Försök i vissa kommuner där väljarna skall kunna avge särskild personröst
Betänkande 1993/94:KU23
Konstitutionsutskottets betänkande
1993/94:KU23
Försök i vissa kommuner där väljarna skall kunna avge särskild personröst
Innehåll
1993/94 KU23
Sammanfattning
I betänkandet behandlas regeringens förslag om försök i vissa kommuner -- Helsingborg, Linköping, Solna, Vaggeryd, Vänersborg, Östersund och Övertorneå -- där väljarna skall kunna avge särskild personröst vid val till kommunfullmäktige år 1994. Utskottet tillstyrker förslaget och avstyrker motioner om ytterligare försökskommuner.
Propositionen
I proposition 1993/94:129 föreslår regeringen att riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om försök i vissa kommuner där väljarna skall kunna avge en särskild personröst vid de allmänna valen år 1994, 2. lag om ändring i vallagen (1972:620).
Lagförslagen återfinns i bilaga 1 till betänkandet.
Motionerna
Motioner väckta med anledning av propositionen
1993/94:K34 av Mikael Odenberg (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att 1 § lagen om försök i vissa kommuner där väljarna skall kunna avge en särskild personröst vid de allmänna valen år 1994 ges följande lydelse: 1 § Vid valet den 18 september 1994 till kommunfullmäktige i Helsingborg, Linköping, Solna, Stockholm, Vaggeryd, Vänersborg, Östersund och Övertorneå skall väljarna ges möjlighet att avge en särskild personröst. Vid valet på dessa orter skall utöver vad som sägs i vallagen (1972:620) gälla vad som anges i denna lag.
1993/94:K35 av Sylvia Lindgren m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utvidga kretsen av försökskommuner med Stockholms stad.
Motioner väckta under allmänna motionstiden 1994
1993/94:K615 av Olle Schmidt m.fl. (fp) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inslag av personval och modernisering av partierna.
1993/94:K708 av Henrik Landerholm (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheten att genomföra val med personvalsinslag vid val till kommunfullmäktige 1994.
Utskottet
Gällande bestämmelser m.m.
I 3 och 4 kap. regeringsformen finns bestämmelser om riksdagen och riksdagsarbetet. I 3 kap. anges att mandaten fördelas mellan partier (7 §) och att för varje mandat som ett parti har erhållit utses en riksdagsledamot och ersättare för honom (9 §). Någon direkt bestämmelse som reglerar frågan om personval finns inte i regeringsformen. I proposition 1993/94:115 har dock föreslagits att en bestämmelse skall införas i regeringsformen om att vid val till riksdagen röstning sker på parti med möjlighet för väljarna att avge särskild personröst. Förslaget har tillstyrkts av utskottet i betänkande 1993/94:KU22.
Närmare bestämmelser om registrering av partibeteckning och anmälan av kandidater finns i 5 kap. vallagen (1972:620). I 6 kap. samma lag finns bestämmelser om valsedlar. På en valsedel skall finnas partibeteckning, och den bör dessutom innehålla namn på en eller flera kandidater. Ett parti kan gå fram med en eller flera listor inom samma valkrets. Grupper inom partierna anmäler också ibland s.k. spränglistor. Partiernas nomineringsförfarande är inte reglerat i lag. Med den inskränkning som ligger i att det första namnet på en valsedel måste vara anmält till centrala valmyndigheten för att ordningen mellan kandidaterna på valsedeln skall beaktas, råder stor frihet för väljarna att sätta in eller stryka namn på partiernas valsedlar. -- Valsystemet kan karaktäriseras som ett renodlat partival. Väljaren tar ställning till de alternativ som partierna utgör. Inom partivalets ram finns möjligheter för väljaren att påverka vilka personer som skall ta plats i de beslutande församlingarna. Formellt har väljarna i det närmaste total frihet att lägga sin röst på just de personer som bäst svarar mot deras preferenser. I realiteten är emellertid inslaget av personröstning obetydligt.
Regeringen föreslår i proposition 1993/94:146 om åtgärder mot missbruk av den fria nomineringsrätten att vallagen ändras så att en valsedel med registrerad partibeteckning och namn på kandidater som första och andra namn skall uppta namn på kandidater som tagits upp på listan över kandidater som partiet anmält, allt i syfte att ge ytterligare skydd för en registrerad partibeteckning och hindra missbruk av den fria nomineringsrätten. Propositionen kommer att behandlas av utskottet i betänkande KU46.
Utredningsbetänkande
Personvalskommittén avlämnade under våren 1993 sitt betänkande (SOU 1993:21) Ökat personval. Kommitténs huvudsakliga uppgifter var att, inom ramen för det nuvarande partivalssystemet, lägga fram förslag till ett ökat personvalsinslag för val till riksdagen samt att föreslå åtgärder som förhindrar att den fria nomineringsrätten missbrukas. I betänkandet läggs fram fyra modeller som alla bygger på inslag från utländska system. För en modifierad dansk modell har utarbetats mer detaljerade bestämmelser än för de övriga. Grunddragen i denna modell är följande. Partierna förutsätts liksom nu presentera listor på vilka kandidaterna rangordnats i enlighet med partiets nominering. Väljarna får möjlighet att göra en markering intill ett av namnen på valsedeln. Därmed har en personröst avgetts för den aktuella kandidaten. Avgörande för vilken eller vilka kandidater som skall förklaras valda är antalet personröster på varje kandidat under förutsättning att kandidaten fått ett visst minsta antal personröster. Den kandidat som har fått flest personröster blir vald först, kandidaten med näst flest personröster blir vald därnäst osv. Om inte alla mandat som partiet vunnit kan tillsättas med kandidater som kommit över spärren, övergår man till att utse ledamöter med den nuvarande metoden, vilken innebär att listordningen i regel blir bestående. -- Kommittén har också lämnat förslag för att komma till rätta med problemen när det gäller den s.k. fria nomineringsrätten.
Propositionen
I propositionen redovisas att frågan om personval diskuterats vid överläggningar mellan riksdagspartierna som hållits under år 1993 och att partierna därvid enats om dels att personröstning enligt den modifierade danska modell med preferensröstning som Personvalskommittén presenterat skall tillämpas första gången vid 1998 års val, dels att en sådan personvalsreform bör föregås av försök genom att det vid val till kommunfullmäktige år 1994 i minst tre representativa kommuner skall vara möjligt för väljarna att personrösta.
Grunddragen i den ordning för personröstning som föreslås är följande.
Partierna nominerar kandidater och presenterar dem i rangordning på valsedlarna liksom i nuvarande system. Väljarna kan även fortsättningsvis använda valsedeln som den är eller på den göra strykningar eller andra godtagbara förändringar. Det nya är att väljaren också kan markera en av kandidaterna med ett kryss i en ruta intill namnet. Väljaren anses då ha lämnat en personröst. Markeringen skall göras för hand, och namnen skall anses obefintliga om markeringen kan antas ha gjorts maskinellt. Att personröstningen begränsas till endast ett namn är motiverat bl.a. av att sammanräkningsförfarandet i annat fall riskerar att fördröjas på ett oacceptabelt sätt.
Systemet innebär inte att mandatfördelningen mellan partierna förändras, däremot kan det påverka mandatfördelningen inom partierna. Grundprincipen är att den kandidat som får flest personröster tilldelas det första mandatet, den med näst flest det andra osv. Om det inte avgivits personröster på lika många kandidater som vunna mandat, skall återstående mandat tillsättas på samma sätt som i dag.
En ordning där endast antalet personröster blir avgörande för kandidaturvalet reducerar avsevärt partiinflytandet och öppnar för att ett fåtal personröster kan bestämma personvalet. Systemet kompletteras därför med en spärr som anger hur stort antalet personröster måste vara för att partiets rangordning skall frångås.
Spärren skall beräknas med utgångspunkt i antalet giltiga röster för partiet. Kandidatnamnen skall ordnas så att partiets mandat i första hand kommer att besättas med kandidater som kommit över spärren och så att det då är antalet personröster för varje kandidat som avgör i vilken ordning kandidaterna utses. Spärregeln innebär att personliga röstetal endast fastställs för kandidater som fått personröster till ett antal som motsvarar minst fem procent av partiets röstetal i valkretsen, dock lägst 50 röster.
En lag om försöksverksamhet bör enligt propositionen reglera frågor om valsedlarnas utformning, sammanräkningsförfarandet och mandatfördelningen.
Regeringen anser att Personvalskommitténs förslag i så stor utsträckning som möjligt skall ligga till grund för försöken. Endast för det fall det skulle innefatta uppenbara felaktigheter eller få orimliga konsekvenser bör förslaget enligt regeringen få en annan lydelse och utformning än den av kommittén föreslagna. Några sådana förhållanden anser regeringen inte föreligga beträffande förslaget, men bestämmelserna bör göras mer lättillgängliga. De synpunkter som framförts skall enligt regeringen självfallet beaktas vid den utvärdering som skall göras av försöken och därigenom ligga till grund för utformningen av det slutliga personröstningssystemet. -- Lagförslaget ges därför en utformning som överensstämmer med kommitténs förslag, och i förslaget anges bara de undantag eller avvikelser som är erforderliga i förhållande till vad som annars gäller enligt vallagen.
Regeringen föreslår att möjligheten för väljarna att avge särskild personröst vid 1994 års val till kommunfullmäktige skall gälla i Helsingborg, Linköping, Solna, Vaggeryd, Vänersborg, Östersund och Övertorneå.
Intresse för deltagande hade därutöver hos regeringen anmälts av Danderyd, Jönköping, Ljusdal, Simrishamn, Stockholm och Vellinge. Regeringen har enligt propositionen gjort urvalet utifrån sådana aspekter som kommunernas geografiska placering, antalet röstberättigade, valdeltagande, fullmäktiges sammansättning vid det senaste valet bl.a. i fråga om partibilden och fördelningen mellan kvinnor och män samt synpunkter från central och regional valadministration.
I propositionen framhålls att det är viktigt att försöksverksamheten följs upp. Utvärderingen bör närmast ta sikte på de tekniska, ekonomiska, organisatoriska och praktiska aspekterna. Ett annat viktigt moment är vilka effekter det nya systemet får i fråga om vilka personer som kommer att besätta de mandat som partierna tilldelats.
Motionerna
Propositionen har föranlett motioner endast i fråga om urvalet av försökskommuner. I två motioner, K34 av Mikael Odenberg (m) och K35 av Sylvia Lindgren m.fl. (s), begärs att Stockholm skall tas med bland försökskommunerna. I båda motionerna kritiseras bristen på motivering i propositionen till varför vissa av de kommuner som anmält intresse inte tagits med i förslaget. Vidare anses i båda motionerna att Stockholms stad är mycket väl lämpad att delta i försöksverksamheten. I motionerna framhålls att staden rymmer många olika befolkningsgrupper och har ett välorganiserat partiväsende, samtidigt som det finns goda villkor för opinionsbildningen. I motion K35 framhålls därutöver att det förhållandet att Stockholm är landets politiska och administrativa centrum ökar förutsättningarna för riksdagsledamöter, beslutsfattare, administratörer och forskare att följa valproceduren på ett fullgott sätt. Vidare kritiseras i den motionen att någon storstad inte finns med bland försökskommunerna, och motionärerna anser inte att Solna kan spegla storstadsförhållanden. För att försöksverksamheten skall bli meningsfull och ge vägledning inför kommande definitiva beslut om personval är det därför enligt motionärerna nödvändigt att utvidga kretsen av försökskommuner med Stockholms stad.
Möjligheten för flera kommuner att delta i försöksverksamheten tas upp även i en motion från allmänna motionstiden. Henrik Landerholm (m) anför i motion K708 att partierna vid partiledaröverläggningarna kommit överens om att personvalsinslag skall tillämpas i alla kommuner fr.o.m. 1998 års val och att det alltså inte kan finnas några allvarliga principiella invändningar eller sakliga skäl att inte nu låta försöken med personvalsinslag omfatta alla de kommuner som önskar delta. Det lokala självstyret bör enligt motionären tillmätas sådan grundläggande betydelse att beslut lokalt bör räcka som grund för att delta. Samtliga försök bör också utvärderas.
I motion K615 om kommunal demokrati anser Olle Schmidt m.fl. (fp) att frågan om parti- eller personval är av stort intresse för att bryta den nedåtgående trenden när det gäller partipolitiskt engagemang och att det för den svenska demokratin är ett problem att väljarna tappat kontakten med de människor som innehar politiska förtroendeposter. Motionärerna förordar ett starkt inslag av personval i det svenska valsystemet -- en kombination av parti- och personval av finsk modell men utan obligatorisk röstning på person. Mycket av makten över vem som skall sitta i kommunfullmäktige skulle därigenom enligt motionärerna flyttas från partiernas nomineringsmöten till medborgarna. Vidare anser motionärerna det viktigt att modernisera partiernas sätt att fungera och att bryta bandet mellan partier och mäktiga intresseorganisationer. Motionärerna begär i yrkande 2 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om inslag av personval och modernisering av partierna.
Utskottets bedömning
Vid de överläggningar om vissa författningsfrågor som under hösten 1993 förts mellan företrädare för samtliga riksdagspartier har partierna kommit överens om att försöksverksamhet med ökat personvalsinslag skall genomföras i kommunalvalet i minst tre representativa primärkommuner vid 1994 års val och att syftet med detta är att vinna erfarenheter av valteknisk natur. Regeringens förslag innebär att försök ordnas i sju kommuner. Förslaget att genomföra försöksverksamhet med ökat personvalsinslag vid 1994 års val har inte föranlett några motioner annat än i fråga om urvalet av försökskommuner. Utskottet anser det värdefullt att viss försöksverksamhet genomförs vid 1994 års val, och utskottet tillstyrker därför regeringens förslag i denna del.
Erfarenheter från försöksverksamheten kommer att ha stor betydelse inför de allmänna valen år 1998, då systemet avses bli tillämpat fullt ut. Försöken måste därför utvärderas noga. Utvärderingen bör, som angivits i propositionen, närmast ta sikte på de tekniska, ekonomiska, organisatoriska och praktiska aspekterna. Ett annat viktigt moment är vilka effekter det nya systemet får i fråga om vilka personer som kommer att besätta de mandat som partierna tilldelats. Bl.a. bör studeras hur rangordningen mellan kandidaterna påverkas. Utskottet vill vidare framhålla vikten av att den utvärderande myndigheten förbereder utvärderingen på ett tidigt stadium och att utvärderingen omfattar valnämnders och valförrättares erfarenheter och iakttagelser inför och vid själva valtillfället. Frågeformulär och liknande bör således finnas till hands och kunna fyllas i av valnämnder och valförrättare omedelbart efter det att vallokalerna stängts, medan erfarenheter och gjorda iakttagelser är färska.
Beträffande urvalet av försökskommuner har regeringen enligt propositionen beaktat sådana aspekter som kommunernas geografiska placering, antal röstberättigade, valdeltagande, fullmäktiges sammansättning vid det senaste valet samt synpunkter från central och regional valadministration. Utskottet delar den uppfattning som kommit till uttryck i regeringens urval av kommuner. Utskottet finner det av ekonomiska och organisatoriska skäl rimligt och ändamålsenligt att urvalet begränsas. Stockholms kommun är enligt utskottets mening inte lämpad som försökskommun. Personröstning i Stockholm kan väntas medföra särskilda tekniska komplikationer och därigenom ställa särskilda krav på att ha prövade och intrimmade rutiner vid valet.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna K34, K35 och K708 och tillstyrker regeringens förslag. Utskottet föreslår dock i fråga om lagtextens utformning en del förändringar. I propositionen anges att lagen kommer att gälla under hela valperioden, vilket innebär både att vissa bestämmelser skall tillämpas om en ledamot avgår och att lagen skall tillämpas vid eventuella omval i de berörda kommunerna. Lydelsen av 1 § bör enligt utskottets mening anpassas bättre till denna ordning. -- Härutöver bör vissa redaktionella förtydliganden och ändringar göras.
Beträffande de frågor som tas upp i motion K615 yrkande 2 vill utskottet anföra följande. I sitt betänkande 1993/94:KU22 har utskottet tillstyrkt ett förslag om att i regeringsformen införa en bestämmelse om möjlighet för väljarna att avge särskild personröst. I nu förevarande betänkande tillstyrks ett förslag om försök med sådan verksamhet i vissa kommuner. Båda förslagen grundar sig på överenskommelser mellan företrädare för riksdagspartierna vid partiledaröverläggningar. Motionen avstyrks.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande lagförslagen att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:K34, 1993/94:K35 och 1993/94:K708 antar de i proposition 1993/94:129 framlagda förslagen till
dels lag om försök i vissa kommuner där väljarna skall kunna avge en särskild personröst vid de allmänna valen år 1994 med de ändringarna att 1 §, 7 § fjärde stycket, 8 § andra stycket och 9 § erhåller den i bilaga 2 såsom Utskottets förslag betecknade lydelsen,
dels lag om ändring i vallagen (1972:620),
2. beträffande kombinerat parti- och personval m.m. att riksdagen avslår motion 1993/94:K615 yrkande 2.
Stockholm den 30 mars 1994
På konstitutionsutskottets vägnar
Thage G Peterson
I beslutet har deltagit: Thage G Peterson (s), Birger Hagård (m), Stig Bertilsson (m), Catarina Rönnung (s), Kurt Ove Johansson (s), Ingvar Johnsson (s), Hans Göran Franck (s), Harriet Colliander (nyd), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Ola Karlsson (m), Elvy Söderström (s), Björn von der Esch (m), Ingela Mårtensson (fp), Christina Linderholm (c) och Roland Lében (kds).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Bengt Hurtig (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
I propositionen framlagt lagförslag
Bilaga 1
Av utskottet framlagt förslag till lydelse av vissa bestämmelser i lagen om försök i vissa kommuner där väljarna skall kunna avge en särskild personröst vid de allmänna valen år 1994 Bilaga 2
Regeringens förslag Utskottets förslag
1 §
Vid valet den 18 september Vid valet den 18 september 1994 till kommunfullmäktige 1994 till kommunfullmäktige i Helsingborg, Linköping, i Helsingborg, Linköping, Solna, Vaggeryd, Solna, Vaggeryd, Vänersborg, Östersund Vänersborg, Östersund och Övertorneå skall och Övertorneå skall väljarna ges möjlighet väljarna ges möjlighet att avge en särskild att avge en särskild personröst. Vid valet på personröst. I fråga om dessa orter skall utöver valet på dessa orter skall vad som sägs i vallagen utöver vad som sägs i (1972:620) gälla vad som vallagen (1972:620) gälla anges i denna lag. vad som anges i denna lag.
Om förordnande om omval meddelas beträffande val som avses i första stycket, skall denna lag tillämpas på omvalet.
7 § fjärde stycket
Får man inte fram Får man inte fram tillräckligt många tillräckligt många kandidatnamn när kandidatnamn när valsedlarna ordnas enligt valsedlarna ordnas enligt tredje stycket skall tredje stycket, skall ordningsföljden ordningsföljden bestämmas enligt 14 kap. 6 bestämmas enligt 14 kap. 6 § andra--fjärde styckena § andra--femte styckena vallagen. vallagen.
8 § andra stycket
Har en kandidat fått plats Har en kandidat fått plats i ordningen i fler än en i ordningen i fler än en valkrets eller för mer valkrets eller för mer än ett parti och skulle än ett parti och skulle kandidaten därför få kandidaten därför få mandat i fler än en mandat i fler än en valkrets eller för mer valkrets eller för mer än ett parti, skall än ett parti, skall kandidaten därför få kandidaten tillträda det tillträda det mandat, mandat, för vilket hans för vilket hans eller eller hennes personliga hennes personliga röstetal röstetal enligt 7 § enligt 7 § är störst är störst i i förhållande till förhållande till antalet antalet avgivna röster avgivna röster för för partiet. partiet.
9 §
I stället för det som I stället för det som anges i 14 kap. 19 § anges i 14 kap. 19 § första--tredje styckena första--tredje och vallagen (1972:620) och i de åttonde styckena vallagen fall det i vallagen görs (1972:620) och i de fall det i hänvisningar till den vallagen görs paragrafen utses ersättare hänvisningar till den på följande sätt. paragrafen utses ersättare på följande sätt.
Regeringens förslag Utskottets förslag
När en ersättare skall När en ersättare skall utses för en kandidat som utses för en kandidat som fått plats i ordningen fått plats i ordningen enligt 7 § på grundval enligt 7 § på grundval av personligt röstetal av personligt röstetal ordnas de valsedlar på ordnas de valsedlar på vilka det lämnats vilka det lämnats personröster för namnet personröster för namnet i särskilda grupper. i särskilda grupper. Grupperna bestäms med Grupperna bestäms med utgångspunkt i utgångspunkt i namnordningen på namnordningen på valsedlarna så att valsedlarna så att sinsemellan likadana valsedlar sinsemellan likadana valsedlar bildar en särskild grupp. bildar en särskild grupp. Valsedlarna i den största Valsedlarna i den största av dessa grupper bildar en av dessa grupper bildar en grupp tillsammans med grupp tillsammans med övriga valsedlar som tar övriga valsedlar som tar upp samma namnordning. upp samma namnordning. Ersättarna utses på Ersättarna utses på grundval av valsedlarna i grundval av valsedlarna i denna grupp efter storleken denna grupp efter storleken på sina personliga på sina personliga röstetal under röstetal under förutsättning att förutsättning att röstetalen uppgår till röstetalen uppgår till minst fem procent av partiets minst fem procent av partiets röstetal, dock lägst 50 röstetal i valkretsen, dock röster. lägst 50 röster.
Det namn som har det Det namn som har det största personliga största personliga röstetalet är utsedd röstetalet är utsedd till ersättare för den till ersättare för den ledamot som sammanräkningen ledamot som sammanräkningen avser. Vid lika tal avgörs avser. Vid lika tal avgörs företrädet genom företrädet genom lottning. Kan inte lottning. Kan inte ersättare utses genom detta ersättare utses genom detta förfarande skall fjärde förfarande, skall fjärde stycket tillämpas. stycket äga motsvarande tillämpning.
När en ersättare skall När en ersättare skall utses får en ledamot som utses för en ledamot som fått plats i ordningen fått plats i ordningen på grundval av på grundval av jämförelsetalet enligt 7 jämförelsetalet enligt 7 §, görs för varje §, görs för varje ledamot en sammanräkning ledamot en sammanräkning inom det parti, för vilket inom det parti för vilket ledamoten har blivit vald. Vid ledamoten har blivit vald. Vid varje sammanräkning tas varje sammanräkning tas hänsyn endast till de hänsyn endast till de valsedlar som upptar valsedlar som upptar ledamotens namn och som på ledamotens namn och som på grund av detta gällde grund av detta gällde för detta namn, när det för detta namn, när det fick plats i ordningen. Varje fick plats i ordningen. Varje valsedel gäller som hel valsedel gäller som hel röst. Röstvärdet röst. Röstvärdet skall tillgodoräknas det skall tillgodoräknas det namn som står främst namn som står främst på sedeln och därvid på sedeln och därvid skall det iakttas att namnet skall det iakttas att namnet på en kandidat som utsetts på en kandidat som utsetts till ledamot skall anses som till ledamot skall anses som obefintligt. Den som får obefintligt. Den som får högsta röstetalet är högsta röstetalet är utsedd till ersättare utsedd till ersättare för den ledamot som för den ledamot som sammanräkningen avser. sammanräkningen avser. Mellan lika tal avgörs Mellan lika tal avgörs företrädet genom företrädet genom lottning. lottning.
Regeringens förslag Utskottets förslag
Om det antal ersättare som har utsetts enligt andra--fjärde styckena är mindre än det antal som kommunfullmäktige har bestämt enligt 14 kap. 18 a § vallagen och samma ersättare har utsetts för tre eller flera ledamöter, görs ytterligare en sammanräkning för var och en av dessa ledamöter. Därvid skall även namnet på en sådan kandidat anses som obefintligt som genom valet har blivit utsedd till ersättare för den ledamot som sammanräkningen avser. I övrigt förfars på sätt som anges i andra--fjärde styckena.
Om någon ersättare Om någon ersättare för en viss ledamot inte för en viss ledamot inte kan utses enligt andra--femte kan utses enligt andra--femte styckena eller vad som styckena eller vad som gäller i övrigt enligt gäller i övrigt enligt 14 kap. 19 § 14 kap. 19 § fjärde och fjärde--sjunde styckena femte styckena vallagen, utses vallagen, gäller i ingen ersättare för den stället för 14 kap. 19 ledamoten. § åttonde stycket vallagen att ingen ersättare utses för den ledamoten.