ökat
från 24% till 29%. Inom tjänstekategorin högskoleadjunkt
har andelen kvinnor varit drygt 40%. Bland högskolelektorerna
har andelen kvinnor stigit från 17 till 19%. Andelen
kvinnliga professorer ligger på en fortsatt synnerligen låg
nivå; en ökning från 5 till 6% kan noteras för denna grupp
under perioden 1987--1991.

I propositionen framhålls att en stor outnyttjad
begåvningsreserv finns bland kvinnorna.

Chefen för Utbildningsdepartementet tillsatte i juni 1992 en
arbetsgrupp, den s.k. JÄST-gruppen, med uppgift att lämna
förslag till åtgärder som på kort och lång sikt förbättrar
jämställdheten inom högre utbildning och forskning. Med
utgångspunkt i rapporter från JÄST-gruppen och FRN föreslår nu
regeringen ett tiopunktsprogram som i korthet innebär följande.

Rådet för grundläggande högskoleutbildning anvisas 5 miljoner
kronor årligen under treårsperioden för insatser i syfte att
främja jämställdheten.

För särskilda åtgärder i syfte att främja jämställdheten vid
universitet och högskolor avsätts 7,75 miljoner kronor årligen
under treårsperioden.

FRN:s projektmedel för kvinno- och jämställdhetsforskning
fördubblas genom omprioriteringar inom FRN:s anslag.

Anslaget till Högskolan i Luleå ökas med 1 miljon kronor för
forskning och forskarutbildning inom området genus och teknik.

En gästprofessur i kvinnoforskning med inriktning på
naturvetenskap inrättas vid FRN. Den finansieras genom
omprioriteringar inom FRN:s anslag.

Ett nationellt jämställdhetspris om 250000kr instiftas.

Återstående utbildningsbidrag omvandlas till
doktorandtjänster. Genom de sociala förmåner som är förenade
med innehav av tjänst är förändringen av betydelse för
jämställdheten.

Vissa riktlinjer ges för den närmare fördelningen av
studiefinansieringen i syfte att prioritera områden med stora
inslag av kvinnliga studerande.

En samlad utvärdering skall göras av de projekt som bedrivits
på senare år inom universitet och högskolor med sikte på ökad
jämställdhet.

Chefen för Utbildningsdepartementet avser att hålla ett
seminarium med landets kvinnliga professorer och andra kvinnor
engagerade i vetenskapligt arbete. Syftet med seminariet är att
samla in erfarenheter, synpunkter och idéer och att stimulera
det programarbete som avses bli finansierat med de medel om
7,75 miljoner kronor som nämnts i det föregående.

Jämställdhetsarbetet kommer också att beaktas i det pågående
arbetet med förändringar avseende anslagssystemet för forskning
och forskarutbildning.

Utskottet konstaterar liksom regeringen att det är alldeles
för få kvinnor som idag ägnar sig åt forskning. Även om
tendensen, som framgår ovan, är positiv, har utvecklingen gått
mycket långsamt och fortfarande är takten alltför långsam.
Trots att den första kvinnan disputerade år 1883, var andelen
kvinnor som disputerade i början av 1960-talet endast ca 15%.
Nu, i början av 1990-talet, är ca 30% av dem som disputerar
kvinnor. Till detta kommer att andelen examinerade kvinnliga
doktorer inom vissa vetenskapsområden fortfarande är mycket
liten, t.ex. det tekniska. Andelen kvinnor i traditionell
högskoleutbildning, som utgör basen för rekryteringen till
forskarutbildningen, är sedan mitten av 1980-talet något högre
än andelen män, 55%.

Utskottet finner sammantaget de av regeringen föreslagna
åtgärderna tillfredsställande. Vissa förslag under
tiopunktsprogrammet har regeringen lagt fram för riksdagens
prövning i skilda avsnitt av propositionen. De behandlas av
utskottet i motsvarande avsnitt i detta betänkande. I det
föregående har utskottet behandlat forskarutbildningen och de
motioner som väckts med anledning därav (s. 33 f.). Likaså har
utskottet i det föregående behandlat förslag om FRN:s
verksamhet (s.53), där utskottet föreslår en förändring av
regeringens förslag om gästprofessuren i kvinnoforskning. Denna
professur med inriktning mot teknik och naturvetenskap bör
enligt utskottet placeras vid Universitetet i Linköping mot
bakgrund av att där finns utbildning av lärare i teknik samt en
teknisk högskola och att det i fortsättningen inte skall
tillsättas professorer vid forskningsråden (utskottet
återkommer till detta senare i det följande, s. 68). Utskottet
behandlar i det följande anslaget E 13. Vissa särskilda
utgifter för forskningsändamål, under vilket anslag bl.a.
anvisas medel för fora för kvinnliga forskare och för åtgärder
för jämställdhet inom universitet och högskolor.

Det är också med uppskattning som utskottet kan konstatera
att fora/centra för kvinnliga forskare fungerar som nätverk för
de kvinnliga forskarna. De olika former av utåtriktad
verksamhet och nätverksarbete som fora/centra bedriver --
framhålls det i propositionen -- är av stor betydelse för
rekrytering av kvinnor till forskarstudier och forskning samt
för att förbättra arbetsvillkoren för kvinnliga forskare och
forskarstuderande. Fora/centra är också av stort värde för
kvinno- och jämställdhetsforskningens fortsatta utveckling.
Utskottet går i det följande närmare in på vad som menas med
denna forskning med anledning av några motioner, som utskottet
nu tar upp till behandling.

I motion 1992/93:Ub128 (s) anförs att forskningens förändring
i mer könsmedveten inriktning innebär ett kreativt nytänkande,
som kan bidra till ett bättre samhälle, där båda könens kunskap
och erfarenheter kan tas till vara. Motionärerna vill
understryka vikten av att forskarsamhället tillför ökad kunskap
om förhållanden av betydelse för ett gott liv för både kvinnor
och män. Därför får könsperspektivet aldrig begränsas till den
s.k. kvinnoforskningen. Kvinno- och jämställdhetsforskningen
skall i stället vara pådrivande i en utveckling mot att
könsperspektivet beaktas av det samlade forskarsamhället.
Erfarenheterna från kvinnoforskningen visar att en
särredovisning av kvinnor och män röjer mönster, som eljest
inte kommer fram. På de allra flesta områden är kvinnors och
mäns villkor olika, olika beslut påverkar kvinnor och män på
olika sätt. I motionen anges en rad områden, där detta synsätt
bör göra sig gällande. Exempelvis måste kvinnors hälsa,
kvinnosjukdomar och mäns och kvinnors biologiska skillnader
ägnas ökad uppmärksamhet inom medicinsk forskning. Motionärerna
begär att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av ett könsperspektiv i
forskningen (yrkande 11).

Liknande tankegångar beträffande forskningen om sjukdomars
uppkomst och förekomst återkommer i motion 1992/93:Ub612 (s),
där det påpekas att det många gånger visat sig att den aktuella
forskning som finns gäller män och att man sedan förutsätter
att resultat och slutsatser kan överföras på kvinnorna. Det är
viktigt att kvinnoforskningen utvecklas och att
kvinnorepresentationen ökar i de organ som fördelar berörda
forskningsanslag. Enligt motion 1992/93:Ub106 (s) är det
viktigt att belysa och finna nya möjligheter för de
kunskapsbehov som samhälls- och arbetslivsförändringar skapar.
Enahanda och osjälvständiga rutinuppgifter försvinner alltmer.
Traditionella kvinnoarbetsuppgifter är säkert inte drömjobben
för flertalet kvinnor idag -- om de får möjlighet att välja
fritt. Att satsa på kvinnor är strategiskt viktigt för
näringsliv och samhälle. Universitet och högskolor måste ges i
uppdrag att bedriva forskning om kvinnors framtidsyrken och
identifiering av kunskapsbehov.

Utskottet instämmer till fullo i vad motionärerna anfört om
kvinnoforskningen och har inget att erinra mot vad som sägs om
betydelsen av ett könsperspektiv i forskningen. Utskottet anser
sig kunna konstatera att utvecklingen inom kvinno- och
jämställdhetsforskningen går i den riktning som är angiven i
motionerna. FRN har i sin fördjupade anslagsframställning
beskrivit områdets utveckling. Utskottet finner anledning att i
detta sammanhang kortfattat återge vad FRN anför.

Utvecklingen av kvinnoforskningen vid universiteten började
som "tilläggsforskning". Man har tidigare i allmänhet utgått
från männen som grupp och antagit att de erfarenheter männen
har också är kvinnornas. Kvinnoforskning som tilläggsforskning
kan då illustreras med frågor som: Får en historisk förändring
samma konsekvenser för båda könen? Kan man använda resultaten
från de blodtrycksmätningar man utsätter unga värnpliktiga män
för till att dra slutsatser som gäller gamla kvinnor? Har
automatiseringen av kontoren samma konsekvenser för kvinnor som
för män?

Kvinnoforskningen utgår numera från förhållandet mellan
könen. På engelska bedrivs därför den forskning som här är
aktuell inte längre som "kvinnoforskning" utan som "gender
research". Man utgår från könets och könsrelationernas stora
betydelse i samhällets utformning och för individerna. På
svenska har termen börjat användas bland kvinnoforskarna i
formen "genusforskning". Genusforskningen är inte bara en fråga
om att lägga till. Den anlägger ett nytt perspektiv --
könsrelationerna -- och tar fram nya fakta och påverkar annan
forskning. Den ger därmed i en del fall bättre forskning,
bättre information om verkligheten när det gäller båda könen,
än tidigare forskning gjort. Den definieras alltså som
kvinno/genusforskning inte av sitt objekt, utan av sitt
perspektiv. Som kvinnoforskarna ser det representerar
genusforskningen något nytt och fruktbart genom att ge en
helhetsbild.

Så långt FRN. Utskottet har i det föregående tillstyrkt
förslag om förstärkning av kvinno- och jämställdhetsforskning
och återkommer vid behandlingen av anslaget E13. Vissa
särskilda utgifter för forskningsändamål till frågan om medel
till fora för kvinnliga forskare. Enligt utskottets uppfattning
går utvecklingen i den aktuella forskningen i den av
motionärerna önskade riktningen och de perspektiv på forskning
över huvud taget som anläggs i motionerna förefaller vinna
terräng. Utskottet är angeläget om att förutsättningarna för en
fortsatt önskad utveckling alltmer förbättras, men anser inte
att särskilda uppdrag till universitet och högskolor skall ges
för viss forskning på området. Ej heller är det enligt
utskottet, mot bakgrund av vad FRN redovisat, påkallat att
riksdagen nu gör uttalanden om könsperspektiv i forskningen
eller om kvinnoforskning. Med hänvisning härtill bör riksdagen
avslå motionerna 1992/93:Ub106, 1992/93:Ub128 yrkande 11 och
1992/93:Ub612.

I flera motioner framställs krav på uttalande av riksdagen om
behovet av fler kvinnliga forskare. Andelen kvinnor inom
teknisk forskning måste bli väsentligt större under
planeringsperioden framhålls det i motion 1992/93:Ub128 (s)
yrkande 12. De bakomliggande faktorerna till att det vid vissa
fakulteter inte skett någon ökning av andelen forskarutbildade
kvinnor under senare år bör särskilt analyseras. Inom
utbildningsområden som omvårdnad och utbildning är andelen
kvinnliga studenter stor. Samtidigt är möjligheterna till
forskarutbildning få och andelen forskarutbildade lärare
anmärkningsvärt låg. Motionärerna kräver en betydande satsning
på forskarutbildning inom dessa områden. I motion 1992/93:Ub628
(fp) yrkande 1 begärs att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om att fler
kvinnor bör uppmuntras till forskarutbildning. För att få fler
kvinnor att engagera sig i forskning behövs enligt samma motion
yrkande 2 och motion 1992/93:A811 (c) yrkande 41 fler
doktorandtjänster.

Utskottet är överens med motionärerna om att det är mycket
angeläget att antalet kvinnliga forskare ökar. Kravet på fler
kvinnor i forskning och fler kvinnliga lärare på hög nivå är
inte bara att betrakta som en del i jämställdhetssträvandena,
det är också fråga om ett krav som bör ställas för att uppnå
högsta möjliga kvalitet i utbildning och forskning.
Forskarbegåvningar tas i stor utsträcknng inte till vara genom
den nuvarande könsmässiga snedrekryteringen.

Av de uppgifter som redovisats ovan framgår att det sker en
långsam men stadig ökning av andelen kvinnor inom
forskarutbildningen. Takten i förändringen måste enligt
utskottet öka. Det är därför med tillfredsställelse som
utskottet noterar de åtgärder som regeringen nu föreslår och de
ytterligare åtgärder som regeringen för sin del avser att vidta
utan att riksdagen behöver godkänna dem. Utskottet har i det
föregående redovisat det s.k. tiopunktsprogrammet, som bl.a.
innefattar omvandling av återstående utbildningsbidrag till
doktorandtjänster och att områden med stora inslag av kvinnliga
studerande skall prioriteras vid fördelningen av medlen för
studiefinansiering. Utskottet har i det föregående behandlat
regeringens förslag om forskarutbildningen och slagit fast att
utbildningsbidragen såsom studiestödsform snarast möjligt bör
avvecklas. Denna åtgärd är angelägen inte minst mot bakgrund av
de sociala rättigheter som är förknippade med innehav av
doktorandtjänst och att sådan tjänst liksom andra tjänster
kan uppehållas på deltid i samband med föräldraledighet.

Kvinnorna är särskilt underrepresenterade inom de
naturvetenskapliga och tekniska områdena, där behovet av fler
forskarutbildade är störst. Detta traditionella studiemönster
utgör ett problem när det gäller att öka antalet kvinnliga
doktorander. För att en ändring skall kunna komma till stånd
krävs enligt regeringen åtgärder i hela skolsystemet.
Regeringen har mot bakgrund härav beslutat genomföra ett
program -- framgår det av propositionen -- som täcker alla
nivåer från grundskolan till universitet och högskolor och som
syftar till att stimulera intresset för teknik och
naturvetenskap, inte minst bland kvinnorna. Utskottet vill
stryka under det angelägna i sådana insatser.

Utskottet noterar också att regeringen avser att göra
särskilda stimulansinsatser för kvinnliga doktorander vid
teknisk fakultet inom ramen för forskarutbildningsprogram i
samverkan med näringslivet.

Enligt utskottets uppfattning är samtliga nu förevarande
motionsyrkanden tillgodosedda med vad utskottet dels har
redovisat beträffande regeringens åtgärder i den nu aktuella
frågan, dels för egen del anfört. Med hänvisning härtill finner
inte utskottet att någon särskild riksdagens åtgärd med
anledning av yrkandena är påkallad. Riksdagen bör sålunda avslå
motionerna 1992/93:Ub128 yrkande 12, 1992/93:Ub628 yrkandena 1
och 2 samt 1992/93:A811 yrkande 41.

Med hänvisning till forskarassistenttjänsternas särskilda
betydelse för jämställdheten, eftersom de utgör den
huvudsakliga rekryteringsbasen för lektorat och professurer,
föreslås i motion 1992/93:Ub121 (v) yrkande 2 i denna del att
kvotering till dessa tjänster bör övervägas.

Utskottet konstaterar att motionärerna och regeringen är
överens om uppfattningen att forskarassistenttjänsterna har
en särskild betydelse för att främja jämställdheten. Regeringen
pekar på att kvinnornas andel bland forskarassistenterna,
22--23%, förblivit oförändrad sedan 1987, trots att deras
andel bland de nyutexaminerade doktorerna under samma tid
stigit från 23% till 29%. Av tiopunktsprogrammet framgår
att de medel, 7,75 miljoner kronor, som regeringen vill avsätta
för särskilda åtgärder i syfte att främja jämställdheten vid
universitet och högskolor bl.a. avser att främja åtgärder som
leder till en ökad andel kvinnor bland universitets- och
högskolelärarna. Inte minst gäller detta, framgår det av
propositionen, forskarassistenttjänsterna.

Utskottet är inte berett att tillstyrka förslaget om
överväganden beträffande kvotering av de aktuella tjänsterna. I
sammanhanget finns det skäl att erinra om vad utskottet anförde
i sitt betänkande tidigare under innevarande riksmöte
(1992/93:UbU3) med anledning av regeringens då framlagda
förslag till ny högskolelag och motioner om jämställdhet i
högskolan. Utskottet konstaterade att könsdiskriminering
gentemot anställda eller arbetssökande enligt
jämställdhetslagen är förbjuden. Vidare framhöll utskottet:

Dock är s.k. positiv särbehandling tillåten, t.ex. att
tillsätta en kompetent sökande av underrepresenterat kön trots
att han eller hon har sämre meriter än en medsökande av det
andra könet, under förutsättning att åtgärden är ett led i en
systematisk strävan att åstadkomma en jämn fördelning mellan
kvinnor och män på en arbetsplats.

Sedan flera år har det ansetts förenligt med gällande
bestämmelser att låta jämställdhetsintresset fälla avgörandet,
när flera sökande till en statlig tjänst bedöms vara jämbördiga
eller i det närmaste jämbördiga. Enligt 11 kap. 9 §
regeringsformen skall "vid tillsättning av statliga tjänster
avseende fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och
skicklighet". Jämställdhetsintresset betraktas då som en
ytterligare saklig grund. Enligt Jämställdhetsutredningen (SOU
1990:41 s. 222) har denna princip i en rad fall tillämpats i
regeringens praxis vid tillsättning av tjänster.

Riksdagen bör med hänvisning till vad utskottet anfört avslå
förevarande del av yrkande 2 i motion 1992/93:Ub121.

Frågan om forskning och forskarutbildning inom området
genus och teknik tas upp i motionerna 1992/93:Ub111 (s) och
1992/93:Ub133 (fp, s, c, kds, v) yrkande 3. I den förra
motionen anser man det olyckligt att de av regeringen
föreslagna medlen (1 miljon kronor) för forskning på området
endast skall avse Luleå. Motionärerna åberopar en
mångfacetterad verksamhet vid Universitetet i Linköping och
anser att en satsning i Linköping i linje med en av FRN gjord
utredning bättre motsvarar de krav samhället har anledning att
ställa på forskningen om genus och teknik. Med liknande
motivering föreslås i den senare motionen att medel motsvarande
en professors-/högskolelektorstjänst med inriktning mot genus
och teknik tilldelas såväl Universitetet i Linköping som
Högskolan i Luelå.

Utskottet har i det föregående vid behandlingen av FRN
föreslagit den ändringen i regeringens förslag om gästprofessur
vid FRN med inriktning på naturvetenskap att professuren
placeras i Linköping vid Tema Teknik och Social Förändring
(Tema T) med inriktning mot naturvetenskap och teknik och att
motsvarande medel anvisas under anslaget till Universitetet i
Linköping. Med hänvisning härtill och till den motivering för
åtgärden som utskottet tidigare anfört får motionärernas
önskemål anses tillgodosett, varför yrkandena bör avslås av
riksdagen.

I detta sammanhang behandlar utskottet ett par
motionsyrkanden som tar sikte på regeringens förslag att FRN
skall prioritera satsning på kvinno- och
jämställdhetsforskning. I motion 1992/93:Ub133 (fp, s, c, kds,
v) yrkande 1 är det olyckligt att det sker på bekostnad av
andra angelägna satsningar inom nämnden. Enligt motion
1992/93:A811 (c) yrkande 42 -- väckt under allmänna
motionstiden och således innan propositionen lades fram -- är
det nödvändigt med fortsatt stöd från FRN för
kvinnovetenskaplig forskning och jämställdhetsforskning.

Utskottet har i det föregående tillstyrkt vad regeringen
förordat beträffande FRN:s prioriteringar inom sin verksamhet
med den förändring beträffande gästprofessuren i
kvinnoforskning som redovisats i det föregående. Likaså har
utskottet i det föregående framhållit sin uppfattning om hur
angelägen den ifrågavarande forskningen är. Mot bakgrund av det
statsfinansiella läget är utskottet inte berett att nu
tillstyrka ett tillkännagivande om ytterligare medel till FRN
för ändamålet. Utskottet avstyrker med detta motionerna
1992/93:Ub133 yrkande 1 och 1992/93:A811 yrkande 42.

6. Dyrbar vetenskaplig utrustning

Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning anvisas
innevarande budgetår under den i utrustningsplanen uppförda
kostnadsramen Dyrbar vetenskaplig utrustning under anslaget G
1. Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna
m.m. För vartdera budgetåret 1993/94 och 1994/95 finns
kostnadsramar m.m. uppförda. Medlen fördelas av FRN till
utrustningsobjekt med en kostnad överstigande 300000kr.
Medlen fördelas efter bl.a. beredning i en kommitté där
representanter för forskningsråden ingår.

Av propositionen framgår att flera forskningsråd i de
fördjupade anslagsframställningarna har föreslagit att
kostnadsgränsen höjs och/eller att medel överförs till
forskningsråden. Fördelningen av medel till dyrbar vetenskaplig
utrustning har fungerat väl inom FRN. Emellertid finns det
enligt regeringen svagheter i systemet. En sådan är att det
inte finns en direkt koppling mellan forskningsrådens bedömning
av bidrag till projekt och bedömningen av medel till dyrbar
utrustning och driftkostnader av den aktuella utrustningen.

Regeringen föreslår nu -- beträffande forskningsråden under
Utbildningsdepartementet -- att beslut om anslag till
utrustning upp till 2 miljoner kronor fortsättningsvis skall
fattas av råden och att medel i motsvarande mån skall överföras
från utrustningsanslaget till anslagen till de berörda
forskningsråden. Härigenom ges större möjlighet till en samlad
bedömning av projektstöd, stöd till utrustning och
driftkostnader. Under anslagen till berörda forskningsrådsorgan
föreslår regeringen medel anvisade i enlighet med förslaget.
För fördelning av FRN återstår 110 miljoner kronor under ett
nytt anslag Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning. För
övriga råd t.ex. sektorsråd och NUTEK föreslås i fortsättningen
samma regler som tidigare gälla, dvs. att gränsen för egen
bedömning är 300000 kr. För inköp av utrustning över den
gränsen skall FRN fördela och besluta.

I motion 1992/93:Ub128 (s) anförs att statsmakternas
möjlighet att överblicka behoven upphör genom regeringens
förslag. Vidare försvåras enligt motionärerna samordning av
prioritering och anslagsgivning som berör flera
forskningsfinansierande organ. Man förordar att riksdagen
avslår förslaget att överföra medel till tung vetenskaplig
utrustning från FRN till de andra forskningsråden. Dessutom bör
det därmed av FRN disponerade anslaget tillföras ytterligare 15
miljoner kronor (yrkande 46). Ett likartat förslag såvitt avser
FRN:s fördelning av medel till dyrbar vetenskaplig utrustning
framläggs i motion 1992/93:Ub132 (fp) yrkande 4 med
motiveringen att det nuvarande systemet har fungerat bra och
ger en maximal möjlighet till samordning mellan
forskningsråden.

Regeringen begär riksdagens godkännande av vad i
propositionen förordats beträffande dyrbar vetenskaplig
utrustning. Vidare föreslås att riksdagen under det nya
anslaget Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning för
budgetåret 1993/94 anvisar 110miljoner kronor samt att
riksdagen godkänner de riktlinjer för resurserna för de två
närmast följande åren som angetts i propositionen och som
innebär oförändrade resurser.

Utskottet noterar att förändringarna är kostnadsmässigt
neutrala.

Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen förordat om
hur medlen för dyrbar vetenskaplig utrustning skall anvisas och
tillstyrker även i övrigt vad regeringen föreslagit beträffande
dyrbar utrustning. Utskottet utgår från att det årliga nya
beställningsbemyndigande beträffande dyrbar vetenskaplig
utrustning som hittills har uttryckts genom den s.k. FRN-ramen
-- för budgetåren 1992/93--1994/95 tidigare fastställd till
218,4 miljoner kronor årligen i prisläget den 1 januari 1991 --
skall finnas kvar på motsvarande sätt. Riksdagen bör med detta
klarläggande godkänna de i propositionen angivna riktlinjerna
för resurserna för återstoden av planeringsperioden. Riksdagen
bör därjämte avslå motionerna 1992/93:Ub128 yrkandena 45 och 46
samt 1992/93:Ub132 yrkande 4.

Utskottet föreslår vidare att riksdagen anvisar det av
regeringen begärda beloppet för budgetåret 1993/94 under det
nya anslaget Medel för dyrbar utrustning.

Utskottet behandlar i detta sammanhang motion 1992/93:Ub617
(kds) -- väckt under allmänna motionstiden -- vari begärs ett
uttalande av riksdagen om investering i cyklotron i
Linköping. Motionären åberopar ett pågående cyklotronprojekt
i Linköping, vars förverkligande förutsätter att man förfogar
över en tillräckligt kraftfull cyklotron för bl.a.
tumörbehandling och strålbiologisk forskning. Motionären menar
att det rör sig om ett högteknologiskt projekt som borde ligga
i linje med regeringens uppfattning om hur exempelvis medlen
från löntagarfonderna kan användas.

Utskottet behandlade ett likartat motionsyrkande under
föregående riksmöte (mot. 1991/92:Ub560, bet. 1991/92:UbU16)
och anförde då att frågor om dyrbar vetenskaplig utrustning
handläggs inom forskningsrådsorganisationen. När det gäller
användningen av löntagarfondsmedlen för forskning anser
regeringen att det inte är en uppgift för regering och riksdag
att ge detaljerade anvisningar om forskningens inriktning
(prop. 1992/93:171). Utskottet ansluter sig till denna
bedömning och anser för sin del dessutom att riksdagen inte bör
uttala sig om enskilda forskningsprojekts behov av medel.
Fördelningen av medel som anvisas av riksdagen bör beslutas
efter beredning av sakkunniga organ. Motionen bör enligt
utskottets uppfattning avslås av riksdagen.

7. Vissa infrastrukturella frågor m.m.

Informationsförsörjning

I propositionen (s.202f.) redovisar regeringen
översiktligt verksamheten vid universitets- och
högskolebiblioteken, Kungl. biblioteket (KB) och Statens
psykologisk-pedagogiska bibliotek (SPPB).
Informationsförsörjningens betydelse för forskningen, oavsett
forskningsområde, framhålls. Den tekniska utvecklingen gör det
idag möjligt för forskaren att i stor utsträckning själv
svara för sin informationsförsörjning. Forskare kan, åtminstone
på vissa områden, utnyttja databaser från hela världen och i
många fall beställa kopior av originaldokumenten.

Regeringen framhåller att universitet och högskolor måste ta
sitt ansvar att sörja för tillräckliga anslag till bibliotek
och lokala nätverk och för god anknytning till nationella och
internationella nätverk och databaser. Detta är en
förutsättning för att framgångsrik forskning skall kunna
bedrivas och forskarutbildningen leda till en kraftig ökning av
antalet avlagda doktorsexamina.

Under anslaget till KB beräknas medel bl.a. till arbetet med
att bevara äldre material (2 miljoner kronor) samt till ett
projekt tillsammans med Riksarkivet och Arkivet för ljud och
bild som syftar till att utreda metoder för att på lång sikt
bevara i första hand elektroniska dokument (1 miljon kronor).
Under anslaget beräknas även medel till Stiftelsen Svenska
barnboksinstitutet (3,1 miljoner kronor). Sammanlagt begär
regeringen till KB 90728000kr för budgetåret 1993/94.
Vidare föreslås att riksdagen godkänner de riktlinjer för de
två närmast följande budgetåren som anges i propositionen.

I motion 1992/93:Ub123 (v) anförs bl.a. att
forskningsverksamheten vid Stiftelsen Svenska
barnboksinstitutet (SBI) bör stärkas. Motionärerna åberopar
SBI:s anslagsframställning vari man bl.a. begärt medel för
forskning om barn- och ungdomslitteratur samt permanentning av
en litteraturpedagogtjänst.

Utskottet anser att verksamheten vid SBI är viktig och finner
det angeläget att det ges goda förutsättningar för fortsatt
forskning om barnlitteratur vid institutet. Utskottet föreslår
därför att sammanlagt 1 miljon kronor anvisas till SBI under
anslaget till KB under planeringsperioden. För budgetåret
1993/94 bör sålunda 333000kr under KB:s anslag avse en
förstärkning av resurserna till SBI. Samma ökning av SBI:s
resurser bör beräknas för vart och ett av de två återstående
åren av planeringsperioden. Den föreslagna förstärkningen till
SBI bör finansieras genom en överföring av motsvarande belopp
från anslaget E 13. Vissa särskilda utgifter för
forskningsändamål.

Med hänvisning till det anförda bör riksdagen med anledning
av propositionen och motion 1992/93:Ub123 till Kungl.
biblioteket för budgetåret 1993/94 anvisa 91061000kr.
Riksdagen bör godkänna de av regeringen angivna riktlinjerna
för resurserna för budgetåren 1994/95 och 1995/96 --
oförändrade resurser -- med den ändring som följer av vad
utskottet föreslår beträffande mera medel till
Barnboksinstitutet.

Regeringen beräknar under anslaget till Statens
psykologisk-pedagogiska bibliotek för budgetåret 1993/94
5992000kr. Utskottet har inget att erinra mot
medelsberäkningen och föreslår att riksdagen anvisar det av
regeringen föreslagna anslagsbeloppet. Utskottet har ej heller
något att erinra mot vad regeringen angett såsom riktlinjer
för resurserna för de närmast följande två åren, nämligen
oförändrade resurser.

Pliktleveranser

Lagen (1978:487) om pliktexemplar av skrifter och ljud- och
bildupptagningar innebär att exemplar av i stort sett allt som
trycks och förläggs i Sverige skall levereras till KB och
samtliga universitetsbibliotek (sammanlagt sju exemplar). KB
har i egenskap av nationalbibliotek skyldighet att bevara allt
inlevererat material. Universitetsbiblioteket i Lund har
dessutom skyldighet att bevara det s.k. nationella
reservexemplaret.

I propositionen redogör regeringen för förslag från
Utredningen om reglerna för bevarande av skrifter och ljud- och
bildupptagningar (Pliktleverans, SOU 1992:92). Utredningen
föreslår bl.a. att den bestämmelse om bevarande för framtiden
som nu gäller för exemplaret i Lund skall upphöra att gälla.
Regeringen avser att senare förelägga riksdagen förslag om
pliktleveranslag. Dock anförs nu i propositionen att antalet
pliktexemplar även framdeles bör vara sju och att det s.k.
reservexemplaret i Lund bör bibehållas.

I motion 1992/93:Kr213 (fp) -- som väcktes under den allmänna
motionstiden och således innan propositionen lagts fram för
riksdagen -- argumenteras utförligt mot utredningens förslag
att avskaffa reservexemplaret vid Lunds universitetsbibliotek.
Motionärerna menar att en förlust av reservexemplaret skulle
försämra forskningsmiljön rent allmänt och framför allt i
Sydsverige. Utredningens förslag bör sålunda enligt motionen
avvisas. Även motion 1992/93:Ub151 (fp) behandlar
pliktexemplaret i Lund men tar sikte på merkostnaderna för
universitetsbiblioteket att ta hand om exemplaret. Det är högst
rimligt, menar motionären, att staten tillskjuter extra medel
för denna nationella funktion och att det för ändamålet bl.a.
förs över medel från KB för nästa budgetår. Regeringen bör ta
initiativ till ytterligare utredning i frågan.

Utskottet konstaterar att motionärernas önskemål såvitt avser
bevarandet av det s.k. reservexemplaret i Lund är tillgodosett
med vad regeringen nu föreslår i propositionen. När det gäller
finansieringen beräknar regeringen under anslaget E 2.
Universitetet i Lund: Forskning och forskarutbildning
500000kr för att pliktexemplar för framtiden skall bevaras
med största möjliga fullständighet vid Lunds
universitetsbibliotek. Utskottet är inte berett att föreslå
ytterligare medel eller tillstyrka den i motion 1992/93:Ub151
förordade omfördelningen av medel.

Med hänvisning till det anförda bör riksdagen avslå de båda
förevarande motionerna.

Superdatorer

För att behålla och utveckla god kvalitet i svensk forskning
kommer det enligt regeringen att krävas stora satsningar på
mycket kraftfulla datorer, s.k. superdatorer. Delar av
svensk forskning och utveckling är helt beroende av tillgång
till mycket avancerad beräkningskraft.

Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) har haft i uppdrag
att tillsammans med FRN fortlöpande bevaka frågan om samordning
och behov av superdatorkapacitet. Efter samråd med FRN
tillsatte NFR i maj 1990 en kommitté med uppgift att utreda
behoven och föreslå åtgärder som säkrar svensk forsknings behov
av superdatorer. Superdatorkommittén redovisade förra året
sina förslag till regeringen.

I propositionen konstateras att Danmark, Finland, Norge och
Sverige har gjort stora insatser inom området, men står alla
inför ett behov av att förnya sina superdatoranläggningar. För
närvarande pågår beredning inom regeringskansliet i syfte att
åstadkomma en samordning inom superdator- och
datorkommunikationsområdet i de nämnda länderna. Regeringen
begär ett bemyndigande av riksdagen att, om så skulle behövas,
inrätta en superdatorstyrelse som tilldelas adekvata resurser.

Utskottet tillstyrker vad regeringen förordat beträffande
superdatorer.

Universitetsdatornätet SUNET

SUNET, det gemensamma universitetsdatornätet i Sverige, är
ett viktigt hjälpmedel för svensk forskning. Det ger möjlighet
till datakommunikation mellan högskolorna samt med
organisationer och företag. Hösten 1992 uppgraderades delar av
SUNET:s datakommunikationslinjer från överföringskapaciteten 64
kbit/s till 1Mbit/s. Det finns emellertid behov av en
uppgradering av SUNET:s linjer till betydligt högre
hastigheter.

Regeringen finner det angeläget att svensk forskning får
tillgång till de avancerade funktioner som ett höghastighetsnät
erbjuder och avser att göra omfattande satsningar på
datakommunikationens område. En uppgradering av SUNET till 34
Mbit/s har kostnadsberäknats till 10 miljoner kronor per år.
Under budgetåret 1993/94 kommer medel att ställas till
förfogande för att möjliggöra en kraftfull förstärkning av
datakommunikationen inom Sverige.

Högskolornas lokala datornät behöver uppgraderas för att de
skall kunna dra nytta av de nya funktionerna. Regeringen
förutsätter att berörda högskolor inom sina ordinarie
budgetramar prioriterar medel till en adekvat uppgradering av
de lokala näten. För att stärka organisationen av SUNET
föreslås Verket för högskoleservice (VHS) bli ansvarigt
administrativt organ. Från den 1 juli 1994 kommer VHS att
tilldelas ett driftsanslag för SUNET.

Det föreligger inget ärende till riksdagen i frågan.

Nationella forskningsanläggningar

De nationella forskningsanläggningarna möjliggör att
svensk forskning kan bedrivas inom områden som kräver så
avancerad och dyr utrustning att ett universitet eller en
högskola inte ensamt kan svara för verksamheten. En nationell
anläggning innebär koncentration av resurser och kompetens
samtidigt som tillgängligheten säkras för forskare i hela
landet. De fyra nuvarande nationella anläggningarna är The
Svedberg laboratoriet (TSL) vid Universitetet i Uppsala,
MAX-laboratoriet vid Lunds universitet, Onsala
Rymdobservatorium vid Chalmers tekniska högskola och det
Nationella superdatorcentret vid Universitetet i Linköping.

På grundval av rapporten Nationella forskningsanläggningar
och nationella forskningsresurser (UHÄ-rapport 1992:5)
utarbetad av NFR och det tidigare Universitets- och
högskoleämbetet (UHÄ), vilken har remissbehandlats, föreslår
regeringen vissa förändringar beträffande de nationella
forskningsanläggningarna. I sammandrag innebär de bl.a.
följande.

På förslag av ansvariga forskningsråd bör regeringen besluta
om inrättande resp. avveckling av nationella
forskningsanläggningar. Ett avtal reglerar relationerna mellan
ansvarigt forskningsråd, värduniversitet och anläggning. Varje
anläggning bör ledas av en styrelse där forskningsrådet utser
ordförande. Till styrelsen knyts ett vetenskapligt råd. Medel
till drift av de nationella anläggningarna anvisas via
forskningsråden. Förändringarna bör träda i kraft den 1 juli
1994.

Regeringen anser att de fyra existerande nationella
anläggningarna väl uppfyller de krav som ställs på en nationell
forskningsanläggning. De bör behålla sin status.
CRYRING-laboratoriet vid Manne Siegbahninstitutet för fysik bör
från den 1 juli 1994 ges status av nationell
forskningsanläggning.

Regeringen avser att ge NFR i uppdrag att tillsammans med
berörda universitet och övriga forskningsråd bedöma
medelsbehovet för anläggningarna inför överföring av
driftsmedel för de nationella anläggningarna från
fakultetsanslagen.

Regeringen ämnar återkomma till riksdagen inför budgetåret
1994/95 med en bedömning av resursbehovet hos anläggningarna.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen
förordat beträffande nationella forskningsanläggningar.

Tjänsteorganisatoriska frågor

Utskottet redovisar i det följande en del förändringar när
det gäller tjänsteorganisationen, vilka regeringen redogör för
i propositionen och som enligt den nya högskoleförordningen
(SFS 1993:100) kommer att gälla vid universitet och högskolor.
De lärartjänster som enligt förordningen får inrättas vid
universitet och högskolor är professor (inbegripet adjungerad
professor), lektor, adjunkt, forskarassistent, nordisk lektor,
utländsk lektor, timlärare och gästlärare. Särskilt högt
kvalificerade lektorer kan ges ställning som biträdande
professor.

När det gäller tidsbegränsning av anställning görs vissa
förändringar. För att underlätta rekryteringen och ge ökad
flexibilitet blir det möjligt att inledningsvis anställa
högskolelektor för en treårsperiod.

Enligt den nya förordningen kan innehavare av professur som
är förenad med konstnärligt utvecklingsarbete förordnas tills
vidare. Möjligheten att tidsbegränsa förordnandena kvarstår
dock. Eventuella kostnader för framtida specialarrangemang för
professorer som anställs på tidsbegränsade förordnanden skall
helt bäras av den berörda högskolan. Avgångsvederlag kan inte
påräknas från regeringen.

De nya regler som träder i kraft den 1 juli 1993 innebär att
regering och riksdag inte längre skall besluta om inrättande av
professurer vid universitet och högskolor. De avgör själva
antalet professurer och deras inriktning. Professurer som är
inrättade vid forskningsråden bör föras över till de
universitet och högskolor där tjänsterna nu är placerade. Detta
bör ske med verkan fr.o.m. den 1 juli 1994. Medel för dessas
tjänster bör fr.o.m. budgetåret 1994/95 anvisas under anslaget
till resp. universitet. Inga nya professurer bör inrättas vid
forskningsråd.

Vid andra myndigheter än forskningsråden finns ett sjuttiotal
tjänster som professor inrättade. Det bör även framgent vara
regeringen som inrättar och tillsätter professurer vid andra
myndigheter än universitet och högskolor. Sådana tjänster bör
endast avse högre utbildning och forskning.

Universitet och högskolor kan idag inrätta lektorstjänster
med tidsbegränsade förordnanden om högst sex år med
finansiering från andra externa källor än forskningsråd. Denna
rätt bör utsträckas till att gälla lektorstjänster finansierade
av externa medel generellt, dvs. inkl. forskningsrådsmedel.
Regeringen avser att återkomma till denna fråga i annat
sammanhang.

För tjänster som forskare inrättade av råden med
tidsbegränsade förordnanden bör i fortsättningen inte
universiteten eller högskolorna åläggas något ansvar efter
förordnandetidens utgång. Enligt utskottets mening bör detta
självfallet inte utesluta att överenskommelser med en sådan
innebörd träffas mellan forskningsråd och universitet.

Det föreligger inget ärende till riksdagen om
tjänsteorganisationen.

8. Kulturvetenskapliga forskningsområdet

Humanistiska fakulteterna

I propositionen konstaterar regeringen att det humanistiska
forskningsområdet har mycket stor bredd, och att de olika
fakulteterna har utarbetat genomtänkta utvecklingsstrategier
för att täcka forskningsområdets väsentligaste delar.

Ett område där regeringen anser det viktigt att det finns
tillfredsställande vetenskaplig kompetens är kulturvården. Det
är angeläget att universitetens verksamhet på detta område kan
utvecklas och att forskningen och forskarutbildningen på
området får en fastare organisation. Det är av stor vikt att
forskningen och forskarutbildningen i språk har god täckning
och hög standard. Regeringen framhåller vidare att forskning
och forskarutbildning inom språken inte bara gäller rent
språkvetenskapliga frågor utan även innefattar litteratur och
kultur. Det är enligt regeringens mening värdefullt att
universiteten har gjort prioriteringar rörande såväl de mer
näraliggande europeiska språken som vissa utomeuropeiska språk,
t.ex. östasiatiska. I en värld av ökande internationella
relationer spelar även de historiska perspektiven en avgörande
roll. Vidare anförs i propositionen att en mer fördjupad och
allsidig vetenskaplig diskussion och kunskapsuppbyggnad när det
gäller världs- och livsåskådningsproblem liksom olika etiska
frågor bör inta en väsentlig plats inom det humanistiska
forskningsområdet.

Regeringens förslag innebär att till de humanistiska
fakulteterna anvisas sammanlagt 438126000 kr för
budgetåret 1993/94. För de därpå följande två budgetåren
föreslås oförändrade resurser.

Som utskottet i det föregående (avsnitt 2) redovisat,
föreslås i motion 1992/93:Ub128 (s) en kraftig förstärkning av
resurserna till forskarutbildningen. För de humanistiska
fakulteterna föreslås i motionen en förstärkning av de
öronmärkta medlen för detta ändamål med 10 miljoner kronor
utöver regeringens förslag (yrkande 41). För de två följande
budgetåren i perioden föreslår motionärerna oförändrade
resurser (yrkande 42).

Utskottet, som i det föregående har avstyrkt den totala
medelsökning för forskarutbildningen som föreslås i motion
1992/93:Ub128, föreslår att riksdagen med avslag på nämnda
motion yrkandena 41 och 42, båda delvis, godkänner vad
regeringen under avsnittet Slutsatser förordat om
medelsanvisning till de humanistiska fakulteterna.

När det gäller de humanistiska fakulteterna i övrigt
föreligger fem motionsyrkanden.

En ökad satsning på forskning om turkiska språket och
kulturen bör enligt motion 1992/93:Ub602 (fp) komma till stånd.

I motion 1992/93:Ub681 (fp) föreslås ett tillkännagivande
till regeringen om behovet av en långsiktig uppbyggnad av ökade
resurser vid svenska universitet i de baltiska ländernas språk
och i slaviska språk. Motionärerna vill se en uppbyggnad över
fem år i Uppsala och Göteborg. Behoven är mycket stora och kan
inte täckas av omprioriteringar inom de humanistiska
fakulteterna, hävdar motionärerna.

En professur i historia med inriktning på "Förintelsen" bör
enligt motion 1992/93:Ub682 (fp) inrättas i Sverige som ett
första steg mot upprättande av ett forskningscentrum med
internationell utblick och inriktat mot rasism och folkmord i
vår tid. The Raoul Wallenberg Centre for Human Rights upprättas
för närvarande i Canada och avsikten är enligt motionären att
liknande centra skall upprättas i de länder som har speciell
anknytning till Raoul Wallenberg.

Gammelsvenskbyn i Ukraina bör enligt motion 1992/93:Ub672
(fp) göras till föremål för ett forskningsprojekt. Ättlingar
till svenskar som på 1780-talet förvisades till Ukraina lever
fortfarande och talar gammelsvenska, men de har nu nått mycket
hög ålder. Efter Sovjetunionens sönderfall bör
förutsättningarna för att genomföra ett sådant
forskningsprojekt vara goda, heter det i motionen.

I motion 1992/93:Ub121 (v) yrkande 36 anförs att ett centrum
för dansforskning, som riksdagen enligt motionärerna beslutat
om år 1987, bör komma till stånd vid Stockholms universitet.

Utskottet erinar om att professurer enligt riksdagens beslut
(prop. 1990/91:150 bil. II:7, bet. UbU21, rskr. 389) fr.o.m.
den 1 juli 1993 inte längre skall inrättas av regeringen utan
av resp. universitet eller högskola. Det bör enligt utskottets
mening ankomma på resp. universitet att besluta om
dispositionen av tillgängliga medel och om eventuella
omprioriteringar.

Vid Lunds universitet finns sedan år 1984 Raoul
Wallenberginstitutet för mänskliga rättigheter.

Forskning om gammelsvenskbyn i Ukraina pågår enligt vad
utskottet erfarit, bl.a. vid Universitetet i Uppsala.

Riksdagen har fyra gånger under 1980-talet (bet. UbU
1984/85:33, UbU 1985/86:3, UbU 1985/86:32 och UbU 1986/87:26)
avslagit motioner om inrättande av ett centrum för
dansforskning. Även inrättande av ett sådant centrum är en
fråga som enligt utskottets mening bör avgöras av berörda
läroanstalter. I fråga om dansforskning erinrar utskottet också
om att regeringen under anslaget till konstnärligt
utvecklingsarbete föreslår en betydande förstärkning av medlen
till Danshögskolan. Av Danshögskolans anslagsframställning
framgår också att flera forskningsprojekt pågår i samverkan
mellan Danshögskolan och olika universitet. De berör såväl
humanistiska som samhällsvetenskapliga discipliner.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:Ub121 yrkande 36,
1992/93:Ub602, 1992/93:Ub672, 1992/93:Ub681 och 1992/93:Ub682
godkänner vad regeringen utöver medelsanvisningen förordat
under avsnittet Slutsatser beträffande de humanistiska
fakulteterna.

Teologiska fakulteterna

Regeringen anför i avsnittet Slutsatser att den
religionsvetenskapliga forskningen har många och aktuella
uppgifter i det moderna samhället inte minst när det gäller
studiet av värderingsförskjutningar. Livsåskådnings- och
etikfrågor behöver belysas. Regeringen anser att den
religionsvetenskapliga forskningen har många angelägna
uppgifter i dagens mångkulturella och internationella samhälle,
där religionen spelar en stor roll.

Regeringens förslag innebär att det till de teologiska
fakulteterna anvisas sammanlagt 33583000 kr för
budgetåret 1993/94. För de därpå följande två budgetåren
föreslås oförändrade resurser.

Som utskottet i det föregående (avsnitt 2) redovisat,
föreslås i motion 1992/93:Ub128 (s) en kraftig förstärkning av
resurserna till forskarutbildningen. För de teologiska
fakulteterna föreslås i motionen en förstärkning av de
öronmärkta medlen för detta ändamål med 2 miljoner kronor
utöver regeringens förslag (yrkande 41). För de två följande
budgetåren i perioden föreslår motionärerna oförändrade
resurser (yrkande 42).

Utskottet, som i det föregående har avstyrkt den totala
medelsökning för forskarutbildningen som föreslås i motion
1992/93:Ub128, föreslår att riksdagen med avslag på nämnda
motion yrkandena 41 och 42, båda delvis, godkänner vad
regeringen under avsnittet Slutsatser förordat om
medelsanvisningen till de teologiska fakulteterna.

Den etiska forskningen bör enligt motion 1992/93:Ub103 (kds)
yrkande 10 prioriteras vid de teologiska fakulteterna.

Utskottet hänvisar till vad som i det föregående anförts om
regeringens slutsatser. Något särskilt uttalande av riksdagen i
denna fråga är enligt utskottets mening inte påkallat, varför
riksdagen bör avslå motionsyrkandet.

Riksdagen bör enligt utskottets mening även godkänna vad
regeringen i övrigt anfört i avsnittet Slutsatser om de
teologiska fakulteterna.

Juridiska fakulteterna

Regeringen anser att EES-avtalet och framför allt ett svenskt
medlemskap i EG innebär den största omvandlingen av svensk rätt
någonsin. Det är väsentligt att Sverige inte begränsar sig till
att enbart anpassa sig till den existerande EG-rätten utan
aktivt bidrar till rättsutvecklingen inom Europa genom att
också ägna sig åt olösta problem som diskuteras inom EG.

Medelsanvisningen till de juridiska fakulteterna föreslås
i propositionen öka budgetåret 1993/94 med sammanlagt 5
miljoner kronor till knappt 46 miljoner kronor.

I motion 1992/93:Ub128 (s) anförs att Sverige bör bidra till
rättsutvecklingen i Europa. Mot denna bakgrund föreslås en
ökning med 2 miljoner kronor utöver regeringens förslag
(yrkande 4). Som utskottet i det föregående (avsnitt 2)
redovisat, föreslås i samma motion en kraftig förstärkning av
resurserna till forskarutbildningen, nämligen för de juridiska
fakulteterna en förstärkning av de öronmärkta medlen för detta
ändamål med 2 miljoner kronor utöver regeringens förslag
(yrkande 41). För de två senare budgetåren i perioden föreslås
oförändrade resurser (yrkande 42).

Utskottet konstaterar att regeringen har samma uppfattning
som motionärerna om att Sverige bör bidra till
rättsutvecklingen i Europa. Mot bakgrund av det
statsfinansiella läget kan utskottet dock inte tillstyrka den
ytterligare medelsökning som föreslås i yrkande 4 i motionen.
Utskottet, som i det föregående har avstyrkt den totala
medelsökning för forskarutbildningen som föreslås i motion
1992/93:Ub128, föreslår att riksdagen med avslag på motion
1992/93:Ub128 yrkandena 4, 41 och 42, samtliga delvis,
godkänner vad regeringen under avsnittet Slutsatser förordat om
medelsanvisningen till de juridiska fakulteterna.

Forskningsresurserna för EG-rätt vid rättsvetenskapliga
institutionen vid Universitetet i Umeå bör enligt motion
1992/93:Ub119 (fp) förstärkas. EG-centret vid nämnda
universitet har hittills enligt motionärerna varit helt
beroende av externa anslag. De anser att balans bör skapas
mellan den juridiska grundutbildningen vid Universitetet i Umeå
och dess forskningsresurser i juridik.

Utskottet erinrar om att någon juridisk fakultet inte finns
inrättad vid Universitetet i Umeå. Med hänvisning härtill
föreslår utskottet att riksdagen med avslag på motionen
godkänner vad som i övrigt anförts om de juridiska
fakulteterna under avsnittet Slutsatser i propositionen.

Samhällsvetenskapliga fakulteterna

Regeringen föreslår under avsnittet Slutsatser att medel (3
miljoner kronor) för budgetåret 1993/94 anvisas till
Universitetet i Uppsala för koncentrerade insatser rörande
Central- och Östeuropa med inriktning på samhällsvetenskap,
juridik och humaniora. Vidare föreslår regeringen, i enlighet
med riksdagens beslut i samband med den förra
forskningspolitiska propositionen (prop. 1989/90:90, bet.
UbU25, rskr. 328), att anslaget till Latinamerika-institutet
vid Stockholms universitet förstärks med 1658000 kr.
Universitetet i Uppsala skall enligt regeringen fr.o.m.
budgetåret 1995/96 överta ansvaret för Kollegiet för
samhällsforskning (SCASSS) från
Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) och
FRN.

En särskild utredningsman har på regeringens uppdrag sett
över hur resurserna för kriminologisk forskning bäst kan
utnyttjas för en verksamhet av hög kvalitet och
samhällsrelevans. I betänkandet (SOU 1992:80) Kriminologisk och
kriminalpolitisk forskning har utredaren kartlagt den forskning
och utredningsverksamhet som bedrivs inom universitet och
högskolor och vid de s.k. sektorsmyndigheterna. Regeringen
framlägger i propositionen vissa förslag om verksamheten vid
Brottsförebygande rådet (BRÅ), vilka behandlas av
justitieutskottet. De samhällsvetenskapliga fakulteterna vid
Lunds och Stockholms universitet tillförs i propositionen
750000 kr resp. 2miljoner kronor för budgetåret 1993/94 för
kriminalvetenskaplig forskning.

I motion 1992/93:Ub128 (s) anförs att BRÅ -- till skillnad
från vad regeringen föreslagit -- även i fortsättningen skall
ha en central roll i den kriminalvetenskapliga forskningen, och
att en tydlig uppdelning av forskningsansvaret behövs mellan
BRÅ, polisen, universitet m.fl. (yrkande 1). Samma uppfattning
framförs i motion 1992/93:Ju844 (s), där det också anförs att
fler professurer och doktorandtjänster behövs inom det
kriminalvetenskapliga området (yrkandena 3 och 4). Denna motion
väcktes under allmänna motionstiden och således innan
propositionen lades fram för riksdagen.

Vänsterpartiet anför i motion 1992/93:Ub121 (v) att den
kriminologiska forskningen bör koncentreras till universiteten
varvid den del av BRÅ:s forskning som kan övertas av
universiteten bör avvecklas vid BRÅ (yrkande 26). Vidare anförs
i motionen att en professur bör inrättas i kriminalpsykologi,
som är den del av den kriminalvetenskapliga forskningen som
främst behöver förstärkas (yrkande 27). En professur i
rättspsykologi bör enligt motionärerna också inrättas för att
bidra till att sanera vittnespsykologisk verksamhet och
tillföra domstolarna underbyggd sakkunskap (yrkande 28).

Motion 1992/93:Ub103 (kds) (yrkande 2) tar upp inrättandet av
en professur i kriminalpsykologi med anknytning till
longitudinell forskning, som enligt motionärerna bör vara en av
regeringen prioriterad åtgärd.

Utskottet konstaterar att regeringens förslag ger utrymme för
en utbyggnad av den kriminalvetenskapliga forskningen vid
universiteten, varför yrkandena 3 och 4 i motion 1992/93:Ju844
får anses i huvudsak tillgodosedda. Vidare erinrar utskottet om
att inrättande av professurer inte längre ankommer på
regeringen och riksdagen utan på resp. universitet eller
högskola. Regeringen föreslår att två av universiteten tillförs
resurser för kriminalvetenskaplig forskning. Dessa universitet
får därmed ansvaret för att besluta vilket eller vilka ämnen
som skall få del av de nya resurserna, och hur dessa skall
användas.

När det gäller uppdelningen av forskningsansvaret mellan BRÅ,
universiteten och övriga instanser utgår utskottet från att
regeringen kommer att klargöra vad resp. organ skall ansvara
för. Något tillkännagivande i enlighet med vad som anförs i
motionerna 1992/93:Ub128 yrkande 1 och 1992/93:Ub121 yrkande 26
är därför enligt utskottets mening inte påkallat.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionerna 1992/93:Ub103 yrkande 2, 1992/93:Ub121 yrkandena 26,
27 och 28, 1992/93:Ub128 yrkande 1 och 1992/93:Ju844 yrkandena
3 och 4.

Enligt regeringens förslag skall 3 miljoner kronor tillföras
Universitetet i Uppsala för koncentrerade insatser rörande
Central- och Östeuropa. Enligt motionerna 1992/93:Ub105 (s)
och 1992/93:Ub130 (fp) bör dessa resurser inte koncentreras
till ett enda universitet. Motionärerna pekar på att det är ett
område som skapat ett omfattande engagemang även på flera andra
håll, bl.a. vid Lunds universitet. De anser det rimligt att
medlen fördelas på flera universitet som i likhet med Lunds
universitet har kompetens för uppgiften. I den förstnämnda
motionen framförs som ett alternativ att medlen ställs till
förfogande centralt så att intresserade och kvalificerade
forskare kan söka i likvärdig konkurrens. Ett särskilt institut
för Central- och Östeuropaforskning, som nämns i propositionens
sammanfattning s. 3, bör enligt motion 1992/93:Ub112 (c) inte
inrättas med statliga medel. Motionären anför ingen motivering.

Utskottet har inte funnit skäl att i denna fråga göra någon
annan bedömning än den regeringen har gjort. Riksdagen bör
således enligt utskottets mening avslå motionerna 1992/93:Ub105
delvis, 1992/93:Ub112 och 1992/93:Ub130 delvis.

Tillkännagivanden om behovet av forskning inom
tjänstesektorn föreslås i tre motioner. Enligt motionerna
1992/93:Ub113 (s) och 1992/93:Ub150 (nyd) yrkande 3 är
tjänstesektorn av mycket stor betydelse för landets ekonomi,
men forskningen inom detta område har ringa omfattning. I den
sistnämnda motionen föreslås att 6 miljoner kronor anvisas
under vart och ett av de tre åren i budgetperioden för sådan
forskning, fördelade på Stockholms universitet, Högskolan i
Karlstad och Mitthögskolan (yrkande 4). Motion 1992/93:Ub107
(s) tar upp behovet av forskningsstöd för utvecklingen av en
speciell del av tjänstesektorn, nämligen lagtillämpande och
myndighetsutövande verksamhet. Den forskning som motionärerna
föreslår skulle kunna ta sin utgångspunkt i en grundlig
utvärdering av det förnyelsearbete som redan utförts på flera
verk med i huvudsak myndighetsutövande och lagtillämpande
verksamhet.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra
följande.

Utskottet konstaterar att tyngdpunkten i forskningspolitiken
och i den tekniska utbildningen är inriktad mot varuproduktion
för att förbättra och utveckla olika varors egenskaper. I dag
består samhället till två tredjedelar av personer som är
anknutna till tjänstesektorn. Forskningen på detta område är
eftersatt, trots att den stora konkurrenspotentialen i
framtiden kommer att ligga i hur tjänsterna utformas. När det
gäller det offentliga området anfördes i den förra
forskningspolitiska propositionen (prop. 1989/90:90 s. 452) att
det behövs inte bara ett ökat utvecklingsarbete utan också en
mer omfattande grundforskning än hittills. I proposition
1991/92:16 framlades förslag om ett program för forskning om
den offentliga sektorn (bet. FiU4, rskr. 14). Inom dess ram har
innevarande budgetår ca 4 miljoner kronor anvisats vardera till
Stockholms universitet och Universitetet i Göteborg och ca 9,5
miljoner kronor anvisats till HSFR för förstärkning av sådan
forskning. Utskottet anser det angeläget att forskning kommer
till stånd om hur lagtillämpande och myndighetsutövande
verksamhet kan effektiviseras sett ur ett medborgarperspektiv.
Den kompetens som finns inom vissa högskolor och universitet
när det gäller tjänsteforskning bör tas till vara. Forskningen
bör också inriktas mot den privata tjänstesektorn och dess
utveckling. Utskottet anser dock inte att riksdagen bör peka ut
vilka forskare eller läroanstalter som skall tilldelas medel
för sådan forskning.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionerna
1992/93:Ub107, 1992/93:Ub113 och 1992/93:Ub150 yrkande 3 samt
med avslag på motion 1992/93:Ub150 yrkande 4 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om forskning inom
tjänstesektorn.

Motion 1992/93:Ub116 (s) tar upp behovet av resurser till
forskning inom socialförsäkringsområdet. Motionärerna
beskriver ett påbörjat nätverk knutet till Högskolan i
Östersund, i vilket deltar forskare vid nämnda högskola samt
Stockholms universitet och Karolinska institutet och dessutom
försäkringskassorna i Stockholms och Jämtlands län.

Utskottet erinrar ånyo om fakultetsnämnders och
forskningsråds möjligheter att efter prövning av ansökningar ge
stöd till forskning bl.a. inom det i motionen berörda området.
Även här kan den föreslagna förstärkningen av anslaget till
forskningsstödjande åtgärder -- inom vars ram bl.a. nätverk
mellan högskolor och universitet skall kunna stödjas -- bli av
betydelse. Yrkandet om ett tillkännagivande av riksdagen
avstyrks.

Mot bakgrund av finanskrisen begärs i motion 1992/93:Ub150
(nyd) yrkandena 1 och 2 särskilda medel för att forskning
inom kreditgivning skall kunna startas omgående.
Motionärerna namnger fem forskare vid fyra läroanstalter som
särskilt lämpade och kompetenta inom området, och föreslår att
under vart och ett av budgetåren i budgetperioden 6 miljoner
kronor fördelas mellan dessa läroanstalter för att man där
snarast skall komma i gång med forskning och undervisning.
Därigenom skulle samhället enligt motionärerna erhålla en
kompetens som kan förmedlas vidare till dagens studenter och
med internutbildning till banktjänstemän som arbetar med
kreditgivning.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av att
Sverige har en fungerande kreditmarknad. Empirisk forskning och
vetenskaplig teoriutveckling är enligt utskottets mening
generellt sett av mycket stor betydelse för möjligheterna att
utveckla och förbättra olika delar av samhällslivet. Riksdagen
bör dock enligt utskottets mening inte avgöra vilka forskare
eller vilka forskningsprojekt som skall få medel. Inte heller
bör riksdagen fatta beslut om vare sig innehållet i olika
utbildningar eller vilket kursutbud som bör finnas vid
universitet och högskolor. Detta ankommer på resp.
forskningsråd och läroanstalter. Mot denna bakgrund föreslår
utskottet att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub150 yrkandena 1
och 2.

Motionerna 1992/93:Ub129 (c) och 1992/93:Ub138 (m) tar upp
behovet av hushållsvetenskaplig forskning. Motionärerna
anser att de tre hushållsvetenskapliga institutionerna i landet
(vid universiteten i Uppsala, Göteborg och Umeå) bör få
resurser för forskarutbildning och forskningsförberedande
grundutbildning. I den förstnämnda motionen påpekas att
samhället hittills har underlåtit att göra kvinnodominerade
utbildningar, till vilka den hushållsvetenskapliga utbildningen
hör, forskningsförberedande (yrkande 1). Vidare anförs i
motionen (yrkande 2) att ett hushålls- och
konsumentvetenskapligt forskningsråd bör inrättas.

Där utbildningar i dag har en alltför svag vetenskaplig grund
är det, som utskottet påpekade i betänkandet 1992/93:UbU3 (s.
18), angeläget att denna stärks t.ex. genom att forskning på
området utvecklas. För det hushållsvetenskapliga området
bedrivs relevant forskning bl.a. vid Chalmers tekniska högskola
inom ramen för ämnet konsumentteknik och vid Universitetet i
Linköping inom ramen för temat Teknik och social förändring,
där även genusperspektivet uppmärksammas. Utskottet erinrar om
att det ankommer på resp. läroanstalt att fördela de resurser
som statsmakterna tilldelat för forskning och forskarutbildning
mellan olika ämnen och institutioner.

För närvarande pågår en konsumentpolitisk översyn
(Konsumentpolitiska kommittén, dir. 1992:63), som skall
slutföras under år 1993. Utskottet anser inte att riksdagen nu
bör göra något uttalande om ett hushålls- och
konsumentvetenskapligt råd.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub129 och 1992/93:Ub138.

I motion 1992/93:Ub630 (s) föreslås att riksdagen klart,
tydligt och med stort eftertryck skall uttala att forskning
om vandalisering måste ges resurser.

Utskottet anser inte att riksdagen bör göra något sådant
uttalande, varför motionen avstyrks.

Regeringens förslag innebär att till de
samhällsvetenskapliga fakulteterna anvisas sammanlagt
510559000 kr för budgetåret 1993/94. För de därpå följande
två budgetåren föreslås oförändrade resurser.

Som utskottet i det föregående (avsnitt 2) redovisat,
föreslås i motion 1992/93:128 (s) en kraftig förstärkning av
resurserna till forskarutbildningen. För de
samhällsvetenskapliga fakulteterna föreslås i motionen en
förstärkning av de öronmärkta medlen för detta ändamål med 12
miljoner kronor utöver regeringens förslag (yrkande 41). För de
två senare budgetåren i perioden föreslås oförändrade resurser
(yrkande 42).

I motionerna 1992/93:Ub128 och 1992/93:Kr7 föreslås ökade
medel till Universitetet i Linköping för det nationella
programmet för folkbildningsforskning. Motionärerna föreslår
att 1,5 miljoner kronor utöver regeringens förslag skall
anvisas för att programmet skall kunna byggas ut till den
omfattning som föreslogs från början (yrkande 15 resp. 4).
Vidare föreslås att 1 miljon kronor utöver regeringens förslag
skall anvisas för forskning om amatörverksamhet och att
programmet utvidgas till att gälla även amatörkulturell
verksamhet (yrkande 14 resp. 2).

Utskottet, som i det föregående har avstyrkt den totala
medelsökning för forskarutbildningen som föreslås i motion
1992/93:Ub128, anser inte att medelsanvisningen till de
samhällsvetenskapliga fakulteterna bör ökas utöver regeringens
förslag. Utskottet föreslår att riksdagen med avslag på
motionerna 1992/93:Ub128 yrkandena 14, 15, 41 delvis och 42
delvis samt 1992/93:Kr7 yrkandena 2 och 4, samtliga delvis,
godkänner vad regeringen under avsnittet Slutsatser förordat om
medelsanvisning till de samhällsvetenskapliga fakulteterna.

Utskottet föreslår vidare att riksdagen godkänner vad
regeringen under avsnittet Slutsatser i övrigt förordat om
de samhällsvetenskapliga fakulteterna.

Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet

Regeringen anser att den kriminalvetenskapliga forskningen
bör utvecklas och förstärkas, vilket bl.a. föreslås ske genom
att medel (budgetåret 1994/95 1,5 miljoner kronor och
budgetåret 1995/96 2,5 miljoner kronor) överförs från BRÅ till
HSFR. Intill dess ansvaret för SCASSS fr.o.m. budgetåret
1995/96 överförs till Universitetet i Uppsala bör HSFR
fortsätta att tillsammans med FRN finansiera kollegiet. HSFR
bör vidare enligt regeringen liksom tidigare fördela de
särskilda medlen till en gästprofessur i konstnärligt
utvecklingsarbete.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen
under avsnittet Slutsatser förordat om
Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet.

Regeringen föreslår ett anslagsbelopp under
Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: Forskning
på 208004000 kr för budgetåret 1993/94. I beloppet ingår 6
miljoner kronor för dyrbar vetenskaplig utrustning.

I motion 1992/93:Ub128 (s) föreslås att HSFR budgetåret
1993/94 skall tillföras 15 miljoner kronor utöver regeringens
förslag (yrkande 48). Vidare föreslår motionärerna att medel
för dyrbar vetenskaplig utrustning inte skall anvisas under
detta anslag (yrkande 46).

I motion 1992/93:Ub121 (v) yrkande 30 föreslås att HSFR för
budgetåret 1993/94 skall tillföras 5 miljoner kronor utöver
regeringens förslag. Rådet har de senaste två åren fått ansvar
för flera större forskningsområden utan att medlen räknats upp
i samma takt som ansvarsområdet utvidgats och motionärerna
befarar att den tvärvetenskapliga forskningen därigenom
riskerar att bli lidande.

Utskottet anser inte att det finns ekonomiskt utrymme för de
i motionerna föreslagna förstärkningarna av anslaget. Utskottet
har i det föregående (avsnitt 6) avstyrkt de riktlinjer för
fördelning av medel för dyrbar vetenskaplig utrustning som
föreslagits i motion 1992/93:Ub128. Riksdagen bör därför med
bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna
1992/93:Ub121 yrkande 30 och 1992/93:Ub128 yrkandena 46 och 48
(båda delvis) till Humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet: Forskning för budgetåret 1993/94 anvisa ett
reservationsanslag på 208004 000 kr. I konsekvens med sitt
ställningstagande i det föregående angående forskning om
Central- och Östeuropa avstyrker utskottet även motion
1992/93:Ub105 (s) i denna del.

Regeringens riktlinjer för resurserna för budgetåren
1994/95 och 1995/96 innebär följande. För de två senare åren
i budgetperioden föreslås som nyss nämnts en medelsförstärkning
för kriminalvetenskaplig forskning samt en medelsöverföring
till Universitetet i Uppsala för SCASSS. I övrigt föreslår
regeringen oförändrade resurser.

I motion 1992/93:Ub128 (s) yrkande 49 föreslås för de två
senare åren i perioden också oförändrade resurser i förhållande
till vad motionärerna föreslagit för budgetåret 1993/94.

Utskottet föreslår att riksdagen med avslag på motion
1992/93:Ub128 yrkande 49 (delvis) godkänner de riktlinjer för
resurserna för budgetåren 1994/95 och 1995/96 till
Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: Forskning
som angivits i propositionen.

Till Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet:
Förvaltning föreslås i propositionen ett ramanslag för
budgetåret 1993/94 på 6963000 kr.

Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar ett ramanslag på
nämnda belopp.

Regeringens förslag till riktlinjer för resurserna för
budgetåren 1994/95 och 1995/96 under nämnda anslag innebär
oförändrade resurser.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner de riktlinjer som
angivits i propositionen.

Forskning inom skolväsendet

På skolans område svarar Statens skolverk för att behoven av
forskning och utveckling för att uppnå angelägna samhällsmål
inom denna sektor blir tillgodosedda.

Skolforskningen bör enligt regeringen vara något mer än ett
stöd för Skolverket i dess övriga uppgifter. Det är viktigt att
se till att också en genuint fri forskning kommer till stånd.
Mot bakgrund av Skolverkets förslag att drygt hälften av
anslaget skall användas för en forskning organiserad i fem
långsiktiga basprogram framhåller regeringen vikten av att
forskningsinsatserna på skolområdet har en pluralistisk prägel.
Forskning har enligt regeringen en viktig roll som bidrag till
att bygga upp kompetens och ett alltmer professionellt
förhållningssätt i skolväsendet. Samtidigt understryker
regeringen att skolforskningen också måste sättas in i ett
skolpolitiskt perspektiv.

Regeringen framhåller att varje lärare själv måste utforma
sin undervisning efter sina egna och undervisningsgruppens
förutsättningar. Det skolforskningen kan hjälpa till med är att
hjälpa läraren med de professionella instrument för förståelse
och analys som är en förutsättning för en professionell
lärarroll. Även på det samhälleliga planet är det forskningens
uppgift -- vid sidan av den deskriptiva -- att analysera och
utveckla analysmetoder. Den decentralisering som präglar det
svenska skolsystemet medför behov av forskning som kan stödja
lärares och lärarutbildares yrkesfunktioner. Det är då enligt
regeringen viktigt att forskningen ger kunskaper om skolan som
öppnar nya perspektiv och erbjuder nya synvinklar. Regeringen
delar Skolverkets uppfattning att forskningen i framtiden i
högre grad kommer att inriktas på intresseområden och gå på
tvären över administrativa indelningar som huvudmannaskap eller
skolform. Skolverket lyfter bl.a. fram forskningsinsatser som
syftar till utveckling av begrepp och begreppsystem, vilka
skulle vara användbara för förståelsen av och perspektivet på
skolans verksamhet och förutsättningar. Regeringen betonar
betydelsen av sådana insatser framför allt i ett alltmer
decentraliserat och mångfaldigt skolsystem.

I propositionen framhålls också betydelsen av att jämförelser
i en mängd olika avseenden kan göras både över tiden och mellan
olika skolor/huvudmän och därvid även internationellt. De
internationella jämförelserna och samverkan med utländska
forskare bör ges större tyngd i den framtida
forskningsinriktningen.

Intressanta forskningsområden är enligt regeringen de stora
förändringar som genomförts på skolområdet de senaste åren.
Många av de frågor som från skolpolitisk synpunkt gör sig
gällande är sådana att de i mer eller mindre hög grad faller
inom ramen för Skolverkets uppföljning och utvärdering, men de
kan också i en mera fördjupad form bli föremål för forskning.
Regeringen ser det som möjligt att forskningen kan bidra till
metodutvecklingen inom uppföljningen och utvärderingen, varvid
det är en fördel att Skolverket ansvarar för både
sektorsforskningen och uppföljningen och utvärderingen på
skolområdet.

Forskning om dyslexi bör enligt motion 1992/93:Ub471 (m)
av Skolverket göras till ett prioriterat område vid fördelning
av medel till skolforskning. Enligt motionären har det inom
forskningen om dyslexi hänt mycket under de senaste fem åren.
Stora framsteg har gjorts internationellt, och omfattande
resultat har nåtts av vissa svenska forskare.

Frågor om dyslexi i skolan behandlades i utskottets
betänkande 1992/93:UbU21 s. 7 f. Utskottet hänvisar till vad
som där anfördes om att ett antal projekt rörande dyslexi/läs-
och skrivsvårigheter pågår i landet och att det i många projekt
med försöksverksamhet i skolan pågår ett nära samarbete mellan
medicinsk och pedagogisk forskning. Detta framkom vid ett
seminarium om dyslexi som Socialdepartementet arrangerade den
27 januari 1993. Utskottet meddelade i nämnda betänkande också
sitt beslut att under hösten 1993 anordna en offentlig
utfrågning om dyslexi i skolan. Till utfrågningen kommer bl.a.
att inbjudas företrädare för olika forskningsområden.

Mot bakgrund av den uppmärksamhet som dyslexiproblemet
sålunda är föremål för anser utskottet inte att riksdagen
behöver göra något tillkännagivande av den innebörd som
föreslås i motionen. Den bör således avslås av riksdagen.

Utskottet har i övrigt inget att erinra mot vad regeringen
förordat beträffande den sektorsforskning som Skolverket
initierar och föreslår därför att riksdagen godkänner detta.

Regeringen föreslår ett anslagsbelopp till Forskning
inom skolväsendet på 26117000 kr.

I motion 1992/93:Ub128 (s) yrkande 27 föreslås att anslaget
utökas med 730000 kr för forskning om kultur i skolan. Samma
förslag framförs i motion 1992/93:Kr7 (s) yrkande 3. Enligt
motionärerna bör forskning om kultur i skolan och om skolans
kulturmål ha hög prioritet inom skolforskningen.

Utskottet anser inte att anslagsbeloppet bör utökas utöver
vad regeringen föreslagit. Riksdagen bör således med bifall
till regeringens förslag och med avslag på motionerna
1992/93:Ub128 yrkande 27 och 1992/93:Kr7 yrkande 3 till
Forskning inom skolväsendet för budgetåret 1993/94 anvisa ett
reservationsanslag på 26117000 kr.

9. Medicinska forskningsområdet

Medicinska fakulteterna

Regeringens slutsatser av den fördjupade prövning som gjorts
av de medicinska fakulteternas verksamhet innebär
sammanfattningsvis följande.

Stora delar av svensk medicinsk forskning ligger i den
internationella frontlinjen. Den medicinska forskningen har
stora utvecklingsmöjligheter. En strävan mot allt högre
kvalitet bör vara basen för de omprioriteringar och den
kontinuerliga uppföljning av verksamheten som hela tiden är
nödvändiga. Detta bör enligt regeringens mening ske inom de
medicinska fakulteternas befintliga resursramar. Regeringen
understryker det angelägna i att effekterna av den pågående
omstruktureringen av hälso- och sjukvården på den kliniska
forskningen följs upp.

Regeringen föreslår att sammanlagt 6 miljoner kronor tillförs
Universitetet i Umeå för att bygga upp ett centrum för
molekylär patogenes. Av beloppet beräknas 3 miljoner kronor för
medicinska fakulteten.

Centrum för idrottsforskning föreslås bli omstrukturerat.
Centrumet bör få ett nationellt samordningsansvar för
forskningen inom idrottsområdet samt initiera och stödja
forskning inom idrottens område. Huvudmannaskapet för Centrum
för idrottsforskning övertas av Karolinska institutet, i nära
samarbete med Idrottshögskolan i Stockholm. För Centrums
verksamhet föreslås en förstärkning med 2,5 miljoner kronor
budgetåret 1993/94 och en ytterligare ökning med lika stort
belopp påföljande budgetår.

Regeringens förslag innebär att sammanlagt 920206000 kr
anvisas budgetåret 1993/94 till de medicinska
fakulteterna. För de två senare åren i budgetperioden
föreslås ingen förändring utöver den nyss nämnda ökningen för
Centrum för idrottsforskning.

Medelsanvisningen till Centrum för idrottsforskning bör
enligt motion 1992/93:Ub121 (v) yrkande 37 i förhållande till
regeringens förslag höjas med 2,5 miljoner kronor för att
motsvara vad som enligt motionärerna staten har åtagit sig i
diskussionerna som föregått Centrum.

Som utskottet i det föregående (avsnitt 2) redovisat,
föreslås i motion 1992/93:Ub128 (s) en kraftig förstärkning av
resurserna till forskarutbildningen. För de medicinska
fakulteterna föreslås i motionen en förstärkning av de
öronmärkta medlen för detta ändamål budgetåret 1993/94 med 25
miljoner kronor utöver regeringens förslag (yrkande 41).
Motionärerna föreslår för de två följande budgetåren i perioden
oförändrade resurser för detta ändamål (yrkande 42).

Utskottet, som i det föregående har avstyrkt den totala
medelsökning för forskarutbildningen som föreslås i motion
1992/93:Ub128, ansluter sig till den bedömning som regeringen
gjort att utvecklingen av den medicinska forskningen bör ske
genom omprioriteringar inom befintliga resursramar. Utskottet
föreslår att riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:Ub121
yrkande 37 och 1992/93:Ub128 yrkandena 41 och 42, båda delvis,
godkänner vad regeringen under avsnittet Slutsatser förordat om
medelsanvisning till de medicinska fakulteterna.

Den av regeringen förordade omstruktureringen av Centrum
för idrottsforskning ifrågasätts i motion 1992/93:Ub121 (v)
yrkande 38. Motionärerna är tveksamma till att Karolinska
institutet övertar huvudmannaskapet, som de snarare anser borde
placeras på Idrottshögskolan i Stockholm. De anser vidare att
SISU (idrottens studieförbund) borde få en plats i Centrums
styrelse.

Utskottet utgår från att Karolinska institutet kommer att
utöva sitt huvudmannaskap i nära samarbete med Idrottshögskolan
i Stockholm. Den sistnämnda högskolan upprättades den 1 juli
1992 och har alltså ännu inte avslutat sitt första
verksamhetsår. Frågan om huvudmannaskapet bör avgöras av vad
som bäst gagnar idrottsforskningen och kan självfallet prövas
på nytt i ett senare skede. Utskottet konstaterar att
regeringen avser att idrottsrörelsen skall vara representerad i
styrelsen för Centrum för idrottsforskning, något som utskottet
finner angeläget. Detta skall enligt regeringen ske genom
Riksidrottsförbundet.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motion 1992/93:Ub121 yrkande 37 och godkänner vad regeringen
förordat om omstrukturering av Centrum för idrottsforskning.

Ett flertal motioner tar upp behov av medicinsk forskning
om vissa frågor.

I motion 1992/93:Ub131 (fp) anförs att en professur i
alkohol- och missbruksforskning bör inrättas vid Universitetet
i Umeå. Motionärerna framhåller att det i norra Sverige saknas
professurer för forskning inom områdena alkohol och narkotika.

I motion 1992/93:Ub680 (kds) föreslås riktade
forskningsanslag till kvalificerad grundforskning om amalgamets
effekter på människan. Detta kan enligt motionärerna ske genom
en omfördelning av anslag.

Att arbeta med drömmar kan enligt motion 1992/93:Ub619 (v)
vara ett sätt att förebygga psykisk ohälsa. Motionären anser
att det bör ges möjligheter till en ökad drömforskning.

Motionerna 1992/93:Ub109 (s), 1992/93:Bo207 (s) yrkande 1 och
1992/93:Bo214 (m) yrkande 1 tar upp behovet av forskning kring
elöverkänslighet.

Enligt motion 1992/93:Kr273 (fp) yrkande 4 har samhället ett
ansvar när det gäller forskningen om orienteringsdöden. Det är
enligt motionärerna bra att regeringen snabbt har ställt medel
till förfogande. Det fortsatta arbetet får inte hindras av
brist på resurser, heter det i motionen.

Behovet av ökad forskning om plötslig spädbarnsdöd tas upp i
motionerna 1992/93:Ub685 (s) och 1992/93:So450 (fp) yrkande 1.

Motion 1992/93:So267 (fp, s, m, c, kds, v) handlar om
åtgärder mot tobaksskador. Riskerna som är förenade med
användningen av snus är enligt motionärerna mindre väl
kartlagda. De anser att det är angeläget att den pågående
forskningen om snus fortsätter (yrkande 7).

En professur i yrkesmedicin bör enligt motion 1992/93:Ub663
(fp) inrättas vid Universitetet i Göteborg. Det är enligt
motionärerna skandal att Göteborg som enda universitetsort
saknar sådan professur.

Utskottet erinrar med anledning av alla dessa motioner om att
det numera ankommer på universiteten och de högskolor som har
fasta forskningsresurser att själva bestämma om inrättande av
professurer och andra forskartjänster och om fördelningen av
tillgängliga medel mellan olika ämnen inom resp.
fakultetsområde. Vid sidan av de anslag som riksdagen anvisar
direkt till resp. läroanstalt disponerar forskningsråden
betydande resurser för forskning. Forskningsråden avgör själva
vilka forskare och forskningsprojekt som skall få stöd av dessa
medel.

Utskottet anser inte att riksdagen bör göra några
tillkännagivanden med anledning av motionerna 1992/93:Ub109,
1992/93:Ub131, 1992/93:Ub619, 1992/93:Ub663,
1992/93:Ub680, 1992/93:Ub685, 1992/93:So267 yrkande 7,
1992/93:So450 yrkande 1, 1992/93:Kr273 yrkande 4,
1992/93:Bo207 yrkande 1 och 1992/93:Bo214 yrkande 1, varför
dessa bör avslås av riksdagen.

Forskarutbildning i omvårdnad bör enligt motion
1992/93:Ub601 (kds) knytas till samtliga universitet som en
autonom disciplin.

Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.
Enligt Omvårdnadsforskningen i Sverige -- en lägesrapport, som
nyligen utgivits av Medicinska forskningsrådet, finns det
institutioner och centrumbildningar med fasta
forskningsresurser och forskarutbildning i omvårdnadsforskning
vid universiteten i Uppsala, Linköping och Umeå. Utöver dessa
har vid Nordiska hälsovårdshögskolan ett
forskarutbildningsprogram i folkhälsoforskning inrättats,
vilket även omfattar en inriktning mot vårdvetenskap. En stor
del av omvårdnadsforskningen sker enligt samma rapport vid
institutioner som inte är primärt inriktade på detta
ämnesområde. Utskottet erinrar om att det inte ankommer på
riksdagen utan på resp. fakultetsnämnd att bestämma i vilka
ämnen forskarutbildning skall anordnas inom en fakultet.

Utskottet föreslår mot bakgrund av det anförda att riksdagen
avslår motion 1992/93:Ub601.

Enligt motion 1992/93:Ub136 (s) yrkande 1 har det inom Novum
i Huddinge utarbetats planer på ett innovationscentrum. Ett
sådant centrum kan enligt motionärerna spela en huvudroll när
det gäller att bygga upp en samverkan mellan samhälle och
företag för att råda bot på bristerna i det svenska
näringslivets förmåga att genom en patentstrategi skaffa sig
konkurrensfördelar av våra FoU-satsningar. Vidare finns planer
på en s.k. Novum Academy med särskild finansiering av ett
litet antal internationellt renommerade forskare som en kärna i
de mest strategiska disciplinerna. Motionärerna anser det
nödvändigt att skynda på dessa planer. De anser dessa projekt
angelägna för att nå en jämnare fördelning av resurserna för
högre utbildning och forskning i Stockholmsområdet.

Utskottet konstaterar att möjligheterna att realisera de i
motionen nämnda planerna är avhängiga av vilka prioriteringar
som görs av de berörda läroanstalterna. Utskottet har i det
föregående (avsnitt 3) uttryckt sin förväntan att de statliga
universiteten och högskolorna i Stockholmsområdet känner ett
ansvar för att vid sina beslut om lokalisering av olika
verksamheter bidra till en inomregional balans.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motion 1992/93:Ub136 yrkande 1.

Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen i
övrigt anfört under avsnittet Slutsatser om de medicinska
fakulteterna och föreslår att riksdagen godkänner vad
regeringen förordat.

Odontologiska fakulteterna

Regeringen anser att odontologisk forskning är angelägen för
den samlade kunskapen om människornas hälsa och sjukdomar. Det
är bl.a. viktigt att få kunskapsunderlag för de orala problem
som uppstår genom att befolkningens åldersstruktur förändras.

Regeringens förslag innebär att till de odontologiska
fakulteterna anvisas sammanlagt 96381000 kr för
budgetåret 1993/94. För de två följande åren i budgetperioden
föreslås oförändrade resurser.

Som utskottet i det föregående (avsnitt 2) redovisat,
föreslås i motion 1992/93:Ub128 (s) en kraftig förstärkning av
resurserna till forskarutbildningen. För de odontologiska
fakulteterna föreslås i motionen en förstärkning av de
öronmärkta medlen för detta ändamål med 3 miljoner kronor
utöver regeringens förslag för budgetåret 1993/94 (yrkande 41).
Motionärerna föreslår för de två följande budgetåren i perioden
oförändrade resurser för detta ändamål (yrkande 42).

I motion 1992/93:Ub110 (s, m, fp, c, kds, nyd, v) föreslås
att Universitetet i Göteborg för den odontologiska fakulteten
skall tillföras sammanlagt 7700000 kr utöver regeringens
förslag. Motionärerna påpekar att den uppdelning i sektors- och
fakultetsanslag som gjordes i samband med 1977 års
högskolereform för Universitetet i Göteborg innehöll ett för
lågt anslag till odontologisk forskning medan anslaget till
tandläkarutbildningen blev proportionellt högre än vid övriga
universitet som hade sådan utbildning. När nu en förändring
görs av beräkningsgrunderna för tandläkarutbildningen måste
därför enligt motionärerna en motsvarande justering göras av
anslaget till den odontologiska fakulteten.

Utskottet konstaterar att motionärernas beskrivning av
anslagsuppdelningen år 1977 är riktig. Universitetet i Göteborg
har under sexton år disponerat ett större anslag per
utbildningsplats inom tandläkarutbildningen än övriga
universitet med motsvarande utbildning, samtidigt som det
odontologiska fakultetsanslaget varit lägre än vid övriga
universitet. Såvitt utskottet erfarit har detta inte från
universitetets sida påtalats förrän i en skrivelse till
regeringen i januari 1993.

Utskottet erinrar om att det nya resurstilldelningssystemet
för grundutbildningen innebär att alla universitet och
högskolor får samma ersättning för helårsstudenter och
helårsprestationer inom resp. utbildningsområde. Regeringen har
vid beräkningen av anslagen till grundläggande utbildning
omfördelat mellan universiteten och högskolorna i enlighet med
denna princip, vilket medför en minskning av medlen för
tandläkarutbildningen i Göteborg. Liknande problem på grund av
tidigare felaktigheter kan enligt vad utskottet erfarit
förekomma på andra håll inom universitet och högskolor.

Utskottet har erfarit att man inom regeringskansliet för
närvarande överväger möjligheterna att lösa de problem av detta
slag som har uppkommit. Utskottet är inte berett att anvisa de
ytterligare medel till odontologiska fakulteten i Göteborg som
begärs i motionen.

Utskottet, som i det föregående har avstyrkt den totala
medelsökning som föreslås i motion 1992/93:Ub128 yrkande 41,
föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen med
avslag på motionerna 1992/93:Ub110 och 1992/93:Ub128 yrkandena
41 och 42, samtliga delvis, godkänner vad regeringen förordat
om medelsanvisningen till de odontologiska fakulteterna.

Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen i
övrigt förordat om de odontologiska fakulteterna i
avsnittet Slutsatser och föreslår att riksdagen godkänner
detsamma.

Farmaceutiska fakulteten

Regeringen anser att svensk farmaceutisk forskning håller en
mycket god kvalitet och har potential att även fortsättningsvis
hålla internationellt högsta standard. De av farmaceutiska
fakulteten prioriterade områdena bör enligt regeringen så långt
möjligt tillgodoses genom omfördelningar inom
fakultetsanslaget. Regeringens förslag innebär att till den
farmaceutiska fakulteten för budgetåret 1993/94 anvisas
35172000 kr. För de därpå följande två budgetåren föreslås
oförändrade resurser.

Inom ramen för den i motion 1992/93:Ub128 (s) föreslagna
kraftiga förstärkningen av resurserna för forskarutbildningen
för budgetåret 1993/94 föreslås en förstärkning av de
öronmärkta medlen för detta ändamål inom den farmaceutiska
fakulteten med 3 miljoner kronor utöver regeringens förslag
(yrkande 41). För de två följande budgetåren i perioden
föreslår motionärerna oförändrade resurser för detta ändamål
(yrkande 42).

Utskottet, som i det föregående har avstyrkt den totala
medelsökning för forskarutbildningen som föreslås i motion
1992/93:Ub128, har inte något att erinra mot vad regeringen
anfört under avsnittet Slutsatser. Utskottet föreslår att
riksdagen godkänner vad regeringen förordat om den
farmaceutiska fakulteten.

Medicinska forskningsrådet

Regeringen anför under avsnittet Slutsatser att Medicinska
forskningsrådet (MFR) har prioriterat ett antal angelägna
forskningsområden, däribland forskning inom områdena
proteinkemi och glykobiologi. Andra områden som MFR har
prioriterat är folkhälsoforskning, speciellt molekylärbiologisk
epidemiologi, och kartläggningen av människans och andra
organismers arvsmassa. Regeringen utgår från att MFR på bästa
sätt tillgodoser dessa områden inom ramen för de resurser rådet
disponerar.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen
under avsnittet Slutsatser förordat om Medicinska
forskningsrådet.

Regeringen föreslår ett anslagsbelopp under Medicinska
forskningsrådet: Forskning på 357797000 kr för budgetåret
1993/94. För dyrbar vetenskaplig utrustning har därvid
beräknats 18 miljoner kronor.

I motion 1992/93:Ub128 (s) yrkande 48 föreslås att MFR för
budgetåret 1993/94 skall tillföras 20 miljoner kronor utöver
regeringens förslag. Vidare föreslår motionärerna att medel för
dyrbar vetenskaplig utrustning inte skall anvisas under detta
anslag (yrkande 46).

I motion 1992/93:Ub121 (v) yrkande 33 föreslås att MFR för
budgetåret 1993/94 skall anvisas sammanlagt 6 miljoner kronor
utöver regeringens förslag, nämligen 5 miljoner kronor för
forskning om plötslig spädbarnsdöd samt 1 miljon kronor för
forskning för en bättre kontroll av vårdkvalitet.

Utskottet anser inte att det finns ekonomiskt utrymme för de
i motionerna föreslagna förstärkningarna av anslaget. Utskottet
har i det föregående avstyrkt de riktlinjer för fördelning av
medel till dyrbar vetenskaplig utrustning som föreslagits i
motion 1992/93:Ub128. Det finns enligt utskottets mening inte
anledning att riksdagen särskilt anger en medelsram för MFR:s
forskningsstöd till de i motion 1992/93:Ub121 angivna
forskningsområdena. Utskottet föreslår således att riksdagen
med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1992/93:Ub121 yrkande 33 och 1992/93:Ub128 yrkandena
46 och 48 (båda delvis) till Medicinska forskningsrådet:
Forskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag
på 357797000 kr.

Regeringens förslag till riktlinjer för resurserna för
budgetåren 1994/95 och 1995/96 innebär en planeringsram på
355297000 kr för budgetåret 1994/95 och samma belopp för
budgetåret 1995/96.

I motion 1992/93:Ub128 (s) yrkande 49 föreslås att MFR för de
två senare budgetåren i perioden skall anvisas lika stora
resurser som motionärerna föreslagit för budgetåret 1993/94.

Utskottet föreslår att riksdagen med avslag på motion
1992/93:Ub128 yrkandena 46 och 49 (båda delvis) godkänner de
riktlinjer för resurserna för budgetåren 1994/95 och 1995/96
till Medicinska forskningsrådet: Forskning som angivits i
propositionen.

Till Medicinska forskningsrådet: Förvaltning föreslås i
propositionen ett ramanslag för budgetåret 1993/94 på
12485000 kr.

Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar ett ramanslag på
nämnda belopp.

Regeringens förslag till riktlinjer för resurserna för
budgetåren 1994/95 och 1995/96 under nämnda anslag innebär en
planeringsram på 12485000 kr för resp. budgetår, dvs.
oförändrade belopp i förhållande till vad som föreslagits för
budgetåret 1993/94.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner de riktlinjer som
angivits i propositionen.

Vissa ersättningar för klinisk utbildning och forskning

Från anslaget E 14. Vissa ersättningar för klinisk utbildning
och forskning utgår ersättning till vissa landsting och
kommuner enligt avtal om samarbete om läkarutbildning och
forskning m.m. samt även till Göteborgs kommun och
Västerbottens läns landsting enligt avtal om samarbete om
tandläkarutbildning och forskning i Göteborg och Umeå.

Regeringen föreslår ett anslagsbelopp för budgetåret
1993/94 på 1446778000 kr. Vid beräkningen av anslaget har
regeringen tagit hänsyn till konsekvenserna av vissa beslut om
ökad läkarutbildning. Ett förslag till nytt avtal mellan staten
och tandvårdshuvudmännen i Göteborg och Umeå bereds för
närvarande inom regeringskansliet. I avvaktan på beslut har
beloppen till berörda universitet förts upp oförändrade.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att riksdagen till
Vissa ersättningar för klinisk utbildning och forskning för
budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på
1446778000 kr.

10. Naturvetenskapliga forskningsområdet

Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna

Manne Siegbahninstitutet för fysik (MSI) har hittills
varit ett självständigt institut för forskning och utbildning i
fysik, särskilt acceleratorbaserad atom-, kärn- och
elementarpartikelfysik med angränsande områden.

Regeringen föreslår i propositionen att verksamheten vid MSI
blir gemensam för Stockholms universitet och Tekniska högskolan
i Stockholm (KTH). Anslaget till MSI föreslås bli fördelat
mellan de båda läroanstalterna i enlighet med förslag från
dessa. Som utskottet i det föregående (avsnitt 7) redovisat
föreslås den s.k. CRYRING-anläggningen vid MSI fr.o.m. den 1
juli 1994 få status som nationell forskningsanläggning med
Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) som ansvarigt
forskningsråd.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen
förordat om Manne Siegbahninstitutet för fysik.

Regeringen anför under avsnittet Slutsatser om de
matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna att den
naturvetenskapliga grundforskningen ger ökade kunskaper om de
grundläggande naturlagarna och därigenom även bildar basen för
de medicinska, tekniska och industriella framstegen.
Fakultetsanslagen skapar långsiktighet i forskningen och
möjliggör den infrastruktur i form av bl.a. laboratorier och
utrustning som är nödvändig för den naturvetenskapliga
forskningen. Regeringens förslag innebär att till de
matematisk-naturvetenskapliga och den
teknisk-naturvetenskapliga fakulteten för budgetåret 1993/94
anvisas sammanlagt 1009195000 kr. För de två därpå
följande budgetåren föreslås oförändrade resurser.

Som utskottet i det föregående (avsnitt 2) redovisat,
föreslås i motion 1992/93:Ub128 (s) en kraftig förstärkning av
resurserna till forskarutbildningen. För de naturvetenskapliga
fakulteterna, inkl. den teknisk-naturvetenskapliga vid
Universitetet i Uppsala, föreslås i motionen en förstärkning av
de öronmärkta medlen för detta ändamål för budgetåret 1993/94
med 57 miljoner kronor (yrkande 41). Motionärerna föreslår för
de två följande budgetåren i perioden oförändrade resurser för
detta ändamål (yrkande 42).

Utskottet, som i det föregående har avstyrkt den totala
medelsökning som föreslås i motion 1992/93:Ub128, anser inte
att medelsanvisningen till de naturvetenskapliga fakulteterna
bör ökas utöver regeringens förslag. Utskottet föreslår att
riksdagen med avslag på motion 1992/93:Ub128 yrkandena 41 och
42 (båda delvis) godkänner vad regeringen under avsnittet
Slutsatser förordat om de naturvetenskapliga fakulteterna.

Polarforskning

Från anslaget Polarforskning bestrids vissa kostnader för
planering och genomförande av svensk polarforskningsverksamhet
i Arktis och Antarktis. Polarforskningssekretariatet svarar
för planering och genomförande av expeditioner och
Vetenskapsakademiens Polarforskningskommitté är vetenskapligt
rådgivande organ. Den svenska polarforskningen har på
regeringens uppdrag utvärderats av FRN.

Mot bakgrund av utvärderingen och remissyttrandena över denna
konstaterar regeringen att polarforskningen, genom de långa
planeringstiderna för expeditioner, kräver en hög grad av
långsiktighet och kontinuitet. Detta främjas genom en bas av
fasta polarforskartjänster. Regeringen framhåller att NFR vid
utlysningen av forskartjänster särskilt bör beakta behovet av
tjänster för polarforskning.

Regeringen anser det angeläget att finansieringen av de
vetenskapliga projekten och expeditionsplaneringen samordnas så
att ett vetenskapligt och kostnadsmässigt effektivt arrangemang
uppnås.

Regeringen anser också att den intensifiering av forskningen
i Arktis som Polarforskningssekretariatet betonar och som även
stöds av utvärderingen är angelägen.

I motion 1992/93:Ub622 (fp), som väcktes under allmänna
motionstiden och således innan proposition 1992/93:170 lades
fram för riksdagen, anförs att det är angeläget att Sverige tar
initiativ till forskning och utveckling i Arktis.

Utskottet konstaterar att regeringen är av samma uppfattning
som motionärerna om vikten av forskning i Arktis. Något
tillkännagivande från riksdagen därom är enligt utskottets
mening mot den bakgrunden inte behövligt, varför riksdagen bör
avslå motion 1992/93:Ub622.

Regeringen föreslår att riksdagen till Polarforskning för
budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 20588000
kr.

Utskottet, som inte har något att erinra mot
medelsberäkningen, föreslår att riksdagen med bifall till
regeringens förslag till Polarforskning för budgetåret 1993/94
anvisar ett ramanslag på 20588000 kr.

Regeringens förslag till riktlinjer för resurserna för
budgetåren 1994/95 och 1995/96 under nämnda anslag innebär en
planeringsram på samma belopp som föreslås bli anvisat för
budgetåret 1993/94.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner de riktlinjer som
angivits i propositionen.

Naturvetenskapliga forskningsrådet

Regeringen framhåller att den naturvetenskapliga forskningen
är av stor vikt och i många fall utgör basen även för andra
vetenskaper. Den är vidare dynamisk till sin natur och
regeringen anser det vara av största vikt att NFR fortsatt
bidrar till forskningens förnyelse. NFR:s initiativ att
utvärdera den samlade fysik- och astronomiforskningen är
utmärkt. Genom utvärderingar av samlade områden som fysik,
biologi osv. kan rådet finna instrument för att jämföra
kvaliteten mellan olika vetenskaper och därmed få underlag för
omfördelningar. Omfördelningar bör dock enligt regeringen ske
över längre tidsperioder för att rådet skall uppfylla sina
åtaganden att stödja högkvalitativ, långsiktig grundforskning.
Regeringen anser det också vara av största vikt att
utvärderingarna av avgränsade delområden fortsätter för att den
höga kvaliteten skall upprätthållas inom forskningen.

Regeringen finner det mycket angeläget att svenska forskare
bereds möjlighet att vistas utomlands i livaktiga
forskningsmiljöer och att svenska forskningsgrupper får ökade
möjligheter att bjuda in gästforskare bland annat i form av
post-doktorstipendier.

NFR har enligt regeringen prioriterat flera angelägna
forskningsområden. Som exempel nämns matematiska modeller inom
kemi och fysik, biologisk diversitet, klimatforskning samt
materialkonsortier. De områden som NFR prioriterar bör enligt
regeringens mening så långt möjligt ges utrymme inom NFR:s
ramar. Flera av dessa områden har både samhällelig och
inomvetenskaplig betydelse och prioriteringarna utgör viktiga
led i forskningens förnyelse.

Regeringen anser det angeläget att NFR stödjer grundläggande
biologisk och kemisk forskning inom det gränsöverskridande
forskningsprogram kring träråvara, för vilket medel föreslås
under Jordbruksdepartementets och Näringsdepartementets avsnitt
i propositionen.

Regeringen avser att i annat sammanhang anvisa särskilda
medel för åtgärder i syfte att förbättra det industriella
utbytet av svensk medverkan i internationella
forskningsanläggningar, framför allt CERN, den internationella
forskningsanläggningen för högenergifysik. CERN:s upphandling i
Sverige har ökat, men borde enligt regeringen öka ännu mera.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen
under avsnittet Slutsatser förordat om Naturvetenskapliga
forskningsrådet.

Regeringen föreslår ett anslagsbelopp under
Naturvetenskapliga forskningsrådet: Forskning på
508447000 kr för budgetåret 1993/94. I beloppet ingår 46
miljoner kronor för dyrbar vetenskaplig utrustning.

I motion 1992/93:Ub128 (s) yrkande 48 föreslås att NFR
budgetåret 1993/94 skall tillföras 15 miljoner kronor utöver
regeringens förslag. Vidare föreslår motionärerna att medel för
dyrbar vetenskaplig utrustning inte skall anvisas under detta
anslag (yrkande 46).

Utskottet anser inte att det finns ekonomiskt utrymme för den
i motionen föreslagna förstärkningen. Utskottet, som i det
föregående har avstyrkt de riktlinjer för fördelning av medel
till dyrbar vetenskaplig utrustning som föreslås i motion
1992/93:Ub128, föreslår att riksdagen med bifall till
regeringens förslag och med avslag på motion 1992/93:Ub128
yrkandena 46 och 48 (båda delvis) till Naturvetenskapliga
forskningsrådet: Forskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 508447000 kr.

Regeringens förslag till riktlinjer för resurserna för
budgetåren 1994/95 och 1995/96 innebär en planeringsram på
508447000 kr för vartdera året, dvs. oförändrade resurser.

I motion 1992/93:Ub128 (s) yrkande 49 föreslås att NFR för de
två senare budgetåren i perioden skall anvisas lika stora
resurser som motionärerna föreslagit för budgetåret 1993/94.

Utskottet föreslår att riksdagen med avslag på motion
1992/93:Ub128 yrkandena 46 och 49 (båda delvis) godkänner de
riktlinjer som regeringen föreslagit.

Till Naturvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning
föreslås i propositionen ett ramanslag för budgetåret
1993/94 på 17236000 kr.

Innevarande budgetår disponerar NFR även vissa medel under
anslaget Energiforskning (Näringsdepartementets huvudtitel). En
del av dessa medel avser NFR:s förvaltning. Under nämnda anslag
finns även i förevarande proposition medel som avses disponeras
av NFR. Enligt uppgift från Näringsdepartementet borde den del
därav som avser förvaltningskostnader vid NFR ha förts över
till det nya ramanslaget Naturvetenskapliga forskningsrådet:
Förvaltning. Det belopp som avses är 750000 kr.

Utskottet föreslår därför, efter samråd med näringsutskottet,
att riksdagen med anledning av regeringens förslag tilll
Naturvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning för budgetåret
1993/94 anvisar ett ramanslag på (17236000 + 750000 =)
17986000 kr.

Regeringens förslag till riktlinjer för resurserna för
budgetåren 1994/95 och 1995/96 under nämnda anslag innebär en
planeringsram på 17236000 kr för resp. budgetår, dvs.
oförändrade belopp i förhållande till vad som föreslagits för
budgetåret 1993/94.

Utskottet noterar att regeringen i Näringsdepartementets
avsnitt av propositionen föreslår oförändrad nivå på anslaget
Energiforskning för de två senare budgetåren i treårsperioden.
Utskottet förordar mot den bakgrunden att resurserna under
anslaget Naturvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning för
budgetåren 1994/95 och 1995/96 skall vara oförändrade i
förhållande till vad utskottet förordat för budgetåret 1993/94.
Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av regeringens
förslag godkänner vad utskottet här förordat.

I motion 1992/93:Ub136 (s) yrkande 3 beskrivs planer som
sedan flera år funnits vid Novum på att inrätta ett
centrum för kognition, kommunikation och logistik. Detta
centrum kan enligt motionärerna inte inordnas i någon av de
existerande fakulteterna och högskolorna. Det som hindrat
förverkligande av projektet har varit att det är komplicerat
och rör många intressenter bland kommunikationsverken,
högskolorna och företagen. Motionärerna anser därför att
regeringen bör ta erforderliga initiativ.

Utskottet anser att möjligheterna att realisera de i
motionsyrkandet beskrivna planerna får prövas av de berörda
högskolorna, myndigheterna och företagen inom ramen för
tillgängliga anslag. Med det anförda föreslår utskottet att
riksdagen avslår motion 1992/93:Ub136 yrkande 3.

11. Tekniska forskningsområdet

Tekniska fakulteterna

I propositionen framhålls den tekniska forskningens
betydelse. Teknisk forskning spelar en nyckelroll som bas för
utveckling av internationellt konkurrenskraftiga produkter och
för utvecklingen av det svenska samhället över huvud taget. De
tekniska fakulteterna bör enligt propositionen ge särskild
prioritet åt gränsöverskridande insatser, gärna i nya
organisatoriska former samt forskning som stöd för
grundutbildning. Fortsatta satsningar bör göras på
informationsteknologi och bioteknik. Vidare bör enligt
propositionen samarbetet mellan universitet, högskolor och
företag öka. De tekniska fakulteterna bör ytterligare beakta
och utnyttja de möjligheter som bjuds genom samverkan med
industriforskningsinstitut. En fortsatt internationalisering är
angelägen.

Regeringens förslag innebär att ett anslag till de tekniska
fakulteterna på sammanlagt 943 313 000 kr anvisas för
budgetåret 1993/94. För de därpå följande två budgetåren
föreslås oförändrade resurser.

Som utskottet i det föregående (avsnitt 2) redovisat,
föreslås i motion 1992/93:Ub128 (s) en kraftig förstärkning av
resurserna till forskarutbildningen (yrkande 41). För de
tekniska fakulteterna föreslås i motionen en förstärkning av de
öronmärkta medlen med 48 000 000 kr (exkl. Universitetet i
Uppsala som behandlats i det föregående -- avsnitt 13) för
budgetåret 1993/94 utöver regeringens förslag. För de två
följande budgetåren i perioden föreslås i motionen oförändrade
resurser (yrkande 42).

Utskottet, som i det föregående har avstyrkt den totala
medelsökning för forskarutbildning som föreslås i motion
1992/93:Ub128, föreslår att riksdagen med avslag på nämnda
motion, yrkandena 41 och 42, (båda delvis) godkänner vad
regeringen under avsnittet Slutsatser förordat om
medelsanvisning till de tekniska fakulteterna.

När det gäller de tekniska fakulteterna i övrigt
föreligger sju motionsyrkanden.

I motion 1992/93:Ub135 (s) yrkande 6 föreslås ett
tillkännagivande till regeringen om behovet av kompetenshöjning
och kraftfulla insatser inom forsknings- och utbildningsområdet
i Västsverige. Detta är en förutsättning för industrins
förnyelse i denna del av landet och skall, enligt motionärerna,
ses som ett led i en långsiktig regional näringspolitik. I
samma motion begärs att riksdagen skall besluta att en
professur för träanvändning och undervisning inrättas vid
Chalmers tekniska högskola (yrkande 5). Det västsvenska
näringslivets beroende av statens medverkan i FoU-program inom
olika områden, bl.a. det träråvarubaserade, betonas.

Fem professurer bör enligt motion 1992/93:Ub142 (s) inrättas
vid Högskolan i Luleå. Motionärerna framhåller att det för
skogsindustrins långsiktiga utveckling behövs en kraftfull
satsning på forskning och utbildning inom det
träråvaruinriktade området.

Även i motion 1992/93:Ub624 (s) framhålls behovet av ökade
resurser till Högskolan i Luleå. I motionen föreslås
professurer i processteknik, kemisk reaktionsteknik och
processanalys med hänvisning till det stora behovet av
processanalytisk kompetens för processindustrin i Norrbotten.
Det är vidare enligt motionärerna angeläget att antalet
professurer är av en sådan omfattning att utbildning och
forskning på hög nivå kan säkerställas.

I motion 1992/93:Ub636 (s) föreslås att en
glasforskningsprofessur med tillhörande fasta
forskningsresurser inrättas vid Glasforskningsinstitutet i
Växjö. Förslaget är enligt motionärerna ett led i att samla
resurserna för utbildning och forskning inom glasområdet till
Glasforskningsinstitutet.

I motion 1992/93:Fö715 (kds) yrkande 2 begär motionären att
riksdagen skall uttala sig om behovet av medel till Lunds
tekniska högskola/Lunds universitet för forskning om säkrare
transporter av farligt gods. Motionären hänvisar till de
omfattande transporterna av farligt gods och
olyckor/olycksrisker, dessas orsaker samt behovet av ökade
forskningsinsatser på området.

I motion 1992/93:Ub108 (s) framhålls behovet av
brukarorienterad forskning och utveckling. Bl.a. föreslås ökade
basresurser, att signaler skall ges till sektorsorganen om att
ställa resurser till förfogande för ändamålet och att NUTEK bör
ges i uppdrag att beakta behovet. Enligt motionärerna bör 40
miljoner kronor avsättas under en treårsperiod genom
omprioriteringar och förstärkningar och fördelas på Chalmers
tekniska högskola, Lunds universitet (CERTEC), Tekniska
högskolan i Stockholm, Universitetet i Linköping samt
Konsumentverket.

Utskottet vill erinra om att professurer inte längre skall
inrättas av regeringen utan av resp. universitet och högskola
(högskoleförordningen 1993:100). Det ankommer inte på riksdagen
att avgöra forskningsämnen. Varje universitet och högskola har
att besluta om dispositionen av tillgängliga medel och om
eventuella behov av omprioriteringar.

Utskottet vill vidare framhålla att regeringen i
propositionen prioriterat skogsforskning och insatser för
träråvaruinriktad forskning. Ett särskilt program för
träteknisk forskning föreslås. Programmet bör enligt förslaget
innefatta insatser för hela det skogsindustriella området och
förutsätter medfinansiering från industrin.

Beträffande brukarorienterad forskning noterar utskottet vad
regeringen anför i propositionen, nämligen att den
konsumentpolitiska översynen (Konsumentpolitiska kommittén, C
1992:04, dir. 1992:63) bör avvaktas innan några
ställningstaganden görs angående särskilda forskningsinsatser
på konsumentområdet. Utskottet delar regeringens bedömning.

Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda att
riksdagen, med avslag på motionerna 1992/93:Ub108,
1992/93:Ub135 yrkandena 5 och 6, 1992/93:Ub142, 1992/93:Ub624,
1992/93:Ub636 (delvis) och 1992/93:Fö715 yrkande 2, godkänner
vad regeringen utöver medelsanvisningen förordat under
avsnittet Slutsatser beträffande de tekniska fakulteterna.

Teknikvetenskapliga forskningsrådet

I propositionen framhåller regeringen att det
teknikvetenskapliga forskningsrådet har en viktig roll inom
teknisk och naturvetenskaplig forskning. Vidare anförs att
rådet fungerar som en länk till den industriellt inriktade
forskning och det utvecklingsarbete som stöds av NUTEK och
andra liknande organ.

Utskottet föreslår att riksdagen beträffande det
Teknikvetenskapliga forskningsrådet godkänner vad regeringen
förordat under avsnittet Slutsatser.

Regeringen föreslår ett anslagsbelopp under
Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Forskning på 226 677 000
kr för budgetåret 1993/94. Under anslaget har 26 700 000 kr
beräknats för inköp av dyrbar utrustning.

I motion 1992/93:Ub128 (s) begärs att riksdagen skall anvisa
65000000 kr utöver regeringens förslag till forskningsråden
varav 15000000 kr till det Teknikvetenskapliga
forskningsrådet (yrkande 48 delvis). Vidare föreslår
motionärerna att medel för dyrbar vetenskaplig utrustning inte
skall anvisas under förevarande anslag (yrkande 46 delvis).

Utskottet anser, med hänsyn till det ekonomiska läget, att
det inte finns utrymme för den i motionen föreslagna
anslagsökningen. Utskottet har i det föregående (avsnitt 6)
avstyrkt de förslag till riktlinjer för fördelning av medel för
dyrbar vetenskaplig utrustning som föreslagits i motion
1992/93:Ub128.

Utskottet har från Utbildningsdepartementet fått besked om
att det föreligger en felaktig beräkning av anslaget, som bör
räknas upp med 2000000 kr.

Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av regeringens
förslag och med avslag på motion 1992/93:Ub128 yrkandena 46 och
48 (båda delvis) till Teknikvetenskapliga forskningsrådet:
Forskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag
på 228 677 000 kr.

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner förslaget
till riktlinjer för resurserna för budgetåren 1994/95 och
1995/96. Regeringens förslag innebär en planeringsram på 231
677 000 kr för budgetåret 1994/95 och samma belopp för
budgetåret 1995/96.

I motion 1992/93:Ub128 (s) yrkande 49 (delvis) föreslås för
de två följande budgetåren oförändrade belopp i förhållande
till motionärernas förslag avseende budgetåret 1993/94.

Utskottet, som inte kan ställa sig bakom förslaget i motion
1992/93:Ub128 yrkande 49 (delvis), föreslår att riksdagen
godkänner de riktlinjer för resurserna för budgetåren 1994/95
och 1995/96 till Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Forskning
som angetts i propositionen.

Till Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning
föreslås i propositionen ett ramanslag på 7 330 000 kr för
budgetåret 1993/94.

Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar ett ramanslag på
nämnda belopp.

Regeringens förslag till riktlinjer för resurserna för
budgetåren 1994/95 och 1995/96 till Teknikvetenskapliga
forskningsrådet: Förvaltning innebär oförändrade resurser.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner de riktlinjer för
resurserna som regeringen angivit.

Rymdforskning

Området avser forskningsdelen av programmet för nationell
rymdverksamhet. Rymdstyrelsen har myndighetsansvar för
rymdforskning och fungerar därvid som ett forskningsråd.

I propositionen framhålls att framgångarna med de nationella
små satelliterna och experimenten ombord har väckt stor
internationell uppmärksamhet. Verksamheten bör fortsätta av
såväl vetenskapliga som industriella skäl. Anslagen bör öka och
fördelas av Rymdstyrelsen.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen i
avsnittet Slutsatser förordat beträffande rymdforskningen.

I propositionen föreslås att riksdagen till Rymdforskning
anvisar ett reservationsanslag på 41 925 000 kr för
budgetåret 1993/94. I beloppet ingår 3 000 000 kr för inköp av
dyrbar utrustning, 4 000 000 kr för det s.k.
småsatellitprogrammet,
1 500 000 kr som förstärkning av resurserna för rymdforskning
samt kostnaderna för förvaltning av Rymdstyrelsen.

I motion 1992/93:Ub128 (s) föreslår motionärerna att medel
för dyrbar vetenskaplig utrustning inte skall anvisas under
förevarande anslag (yrkande 46 delvis).

Utskottet, som i det föregående (avsnitt 6) avstyrkt de
förslag till riktlinjer för fördelning av medel för dyrbar
vetenskaplig utrustning som föreslagits i motion 1992/93:Ub128
yrkande 46 (delvis), föreslår att riksdagen bifaller
regeringens förslag och till rymdforskning för budgetåret
1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 41 925 000 kr.

I propositionen föreslås att riksdagen för rymdforskning
godkänner förslaget till riktlinjer för resurserna för
budgetåren 1994/95 och 1995/96. Regeringens förslag innebär
en planeringsram på 41 925 000 kr för resp. budgetår, dvs.
oförändrat belopp i förhållande till vad som föreslagits för
budgetåret 1993/94.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner de riktlinjer för
resurserna som regeringen angivit.

Institutet för rymdfysik bedriver observatorieverksamhet
rörande tillståndet i övre atmosfären, i jonosfären och i
magnetosfären. Vidare bedrivs teoretisk och experimentell
grundforskning. I propositionen föreslås ett anslag på
37 824 000 kr för budgetåret 1993/94.

Utskottet, som inte har något att erinra mot
medelsberäkningen, föreslår att riksdagen med bifall till
regeringens förslag till Institutet för rymdfysik för
budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 37824000
kr.

I propositionen föreslås att riksdagen beträffande Institutet
för rymdfysik godkänner förslaget till riktlinjer för
resurserna för budgetåren 1994/95 och 1995/96. Regeringens
förslag innebär en planeringsram på 37824000 kr för resp.
budgetår, dvs. oförändrat belopp i förhållande till förslaget
för budgetåret 1993/94.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner de riktlinjer som
angetts i propositionen.

12. Konstnärligt utvecklingsarbete

Konstnärligt utvecklingsarbete bedrivs vid Danshögskolan,
Dramatiska institutet, Grafiska institutet och Institutet för
högre kommunikations- och reklamutbildning (GI/IHR), Konstfack,
Konsthögskolan, Musikhögskolan i Stockholm, Operahögskolan i
Stockholm, Teaterhögskolan i Stockholm, universiteten i Lund,
Göteborg och Umeå samt Högskolan i Luleå.

Konstnärligt utvecklingsarbete bedrivs som en konstnärlig
motsvarighet till forskningen vid fakulteterna.

I propositionen begärs riksdagens godkännande till vad
regeringen förordat för det konstnärliga
utvecklingsarbetet.

Regeringen föreslår att för konstnärligt utvecklingsarbete
anvisas sammanlagt 24 780 000 kr och i propositionen
prioriteras följande.

Basorganisationen för det konstnärliga utvecklingsarbetet vid
Danshögskolan bör förstärkas med 1 000 000 kr.
GI/IHR bör ges fakultetsanknytning. Stockholms universitet
och Tekniska högskolan i Stockholm skall tills vidare ansvara
för ett fördjupat och utvidgat konstnärligt utvecklingsarbete
vid GI/IHR. Anslaget till konstnärligt utvecklingsarbete vid
GI/IHR bör ökas med 900 000 kr.
Anslaget till Universitetet i Göteborg bör ökas med 700 000
kr för förstärkning av basorganisationen vid institutionen för
Musikhögskolan.
Det är viktigt att det konstnärliga utvecklingsarbetet vid
Musikhögskolan i Piteå kan få en förstärkt basorganisation.
Högskolan i Luleå bör få en förstärkning med 450 000 kr för
detta ändamål.
En överföring av medel från Konstfacks anslag för
grundutbildning till konstnärligt utvecklingsarbete bör göras.
HSFR bör även i fortsättningen fördela medlen för
gästprofessuren i konstnärligt utvecklingsarbete. Medel för
denna professur beräknas i propositionen under anslaget till
HSFR.

I motion 1992/93:Ub128 (s) yrkande 13 begärs att riksdagen
skall anslå 1 000 000 kr utöver regeringens förslag till
Konstfack för nordisk samverkan på designområdet samt stöd till
utvecklingsprojekt i samverkan med industrin.

Utskottet anser, med hänsyn till det ekonomiska läget, att
det inte är möjligt att förorda ytterligare medelsökningar.
Finansiering av nordiskt samarbete bör kunna sökas inom ramen
för Nordiska ministerrådets budget.

Utskottet föreslår att riksdagen, med avslag på motion
1992/93:Ub128 yrkande 13 i denna del, godkänner vad
regeringen i Slutsatser förordat för konstnärligt
utvecklingsarbete.

Regeringens förslag innebär att ett anslag till
Konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor på
sammanlagt
13 292 000 kr anvisas för budgetåret 1993/94. Därvid har
inberäknats resursförstärkningar till Danshögskolan, GI/IHR och
Konstfack.

Utskottet, som i det föregående avstyrkt förslaget i motion
1992/93:Ub128 yrkande 13 om mera medel till Konstfack, föreslår
att riksdagen med bifall till förslaget i propositionen och med
avslag på motionsyrkandet i denna del till Konstnärligt
utvecklingsarbete vid vissa högskolor för budgetåret 1993/94
anvisar ett reservationsanslag på 13 292 000 kr.

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner de
riktlinjer för resurserna för budgetåren 1994/95 och
1995/96 som regeringen angett. Regeringens förslag innebär
oförändrade resurser i förhållande till budgetåret 1993/94.

Utskottet föreslår att riksdagen med avslag på motion
1992/93:Ub128 yrkande 13 i denna del godkänner regeringens
förslag till riktlinjer.
13. Anslag till
universitet och högskolor samt vissa övriga anslagsfrågor

Anslagen till forskning och forskarutbildning har tidigare
anvisats fakultetsvis till universitet och högskolor. I
enlighet med riksdagens tidigare beslut (prop. 1988/89:65, bet.
1988/89:UbU9, rskr. 148) anvisas i fortsättningen ett
sammanlagt anslag för forskning och forskarutbildning till
resp. universitet och högskola. Anslagen anvisas som
reservationsanslag.

E 1. Universitetet i Uppsala: Forskning och forskarutbildning

Vid Universitetet i Uppsala bedrivs forskning och
forskarutbildning inom de humanistiska, teologiska, juridiska,
samhällsvetenskapliga, medicinska, farmaceutiska och
teknisk-naturvetenskapliga områdena.

I propositionen föreslås att Universitetet i Uppsala skall
tilldelas ett sammanlagt anslag på 667 809 000 kr för
budgetåret 1993/94. Därvid har regeringen räknat med 1 700 000
kr för förstärkning av den juridiska forskningen, 3 000 000 kr
för insatser för studier av Östeuropa samt 800 000 kr för en
personlig tjänst.

I motion 1992/93:Ub128 (s) yrkande 4 (delvis) föreslås att
riksdagen skall anvisa 2 000 000 kr utöver regeringens förslag
till de juridiska fakulteterna varav 700 000 kr till
Universitetet i Uppsala. I samma motion (yrkande 41 delvis)
föreslås att riksdagen skall anvisa 165000000 kr utöver
regeringens förslag till forskarutbildning varav 30500000
kr till Universitetet i Uppsala. Vidare anförs i motionerna
1992/93:Ub105 (s) och 1992/93:Ub130 (fp) att resurserna som
regeringen beräknat för insatser för studier av Östeuropa inte
skall koncentreras till Universitetet i Uppsala.

Utskottet, som i det föregående (avsnitten 2 och 8) avstyrkt
de anslagsökningar som föreslagits i motion 1992/93:Ub128
yrkandena 4 och 41 (båda delvis) samt de ändringar som
föreslagits i motionerna 1992/93:Ub105 och 1992/93:Ub130 (båda
delvis), föreslår att riksdagen bifaller regeringens förslag
och till Universitetet i Uppsala: Forskning och
forskarutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 667 809 000 kr.

I propositionen föreslås vidare att riksdagen godkänner
förslaget till riktlinjer för resurserna för budgetåren
1994/95 och 1995/96. Regeringens förslag innebär en
planeringsram på 669 409 000 kr för resp. budgetår. För
budgetåret 1994/95 förordas en förstärkning av den juridiska
forskningen med 1 600 000 kr. Beloppet är inberäknat i
förslaget till planeringsram för detta år. Enligt förslaget
bör Kollegiet för samhällsforskning (SCASSS) överföras till
Universitetet i Uppsala fr.o.m. budgetåret 1995/96. Medel för
verksamheten bör samtidigt överföras från FRN och HSFR till
universitetet. Dessa medel ingår inte i den för budgetåret
1995/96 föreslagna planeringsramen.

I motion 1992/93:Ub128 (s) yrkande 42 (delvis) föreslås för
de två senare budgetåren oförändrade belopp i förhållande till
förslagen avseende budgetåret 1993/94 i samma motion.

Utskottet har i det föregående (avsnitt 2) avstyrkt motion
1992/93:Ub128 yrkande 42 (delvis) och föreslår att riksdagen
godkänner regeringens förslag till riktlinjer för resurserna
för Universitetet i Uppsala: Forskning och forskarutbildning
för budgetåren 1994/95 och 1995/96.

E 2. Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning

Vid Lunds universitet bedrivs forskning och forskarutbildning
inom de humanistiska, teologiska, juridiska,
samhällsvetenskapliga, medicinska, odontologiska,
matematisk-naturvetenskapliga och tekniska områdena samt
konstnärligt utvecklingsarbete.

I propositionen föreslås att Lunds universitet tilldelas ett
sammanlagt anslag på 720 782 000 kr för budgetåret 1993/94.
Därvid har regeringen inberäknat 500 000 kr för bevarande av
pliktexemplaret vid Lunds universitetsbibliotek, 1 300 000 kr
för förstärkning av den juridiska forskningen samt 750 000 kr
för förstärkning av den kriminalvetenskapliga forskningen.

I motion 1992/93:Ub128 (s) yrkande 4 föreslås att riksdagen
skall anvisa 2 000 000 kr utöver regeringens förslag till de
juridiska fakulteterna med anledning av EG-samarbetet och det
ökade behovet av juridisk forskning varav 500 000 kr till Lunds
universitet. I samma motion (yrkande 41) föreslås att riksdagen
skall anvisa 165 000 000 kr utöver regeringens förslag till
forskarutbildning varav 33 900 000 kr till Lunds universitet.

Utskottet som i det föregående (avsnitten 2 och 8) avstyrkt
de anslagsökningar som föreslagits i motion 1992/93:Ub128
yrkandena 4 och 41 (båda delvis) föreslår att riksdagen
bifaller regeringens förslag och till Lunds universitet:
Forskning och forskarutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar
ett reservationsanslag på 720 782 000 kr.

I propositionen föreslås vidare att riksdagen godkänner
förslaget till riktlinjer för resurserna för budgetåren
1994/95 och 1995/96. Regeringens förslag innebär en
planeringsram på
722 882 000 kr för resp. budgetår. För budgetåret 1994/95
förordas en ytterligare förstärkning för den juridiska
forskningen om 2 100 000 kr. Beloppet är inräknat i
planeringsramen för detta år och ingår som en konsekvens av
detta också i planeringsramen för 1995/96.

I motion 1992/93:Ub128 (s) yrkande 42 (delvis) föreslås
oförändrade belopp i förhållande till förslagen avseende
budgetåret 1993/94 i samma motion.

Utskottet har i det föregående avstyrkt yrkande 42 (delvis)
och föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag till
riktlinjer för resurserna till Lunds universitet: Forskning och
forskarutbildning för budgetåren 1994/95 och 1995/96.

I motion 1992/93:Ub904 (fp) yrkande 2 väckt under allmänna
motionstiden föreslås att riksdagen uttalar sig för att
Skissernas museum i Lund bör göras till ett ansvarsmuseum
och finansieras som museer med denna ställning.

Utskottet har erfarit att en skrivelse i denna fråga kommit
in till regeringen från Lunds universitet. Denna har
överlämnats till den kommitté som för närvarande utreder
museifrågor (Översyn av mål och strukturfrågor m.m. inom det
statliga och statsunderstödda museiväsendet, dir. 1993:26).
Utskottet anser att beredningen av ärendet bör avvaktas.
Motionen avstyrks med hänvisning härtill.

E 3. Universitetet i Göteborg: Forskning och
forskarutbildning

Vid Universitetet i Göteborg bedrivs forskning och
forskarutbildning inom de humanistiska, samhällsvetenskapliga,
medicinska, odontologiska och matematisk-naturvetenskapliga
områdena samt konstnärligt utvecklingsarbete.

I propositionen föreslås att Universitetet i Göteborg
tilldelas ett sammanlagt anslag på 502 262 000 kr för
budgetåret 1993/94. Därvid har regeringen beräknat 2 718 000 kr
för utnyttjande av fartyg för marin forskning samt 700 000 kr
för förstärkning av det konstnärliga utvecklingsarbetet vid
institutionen Musikhögskolan.

I motion 1992/93:Ub128 (s) yrkande 41 föreslås att riksdagen
skall anvisa 165 000 000 kr utöver regeringens förslag till
forskarutbildning varav 18 700 000 kr till Universitetet i
Göteborg.

I motion 1992/93:Ub110 (s, m, fp, c, kds, nyd, v) begärs att
riksdagen för odontologisk forskning och forskarutbildning
beslutar tilldela Universitetet i Göteborg 7 700 000 kr utöver
regeringens förslag.

Utskottet som i det föregående (avsnitten 2 och 9) avstyrkt
de anslagsökningar som föreslagits i motionerna 1992/93:Ub128
yrkande 41 delvis och 1992/93:Ub110 (delvis) föreslår att
riksdagen bifaller regeringens förslag och till Universitetet i
Göteborg: Forskning och forskarutbildning anvisar ett
reservationsanslag på 502 262 000 kr.

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner förslaget
till riktlinjer för resurserna för budgetåren 1994/95 och
1995/96. Regeringens förslag innebär en planeringsram på
502 262 000 kr för vartdera året, dvs. oförändrade belopp i
förhållande till vad som föreslagits för budgetåret 1993/94.

I motion 1992/93:128 (s) yrkande 42 (delvis) föreslås
oförändrade belopp i förhållande till förslaget avseende
budgetåret 1993/94 i samma motion.

Utskottet har i det föregående avstyrkt motion 1992/93:Ub128
yrkande 42 (delvis) och föreslår att riksdagen godkänner
regeringens förslag till riktlinjer för resurserna till
Universitetet i Göteborg: Forskning och forskarutbildning för
budgetåren 1994/95 och 1995/96.

I motion 1992/93:Kr337 (fp) yrkande 4 begärs att riksdagen
uttalar sig för att staten bör ta på sig ett större ansvar för
Botaniska trädgården i Göteborg och att ett förslag om
stiftelse med delat ansvar mellan stat och kommun bör utredas.

Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.
Frågan var senast föremål för utskottets behandling i samband
med föregående forskningsproposition (prop. 1989/90:90,
bet. 1989/90:UbU25, rskr. 328). Utskottet konstaterar att de
botaniska trädgårdarna vid universiteten skiljer sig från
varandra i vissa avseenden. Botaniska trädgården i Göteborg är
huvudsakligen en anläggning för allmänheten. Sedan frågan
senast var föremål för utskottets behandling har staten i ett
avtal kommit överens med Göteborgs kommun om villkoren för
Universitetets i Göteborg utnyttjande av Botaniska trädgården
för sin verksamhet. Statsbidraget har höjts kraftigt. Avtalet
löper till år 1996. Önskemål om förändringar i
ansvarsförhållandet mellan staten och Göteborgs kommun bör
kunna tas upp i samband med att avtalet löper ut. Med
hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen.

I motion 1992/93:Kr338 (kds, m, fp, c) yrkande 3 begärs att
riksdagen skall göra ett tillkännagivande om inrättande av
Kulturvårdsuniversitet Väst. Enligt motionärerna skulle
FoU- resurserna för kulturvården komma bättre till gagn om de i
större utsträckning än idag fördelades till
universitet/högskolor. Universitet och högskolor har i många
avseenden en svag relation till samhällets kulturvårdande
sektor, till nackdel för kulturvården.

Utskottet anser att det ankommer på berörda myndigheter att
ta ställning till samarbete av det slag som föreslagits i
motionen. Tvärvetenskapligt samarbete är värdefullt och
angeläget. Vid Universitetet i Göteborg finns redan ett sådant
inom området kulturvård. I propositionen framhålls betydelsen
av tillfredsställande vetenskaplig kompetens inom kulturvårdens
område och den viktiga roll Universitetet i Göteborg därvid
spelar. Det är viktigt att verksamheten kan utvecklas och att
forskningen och forskarutbildningen får en fastare
organisation. Detta bör ske i nära samverkan mellan berörda
myndigheter. Något uttalande av riksdagen i enlighet med
motionen är utskottet inte berett att tillstyrka, varför
motionen avstyrks.

E 4. Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning

Vid Stockholms universitet bedrivs forskning och
forskarutbildning inom de humanistiska, juridiska,
samhällsvetenskapliga och matematisk-naturvetenskapliga
områdena.

I propositionen föreslås att Stockholms universitet tilldelas
ett sammanlagt anslag på 534 253 000 kr för budgetåret
1993/94. Därvid har regeringen inberäknat 2 000 000 kr för
förstärkning av den juridiska forskningen, 2 000 000 kr för
förstärkning av den kriminalvetenskapliga forskningen, 1 658
000 kr för förstärkning av verksamheten vid
Latinamerika-institutet, 9 351 000 kr för sådan verksamhet som
tidigare bedrivits inom Manne Siegbahninstitutet för fysik samt
3 225 000 kr för utnyttjande av fartyg för marin forskning.

I motion 1992/93:Ub128 (s) yrkande 4 föreslås att riksdagen
skall anvisa 2 000 000 kr utöver regeringens förslag till de
juridiska fakulteterna med anledning av EG-samarbetet och det
ökade behovet av juridisk forskning varav 800 000 kr till
Stockholms universitet. I samma motion (yrkande 41) föreslås
att riksdagen skall anvisa 165000000 kr utöver regeringens
förslag till forskarutbildning varav 18600000 kr till
Stockholms universitet.

Utskottet som i det föregående (avsnitten 2 och 8) avstyrkt
de anslagsökningar som föreslagits i motion 1992/93:Ub128
yrkandena 4 och 41 (båda delvis) föreslår att riksdagen
bifaller regeringens förslag och till Stockholms universitet:
Forskning och forskarutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar
ett reservationsanslag på 534 253 000 kr.

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner förslaget
till riktlinjer för resurserna för budgetåren 1994/95 och
1995/96. Regeringens förslag innebär en planeringsram på
535 553 000 kr för resp. budgetår. För budgetåret 1994/95
förordas en ytterligare förstärkning för den juridiska
forskningen om 1 300 000 kr. Beloppet är inberäknat i
planeringsramen för budgetåret 1994/95 och konsekvenserna av
detta i planeringsramen för budgetåret 1995/96.

I motion 1992/93:128 (s) yrkande 42 (delvis) föreslås
oförändrade belopp i förhållande till förslagen avseende
budgetåret 1993/94 i samma motion.

Utskottet har i det föregående avstyrkt motion 1992/93:Ub128
yrkande 42 (delvis) och föreslår att riksdagen godkänner
regeringens förslag till riktlinjer för resurserna för
Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning för
budgetåren 1994/95 och 1995/96.

E 5. Universitetet i Umeå: Forskning och forskarutbildning

Vid Universitetet i Umeå bedrivs forskning och
forskarutbildning inom de humanistiska, samhällsvetenskapliga,
medicinska, odontologiska, matematisk-naturvetenskapliga
områdena och konstnärligt utvecklingsarbete.

I propositionen föreslås att Universitetet i Umeå tilldelas
ett sammanlagt anslag på 407368000 kr för budgetåret
1993/94. Därvid har regeringen inberäknat 1 387 000 kr för
förstärkning av den medicinska forskningen som en konsekvens av
tidigare utökning av läkarutbildningen, 3 743 000 kr för
utnyttjande av fartyg för marin forskning samt 6 000 000 kr för
verksamheten vid ett centrum för molekylär patogenes.

I motion 1992/93:Ub128 (s) yrkande 41 föreslås att riksdagen
skall anvisa 165 000 000 kr utöver regeringens förslag till
forskarutbildning varav 13 200 000 kr till Universitetet i
Umeå.

Utskottet som i det föregående (avsnitt 2) avstyrkt de
anslagsökningar som föreslagits i motion 1992/93:Ub128 yrkande
41 (delvis) föreslår att riksdagen bifaller regeringens förslag
och till Universitetet i Umeå: Forskning och forskarutbildning
anvisar ett reservationsanslag på 407368000 kr.

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner förslaget
till riktlinjer för resurserna för budgetåren 1994/95 och
1995/96. Regeringens förslag innebär en planeringsram på 407
368 000 kr för resp. budgetår, dvs. oförändrade belopp i
förhållande till vad som föreslagits för budgetåret 1993/94.

I motion 1992/93:Ub128 (s) yrkande 42 (delvis) föreslås
oförändrade belopp i förhållande till förslagen avseende
budgetåret 1993/94 i samma motion.

Utskottet har i det föregående avstyrkt motion 1992/93:Ub128
yrkande 42 (delvis) och föreslår att riksdagen godkänner
regeringens förslag till riktlinjer för resurserna till
Universitetet i Umeå: Forskning och forskarutbildning för
budgetåren 1994/95 och 1995/96.

E 6. Universitetet i Linköping: Forskning och
forskarutbildning

Vid universitetet i Linköping bedrivs forskning och
forskarutbildning inom de filosofiska, medicinska och tekniska
områdena samt temaorienterad forskning.

I propositionen föreslås att Universitetet i Linköping
tilldelas ett sammanlagt anslag på 231 766 000 kr för
budgetåret 1993/94.

I motion 1992/93:Ub128 (s) yrkande 41 föreslås att riksdagen
skall anvisa 165 000 000 kr utöver regeringens förslag till
forskarutbildning varav 10 700 000 kr till Universitetet i
Linköping.

Ökat stöd till Nationella rådet för folkbildningsforskning
vid filosofiska fakulteten tas upp i två motioner. I motion
1992/93:Ub128 (s) yrkandena 14 och 15 samt motion 1992/93:Kr7
(s) yrkandena 2 och 4 föreslås 1 000 000 kr utöver regeringens
förslag för forskning om amatörverksamhet resp. 1 500 000 kr
utöver regeringens förslag för fortsatt arbete med ett samlat
nationellt forskningsprogram på folkbildningsområdet.

Utskottet har i det föregående (avsnitten 2 och 8) avstyrkt
de anslagsökningar som föreslagits i motion 1992/93:Ub128
yrkandena 14, 15 och 41 (alla delvis) och i motion 1992/93:Kr7
yrkandena 2 och 4 (båda delvis) och vidare i det föregående
(avsnitt 4) föreslagit en förstärkning av anslaget till
Universitetet i Linköping med 1 000 000 kr för en
gästprofessur. Utskottet föreslår således att riksdagen med
anledning av regeringens förslag bifaller vad utskottet
förordat och till Universitetet i Linköping: Forskning och
forskarutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 232 766 000 kr.

I propositionen föreslås vidare att riksdagen godkänner
förslaget till riktlinjer för resurserna för budgetåren
1994/95 och 1995/96. Regeringens förslag innebär en
planeringsram på
231 766 000 kr för resp. budgetår, dvs. oförändrat belopp i
förhållande till vad som föreslagits för budgetåret 1993/94.
Som en konsekvens av utskottets förslag om medelstillskott för
kvinnoforskning föreslår utskottet en ökning av
planeringsramarna med 1 000 000 kr för budgetåren 1994/95 och
1995/96.

I motion 1992/93:128 (s) yrkande 42 (delvis) föreslås
oförändrade belopp i förhållande till förslagen i yrkande 41.

Utskottet, som i det föregående avstyrkt motion 1992/93:128
yrkande 42 (delvis), föreslår att riksdagen godkänner vad
utskottet förordat angående riktlinjer för resurserna till
Universitetet i Linköping: Forskning och forskarutbildning för
budgetåren 1994/95 och 1995/96.

Enligt motion 1992/93:Ub145 (kds) bör riksdagen uttala sig
för en förstärkning av ämnet företagsekonomi vid
Universitetet i Linköping. Motionären refererar till bildandet
av Linköping School of Management och behovet av nationell och
internationell förstärkning av forskning och forskarutbildning
i ämnet företagsekonomi.

Det bör enligt utskottet ankomma på resp. universitet att
besluta om dispositionen av tillgängliga medel och om
eventuella omprioriteringar. Utskottet avstyrker motionen med
hänvisning härtill.

E 7. Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning

Vid Karolinska institutet bedrivs forskning och
forskarutbildning inom de medicinska och odontologiska
områdena.

I propositionen föreslås att Karolinska institutet tilldelas
ett sammanlagt anslag på 344 378 000 kr för budgetåret
1993/94. I beloppet ingår 2 500 000 kr för förstärkning av
forskningen vid Centrum för idrottsforskning.

I motion 1992/93:Ub128 (s) yrkande 41 föreslås att riksdagen
skall anvisa 165 000 000 kr utöver regeringens förslag till
forskarutbildning varav 8 400 000 kr till Karolinska
institutet.

Utskottet har i det föregående (avsnitt 2) avstyrkt de
anslagsökningar som föreslagits i motion 1992/93:Ub128 (s)
yrkande 41 (delvis) och föreslår att riksdagen bifaller
regeringens förslag och till Karolinska institutet: Forskning
och forskarutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 344 378 000 kr.

I propositionen föreslås vidare att riksdagen godkänner
förslaget till riktlinjer för resurserna för budgetåren
1994/95 och 1995/96. Regeringens förslag innebär en
planeringsram på
346 878 000 kr för de båda budgetåren. Därvid har inräknats en
ytterligare förstärkning på 2500000 kr för forskning vid
Centrum för idrottsforskning.

I motion 1992/93:Ub128 (s) yrkande 42 (delvis) föreslås
oförändrade belopp i förhållande till yrkande 41 i samma
motion.

Utskottet som i det föregående (avsnitt 2) avstyrkt motion
1992/93:Ub128 yrkande 42 (delvis) föreslår att riksdagen
godkänner regeringens förslag till riktlinjer för resurserna
till Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning för
budgetåren 1994/95 och 1995/96.

E 8. Tekniska högskolan i Stockholm: Forskning och
forskarutbildning

Vid Tekniska högskolan i Stockholm (KTH) bedrivs forskning
och forskarutbildning inom det tekniska området.

I propositionen föreslås att KTH tilldelas ett sammanlagt
anslag på 303211000 kr för budgetåret 1993/94. Därvid
har inberäknats 14763000 kr för verksamhet som tidigare
bedrivits inom Manne Siegbahninstitutet för fysik.

I motion 1992/93:Ub128 (s) yrkande 41 (delvis) föreslås att
regeringen skall anvisa 165 000 000 kr utöver regeringens
förslag till forskarutbildning varav 12 000 000 kr till
Tekniska högskolan i Stockholm.

Utskottet har i det föregående (avsnitt 2) avstyrkt de
anslagsökningar som föreslagits i motion 1992/93:Ub128 yrkande
41 (delvis) och föreslår att riksdagen bifaller regeringens
förslag och till Tekniska högskolan i Stockholm: Forskning och
forskarutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 303 211 000 kr.

I propositionen föreslås vidare att riksdagen godkänner
förslaget till riktlinjer för resurserna för budgetåren
1994/95 och 1995/96. Regeringens förslag innebär en
planeringsram på
303 211 000 kr för resp. budgetår, dvs. oförändrat belopp i
förhållande till budgetåret 1993/94.

I motion 1992/93:Ub128 (s) yrkande 42 (delvis) föreslås
oförändrade belopp i förhållande till förslaget i yrkande 41.

Utskottet, som i det föregående avstyrkt motion 1992/93:Ub128
yrkande 42 (delvis), föreslår att riksdagen godkänner
regeringens förslag till riktlinjer för resurserna till
Tekniska högskolan i Stockholm: Forskning och forskarutbildning
för budgetåren 1994/95 och 1995/96.

E 9. Chalmers tekniska högskola: Forskning och
forskarutbildning

Vid Chalmers tekniska högskola (CTH) bedrivs forskning och
forskarutbildning inom det tekniska området.

I propositionen föreslås att CTH tilldelas ett sammanlagt
anslag på 257296000 kr för budgetåret 1993/94.

I motion 1992/93:Ub128 (s) yrkande 41 (delvis) föreslås att
riksdagen skall anvisa 165 000 000 kr utöver regeringens
förslag till forskarutbildning varav 15 000 000 kr till CTH.

Utskottet, som i det föregående (avsnitt 2) avstyrkt de
anslagsökningar som föreslagits i motion 1992/93:Ub128 yrkande
41 (delvis), föreslår att riksdagen bifaller regeringens
förslag och till Chalmers tekniska högskola: Forskning och
forskarutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 257 296 000 kr.

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner förslaget
till riktlinjer för resurserna för budgetåren 1994/95 och
1995/96. Regeringens förslag innebär en planeringsram på
257 296 000 kr för resp. budgetår, dvs. oförändrat belopp i
förhållande till vad som föreslagits för budgetåret 1993/94.

I motion 1992/93:Ub128 (s) yrkande 42 (delvis) föreslås
oförändrade belopp i förhållande till yrkande 41.

Utskottet har i det föregående (avsnitt 2) avstyrkt motion
1992/93:Ub128 yrkande 42 (delvis) och föreslår att riksdagen
godkänner regeringens förslag till riktlinjer för resurserna
till Chalmers tekniska högskola: Forskning och
forskarutbildning för budgetåren 1994/95 och 1995/96.

E 10. Högskolan i Luleå: Forskning och forskarutbildning

Vid Högskolan i Luleå bedrivs forskning och forskarutbildning
inom det tekniska området och konstnärligt utvecklingsarbete.

I propositionen föreslås att Högskolan i Luleå tilldelas ett
sammanlagt anslag på 117 269 000 kr. Därvid har beräknats
1 000 000 kr för forskning och forskarutbildning inom området
genus och teknik samt 450 000 kr för förstärkning av det
konstnärliga utvecklingsarbetet vid institutionen
Musikhögskolan i Piteå.

I motion 1992/93:Ub128 (s) yrkande 41 (delvis) föreslås att
riksdagen skall anvisa 165 000 000 kr utöver regeringens
förslag till forskarutbildning varav 4 000 000 kr till
Högskolan i Luleå.

Utskottet, som i det föregående (avsnitt 2) avstyrkt de
anslagsökningar som föreslagits i motion 1992/93:Ub128 yrkande
41 (delvis), föreslår att riksdagen bifaller regeringens
förslag och till Högskolan i Luleå: Forskning och
forskarutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 117 269 000 kr.

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner förslaget
till riktlinjer för resurserna för budgetåren 1994/95 och
1995/96. Regeringens förslag innebär en planeringsram på
117 269 000 kr för resp. budgetår, dvs. oförändrat belopp i
förhållande till vad som föreslagits för budgetåret 1993/94

I motion 1992/93:Ub128 (s) yrkande 42 (delvis) föreslås
oförändrade belopp i förhållande till förslaget i yrkande 41
(delvis) i samma motion.

Utskottet, som i det föregående (avsnitt 2) avstyrkt motion
1992/93:Ub128 yrkande 42 (delvis), föreslår att riksdagen
godkänner regeringens förslag till riktlinjer för resurserna
till Högskolan i Luleå: Forskning och forskarutbildning för
budgetåren 1994/95 och 1995/96.

Enligt motion 1992/93:Ub696 (s) (delvis) bör riksdagen uttala
sig för att Högskolan i Luleå skall tillföras resurser för
samhällsvetenskaplig forskning. Motionärerna framhåller att
det är angeläget att forskningen vid högskolan breddas och att
detta i sin tur ökar förutsättningarna för att bygga ut
grundutbildningen inom detta område.

Utskottet kan med hänsyn till det ekonomiska läget för
närvarande inte tillstyrka motionen.

E 13. Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål

Under anslaget har medel beräknats till olika internationella
forskningsändamål, forskarutbildning av högskolelärare utan
doktorsexamen och andra särskilda åtgärder till stöd för
forskarutbildning, fora för kvinnliga forskare, åtgärder för
jämställdhet vid universitet och högskolor, kontaktsekretariat,
kontaktforskare, forskningsinformation samt till regeringens
disposition.

I propositionen föreslås till Vissa särskilda utgifter för
forskningsändamål ett sammanlagt anslagsbelopp på
308 516 000 kr för budgetåret 1993/94.

Bidraget till kvinnofora tas upp i fem motioner. I motion
1992/93:Ub128 (s) yrkande 10 begärs 4 000 000 kr för utveckling
av befintliga fora samt för start av nya vid högskolorna i
Karlstad, Gävle/Sandviken och Sundsvall/Härnösand (numera
benämnd Mitthögskolan). I motion 1992/93:Ub121 (v) yrkande 3
föreslås att riksdagen för kvinnofora skall anvisa
1 661 000 kr utöver regeringens förslag och att Högskolan i
Karlstad skall kunna få del av dessa medel (yrkande 4). I
motion 1992/93:Ub120 yrkande 3 begärs ett tillkännagivande om
att Högskolan i Karlstad skall erhålla 856 000 kr för ett
Jämställdhetscentrum. I motionerna 1992/93:Ub126 och
1992/93:Ub127 yrkande 3 begärs att Högskolan i Örebro tillförs
en förstärkning om 500 000 kr för Kvinnovetenskapligt forum.

Utskottet vill med anledning av motionerna framhålla
följande. Det är synnerligen angeläget att jämställdhetsarbetet
på forskningsområdet intensifieras genom olika insatser. De
olika former av utåtriktad verksamhet och det nätverksarbete
som de särskilda fora/centra för kvinnliga forskare m.m. vid
universitet och högskolor bedriver är av stor betydelse för
rekrytering av kvinnor till forskarstudier och forskning. Dessa
fora/centra är också av stort värde för kvinno- och
jämställdhetsforskningen. Det är angeläget att verksamheten
utvecklas. Utskottet har i det föregående utförligare behandlat
frågan om fora/centra för kvinnliga forskare m.m. och
jämställdhetsarbetet och vill understryka betydelsen av det
tiopunktsprogram som presenterats i det föregående (avsnitt 5)
och de resurser som föreslås för programmet. Under förevarande
anslag föreslås 8000000 kr för åtgärder för att främja
jämställdheten inom forskning och forskarutbildning. Utskottet
vill slutligen hänvisa till förslaget i det föregående (avsnitt
4) att Universitetet i Linköping skall tillföras 1000000 kr
för en gästprofessur i kvinnoforskning med inriktning på teknik
och naturvetenskap.

I motion 1992/93:Ub136 (s) yrkande 2 begärs att riksdagen
skall uttala sig för ett centrum för fördjupad
forskarutbildning vid Novum för forskare från Central- och
Östeuropa som ett led i biståndet.

Utskottet vill understryka betydelsen av forskningssamarbetet
med länder i Central- och Östeuropa. Det ankommer dock inte på
riksdagen att uttala sig om forskarutbildningens förläggning
eller om fördelning av medel för enskilda internationella
projekt. Fördelningen av medel för samarbete med Central- och
Östeuropa är en fråga för de enskilda universitetens och
högskolornas prioriteringar samt för de myndigheter som har att
fördela medel för samarbetet med Central- och Östeuropa t.ex.
Svenska institutet.

Utskottet har i det föregående (avsnitt 7) förordat att
Bidraget till Stiftelsen Svenska barnboksinstitutet under
anslaget till Kungl. biblioteket tillförs 333 000 kr fr.o.m.
budgetåret 1993/94. Utskottet föreslår att förevarande anslag
minskas med motsvarande belopp, 333 000 kr, för detta ändamål.

Utskottet föreslår att riksdagen med avslag på motionerna
1992/93:Ub120 yrkande 3, 1992/93:Ub121 yrkandena 3 och 4,
1992/93:Ub126, 1992/93:Ub127 yrkande 3, 1992/93:Ub128 yrkande
10 och 1992/93:Ub136 yrkande 2 och med anledning av regeringens
förslag och vad utskottet förordat till Vissa särskilda
utgifter för forskningsändamål anvisar ett reservationsanslag
på 308 183 000 kr för budgetåret 1993/94, dvs. en minskning om
333 000 kr jämfört med regeringens förslag.

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner förslaget
till riktlinjer för resurserna för budgetåren 1994/95 och
1995/96. Regeringens förslag innebär en planeringsram på
308 516 000 kr för resp. budgetår, dvs. oförändrade belopp i
förhållande till vad som föreslagits för budgetåret 1993/94.
Som en konsekvens av utskottets förslag om överföringar av
medel till Kungl. biblioteket för Stiftelsen Svenska
barnboksinstitutets verksamhet om 333 000 kr föreslår utskottet
en minskning av planeringsramen för budgetåren 1994/95 och
1995/96 med motsvarande belopp. I övrigt har utskottet ingen
invändning mot regeringens förslag.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad utskottet
förordat om riktlinjer för resurserna för Vissa särskilda
utgifter för forskningsändamål för budgetåren 1994/95 och
1995/96.

E 26. Rådet för forskning om universitet och högskolor

Rådet för forskning om universitet och högskolor har till
uppgift att främja och stödja forskning och utvecklingsarbete
rörande universitet och högskolor. Verksamheten har utvärderats
och resultaten presenterats i rapporten Kunskap om kunskap --
forskning och utveckling för universitet och högskolor (Ds
1992:28).

I propositionen begärs riksdagens godkännande angående
regeringens slutsatser rörandet Rådet för forskning om
universitet och högskolor. Regeringen framhåller att
universitet och högskolor är inne i en genomgripande
förändringsprocess. Ökat självbestämmande och ökat ansvar för
kvalitet i såväl grundutbildning som forskning och
forskarutbildning ställer stora krav på självinsikt och
självkännedom. Behovet av forskning om universitet och
högskolor är därför stort. Forskningen bör utöver att uppfylla
självklara kvalitetskrav
ha långsiktig relevans för universitetens och högskolornas
problem och framtid
i ökad utsträckning stödja forskning som utgår från angelägna
frågor inom universitetens och högskolornas verksamhet
återföra forskningsresultaten till verksamheten.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen
under avsnittet Slutsatser förordat angående inriktningen för
Rådet för forskning om universitet och högskolor.

Utskottet, som inte har något att erinra mot beräkningen av
anslagsbeloppet, föreslår att riksdagen bifaller
regeringens förslag och till Rådet för forskning om universitet
och högskolor för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 7 795 000 kr.

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner förslaget
till riktlinjer för resurserna för budgetåren 1994/95 och
1995/96. Regeringens förslag innebär en planeringsram på
7 795 000 kr för respektive budgetår dvs. oförändrade belopp i
förhållande till vad som föreslagits för budgetåret 1993/94.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens
förslag till riktlinjer.

E 33. Vissa bidrag till forskningsverksamhet

Under anslaget beräknas de statliga bidragen till
Vetenskapsakademien, de svenska instituten i Rom och Aten, det
svenska forskningsinstitutet i Istanbul samt till Nämnden för
svensk-amerikanskt forskarutbyte.

I propositionen föreslås till Vissa bidrag till
forskningsverksamhet ett sammanlagt anslagsbelopp på 35
678 000 kr för budgetåret 1993/94.

I motion 1992/93:Ub128 (s) yrkande 38 begärs att riksdagen
anvisar 2000000 kr utöver regeringens förslag. Motionärerna
vill öka bidraget till Vetenskapsakademien varvid
förstärkningen bör avse miljövårdsforskning.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra
följande. Till Vetenskapsakademiens uppgifter hör att stimulera
forskarutbyte mellan länder och vidare att vara regeringens
referensorgan. Senast har Vetenskapsakademien haft regeringens
uppdrag att utvärdera svensk miljöforskning och har därvid,
enligt vad utskottet erfarit, haft många värdefulla synpunkter.
I propositionen prioriteras den grundläggande miljöforskningen
och bl.a. föreslås en förstärkning av
forskningsrådsorganisationen.
Med hänsyn till det ekonomiska läget kan utskottet inte
tillstyrka ytterligare medel. Det ankommer på de
forskningsfinansierande organen att fördela tillgängliga
resurser till olika forskningsändamål.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till regeringens
förslag och med avslag på motion 1992/93:Ub128 yrkande 38 till
Vissa bidrag till forskningsverksamhet för budgetåret 1993/94
anvisar ett reservationsanslag på 35 678 000 kr.

Anslagsteknisk fråga

Som framgått av det föregående anvisas medel för forskning
och forskarutbildning under reservationsanslag till resp.
universitet och högskola. Dessa anslag bör enligt regeringen
utbetalas och avräknas månadsvis med en tolftedel av
anslagsbeloppet.

Vid utgången av budgetåret 1992/93 kan reservationer komma
att finnas kvar på de nuvarande reservationsanslagen till
fakulteterna för forskning och forskarutbildning. I
propositionen begärs att riksdagen godkänner att
reservationerna på de nuvarande fakultetsanslagen får föras
över till resp. universitets och högskolas konto i
Riksgäldskontoret.

Utskottet, som inte har något att erinra, föreslår att
riksdagen godkänner förslaget i propositionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. Huvuddragen i forskningspolitiken

1. beträffande forskningens betydelse för Sverige som
industrination
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub613 yrkandena 1 och
2, 1992/93:Ub693 yrkande 2, 1992/93:Ub901 yrkande 3,
1992/93:Ub909 delvis och 1992/93:N281 yrkande 4,

res. 1 (s)

2. beträffande forskningens organisation
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub121 yrkande 1,

men. (v) - delvis

3. beträffande arbetsgrupp för belysning av forskningsrön,
m.m.
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub140,

4. beträffande de etiska frågorna i forskningen, m.m.
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub103 yrkandena 8 och 9,

5. beträffande översyn av fakultetsorganisationen
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub121 yrkande 34,

men. (v) - delvis

6. beträffande anslagsbeloppet under Europeisk
forskningssamverkan
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Europeisk forskningssamverkan för budgetåret 1993/94
anvisar ett ramanslag på 445895000kr,

7. beträffande riktlinjer för resurserna under anslaget
till Europeisk forskningssamverkan
att riksdagen godkänner vad regeringen angivit för budgetåren
1994/95 och 1995/96,

2. Forskarutbildningen

8. beträffande forskarutbildningen utom såvitt avser vissa
medel under fakulteterna
att riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:Ub121 yrkande
2 i denna del och 1992/93:Ub128 yrkandena 41 och 42, båda i
denna del, godkänner de riktlinjer för forskarutbildningen med
avseende på dimensionering, studiefinansiering och vissa
särskilda åtgärder för forskarutbildning som regeringen
angivit,

res. 2 (s)
men. (v) - delvis

9. beträffande medel för forskarutbildningen
att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Ub128 yrkandena 41
och 42, båda i denna del, godkänner vad regeringen förordat,

res. 3 (s)

3. Forskning vid de mindre och medelstora högskolorna

10. beträffande den rörliga resursen
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub128 yrkande 50 och
1992/93:Ub120 yrkande 2,

res. 4 (s)

11. beträffande fakulteternas verksamhetsområden
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub128 yrkande 51,

res. 5 (s)

12. beträffande forskning vid de mindre och medelstora
högskolorna
att riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:Ub100,
1992/93:Ub121 yrkande 5 delvis, 1992/93:Ub128 yrkandena 52 och
54, båda delvis, 1992/93:Ub141 delvis samt 1992/93:Ub143
godkänner vad regeringen förordat i avsnittet Slutsatser,

res. 6 (s) - delvis
men. (v) - delvis

13. beträffande anslagsbeloppet under Forskningsstödjande
åtgärder vid mindre och medelstora högskolor
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1992/93:Ub121 yrkande 5 delvis,
1992/93:Ub128 yrkandena 52 delvis, 53 och 54 delvis samt
1992/93:Ub141 (delvis) till Forskningsstödjande åtgärder vid
mindre och medelstora högskolor för budgetåret 1993/94
anvisar ett reservationsanslag på 106235000 kr,

res. 6 (s) - delvis
men. (v) - delvis

14. beträffande riktlinjer för resurserna under anslaget
till Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora
högskolor
att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Ub128 yrkande 52
(delvis) godkänner de riktlinjer som regeringen angivit för
budgetåren 1994/95 och 1995/96,

res. 6 (s) - delvis

15. beträffande fasta forskningsresurser vid Högskolan i
Örebro
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub127 yrkandena 1, 2
och 4, 1992/93:Ub128 yrkande 52 delvis och 1992/93:A410 yrkande
10 delvis,

res. 6 (s) - delvis

16. beträffande ytterligare medel till högskolorna i Borås,
Halmstad, Skövde och Trollhättan/Uddevalla
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub115, 1992/93:Ub128
yrkande 52 delvis och 1992/93:Ub135 yrkande 4,

res. 6 (s) - delvis

17. beträffande ökade resurser till högskolorna i
Sundsvall/Härnösand och Östersund, m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub128 yrkande 52
delvis, 1992/93:Ub139, 1992/93:Ub655 delvis, 1992/93:Ub656,
1992/93:Ub694 yrkande 3 och 1992/93:A442 yrkande 5 delvis,

res. 6 (s) - delvis

18. beträffande nätverkssamarbetet vid och resurser till
högskolorna i Kalmar, Karlskrona/Ronneby och Växjö,
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub102, 1992/93:Ub128
yrkande 52 delvis, 1992/93:Ub148, 1992/93:Ub646 yrkande 1 och
1992/93:A475 yrkande 3,

res. 6 (s) - delvis

19. beträffande egna forskningsresurser m.m. vid
högskolorna i Gävle/Sandviken och Falun/Borlänge
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub118 yrkandena 1 och
2, 1992/93:Ub125, 1992/93:Ub128 yrkande 52 delvis,
1992/93:Ub146 och 1992/93:Ub903 yrkande 5,

res. 6 (s) - delvis

20. beträffande ökade resurser till högskolorna i Karlstad,
Eskilstuna/Västerås och Jönköping
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub120 yrkande 1 och
1992/93:Ub128 yrkande 52 delvis,

res. 6 (s) - delvis

21. beträffande medel till Idrottshögskolan i Stockholm
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub124 och
1992/93:Ub137,

22. beträffande professur vid Glasforskningsinstitutet i
Växjö
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub636 delvis,

23. beträffande omvårdnadsforskningen vid vårdhögskolorna
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub127 yrkande 6,

24. beträffande lokalisering av forskning i
Stockholmsregionen
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub122,

4. Interdisciplinär forskning

25. beträffande beslut om rådsmedel
att riksdagen godkänner vad regeringen förordat i fråga om
bemyndigande för forskningsråden och Forskningsrådsnämnden att
besluta om medelstilldelning för högst sex år,

26. beträffande Forskningsrådsnämndens styrelse
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub128 yrkande 43 och
1992/93:Ub132 yrkande 1,

27. beträffande inriktningen av Forskningsrådsnämndens
arbete
att riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:Ub128 yrkande
47 och 1992/93:Ub132 yrkande 2 godkänner vad regeringen i
Slutsatser förordat beträffande Forskningsrådsnämnden,

res. 7 (s)

28. beträffande tillkännagivande om Forskningsrådsnämndens
forskningsinformation
att riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:Ub114,
1992/93:Ub121 yrkande 35 delvis, 1992/93:Ub128 yrkande 44
delvis, 1992/93:Ub132 yrkande 3 och 1992/93:Ub144 godkänner vad
regeringen förordat i Slutsatser beträffande
Forskningsrådsnämnden såvitt avser nämndens
informationsverksamhet,

res. 8 (s)
men. (v) - delvis

29. beträffande ungdomsforskning
att riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:Ub128
yrkandena 26 och 44, det senare yrkandet delvis, samt
1992/93:Kr7 yrkande 5 godkänner vad regeringen förordat i
Slutsatser beträffande Forskningsrådsnämnden,

res. 9 (s)

30. beträffande gästprofessur i kvinnoforskning, m.m.
att riksdagen dels med anledning av regeringens förslag
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
dels godkänner vad regeringen i avsnittet Slutsatser i
övrigt har förordat beträffande Forskningsrådsnämnden,

31. beträffande anslagsbeloppet under
Forskningsrådsnämnden: Forskning och forskningsinformation
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1992/93:Ub121 yrkande 35 delvis och
1992/93:Ub128 yrkandena 44 och 46, båda delvis, samt
1992/93:Ub153 till Forskningsrådsnämnden: Forskning och
forskningsinformation för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 82006000kr,

res. 10 (s)

32. beträffande riktlinjer för resurserna under anslaget
till Forskningsrådsnämnden: Forskning och
forskningsinformation
att riksdagen med anledning av regeringens förslag godkänner
vad utskottet angivit för budgetåren 1994/95 och 1995/96,

res. 11 (s) - motiv. - villk. 10

33. beträffande anslagsbeloppet under
Forskningsrådsnämnden: Förvaltning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Forskningsrådsnämnden: Förvaltning för budgetåret 1993/94
anvisar ett ramanslag på 8936000kr,

34. beträffande riktlinjer för resurserna under anslaget
till Forskningsrådsnämnden: Förvaltning
att riksdagen godkänner vad regeringen angivit,

35. beträffande Centrum för kommunikationshandikapp i
Örebro
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub127 yrkande 5,

36. beträffande den temaorienterade forskningen
att riksdagen med anledning av regeringens förslag i
avsnittet Slutsatser godkänner vad utskottet förordat,

5. Jämställdhet. Kvinnoforskning

37. beträffande vikten av ett könsperspektiv i
forskningen
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub106, 1992/93:Ub128
yrkande 11 och 1992/93:Ub612,

men. (v) - delvis

38. beträffande behovet av fler kvinnliga forskare
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub128 yrkande 12,
1992/93:Ub628 yrkandena 1 och 2 samt 1992/93:A811 yrkande 41,

res. 12 (s)

39. beträffande kvotering av forskarassistenttjänsterna
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub121 yrkande 2 delvis,

men. (v)

40. beträffande forskning och forskarutbildning inom
området genus och teknik
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub111 och
1992/93:Ub133 yrkande 3,

41. beträffande fortsatt stöd till kvinnoforskning och
jämställdhetsforskning
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub133 yrkande 1 och
1992/93:A811 yrkande 42,

6. Dyrbar vetenskaplig utrustning

42. beträffande dyrbar vetenskaplig utrustning
att riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:Ub128 yrkande
46 delvis och 1992/93:Ub132 yrkande 4 godkänner vad regeringen
förordat,

res. 13 (s)

43. beträffande anslagsbeloppet under Medel för dyrbar
vetenskaplig utrustning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1992/93:Ub128 yrkande 45 (delvis) till Medel
för dyrbar vetenskaplig utrustning för budgetåret 1993/94
anvisar ett reservationsanslag på 110000000kr,

res. 14 (s) - villk. 13

44. beträffande riktlinjer för resurserna under anslaget
till Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning
att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Ub128 yrkande 45
(delvis) godkänner vad regeringen angivit för budgetåren
1994/95 och 1995/96,

45. beträffande cyklotron i Linköping
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub617,

7. Vissa infrastrukturella frågor m.m.

46. beträffande anslagsbeloppet under Kungl. biblioteket
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion
1992/93:Ub123 (delvis) till Kungl. biblioteket för
budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 91061000kr,

47. beträffande riktlinjer för resurserna under anslaget
till Kungl. biblioteket
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion
1992/93:Ub123 (delvis) godkänner vad utskottet angivit för
budgetåren 1994/95 och 1995/96,

48. beträffande anslagsbeloppet under Statens
psykologisk-pedagogiska bibliotek
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek för budgetåret
1993/94 anvisar ett ramanslag på 5992000kr,

49. beträffande riktlinjer för resurserna under anslaget
till Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek
att riksdagen godkänner vad regeringen angivit för budgetåren
1994/95 och 1995/96,

50. beträffande det s.k. reservexemplaret i Lund
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub151 och
1992/93:Kr213,

51. beträffande superdatorer
att riksdagen godkänner vad regeringen förordat,

52. beträffande nationella forskningsanläggningar
att riksdagen godkänner vad regeringen förordat,

8. Kulturvetenskapliga forskningsområdet

53. beträffande medelsanvisningen till de humanistiska
fakulteterna
att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Ub128 yrkandena 41
och 42, båda delvis, godkänner vad regeringen förordat,

res. 15 (s) - villk. 3

54. beträffande de humanistiska fakulteterna i övrigt
att riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:Ub121 yrkande
36, 1992/93:Ub602, 1992/93:Ub672, 1992/93:Ub681 och
1992/93:Ub682 godkänner vad regeringen förordat under avsnittet
Slutsatser,

men. (v) - delvis

55. beträffande medelsanvisningen till de teologiska
fakulteterna
att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Ub128 yrkandena 41
och 42, båda delvis, godkänner vad regeringen förordat,

res. 16 (s) - villk. 3

56. beträffande de teologiska fakulteterna i övrigt
att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Ub103 yrkande 10
godkänner vad regeringen förordat under avsnittet Slutsatser,

57. beträffande medelsanvisningen till de juridiska
fakulteterna
att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Ub128 yrkandena 4,
41 och 42, samtliga delvis, godkänner vad regeringen förordat,

res. 17 (s)

58. beträffande de juridiska fakulteterna i övrigt
att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Ub119 godkänner
vad regeringen förordat under avsnittet Slutsatser,

59. beträffande kriminalvetenskaplig forskning
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub103 yrkande 2,
1992/93:Ub121 yrkandena 26, 27 och 28, 1992/93:Ub128 yrkande 1
och 1992/93:Ju844 yrkandena 3 och 4,

res. 18 (s)
men. (v) - delvis

60. beträffande resurser för forskning om Central- och
Östeuropa
att riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:Ub105 delvis,
1992/93:Ub112 och 1992/93:Ub130 (delvis) godkänner vad som
anförts i propositionen,

res. 19 (s)

61. beträffande forskning inom tjänstesektorn
att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Ub107,
1992/93:Ub113 och 1992/93:Ub150 yrkande 3 och med avslag på
motion 1992/93:Ub150 yrkande 4 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

62. beträffande forskning inom socialförsäkringsområdet
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub116,

63. beträffande forskning om kreditgivning
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub150 yrkandena 1 och 2,

res. 20 (nyd)

64. beträffande hushållsvetenskaplig forskning
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub129 och
1992/93:Ub138,

65. beträffande forskning om vandalisering
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub630,

66. beträffande medelsanvisningen i övrigt till de
samhällsvetenskapliga fakulteterna
att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Ub128 yrkandena
14, 15, 41 och 42 samt 1992/93:Kr7 yrkandena 2 och 4, samtliga
delvis, godkänner vad regeringen förordat,

res. 21 (s)

67. beträffande de samhällsvetenskapliga fakulteterna i
övrigt
att riksdagen godkänner vad regeringen förordat under
avsnittet Slutsatser,

68. beträffande regeringens slutsatser rörande
Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet
att riksdagen godkänner vad regeringen förordat,

69. beträffande anslagsbeloppet under
Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: Forskning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1992/93:Ub105 delvis, 1992/93:Ub121
yrkande 30 och 1992/93:Ub128 yrkandena 46 och 48 (båda delvis)
till Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet:
Forskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 208004000 kr,

res. 22 (s)
men. (v) - delvis

70. beträffande riktlinjer för resurserna till
Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: Forskning
att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Ub128 yrkandena 46
och 49, båda delvis, godkänner de riktlinjer för budgetåren
1994/95 och 1995/96 som angivits i propositionen,

res. 23 (s) - villk. 22

71. beträffande anslagsbeloppet under
Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet:
Förvaltning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet:
Förvaltning för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på
6963000 kr,

72. beträffande riktlinjer för resurserna till
Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet:
Förvaltning
att riksdagen godkänner de riktlinjer för budgetåren 1994/95
och 1995/96 som angivits i propositionen,

73. beträffande forskning om dyslexi
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub471 delvis,

74. beträffande den sektorsforskning som Skolverket
initierar i övrigt
att riksdagen godkänner vad regeringen förordat,

75. beträffande anslagsbeloppet under Forskning inom
skolväsendet
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1992/93:Ub128 yrkande 27 och 1992/93:Kr7
yrkande 3 till Forskning inom skolväsendet för budgetåret
1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 26117000 kr,

res. 24 (s)

9. Medicinska forskningsområdet

76. beträffande medelsanvisningen till de medicinska
fakulteterna
att riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:Ub121 yrkande
37 och 1992/93:Ub128 yrkandena 41 och 42, båda delvis,
godkänner vad regeringen förordat,

res. 25 (s) - villk. 3
men. (v) - delvis

77. beträffande omstruktureringen av Centrum för
idrottsforskning
att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Ub121 yrkande 38
godkänner vad regeringen förordat,

men. (v) - delvis

78. beträffande medicinsk forskning om vissa frågor
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub109, 1992/93:Ub131,
1992/93:Ub619, 1992/93:Ub663, 1992/93:Ub680, 1992/93:Ub685,
1992/93:So267 yrkande 7, 1992/93:So450 yrkande 1,
1992/93:Kr273 yrkande 4, 1992/93:Bo207 yrkande 1 och
1992/93:Bo214 yrkande 1,

79. beträffande forskarutbildning i omvårdnad
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub601,

80. beträffande innovationscentrum och Novum Academy vid
Novum
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub136 yrkande 1,

81. beträffande de medicinska fakulteterna i övrigt
att riksdagen godkänner vad regeringen under avsnittet
Slutsatser förordat,

82. beträffande medelsanvisningen till de odontologiska
fakulteterna
att riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:Ub110 delvis
och 1992/93:Ub128 yrkandena 41 och 42, båda delvis, godkänner
vad regeringen förordat,

res. 26 (s) - villk. 3

83. beträffande de odontologiska fakulteterna i övrigt
att riksdagen godkänner vad regeringen under avsnittet
Slutsatser förordat,

84. beträffande farmaceutiska fakulteten
att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Ub128 yrkandena 41
och 42, båda delvis, godkänner vad regeringen under avsnittet
Slutsatser förordat,

res. 27 (s) - villk. 3

85. beträffande regeringens slutsatser rörande Medicinska
forskningsrådet
att riksdagen godkänner vad regeringen förordat,

86. beträffande anslagsbeloppet under Medicinska
forskningsrådet: Forskning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1992/93:Ub121 yrkande 33 och 1992/93:Ub128
yrkandena 46 och 48, båda delvis, till Medicinska
forskningsrådet: Forskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 357797000 kr,

res. 28 (s)
men. (v) - delvis

87. beträffande riktlinjer för resurserna till Medicinska
forskningsrådet: Forskning
att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Ub128 yrkandena 46
och 49 (båda delvis) godkänner de riktlinjer för budgetåren
1994/95 och 1995/96 som angivits i propositionen,

res. 29 (s) - villk. 28

88. beträffande anslagsbeloppet under Medicinska
forskningsrådet: Förvaltning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Medicinska forskningsrådet: Förvaltning för budgetåret
1993/94 anvisar ett ramanslag på 12485000 kr,

89. beträffande riktlinjer för resurserna till Medicinska
forskningsrådet: Förvaltning
att riksdagen godkänner de riktlinjer för budgetåren 1994/95
och 1995/96 som angivits i propositionen,

90. beträffande anslagsbeloppet under Vissa ersättningar
för klinisk utbildning och forskning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Vissa ersättningar för klinisk utbildning och forskning för
budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på
1446778000 kr,

10. Naturvetenskapliga forskningsområdet

91. beträffande Manne Siegbahninstitutet för fysik
att riksdagen godkänner vad regeringen förordat,

92. beträffande de matematisk-naturvetenskapliga
fakulteterna i övrigt
att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Ub128 yrkandena 41
och 42, båda delvis, godkänner vad regeringen under avsnittet
Slutsatser förordat,

res. 30 (s) - villk. 3

93. beträffande forskning och utveckling i Arktis
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub622,

94. beträffande anslagsbeloppet under Polarforskning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Polarforskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag
på 20588000 kr,

95. beträffande riktlinjer för resurserna till
Polarforskning
att riksdagen godkänner de riktlinjer för budgetåren 1994/95
och 1995/96 som angivits i propositionen,

96. beträffande regeringens slutsatser rörande
Naturvetenskapliga forskningsrådet
att riksdagen godkänner vad regeringen förordat,

97. beträffande anslagsbeloppet under Naturvetenskapliga
forskningsrådet: Forskning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1992/93:Ub128 yrkandena 46 och 48 (båda
delvis) till Naturvetenskapliga forskningsrådet: Forskning
för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på
508447000 kr,

res. 31 (s)

98. beträffande riktlinjer för resurserna till
Naturvetenskapliga forskningsrådet: Forskning
att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Ub128 yrkandena 46
och 49 (båda delvis) godkänner de riktlinjer för budgetåren
1994/95 och 1995/96 som angivits i propositionen,

res. 32 (s) - villk. 31

99. beträffande anslagsbeloppet under Naturvetenskapliga
forskningsrådet: Förvaltning
att riksdagen med anledning av regeringens förslag till
Naturvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning för
budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 17986000 kr,

100. beträffande riktlinjer för resurserna till
Naturvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning
att riksdagen med anledning av regeringens förslag godkänner
de riktlinjer för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som utskottet
förordat,

101. beträffande centrum för kognition, kommunikation och
logistik vid Novum
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub136 yrkande 3,

11. Tekniska forskningsområdet

102. beträffande medelsanvisningen till de tekniska
fakulteterna
att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Ub128 yrkandena 41
och 42 (båda delvis) godkänner vad regeringen förordat,

res. 33 (s) - villk. 3

103. beträffande de tekniska fakulteterna i övrigt
att riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:Ub108,
1992/93:Ub135 yrkandena 5 och 6, 1992/93:Ub142, 1992/93:Ub624,
1992/93:Ub636 delvis och 1992/93:Fö715 yrkande 2 godkänner vad
regeringen förordat under avsnittet Slutsatser,

104. beträffande regeringens slutsatser rörande
Teknikvetenskapliga forskningsrådet
att riksdagen godkänner vad regeringen förordat,

105. beträffande anslagsbeloppet under Teknikvetenskapliga
forskningsrådet: Forskning
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
avslag på motion 1992/93:Ub128 yrkandena 46 och 48 (båda
delvis) till Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Forskning
för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på
228677000 kr,

res. 34 (s)

106. beträffande riktlinjer för resurserna under anslaget
till Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Forskning
att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Ub128 yrkandena 46
och 49 (båda delvis) godkänner de riktlinjer för budgetåren
1994/95 och 1995/96 som regeringen angivit,

res. 35 (s) - villk. 34

107. beträffande anslagsbeloppet under Teknikvetenskapliga
forskningsrådet: Förvaltning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning för
budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 7 330 000 kr,

108. beträffande riktlinjer för resurserna till
Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning
att riksdagen godkänner de riktlinjer för budgetåren 1994/95
och 1995/96 som regeringen angivit,

109. beträffande Rymdforskning
att riksdagen godkänner vad regeringen förordat i avsnittet
Slutsatser,

110. beträffande anslagsbeloppet under Rymdforskning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1992/93:Ub128 yrkande 46 (delvis) till
Rymdforskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på
41925000 kr,

res. 36 (s) - villk. 13

111. beträffande riktlinjer för resurserna till
Rymdforskning
att riksdagen godkänner de riktlinjer för budgetåren 1994/95
och 1995/96 som angetts i propositionen,

112. beträffande anslagsbeloppet under Institutet för
rymdfysik
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Institutet för rymdfysik för budgetåret 1993/94 anvisar ett
ramanslag på 37824000 kr,

113. beträffande riktlinjer för resurserna till Institutet
för rymdfysik
att riksdagen godkänner de riktlinjer för budgetåren 1994/95
och 1995/96 som regeringen angivit,

12. Konstnärligt utvecklingsarbete

114. beträffande regeringens slutsatser rörande
konstnärligt utvecklingsarbete
att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Ub128 yrkande 13
(delvis) godkänner vad regeringen förordat,

res. 37 (s) - delvis

115. beträffande anslagsbeloppet under Konstnärligt
utvecklingsarbete vid vissa högskolor
att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motion 1992/93:Ub128 yrkande 13 (delvis) till Konstnärligt
utvecklingsarbete vid vissa högskolor för budgetåret 1993/94
anvisar ett reservationsanslag på 13 292 000 kr,

res. 37 (s) - delvis

116. beträffande riktlinjer för resurserna till
Konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor
att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Ub128 yrkande 13
(delvis) godkänner de riktlinjer för budgetåren 1994/95 och
1995/96 som regeringen angivit,

res. 37 (s) - delvis

13. Anslag till universitet och högskolor samt vissa övriga
anslagsfrågor

117. beträffande anslagsbeloppet under Universitetet i
Uppsala: Forskning och forskarutbildning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1992/93:Ub105, 1992/93:Ub128 yrkandena 4
och 41 och 1992/93:Ub130 (samtliga delvis) till Universitetet
i Uppsala: Forskning och forskarutbildning för budgetåret
1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 667 809 000 kr,

res. 38 (s) - delvis - villk. 3, 17 och 19

118. beträffande riktlinjer för resurserna till
Universitetet i Uppsala: Forskning och forskarutbildning
att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Ub128 yrkande 42
(delvis) godkänner de riktlinjer för budgetåren 1994/95 och
1995/96 som angetts i propositionen,

res. 38 (s) - delvis - villk. 3

119. beträffande anslagsbeloppet under Lunds universitet:
Forskning och forskarutbildning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1992/93:Ub128 yrkandena 4 och 41 (båda delvis)
till Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning för
budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på
720782000 kr,

res. 39 (s) - delvis - villk. 3 och 17

120. beträffande riktlinjer för resurserna till Lunds
universitet: Forskning och forskarutbildning
att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Ub128 yrkande 42
(delvis) godkänner de riktlinjer för budgetåren 1994/95 och
1995/96 som angetts i propositionen,

res. 39 (s) - delvis - villk. 3

121. beträffande Skissernas museum i Lund
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub904 yrkande 2,

122. beträffande anslagsbeloppet under Universitetet i
Göteborg: Forskning och forskarutbildning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1992/93:Ub110 och 1992/93:Ub128 yrkande 41
(båda delvis) till Universitetet i Göteborg: Forskning och
forskarutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 502 262 000 kr,

res. 40 (s) - delvis - villk. 3

123. beträffande riktlinjer för resurserna till
Universitetet i Göteborg: Forskning och forskarutbildning
att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Ub128 yrkande 42
(delvis) godkänner de riktlinjer för budgetåren 1994/95 och
1995/96 som angetts i propositionen,

res. 40 (s) - delvis - villk. 3

124. beträffande Botaniska trädgården i Göteborg
att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr337 yrkande 4,

125. beträffande Kulturvårdsuniversitet Väst
att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr338 yrkande 3,

126. beträffande anslagsbeloppet under Stockholms
universitet: Forskning och forskarutbildning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1992/93:Ub128 yrkandena 4 och 41 (båda delvis)
till Stockholms universitet: Forskning och
forskarutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 534253 000 kr,

res. 41 (s) - delvis - villk. 3 och 17

127. beträffande riktlinjer för resurserna till Stockholms
universitet: Forskning och forskarutbildning
att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Ub128 yrkande 42
(delvis) godkänner de riktlinjer för budgetåren 1994/95 och
1995/96 som angetts i propositionen,

res. 41 (s) - delvis - villk. 3

128. beträffande anslagsbeloppet under Universitetet i
Umeå: Forskning och forskarutbildning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1992/93:Ub128 yrkande 41 (delvis) till
Universitetet i Umeå: Forskning och forskarutbildning för
budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 407 368
000 kr,

res. 42 (s) - delvis - villk. 3

129. beträffande riktlinjer för resurserna till
Universitetet i Umeå: Forskning och forskarutbildning
att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Ub128 yrkande 42
(delvis) godkänner de riktlinjer för budgetåren 1994/95 och
1995/96 som angetts i propositionen,

res. 42 (s) - delvis - villk. 3

130. beträffande anslagsbeloppet under Universitetet i
Linköping: Forskning och forskarutbildning
att riksdagen med anledning av regeringens förslag samt med
avslag på motionerna 1992/93:Ub128 yrkandena 14, 15 och 41
(alla delvis) och 1992/93:Kr7 yrkandena 2 och 4 (båda delvis)
till Universitetet i Linköping: Forskning och
forskarutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 232 766 000 kr,

res. 43 (s) - delvis - villk. 3 och 21

131. beträffande riktlinjer för resurserna till
Universitetet i Linköping: Forskning och forskarutbildning
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
avslag på motion 1992/93:Ub128 yrkande 42 (delvis) godkänner de
riktlinjer för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som utskottet
förordat,

res. 43 (s) - delvis - villk. 3

132. beträffande förstärkning av ämnet företagsekonomi
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub145,

133. beträffande anslagsbeloppet under Karolinska
institutet: Forskning och forskarutbildning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1992/93:Ub128 yrkande 41 (delvis) till
Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning för
budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på
344378000 kr,

res. 44 (s) - delvis - villk. 3

134. beträffande riktlinjer för resurserna till Karolinska
institutet: Forskning och forskarutbildning
att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Ub128 yrkande 42
(delvis) godkänner de riktlinjer för budgetåren 1994/95 och
1995/96 som angetts i propositionen,

res. 44 (s) - delvis - villk. 3

135. beträffande anslagsbeloppet under Tekniska högskolan i
Stockholm: Forskning och forskarutbildning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1992/93:Ub128 yrkande 41 (delvis) till
Tekniska högskolan i Stockholm: Forskning och
forskarutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 303211000 kr,

res. 45 (s) - delvis - villk. 3

136. beträffande riktlinjer för resurserna till Tekniska
högskolan i Stockholm: Forskning och forskarutbildning
att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Ub128 yrkande 42
(delvis) godkänner de riktlinjer för budgetåren 1994/95 och
1995/96 som angetts i propositionen,

res. 45 (s) - delvis - villk. 3

137. beträffande anslagsbeloppet under Chalmers tekniska
högskola: Forskning och forskarutbildning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1992/93:Ub128 yrkande 41 (delvis) till
Chalmers tekniska högskola: Forskning och forskarutbildning
för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på
257296000 kr,

res. 46 (s) - delvis - villk. 3

138. beträffande riktlinjer för resurserna till Chalmers
tekniska högskola: Forskning och forskarutbildning
att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Ub128 yrkande 42
(delvis) godkänner de riktlinjer för budgetåren 1994/95 och
1995/96 som angetts i propositionen,

res. 46 (s) - delvis - villk. 3

139. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i Luleå:
Forskning och forskarutbildning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1992/93:Ub128 yrkande 41 (delvis) till
Högskolan i Luleå: Forskning och forskarutbildning för
budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på
117269000 kr,

res. 47 (s) - delvis - villk. 3

140. beträffande riktlinjer för resurserna till Högskolan i
Luleå: Forskning och forskarutbildning
att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Ub128 yrkande 42
(delvis) godkänner de riktlinjer för budgetåren 1994/95 och
1995/96 som angetts i propositionen,

res. 47 (s) - delvis - villk. 3

141. beträffande resurser för samhällsvetenskaplig
forskning vid Högskolan i Luleå
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub696 delvis,

142. beträffande anslagsbeloppet under Vissa särskilda
utgifter för forskningsändamål
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1992/93:Ub120 yrkande 3, 1992/93:Ub121
yrkandena 3 och 4, 1992/93:Ub126, 1992/93:Ub127 yrkande 3,
1992/93:Ub128 yrkande 10 och 1992/93:Ub136 yrkande 2 till
Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål för
budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på
308183000 kr,

res. 48 (s)
men. (v) - delvis

143. beträffande riktlinjer för resurserna till Vissa
särskilda utgifter för forskningsändamål
att riksdagen med anledning av regeringens förslag godkänner
de riktlinjer för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som utskottet
förordat,

144. beträffande regeringens slutsatser rörande Rådet för
forskning om universitet och högskolor
att riksdagen godkänner vad regeringen förordat,

145. beträffande anslagsbeloppet under Rådet för forskning
om universitet och högskolor
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Rådet för forskning om universitet och högskolor för
budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 7 795 000
kr,

146. beträffande riktlinjer för resurserna till Rådet för
forskning om universitet och högskolor
att riksdagen godkänner de riktlinjer för budgetåren 1994/95
och 1995/96 som angetts i propositionen,

147. beträffande anslagsbeloppet under Vissa bidrag till
forskningsverksamhet
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1992/93:Ub128 yrkande 38 till Vissa bidrag
till forskningsverksamhet för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 35 678 000 kr,

res. 49 (s)

148. beträffande reservationer på de nuvarande
fakultetsanslagen
att riksdagen godkänner vad regeringen förordat om att
reservationerna får föras till resp. universitets och högskolas
konto i Riksgäldskontoret.

Stockholm den 18 maj 1993

På utbildningsutskottets vägnar

Ann-Cathrine Haglund

I beslutet har deltagit:
Ann-Cathrine Haglund (m),
Lena Hjelm-Wallén (s),
Rune Rydén (m),
Bengt Silfverstrand (s),
Margitta Edgren (fp),
Berit Löfstedt (s),
Marianne Jönsson (c),
Ewa Hedkvist Petersen (s),
Bo Arvidson (m),
Eva Johansson (s),
Stefan Kihlberg (nyd),
Jan Björkman (s),
Ulf Melin (m),
Inger Lundberg (s) och Tuve Skånberg (kds).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Björn Samuelson (v)
närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Forskningens betydelse för Sverige som industrination
(mom.1)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.27
börjar med "Som framgått" och på s.28 slutar med
"1992/93:Ub909 delvis" bort ha följande lydelse:

Utskottet välkomnar att regeringen i den nu föreliggande
propositionen i stora delar följer forskningspolitiken som den
utformades under 1980-talet. Det finns alltså skäl att i
korthet erinra om de många förbättringar som åstadkommits genom
forskningspoprositionerna åren 1984, 1987 och 1990 och vilka
det nu är mycket angeläget att bygga vidare på:

resurstillskott för forskarutbildning och forskningsråd,
åtgärder för ökade internationella engagemang,
satsningar på bl.a. energirelaterad forskning, rymd- och
försvarsforskning, miljöforskning,
en reformering av sektorsforskningen med ökat inslag av
forskarstyrning,
utvecklingsprogram för vissa produktionsinriktade
forskningsområden,
mer av forskningsinriktad verksamhet vid de mindre och
medelstora högskolorna.

Uskottet, som i det följande kommer att ta ställning till en
rad förslag som framlagts genom propositionen och i ett stort
antal motioner, vill i det här sammanhanget framför allt peka
på den strategiska betydelse som forskning och utveckling har
för att Sverige åter skall få en uthållig tillväxt i ekonomin.
Ur ett tillväxtperspektiv finns det vissa problem i det svenska
FoU-systemet. Starkt förenklat kan sägas att Sverige har sin
styrka i grundforskning, medan den del av FoU-systemet som
leder till industriell tillämpning inte är lika utvecklad. Ett
annat grundläggande problem är att den svenska industrin sedan
ett tiotal år inte fortsatt att utvecklas mot mer kunskaps- och
forskningsintensiv produktion. Om inte produktionen -- såväl
varu- som tjänsteproduktion -- får högre kunskapsinnehåll
riskerar vi en ekonomisk, miljömässig och kulturell stagnation
eller tillbakagång. Utskottet anser att de förändringar till
det bättre som är nödvändiga bör kunna ske genom en fortsatt
forskningspolitik huvudsakligen i enlighet med de riktlinjer
som angivits tidigare under 1980-talet.

Svenskt näringsliv liksom den offentliga sektorn måste
samverka mer med forskare, inom och utom högskolan, och basera
mer av sitt arbete på forskningsresultat. Detta kräver större
insikt om forskningens betydelse hos näringsliv och samhälle,
som också måste finna former för samverkan med vårt lands
offentligt finansierade forskningssystem. Utskottet vill i det
här sammanhanget framhålla betydelsen av forskning även för
tjänstesektorn. Denna sektor svarar både för cirka 2/3 av BNP
och för cirka 2/3 av de yrkesverksamma. Forskningen med
anknytning till denna sektor är dock svagt utvecklad. Det är
därför angeläget att denna utvecklas och förstärks.

Det finns enligt utskottet anledning att vara kritisk mot det
som regeringen förefaller att gå ut med som ideologiska
huvudpunkter i sin forskningspolitik, nämligen att frammana en
bild av svensk forskning som om den led av stora brister och
att tillämpa ett spektakulärt elittänkande. Utskottet reagerar
mot försöken att bygga upp ett mer marknadsanpassat system med
olika "stiftelser" som aktörer, i stället för dagens offentliga
huvudmän inom högskolan. Regeringen åberopar i propositionen
sitt förslag i proposition 1992/93:171 att överföra medel från
löntagarfonderna till stiftelser för forskningsändamål. Detta
förslag behandlas av utskottet i annat sammanhang, men
utskottet vill även här som sin principiella uppfattning
framhålla att av statsmakterna beslutade resurser till
forskning skall anvisas över statsbudget. För att långsiktigt
kunna vidmakthålla den svenska modellan för organisering av
forskning och högre utbildning vill utskottet lägga relativt
större vikt än vad regeringen vill göra vid att finansieringen
via fakultetsanslagen och forskningsråden håller jämna steg med
den finansiering med vidhörande styrning som kommer från andra
håll. Det finns i regeringens föreslagna system en inbyggd risk
för underdimensionering av den grundläggande verksamheten.
Utskottet återkommer till frågan om storleken på anslagen till
fakulteterna och forskningsråden.

Utskottet vill stryka under vad i förevarande motioner anförs
om den betydelse för svenskt näringsliv i stort och den
regionala utvecklingen i synnerhet som forskningen vid de
mindre och medelstora högskolorna har. Strukturomvandlingen i
svensk ekonomi är en komplicerad process. Utskottet är
emellertid övertygat om att dessa högskolor är viktiga för att
skapa förutsättningar för ekonomisk förnyelse i de olika
regionerna. De bör bl.a. kunna främja utvecklingen av mindre
och medelstora företag. Utskottet återkommer i det följande
till förslag om resurser för att främja forskningen vid de
mindre och medelstora högskolorna.

Med det anförda förslår utskottet att riksdagen med bifall
till motion 1992/93:N281 yrkande 4, med anledning av motionerna
1992/93:Ub693 yrkande 2 och 1992/93:Ub909 i denna del och med
avslag på motionerna 1992/93:Ub613 yrkandena 1 och 2 samt
1992/93:Ub901 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört om forskningens betydelse för
Sverige som industrination.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

1. beträffande forskningens betydelse för Sverige som
industrination
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:N281 yrkande 4,
med anledning av motionerna 1992/93:Ub693 yrkande 2 och
1992/93:Ub909 delvis och med avslag på motionerna 1992/93:Ub613
yrkandena 1 och 2 samt 1992/93:Ub901 yrkande 3 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Forskarutbildningen utom såvitt avser vissa medel under
fakulteterna (mom. 8)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 37
börjar med "Utskottet återkommer" och slutar med "motsvarande
delar" bort ha följande lydelse:

Utskottet återkommer nedan till hur stort belopp som bör
anvisas för forskarutbildningen under fakultetsanslagen. Inom
vissa fakultetsområden återstår ett betydande antal
utbildningsbidrag att omvandla. Ett absolut stopp för
nyinrättande eller nybesättande av utbildningsbidrag per 1 juli
1993 är därför inte möjligt. Om särskilda skäl föreligger bör
utbildningsbidrag även kunna ges åt nya innehavare, så att det
samlade antalet studiestöd för doktorander inte minskar. En
plan bör upprättas för hur samtliga återstående
utbildningsbidrag skall omvandlas till doktorandtjänster fram
till den 1 juli 1995. Vad utskottet här anfört bör riksdagen
med bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkandena 41 och 42 i
denna del, med anledning av regeringens förslag och med avslag
på motion 1992/93:Ub121 yrkande 2 i denna del som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

8. beträffande forskarutbildningen utom såvitt avser vissa
medel under fakulteterna
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkandena
41 och 42 i denna del, med anledning av regeringens förslag
och med avslag på motion 1992/93:Ub121 yrkande 2 i denna del
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Medel för forskarutbildningen (mom. 9)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 37
börjar med "Mot bakgrund" och slutar med "motsvarande delar"
bort ha följande lydelse:

Utskottet anser liksom motionärerna att öronmärkta medlen för
forskarutbildningen måste öka mer än vad regeringen föreslår
för att det ska vara möjligt att fördubbla examinationen av
doktorer under loppet av 90-talet och fullt ut ta till vara de
forskarbegåvade i den nu tillkommande generationen. Anslagen
till forskarutbildning vid universitet och högskolor bör därför
ökas med sammanlagt 165 miljoner kronor mer än vad regeringen
föreslår för budgetåret 1993/94. Denna summa skall vara
riktlinje för resurstilldelningen även för budgetåren 1994/95
och 1995/96. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till
motion 1992/93:Ub128 yrkandena 41 och 42 (båda delvis)
godkänner vad utskottet förordat.

dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

9. beträffande medel för forskarutbildningen
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkandena
41 och 42 (båda delvis) godkänner vad utskottet förordat,

4. Den rörliga resursen (mom.10)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.40
börjar med "Utgångspunkten vid" och slutar med "1992/93:Ub120
yrkande 1" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det är av stor vikt att de mindre och
medelstora högskolorna får en större del av fakulteternas
rörliga resurs.

Utskottet konstaterar att regeringen, trots riksdagens beslut
hösten 1992 om öronmärkning av vissa medel inom varje
fakultetsanslag för forskning vid de mindre och medelstora
högskolorna inte har lagt fram något förslag härom. Det är
redan fastlagt att fördelningen skall relateras till antalet
disputerade lärare. Riksdagens beslut innebär vidare att den
rörliga resursen skall fördelas så att de mindre och medelstora
högskolorna får den andel som svarar mot deras andel av de
disputerade lektorerna och adjunkterna inom fakulteten. För att
garantera detta bör därför enligt utskottet en schablon
avsättas under de samlade fakultetsanslagen vid universiteten
och högskolor med fasta forskningsresurser motsvarande ett
visst belopp per disputerad lektor eller adjunkt. I motion
1992/93:Ub128 har räknats fram ett sådant belopp på
150000kr. Enligt motionen innebär det att minst 60 miljoner
kronor eller ca 1,7% av de samlade fakultetsanslagen
(1991/92) om 3600 miljoner kronor skulle behöva öronmärkas
för de mindre och medelstora högskolorna. Utskottet anser att
beräkningen enligt motionen bör var ett riktmärke under
treårsperioden för regeringens fastställande av ett belopp per
lärare. Regeringen bör i regleringsbrev inför nästa budgetåret
meddela föreskrifter i enlighet med vad utskottet här förordat.
Vidare bör regeringen i nästkommande budgetproposition för
riksdagen redovisa underlaget för sin beräkning av den rörliga
resursens omfattning och därmed göra det möjligt för riksdagen
att i fortsättningen följa utvecklingen och eventuellt besluta
om förändringar om sådana är påkallade.

Utskottet vill understryka att knytningen till antalet
disputerade lärare endast är en beräkningsgrund. I praktiken
bör medlen fördelas efter kvalitetsaspekter på den
vetenskapliga verksamheten och de projekt den består av,
oberoende av hur inriktningen överensstämmer med
beräkningsunderlagets fördelning på discipliner och ämnen.

dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

10. beträffande den rörliga resursen
att riksdagen med bifall till motion 1992/93Ub:128 yrkande 50
och med anledning av motion 1992/93:Ub120 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Fakulteternas verksamhetsområden (mom. 11)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41
börjar med "Som framgår" och slutar med "1992/93:Ub128" bort ha
följande lydelse:

Utskottet anser att möjligheter bör öppnas för parterna att
ta upp förhandlingar om att knyta verksamheten inom det
tekniska området till annan enhet än den, till vars
verksamhetsområde högskolan hör enligt bilagan till
högskoleförordningen. Därvid bör lärarna bli medlemmar av
fakulteten vid den enhet med vilken de samarbetar. Utskottet
förordar också att den nu gällande indelningen i
verksamhetsområden ses över.

Vad utskottet här anför bör riksdagen med bifall till motion
1992/93:Ub128 yrkande 51 som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

11. beträffande fakulteternas verksamhetsområden
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkande 51
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Forskning vid de mindre och medelstora högskolorna, m.m.
(mom. 12--20)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.42
börjar med "Som framgått" och slutar med "samt 1992/93:Ub143"
bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att regeringens förslag om medel till
forskningsstödjande åtgärder vid de mindre och medelstora
högskolorna i realiteten innebär ett starkt begränsat
tillskott. Utskottet föreslår en kraftig uppräkning av
ifrågavarande resurser med sammanlagt 94 miljoner kronor.

Utskottet vill peka på att det vid Högskolan i Luleå vid
sidan av den tekniska utbildningen finns utbildning av lärare
samt ekonom-, systemvetar- och kyrkomusikerutbildning liksom
ett humanistiskt och samhällsvetenskapligt kursutbud. För dessa
senare utbildningar har högskolan inte något anslag för
forskningsstödjande åtgärder. Mot bakgrund härav och med
hänvisning till vad i övrigt anförs om Högskolan i Luleå i
motion 1992/93:Ub128 föreslår utskottet att 14 miljoner kronor
av den uppräkning som utskottet föreslår av nu ifrågavarande
medel skall avse Högskolan i Luleå. Utskottet ansluter sig till
vad regeringen förordar om särskilda medel, 40 miljoner kronor,
för stöd till nätverk för forskning och forskarutbildning
mellan de mindre och medelstora högskolorna och universiteten
eller större högskolor. Utskottet har heller inget att erinra
mot det som anförs om ytterligare 40 miljoner kronor fr.o.m.
budgetåret 1994/95 som stöd för långsiktigt forskningssamarbete
med näringslivet.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen med bifall
till motionerna 1992/93:Ub128 yrkandena 52 och 54, båda delvis,
och 1992/93:Ub141 delvis, med anledning av regeringens förslag
under avsnittet Slutsatser samt motionerna 1992/93:Ub121
yrkande 5 delvis och 1992/93:Ub143 samt med avslag på motion
1992/93:Ub100 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet förordat om forskning vid de mindre och medelstora
högskolorna. Därjämte bör riksdagen med bifall till motionerna
1992/93:Ub128 yrkandena 52 delvis och yrkande 54 samt
1992/93:Ub141 och med anledning av motion 1992/93:Ub121 yrkande
5 anvisa 200235000kr under förevarande anslag för
budgetåret 1993/94 samt som riktlinjer för resurserna de
närmast följande två åren godkänna vad som följer av den högre
nivå på anslaget som utskottet nu förordat. Utskottet
tillstyrker förslaget i motion 1992/93:Ub128 yrkande 53 att
anslaget E 12. fortsättningsvis bör benämnas
"Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora
högskolor samt uppbyggnad av ny fakultetsorganisation m.m."

dels att den del av utskottets yttrande som på s.43
börjar med "Med hänvisning till" och slutar med "av riksdagen"
bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående föreslagit en kraftig ökning
av resurserna för forskningsstödjande åtgärder vid de mindre
och medelstora högskolorna. Av denna ökning bör Högskolan i
Örebro tillföras 7 miljoner kronor. Detta bör riksdagen med
bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkande 52 i denna del och med
anledning av motion 1992/93:Ub127 yrkande 2 och 4 som sin
mening ge regeringen till känna. Något uttalande av riksdagen
om fasta forskningsresurser vid högskolan i fråga är utskottet
inte berett att tillstyrka, varför motionerna 1992/93:Ub127
yrkande 1 och 1992/93:A410 yrkande 10 i denna del bör avslås.

dels att den del av utskottets yttrande som på s.43
börjar med "I konsekvens med" och slutar med "avstyrks
motionerna" bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående föreslagit en kraftig ökning
av resurserna för forskningsstödjande åtgärder vid de mindre
och medelstora högskolorna. Av denna ökning bör högskolorna i
Borås, Halmstad, Skövde och Trollhättan/Uddevalla tillföras
vardera 4 miljoner kronor. Detta bör riksdagen med bifall till
motion 1992/93:Ub128 yrkande 52 i denna del samt med anledning
av motionerna 1992/93:Ub115 och 1992/93:Ub135 yrkande 4 som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att den del av utskottets yttrande som på s.44
börjar med "Utskottet, som" och slutar med "förevarande
motionsyrkanden" bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående föreslagit en kraftig ökning
av resurserna för forskningsstödjande åtgärder vid de mindre
och medelstora högskolorna. Av denna ökning bör högskolorna i
Sundsvall/Härnösand och Östersund tillsammans, i forsättningen
samlade under namnet Mitthögskolan, tillföras 11 miljoner
kronor. Detta bör riksdagen med bifall till motion
1992/93:Ub128 yrkande 52 i denna del och med anledning av
motionerna 1992/93:Ub139, 1992/93:Ub655 i denna del,
1992/93:Ub656 och 1992/93:A442 yrkande 5 i denna del som sin
mening ge regeringen till känna. Frågan om inrättande av
ytterligare universitet i landet har inte berörts i
propositionen. Utskottet avstyrker uttalande av riksdagen i den
frågan, varför motion 1992/93:Ub694 yrkande 3 bör avslås.

dels att den del av utskottets yttrande som på s.45
börjar med "Utskottet, som avstyrker" och slutar med "de
förevarande motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:

Mot bakgrund av vad i motionerna redovisats om
nätverkssamarbetet i sydöstra Sverige och med hänvisning till
vad utskottet i det föregående har föreslagit om ökning av
resurserna till forskningsfrämjande åtgärder vid de mindre och
medelstora högskolorna anser utskottet att Högskolan i Växjö
bör tillföras 7 miljoner kronor utöver vad regeringen
föreslagit samt högskolorna i Kalmar och Karlskrona/Ronneby
likaså 5 miljoner kronor vardera. Detta bör riksdagen med
bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkande 52 i denna del och med
anledning av motion 1992/93:Ub148 som sin mening ge regeringen
till känna. Därjämte bör motionerna 1992/93:Ub102,
1992/93:Ub646 yrkande 1 och 1992/93:A475 yrkande 3 avslås.

dels att den del av utskottets yttrande som på s.46
börjar med "Med hänvisning" och slutar med "motionerna avslås"
bort ha följande lydelse:

Dock finner utskottet det angeläget att de båda högskolorna i
Gävle/Sandviken och Falun/Borlänge tillförs mera resurser ur
anslaget till forskningsstödjande åtgärder för de mindre och
medelstora högskolorna än vad regeringen föreslagit. Med
hänvisning till utskottets ställningstagande i det föregående
om en kraftig ökning av ifrågavarande anslag bör de nämnda
högskolorna tillföras 5 miljoner kronor vardera utöver vad
regeringen föreslagit. Detta bör riksdagen med bifall till
motion 1992/93:Ub128 yrkande 52 i denna del och med anledning
av motionerna 1992/93:U118 yrkande 1, 1992/93:Ub146 och
1992/93:Ub903 yrkande 5 som sin mening ge regeringen till
känna. Riksdagen bör därjämte avslå motionerna 1992/93:Ub118
yrkande 2 och 1992/93:Ub125.

dels att den del av utskottets yttrande som på s.46
börjar med "Utskottet, som har" och slutar med "Högskolan i
Jönköping" bort ha följande lydelse:

Med hänvisning till den av utskottet föreslagna kraftiga
utökningen av medlen till forskningsstödjande åtgärder vid de
mindre och medelstora högskolorna jämfört med regeringens
förslag föreslår utskottet att Högskolan i Karlstad tillförs
ytterligare 7 miljoner kronor samt högskolorna i
Eskilstuna/Västerås och Jönköping vardera 4 miljoner kronor,
allt utöver regeringens förslag. Detta bör riksdagen med bifall
till motion 1992/93:Ub128 yrkande 52 i denna del och med
anledning av motion 1992/93:Ub120 yrkande 1 som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att momenten 12--20 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

12. beträffande forskning vid de mindre och medelstora
högskolorna
att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Ub128
yrkandena 52 och 54, båda delvis, och 1992/93:Ub141 delvis, med
anledning av dels regeringens förslag under avsnittet
Slutsatser, dels motionerna 1992/93:Ub121 yrkande 5 delvis och
1992/93:Ub143 och med avslag på motion 1992/93:Ub100 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet förordat,

13. beträffande anslagsbeloppet under Forskningsstödjande
åtgärder vid mindre och medelstora högskolor
att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Ub128
yrkandena 52 delvis, 53 och 54 delvis, 1992/93:Ub141 delvis och
med anledning av regeringens förslag och motion 1992/93:Ub121
yrkande 5 (delvis) till Forskningsstödjande åtgärder vid
mindre och medelstora högskolor samt uppbyggnad av ny
fakultetsorganisation m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 200235000kr,

14. beträffande riktlinjer för resurserna under anslaget
till Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora
högskolor
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkande 52
delvis och med anledning av regeringens förslag godkänner de
riktlinjer som utskottet angivit för budgetåren 1994/95 och
1995/96,

15. beträffande fasta forskningsresurser vid Högskolan i
Örebro, m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkande 52
delvis och med anledning av motion 1992/93:Ub127 yrkande 2 och
4 samt med avslag på motionerna 1992/93:Ub127 yrkande 1 och
1992/93:A410 yrkande 10 (delvis) som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

16. beträffande ytterligare medel till högskolorna i Borås,
Halmstad, Skövde och Trollhättan/Uddevalla
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkande 52
delvis och med anledning av motionerna 1992/93:Ub115 och
1992/93:Ub135 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

17. beträffande ökade resurser till högskolorna i
Sundsvall/Härnösand och Östersund, m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkande 52
delvis, med anledning av motionerna 1992/93:Ub139,
1992/93:Ub655 delvis, 1992/93:Ub656 och 1992/93:A442 yrkande 5
delvis samt med avslag på motion 1992/93:Ub694 yrkande 3 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

18. beträffande nätverkssamarbetet vid och resurser till
högskolorna i Kalmar, Karlskrona/Ronneby och Växjö
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkande 52
delvis, med anledning av motion 1992/93:Ub148 samt med avslag
på motionerna 1992/93:Ub102, 1992/93:Ub646 yrkande 1 och
1992/93:A475 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

19. beträffande egna forskningsresurser m.m. vid
högskolorna i Gävle/Sandviken och Falun/Borlänge
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkande 52
delvis, med anledning av motionerna 1992/93:Ub118 yrkande 1,
1992/93:Ub146 och 1992/93:Ub903 yrkande 5 samt med avslag på
motionerna 1992/93:Ub118 yrkande 2 och 1992/93:Ub125 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

20. beträffande ökade resurser till högskolorna i Karlstad,
Eskilstuna/Västerås och Jönköping
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkande 52
delvis och med anledning av motion 1992/93:Ub120 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Inriktningen av Forskningsrådsnämndens arbete (mom. 27)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 51
börjar med "Som framgått" och slutar med "yrkande 2 avslås"
bort ha följande lydelse:

Som framgått i det föregående har FRN ett särskilt ansvar för
gränsöverskridande forskning inom områden som är angelägna från
samhällets synpunkt. Utskottet anser att goda möjligheter till
självständiga initiativ och nysatsningar i begränsad skala är
väsentliga förutsättningar härför. Utskottet anser därför inte
att FRN:s möjligheter att ta egna initiativ och göra egna
prioriteringar skall inskränkas. Detta bör riksdagen med bifall
till motionerna 1992/93:Ub128 yrkande 47 och 1992/93:Ub132
yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 27 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

27. beträffande inriktningen av Forskningsrådsnämndens
arbete
att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Ub128
yrkande 47 och 1992/93:Ub132 yrkande 2 och med avslag på
regeringens förslag som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

8. Tillkännagivande om Forskningsrådsnämndens
forskningsinformation (mom. 28)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 52
börjar med "Utskottet delar" och slutar med "och 1992/93:Ub144"
bort ha följande lydelse:

Utskottet anser liksom motionärerna att FRN har den bästa
kompetensen för att sprida forskningsinformation utanför den
vetenskapliga världen. Regeringens förslag att minska anslaget
till FRN med 10 miljoner kronor bör därför inte realiseras.
Vidare anser utskottet att FRN:s nuvarande anslag för
forskningsinformation bör utökas med 7 miljoner kronor för
spridning av forskningsinformation med syfte att
forskningsresultaten skall kunna utnyttjas inom arbetslivet.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion
1992/93:Ub128 yrkande 44, med anledning av motionerna
1992/93:Ub114, 1992/93:Ub121 yrkande 35 delvis, 1992/93:Ub132
yrkande 3 och 1992/93:Ub144 och med avslag på regeringens
förslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

dels att moment 28 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

28. beträffande tillkännagivande om Forskningsrådsnämndens
forskningsinformation
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkande 44
delvis, med anledning av motionerna 1992/93:Ub114,
1992/93:Ub121 yrkande 35 delvis, 1992/93:Ub132 yrkande 3 och
1992/93:Ub144 och med avslag på regeringens förslag som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Ungdomsforskning (mom. 29)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 53
börjar med "Utskottet anser" och slutar med "yrkande 5" bort ha
följande lydelse:

Utskottet anser att ungdomsforskningen är så viktig att
ökningen av stödet till sådan forskning bör bli större än vad
regeringen föreslagit. Utskottet förordar att anslaget till FRN
tillförs 7,5 miljoner kronor för ökade insatser bl.a. inom
ungdomsforskningen. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med
bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkandena 26 och 44 delvis
samt med anledning av regeringens förslag och motion
1992/93:Kr7 yrkande 5 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 29 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

29. beträffande ungdomsforskning
att riksdagen med bifall till motion 1929/93:Ub128 yrkandena
26 och 44 delvis samt med anledning av regeringens förslag och
motion 1992/93:Kr7 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

10. Anslagsbeloppet under Forskningsrådsnämnden: Forskning
och forskningsinformation (mom. 31)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 54
börjar med "I övrigt" och slutar med "i Östersund" bort ha
följande lydelse:

I övrigt hänvisar utskottet till sina ställningstaganden i
det föregående beträffande Forskningsrådsnämnden vad avser
forskningsinformation och ungdomsforskning. Beträffande dyrbar
vetenskaplig utrustning kommer utskottet i det följande att
förorda en annan ordning än den regeringen föreslagit. Det
innebär att utskottet anser att medel för dyrbar vetenskaplig
utrustning inte skall anvisas under detta anslag. Det finns
enligt utskottets mening anledning att riksdagen markerar
behovet av ökade resurser från samhället för grundforskning om
kooperativa mål och metoder.

Utskottet föreslår således att riksdagen med bifall till
motionerna 1992/93:Ub128 yrkandena 44 och 46 (båda delvis) samt
1992/93:Ub153 och med anledning av regeringens förslag och
motion 1992/93:Ub121 yrkande 35 (delvis) för budgetåret 1993/94
anvisar (82006000 + 24500000 - 3000000 =)
103506000 kr samt som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört om kooperationsforskning.

dels att moment 31 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

31. beträffande anslagsbeloppet under
Forskningsrådsnämnden: Forskning och forskningsinformation
att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Ub128
yrkandena 44 och 46 (båda delvis) och 1992/93:Ub153 och med
anledning av regeringens förslag samt motion 1992/93:Ub121
yrkande 35 (delvis) till Forskningsrådsnämnden: Forskning och
forskningsinformation för budgetåret anvisar ett
reservationsanslag på 103506000 kr samt som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om
kooperationsforskning,

11. Riktlinjer för resurserna under anslaget till
Forskningsrådsnämnden: Forskning och forskningsinformation
(mom. 32, motiveringen)

Under förutsättning av bifall till reservation 10

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (allas) anser

att den del av utskottets yttrande som på s. 54 börjar med
"Utskottet tillstyrker" och slutar med "av riksdagen" bort ha
följande lydelse:

Utskottet tillstyrker att resurserna under detta anslag för
budgetåren 1994/95 och 1995/96 ligger kvar på en oförändrat
högre nivå i förhållande till vad regeringen föreslagit för
budgetåret 1993/94.

12. Behovet av fler kvinnliga forskare (mom. 38)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 60
börjar med "Enligt utskottets" och på s.61 slutar med
"yrkande 41" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning finns det anledning att närmare
anlysera de bakomliggande faktorerna till att det vid vissa
fakulteter inte har skett någon ökning av andelen
forskarutbildade kvinnor. Det är också angeläget att det sker
en betydande satsning på forskarutbildning inom vård- och
omsorgsområdena, där andelen kvinnor är stor. Vad utskottet här
anfört bör riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub128
yrkande 12 och med anledning av motionerna 1992/93:Ub628
yrkandena 1 och 2 samt 1992/93:A811 yrkande 41 som sin mening
ge regeringen till känna.

dels att moment 38 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

38. beträffande behovet av fler kvinnliga forskare
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkande 12
och med anledning av motionerna 1992/93:Ub628 yrkandena 1 och 2
samt 1992/93:A811 yrkande 41 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

13. Dyrbar vetenskaplig utrustning (mom. 42)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 63
börjar med "Utskottet har" och slutar med "yrkande 4" bort ha
följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att medel för
dyrbar vetenskaplig utrustning även i fortsättningen bör
fördelas av FRN. Den av regeringen föreslagna
medelsöverföringen till de olika forskningsrådens samt FRN:s
anslag för forskning och forskningsinformation bör därför inte
genomföras. Anslagsbeloppet under anslaget Medel för dyrbar
vetenskaplig utrustning bör alltså ökas med 102700 kr,
motsvarande de belopp som regeringen föreslagit under anslagen
till FRN, HSFR, MFR, NFR, TFR samt Rymdforskning. Anslaget till
dyrbar utrustning bör dessutom ökas med ytterligare 15 miljoner
kronor.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion
1992/93:Ub128 yrkande 46 delvis och med anledning av
regeringens förslag och motion 1992/93:Ub132 yrkande 4
godkänner de riktlinjer för anvisningen av medel för dyrbar
utrustning som utskottet förordat.

dels att moment 42 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

42. beträffande dyrbar vetenskaplig utrustning
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkande 46
delvis och med anledning av regeringens förslag och motion
1992/93:Ub132 yrkande 4 godkänner de riktlinjer som utskottet
förordat,

14. Anslagsbeloppet under Medel för dyrbar vetenskaplig
utrustning (mom. 43)

Under förutsättning av bifall till reservation 13

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 64
börjar med "Utskottet föreslår" och slutar med "dyrbar
utrustning" bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår vidare att riksdagen med bifall till
motion 1992/93:Ub128 yrkande 45 och med anledning av
regeringens förslag till Medel för dyrbar vetenskaplig
utrustning för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på (110000000 + 102700000 +
15000000=) 227700000 kr.

dels att moment 43 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

43. beträffande anslagsbeloppet under Medel för dyrbar
vetenskaplig utrustning
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkande 45
delvis och med anledning av regeringens förslag till Medel
för dyrbar vetenskaplig utrustning för budgetåret 1993/94
anvisar ett reservationsanslag på 227700000 kr,

15. Medelsanvisningen till de humanistiska fakulteterna
(mom.53)

Under förutsättning av bifall till reservation 3

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 69
börjar med "Utskottet, som" och på s.70 slutar med
"humanistiska fakulteterna" bort ha följande lydelse:

Utskottet, som i det föregående har tillstyrkt den i motion
1992/93:Ub128 förordade ökade medelsanvisningen för
forskarutbildningen, förordar med tillstyrkan av nämnda motion
yrkande 41 delvis att de humanistiska fakulteterna för
forskarutbildning tillförs 10 miljoner kronor utöver
regeringens förslag för budgetåret 1993/94. För de två följande
budgetåren i perioden förordar utskottet oförändrade resurser
för detta ändamål (yrkande 42 delvis).

dels att moment 53 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

53. beträffande medelsanvisningen till de humanistiska
fakulteterna
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkandena
41 och 42, båda delvis, och med anledning av regeringens
förslag godkänner vad utskottet förordat,

16. Medelsanvisningen till de teologiska fakulteterna
(mom.55)

Under förutsättning av bifall till reservation 3

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 71
börjar med "Utskottet, som" och slutar med "teologiska
fakulteterna" bort ha följande lydelse:

Utskottet, som i det föregående har tillstyrkt den i motion
1992/93:Ub128 yrkande 41 förordade ökade medelsanvisningen för
forskarutbildningen, förordar att de teologiska fakulteterna
för forskarutbildning tillförs 2 miljoner kronor utöver
regeringens förslag för budgetåret 1993/94. För de två följande
budgetåren i perioden förordar utskottet oförändrade resurser
för detta ändamål.

dels att moment 55 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

55. beträffande medelsanvisningen till de teologiska
fakulteterna
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkandena
41 och 42, båda delvis, och med anledning av regeringens
förslag godkänner vad utskottet förordat,

17. Medelsanvisningen till de juridiska fakulteterna
(mom.57)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 72
börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "juridiska
fakulteterna" bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att regeringen har samma uppfattning
som motionärerna om att Sverige bör bidra till
rättsutvecklingen i Europa. Mot bakgrund av denna bedömning
anser utskottet att medelsanvisningen till de juridiska
fakulteterna bör ökas med 2 miljoner kronor för budgetåret
1993/94. Utskottet, som i det föregående har tillstyrkt den i
motion 1992/93:Ub128 förordade ökade medelsanvisningen för
forskarutbildningen, förordar att medelsanvisningen till de
juridiska fakulteterna för budgetåret 1993/94 utökas med 2
miljoner kronor utöver regeringens förslag för detta ändamål.
Totalt bör alltså medelsanvisningen till de juridiska
fakulteterna för budgetåret 1993/94 öka med 4 miljoner kronor
utöver regeringens förslag. För de två följande budgetåren i
perioden förordar utskottet oförändrade resurser.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion
1992/93:Ub128 yrkandena 4, 41 och 42, samtliga delvis, och med
anledning av regeringens förslag godkänner vad utskottet
förordat om medelsanvisningen till de juridiska fakulteterna.

dels att moment 57 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

57. beträffande medelsanvisningen till de juridiska
fakulteterna
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkandena
4, 41 och 42, samtliga delvis, och med anledning av regeringens
förslag godkänner vad utskottet förordat,

18. Kriminalvetenskaplig forskning (mom. 59)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 74
börjar med "När det" och på s. 74 slutar med "3 och 4" bort ha
följande lydelse:

Utskottet anser att BRÅ även i framtiden bör ha en central
roll i den kriminalvetenskapliga forskningen, samtidigt som
universitetens resurser förstärks. En tydlig uppdelning måste
göras av forskningsansvaret mellan BRÅ, polisen, universitet
m.fl. i syfte att motverka dubbelarbete och resursslöseri.

Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda att
riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkande 1 och
med avslag på motionerna 1992/93:Ub103 yrkande 2, 1992/93:Ub121
yrkandena 26, 27 och 28 samt 1992/93:Ju844 yrkandena 3 och 4
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att moment 59 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

59. beträffande kriminalvetenskaplig forskning
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkande 1
och med avslag på motionerna 1992/93:Ub103 yrkande 2,
1992/93:Ub121 yrkandena 26, 27 och 28 samt 1992/93:Ju844
yrkandena 3 och 4 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

19. Resurser för forskning om Central- och Östeuropa
(mom.60)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 74
börjar med "Utskottet har" slutar med "och 1992/93:Ub130
delvis" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen att de särskilda resurser som
nu kan tillföras för forskning om Central- och Östeuropa bör
göras tillgängliga för forskare vid flera universitet. De medel
(3 miljoner kronor) som regeringen föreslagit skall anvisas
till Universitetet i Uppsala bör enligt utskottets mening
därför i stället anvisas till Humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet (HSFR).

Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av regeringens
förslag och motionerna 1992/93:Ub105 delvis och 1992/93:Ub130
samt med avslag på motion 1992/93:Ub112 godkänner vad utskottet
förordat,

dels att moment 60 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

60. beträffande resurser för forskning om Central- och
Östeuropa
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och
motionerna 1992/93:Ub105 delvis och 1992/93:Ub130 delvis samt
med avslag på motion 1992/93:Ub112 godkänner vad utskottet
förordat,

20. Forskning om kreditgivning (mom. 63)

Stefan Kihlberg (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 75
börjar med "Utskottet delar" och på s. 76 slutar med "1 och 2"
bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av att
Sverige har en fungerande kreditmarknad. Inga medel har
hittills beviljas till universiteten för forskning och
utbildning inom området. Utskottet anser det nödvändigt att
forskning omedelbart startas. Regeringen bör därför tillse att
stöd utgår till sådan forskning vid Handelshögskolan i
Stockholm och universiteten i Uppsala, Göteborg och Stockholm,
där de bästa förutsättningarna för sådan forskning finns i form
av kompetenta forskare.

Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion
1992/93:Ub150 yrkande 1 och med avslag på samma motion yrkande
2 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 63 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

63. beträffande forskning om kreditgivning
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub150 yrkande 1
och med avslag på motion 1992/93:Ub150 yrkande 2 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

21. Medelsanvisningen i övrigt till de samhällsvetenskapliga
fakulteterna (mom. 66)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 77
börjar med "Utskottet, som" och slutar med
"samhällsvetenskapliga fakulteterna" bort ha följande lydelse:

Utskottet, som i det föregående har tillstyrkt den i motion
1992/93:Ub128 förordade ökade medelsanvisningen för
forskarutbildningen, förordar att de samhällsvetenskapliga
fakulteterna för forskarutbildning tillförs 12 miljoner kronor
utöver regeringens förslag för budgetåret 1993/94. För de två
följande budgetåren i perioden förordar utskottet oförändrade
resurser för detta ändamål. Utskottet anser också att de
föreslagna anslagsökningarna till det nationella programmet för
folkbildningsforskning bör komma till stånd.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionerna
1992/93:Ub128 yrkandena 14, 15, 41 och 42, samtliga delvis, och
1992/93:Kr7 yrkandena 2 och 4, båda delvis, samt med anledning
av regeringens förslag godkänner vad utskottet förordat.

dels att moment 66 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

66. beträffande medelsanvisningen i övrigt till de
samhällsvetenskapliga fakulteterna
att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Ub128
yrkandena 14, 15, 41 och 42, samtliga delvis, och 1992/93:Kr7
yrkandena 2 och 4, båda delvis, samt med anledning av
regeringens förslag godkänner vad utskottet förordat,

22. Anslagsbeloppet under Humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet: Forskning (mom. 69)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 77
börjar med "Utskottet anser" och på s. 78 slutar med "i denna
del" bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående ställt sig bakom de riktlinjer
för fördelningen av medel för dyrbar vetenskaplig utrustning
som föreslagits i motion 1992/93:Ub128 och även tillstyrkt
förslaget att 3 miljoner kronor för forskning om Central- och
Östeuropa skall anvisas till HSFR i stället för till
Universitetet i Uppsala. Utskottet anser även att anslaget bör
förstärkas med 15 miljoner kronor utöver regeringens förslag.

Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att riksdagen
med bifall till motionerna 1992/93:Ub105 delvis och
1992/93:Ub128 yrkandena 46 och 48, båda delvis, samt med
anledning av regeringens förslag och motion 1992/93:Ub121
yrkande 30 till Humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet: Forskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på (208004000 - 6000000 +
3000000 + 15000000 =) 220004000 kr.

dels att moment 69 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

69. beträffande anslagsbeloppet under
Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: Forskning
att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Ub105 delvis
och 1992/93:Ub128 yrkandena 46 och 48, båda delvis, samt med
anledning av regeringens förslag och motion 1992/93:Ub121
yrkande 30 till Humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet: Forskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 220004000 kr,

23. Riktlinjer för resurserna till
Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: Forskning
(mom. 70)

Under förutsättning av bifall till reservation 22

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 78
börjar med "Utskottet föreslår" och slutar med "i
propositionen" bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående tillstyrkt förslagen i
motionerna 1992/93:Ub105 och 1992/93:Ub128 om medelsökningar
för budgetåret 1993/94 och om en annan form för
medelsanvisningen till dyrbar vetenskaplig utrustning.
Utskottet anser att resurserna under de två följande budgetåren
i perioden bör vara oförändrade.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion
1992/93:Ub128 yrkandena 46 och 49, båda delvis, och med
anledning av regeringens förslag godkänner de riktlinjer som
utskottet förordat.

dels att moment 70 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

70. beträffande riktlinjer för resurserna till
Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: Forskning
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkandena
46 och 49, båda delvis, och med anledning av regeringens
förslag godkänner de riktlinjer för resurserna för budgetåren
1994/95 och 1995/96 som utskottet förordat,

24. Anslagsbeloppet under Forskning om skolväsendet (mom. 75)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 80
börjar med "Utskottet anser" och slutar med "26117000 kr"
bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att skolan är vårt lands viktigaste
kulturinstitution. Kommunernas ökade frihet att planera den
egna skolorganisationen ställer ökade krav på tydliga kulturmål
för skolan. I samband med att nya läroplaner fastställs bör
därför skolans kulturmål preciseras. Forskning om kultur i
skola och om skolans kulturmål bör ha en hög prioritet.
Utskottet anser det befogat att anslaget till Forskning inom
skolväsendet utökas med 730000 kr för forskning om kultur i
skolan.

Utskottet föreslår således att riksdagen med bifall till
motionerna 1992/93:Ub128 yrkande 27 och 1992/93:Kr7 yrkande 3
och med anledning av regeringens förslag till Forskning inom
skolväsendet för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på (26117000 + 730000 =) 26847000
kr.

dels att moment 75 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

75. beträffande anslagsbeloppet under Forskning inom
skolväsendet
att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Ub128
yrkande 27 och 1992/93:Kr7 yrkande 3 och med anledning av
regeringens förslag till Forskning inom skolväsendet för
budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på
26847000 kr,

25. Medelsanvisningen till de medicinska fakulteterna
(mom.76)

Under förutsättning av bifall till reservation 3

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 81
börjar med "Utskottet, som" och slutar med "medicinska
fakulteterna" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser inte att medelsanvisningen till Centrum för
idrottsforskning bör utökas utöver regeringens förslag, varför
riksdagen bör avslå motion 1929/93:Ub121 yrkande 37. Utskottet,
som i det föregående har tillstyrkt den i motion 1992/93:Ub128
förordade ökade medelsanvisningen för forskarutbildningen,
förordar att de medicinska fakulteterna för forskarutbildning
tillförs 25 miljoner kronor utöver regeringens förslag för
budgetåret 1993/94. För de två följande budgetåren i perioden
förordar utskottet oförändrade resurser för detta ändamål.

dels att moment 76 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

76. beträffande medelsanvisningen till de medicinska
fakulteterna
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkandena
41 och 42, båda delvis, med anledning av regeringens förslag
och med avslag på motion 1992/93:Ub121 yrkande 37 godkänner vad
utskottet förordat,

26. Medelsanvisningen till de odontologiska fakulteterna
(mom. 82)

Under förutsättning av bifall till reservation 3

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 84
börjar med "Utskottet, som" och slutar med "odontologiska
fakulteterna" bort ha följande lydelse:

Utskottet, som i det föregående har tillstyrkt den i motion
1992/93:Ub128 förordade ökade medelsanvisningen för
forskarutbildningen, förordar att de odontologiska fakulteterna
för forskarutbildning tillförs 3 miljoner kronor utöver
regeringens förslag för budgetåret 1993/94. För de två följande
budgetåren i perioden förordar utskottet oförändrade resurser
för detta ändamål.

Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda att
riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkandena 41 och
42, båda delvis, med anledning av regeringens förslag och med
avslag på motion 1992/93:Ub110 (delvis) godkänner vad utskottet
förordat om medelsanvisningen till de odontologiska
fakulteterna.

dels att moment 82 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

82. beträffande medelsanvisningen till de odontologiska
fakulteterna
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkandena
41 och 42, båda delvis, med anledning av regeringens förslag
och med avslag på motion 1992/93:Ub110 (delvis) godkänner vad
utskottet förordat,

27. Farmaceutiska fakulteten (mom. 84)

Under förutsättning av bifall till reservation 3

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 85
börjar med "Utskottet, som" och slutar med "farmaceutiska
fakulteten" bort ha följande lydelse:

Utskottet, som i det föregående har tillstyrkt den i motion
1992/93:Ub128 förordade ökade medelsanvisningen för
forskarutbildningen, förordar att den farmaceutiska fakulteten
för forskarutbildning tillförs 3 miljoner kronor utöver
regeringens förslag för budgetåret 1993/94. För de två följande
budgetåren i perioden förordar utskottet oförändrade resurser
för detta ändamål.

dels att moment 84 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

84. beträffande farmaceutiska fakulteten
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkandena
41 och 42, båda delvis, och med anledning av regeringens
förslag godkänner vad utskottet förordat,

28. Anslagsbeloppet under Medicinska forskningsrådet:
Forskning (mom. 86)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 85
börjar med "Utskottet anser" och på s.86 slutar med
"357797000 kr" bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående ställt sig bakom de riktlinjer
för fördelningen av medel för dyrbar vetenskaplig utrustning
som föreslagits i motion 1992/93:Ub128. Utskottet anser även
att anslaget bör förstärkas med 20 miljoner kronor utöver
regeringens förslag. Det finns enligt utskottets mening inte
anledning att riksdagen särskilt anger en medelsram för MFR:s
forskningsstöd till de i motion 1992/93:Ub121 angivna
forskningsområdena.

Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att riksdagen
med bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkandena 46 och 48, båda
delvis, samt med anledning av regeringens förslag och motion
1992/93:Ub121 yrkande 33 till Medicinska forskningsrådet:
Forskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag
på (357797000 -- 18000000 + 20000000 =)
359797000 kr.

dels att moment 86 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

86. beträffande anslagsbeloppet under Medicinska
forskningsrådet: Forskning
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkandena
46 och 48, båda delvis, samt med anledning av regeringens
förslag och motion 1992/93:Ub121 yrkande 33 till Medicinska
forskningsrådet: Forskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 359797000 kr,

29. Riktlinjer för resurserna till Medicinska
forskningsrådet: Forskning (mom. 87)

Under förutsättning av bifall till reservation 28

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 86
börjar med "Utskottet föreslår" och slutar med "i
propositionen" bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående tillstyrkt förslagen i motion
1992/93:Ub128 om medelsökning för budgetåret 1993/94 och om en
annan form för medelsanvisningen till dyrbar vetenskaplig
utrustning. Utskottet anser att resurserna under de två
följande budgetåren i perioden bör vara oförändrade.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion
1992/93:Ub128 yrkandena 46 och 49, båda delvis, och med
anledning av regeringens förslag godkänner de riktlinjer som
utskottet förordat.

dels att moment 87 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

87. beträffande riktlinjer för resurserna till Medicinska
forskningsrådet: Forskning
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkandena
46 och 49, båda delvis, och med anledning av regeringens
förslag som sin mening godkänner de riktlinjer för resurserna
för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som utskottet förordat,

30. De matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna i övrigt
(mom. 92)

Under förutsättning av bifall till reservation 3

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 87
börjar med "Utskottet, som" och slutar med "naturvetenskapliga
fakulteterna" bort ha följande lydelse:

Utskottet, som i det föregående har tillstyrkt den i motion
1992/93:Ub128 förordade ökade medelsanvisningen för
forskarutbildningen, förordar att de
matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna inkl. den
teknisk-naturvetenskapliga för forskarutbildning tillförs 57
miljoner kronor utöver regeringens förslag för budgetåret
1993/94. För de två följande budgetåren i perioden förordar
utskottet oförändrade resurser för detta ändamål.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion
1992/93:Ub128 yrkandena 41 och 42, båda delvis, och med
anledning av regeringens förslag godkänner vad utskottet
förordat.

dels att moment 92 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

92. beträffande de matematisk-naturvetenskapliga
fakulteterna i övrigt
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkandena
41 och 42, båda delvis, och med anledning av regeringens
förslag godkänner vad utskottet förordat,

31. Anslagsbeloppet under Naturvetenskapliga forskningsrådet:
Forskning (mom. 97)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 89
börjar med "Utskottet anser" och slutar med "508447000 kr"
bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående ställt sig bakom de riktlinjer
för fördelningen av medel för dyrbar vetenskaplig utrustning
som föreslagits i motion 1992/93:Ub128. Utskottet anser även
att anslaget bör förstärkas med 15 miljoner kronor utöver
regeringens förslag.

Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att riksdagen
med bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkandena 46 och 48, båda
delvis, samt med anledning av regeringens förslag till
Naturvetenskapliga forskningsrådet: Forskning för budgetåret
1993/94 anvisar ett reservationsanslag på (508447000 --
46000000 + 15000000 =) 477447000 kr.

dels att moment 97 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

97. beträffande anslagsbeloppet under Naturvetenskapliga
forskningsrådet: Forskning
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkandena
46 och 48, båda delvis, samt med anledning av regeringens
förslag till Naturvetenskapliga forskningsrådet: Forskning
för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på
477447000 kr,

32. Riktlinjer för resurserna till Naturvetenskapliga
forskningsrådet: Forskning (mom. 98)

Under förutsättning av bifall till reservation 31

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 89
börjar med "Utskottet föreslår" och på s.90 slutar med
"regeringen föreslagit" bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående tillstyrkt förslagen i motion
1992/93:Ub128 om medelsökning för budgetåret 1993/94 och om en
annan form för medelsanvisningen till dyrbar vetenskaplig
utrustning. Utskottet anser att resurserna under de två
följande budgetåren i perioden bör vara oförändrade.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion
1992/93:Ub128 yrkandena 46 och 49, båda delvis, och med
anledning av regeringens förslag godkänner de riktlinjer som
utskottet förordat.

dels att moment 98 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

98. beträffande riktlinjer för resurserna till
Naturvetenskapliga forskningsrådet: Forskning
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkandena
46 och 49, båda delvis, och med anledning av regeringens
förslag godkänner de riktlinjer för resurserna för budgetåren
1994/95 och 1995/96 som utskottet förordat,

33. Medelsanvisningen till de tekniska fakulteterna
(mom. 102)

Under förutsättning av bifall till reservation 3

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 91
börjar med "Utskottet som" och slutar med "tekniska
fakulteterna" bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående (avsnitt 2) tillstyrkt den i
motion 1992/93:Ub128 förordade medelsanvisningen för
forskarutbildning. Utskottet förordar, med tillstyrkan av
nämnda motion yrkande 41 delvis, att de tekniska fakulteterna
för forskarutbildning tillförs 48 000 000 kr utöver regeringens
förslag för budgetåret 1993/94. För de två följande budgetåren
i perioden förordar utskottet oförändrade resurser för detta
ändamål (yrkande 42).

dels att moment 102 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

102. beträffande medelsanvisningen till de tekniska
fakulteterna
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkandena
41 och 42, båda delvis, och med anledning av regeringens
förslag godkänner vad utskottet förordat,

34. Anslagsbeloppet under Teknikvetenskapliga
forskningsrådet: Forskning (mom. 105)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 93
börjar med "Utskottet anser" och slutar med "228 677 000 kr"
bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående (avsnitt 6) ställt sig bakom
de riktlinjer för fördelningen av medel för dyrbar vetenskaplig
utrustning som föreslagits i motion 1992/93:Ub128. Utskottet
anser även att anslaget bör förstärkas med 15 000 000 kr utöver
regeringens förslag.

Utskottet har -- -- -- (=utskottet) -- -- -- med 2 000 000
kr.

Mot bakgrund av det anförda förslår utskottet att riksdagen
med bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkandena 46 och 48 (båda
delvis) och med anledning av regeringens förslag till
Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Forskning för budgetåret
1993/94 anvisar ett reservationsanslag på
(228 677 000 - 26 700 000 + 15 000 000 =) 216977000 kr.

dels att moment 105 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

105. beträffande anslagsbeloppet under Teknikvetenskapliga
forskningsrådet: Forskning
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkandena
46 och 48 (båda delvis) och med anledning av regeringens
förslag till Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Forskning
för budgetåret anvisar ett reservationsanslag på 216 977 000
kr,

35. Riktlinjer för resurserna till Teknikvetenskapliga
forskningsrådet: Forskning (mom. 106)

Under förutsättning av bifall till reservation 34

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 93
börjar med "Utskottet, som" och slutar med "i propositionen"
bort ha följande lydelse:

Utskottet, som i det föregående tillstyrkt förslaget i
motionen 1992/93:Ub128 om medelsökningar för budgetåret
1993/94, anser att resurserna för de två följande budgetåren i
perioden bör vara oförändrade.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion
1992/93:Ub128 yrkandena 46 och 49, båda delvis, och med
anledning av regeringens förslag godkänner vad utskottet
anfört.

dels att moment 106 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

106. beträffande riktlinjer för resurserna till
Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Forskning
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkandena
46 och 49, båda delvis, och med anledning av regeringens
förslag godkänner de riktlinjer för resurserna för budgetåren
1994/95 och 1995/96 som utskottet förordat.

36. Anslagsbeloppet under Rymdforskning (mom.110)

Under förutsättning av bifall till reservation 13

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 94
börjar med "Utskottet, som" och slutar med "41 925 000 kr" bort
ha följande lydelse:

Utskottet, som i det föregående (avsnitt 6) tillstyrkt de
riktlinjer för fördelningen av medel för dyrbar vetenskaplig
utrustning som föreslagits i motion 1992/93:Ub128, föreslår med
bifall till motionen (yrkande 46 delvis) och med anledning av
regeringens förslag att riksdagen till rymdforskning för
budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på
(41 925 000 - 3 000 000 =) 38 925 000 kr.

dels att moment 110 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

110. beträffande anslagsbeloppet under Rymdforskning
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkande 46
(delvis) och med anledning av regeringens förslag till
Rymdforskning anvisar ett reservationsanslag på 38 925 000
kr,

37. Regeringens slutsatser rörande konstnärligt
utvecklingsarbete, Anslagsbeloppet under Konstnärligt
utvecklingsarbete vid vissa högskolor samt Riktlinjer för
resurserna till Konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa
högskolor (mom. 114, 115 och 116)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 96
börjar med "Utskottet anser" och slutar med "konstnärligt
utvecklingsarbete" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att designutbildningarna är av stor betydelse
för svensk industri och hantverk och tillstyrker förslaget i
motion 1992/93:Ub128 yrkande 13 (delvis) om att Konstfack skall
tillföras 1000000 kr för utveckling av samarbetet mellan
nordiska designhögskolor samt till stöd för olika
utvecklingsprojekt.

Utskottet föreslår med bifall till motion 1992/93:Ub128
yrkande 13 (delvis) och med anledning av regeringens förslag
att riksdagen godkänner vad utskottet förordat.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 96
börjar med "Utskottet, som" och slutar med "13 292 000 kr" bort
ha följande lydelse:

Utskottet, som i det föregående tillstyrkt motion
1992/93:Ub128 yrkande 13 (delvis) föreslår att riksdagen med
anledning av regeringens förslag till Konstnärligt
utvecklingsarbete vid vissa högskolor för budgetåret 1993/94
anvisar ett reservationsanslag på (13 292 000 + 1000000 =)
14 292 000 kr.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 96
börjar med "Utskottet föreslår" och slutar med "till
riktlinjer" bort ha följande lydelse:

Utskottet, som i det föregående tillstyrkt förslaget i motion
1992/93:Ub128 om medelsökning för budgetåret 1993/94, anser att
resurserna för de två följande budgetåren i perioden bör vara
oförändrade i förhållande till förslaget avseende budgetåret
1993/94.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion
1992/93:Ub128 yrkande 13 (delvis) och med anledning av
regeringens förslag godkänner vad utskottet anfört.

dels att momenten 114--116 i utskottets hemställan bort
ha följande lydelse:

114. beträffande regeringens slutsatser rörande
konstnärligt utvecklingsarbete
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkande 13
(delvis) och med anledning av regeringens förslag godkänner vad
utskottet förordat,

115. beträffande anslagsbeloppet under Konstnärligt
utvecklingsarbete vid vissa högskolor
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkande 13
(delvis) och med anledning av regeringens förslag till
Konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor för
budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 14 292 000
kr,

116. beträffande riktlinjer för resurserna till
Konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkande 13
(delvis) och med anledning av regeringens förslag godkänner de
riktlinjer för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som utskottet
förordat,

38. Anslagsbeloppet under Universitetet i Uppsala: Forskning
och forskarutbildning samt Riktlinjer för resurserna till
Universitetet i Uppsala: Forskning och forskarutbildning (mom.
117 och 118)

Under förutsättning av bifall till reservationerna
3, 17 och 19

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 97
börjar med "Utskottet, som" och slutar med "667 809 000 kr"
bort ha följande lydelse:

Utskottet, som i det föregående (avsnitt 8 och 2) tillstyrkt
de anslagsökningar som föreslagits i motion 1992/93:Ub128
yrkandena 4 och 41 (båda delvis) och även tillstyrkt förslagen
i motionerna 1992/93:Ub105 och 1992/93:Ub130, föreslår att
riksdagen med bifall till nämnda motionsyrkanden och med
anledning av regeringens förslag till Universitetet i Uppsala:
Forskning och forskarutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar
ett reservationsanslag på (667 809 000 + 700000 +
30500000 - 3 000 000 =) 696 009 000 kr.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 97
börjar med "Utskottet har" och slutar med "och 1995/96" bort ha
följande lydelse:

Utskottet, som i det föregående (avsnitt 2) tillstyrkt motion
1992/93:Ub128 yrkande 42 (delvis) tillstyrker regeringens
förslag om ytterligare förstärkning av den juridiska
forskningen med 1 600 000 kr för budgetåret 1994/95. Förutom
denna förstärkning bör resurserna till Universitetet i Uppsala
för budgetåren 1994/95 och 1995/96 vara oförändrade i
förhållande till vad utskottet föreslagit för budgetåret
1993/94. Utskottet föreslår således att riksdagen med bifall
till motion 1992/93:Ub128 yrkande 42 (delvis) och med anledning
av regeringens förslag godkänner vad utskottet förordat.

dels att momenten 117--118 i utskottets hemställan bort
ha följande lydelse:

117. beträffande anslagsbeloppet under Universitetet i
Uppsala: Forskning och forskarutbildning
att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Ub105
delvis, 1992/93:Ub128 yrkandena 4 och 41, båda delvis, och
1992/93:Ub130 delvis och med anledning av regeringens förslag
till Universitetet i Uppsala: Forskning och
forskarutbildning anvisar ett reservationsanslag på 696 009
000 kr,

118. beträffande riktlinjer för resurserna till
Universitetet i Uppsala: Forskning och forskarutbildning
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkande 42
delvis och med anledning av regeringens förslag godkänner de
riktlinjer för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som utskottet
förordat,

39. Anslagsbeloppet under Lunds universitet: Forskning och
forskarutbildning samt Riktlinjer för resurserna till Lunds
universitetet: Forskning och forskarutbildning
(mom.119 och 120)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 3 och 17

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 98
börjar med "Utskottet som" och slutar med "720 782 000 kr" bort
ha följande lydelse:

Utskottet, som i det föregående (avsnitten 8 och 2)
tillstyrkt de anslagsökningar som föreslagits i motion
1992/93:Ub128 yrkandena 4 och 41 (båda delvis), föreslår att
riksdagen med bifall till nämnda motionsyrkanden och med
anledning av regeringens förslag till Lunds universitet:
Forskning och forskarutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar
ett reservationsanslag på (720 782 000 + 500 000 + 33900000
=) 755 182 000 kr.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 98
börjar med "Utskottet har" och slutar med "och 1995/96" bort ha
följande lydelse:

Utskottet, som i det föregående (avsnitt 2) tillstyrkt motion
1992/93:Ub128 yrkande 42 (delvis), tillstyrker regeringens
förslag om förstärkning av den juridiska forskningen med
ytterligare 2 100 000 kr för budgetåret 1994/95. Förutom denna
förstärkning bör resurserna till Lunds universitet för
budgetåren 1994/95 och 1995/96 vara oförändrade i förhållande
till vad utskottet föreslagit för budgetåret 1993/94. Utskottet
föreslår således att riksdagen med bifall till motion
1992/93:Ub128 yrkande 42 (delvis) och med anledning av
regeringens förslag godkänner vad utskottet förordat.

dels att momenten 119--120 i utskottets hemställan bort
ha följande lydelse:

119. beträffande anslagsbeloppet under Lunds universitet:
Forskning och forskarutbildning
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkandena
4 och 41 (båda delvis) och med anledning av regeringens förslag
till Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning
anvisar ett reservationsanslag på 755 182 000 kr,

120. beträffande riktlinjer för resurserna till Lunds
universitet: Forskning och forskarutbildning
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkande 42
(delvis) och med anledning av regeringens förslag godkänner de
riktlinjer för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som utskottet
förordat,

40. Anslagsbeloppet under Universitetet i Göteborg: Forskning
och forskarutbildning samt Riktlinjer för resurserna till
Universitetet i Göteborg: Forskning och forskarutbildning
(mom.122 och 123)

Under förutsättning av bifall till reservation 3

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 99
börjar med "Utskottet som" och slutar med "502 262 000 kr" bort
ha följande lydelse:

Utskottet, som i det föregående (avsnitt 2) tillstyrkt de
anslagsökningar som föreslagits i motion 1992/93:Ub128 yrkande
41 (delvis), föreslår att riksdagen med bifall till
motionsyrkandet och med anledning av regeringens förslag och
med avslag på motion 1992/93:Ub110 (delvis) till Universitetet
i Göteborg: Forskning och forskarutbildning för budgetåret
1993/94 anvisar ett reservationsanslag på
(502 262 000 + 18 700 000 =) 520 962 000 kr.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 99
börjar med "Utskottet har" och slutar med "och 1995/96" bort ha
följande lydelse:

Utskottet, som i det föregående (avsnitt 2) tillstyrkt motion
1992/93:Ub128 yrkande 42 delvis, anser att riktlinjerna för
resurserna till Universitetet i Göteborg för budgetåren 1994/95
och 1995/96 bör vara oförändrade i förhållande till vad
utskottet föreslagit för budgetåret 1993/94. Utskottet föreslår
således att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub128
yrkande 42 (delvis) och med anledning av regeringens förslag
godkänner vad utskottet förordat.

dels att momenten 122--123 i utskottets hemställan bort
ha följande lydelse:

122. beträffande anslagsbeloppet under Universitetet i
Göteborg: Forskning och forskarutbildning
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkande 41
(delvis), med anledning av regeringens förslag och med avslag
på motion 1992/93:Ub110 (delvis) till Universitetet i
Göteborg: Forskning och forskarutbildning anvisar ett
reservationsanslag på 520 962 000 kr,

123. beträffande riktlinjer för resurserna till
Universitetet i Göteborg: Forskning och forskarutbildning
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkande 42
delvis och med anledning av regeringens förslag godkänner de
riktlinjer för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som utskottet
förordat,

41. Anslagsbeloppet under Stockholms universitet: Forskning
och forskarutbildning samt Riktlinjer för resurserna till
Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning (mom.
126 och 127)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 3 och 17

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 100
börjar med "Utskottet som" och slutar med "534 253 000 kr" bort
ha följande lydelse:

Utskottet, som i det föregående (avsnitten 8 och 2)
tillstyrkt de anslagsökningar som föreslagits i motion
1992/93:Ub128 yrkandena 4 och 41 (båda delvis), föreslår att
riksdagen med bifall till nämnda motionsyrkanden och med
anledning av regeringens förslag till Stockholms universitet:
Forskning och forskarutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar
ett reservationsanslag på (534 253 000 + 800 000 + 18600000
=)
553 653 000 kr.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 100
börjar med "Utskottet har" och slutar med "och 1995/96" bort ha
följande lydelse:

Utskottet, som i det föregående (avsnitt 2) tillstyrkt motion
1992/93:Ub128 yrkande 42 (delvis), tillstyrker regeringens
förslag om ytterligare förstärkning av den juridiska
forskningen med 1 300 000 kr för budgetåret 1994/95. Förutom
denna förstärkning bör resurserna till Stockholms universitet
för budgetåren 1994/95 och 1995/96 vara oförändrade i
förhållande till vad utskottet föreslagit för budgetåret
1993/94. Utskottet föreslår således att riksdagen med bifall
till motion 1992/93:Ub128 yrkande 42 (delvis) och med anledning
av regeringens förslag godkänner vad utskottet förordat.

dels att momenten 126--127 i utskottets hemställan bort
ha följande lydelse:

126. beträffande anslagsbeloppet under Stockholms
universitet: Forskning och forskarutbildning
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkandena
4 och 41, båda delvis, och med anledning av regeringens förslag
till Stockholms universitet: Forskning och
forskarutbildning anvisar ett reservationsanslag på 553 653
000 kr,

127. beträffande riktlinjer för resurserna till Stockholms
universitet: Forskning och forskarutbildning
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkande 42
delvis och med anledning av regeringens förslag godkänner de
riktlinjer för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som utskottet
förordat,

42. Anslagsbeloppet under Universitetet i Umeå: Forskning och
forskarutbildning samt Riktlinjer för resurserna till
Universitetet i Umeå: Forskning och forskarutbildning
(mom.128 och 129)

Under förutsättning av bifall till reservation 3

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 101
börjar med "Utskottet som" och slutar med "407 368 000 kr" bort
ha följande lydelse:

Utskottet, som i det föregående (avsnitt 2) tillstyrkt de
anslagsökningar som föreslagits i motion 1992/93:Ub128 yrkande
41 (delvis), föreslår att riksdagen med bifall till
motionsyrkandet och med anledning av regeringens förslag till
Universitetet i Umeå: Forskning och forskarutbildning för
budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på (407 368
000 + 13 200 000 =) 420 568 000 kr.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 101
börjar med "Utskottet har" och slutar med "och 1995/96" bort ha
följande lydelse:

Utskottet, som i det föregående (avsnitt 2) tillstyrkt motion
1992/93:Ub128 yrkande 42 (delvis), anser att riktlinjerna för
resurserna till Universitetet i Umeå för budgetåren 1994/95 och
1995/96 bör vara oförändrade i förhållande till vad utskottet
föreslagit för budgetåret 1993/94. Utskottet föreslår således
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkande 42
(delvis) och med anledning av regeringens förslag godkänner vad
utskottet förordat.

dels att momenten 128--129 i utskottets hemställan bort
ha följande lydelse:

128. beträffande anslagsbeloppet under Universitetet i
Umeå: Forskning och forskarutbildning
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkande 41
(delvis) och med anledning av regeringens förslag till
Universitetet i Umeå: Forskning och forskarutbildning
anvisar ett reservationsanslag på 420 568 000 kr,

129. beträffande riktlinjer för resurserna till
Universitetet i Umeå: Forskning och forskarutbildning
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkande 42
(delvis) och med anledning av regeringens förslag godkänner de
riktlinjer för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som utskottet
förordat,

43. Anslagsbeloppet under Universitetet i Linköping:
Forskning och forskarutbildning samt Riktlinjer för resurserna
till Universitetet i Linköping: Forskning och forskarutbildning
(mom. 130 och 131)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 3 och 21

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 102
börjar med "Utskottet har" och slutar med "232 766 000 kr" bort
ha följande lydelse:

Utskottet, som i det föregående (avsnitten 8 och 2)
tillstyrkt de anslagsökningar som föreslagits i motionerna
1992/93:Ub128 yrkandena 14, 15 och 41 (alla delvis) och
1992/93:Kr7 yrkandena 2 och 4 (båda delvis) och vidare (avsnitt
4) föreslagit en förstärkning av anslaget med 1 000 000 kr för
en gästprofessur, föreslår att riksdagen med bifall till nämnda
motionsyrkanden och med anledning av regeringens förslag till
Universitetet i Linköping: Forskning och forskarutbildning för
budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på
(232 766 000 + 10 700 000 + 2 500 000 =) 244 966 000 kr.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 102
börjar med "Utskottet, som" och slutar med "och 1995/96" bort
ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående (avsnitt 2) tillstyrkt motion
1992/93:Ub128 yrkande 42 (delvis) och anser att riktlinjerna
för resurserna till Universitetet i Linköping för budgetåren
1994/95 och 1995/96 bör vara oförändrade i förhållande till vad
utskottet föreslagit för budgetåret 1993/94. Utskottet föreslår
således att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub128
yrkande 42 (delvis) och med anledning av regeringens förslag
godkänner vad utskottet förordat.

dels att momenten 130--131 i utskottets hemställan bort
ha följande lydelse:

130. beträffande anslagsbeloppet under Universitetet i
Linköping: Forskning och forskarutbildning
att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Ub128
yrkandena 14, 15 och 41 (alla delvis) och 1992/93:Kr7 yrkandena
2 och 4 (båda delvis) och med anledning av regeringens förslag
till Universitetet i Linköping: Forskning och
forskarutbildning anvisar ett reservationsanslag på 244 966
000 kr,

131. beträffande riktlinjer för resurserna till
Universitetet i Linköping: Forskning och forskarutbildning
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkande 42
(delvis) och med anledning av regeringens förslag godkänner de
riktlinjer för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som utskottet
förordat,

44. Anslagsbeloppet under Karolinska institutet: Forskning
och forskarutbildning samt Riktlinjer för resurserna till
Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning
(mom.133 och 134)

Under förutsättning av bifall till reservation 3

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 102
börjar med "Utskottet har" och på s.103 slutar med "344 378
000 kr" bort ha följande lydelse:

Utskottet, som i det föregående (avsnitt 2) tillstyrkt de
anslagsökningar som föreslagits i motion 1992/93:Ub128 yrkande
41 (delvis), föreslår att riksdagen med bifall till
motionsyrkandet och med anledning av regeringens förslag till
Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning för
budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på
(344 378 000 + 8 400 000 =) 352 778 000 kr.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 103
börjar med "Utskottet som" och slutar med "och 1995/96" bort ha
följande lydelse:

Utskottet, som i det föregående (avsnitt 2) tillstyrkt motion
1992/93:Ub128 yrkande 42 (delvis), anser att riktlinjerna för
resurserna till Karolinska institutet för budgetåren 1994/95
och 1995/96 bör vara oförändrade i förhållande till vad
utskottet föreslagit för budgetåret 1993/94. Utskottet föreslår
således att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub128
yrkande 42 (delvis) och med anledning av regeringens förslag
godkänner vad utskottet förordat.

dels att momenten 133--134 i utskottets hemställan bort
ha följande lydelse:

133. beträffande anslagsbeloppet under Karolinska
institutet: Forskning och forskarutbildning
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkande 41
(delvis) och med anledning av regeringens förslag till
Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning
anvisar ett reservationsanslag på 352 778 000 kr,

134. beträffande riktlinjer för resurserna till Karolinska
institutet: Forskning och forskarutbildning
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkande 42
(delvis) och med anledning av regeringens förslag godkänner de
riktlinjer för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som utskottet
förordat,

45. Anslagsbeloppet under Tekniska högskolan i Stockholm:
Forskning och forskarutbildning samt Riktlinjer för resurserna
till Tekniska högskolan i Stockholm: Forskning och
forskarutbildning (mom. 135 och 136)

Under förutsättning av bifall till reservation 3

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 103
börjar med "Utskottet har" och slutar med "303 211 000 kr" bort
ha följande lydelse:

Utskottet, som i det föregående (avsnitt 2) tillstyrkt de
anslagsökningar som föreslagits i motion 1992/93:Ub128 yrkande
41 (delvis), föreslår att riksdagen med bifall till
motionsyrkandet och med anledning av regeringens förslag till
Tekniska högskolan i Stockholm: Forskning och forskarutbildning
för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på
(303 211 000 + 12 000 000 =) 315 211 000 kr.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 103
börjar med "Utskottet, som" och slutar med "och 1995/96" bort
ha följande lydelse:

Utskottet, som i det föregående (avsnitt 2) tillstyrkt motion
1992/93:Ub128 yrkande 42 (delvis), anser att riktlinjerna för
resurserna till Tekniska högskolan i Stockholm för budgetåren
1994/95 och 1995/96 bör vara oförändrade i förhållande till vad
utskottet föreslagit för budgetåret 1993/94. Utskottet föreslår
således att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub128
yrkande 42 (delvis) och med anledning av regeringens förslag
godkänner vad utskottet förordat.

dels att momenten 135--136 i utskottets hemställan bort
ha följande lydelse:

135. beträffande anslagsbeloppet under Tekniska högskolan i
Stockholm: Forskning och forskarutbildning
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkande 41
(delvis) och med anledning av regeringens förslag till
Tekniska högskolan i Stockholm: Forskning och
forskarutbildning anvisar ett reservationsanslag på 315 211
000 kr,

136. beträffande riktlinjer för resurserna till Tekniska
högskolan i Stockholm: Forskning och forskarutbildning
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkande 42
(delvis) och med anledning av regeringens förslag godkänner de
riktlinjer för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som utskottet
förordat,

46. Anslagsbeloppet under Chalmers tekniska högskola:
Forskning och forskarutbildning samt Riktlinjer för resurserna
till Chalmers tekniska högskola: Forskning och
forskarutbildning (mom.137 och 138)

Under förutsättning av bifall till reservation 3

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 104
börjar med "Utskottet, som" och slutar med "257 296 000 kr"
bort ha följande lydelse:

Utskottet, som i det föregående (avsnitt 2) tillstyrkt de
anslagsökningar som föreslagits i motion 1992/93:Ub128 yrkande
41 (delvis), föreslår att riksdagen med bifall till
motionsyrkandet och med anledning av regeringens förslag till
Chalmers tekniska högskola: Forskning och forskarutbildning för
budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på
(257 296 000 + 15 000 000 =) 272 296 000 kr.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 104
börjar med "Utskottet har" och slutar med "och 1995/96" bort ha
följande lydelse:

Utskottet, som i det föregående (avsnitt 2) tillstyrkt motion
1992/93:Ub128 yrkande 42 (delvis), anser att riktlinjerna för
resurserna till Chalmers tekniska högskola för budgetåren
1994/95 och 1995/96 bör vara oförändrade i förhållande till vad
utskottet föreslagit för budgetåret 1993/94. Utskottet föreslår
således att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub128
yrkande 42 (delvis) och med anledning av regeringens förslag
godkänner vad utskottet förordat.

dels att momenten 137--138 i utskottets hemställan bort
ha följande lydelse:

137. beträffande anslagsbeloppet under Chalmers tekniska
högskola: Forskning och forskarutbildning
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkande 41
(delvis) och med anledning av regeringens förslag till
Chalmers tekniska högskola: Forskning och forskarutbildning
anvisar ett reservationsanslag på 272 296 000 kr,

138. beträffande riktlinjer för resurserna till Chalmers
tekniska högskola: Forskning och forskarutbildning
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkande 42
(delvis) och med anledning av regeringens förslag godkänner de
riktlinjer för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som utskottet
förordat,

47. Anslagsbeloppet under Högskolan i Luleå: Forskning och
forskarutbildning samt Riktlinjer för resurserna till Högskolan
i Luleå: Forskning och forskarutbildning (mom.139 och 140)

Under förutsättning av bifall till reservation 3

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 104
börjar med "Utskottet, som" och slutar med "117 269 000 kr"
bort ha följande lydelse:

Utskottet, som i det föregående (avsnitt 2) tillstyrkt de
anslagsökningar som föreslagits i motion 1992/93:Ub128 yrkande
41 (delvis), föreslår att riksdagen med bifall till
motionsyrkandet och med anledning av regeringens förslag till
Högskolan i Luleå: Forskning och forskarutbildning för
budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på
(117 269 000 + 4 000 000 =) 121 269 000 kr.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 105
börjar med "Utskottet, som" och slutar med "och 1995/96" bort
ha följande lydelse:

Utskottet, som i det föregående (avsnitt 2) tillstyrkt motion
1992/93:Ub128 yrkande 42 (delvis), anser att riktlinjerna för
resurserna till Högskolan i Luleå för budgetåren 1994/95 och
1995/96 bör vara oförändrade i förhållande till vad utskottet
föreslagit för budgetåret 1993/94. Utskottet föreslår således
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkande 42
(delvis) och med anledning av regeringens förslag godkänner vad
utskottet förordat.

dels att momenten 139--140 i utskottets hemställan bort
ha följande lydelse:

139. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i Luleå:
Forskning och forskarutbildning
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkande 41
delvis och med anledning av regeringens förslag till Högskolan
i Luleå: Forskning och forskarutbildning anvisar ett
reservationsanslag på 121 269 000 kr,

140. beträffande riktlinjer för resurserna till Högskolan i
Luleå: Forskning och forskarutbildning
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkande 42
delvis och med anledning av regeringens förslag godkänner de
riktlinjer för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som utskottet
förordat,

48. Anslagsbeloppet under Vissa särskilda utgifter för
forskningsändamål (mom. 142)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 106
börjar med "Utskottet vill" och slutar med "regeringens
förslag" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill med anledning av motionerna framhålla
följande. Det är synnerligen angeläget att jämställdhetsarbetet
på forskningsområdet intensifieras genom olika insatser. De
olika former av utåtriktad verksamhet och det nätverksarbete
som de särskilda kvinnofora vid universitet och högskolor
bedriver är av stor betydelse för rekrytering av kvinnor till
forskarstudier och forskning. Dessa fora är också av stort
värde för kvinno- och jämställdhetsforskningen. Det är
angeläget att verksamheten vid befintliga fora utvecklas. För
dessa bör därför anslås 3 miljoner kronor utöver regeringens
förslag. Vidare bör 1 miljon kronor anslås för att stödja
nyetablering av centrum/fora vid högskolorna i Gävle/Sandviken
och Karlstad samt vid Mitthögskolan. Utskottet har i det
föregående utförligt behandlat jämställdhetsarbetet och vill
understryka betydelsen av det tiopunktsprogram som presenterats
i det föregående (avsnitt 5). Under förevarande anslag föreslås
8miljoner kronor för åtgärder för att främja jämställdheten
inom forskning och forskarutbildning. Utskottet vill slutligen
hänvisa till förslaget i det föregående (avsnitt 4) att
Universitetet i Linköping skall tillföras 1 miljon kronor för
en gästprofessur i kvinnoforskning med inriktning mot teknik
och naturvetenskap.

I motion -- -- -- (= utskottet) -- -- -- i biståndet.

Utskottet vill -- -- -- (= utskottet) -- -- -- Svenska
institutet.

Utskottet har -- -- -- (= utskottet) -- -- -- detta ändamål.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion
1992/93:Ub128 yrkande 10, med anledning av regeringens förslag,
vad utskottet förordat och motionerna 1992/93:Ub120 yrkande 3,
1992/93:Ub121 yrkandena 3 och 4, 192/93:Ub126 och 1992/93:Ub127
yrkande 3 samt med avslag på motion 1992/93:Ub136 yrkande 2
till Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål anvisar ett
reservationsanslag på (308516000 + 3000000 +
1000000 -- 333000 =) 312183000 kr.

dels att moment 142 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

142. beträffande anslagsbeloppet under Vissa särskilda
utgifter för forskningsändamål
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkande
10, med anledning av regeringens förslag och motionerna
1992/93:Ub120 yrkande 3, 1992/93:Ub121 yrkandena 3 och 4,
1992/93:Ub126 och 1992/93:Ub127 yrkande 3 samt med avslag på
motion 1992/93:Ub136 yrkande 2 till Vissa särskilda utgifter
för forskningsändamål anvisar ett reservationsanslag på
312183000 kr,

49. Anslagsbeloppet under Vissa bidrag till
forskningsverksamhet (mom. 147)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 108
börjar med "Utskottet vill" och slutar med "35678000 kr"
bort ha följande lydelse:

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra
följande. Till Vetenskapsakademiens uppgifter hör att stimulera
forskarutbyte mellan länder och vidare att vara regeringens
referensorgan. Senast har Vetenskapsakademien haft regeringens
uppdrag att värdera svensk miljöforskning och har därvid,
enligt vad utskottet erfarit, haft många värdefulla synpunkter.
Vetenskapsakademien har sedan lång tid tillbaka regelbundet
tagit nya viktiga initiativ till miljövårdsforskning. I
propositionen prioriteras den grundläggande miljöforskningen
och bl.a. föreslås en förstärkning av
forskningsrådsorganisationen.

Utskottet anser Vetenskapsakademiens självständiga initiativ
vara så värdefulla att akademien bör beviljas ett årligt anslag
om 2 miljoner kronor för miljövårdsforskning.

Utskottet föreslår således att riksdagen med bifall till
motion 1992/93:Ub128 yrkande 38 och med anledning av
regeringens förslag till Vissa bidrag till forskningsverksamhet
för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på
(35678000 + 2000000 =) 37678000 kr.

dels att moment 147 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

147. beträffande anslagsbeloppet under Vissa bidrag till
forskningsverksamhet
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkande 38
och med anledning av regeringens förslag till Vissa bidrag
till forskningsverksamhet för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 37678000 kr,

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.

Björn Samuelson (v) anför:

Till skillnad från utskottets majoritet anser jag att
regeringens förslag rubbar forskningens nuvarande
organisation. Riksdagen bör därför som sin mening ge
regeringen till känna vad som anförts om detta i motion
1992/93:Ub121 yrkande 1.

Omvårdnadsforskningens svårigheter att hitta sin plats i den
nuvarande fakultetsorganisationen gör det enligt min mening
motiverat att denna blir föremål för översyn.

När det gäller forskarutbildningen anser jag att
doktorander som så önskar bör kunna få deltidsförordnande. Jag
kan heller inte acceptera regeringens antydan om att den
flexibla lönesättningen skulle kunna användas för att sänka
lönerna för doktorander inom vissa områden. Den metoden för att
få rum för flera doktorandtjänster måste avvisas.

Beträffande den rörliga resursen instämmer jag i
reservation 4.

De mindre och medelstora högskolorna bedriver idag en
forskning av stor betydelse. Forskningsinsatserna är av
nationellt intresse och i många fall av internationellt
godtagbar standard. Det är därför, inte minst för att få en
spridning av forskningen och dess spinn-off-effekter över
landet, rimligt med en rejäl satsning på fortsatt uppbyggnad av
denna forskning. I motion 1992/93:Ub95 väckt med anledning av
proposition 1992/93:171 föreslår Vänsterpartiet fasta
forskningsresurser för de medelstora högskolorna, dvs.
högskolorna i Växjö, Örebro, Karlstad och
Sundsvall/Härnösand/Östersund. Även för de övriga, mindre
högskolorna menar jag att det behövs en stor satsning. Det är
en nödvändighet om dessa högskolor skall kunna delta i den
vetenskapliga konkurrensen om andra forskningsmedel. Jag
föreslår alltså en ökning för de mindre högskolorna med 50
miljoner kronor utöver vad regeringen angivit.

Ett tillkännagivande om Forskningsrådsnämndens
forskningsinformation är enligt min mening högst
befogat. Det finns en klar risk att de ytterligare medel
regeringen vill tilldela universitet och högskolor kommer att
utnyttjas av dem till marknadsföringsåtgärder i stället för
till att sprida kännedom om forskningsrön.

När det gäller anslagsbeloppet under Forskningsrådsnämnden:
Forskning och forskningsinformation anser jag att anslaget
jämfört med regeringens förslag bör öka med 9 miljoner kronor,
vilket i huvudsak stämmer med Vänsterpartiets förslag i motion
1992/93:Ub121. Jag har då beräknat en minskning med 1 miljon
kronor för överföring av medel för gästprofessuren i
kvinnoforskning, som bör placeras i Linköping.

Vad i motion 1992/93:Ub128 yrkande 11 anförs om vikten av
ett könsperspektiv i forskningen anser jag vara så viktigt
att riksdagen enligt min mening bör göra ett uttalande härom i
enlighet med motionen. Könsperspektivet får aldrig begränsas
till den s.k. kvinnoforskningen. Kvinno- och
jämställdhetsforskning skall i stället vara pådrivande i en
utveckling mot att könsperspektiv beaktas av det samlade
forskarsamhället.

Med hänvisning till vad i Vänsterpartiets partimotion anförs
om forskarassistenttjänsternas betydelse som bas för
rekryteringen till tjänster som professor och lektor anser jag
att riksdagen bör bifalla yrkandet om ett uttalande av
riksdagen om att kvotering vid tillsättningen av
forskarassistenttjänster bör övervägas.

I samband med sitt ställningstagande till vad regeringen
anfört om humanistiska fakulteterna i övrigt borde
utskottet ha tillstyrkt motion 1992/93:Ub121 yrkande 36, som
gäller förslaget om ett centrum för dansforskning. Jag anser
att det är hög tid att detta tio år gamla förslag nu
realiseras.

Den del av den kriminalvetenskapliga forskningen som kan
övertas av universiteten bör avvecklas vid BRÅ. Det är den
psykologiska delen av den kriminalvetenskapliga forskningen som
främst behöver förstärkas. Därför bör en professur i
kriminalpsykologi inrättas. En professur i rättspsykologi är
också angelägen.

Det finns problem som inte kan lösas på annat sätt än genom
en samverkan mellan olika specialiteter. Folkhälsan i stort och
alkoholpolitiken är ett par exempel på detta. Risken är
uppenbar att denna forskning kan falla mellan medicinsk och
samhällsvetenskaplig forskning, om inte en markering av dess
betydelse görs. Därför bör anslagsbeloppet under
Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: Forskning
ökas med 15 miljoner kronor under de närmaste tre budgetåren,
och alltså med 5 miljoner kronor budgetåret 1993/94.

Till Centrum för idrottsforskning bör enligt min mening
tillskjutas ytterligare 2,5 miljoner kronor.
Medelsanvisningen till de medicinska fakulteterna bör
alltså höjas med detta belopp.

Den av regeringen föreslagna omstruktureringen av Centrum
för idrottsforskning ger inte idrottsrörelsen ett
tillräckligt inflytande. I dess styrelse bör SISU -- idrottens
studieförbund -- vara representerat.

Anslagsbeloppet under Medicinska forskningsrådet:
Forskning bör utökas med 6 miljoner kronor utöver regeringens
förslag. Därav bör 1 miljon satsas på forskning för en bättre
kontroll av vårdkvalitet och 5 miljoner på forskningen om
plötslig spädbarnsdöd.

Anslagsbeloppet under Vissa särskilda utgifter för
forskningsändamål bör utökas med (1661000--330000 =)
1328000 kr för en förstärkning till fora för kvinnliga
forskare. Därav bör en del tillfalla Jämställdhetscentrum vid
Högskolan i Karlstad. Vid beräkning av beloppet har jag beaktat
att anslaget skall minska med 333000 kr med hänsyn till
utskottets förslag om bidrag till Stiftelsen Svenska
barnboksinstitutet.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under
momenten 2, 5, 8, 12, 13, 28, 31, 37, 39, 54, 59, 69, 76, 77,
86 och 142 bort hemställa:

2. beträffande forskningens organisation
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub121 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

5. beträffande översyn av fakultetsorganisationen
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub121 yrkande 34
som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

8. beträffande forskarutbildningen utom såvitt avser vissa
medel under fakulteterna
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub121 yrkande 2
i denna del och med anledning av regeringens förslag och motion
1992/93:Ub128 yrkandena 41 och 42, båda delvis, som sin mening
ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

12. beträffande forskning vid de mindre och medelstora
högskolorna
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub121 yrkande 5
delvis, med anledning av regeringens förslag i avsnittet
Slutsatser samt motion 1992/93:Ub128 yrkande 52 delvis och med
avslag på motionerna 1992/93:Ub100, 1992/93:Ub128 yrkande 54
delvis, 1992/93:Ub141 delvis och 1992/93:Ub143 som sin mening
ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

13. beträffande anslagsbeloppet under Forskningsstödjande
åtgärder vid mindre och medelstora högskolor
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub121 yrkande 5
delvis, med anledning av motion 1992/93:Ub128 yrkande 52 delvis
samt med avslag på motionerna 1992/93:Ub128 yrkandena 53 och 54
det sistnämnda yrkandet delvis, samt 1992/93:Ub141 delvis till
Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora
högskolor för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 156235000kr,

28. beträffande tillkännagivande om Forskningsrådsnämndens
forskningsinformation
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub121 yrkande 35
delvis, med anledning av motionerna 1992/93:Ub114,
1992/93:Ub128 yrkande 44 delvis, 1992/93:Ub132 yrkande 3 och
1992/93:Ub144 och med avslag på regeringens förslag godkänner
vad som ovan anförts,

31. beträffande anslagsbeloppet under
Forskningsrådsnämnden: Forskning och forskningsinformation
att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Ub121 yrkande
35 delvis, regeringens förslag och motion 1992/93:Ub128 yrkande
44 delvis samt med avslag på motion 1992/93:Ub153 till
Forskningsrådsnämnden: Forskning och forskningsinformation
för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på
91006000 kr,

37. beträffande vikten av ett könsperspektiv i
forskningen
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkande
11, med anledning av motion 1992/93:Ub612 och med avslag på
motion 1992/93:Ub106 som sin mening ger regeringen till känna
vad ovan anförts,

39. beträffande kvotering av forskarassistenttjänsterna
ratt riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub121 yrkande 2
(delvis) som sin mening ger regeringen till känna vad ovan
anförts,

54. beträffande de humanistiska fakulteterna i övrigt
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub121 yrkande 36
som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts om
dansforskning samt i övrigt med avslag på motionerna
1992/93:Ub602, 1992/93:Ub672, 1992/93:Ub681 och
1992/93:Ub682 godkänner vad regeringen förordat under
avsnittet Slutsatser,

59. beträffande kriminalvetenskaplig forskning
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub121 yrkandena
26, 27 och 28, med anledning av motion 1992/93:Ub128 yrkande 1
och med avslag på motionerna 1992/93:Ub103 yrkande 2 och
1992/93:Ju844 yrkandena 3 och 4 som sin mening ger regeringen
till känna vad som ovan anförts,

69. beträffande anslagsbeloppet under
Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: Forskning
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub121 yrkande
30, med anledning av regeringens förslag och motion
1992/93:Ub128 yrkande 48 delvis och med avslag på motionerna
1992/93:Ub105 delvis och 1992/93:Ub128 yrkande 46 (delvis) till
Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet:
Forskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 213004000 kr,

76. beträffande medelsanvisningen till de medicinska
fakulteterna
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub121 yrkande
37, med anledning av regeringens förslag under avsnittet
Slutsatser och med avslag på motion 1992/93:Ub128 yrkandena 41
och 42 (båda delvis) godkänner vad som ovan anförts,

77. beträffande omstruktureringen av Centrum för
idrottsforskning
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub121 yrkande 38
och med anledning av regeringens förslag som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,

86. beträffande anslagsbeloppet under Medicinska
forskningsrådet: Forskning
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub121 yrkande 33
delvis, med anledning av regeringens förslag och motion
1992/93:Ub128 yrkande 48 delvis och med avslag på motion
1992/93:Ub128 yrkande 46 (delvis) dels till Medicinska
forskningsrådet: Forskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 363797000 kr, dels som sin mening
ger regeringen till känna vad som ovan anförts om forskning om
bättre vårdkvalitet samt om forskning om plötslig spädbarnsdöd,

142. beträffande anslagsbeloppet under Vissa särskilda
utgifter för forskningsändamål
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub121 yrkandena
3 och 4, med anledning av regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1992/93:Ub120 yrkande 3, 1992/93:Ub126,
1992/93:Ub127 yrkande 3, 1992/93:Ub128 yrkande 10 och
1992/93:Ub136 yrkande 2 till Vissa särskilda utgifter för
forskningsändamål anvisar ett reservationsanslag på 309 844
000 kr för budgetåret 1993/94,

Översikt över motionernas behandling

Bilaga

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1
Propositionen 3
Motionerna 9
Utskottet 21
Inledning 21
1. Huvuddragen i forskningspolitiken 23
2. Forskarutbildningen 33
3. Forskning vid de mindre och medelstora
högskolorna 37
4. Interdisciplinär forskning 48
Forskningsrådsorganisationen 48
Forskningsrådsnämnden 49
Temaorienterad forskning 54
5. Jämställdhet. Kvinnoforskning 55
6. Dyrbar vetenskaplig utrustning 62
7. Vissa infrastrukturella frågor m.m. 64
Informationsförsörjning 64
Pliktleveranser 65
Superdatorer 66
Universitetsdatornätet SUNET 67
Nationella forskningsanläggningar 67
Tjänsteorganisatoriska frågor 68
8. Kulturvetenskapliga forskningsområdet 69
Humanistiska fakulteterna 69
Teologiska fakulteterna 71
Juridiska fakulteterna 72
Samhällsvetenskapliga fakulteterna 72
Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet 77
Forskning inom skolväsendet 78
9. Medicinska forskningsområdet 80
Medicinska fakulteterna 80
Odontologiska fakulteterna 83
Farmaceutiska fakulteten 85
Medicinska forskningsrådet 85
Vissa ersättningar för klinisk utbildning och
forskning 86
10. Naturvetenskapliga forskningsområdet 87
Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna 87
Polarforskning 88
Naturvetenskapliga forskningsrådet 88
11. Tekniska forskningsområdet 91
Tekniska fakulteterna 91
Teknikvetenskapliga forskningsrådet 93
Rymdforskning 94
12. Konstnärligt utvecklingsarbete 95
13. Anslag till universitet och högskolor samt
vissa övriga anslagsfrågor 96
E 1. Universitetet i Uppsala: Forskning och
forskarutbildning 96
E 2. Lunds universitet: Forskning och
forskarutbildning 97
E 3. Universitetet i Göteborg: Forskning och
forskarutbildning 98
E 4. Stockholms universitet: Forskning och
forskarutbildning 100
E 5. Universitetet i Umeå: Forskning och
forskarutbildning 101
E 6. Universitetet i Linköping: Forskning och
forskarutbildning 101
E 7. Karolinska institutet: Forskning och
forskarutbildning 102
E 8. Tekniska högskolan i Stockholm: Forskning och
forskarutbildning 103
E 9. Chalmers tekniska högskola: Forskning och
forskarutbildning 104
E 10. Högskolan i Luleå: Forskning och
forskarutbildning 104
E 13. Vissa särskilda utgifter för
forskningsändamål 105
E 26. Rådet för forskning om universitet och
högskolor 107
E 33. Vissa bidrag till forskningsverksamhet 107
Anslagsteknisk fråga 108
Hemställan 108
Reservationer 124
1. Forskningens betydelse för Sverige som industrination
(s) 124
2. Forskarutbildningen utom såvitt avser vissa medel
under fakulteterna (s) 126
3. Medel för forskarutbildningen (s) 127
4. Den rörliga resursen (s) 127
5. Fakulteternas verksamhetsområden (s) 128
6. Forskning vid de mindre och medelstora högskolorna,
m.m. (s) 128
7. Inriktningen av Forskningsrådsnämndens arbete (s)
132
8. Tillkännagivande om Forskningsrådsnämndens
forskningsinformation (s) 133
9. Ungdomsforskning (s) 134
10. Anslagsbeloppet under Forskningsrådsnämnden:
Forskning och forskningsinformation (s) 134
11. Riktlinjer för resurserna under anslaget till
Forskningsrådsnämnden: Forskning och
forskningsinformation (s) 135
12. Behovet av fler kvinnliga forskare (s) 135
13. Dyrbar vetenskaplig utrustning (s) 136
14. Anslagsbeloppet under Medel för dyrbar vetenskaplig
utrustning (s) 136
15. Medelsanvisningen till de humanistiska fakulteterna
(s) 137
16. Medelsanvisningen till de teologiska fakulteterna
(s) 137
17. Medelsanvisningen till de juridiska fakulteterna
(s) 138
18. Kriminalvetenskaplig forskning (s) 138
19. Resurser för forskning om Central- och Östeuropa
(s) 139
20. Forskning om kreditgivning (nyd) 139
21. Medelsanvisningen i övrigt till de
samhällsvetenskapliga fakulteterna (s) 140
22. Anslagsbeloppet under
Humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet: Forskning (s) 141
23. Riktlinjer för resurserna till
Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet:
Forskning (s) 141
24. Anslagsbeloppet under Forskning om skolväsendet
(s) 142
25. Medelsanvisningen till de medicinska fakulteterna
(s) 143
26. Medelsanvisningen till de odontologiska fakulteterna
(s) 143
27. Farmaceutiska fakulteten (s) 144
28. Anslagsbeloppet under Medicinska forskningsrådet:
Forskning (s) 144
29. Riktlinjer för resurserna till Medicinska
forskningsrådet: Forskning (s) 145
30. De matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna i
övrigt (s) 146
31. Anslagsbeloppet under Naturvetenskapliga
forskningsrådet: Forskning (s) 146
32. Riktlinjer för resurserna till Naturvetenskapliga
forskningsrådet: Forskning (s) 147
33. Medelsanvisningen till de tekniska fakulteterna
(s) 147
34. Anslagsbeloppet under Teknikvetenskapliga
forskningsrådet: Forskning (s) 148
35. Riktlinjer för resurserna till Teknikvetenskapliga
forskningsrådet: Forskning (s) 149
36. Anslagsbeloppet under Rymdforskning (s) 149
37. Regeringens slutsatser rörande konstnärligt
utvecklingsarbete, Anslagsbeloppet under Konstnärligt
utvecklingsarbete vid vissa högskolor samt Riktlinjer för
resurserna till Konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa
högskolor (s) 150
38. Anslagsbeloppet under Universitetet i Uppsala:
Forskning och forskarutbildning samt Riktlinjer för resurserna
till Universitetet i Uppsala: Forskning och forskarutbildning
(s) 151
39. Anslagsbeloppet under Lunds universitet: Forskning
och forskarutbildning samt Riktlinjer för resurserna till Lunds
universitetet: Forskning och forskarutbildning (s) 152
40. Anslagsbeloppet under Universitetet i Göteborg:
Forskning och forskarutbildning samt Riktlinjer för resurserna
till Universitetet i Göteborg: Forskning och forskarutbildning
(s) 153
41. Anslagsbeloppet under Stockholms universitet:
Forskning och forskarutbildning samt Riktlinjer för resurserna
till Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning
(s) 154
42. Anslagsbeloppet under Universitetet i Umeå: Forskning
och forskarutbildning samt Riktlinjer för resurserna till
Universitetet i Umeå: Forskning och forskarutbildning (s) 155
43. Anslagsbeloppet under Universitetet i Linköping:
Forskning och forskarutbildning samt Riktlinjer för resurserna
till Universitetet i Linköping: Forskning och forskarutbildning
(s) 156
44. Anslagsbeloppet under Karolinska institutet:
Forskning och forskarutbildning samt Riktlinjer för resurserna
till Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning
(s) 157
45. Anslagsbeloppet under Tekniska högskolan i Stockholm:
Forskning och forskarutbildning samt Riktlinjer för resurserna
till Tekniska högskolan i Stockholm: Forskning och
forskarutbildning (s) 158
46. Anslagsbeloppet under Chalmers tekniska högskola:
Forskning och forskarutbildning samt Riktlinjer för resurserna
till Chalmers tekniska högskola: Forskning och
forskarutbildning (s) 159
47. Anslagsbeloppet under Högskolan i Luleå: Forskning
och forskarutbildning samt Riktlinjer för resurserna till
Högskolan i Luleå: Forskning och forskarutbildning (s) 160
48. Anslagsbeloppet under Vissa särskilda utgifter för
forskningsändamål (s) 161
49. Anslagsbeloppet under Vissa bidrag till
forskningsverksamhet (s) 162
Meningsyttring av suppleant (v) 162
Bilaga 168
Översikt över motionernas behandling 168