Forskningsinformation m.m.
Betänkande 1995/96:KrU9
Kulturutskottets betänkande
1995/96:KRU09
Forskningsinformation m.m.
Innehåll
1995/96 KrU9
Sammanfattning
I detta betänkande behandlar utskottet två motioner, den ena rör information om kulturpolitiskt relevant forskning, den andra rör förmedling vid Andréemuseet i Gränna av kunskap om polarforskning m.m. Motionerna avstyrks.
Motionerna
1994/95:Kr223 av Kristina Svensson m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nätverkssamarbete inom kulturforskningsområdet, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att göra viktiga svenska forskningsresultat inom kulturområdet tillgängliga på främmande språk. 1994/95:Kr237 av Margareta Sandgren och Catarina Rönnung (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning av frågan om ett polarcentrum i Gränna.
Nätverkssamarbete m.m. inom kulturforsknings- området (mot. 1994/95:Kr223)
Kulturutredningens betänkande (SOU 1995:84) Kulturpolitikens inriktning
Kulturutredningen betonar i sitt huvudbetänkande att forskningsinformationen om den kulturpolitiska forskningen behöver utvecklas (s. 538-539). För att kunna bedriva en verkningsfull kulturpolitik behövs bättre kunskaper om kulturpolitikens drivkrafter och effekter. En kartläggning av den kulturpolitiskt relevanta forskningen förbereds av Statens kulturråd i samverkan med universitet och högskolor. En sådan kartläggning bör enligt utredningen vara heltäckande. Den kan bli ett första steg mot en bättre överblick och ett ökat idéutbyte. Det räcker dock inte med återkommande kartläggningar. Det behövs en fastare struktur för utvecklingen av den kulturpolitiskt relevanta forskningen. Kulturutredningen föreslår att frågan om ett centrum för kulturvetenskaplig forskning studeras vidare. Ett sådant centrum bör ha ett eget uppdrag och en egen styrelse och disponera egna medel. Centrum bör även inspirera till forskning, där andra institutioner m.m. går in som forskningsfinansiärer. Centrum bör medverka till kontinuerlig forskningsinformation inom kulturområdet.
Utredningen (Ku 1995:03) om en strategi för kulturinstitutionernas användning av informationsteknik (dir. 1995:129)
En särskild utredare har nyligen tillkallats med uppdrag att utarbeta en samlad strategi för användning av informationsteknik vid myndigheter och institutioner inom kulturområdet. Utredaren skall lämna förslag till uppbyggnad av ett gemensamt kulturnät. Uppdraget skall slutredovisas senast den 15 november 1996. En av utgångspunkterna för utredningen skall vara att varje kulturinstitution bör använda sig av informationsteknik för att göra sin information tillgänglig för andra institutioner och aktörer inom kulturområdet, för forskare och för allmänheten. Syftet bör enligt direktiven vara att utveckla nya vägar och främja dialoger mellan olika kulturproducenter och medborgarna.
Ett polarcentrum i Gränna (mot. 1994/95:Kr237)
Vissa upplysningar med anledning av motionen
Lämningarna av Andrées nordpolsexpedition från år 1897 återfanns på Vitön år 1931. Fynden förvaltas för statens räkning av Svenska Sällskapet för antropologi och geografi. År 1944 träffades en överenskommelse mellan sällskapet och Gränna hembygdsförening om att föremål från Andréexpeditionen skulle deponeras hos hembygdsföreningen och ställas ut på ett Andréemuseum i Gränna. Jönköpings kommun och Gränna hembygdsförening bildade år 1977 en stiftelse benämnd Stiftelsen Grännamuseerna. Stiftelsen övertog hembygdsföreningens fastigheter, samlingar m.m. Stiftelsen övertog också de förpliktelser som hembygdsföreningen hade när det gäller förvaltning och vård av Vitöfynden från Andrées nordpolsexpedition. Andréemuseet ingår således i Stiftelsen Grännamuseerna. Jönköpings kommuns anslag till Stiftelsen Grännamuseerna uppgick år 1994 till 1,253 miljoner kronor. De totala intäkterna som även inkluderar entréavgifter, försäljning, lönebidrag m.m. uppgick till 2,357 miljoner kronor. Andréemuseet har under de senaste 15 åren haft mellan 35 000 och drygt 40 000 besökare per år. Museet har många skolgrupper bland besökarna. Museet har öppet året runt. Under senare år - bl.a. inför 100- årsjubileet år 1997 av Andrées färd - har frågan om utveckling av verksamheten vid Andréemuseet i Gränna diskuterats. Olika arbetsgrupper inom kommunen har bearbetat frågan. Utgångspunkten har varit att utveckla Andréemuseet och att samordna det med bibliotek och turistbyrå. Tillbyggnader i kvarteret där Andréemuseet är beläget ingår i de planer som diskuterats. På uppdrag av Stiftelsen Grännamuseerna och Jönköpings kommuns kulturnämnd och med ekonomiskt stöd från Länsstyrelsen i Jönköpings län utarbetades år 1994 ett programförslag för utvecklingen av Andréemuseet till ett nationellt polarcentrum. I programförslaget sägs att behovet av information om polarområdena är stort. Det är inte bara specialisterna inom forskning, näringsliv, administration och politik som behöver kunskap och information. Även lekmän, skolor, journalister, författare och turister till polartrakterna söker kunskap. Kunskaper och information finns på många institutioner och museer inom landet, däribland Andréemuseet. Det kan dock för den enskilde vara svårt att hitta bland kunskapskällorna. Ett polarcentrum i Gränna bör enligt programförslaget ha till uppgift att för en bred publik presentera kunskap om polartrakterna i såväl historiskt som dagsaktuellt perspektiv. Modern informationsteknik bör användas för att på sikt göra museet till en elektronisk knutpunkt i ett datanät som knyter samman svenska samlingar och arkiv och ger information om forskning både inom och utom landet. En ny basutställning bör bygga på de befintliga samlingarna och på modern museipedagogik och - teknik. Den föreslås kompletteras med tillfälliga, dagsaktuella och framtidsinriktade utställningar. Till utställningarna och informationsverksamheten kan knytas utbildning på olika nivåer, information, diskussioner och kulturella aktiviteter. I samarbete med näringslivet bör museet anordna seminarier, konferenser, kurser m.m. med anknytning till modern teknik och forskning av betydelse för verksamhet av olika slag i polartrakterna. En kartläggning bör enligt programförslaget göras av utbildningsbehoven för framtida svensk polarverksamhet. Möjligheten till anknytning till befintlig utbildning i regionen framhålls. Museet bör enligt förslaget inte prioritera utvidgade egna samlingar eller satsningar på egen forskning. I programförslaget sägs att uppbyggnaden av ett polarcentrum bör ske med hjälp av lokalt och regionalt stöd, men att bidrag också bör sökas hos staten och näringslivet. Grännamuseerna har ansökt hos Stiftelsen Framtidens kultur om 451 000 kronor för projektering av utställningsdelen av polarcentrum i Gränna. Enligt uppgift från Grännamuseerna har museet fått 500 000 kronor från Telia läromediefond för ett tolv månaders projekt med presentation av Andréemuseet och turistorten Gränna-Visingsö via Internet, främst riktad till skolor. Projektet skall genomföras i samarbete med ett par skolor i Gränna-området och med Högskolan för lärarutbildning och kommunikation i Jönköping.
Kulturutredningens betänkande (SOU 1995:84) Kulturpolitikens inriktning
Kulturutredningen (Ku 1994:09) tar i sitt huvudbetänkande (SOU 1995:84) Kulturpolitikens inriktning upp frågor om den framtida museipolitiken (s. 488-510). Utredningen föreslår följande mål för den framtida museipolitiken (s. 489). Museernas huvuduppgift skall vara bildning och minne. Med utgångspunkt härifrån skall museipolitiken
· främja nationell, regional och lokal kulturell identitet, · öka möjligheterna för människor att möta de kulturhistoriska, konstnärliga, naturvetenskapliga och tekniska sammanhangen och helhetsperspektiven, · främja människors aktiva deltagande i museernas verksamhet, · vidareutveckla och stärka samverkan inom kulturmiljövården, · främja att museerna utvecklas i nära relation till den pågående samhällsförändringen, verka för att kunskapsinnehållet skall få bredd och balans.
För att uppnå dessa mål krävs ett väl utvecklat samarbete inom hela museiväsendet. Viktiga medel för att lyckas är att museerna utvecklar nya presentations- och förmedlingsformer samt att de ger människor möjlighet att vara delaktiga inte bara som publik. Utredningen behandlar frågan om balansen mellan kulturhistoria, naturvetenskap, teknik och konst (s. 492-495). Utredningen anser att museerna mer än i dag borde kunna belysa förhållandet teknik - samhälle. Utredningen förordar att statsmakterna särskilt beaktar behovet av att stärka naturvetenskapens och teknikens ställning i museiväsendet och behovet av integration av naturvetenskapliga och tekniska perspektiv med de kulturhistoriska per-spektiven. I betänkandet diskuteras också möjligheten att bygga ett nationellt nätverk mellan kommunala teknik- och naturvetarcentrum i landet. Samverkan och erfarenhetsutbyte mellan dessa centrum och etablerade museer på lokal nivå bör uppmuntras. Kulturutredningen föreslår att två tidsbegränsade, nationella uppdrag skall ges till museerna, nämligen uppdraget att dokumentera vår egen tid och uppdraget att utveckla museet som läromedel (s. 496-498). Kulturutredningen anför att landsting och kommuner gemensamt bör formulera en regional museipolitik i sina respektive län i samverkan med bl.a. länsstyrelsen, länsmuseet, utbildningsväsendet, hembygdsrörelsen och folkbildningen (s. 502-503). Den möjlighet som redan finns för länsmuseerna att fördela vidare av sitt statsbidrag till lokala museer, som bedöms kunna svara för ett visst ämnesområde i regionen, som t.ex. konst, ekologi och kulturmiljövård, bör enligt utredningen tas till vara i större utsträckning. Vikten av samarbete mellan museerna och skolan och av förmedling av forskningskunskaper från universiteten till skolorna via museerna betonas.
Utskottet
Nätverkssamarbete inom kulturforskningsområdet
I motion 1994/95:Kr223 (s) erinras om att ett långsiktigt erfarenhetsutbyte inom det kulturpolitiska området har funnits inom Europarådet. I motionen nämns att Europarådets ländergranskning om den statliga kulturpolitiken i Sverige har väckt intresse och lett till att Sverige valts som studieobjekt i andra länders högre utbildning av kulturfunktionärer. Sådant erfarenhetsutbyte är enligt motionärernas mening viktigt för att skapa sammanhållning och förståelse mellan folken. De nya möjligheter till utbyte som medlemskapet i EU ger bör tas till vara. Statens kulturråd bör få i uppdrag att utveckla nätverkssamarbete inom kulturforskningsområdet med universitet, högskolor, landsting, kommuner m.fl. Motionärerna anser att åtgärder bör vidtas för att göra viktiga svenska forskningsresultat inom kulturområdet tillgängliga på främmande språk. Genom ett utvecklat nätverk inom landet och översättning av forskningsrapporter till andra språk ökar möjligheterna för Sverige att delta i internationellt kunskaps- och erfarenhetsutbyte, vilket stimulerar kunskapsuppbyggnad och långsiktigt samarbete. Utskottet ansluter sig till vad som anförs i motionen om betydelsen av forskningsinformation och erfarenhetsutbyte inom det kulturpolitiska området - både inom landet och mellan Sverige och andra länder. Det är angeläget att öka kunskapen om kulturpolitikens effekter och att kunna finna en tillräcklig kunskapsgrund vid beslut om framtida åtgärder och satsningar. Kulturutredningen (Ku 1994:09) framhåller i sitt huvudbetänkande (SOU 1994:84) Kulturpolitikens inriktning att de hittillsvarande små forskningsresurserna inom kultursektorn har lett till kunskapsbrist som delvis försvårat möjligheterna att bedriva en verkningsfull kulturpolitik. Kommuner, landsting, statliga kulturmyndigheter, kulturinstitutioner och organisationer har inte alltid själva tillgång till personal som kan informera om den forskning som har betydelse för kulturpolitiken och kulturverksamheten. Som utskottet redovisat i ett föregående avsnitt i detta betänkande förbereder Statens kulturråd en kartläggning i samverkan med högskolor och universitet av den kulturpolitiskt relevanta forskningen. Därutöver har Kulturutredningen föreslagit att frågan om skapande av ett centrum för kulturforskning skall studeras vidare. Ett sådant centrum skulle bl.a. medverka till en kontinuerlig forskningsinformation inom kulturområdet. Genom uppbyggnaden av ett sådant informationsnätverk inom kulturområdet som för närvarande utreds av en särskilt tillkallad utredare (Ku 1995:03) skulle även informations- och erfarenhetsutbyte mellan forskande institutioner, kulturinstitutioner, kulturmyndigheter m.fl. kunna underlättas. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att universiteten och högskolorna har ett stort ansvar för att sprida information om forskning. I 2 § högskolelagen (1992:1434) slås fast att i forskning och utvecklingsarbete ingår att sprida kännedom om verksamheten samt om hur sådana kunskaper och erfarenheter som har vunnits skall kunna tillämpas. I sammanhanget bör nämnas att bl.a. Museiutredningen har konstaterat att de universitetsanknutna museerna är dåligt utnyttjade inom undervisning och forskning. Universiteten använder endast i begränsad utsträckning sina museer som resurser för att popularisera forskningsinformation (SOU 1994:51 Minne och bildning s. 167). Utskottet kan konstatera att sedan motionen väcktes har en kartläggning av den kulturpolitiska forskningen börjat planeras inom Kulturrådet och ett förslag om vidare studier av frågan om ett centrum för kulturforskning lagts fram av Kulturutredningen. Det är mot denna bakgrund inte motiverat att riksdagen begär en särskild utredning av dessa frågor. Som framhålls i motionen är det betydelsefullt att informations- och erfarenhetsutbyte skapas och upprätthålls mellan olika länder i fråga om kulturpolitiskt relevant forskning och utvecklingsarbete. Utskottet förutsätter att kommande studier av frågor som rör information om kulturpolitiskt relevant forskning också innefattar frågor om förbättrat informations- och erfarenhetsutbyte med andra länder. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Kr223.
Ett polarcentrum i Gränna
I motion 1994/95:Kr237 (s) redovisas att diskussioner förts under senare år om hur verksamheten vid Andréemuseet i Gränna skall utvecklas. En utredning har gjorts och ett programförslag har tagits fram. Enligt motionen finns en önskan att relatera Andrées värld till dagens situation. Ett skäl till detta är att man önskar skildra kulturhistorien med utgångspunkt både i historien och samtiden. Ett annat skäl är att man anknyter till den starka ställning som svensk polarforskning har. Andrée skall ses som en länk i en lång kedja av erfarenheter från polarforskningsvärlden. Utvecklingen av Andréemuseet till ett polarcentrum skall syfta till att där spegla polarhistoria och dagsaktualiteter och vidga förståelsen för polartrakternas betydelse. Andréemuseet bör bli ett centrum för information, utbildning, diskussion, seminarieverksamhet m.m. En databas bör utvecklas för information om svensk polarhistoria, fakta om polartrakterna och forskningsinformation. På lång sikt bör museet även kunna ge sin publik tillgång till andra databaser med information inom polarområdet. Ett polarcentrum i Gränna skulle också kunna erbjuda näringslivsrelaterad information, utbildning, konferenser, debatter m.m. med anknytning till modern forskning och teknisk utveckling. Enligt motionen bör riksdagen hos regeringen begära en utredning av frågan om en gemensam satsning från stat och kommun på uppbyggnaden av ett polarcentrum i Gränna. Utskottet har i ett föregående avsnitt av detta betänkande redovisat att lämningarna efter Andrées nordpolsexpedition förvaltas för statens räkning av Svenska Sällskapet för antropologi och geografi. Samlingarna är sedan år 1944 deponerade på Andréemuseet. Museet ingår sedan år 1977 i Stiftelsen Grännamuseerna, bildad av Jönköpings kommun och Gränna hembygdsför- ening. Vidare har utskottet i det tidigare avsnittet redogjort för det programförslag som motionärerna hänvisar till och som rör museistiftelsens och kommunens planer på att skapa ett polarcentrum vid Andréemuseet i Gränna. Som utskottet närmare redovisat i det föregående har Kulturutredningen i sitt betänkande (SOU 1995:84) Kulturpolitikens inriktning tagit upp frågor som rör balansen mellan naturvetenskap och teknik samt kulturhistoria inom museiområdet. Utredningen har också tagit upp frågor som rör planeringssamverkan mellan landsting och kommuner i museifrågor och samverkan mellan regionala och lokala museer i en region. I dag kan ett regionalt museum besluta att en del av det statsbidrag som museet erhåller i form av grundbidrag skall användas för stöd till ett lokalt museum. Enligt Kulturutredningen bör denna möjlighet tas till vara i större utsträckning. I utredningsbetänkandet finns också ett förslag om att museerna skall ges ett tidsbegränsat, nationellt uppdrag som syftar till att utveckla museerna som läromedel. Museerna bör enligt utredningen också samarbeta med skolorna och kunna fungera som en förmedlande länk mellan universitetsforskningen och skolorna. De frågor som rör den framtida museipolitiken och det framtida statsbidragssystemet, vilka i enlighet med det anförda tagits upp av Kulturutredningen, kommer att bearbetas av regeringen och läggas till grund för förslag till riksdagen om kulturpolitikens inriktning. En proposition under år 1996 har aviserats. Enligt utskottets mening kan ett genomförande av förslagen få betydelse för utvecklingen av lokala museer, t.ex. Andréemuseet i Gränna. Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att det inte är motiverat att riksdagen begär en utredning om statligt stöd till ett visst, lokalt museum. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motion Kr237.
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande nätverkssamarbete inom kulturforskningsområdet att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr223, 2. beträffande ett polarcentrum i Gränna att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr237.
Stockholm den 30 januari 1996
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Elisabeth Fleetwood (m), Berit Oscarsson (s), Anders Nilsson (s), Leo Persson (s), Björn Kaaling (s), Marianne Andersson (c), Lennart Fridén (m), Carl- Johan Wilson (fp), Agneta Ringman (s), Charlotta L Bjälkebring (v), Annika Nilsson (s), Jan Backman (m), Ewa Larsson (mp), Fanny Rizell (kds), Lars Lilja (s) och Elizabeth Nyström (m).
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1 Motionerna 1 Nätverkssamarbete m.m. inom kulturforskningsområdet (mot. 1994/95:Kr223) 1 Kulturutredningens betänkande (SOU 1995:84) Kulturpolitikens inriktning 1 Utredningen (Ku 1995:03) om en strategi för kulturinstitutionernas användning av informationsteknik (dir. 1995:129) 2 Ett polarcentrum i Gränna (mot. 1994/95:Kr237) 2 Vissa upplysningar med anledning av motionen 2 Kulturutredningens betänkande (SOU 1995:84) Kulturpolitikens inriktning 3 Utskottet 4 Nätverkssamarbete inom kulturforskningsområdet 4 Ett polarcentrum i Gränna 6 Hemställan 7 Gotab, Stockholm 1996